folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

Transkript

1 folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003

2 Studieverkstaden som lärmiljö av Urban Bäckström, Birgitta Callerud, Katarina Granath och Annastina Kapla Vi som skriver denna artikel representerar ett studieförbund och tre folkbibliotek från olika delar av landet. Studieförbundet är Medborgarskolan i Ängelholm som sedan 1999 har haft en studieverkstad. Den besöks av studerande inom Nätbildarna, deltagare från avdelningens ordinarie kursutbud, speciella grupper med särskilda behov och ibland deltagare som studerar andra kurser på distans. Folkbibliotekens erfarenheter förmedlas här av oss som suttit i ledningsgruppen för ett projekt kallat Biblioteket som studieverkstad (BibStud.), ett Distum*-projekt som pågick Syftet med projektet, som var kopplat till Nätbildarnas kursutbud, var att utveckla kommunbibliotekens roll som lokala studieverkstäder för distansstudier. Nätbildarna är en sammanslutning av vissa folkhögskolor och studieförbundsavdelningar, som tillsammans erbjuder kurser och cirklar på heldistans med en fysisk handledning i en studieverkstad i närheten där den studerande bor. Handledningen ges av de parter som ingår i Nätbildarna plus ca 40 folkbibliotek i landet. Vad är en studieverkstad? Hur ser folkbildningens lärcentrum ut? Hur skall det fungera? Genom den här artikeln får du ta del av våra erfarenheter och tips. Vi ger inte * Distansutbildningsmyndigheten. folkbildning.net 213

3 helt uttömmande svar men vi ger underlag för en dialog. Tillsammans kan vi börja diskutera möjligheter, ställa frågor som måste besvaras samt ta en första checklista i beaktande (längst bak i artikeln). Ett lärcentrum har ännu inte en fastställd definition. Utbildningsdepartementet beskriver ett lärcentrum som en verksamhet som erbjuder en mötesplats, studieplatser, elektronisk kommunikation, referensbibliotek och regelbunden studiehandledning (ur skriften Validering m.m. fortsatt utveckling av vuxnas lärande, Ds 2003:23). Ungefär samma beskrivning ger cfl (Nationellt centrum för flexibelt lärande) av begreppet lärmiljö: en plats där lärande samordnas och där man har tillgång till modern informationsteknik. Där finns också utbildad personal som kan vägleda och ge stöd och ofta finns det möjlighet att få utbyta erfarenheter med andra distansstudenter. Ett lärcentrum, eller som vi hellre säger, en studieverkstad, är med vår egen definition en lokal som erbjuder fyra goda ting: Handledare. Social gemenskap. Internetuppkopplade datorer. Referensbibliotek. Hur kan en studieverkstad se ut? En studieverkstad kan egentligen se ut hur som helst. I Ängelholm började vi med enbart två internetuppkopplade datorer som sedan utökades till fyra. Alla datorer behöver inte ha högsta tekniska standard. Av de fyra finns en dator med möjlighet till videokonferens och mer avancerad bildbehandling. Intill studierummet finns umgängesrum med kök och soffgrupp. I början besöktes studieverkstaden av många deltagare utan tillgång till en egen dator och som därför ville sitta och träna datahantering så länge som möjligt. Då använde vi oss istället av en datasal när den var ledig. Vi försöker även nu att ibland göra så vid välbesökta tider. Folkbibliotekens studieverkstäder ser väldigt olika ut. I Sölvesborg tar man hösten 2003 i bruk nybyggda lärcentralokaler vilket ger biblioteket tillgång till 30 dataplatser, bredband, telebildutrustning m.m. På små bibliotek som Torsby och Svenljunga finns inga separata studierum utan 214 folkbildning.net

