Skanskas lilla gröna. 21 råd om grönt byggande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skanskas lilla gröna. 21 råd om grönt byggande"

Transkript

1 Skanskas lilla gröna 21 råd om grönt byggande

2 Innehåll Förord 1 Grön framtid om vägarna dit Läs om varför det är så viktigt med grönt byggande, och få exempel på några användbara verktyg. 2 Grön vilja om politikens möjligheter Hur kan politiker påverka samhällsbyggnadsprocesserna till att bli grönare? Samsyn och långsiktiga spelregler är viktiga ingredienser. Här beskrivs olika vägar att gå. 3 Grön planering om helhetsperspektiv Den som planerar för hur morgondagens samhälle ska se ut har en komplex uppgift. Det handlar om att lyckas tillgodose både dagens och kommande generationers behov och intressen. Här ges exempel på hur man kan göra detta. 4 Gröna vinster om livscykelperspektiv Gröna fastighetsaffärer har visat sig vara goda affärer. Men för att ta reda på hur miljömässig och ekonomiskt lönsam en fastighet är behövs analyser och beräkningar med ett livscykelperspektiv. Skanska 2008, Produktion: Diplomat PR Formgivning: Form etc. Illustration: Fredrik Stoltz Tryck: Strokirk-Landströms, Lidköping, 2008 Papper: Arctic the Matt Den här boken är tryckt med miljömärkta alternativ. Tryckprocessen och pappret är båda märkta med Svanen, pappret är dessutom märkt med FSC. 5 Gröna hyresgäster om inflytelserika aktörer Omsorg om klimatet är ett grundläggande skäl till att vilja hyra grönt, men det måste också löna sig. Här beskrivs hur hyresgäster och fastighetsägare tillsammans kan driva utvecklingen framåt. 6 Grön kunskap om du vill veta mer Här hittar du boktips och länkar till användbara hemsidor. Fördjupning gröna byggtekniker i bild BV-COC

3 Förord Från Skanskas sida ser vi stora behov och möjligheter med grönt byggande. De senaste åren har jag arbetat i USA och själv på nära håll sett den snabba utvecklingen där mot ett betydligt mer miljöanpassat och energieffektivt byggande, en utveckling som nu sker på många håll i världen. Med den kompetens som vi har i Skanska, inte minst i Sverige, känner vi ett ansvar att driva på utvecklingen på alla våra hemmamarknader och att få med våra samarbetspartners i detta viktiga arbete. För att lyckas krävs ett helhetstänkande som ställer nya krav på oss samhällsbyggare. Ambitioner inom områden som energi, klimat, material och naturresurser behöver förenas med affärsetik, mångfald, socialt ansvarstagande och mycket annat. I Skanska har vi starka värderingar inom dessa områden som grund för vår verksamhet och vi är fast beslutna att ta vår del av ansvaret. Min förhoppning är att den här skriften ska vara en viktig del i detta arbete. Det finns redan mycket kunskap och framgångsrika exempel som kan användas för att Sverige ska komma längre med ett grönt och mer hållbart samhällsbyggande. Därför finns ingen anledning att vänta, vi kan tillsammans skapa framtidens samhälle redan nu! Stockholm hösten 2008 Johan Karlström VD och koncernchef Skanska 4 Skanskas lilla gröna Förord 5

4 1. Grön Framtid om vägarna dit 8 Detta är grönt byggande 10 Claes Roxbergh, Skanska Sverige: Låt byggsektorn leda vägen 12 Några exempel på verktyg för grönt byggande 13 Svanenmärkta Hus 16 GreenBuilding 19 Miljöklassning enligt ByggaBo-dialogen 20 Passivhusteknik 24 Tyst Asfalt 26 Projekt: En grönt producerad bro 28 Primärenergin spelar roll i grönt byggande Kapitel 1 Grön Framtid 7