4 datorerna står utplacerade i biblioteket. Studerande är bara en kategori bland många andra datoranvändare. Kanske har man en särskild studiedator som kan bokas för längre pass. Det är svårt att ge generella rekommendationer för hur man organiserar och placerar en studieverkstad. På större orter kan det kanske finnas behov av egna, fristående studieverkstäder men i regel inte minst i småorter och på landsbygden kan det vara mest fördelaktigt att samarbeta med andra. Det fysiska rummet för en studieverkstad torde alltså vara i en redan befintlig folkhögskola, studieförbundslokal eller i ett bibliotek. Det kan också vara i en hembygdsgård, en föreningsexpedition eller i ett församlingshem. Vad som avgör studieverkstadens placering är möjligheten att tillgodose de kriterier, de fyra goda ting, som vi inledningsvis redovisar i denna artikel. Vilket utbud har en studieverkstad? Det är helt nödvändigt att kunna erbjuda ett konkret kursutbud när man ska starta en studieverkstad. Att enbart erbjuda datorer och handledning är inte tillräckligt. Ängelholms största utbud är Nätbildarnas kurser, en omfattande verksamhet med kurser och cirklar i allehanda ämnen och även behörighetsgivande gymnasiekurser. Förutom detta finns den egna organisationens utbud av cirklar på heldistans och flexibla cirklar med distansinslag. Folkbiblioteken erbjuder inga egna kurser men fungerar som annonspelare för en mängd olika utbildningar på olika nivåer. Studieverkstaden kan också erbjuda en varierad kunskapsinhämtning via kvalitativa cd-romprodukter. På så sätt kan man t.ex. enkelt komplettera en språkcirkel med egen träning i ett språklabb. Referensbibliotek En studieverkstad bör ha tillgång till ett referensbibliotek. Detta bör innehålla lexikon, ordböcker och något uppslagsverk. Biblioteken har i detta avseende givetvis ett stort försteg. Men även den minsta studieförbundslokal har möjlighet att använda sig av referenslitteratur såsom ordböcker, lexikon och artikelsamlingar. Det finns många bra gratisresurser på Internet. Via inloggning på Folkbildningsnätet kan man idag också folkbildning.net 215

5 använda sig av databaserna Nationalencyklopedien och Presstext utan kostnad för den enskilde användaren. Vilka arbetar där och vilken kompetens har de? Studieverkstadens viktigaste tillgång är handledaren. Till skillnad från exempelvis ett internetcafé kan studieverkstaden alltid ställa upp med denna resurs. Handledaren ska på olika sätt underlätta för deltagaren att klara sina studier. Det behövs inte ämneskunskaper i de kurser som ges; där är respektive kursledare ansvarig. Det viktigaste är att handledaren är en god pedagog och har praktiska kunskaper i att använda en dator. En handledare ska: Ge tekniskt stöd till de distansstuderande. För detta behövs god datorvana och kunskap i att använda datorns viktigaste program och veta hur webbplattformar fungerar. Det är bra om handledaren också är teknikkunnig, annars får man komplettera med den kompetensen från annat håll. Ge allmänt pedagogiskt stöd. Deltagaren behöver ofta studietekniskt stöd och trygghet i sina studier. Här fyller handledaren en viktig funktion som underlättas om handledaren själv har erfarenhet av kurser med distansinslag. Då vet man var stötestenarna finns, vikten av studieplanering, hur motivationen kan förändras, hur man kan svikta inför alla olästa meddelanden. Handledaren skall också stödja den studerande i dennes utveckling mot en god informationskompetens. Ge socialt och emotionellt stöd. Handledaren måste förstå gruppdynamik, kunna lyssna, samtala och verkligen tycka om att uppmuntra och peppa. Som i all pedagogisk verksamhet måste handledaren vara beredd att kapa trösklar och ge självförtroende. Vara en kontaktlänk mellan deltagare och kursledare/arrangör. Kursledaren kan t.ex. behöva hjälp med att kontakta en deltagare som inte längre är aktiv. Deltagaren kan i sin tur behöva hjälp att reda ut eventuella problem med kursledare och arrangör. Många gånger behöver en kursledare få respons på hur information når fram och hur uppgifter reds ut. Vara mäklare i studievärlden, ha goda kunskaper om det kursutbud 216 folkbildning.net