5 1. Detta är grönt byggande Bostads- och fastighetssektorns energianvändning utgör en mycket stor andel av den samlade klimatpåverkan i Sverige, totalt cirka 25 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Därtill är behoven av att vända transportsektorns utsläpp av koldioxid mycket stor. Detta ställer krav men innebär även en betydande potential och möjlighet för hela bostads- och samhällsplaneringen att aktivt vara med och göra insatser som får positiv verkan på miljö och klimat. Det gröna byggandet är därför en central framtidsfaktor. Denna skrift handlar om grönt byggande. Grönt byggande kan vara såväl hus som infrastruktur och produktion. Det långsiktiga tänkandet livscykelperspektivet är en viktig utgångspunkt i grönt byggande. Grönt byggande omfattar frågor som energi, klimat, materialval, inomhusmiljö samt förvaltning av ekosystem och naturresurser och bör även hantera sociala och ekonomiska aspekter för att bidra till ett hållbart samhällsbyggande. Grönt byggande har påtagligt bättre miljöprestanda än vad lagen och normen kräver och driver därmed på utvecklingen. Grönt samhällsbyggande innebär att hela samhällsplaneringen styrs i en hållbar riktning. Viktiga aspekter är att underlätta en miljöanpassad livsstil, att skapa en infrastruktur för miljöriktig energitillförsel och kommunikation, och att förvalta gröna ytor och andra naturresurser. spårbunden trafik och kollektivtrafik. Det kan även vara vägar med beläggning som reducerar buller, som exempelvis Tyst Asfalt, eller annan beläggning som reducerar rullmotstånd och som därmed minskar bränsleanvändningen och ger upphov till lägre emissioner från trafiken. Med grön infrastuktur menas även infrastruktur för miljöriktig energitillförsel. Gröna byggnader är hus med till exempel låg energianvändning, byggda av sunda och miljöanpassade material och med bra inomhusmiljö. Det finns flera fastställda kriterier på marknaden som ger stöd för att definiera grönt byggande, till exempel Svanen, Miljöklassning enligt ByggaBo-dialogen och EU:s GreenBuilding. Dessa kriterier underlättar för marknadens aktörer att tillsammans verka för ett grönare byggande. Såväl nyproduktion som upprustning och ombyggnad av äldre hus kan miljöanpassas med rätt byggteknik. Grön produktion innebär att byggentreprenörer lever upp till högt ställda miljökrav på byggarbetsplatsen, på kontoret och i de fasta anläggningarna. Det kan exempelvis handla om att minska energianvändningen, använda resurser i byggskedet på ett miljöriktigt sätt eller att använda alternativa bränslen när man tillverkar asfalt och betong. En låg miljöpåverkan i leverantörskedjan är också en viktig del. Grön infrastruktur har en låg miljöpåverkan under drift och liten påverkan på ekosystemen. Det kan vara resursoch energieffektiva transportlösningar som exempelvis 8 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 9

6 1. Claes Roxbergh, Skanska Sverige: Låt byggsektorn leda vägen Claes Roxbergh är en välkänd profil från politiken. I sitt nya uppdrag för Skanska arbetar han med miljöfrågor för Skanska Sverige. Och han ser stora möjligheter att åstadkomma förändringar och göra byggbranschen till en ledande aktör för att minska klimatpåverkan. Varför är det viktigt att byggsektorn arbetar med miljö- och klimatfrågor? Inom EU står fastigheter för 41 procent och transporter för 31 procent av energianvändningen. Det gör dem till de stora klimatbovarna. Därför är det viktigt att minska deras påverkan genom att bygga så bra nya fastigheter och ny infrastruktur som möjligt, men också att förbättra de befintliga. Hur bidrar Skanska till ett ökat miljö- och klimatfokus inom byggbranschen? Skanska prioriterar grönt byggande. Vi har stor erfarenhet av att bygga och vi utvecklar också olika tekniker och metoder tillsammans med våra kunder. I nya projekt framtagna genom exempelvis utvecklad upphandling och partnering kan vi driva utvecklingen vidare mot nya klimatsmarta lösningar. Ser du några hinder för att öka det gröna byggandet? Det finns en konservatism både när det gäller byggandet av hus och infrastruktur, speciellt när det gäller upphandlingar. Rena utförandeentreprenader är totalt konserverande och hindrar nya idéer och utveckling. Jag tycker att det viktigaste är att gå över till funktionsentreprenader eller OPS, som innebär att beställaren föreskriver en funktion som byggaren måste uppfylla inom en viss tid. Med sådana typer av upphandlingar skulle man också driva fram satsningar inom forskning och utveckling som idag vare sig efterfrågas eller betalar sig. Hur kan man underlätta för mer grönt byggande? Satsa på pilotprojekt som kan driva utvecklingen och som visar vad som är möjligt! I ett pilotprojekt får alla som är med stå en viss risk eftersom man satsar på något nytt. Låt alla medverkande få erfarenheter och se till att de används i nästa projekt och inte blir liggande. Hur grön är byggbranschen om tio år? Om tio år har byggbranschen blivit modern. Precis som bilbranschen utvecklar vi våra produkter i samarbete med våra leverantörer. Då kommer vi ta fram aktivhus som tidvis producerar energi med hjälp av inbyggda solceller i tak och väggmaterial och där lysdioder används som inomhusbelysning. Energianvändningen och klimatpåverkan kommer därmed att reduceras dramatiskt. Om tio år kommer vi också genomföra OPS-projekt med klimatåtaganden. 10 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 11

7 1. Några exempel på verktyg för grönt byggande Att välja miljöriktiga lösningar förutsätter att köparen har lättillgängliga och relevanta fakta att tillgå. Märkningssystem är ett viktigt verktyg för att förenkla kommunikationen mellan köpare och säljare och där själva märkningen innebär en garanti för att vissa kriterier är uppfyllda. Flera olika sektorer, t.ex. livsmedelsbranschen, har utvecklat olika miljömärkningssystem, exempelvis Svanen och KRAV. Förutom att underlätta kommunikationen mellan köpare och säljare driver också märkessystemen på utvecklingen mot mer miljöriktiga produkter. I snabb takt utvecklas nu även olika verktyg och system inom byggsektorn för att underlätta och driva på miljöanpassningen för både beställare, samhällsplanerare och utförare. Här följer ett antal system och verktyg som Skanska engagerat sig i. Svanenmärkta Hus Svanen är ett nordiskt miljömärkningssystem. I Sverige administreras systemet av SIS Miljömärkning. Systemet är mest känt för miljömärkning av tvättmedel och papper, men har utvecklats till att även omfatta exempelvis kök, fönster, gräsklippare, golv och på senare tid även småhus. Svanenmärkningen syftar till att driva på utvecklingen av mer miljöanpassade produkter. Svanenmärkningen är en licens som ett företag kan använda för en produkt eller tjänst genom att uppfylla en mängd olika kriterier. Hus kan få Svanenmärkning om de har liten miljöpåverkan och uppfyller uppställda krav på byggprocess, material och energibehov. Hänsyn ska tas till miljön genom hela tillverkningsprocessen, från enskilda byggvaror till det färdiga huset. I dag kan villor, parhus och radhus Svanenmärkas. Svanen arbetar också med att ta fram och säkerställa kriterier och kravnivåer för flerbostadshus. Ett Svanenmärkt hus kännetecknas av en god inomhusmiljö, att det är välisolerat och att det har ett effektivt ventilationssystem som ger låg energianvändning. Driftskostnaderna för ett Svanenmärkt hus är låga och byggprodukter och kemiska produkter har kontrollerats för miljöfarliga och hälsoskadliga ämnen. År 2005 blev Skanska först i norden med att Svanenmärka ett småhus konceptet Uniq-hus. Skanskas ambition är nu att även Svanenmärka konceptet ModernaHus med målsättningen att erbjuda Nordens första miljömärkta flerfamiljshus. ModernaHus är direkt sprunget ur den industriella 12 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 13

8 1. byggmetoden som innebär att byggtiden kan halveras samtidigt som kvaliteten är hög och jämn. Redan i sitt grundutförande påvisar ModernaHus god energieffektivitet, låga driftkostnader, hållbarhet och snabb byggtid. Detta innebär bland annat att livscykelkostnaden och energianvändningen är 30 procent lägre än i traditionella flerfamiljshus*. Under byggprocessen tas även ett samlat grepp över transportplaneringen så att transporterna till och från byggarbetsplatsen minimeras. Skanskas Svanenmärkta projekt Sedan 2005 har Skanska byggt cirka 150 Svanenmärkta Uniq-hus. Det handlar om projekt med 6-20 hus. De flesta finns i södra Sverige. Några av projekten är Domsten i Helsingborg, Falsterbo och Stavstensudde i närheten av Trelleborg. Titta närmare på Skanskas gröna byggtekniker Längst bak i boken hittar du bilder som illustrerar de utmärkande delarna i Skanskas Svanenmärkta hus och ModernaHus. * Beräkningen är gjord på ett åttavåningars punkthus med 32 lägenheter i grundutförande. Krav ställs på innemiljön genom krav på: ingående material god ventilation husbygget material- och kvalitetskontroll för att undvika inbyggda fuktskador Krav ställs också på hur den externa miljön påverkas genom: att miljöfarliga ämnen utesluts att ställa krav på att huset ska kunna drivas med en låg energianvändning att byggavfall tas om hand på ett miljöriktigt sätt en drift- och underhållsplan finns för huset 14 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 15

9 1. EU GreenBuilding GreenBuilding är en märkning av energieffektiva lokaler. Märkningssystemet lanserades av Europeiska kommissionen 2005 i samband med att EU införde energideklarationer för byggnader. Målet är att minska klimatpåverkan och EU:s beroende av importerade energikällor genom att stimulera fastighetsägare att göra fler energieffektiva investeringar och använda förnyelsebara energikällor, oavsett om man renoverar eller bygger nytt. Systemet används för att bekräfta och uppmärksamma fastighetsägares energiarbete. Det är också ett sätt att informera kunder och hyresgäster om fastighetsägarens miljöambitioner. I Sverige leds och samordnas GreenBuildingmärkningarna av Fastighetsägarna Sverige. En GreenBuilding-byggnad ska vara miljöanpassad och lönsam. Den fastighetsägare som inför ett energiledningssystem och effektiviserar energianvändningen med minst 25 procent i minst en av sina byggnader eller uppför en nybyggnad med energianvändning minst 25 procent under Boverkets krav, kan få byggnaden GreenBuilding-märkt och blir därmed en GreenBuilding Partner. Energikonsulter och leverantörer, som hjälper fastighetsägare att effektivisera sin energianvändning, kallas GreenBuilding Stödjande Företag. Hagaporten III i Solna utanför Stockholm är en Green- Building kontorsfastighet. 16 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 17