6 som studieverkstaden erbjuder och lotsa deltagarna mellan kursutbud och syokonsulenter, visa vad kurser kan användas till och kunna hänvisa vidare. Vilka passar då som handledare? Oftast är det en lärare/ledare eller bibliotekarie. Det kan också vara en tidigare distansdeltagare eller administratör. Det viktigaste är de personliga egenskaperna och engagemanget att vilja hjälpa och stötta. De datakunskaper som behövs går lättare att komplettera och kompetenshöja. Bibliotekshandledare behöver utbildning i folkbildningens sätt att arbeta. De behöver också ett fungerande nätverk för att hålla kontakt sinsemellan. Bibliotekshandledarnas konferens på Folkbildningsnätet har varit ett ovärderligt forum för diskussioner, frågor och svar. Gemensamt för oss gäller, att det är önskvärt att det för varje studieverkstad finns flera personer som har kompetensen och kan handleda, även om handledartjänsten enbart omfattar ett fåtal timmar. Hur handleder man? I början är behovet av hjälp i huvudsak av teknisk natur: datorer, modem, internetuppkopplingar, installationer av t.ex. FirstClass. Oftast går problemen att lösa per telefon, men det händer i särskilt ömmande fall att handledaren även gör hembesök. För många har handledningen varit helt avgörande för att man ska kunna följa sina kurser. Visserligen är handledarens uppgift bara att ge stöd vid problem med mjukvara, men det går inte alltid att hålla så hårt på reglerna. Det är helt avgörande att tekniken fungerar från start, annars tappar deltagaren lätt kontakten. Motivationen måste då vara synnerligen stark för att man ska kunna knyta an igen. Allt eftersom inriktas handledningen mer på att ge utökade datakunskaper. I Ängelholm samlar vi grupper som har samma kunskapsbehov för gemensam handledning. Det kan vara att bifoga filer, att använda ljudfiler i språkkurser, att kunna söka information på Internet. Det gör handledningen effektiv för både deltagare och handledare. Rent allmänt behöver handledaren för att lyckas vara lite ihärdig och själv kontinuerligt kontakta de deltagare som inte regelbundet besöker folkbildning.net 217

7 studieverkstaden för att höra om det finns problem och för att uppmuntra. Vi delar upp handledningen i några viktiga områden: introduktionsmöte, datakunskaper, allmänt studiestöd och social gemenskap. Introduktionsmöte Studieverkstadens fysiska roll är inte minst viktig i anslutning till studiestarten. Det är väsentligt att alla, som på något sätt har möjlighet att använda sig av ett lärcentrum, kommer till en introduktionsträff för att etablera en personlig kontakt inför studietiden. Syftet är också att ge deltagarna (oavsett vilket ämne de läser) möjlighet att träffas, samt att som handledare få grepp om vilka insatser som behövs för att stödja deltagarna i deras användning av datorn. I Ängelholm är det obligatoriskt med denna kontakt oberoende av deltagarnas tidigare erfarenheter. Där informerar vi om tider och personal, om studieteknik på distans och hur man kan använda Folkbildningsnätet, kontrollerar inloggningar och att den aktuella kursen fungerar och bjuder på fika. Vi delar ut en cd-skiva till alla deltagare. Den innehåller FirstClass och andra nyttiga freeware-program för att deltagaren så enkelt som möjligt ska kunna installera det som behövs hemma, information om handledarens uppgifter, råd inför distansstudier m.m. Studieförbundens verksamhet bygger på gruppens behov och process. Vi har ambitionen att även arbeta så med handledning. Redan i den första kontakten försöker vi sammanföra personer som studerar samma ämne eller har likartade förutsättningar, t.ex. läser behörighetsgivande kurser. Nu är det inte alltid det går. Kurser startar vid olika tidpunkter, det finns eftersläntrare, de som inte kan på andra tider och de som har särskilda behov av långsam introduktion. Då ger vi individuella introduktioner eller etablerar en telefonkontakt före kursstart. Vi ger introduktioner på olika tider för att ge alternativa möjligheter för alla. Det är frukostmöten, förmiddags- och eftermiddagsmöten och möten på kvällen. Oftast har deltagarna mycket skiftande datakunskaper. För att introduktionen ska kännas meningsfull delar vi i Ängelholm upp den dels i 218 folkbildning.net

8 den obligatoriska informationsdelen, dels i en frivillig dataträning. Där ingår att träna aktuell webbplattform, oftast gäller det Folkbildningsnätet med FirstClass, att lära sig att installera program eller vad som är aktuellt just för den gruppen. Ibland erbjuder vi en utökad introduktion med framför allt internetkunskap. På så sätt kan deltagarna påverka sin egen introduktion. Biblioteken har inte samma möjlighet att arbeta med sammanhållna grupper och ren datautbildning men i stort ser introduktionen likadan ut som på studieförbundet. Deltagarna i bibliotekens studieverkstäder får också kännedom om och tillgång till bibliotekets fysiska och elektroniska resurser. Datakunskaper Datorn är enbart ett hjälpmedel och detta faktum tycker vi skall genomsyra all handledning. Det viktiga är att snabbt komma i gång och få vara aktiv inom sitt valda ämne utan någon fördröjning, som kan dämpa motivationen. Helt oerfarna personer inom data kan faktiskt direkt börja sina ämnesstudier eftersom handledaren, så snart behov uppstår, kompletterar och bygger upp användarkunskap. För funktionshindrade och andra personer med särskilda behov erbjuder datorn många hjälpmedel vars värde inte nog kan överskattas. I Västra Götalands län har man under regionbibliotekets ledning och med eu-medel startat Läs- och skrivstugor för handikappade, det s.k. Open Media-projektet. I Kungälv är bibliotekets studieverkstad integrerad med Läs- och skrivstugan som kan redovisa ett stort antal besökare. Den viktigaste erfarenheten för oss i Ängelholm är att när man hittar rätt nivå på handledningen går det snabbt att riva de barriärer som en brist på datorvana kan ge. Glädjen över att delta i it-världen, att plötsligt kunna överraska t.ex. barnbarn med e-post, är påtaglig och stimulerande. Allmänt studiestöd Det är, som vi tidigare sagt, viktigt att deltagarna snabbt kommer igång med sina studier och att de får vara aktiva. Denna process underlättas om folkbildning.net 219

9 handledaren kan skapa en miljö där diskussion och idéutbyte främjas, alltså en öppen studieverkstad, som är lockande att besöka även om man mestadels läser via sin egen hemdator. Svårigheten ligger i att nå deltagare som vill vara självständiga med information och kunskap om hur man läser på distans. Vi upplever att många skulle ha nytta av mer ren distansmetodik. Det skulle förhindra en del avhopp som nu går under namnet bristande tid eller kraschad hårddisk, men som egentligen är bristande distansmetodik. I Ängelholms studieverkstad har vi haft en omfattande verksamhet riktad mot personer med särskilda behov. Det har varit personer med afasi, psykiskt funktionshinder och personer med mycket låg studievana och studiemotivation. Vi har synnerligen positiva erfarenheter av detta. Att själv kunna ha viss kontroll över sin studietakt är väsentligt, men vi upplevde att den stora fördelen är tillgången till en handledare. Det är en stor trygghet att tillsammans med handledaren lösa uppgifter som skickas till en lärare på distans. De flesta har en negativ och ångestfylld relation till skola och lärsituationer. Distans med handledning bryter mönster och stärker självförtroendet och att dessutom tillägna sig statusfyllda datakunskaper är välgörande för självkänslan. Det är avgörande för tryggheten och en stabil struktur att avsätta speciella tider för enbart dessa grupper och att de då får samma handledare. Det ger den nödvändiga kontinuiteten och strukturen. Social gemenskap Den sociala gemenskapen är en drivkraft inom folkbildningen. I Ängelholm gav vi också förutsättningar för den genom anpassning av lokalerna. Nu har efterfrågan på den sociala samvaron där i form av kaffe, tidning och prat inte varit fullt så stor som vi hade förväntat oss. Deltagarna var ivriga att använda datorerna så mycket som möjligt. Troligen kan det också bero på att majoriteten av de deltagarna vi hittills har nått har ett fullt tillräckligt socialt nätverk. Samtidigt upplever vi att spontana grupper i skiftande storlek bildas snabbt. De stämmer träff vid vissa tider och arbetar i stor social samvaro vid datorerna. Ibland träffas de hos varandra och diskuterar och kom- 220 folkbildning.net