10 1. Skanska-projekt med EU GreenBuildingstandard Skanska deltar som partner i EU-projektet GreenBuilding. I början av 2008 fick Skanska sitt första fastighetsutvecklingsprojekt godkänt som en GreenBuilding Hagaporten III vid Haga Norra i Solna. Det är den första byggnaden i Sverige som godkänts som GreenBuilding mot Boverkets nya och tuffare regler (BBR12). Enligt de tidigare reglerna har bland annat Pfizers svenska huvudkontor i Sollentuna, med Skanska som byggentreprenör, godkänts som GreenBuilding. Även i Göteborg satsar Skanska på GreenBuilding-konceptet. Fastigheten som uppförs i Gårda väntas bli den första byggnaden i Göteborg att uppfylla kraven för EU GreenBuilding-märkning. Ansökan om godkännande är inlämnad. Skanskas ambition är att ytterligare ett flertal nya fastighetsprojekt som Skanska utvecklar i Sverige, Finland och Danmark ska bli godkända som GreenBuilding. Målet är att år 2010 ska snittet för alla Skanskas nyutvecklade fastigheter ligga minst 25 procent under gällande regler för energianvändning, vilket motsvarar kraven enligt GreenBuilding. Miljöklassning enligt ByggaBo-dialogen ByggaBo-dialogens miljöklassningssystem ska bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Klassningssystemet, som finns på marknaden men fortfarande utvecklas, kan användas av byggföretag och fastighetsägare för att kunna effektivisera energihushållningen, förbättra inomhusmiljön och minska användningen av skadliga ämnen. Skanska, som medverkat i ByggaBo-dialogen sedan starten, är en av de ledande krafterna bakom miljöklassningen. Skanska deltar nu också i de tester av systemet som pågår i Hagaporten III, Uniq-hus och ModernaHus. Genom att göra åtaganden och genomföra insatser för en bättre miljö går de medverkande företagen, kommunerna och myndigheterna i spetsen för en hållbar utveckling. De tre områden som särskilt prioriteras är hälsosam innemiljö, effektiv energianvändning och effektiv resursanvändning. I ByggaBo-dialogen medverkar: Företag inom bygg- och fastighetssektorn, bland annat Skanska. Myndigheter inom bygg- och fastighetssektorn och kommuner. Företag som levererar varor och tjänster till byggsektorn, t.ex. kreditgivare och försäkringsbolag med flera. 18 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 19

11 Radhusområdet Misteröd i Uddevalla är byggt med passivhusteknik. Passivhusteknik Ett passivhus har cirka 70 procent lägre uppvärmningsbehov jämfört med ett vanligt hus. Resultatet blir bostäder med både bra inomhusmiljö och låga uppvärmningskostnader. Passivhus är byggnader som byggs med extra tjock isolering i väggar, golv och tak. Fönster och dörrar är av hög kvalitet med mycket goda isolervärden. Passivhus är så välisolerade och värmeförlusterna så små att husen inte behöver något traditionellt värmesystem (radiatorer eller golvvärme). Istället kan byggnadens tilluftssystem användas som värmebärare. Den värme som alstras från de boende, de elektriska maskinerna och belysningen kan tillgodose en stor del av byggnadens värmebehov. Den extra energi som behöver tillföras under kalla dagar är mycket låg. Den kan jämföras med att en lägenhet kan hållas varm enbart med värmen från en hårtork. Passivhustekniken kan användas vid såväl renovering av befintliga byggnader som vid nyproduktion och medför lägre driftkostnader. Över tid kan de extrakostnader som tekniken innebär i form av bättre isolering och värmeväxlad ventilation hämtas igen. Primärenergibehovet och koldioxidutsläppen blir också lägre men är beroende av vilket energislag som nyttjas, till exempel el eller fjärrvärme. För nybyggnation av bostäder finns idag en svensk kravspecifikation för passivhus. Det finns vissa grundförutsättningar som ska uppfyllas för att ett nyproducerat hus ska få klassas som passivhus. Här ingår exempelvis en hög lufttäthet, lågt U-värde på fönstren och ett lågt tillfört effektbehov. Därutöver finns en rad parametrar som inte är tvingande, Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 21

12 1. men som ändå bör uppfyllas för att klara energikraven och för att uppnå en god inomhusmiljö. Det handlar om att återvinningen av frånluftsvärmen bör ha hög verkningsgrad, fönsterarean bör begränsas, badrummen bör förses med någon typ av värmekälla, köldbryggorna minimeras, balkonger bör byggas på yttre bärverk och tryckprovning utföras under byggtiden och efter färdigställande. Val av eleffektiv utrustning, A-klassade vitvaror och lågenergilampor rekommenderas. Att använda sig av passivhusteknik blir allt vanligare. I flera EU-länder förespråkas att passivhusbyggande blir standard. I Österrike kommer subventioner för nyproduktion att enbart ges till passivhus från Storbritannien kommer att ha passivhus som byggnorm Tyskland inför passivhus som standard 2012 och har som mål att byggnader ska vara oberoende av fossila bränslen år Danmarks strategi är en minskad energianvändning inom bostadssektorn med 25 procent till 2010 och 75 procent till Flera andra länder har liknande strategier. Skanska-projekt med passivhusteknik Skanska var bland de första byggföretagen i Sverige att bygga passivhus. Några av de färdigställda objekten är: Radhus och gruppboenden i Misteröd för Uddevallahem Radhus i Glumslöv för Landskronahem Renovering till passivhus av miljonprogramsområdet Brogården för Alingsåshem Hökarängen i Stockholm i samarbete med Svenska Bostäder För KBAB i Karlstad har Skanska byggt det mycket energieffektiva punkthuset Seglet delvis med passivhusteknik Skanska har också pågående bostadsprojekt med passivhusteknik i Stadsskogen för Alingsåshem och egen regi i Ellös på Orust. Titta närmare på Skanskas gröna byggtekniker Längst bak i boken hittar du bilder som illustrerar de utmärkande delarna i Skanskas Passivhusteknik. 22 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 23

13 Tyst asfalt har en unik struktur som reducerar bullret vid källan. Tyst Asfalt Tyst Asfalt fungerar som ett liggande bullerplank. Det är en bullerdämpande beläggning som minskar den upplevda bullernivån med hälften. Det motsvarar effekten av en hastighetssänkning från 100 till 50 km/h eller en trafikminskning med hela 90 procent. Tyst Asfalt bygger på en unik struktur som reducerar bullret vid källan. Tack vare en teknik där stenarna fäster vid varandra och absorberar ljudet i hålrummen mellan sig, kan bullret dämpas med tre, sex eller nio decibel beroende på hur tjock asfalten är. Med Tyst Asfalt minskar bullret mer än vad traditionella bullerplank eller fasadisolering gör. Det gör det möjligt att bygga bostäder och kontor på platser som tidigare ansetts oattraktiva och bullerstörda. Andra fördelar med Tyst Asfalt är att risken för vattenplaning och antalet partiklar i luften minskar. Dessutom är rullmotståndet lägre vilket minskar bränsleanvändningen och därmed koldioxidutsläppen. Sist, men inte minst, är Tyst Asfalt det mest ekonomiskt lönsamma alternativet för att minska buller. Redan 2003 lade Skanska den första provsträckan med Tyst Asfalt i Sverige. I dag läggs Tyst Asfalt huvudsakligen ut som funktionsentreprenad. Det innebär att Skanska garanterar en bullersänkning med till exempel nio decibel och tar ett helhetsansvar som inkluderar underhåll av vägarna Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 25

14 Projekt: En grönt producerad bro När Linköpings kommun 2006 bestämde sig för att ersätta en 70 år gammal bro över Tinnerbäcken och bygga om närliggande gator, gick uppdraget till Skanska. Redan i anbudsstadiet presenterade Skanska ett nytt utförande och alternativa konstruktioner, som skulle ge en bättre resurshushållning och lägre miljöpåverkan. Produktionen kunde ske med förhållandevis enkla lösningar, men som ändå krävde tekniskt utvecklingsarbete. Exempelvis gjordes i samråd med Skanska Teknik ändringar i brokonstruktionen för att minska behovet av fyllnings- och konstruktionsmaterial. Genom högre grundläggningsnivå minskade behovet av att transportera enorma mängder schakt- och fyllningsmaterial. Andra viktiga åtgärder för att minska transporterna var att återanvända rivningsmaterialet och att använda lokalt producerat material. Dessutom återanvändes transportvägen till arbetsområdet som parkväg, vilket minskade mängden material som behövde fraktas bort efter det att bygget stod klart. Grön produktion innebar miljövinster vid bygget av St Larsbron i Linköping 1. Projektet har gett avsevärda miljövinster: Minskade CO2-utsläpp med minst 50 ton på lokala transporter Minskade fjärrtransporter från andra länder Minskad tillverkning av krossat bergmaterial Minskad tillverkning och transport av betong Reducering av mängden asfalt Avsevärda besparingar av armeringsjärn Miljövinsterna har dessutom inneburit att produktions kostnaderna blivit lägre. FOTO: STEFAN JERREVÅNG / SCANPIX 26 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 27