10 mer sedan i tropp till studieverkstaden. Det finns grupper som fortsätter tillsammans med andra former av kunskapssökning när de aktuella studierna är avslutade. Vi upplever att våra grupper med särskilda behov har markant utvecklat sina möjligheter till social gemenskap inom studieverkstaden. I början byggde vi upp en egen konferens inom Folkbildningsnätet för att skapa en sammanhållande länk för studieverkstaden. Där fanns information, ett café, teknisk support och ett länkskafferi. Ambitionen var hög, men efterfrågan låg. Det räckte för de flesta med den egna kursen och dess kontakter. Däremot uppskattas våra informations- och avslutningsträffar i form av tårtkalas och glöggpartyn. Bibliotekens studieverkstäder har samma erfarenhet av att deltagarna inte efterfrågar den sociala samvaron lika mycket som vi kanske trodde från början. Många gånger är tanken bakom distansstudierna att vara obunden av tid och rum. Antalet deltagare är oftast inte så stort på varje ort så gruppkänslan har svårt att infinna sig. Hur mycket behöver man ha öppet? I Ängelholm är studieverkstaden ständigt bemannad med en handledare. Det är väsentligt att ha en generös inställning till tillgänglighet och serviceanda i början av deltagarnas distansstudier. Fungerar inte tekniken då kan det vara förödande för fortsättningen. Det innebär att handledarna måste kunna ha flexibel arbetstid och även arbeta med telefonjour. En ekonomisk fördel är förstås om handledaren då kan kombinera handledningen med andra uppgifter på avdelningen. Efter introduktionsfasen koncentrerar vi öppettiderna för allmänheten till i stort en förmiddag, en eftermiddag och en kväll i veckan. I snitt arbetar handledaren ca 8-10 timmar i veckan. Handledningen för specialgrupper ligger utanför detta. Bibliotekens studieverkstäder är i princip öppna samtidigt som biblioteket vilket är en stor fördel. Det är kanske inte alltid handledaren är tillgänglig men bibliotekspersonal i allmänhet är hjälpsamma och duktiga på datorer. Introduktionsfasen tar mest tid och flexibilitet är ett måste även som handledare på bibliotek. Tidsåtgången är beroende av hur folkbildning.net 221

11 många deltagare man handleder då det oftast blir fråga om individuell handledning timmar per vecka kan vara ett bra mått även för biblioteken om man räknar in fler studerandegrupper i arbetet. Hur marknadsför man sig? I Ängelholm marknadsför vi studieverkstaden och dess utbud som vanligt i vårt program, på vår hemsida och internt inom vår ordinarie verksamhet. När studieverkstaden var nyöppnad spred vi budskapet på alla möjliga sätt. Vi delade ut flygblad i olika sammanhang, från bibliotek till affärscentra, till organisationer och i olika media: press, radio, lokal-tv. Det i särklass mest givande har emellertid varit att personligen informera och bygga upp relationer och kontaktnät. Enda nackdelen är att det tar mycken tid i anspråk. Många utbildningsanordnare skickar regelbundet information om kurser och utbildningar till biblioteken. Det gör att besökare är vana att hitta sådant material på sitt lokala bibliotek. Inom projektet BibStud. har handledarna affischerat och delat ut foldrar men också använt etablerade kontakter med försäkringskassa, arbetsförmedling, enheter för socialt stöd inom kommunen, flyktingmottagningar, sjukhus m.fl. I de kommuner där inget färdigt nätverk för vuxenutbildning funnits har man arbetat med att hitta bra samarbetspartners för marknadsföring. I Simrishamn har handledaren, som har sitt dagliga arbete på stadens bibliotek, satsat både på traditionell marknadsföring och uppsökande verksamhet av närmast individinriktad karaktär. Ett gott resultat kunde infrias redan första studieterminen, våren 2002, då tjugofem personer läste via Nätbildarna. Flera av dessa hade ingen eller ringa erfarenhet av datorbaserade distansstudier. En erfarenhet, som vi gjort, är att marknadsföring också handlar om att förankra studieverkstadens idé inom bibliotekens egna led. Kollegor och arbetskamrater måste bli delaktiga i det vi håller på med. Det är också viktigt, att ge opinionsbildare och politiker en initierad bild av vad folkbildningens lärcentrakoncept kan prestera. 222 folkbildning.net

12 Vad kostar det? Den verkliga utmaningen för studieförbunden är ekonomin. Hur ska en studieverkstad kunna bära sina egna kostnader, både för investering och drift? Investeringskostnaderna behöver inte vara så höga. Det finns kanske redan några datorer att använda och lokal som kan samutnyttjas. Driftskostnaden består huvudsakligen av handledartimmar och kostnad för internetuppkoppling. Det finns också extra värden som bör beaktas i samband med beräkning av driftskostnaderna. Studieverkstaden bidrar till en aktiv verksamhet och framför allt bidrar den till att utveckla och öka den egna cirkelverksamheten. Flexibla cirklar med distansinslag ger möjlighet till att fler personer kan delta. För att bevara vår folkbildningskvalitet måste vi då också ge pedagogiskt stöd. Det är inte så länge sedan vi diskuterade hur vi skulle ha råd med teknisk support. Idag är det en självklarhet för många avdelningar att det finns en dataansvarig på vissa timmar. Att det också finns en pedagogisk ansvarig resurs tror jag snart kommer att vara en självklar del i ett studieförbunds utbud. Handledning för specialgrupper behöver budgeteras separat och ha en egen ekonomisk täckning. För att hitta möjliga ekonomiska villkor för en sådan grupp har vi i Ängelholm en försöksverksamhet med en utlokaliserad ministudieverkstad inom en kommunal dagverksamhet. Studiegruppen får uppgifter och hjälp av handledaren via nätet och deltagarna turas om att vara ansvarig på plats. Ibland besöker handledaren dagverksamheten och ibland kommer gruppen till avdelningens lokaler. På så sätt har vi lyckats skära kostnaderna avsevärt och en betydelsefull verksamhet har kunnat fortsätta efter det att specialstödet har upphört. Biblioteken har redan datorer med internetuppkoppling och de kostar lika mycket om de används till Lunarstorm som till studier. De kostnader som uppstår är för speciell programvara, personal, marknadsföring och fortbildning. Det är inte självklart att biblioteken prioriterar satsningar på vuxnas lärande. Så har visserligen skett under åren men då ofta som projekt finansierade med eu-medel eller statliga bidrag såsom infrastrukturpengar. Vad som händer, när kommunerna skall finansiera liknande satsningar helt med egna pengar, är ovisst. I bästa fall folkbildning.net 223

13 har biblioteken tack vare de externa bidragen kunnat bygga upp en infrastruktur som håller under flera år framöver. Så här har biblioteken arbetat med Nätbildarnas kursutbud: Maj-juni Kursutbudet klart inför hösten. Marknadsföring påbörjas. Utbildningsanordnaren skickar filer med affischmaterial och foldrar via Folkbildningsnätet. Kontakta arbetsförmedlingen, försäkringskassan, olika handikapporganisationer m.fl. och berätta om studieverkstaden och utbudet. Aug. Sept. Okt. Nov. Dags för information till lokalpressen och planering inför upptaktsmöte. Skaffa senaste versionen av FirstClass på cdskiva så du kan hjälpa deltagare som inte får den via sin kursledare. Antagningar klara till kurserna och du har fått besked om vilka du ska handleda. Skicka inbjudan till introduktionsträff till alla med uppmaningen att höra av sig om de inte kan komma. Se till att du får kontakt med alla. Var tydlig i brevet vad som gäller din tillgänglighet, tider, telefon och sådant. Vid introduktionsträffen går du igenom hur man installerar First- Class, inloggning och uppkoppling. Visa även webbversionen. Öva på kommunikation (läsa, skicka och besvara brev) samt bifoga fil. Håll tät kontakt med deltagarna den första tiden av studierna. Inbjud till uppföljningsträff med t.ex. genomgång av bra gratisresurser på Internet. Kolla att allt är ok med deltagarna. Kontakta de som inte kommer och fråga hur det går. Det gäller att visa lagom intresse, det får inte kännas som övervakning. En del kurser avslutas. Lämna dina utvärderingar av höstens arbete till utbildningsanordnaren. Det nya kursutbudet inför våren bör vara klart i slutet av månaden och då börjar det om igen med maj-juniarbetet. 224 folkbildning.net

14 Dec. Kanske ordnar du en slags teminsavslutning eller öppet hus då du kan presentera det nya kursutbudet. Hur kan vi samarbeta? Det finns många sätt att samarbeta på. Studieförbund och folkhögskolor kan ha en gemensam lättåtkomlig utgångspunkt på nätet med länkar till information om aktuella distanskurser. Just lättåtkomligheten på nätet har betytt mycket när biblioteken har marknadsfört Nätbildarkurser hos t.ex. arbetsförmedling, försäkringskassa och studievägledare. Kurserna ses som ett attraktivt komplement till andra, mer traditionellt inriktade distansutbildningar. Vi behöver också samarbeta om våra resurser i form av personal, lokaler och teknik. Var och en kan bidra med sin kompetens. Studieförbund och folkhögskolor behöver bibliotekens informationskompetens och resurser och biblioteken behöver kurs- och cirkelledarnas pedagogiska erfarenhet. Handledare med specialkunskaper i t.ex. olika funktionshinder och gruppsamverkan kan vara verksamma på fler ställen. Kommunala lärcentra är också tänkbara samarbetspartners. Det är viktigt att skapa regelbundna möten mellan parter som på något sätt är engagerade i frågan om flexibelt lärande möten som är inriktade på konkreta åtgärder på såväl lokal, regional som nationell nivå. Hur går man vidare? Studieverkstaden som lärmiljö är ingen statisk företeelse. Den förändras med de behov som föreligger just för stunden och med den utveckling som sker i samhället i stort. Det som ändå ligger till grund för det framtida arbetet är frågan hur vi når ut till de som bäst behöver oss. Ett sätt att nå ut vore att skapa ett nätverk av fler stödjepunkter i andra miljöer än de som idag räknas som studiemiljö. Varför inte på gymmet, i väntsalen, på fiket, på lanthandeln, i invandrarföreningen eller på den lokala macken. Tillgången och stödet ska kunna finnas där folk möts i vardagslag. Dessa stödjepunkter kan bestå av enbart en dator och den första kontakten ges av någon man är van att träffa där. Sedan finns det större resurser att tillgå i en studieverkstad på ett bibliotek, folkhög- folkbildning.net 225

15 skola eller studieförbund när man behöver mer avancerad hjälp eller teknik. Hur startar man? För dig som funderar på att starta en studieverkstad finns här en första check-lista med områden att börja reflektera över. Ingen förutsättning är den andra lik. Använd den som en utgångspunkt och komplettera den för dina egna behov. Syfte bakgrund: Varför behöver vi en studieverkstad? Hur främjas folkbildningens mål? Pedagogiska mål: Vilken pedagogisk kvalitet vill vi ha? Hur bevarar och utvecklar vi vår folkbildningskvalitet genom studieverkstaden? Innehåll: Vilket utbud har vi? Har vi informationskompetens? Referensbibliotek? Målgrupper: Vilka målgrupper vänder vi oss till? Behov av specialstöd? Behov av lokal? Behov av teknik? Hur når man målgruppen? Personal: Vilka krav har vi på en handledare? Vilken kompetens finns idag? Behövs fortbildning? Finns kompetens för speciella målgrupper? Finns back-up? 226 folkbildning.net

16 Lokal: Ska vi ha en egen lokal? Vad finns tillgängligt just nu? Kan lokaler samutnyttjas? Vilka lokaler kan användas i andra miljöer? Utrustning? Organisation: Egen regi eller samverkan med andra? Hur administreras egen lokal eller lokal i samverkan? Öppettider? Vem ansvarar för verksamheten i andras lokaler? Teknik: Datorer? Programvaror? Vilken teknisk prestanda behövs egentligen? Kringutrustning? Samutnyttjande? Säkerhet och etik? Ekonomi: Budget? Marknadsföring? Hur kan verksamheten finansieras i ett längre perspektiv? Finns andra plusvärden? Finns externa inkomstkällor? folkbildning.net 227