15 1. Primärenergin spelar roll i grönt byggande Primärenergi är den totala mängden resurser som används för att producera energi till våra fastigheter. För att kunna minska utsläppen av koldioxid bör energieffektiva byggnader kombineras med en mer hållbar energitillförsel från förnyelsebara energikällor som sol, vind, biobränsle och äldre vattenkraft. Kommunernas utbyggnad av fjärr- och kraftvärme är en viktig förutsättning för ett grönare byggande och för att minska elanvändningen. Sverige har, till skillnad från många andra länder, ett väl utbyggt fjärrvärmenät på cirka 500 orter. I dag byggs flera av dessa verk om för att även kunna producera kraftvärme, det vill säga el. Förutom att minska elanvändningen är det viktigt att invånarna kan välja el från förnyelsebara källor. Genom att välja vindkraft hos sitt elbolag eller bli andelsägare i ett vindkraftverk är det möjligt att minska primärenergibehovet. Med vindandelar kopplat till fastigheten kan elen levereras via elnätet, oavsett var vindkraftverket är placerat. Energieffektivitet Energieffektivitet är att med en viss insats av energi åstadkomma en relativt stor mängd energitjänster. Den insatta primärenergin omvandlas ofta till energiformer lämpliga för slutlig användning (till exempel el, bränsle, drivmedel). Dessa utnyttjas sedan i apparater och anläggningar för att ge olika energitjänster (belysning, uppvärmning, transporter). Ju högre verkningsgraden är i omvandling och utnyttjande av energi, desto mer energieffektiv sägs den vara. (Definition enligt Nationalencyklopedin) Så bygger man energieffektiva hus 1. Minska elbehovet genom att installera el-effektiva fastighetsaggregat och vitvaror, lågenergilampor och närvarostyrda armaturer. 2. Använd kraftvärmeproducerad fjärrvärme som energikälla. 3. Minska energibehovet för uppvärmning genom enkla åtgärder, t.ex. bättre isolerade fönster. 4. Minska uppvärmningsbehovet med hjälp av kostnadseffektiva åtgärder, t.ex. från- och tilluftssystem med värmeväxling (FTXventilation). Källa: Hur bygger man energieffektiva hus? En studie av Bygg- och energibranschen i samverkan (www.sbuf.se) Den optimala byggnaden har en låg energianvändning och en miljöriktig energitillförsel utifrån lokala förutsättningar. 28 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 29

16 Grön Vilja om politikens möjligheter Inledning 33 Grön ombyggnad av miljonprogrammen 35 Miljonhemmen 36 Projekt: Gårdsten 38 Projekt: Brogården 40 Exempel på gröna åtgärder i miljonprogrammen 42 Ingegerd Löfqvist (m), Alingsås: Våga ta ansvar för miljön våga fatta beslut! 45 Gröna råd Kapitel 2 Grön vilja 31

17 I många kommuner ökar intresset för miljöfrågorna. Det gäller även för våra bostäder. Miljö- och klimatplaner arbetas fram och gröna lösningar efterfrågas i stort och smått. Det är naturligtvis väldigt positivt! Samtidigt finns det fortfarande ett behov av att sprida kunskap och erfarenheter från framgångsrika gröna ny- och ombyggnader så att de goda ambitionerna kan bli till handling. Klimatutmaningen inom bostadssektorn kräver en kombination av politiskt beslutade åtgärder samt genomtänkta spelregler och handlingsfrihet för bostadsmarknaden. I dag finns alla förutsättningar, både tekniska och kunskapsmässiga, för att bygga mer grönt. Dessutom fortsätter metoder och lösningar att utvecklas i snabb takt. Från politiskt håll behövs samsyn och långsiktiga spelregler. Då kommer olika aktörer att både efterfråga och investera i mera grönt byggande. Den minsta gemensamma nämnaren för de kommuner som kommit längst är just den politiska viljan. I vissa fall har det handlat om enskilda eldsjälar, men allt som oftast om ett gemensamt arbete, över parti- och blockgränserna för att få till stånd en förändring. För dem som vill finns verktyg och kunskap redo att användas. Kommunerna väljer själva hur och var. Men varför inte börja med en klimatsmart ombyggnad av miljonprogrammets bostäder? Med 1,4 miljoner renoveringsmogna lägenheter är det ett gyllene tillfälle att snabbt få effekt i klimatarbetet. Grön ombyggnad av miljonprogrammen Omkring 1,4 miljoner bostäder kom till under rekordåren mellan 1961 och I dag behöver många av dessa så kallade miljonprogramsområden renoveras. Det handlar om att rusta upp försörjningssystem för el, värme och vatten, och om att renovera tak, fasader och gårdar. Husen, som ofta innehåller farliga ämnen, kan också behöva saneras. Det ställer krav på miljöinventeringar inför varje renovering. Att genomföra dessa omfattande renoveringar är kostsamt. Samtidigt innebär upprustningarna många fördelar för de boende och för husens ägare och inte minst för miljön. Renoveringar med sunda och hållbara material förbättrar bostäderna, medan upprustning av gårdar och kompletteringsbebyggelse med fler upplåtelseformer och utvecklad infrastruktur ger trevligare och tryggare utemiljöer. Renoveringarna gör det också möjligt att komma tillrätta med husens stora energianvändning. Med rätt investeringar kan energianvändningen nästan halveras. SABO, de allmännyttiga bostadsföretagens organisation, har räknat ut att en halvering av uppvärmningskostnaderna i miljonprogrammens hus skulle innebära så stora besparingar att energirenoveringen i princip blir självfinansierad. Att bygga om miljonprogrammen sparar mycket mer energi än om man bara satsar på energieffektiv nyproduktion Skanskas lilla gröna Kapitel 2 Grön vilja 33

18 Vinsterna med att rusta upp landets miljonprogramsområden är alltså stora. Men för att skapa en trygg och hållbar förnyelse krävs gemensamma krafter från kommunpolitiker, fastighetsägare, byggherrar och entreprenörer. De är också viktigt att de boende är delaktiga. Att deras tankar och önskemål tas tillvara har visat sig vara avgörande i de områden som redan har renoverats. För att ombyggnaden ska bli framgångsrik behövs därför en gemensam plattform där alla inblandade har möjlighet att aktivt påverka förnyelsens utformning och genomförande. MiljonHemmet MiljonHemmet är ett koncept som Skanska utvecklar för att förbättra upprustningen av miljonprogrammets områden. Med hjälp av olika verktyg kan renoveringarna effektiviseras och kvalitetssäkras. Då förutsättningarna och behoven skiljer sig åt i olika områden, går det inte att ta fram en paketlösning. Varje områdes behov måste bedömas utifrån sina förutsättningar. Skanskas koncept syftar till att skapa flexibilitet och ett antal verktyg som kombinerade eller enskilt kan bidra till en framgångsrik process under hela upprustningsarbetet. Detta gäller såväl de tekniska delarna som mer mänskliga aspekter på hur de boende kan involveras och hur information och kommunikation mellan olika inblandade parter kan hanteras. Bland de verktyg som utvecklas ingår metoder för energieffektivisering, miljösanering, klimatskalsrenovering, betongåtgärder, gårdsutveckling, installationslösningar, kommunikation och boendedialog. 2. Titta närmare på Skanskas gröna byggtekniker Längst bak i boken hittar du bilder som illustrerar de utmärkande delarna i Skanskas koncept MiljonHemmet. 34 Skanskas lilla gröna Kapitel 2 Grön vilja 35

19 Projektet Solhus1 i miljonprogramsområdet Västra Gårdsten utanför Göteborg. Projekt: Gårdsten Det är inte konstigt att nationella och internationella besökare strömmat till Gårdsten de senaste åren. Priser och utmärkelser har duggat tätt över denna förort utanför Göteborg gick exempelvis det prestigefyllda Stora Samhällsbyggarpriset till Östra Gårdsten. Området är ett av de första miljonprogramsområden som renoverats. Utmärkelserna är ett resultat och ett erkännande av ett långsiktigt och lyckosamt arbete. Redan tidigt i projektet riktades uppmärksamheten mot miljöåtgärder och sociala åtgärder. De boendes delaktighet har haft stor betydelse. 2. I Västra Gårdsten genomfördes projektet Solhus1. Projektet omfattade tre kvarter med sammanlagt 255 lägenheter. För Solhusen har man bland annat monterat solfångare, tilläggsisolerat, installerat värmeåtervinning och installerat individuell mätning för el, värme samt varm- och kallvatten. Detta ger kraftigt minskad energianvändning. Exempel på uppnådda resultat i Solhus1, Västra Gårdsten: Genom renoveringarna har fjärrvärmebehovet minskat från drygt 270 till cirka 145 KWh per år och kvadratmeter. Elanvändningen har minskat från cirka 50 till 35 KWh per år och kvadratmeter. Vattenanvändningen har minskat från 2,36 till 1,63 m 3 per år och kvadratmeter. 36 Skanskas lilla gröna Kapitel 2 Grön vilja 37

20 Projekt: Brogården I februari 2008 påbörjades en omfattande upprustning av Alingsås sista miljonprogram, Brogården med 300 lägenheter. Ägaren Alingsåshem renoverar med passivhusteknik för att minska energianvändningen. Ombyggnaden är upphandlad efter en partneringmodell och innebär att alla byggnadsprojekt under en femårsperiod kommer att utföras av samma entreprenör, Skanska. (Läs mer om partnering i kapitel 4 Gröna vinster) Förutom stambyte och isolering innebär renoveringen att husen får nya fasader med utanpåliggande balkonger, vilket både minskar köldbryggorna och ger större boyta. Fönstren blir energieffektiva med låga U-värden. De boende får också nya tapeter och golv samt energieffektiva vitvaror. Efter renoveringen väntas energianvändningen sjunka från 216 kwh till 92 kwh per kvm. Det är bättre än nybyggnadsstandard. 2. Upprustningen av miljonprogramsområdet Brogården i Alingsås utförs med passivhusteknik. Arbetet utförs i nära dialog med de boende. Inför renoveringen tillfrågades hyresgästerna om hur de trivdes och vilka tankar och frågor som fanns inför ombyggnaden. De informeras sedan kontinuerligt på möten och genom Brogårdsbladet, ett gemensamt informationsblad från Alingsåshem och Hyresgästföreningen. När första etappen, som bland annat innebär en provlägenhet, är klar kommer projektet att utvärderas. Hela ombyggnaden väntas ta fyra till fem år, men redan i dag har Brogården blivit ett föredöme i Sverige och internationellt. 38 Skanskas lilla gröna Kapitel 2 Grön vilja 39

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Alingsås kommun. Framtida miljökrav tillgodoses - Alingsås kommun uppfyller sin del av de nationella miljömålen

Alingsås kommun. Framtida miljökrav tillgodoses - Alingsås kommun uppfyller sin del av de nationella miljömålen Alingsås kommun Alingsåshem, FABS och Alingsås Energi är dotterbolag i koncernen AB Alingsås Rådhus Ägaren styr bolagen genom ägardirektiv Energibolag som energiproducent och Alingsåshem och FABS som konsumenter

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information Grönt Byggindex 2011 Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20 Syfte med Grönt Byggindex Ge en bild av grönt byggande i Sverige, hur marknaden ser ut idag,

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb

Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb 2010-09-02 V i satsar på y tterstaden Vi lovar 6 000 nya jobb Satsningen möjliggör ett tillskott på 70 miljoner

Läs mer

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett!

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Hållbar utveckling Väst -regionalt energikontor för Västra Götaland Lisa Ossman, tf Verksamhetsledare lisa.ossman@hallbarutvecklingvast.se,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Brogården miljonhusen blir passiva

Brogården miljonhusen blir passiva Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard passivhusnorden2013@cit.chalmers.se johnny.kellner@veidekke.se Kv. Dorabella i Annedal (Boutställning 2012) Ark: Joliark

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech Steget mot framtiden Synergi i optimalt energiutnyttjande Fueltech Mikael Jönsson Anders Persberg Energismart Boende Framtidens möjligheter med huset som kraftkälla! Var kommer Co2 utsläppen ifrån? Bostäder

Läs mer

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS BYGG FÖR FRAMTIDEN MED A-HUS Alla hus som kommer från A-hus tillverkas både med hänsyn till miljön och din plånbok. Klimatsmart boende är ett begrepp som ligger i tiden och innebär

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem Energiberäkna och spara energi Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem 1 2 Sunda system och produkter för hållbart byggande Inledning Weber värnar om traditionen med putsprodukter baserade på naturmaterial

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB

Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB Hyresbostäder i Växjö AB Äger och förvaltar» bostäder till en yta av 261 870 m 2 fördelade

Läs mer

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid 2006-01 God komfort i harmoni m Samtidigt som världens befolkning växer och energiförbrukningen ökar så minskar tillgången till de vanligaste

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

LEED certifiering av fastigheter

LEED certifiering av fastigheter LEED certifiering av fastigheter Projekt Gårda LEED Platinum Precertified Henrik Ahnström, Skanska Fastigheter Göteborg 1 2 Länder med kommersiell projektutveckling Gårda Kontorscenter, Göteborg Byggherre:

Läs mer

Svenska Bostäders arbete på Järva

Svenska Bostäders arbete på Järva Svenska Bostäders arbete på Järva Några exempel på upprustning, energieffektivisering och nöjda hyresgäster Yngve Green Energiansvarig Svenska Bostäder AB Järvafältet 2/3 naturreservat på 20 km2, 1/3 bostäder

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1 Utgåva 1:1 2015-01-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jordärtskockan 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Trosa Swedisol AB 2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Visioner och handlingsplan Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Lagstiftning Volatila energipriser Hyresgästers efterfrågan Varumärke Medarbetare Vad driver grönt? Gröna Fonder och Bankkapital Marknadsvärdet

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering 2015 Alingsåshem Vårt uppdrag AB Alingsåshem är helägt av Alingsås kommun I vårt ägardirektiv står det: Alingsåshems

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

www.nollhus.se Eje Sandberg

www.nollhus.se Eje Sandberg Eje Sandberg www.nollhus.se Utveckla FEBYs kriterier för passivhus. Skapa nätverk Bevaka och påverka myndigheter för att främja utvecklingen Sprida information och kunskap Rapporter Kungsbacka Eksta fastighetsbolag

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus

Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus Christina Claeson-Jonsson, NCC 2012-06-12 NCC Construction Sverige AB 1 Ett annat fokus Då: - Fokus på energieffektivisering

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende Veidekke TellHus klimatsmart boende Det ligger i luften Koldioxid syns inte, men den märks. De senaste 100 åren har koldioxidutsläppen ökat med 30 procent. Enligt FN:s klimatpanel måste dagens globala

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer