ko mpendium Renovera energismart

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ko mpendium Renovera energismart"

Transkript

1 ko mpendium Renovera energismart u p p d at e r at mars 2011

2 Innehåll 1. Inledning 2. Om miljonprogrammet 3. Vad kostar det att inte renovera energismart?! 4. Klimatskal Ytterväggar 5. Klimatskal Tak och grund 6. Fönster 7. Ventilation 8. Värmesystem 9. Kök 10. Tvättstuga 11. Belysning 12. Hissar 13. Energi och ekonomi - praktiska exempel 14. Planering av renovering

3 Går det att halvera energibehovet i en byggnad från miljonprogramtiden? Svaret är utan tvekan ja. I kampanjen Renovera energismart visas på många energieffektiviseringsåtgärder som grupperade i paket kan uppnå detta mål till rimliga investeringskostnader. Skriften du nu håller i din hand är ett underlag till kampanjen. Kampanjen drivs av Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket och den startade på allvar hösten 2010, med tjuvstart på The 5th Global Yes Summit Rework The World, i Leksand. Kampanjen Renovera energismart vänder sig till fastighetsägare och förvaltare av flerbostadshus, byggherrar, tillverkare, leverantörer och installatörer av byggprodukter samt bostadsrättsföreningar. Den ska pågå 4-5 år och besöka stora bygg- och fastighetsmässor i Sverige. I samband med mässorna anordnar myndigheterna också konferenser och seminarier.

4

5 Miljonprogrammet en utmaning att renovera Historik 1965 beslutade riksdagen att bygga en miljon lägenheter på tio år. En unikt stor satsning för att bygga bort den stora bostadsbrist som rådde under 60-talet. Byggandet av miljonprogrammet var ekonomiskt möjligt tack vare 1959 års pensionsreform, genom vilken man byggt upp kapital i AP-fonderna som nu kunde investeras i fastighetsbyggande. Den höga produktionstakten krävde en radikal rationalisering och industrialisering av byggandet. Det gjorde att allt mer av produktionen lokaliserades till fabriker. I fler av miljonprogrammets byggprojekt skapades genomtänkta planlösningar, med bra funktion och mycket ljus. De var ofta mycket uppskattade av dåtidens boende. De nya förorterna som växte fram präglas av 60-talets stadsbyggnadsideal. Husen skulle ligga fritt, ljust och med närhet till rekreationsområden. Till en början var dessa ljusa och välplanerade lägenheter väldigt populära. Att flytta hit från nedgångna och omoderna lägenheter innebar en rejäl standardhöjning när satsningen var klar hade de redan börjat bli lågstatusområden och idag förknippas miljonprogrammet med ekonomisk och social utsatthet. Att vända den utvecklingen och bryta segregationen är en viktig utmaning. En lika stor utmaning är den fysiska upprustningen och energieffektiviseringen av husen. Behovet av renovering är stort i miljonprogrammet. Uppskattningsvis finns lägenheter som inte moderniserats. Stammar och installationer behöver bytas, våtrum saneras, fasader och fönster repareras eller bytas, trapphus och interiörer behöver fräschas upp. 1 De flesta husen byggdes före oljekrisen då tillgången till billig energi var obegränsad. Därför är det viktigt att energieffektivisera när man renoverar, för att spara både pengar och miljö. Det är fullt möjligt att halvera energianvändningen och det är nu vi har chansen.

6 Teknik och energiprestanda De hus som byggdes under perioden uppfyller vanligtvis minimikraven i dåtidens byggregler. Därför är de ganska lika ur både byggnads- och energisynpunkt. Husen har i regel följande energiegenskaper: 2 Ytterväggarna har ungefär 10 cm isolering jämfört med dagens standard på minst 20 cm. Yttertaken har ungefär 15 cm isolering jämfört med dagens standard på minst 40 cm. Balkongerna utgör stora köldbryggor, liksom bjälklagsinfästningar. Fönstren är kopplade 2-glasfönster och har U-värde på 2,5-3,0 jämfört med 1,2 W/ m2 K, som är vanligt idag. Klimatskalet är ofta inte lufttätt runt fönster och vid golvet. Fram till början av 60-talet byggdes husen oftast med självdragsventilation. Därefter är mekanisk frånluftsventilation vanligast. De befintliga frånluftsfläktarna med remväxel har ofta dålig verkningsgrad och drar onödigt mycket el. Återvinning av värme från ventilationen är ovanligt i hus byggda före Temperaturen är ojämn i husen. För att säkerställa att den kallaste lägenheten får acceptabel inomhustemperatur har man reglerat upp värmen vilket har fått till följd att vissa lägenheter är för varma. Ofta distribueras värmen från en gemensam undercentral till husen via dåligt isolerade sekundärkulvertar i marken. Lägenhetsvisa mätare för el saknas i en del fall. Därmed saknar brukaren incitament att spara hushållsel. Den typiska miljonprogramsbyggnaden använder årligen 155 kwh per kvadratmeter Atemp * (exklusive hushållsel som är 35 kwh). Av dessa är cirka 70 procent värme, 20 procent varmvatten och 10 procent fastighetsel. Kravet på nybyggda hus idag är 110 kwh per år exklusive hushållsel. Kommande EU-regler kräver att alla nya byggnader år 2021 ska vara nära-nollenergibyggnader. 1. Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation Renovering pågår, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2008

7 Vad kostar det att inte renovera energismart? En byggnad som är år gammal och som inte har genomgått någon större renovering har i stort sett alltid ett behov av åtgärder. Dessa åtgärder kommer troligen att genomföras oavsett om de leder till energibesparingar eller ej för att lägenheterna ska kunna hyras ut i ytterligare år. Genom att väga in möjligheterna att minska energibehovet kan åtgärderna visa sig vara lönsamma mycket snabbt. När man utreder vilka renoveringar som ska göras i en byggnad är det viktigt att komma ihåg att det också kostar pengar att inte göra energieffektiviseringar, då i form av högre energibehov under många år framåt. En LCC-kalkyl tar hänsyn till alla de ekonomiska konsekvenser som investeringen har, under hela dess ekonomiska livslängd: investeringskostnad, löpande underhållskostnad och framtida besparingar i energikostnad. LCC-kalkylen tar också hänsyn till inflation och framtida energiprisökningar. Det finns bra hjälpmedel för kalkylering på internet, bland annat hos Belok (Beställargruppen Lokaler, Nedanstående tabell visar ett snabbt sätt att bedöma vilka kostnader som är förknippade med att inte energieffektivisera i samband med renoveringen. Den visar energikostnaden i kr/m 2 A temp för den energi som hade kunnat sparas genom en energismart renovering. Förutsättningarna är: Byggnaden har innan renoveringen en för miljonprogrammet vanlig energianvändning, ca 220 kwh/m 2 A temp Dagens energipris är i genomsnitt 1,00 kr/kwh (för fjärrvärme, fastighetsel och hushållsel) och ökar enligt den horisontella graderingen i tabellen Den möjliga energibesparingen anges av den vertikala graderingen i tabellen (där 50 % inte bara är möjligt utan till och med rimligt att tro att man kan åstadkomma i många byggnader) Den energismarta renoveringen har en ekonomisk livslängd på 40 år Företaget har kalkylräntan 8 %, det vill säga förväntar sig 8 % avkastning på satsat kapital Den framtida energikostnaden är nuvärdesberäknad, det vill säga översatt till dagens penningvärde

8 Energibesparing p g a åtgärder i byggnaden Årlig ökning av energipriset 0% 2% 5% 10% 5% kr/m 2 10% kr/m 2 15% kr/m 2 20% kr/m 2 25% kr/m 2 30% kr/m 2 40% kr/m 2 50% kr/m 2 60% kr/m 3 75% kr/m 2 Exempel Med ovanstående förutsättningar kostar det kr/m 2 A temp att inte genomföra renoveringsåtgärder som ger en energibesparing på 50 %, om energipriset ökar med 5 % per år. I en byggnad på m 2 A temp innebär det alltså att en investering på nästan 6,7 Mkr hade kunnat göras för att uppnå besparingen. Byggnaden ur ett systemperspektiv Varje byggnad är unik, såväl byggnadstekniskt som ur klimathänseende. När man överväger energibesparande åtgärder måste byggnaden som helhet ses ur ett systemperspektiv. Renoveringar och energibesparande åtgärder påverkar varandra och genom att genomföra flera åtgärder i rätt ordning får man största möjliga effekt. Tänker man fel blir 1+1 betydligt mindre än 2. Om man börjar renoveringen med att installera värmeåtervinning på frånluftsventilationen ger en framtida frånluftsvärmepump inte alls den effekt som man kanske hade tänkt sig.

9 Ytterväggar Före åtgärder: Isoleringen i ytterväggarna i ett miljonprogramshus är vanligtvis cirka 10 centimeter tjockt. Att tilläggsisolera är dyrt, åtminstone med traditionell teknik, och är egentligen bara intressant om fasaden är i så dåligt skick att den ändå måste renoveras. Det finns också fastigheter där bevarandeintressen gör att man inte kan tilläggsisoleras på utsidan. Då finns möjligheten att tilläggsisolera fasadens insida. Det är dock en konstruktion som innebär risk för fuktproblem i den befintliga väggkonstruktionen samtidigt som man minskar den uthyrbara ytan. Möjliga åtgärder: Utvändig tilläggsisolering av yttervägg Att tilläggsisolera fasaden från utsidan minskar värmeförluster och köldbryggor vid till exempel bjälklagskanter och balkonginfästning. Risken för fuktskador är dessutom liten eftersom den gamla väggen blir varmare och på så vis torrare. Det är en kostsam åtgärd som innebär ett stort ingrepp på byggnaden. Den är därför nästan bara lönsamt i samband med underhåll av befintliga fasader som behöver åtgärdas. Utvändig tilläggsisolering påverkar också husets exteriör vilket gör att kommunen måste kontaktas. Det kan också vara bra att kontakta en arkitekt för att få hjälp med utformningen. När man lägger på ett tjockt lager med isolering utvändigt kan det bli nödvändigt att flytta ut fönstren och åtgärda takfot, dörrar och socklar. Det fördyrar åtgärden ytterligare. Lägenheterna kan också bli mörkare eftersom ljusinsläppet i de djupare fönsternischerna minskar. Det är vanligen inget problem vid en tilläggsisolering på fem centimeter i samband med omputsning av fasad. Invändig tilläggsisolering av yttervägg Om fasaden är i gott skick, eller ska bevaras, kan man överväga att isolera ytterväggarna från insidan. Det reducerar inte köldbryggorna och medför en ökad risk för fuktskador eftersom den befintliga väggen blir kallare. En fuktexpert bör därför anlitas för att kontrollera att man inte riskerar fuktproblem med den nya konstruktionen. Man bör även vara medveten om att en invändig isolering minskar den uthyrningsbara ytan, vilket kan påverka lönsamheten. Åtgärden medför också att bland annat radiatorer, rör och elledningar kan behöva flyttas. Fönstersmygarna kan också behöva snyggas till i samband med återställning av de nya innerväggarna.

10 Övriga effekter När väggarnas insida blir varmare kan rumstemperaturen ofta sänkas med bibehållen komfort. Energibesparingen blir således större än beräknat. Risken för drag minskar eftersom de nya tätskikten åtgärdar de luftläckor som finns i fasaden.

11 Tak & Grund Tak Före åtgärder: Flerbostadshus som uppfördes under perioden har vanligtvis ca 15 cm isolering i takbjälklaget. Det är inte ovanligt att befintlig isolering är av ett material med sämre isolerande förmåga än dagens isoleringsmaterial varav åtgärden kan få större effekt. Där det finns utrymme att tilläggsisolera är det en lönsam åtgärd. Under den här perioden byggdes många plana tak och tak med låg lutning och ibland med invändiga stuprör. Det innebär att utrymmet för att tilläggsisolera ofta är begränsat. Genom att bygga om taket så man får en större lutning skapar man förutsättningar för bra isolering och bättre vattenavrinning samtidigt som man kan få utrymme för exempelvis ett fläktrum eller nya lägenheter. Möjliga åtgärder: Tilläggsisolering av vindsbjälklag Ombyggnad av låglutande tak till lutande tak som är väl isolerat Tilläggsisolering av takbjälklag Om det finns utrymme för att tilläggsisolera vindsbjälklaget är det vanligtvis en lönsam åtgärd. Om den befintliga isoleringen är torr kan den ligga kvar och lösull kan sprutas ovanpå till önskad tjocklek. Genom att jämföra kostnad och energibesparing för olika isoleringstjocklekar kan man välja optimal tjocklek för det aktuella huset. Efter tilläggsisoleringen kommer vinden att bli kallare, eftersom mindre värme kommer att läcka upp. Detta medför en ökad risk för fuktskador. För att hindra fuktig inomhusluft att tryckas upp på vinden måste alla genomföringar i vindsbjälklaget lufttätas, t.ex. runt ventilationskanaler, värmerör och vindslucka. Exempel på besparing från Renoveringshandboken 1 Genom att öka isolertjockleken på vindsbjälklaget från 15 till 40 cm minskar energianvändningen med 3 kwh/m 2 A temp. Vilken lönsamhet åtgärderna bedöms ha, beror på vilket skick byggnaden har innan renoveringarna. Om taket är i dåligt skick och ändå måste läggas om helt blir den tillkommande kostnaden för tilläggsisoleringen bara material- och arbetskostnad för isoleringen.

12 Ombyggnad av låglutande tak Om huset har plant eller låglutande tak kan det vara svårt att få plats med ytterligare isolering. I vissa fall har dessa tak invändiga stuprör som medför en ökad risk för fuktskador. Man kan då överväga att bygga om taket genom att resa takstolar och bygga ett nytt yttertak som ger utrymme för mer isolering och säkrare avvattning. Att bygga om låglutande tak ger en möjlighet att öka intäkterna eftersom det kan ge plats för nya lägenheter och därmed en ökning av den uthyrningsbara ytan. I många fall kan kombinationen av renovering och tillbyggnad vara intressant ur ekonomisk synvinkel. Det finns även en teknik att isolera plana/lågsluttande tak med utvändig isolering och nytt ytskikt direkt ovanpå befintligt tak. Tänk på att en ombyggnad av taket förändrar husets karaktär på att kanske inte alltid önskvärt sätt. Ombyggnaden kräver också i de flesta fall bygglov. Grund Före åtgärder: Under perioden 1950 till 1975 byggdes majoriteten av flerbostadshusen med källare och källarväggarna var ofta dåligt isolerade. Utvändig isolering av källarväggar är en åtgärd som kan ge god energibesparing. Möjliga åtgärder: Utvändig tilläggsisolering av källarväggar Invändig isolering av källarväggar Utvändig tilläggsisolering av källarväggar Ur fuktsynpunkt är det alltid bäst att tilläggsisolera en källarvägg utvändigt. Utvändig isolering bidrar till att hålla källarväggen varm och eftersom väggen då hålls torr minskas risken för fuktproblem. Vid utvändig isolering kan man använda en dräneringsskiva som ett isolerande och dränerande homogent skikt på utsidan. Det är viktigt att man i samband med utvändigt isoleringsarbete på källarväggar också kontrollerar att markavvattning och dränering fungerar tillfredställande. Invändig isolering av källarväggar 1. Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2009

13 Fönster Före åtgärder: De ursprungliga fönstren i hus från perioden är vanligtvis 2-glasfönster med ett U-värde på ca 2,5-3,0 W/m 2 K. Är fönstren i så dåligt skick att de inte kan renoveras blir merkostnaden för att välja nya fönster med bra energiegenskaper marginell. I samband med byte eller renovering av fönstren bör man också passa på att byta ut eller komplettera med nya tätningslister, justera beslag och täta luftläckage mellan karm och yttervägg. Ska fasaden renoveras bör man också passa på att byta fönstren eftersom en del av arbetstiden är gemensam för de två åtgärderna. Möjliga åtgärder: Byte av fönster i dåligt skick Renovering: Byte av inre glas mot energiglas (lågemissionsglas) Renovering: Byte av inre glas mot en isolerruta (termoglas) Renovering: Montering av en tredje glasruta (lågemissionsglas) Byte av fönster Idag finns fönster med så låga U-värden som 0,7 W/m 2 K. 1 Byte av fönster måste ske med hänsyn till husets arkitektur och med en helhetssyn där hänsyn tas till eventuell inverkan på till exempel ventilationen av byggnaden. Om man väljer fönster med aluminiumklädda karmar och bågar minskar underhållet. Exempel på besparing från Renoveringshandboken: 2 Om befintliga fönster med ett U-värde på 2,9 byts ut till nya med ett U-värde på 0,8 W/m 2 C blir besparingen 33 kwh/m 2 A temp. Ytterligare 8 kwh/m 2 A temp kan sparas in om man samtidigt åtgärdar luftläckorna mellan fönster och yttervägg. Renovering av fönster Om fönsterkarmar och bågar är i bra skick finns flera metoder för att förbättra fönstret ur energisynpunkt. Vilken metod som passar bäst beror på de befintliga fönstren. Byte av inre glas mot energiglas Ett alternativ är att ersätta den inre fönsterrutan med ett energiglas, där ett tunt oxidskikt hindrar värme från att stråla ut genom glaset. På så vis kan man få ner U-värde till cirka 1,8

14 W/ m2 K. Byte av inre glas mot isolerruta Ett ännu bättre U-värde, ner till 1,3, kan man få om man ersätter ett av de befintliga glasen med en 2-glas isolerruta med energiglas där mellanrummet mellan glasen är fyllt med ädelgas. En sådan ruta är betydligt tyngre och tjockare än det glas som man ersätter och man måste därför kontrollera att det får plats och att upphängningen av fönstret klarar den ökade tyngden. Montering av tredje ruta Det befintliga 2-glasfönstret kan även kompletteras med en tredje ruta på insidan av fönstret. Med ett energiglas med kantlist kan det nya U-värdet reduceras till 1,4. 4 Effekter av åtgärder Om de nya fönstren tätas riktigt kan man minska drag kring båge och karm. När fönstren dessutom får bättre energiegenskaper blir insidan varmare och inomhusmiljön upplevs som behagligare. Det gör det ofta möjligt att sänka inomhustemperaturen utan att minska de boendes komfort, vilket ger ytterligare energibesparing. Nya eller renoverade fönster kan minska underhållskostnaden om karm och båge är klädda med till exempel aluminium. Även för de boende kan arbetet minska genom att det blir färre glasytor att rengöra. Nya fönster kan också minska bullret inne i lägenheten, vilket ger en trivsammare inomhusmiljö. I områden med bullerproblem kan det var en av de stora vinsterna. Tänk på: Energieffektiva fönster får ofta kondens på utsidan. Information till de boende kan minska onödig irritation eller oro över detta. Glöm inte solskyddet! I bostäder med stora glasytor mot söder/väster kan solvärmen vara ett problem. Välj fönsterglas med lägre solenergitransmittans, inbyggda solgardiner eller markiser. Fönsterglas kan fås med olika dagsljustransmittans och solenergitransmittans. Dagsljustransmittans är ett mått på mängden dagsljus som kommer in genom fönstret och bör vara så hög som möjligt för bostäder, helst över 60 % för ett helt fönster. Solenergitransmittans är ett mått på hur mycket av solens värme som kommer in genom fönstret. För bostäder bör den vara över 50 %. Om huset har stora glaspartier mot söder och väster kan det vara en fördel med lägre solenergitransmittans för att undvika alldeles för höga temperaturer. 1. Fönster och Fönsterlistan, Energimyndigheten Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation Fönsterrenovering med energiglas, Energimyndigheten Fönsterrenovering med energiglas, Energimyndigheten 2008

15 Ventilation Före åtgärder: En vanlig ventilationslösning för hus från tiden för miljonprogrammet är självdrag med luftintag via ventiler under fönstren. I badrum och kök fanns kanaler för frånluft och i högre hus installerades fläktar på frånluftskanalerna. Under 1960-talet blev det allt vanligare med mekanisk frånluftsventilation och i mitten av 1970-talet installerades en del system med både till- och frånluft. Värmeåtervinning från ventilationen finns i regel inte. Ombyggnation av ventilationssystemet är en åtgärd som kräver en noggrann helhetsanalys av behoven av värme, el, ventilation samt underhåll. Möjliga åtgärder: Hur stora besparingar man kan göra på ventilationen beror på utgångsläget. Även de byggnadstekniska förutsättningarna med möjlighet till kompletterande kanaldragningar har stor betydelse. Oavsett ventilationslösning ska man alltid göra en injustering av luftflödena detta är normalt sett en mycket kostnadseffektiv åtgärd som dessutom säkerställer god inomhusmiljö. Injusteringen görs efter åtgärder på klimatskalet, fönster, fasad, vind och källare. Då har den det bästa utbytet.vid förbättring av självdragssystem beror den minskade energianvändningen till största delen på att man minskar de okontrollerade luftflödena under vintern. Samtidigt får man bättre ventilation sommartid. För en frånluftsvärmepump beror energiutbytet dels på hur man återför energin till huset (som tappvarmvatten, värmevatten eller båda), dels på värmepumpens dimensionering och värmeutbyte. För FTX-ventilation beror energiutbytet till största delen på systemets tekniska uppbyggnad. Möjliga åtgärder i hus med självdragsventilation Förbättring av självdragsystemet (t.ex. flödesförstärkare) Ombyggnation till mekaniskt frånluftssystem Ombyggnation till ventilation med frånluft, tilluft och värmeåtervinning (FTX), med tillhörande injustering av luftflödena Injustering av ventilationen, ska göras oavsett vilken lösning som väljs Möjliga åtgärder i hus med frånluftsventilation Installation av värmeåtervinning (t.ex frånluftsvärmepump) Ombyggnation till ventilation med frånluft, tilluft och värmeåtervinning (FTX) Byte till eleffektiva fläktar Injustering av ventilationen, ska göras oavsett vilken lösning som väljs

16 Förbättring av självdragsystemet Drivkraften för ventilationen i ett självdragssystem är de termiska krafter som skapas av temperaturskillnaden mellan ute och inne. Det innebär att det ofta blir onödigt höga ventilationsflöden på vintern och för låga på sommaren. Problemet med låga flöden under sommarperioden kan åtgärdas med en flödesförstärkare som placeras ovanpå ventilationsskorstenen. Detta ger en märkbar förbättring av självdraget men påverkar inte problemen vintertid i någon större omfattning. Det är dock en enkel och billig lösning. Det andra alternativet är att montera en fläkt som styrs efter utetemperatur eller tryck i frånluftskanalen. Problemet med för höga flöden under den kalla årstiden kan minskas genom att man installerar uteluftsventiler som stryper tillförseln av uteluft när det bli kallare ute. Detta ger möjlighet till kontrollerbara flöden i varje lägenhet och ett jämnt flöde året om. En individuell bedömning måste därför göras från byggnad till byggnad. Ombyggnad till frånluftssystem med värmeåtervinning Om kanalerna i ett självdragsystem är täta kan man överväga att bygga om systemet till ett frånluftsystem och på så sätt skapa förutsättningar för att återvinna värme från ventilationsluften. På samma sätt kan ett frånluftsystem kompletteras med värmeåtervinning. Återvinningen kan ske med hjälp av en frånluftsvärmepump som kan bidra med värme till tappvarmvatten och husets värmesystem. Ombyggnad till FTX-system Ett självdrag- eller frånluftsystem kan byggas om till ett ventilationssystem med både tilloch frånluft med värmeåtervinning, ett så kallat FTX-system. FTX-system kan utformas på olika sätt, antingen med ett aggregat för varje lägenhet eller med större aggregat för ett eller flera trapphus. Ett FTX-aggregat har en fläkt för tilluft, en fläkt för frånluft och en värmeväxlare som för över värmen från den utgående luften till den inkommande luften. Det är viktigt att värmeväxlaren har en så hög verkningsgrad som möjligt. Det finns idag flera typer av värmeväxlare som har en verkningsgrad som överstiger 80 procent. Förutom verkningsgraden är det viktigt att utforma och injustera ventilationssystemet för att minimera eventuella risker för luktöverföringar.

17 Exempel på besparing: 1 Besparingen för installation av ett FTX-system med riktigt bra värmeåtervinning kan minska behovet av köpt värme till radiatorsystemet med 35 kwh/m 2 A temp. I jämförelse med ett befintligt frånluftsystem behöver elanvändningen inte öka med mer än ca 3 kwh/m 2 A temp eller 6 kwh/m 2 A temp i jämförelse med ett självdragsystem, under förutsättning att kanalsystem och aggregat utformats med omsorg. Om man väljer lösningen med ett ventilationsaggregat för varje lägenhet finns det större möjlighet för hyresgästen att påverka och styra inomhusklimatet efter sina behov. Ventilationen kan också styras på mätvärden, t ex koldioxidhalten i bostaden. Båda dessa alternativ kan ge en bättre upplevelse av inomhusmiljön. Samtidigt kan man spara energi om ventilationen minskas när lägenheten är tom. Ytterligare fördelar är att dragningen av ventilationskanaler blir enklare och billigare, man slipper håltagning i stommen och den nuvarande brandcellsindelningen behålls. Det finns också flera nackdelar med att välja individuell ventilation för varje lägenhet: underhållskostnaden ökar p g a fler servicepunkter fastighetsskötseln blir svårare att genomföra p g a minskad åtkomlighet till ventilationsaggregaten fastighetsägaren får sämre kontroll över hur ventilationen sker eftersom hyresgästerna själva ställer in aggregaten uteluftsintag och avluft blir inte optimalt placerade (t ex då lägenheten vetter ut mot en trafikerad gata) Byte till eleffektiva fläktar Under och 1960 talen användes huvudsakligen dubbelsugande fläktar med framåtböjda skovlar. Fläktarna drevs via en remväxel av en trefas asynkronmotor. Den totala verkningsgraden för dessa system ligger endast runt 20 % och det är vanligt att dessa system fortfarande är i drift. Genom att byta till en effektiv så kallad EC-motor kan verkningsgraden höjas till 40 %. Med effektivare fläktar med bakåtböjda skovlar som drivs utan remväxel och med varvtalsreglering ökar effektiviteten ytterligare. Med möjligheten att styra ventilationsflödet efter behovet finns även möjligheter att spara på värmen. I en teknikupphandling av energieffektiva fläktar för flerbostadshus som genomfördes av Energimyndigheten gav den vinnande fläkten en minskning av elnotan med kwh per lägenhet och år samt minskad värmeanvändning med kwh per lägenhet och år i jämförelse med den befintliga fläkten. Samtidigt upplevde hyresgästerna att inneklimatet blev bättre. 2

18 Injustering av ventilation Genom att fördela luftflödet i ventilationssystemet rätt kommer byggnaden att ventileras som avsett och överdriven eller onödig ventilation kan undvikas. Väl injusterad ventilation bidrar till minskade värmeförluster via ventilationen. Genom att regelbundet kontrollera filter, ev. återvinningsaggregat, justera frånluftsdon och vid behov ändra inställningar i styr- och övervakningsanläggningarna kan fastighetsinstallationens energianvändning minskas. Kontroller av börvärden, tidsinställningar och reglerfunktioner bör göras regelbundet. Genom att använda filter med lågt tryckfall reduceras behovet av energi för att övervinna tryckfall. Rätt justerad ventilation kan minska värmebehovet och ge lägre elbehov för driftel till fläktmotorer. Övriga effekter Åtgärder för att förbättra energieffektiviteten påverkar även inomhusklimatet. En väl genomförd översyn/ombyggnad av ventilationen leder till en förbättrad inomhusmiljö för de boende. 1. Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation Fläkt gav bra luft till lägre kostnad, Energimyndigheten 2006

19 Värmesystem Före åtgärder: Det vanligaste värmesystemet i hus från perioden 1950 till 1975 var vattenburen värme som värmdes i panncentraler i området eller i undercentraler för fjärrvärme. Distributionsledningarna för värme är ofta dåligt isolerade jämfört med dagens standard. Om byggnaden värms med olja eller naturgas bör detta bytas mot något ur miljösynpunkt bättre alternativ. Hur stora besparingar man kan göra i en byggnad genom åtgärder i värmesystemet beror på hur välskött byggnaden är, men med ett effektivt uppvärmningssystem går det att minska byggnadens energianvändning med 10-20%. Åtgärderna är ofta mycket kostnadseffektiva och är en viktig del av den totalt eftersträvade energieffektiviseringen. Först ska man dock genomföra åtgärder på klimatskalet, fönster, fasad, vind och källare. Då har åtgärderna i värme systemet det bästa utbytet. Möjliga åtgärder: Byte av termostatventiler på radiatorer Isolera rör Byte av pumpar Injustering av värmesystemet Bättre styr- och reglersystem Individuell mätning Byte av termostatventiler på radiatorer En termostatventil reglerar vattenflödet till en radiator när temperaturen i rummet ändras på grund av till exempel solinstrålning. För att kunna hålla så låga inomhustemperaturer som möjligt är det viktigt att fördela värmen efter behov. I ett hus där man förbättrat klimatskalet kommer tillskottsvärmen att utgöra en större andel av värmebehovet än tidigare. Därför kan installation av nya termostatventiler som har betydligt bättre funktion än de äldre vara lönsamt. Isolera rör Renoveringen av huset medför oftast att man byter rör för kall- och varmvatten samt varmvattencirkulation (VVC). Genom att isolera varmvatten- och VVC-ledningar minskar man värmeförlusterna. Även isolering av rör för värme till radiatorerna minskar förlusterna, men besparingen blir mindre eftersom de inte är varma hela året.

20 Exempel på besparing: Ett 28 mm kopparrör med 60ºC tappvarmvatten får en minskad värmeförlust med 333 kwh per meter rör och år om det isoleras med 20 mm mineralull. Om man istället väljer 60 mm mineralull som isolering blir besparingen 362 kwh, det vill säga en ytterligare minskning med 29 kwh per meter rör och år. Återbetalningstiden för att välja den tjockare isoleringen är mindre än 2 år. 1 Energimyndigheten har i en undersökning jämfört energiförlusterna för varma rör. Den visar att modern tjock isolering kan minska energiförlusterna med så mycket som 85 procent jämfört med ett helt oisolerat rör. Genom att uppgradera gammal isolering till ny, kan rörens energiförluster i det närmaste halveras. En positiv bieffekt av att isolera varmvattenrören är att man minskar risken för uppvärmning av kallvattenledningen. Detta minskar också risken för spridning av legionella. Byte av pumpar Inom en flerfamiljsfastighet finns pumpar för cirkulation av värme, varmvatten och tryckhållning. Distributionen av vattenburen värme sker med en- eller tvårörsystem som leder värmen till radiatorerna. En cirkulationspump transporterar det uppvärmda vattnet till radiatorerna. Tryckhållningspumpar används bland annat för att hålla konstant tryck i expansionssystemen i slutna värmesystem. Pumpar för cirkulation av tappvarmvatten (VVC) är i drift året runt och säkerställer att hyresgästen får varmt vatten direkt vilket minskar vattenförbrukningen jämfört med system utan varmvattencirkulation. För tappvatten finns ibland en tryckstegringspump som höjer trycket när trycket från de kommunala ledningarna inte kan säkerställa leverans i högre hus. Vid nyinvestering är det viktigt att välja en pump som är energieffektiv. När en pump ska ersättas ska man fundera över om kapaciteten ska vara samma på den nya pumpen som på den gamla eller om behovet har förändrats. Äldre pumpar är ofta överdimensionerade. Genom att använda högeffektiva motorer för pumpar kan stora energibesparingar göras. Sedan 2005 finns energimärkning av cirkulationspumpar. Med en A-klassad cirkulationspump kan en energibesparing på upp till 80 % nås. Under sommarperioden bör cirkulationspumparna för värme motioneras regelbundet, till exempel 5 min/dygn för att säkerställa driften inför värmesäsongen. Högeffektiva motorer Det finns flera sätt att reglera vätskeflödet i ett pumpsystem, dels genom åtgärder som att starta och stoppa, koppla in ytterligare pumpar, tvåhastighetsdrift av pumpar, dels genom kontinuerliga reglersätt som strypreglering och varvtalsreglering. 2 Inom EU har en ekodesignförordning antagits för elmotorer som gäller från 16 juni Motorer som omfattas är den så kallade asynkronmotorn som står för 90 % av elanvändningen i effektområdet 0, kw. 3 Inför inköp av pumpar och motorer bör en LCC-kalkyl göras (Life Cycle Costs, livscykelkostnad) där hänsyn tas till både investerings-, underhålls- och driftkostnader vid val av pump.

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Välkommen hem till familjen Björk!

Välkommen hem till familjen Björk! Välkommen hem till familjen Björk! Välkommen! Välkommen till familjen Björk. De är en familj med mamma, pappa och två barn. De har nyligen flyttat in i ett nytt hus som använder så lite energi som möjligt

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

Bostadsrättsföreningens energianvändning

Bostadsrättsföreningens energianvändning Bostadsrättsföreningens energianvändning Din förening kan troligen spara både pengar och miljö genom att effektivisera energianvändningen. Här är några råd och tips: 1. Kartlägg energianvändningen och

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 27/02-15 Fastighetsbeteckning: Saturnus 5 Adress/ort: Meteorv 5, Hässleholm Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Så här hushållar du med den gemensamma energin i bostadsrättsföreningen

Så här hushållar du med den gemensamma energin i bostadsrättsföreningen Checklista: Hushålla med energin i Brf. sid 1 (1) Så här hushållar du med den gemensamma energin i bostadsrättsföreningen Tänk på att göra rätt sak vid rätt tillfälle. Man bör passa på att göra flera åtgärder

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Modern bekvämlighet med låg energiförbrukning Intresset för smarta energilösningar i boendet ökar. Samtidigt ställer

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-20 Fastighetsbeteckning: Skultunaby 1:103 Adress/ort: Stockvägen 8, Skultuna Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-11-16 Fastighetsbeteckning: Lomma 35:39 Adress/ort: Järnvägsgatan 16B, Lomma Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Agedynan 7 Adress/ort: Husmansvägen 13, Dalby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september 2015. Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september 2015. Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Energirapport med smarta tips Datum för besiktning: 9 september 2015 Adress/ort: Sunnanvindsg 7, Västerås Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer AB Denna

Läs mer

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204)

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Energirapport villa Datum för besiktning: 2015-06-12 Fastighetsbeteckning: Moränen 2 Adress/ort: Saltsjövägen 4 / Lidingö Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-08 Fastighetsbeteckning: Skegrie 35:7 Adress/ort: Solängen 17, Trelleborg Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget 2012-12-11 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

2010-11-08. Sven-Olof Klasson

2010-11-08. Sven-Olof Klasson Sven-Olof Klasson Espedalen Espedalen Bovärdar Antal Åldersstruktur hyresgäster Espedalen 2010 120 103 100 80 73 60 58 52 50 63 59 51 40 28 20 19 6 0 0-6 7-16 17-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 22/5-2015 Fastighetsbeteckning: Brännö 1:12 Adress/ort: Björkåsvägen 18, Torup Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-28 Fastighetsbeteckning: Eken 55 Adress/ort: Lövstagatan 47, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag: Eklund

Läs mer

Renovera energismart

Renovera energismart Renovera energismart 1 Går det att minska energibehovet i en äldre byggnad? Svaret är utan tvekan ja! I den här broschyren presenterar vi en rad åtgärder som i paketlösningar minskar energibehovet till

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 3/4-2015 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:192 Adress/ort: Tenorvägen 16, Halmstad Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Datum 2015-08-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-08-26 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Editshem 6 Kalkylerna grundas

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-12 Fastighetsbeteckning: Kornellen 21 Adress/ort: Vistabergs Allé 79 / Huddinge Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204 K)

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-14 Fastighetsbeteckning: Åhus 30:11 Adress/ort: Sankt Jörgensv 6, Åhus Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag:

Läs mer

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264 Adress/ort: Sjöbovägen 1 / Ingared Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-05 Fastighetsbeteckning: Ekeberga 1:34 Adress/ort: Ekeberga 1475, Södra Sandby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 10/6-2015 Fastighetsbeteckning: Öppinge 2:17 Adress/ort: Öppinge Ängamossen 719, Halmstad Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447)

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 1/12-2014 Fastighetsbeteckning: Eskilstorp 8:6 Adress/ort: Pilgatan 5, Getinge Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten 2010 ENERGIDEKLARATION BRF Friheten Årsta 2010-02-10 Lars-Johan Lindberg Energiexpert Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-24 Fastighetsbeteckning: Sönnarslöv 9:13 Adress/ort: Östra Storgatan 114, Kvidinge Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444)

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12)

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Objektsinformation Kundnamn Objekt Adress Yta Brf Bergakungen Sicklaön 92:3, Sicklaön 93:1 samt Sicklaön 94:1 Becksjudarvägen 31-39(byggnad

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 26/1-2015 Fastighetsbeteckning: Stora Hässlehult 2:33 Adress/ort: Hässlehultsgatan 26, Hyltebruk Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Datum 2015-04-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-21 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS BYGG FÖR FRAMTIDEN MED A-HUS Alla hus som kommer från A-hus tillverkas både med hänsyn till miljön och din plånbok. Klimatsmart boende är ett begrepp som ligger i tiden och innebär

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Utetemperatur. Energiexpert. Kåbo 10:14.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Utetemperatur. Energiexpert. Kåbo 10:14. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Kåbo 10:14 Byggnadens adress Krukmakaregatan 2 75238 UPPSALA Datum 2015-04-17 Utetemperatur 2 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Byggkonsult

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 7/10-15 Fastighetsbeteckning: Skrållan 13 Adress/ort: Bullerbygatan 32, Malmö Besiktigad av (certnr): Jamii Olsson (5441) Företag: Eklund

Läs mer

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI?

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? NÅGRA VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ Uppgör månadsstatistik över inköpt värmeenergi, el och vatten. Allt börjar med detta. Normalårskorrigera

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-11 Fastighetsbeteckning: Killeröd 1:22 Adress/ort: Killeröds Byaväg 143, Båstad Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Brogården miljonhusen blir passiva

Brogården miljonhusen blir passiva Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Datum 2015-05-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-05-25 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Mycket energi att spara i miljonprogrammet!

Mycket energi att spara i miljonprogrammet! Mycket energi att spara i miljonprogrammet! Mycket energi bara väntar på att sparas i miljonprogrammets hus. Husen är lätta att renovera. De är energitekniskt lika eftersom de byggdes snabbt, rationellt

Läs mer

Effektivisera din elkonsumtion

Effektivisera din elkonsumtion Effektivisera din elkonsumtion L nsamma tips Ett projektarbete Av Tim Vesterberg & Martin Persson Introduktion av folder I denna folder presenteras ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringstips. Syftet

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering BeBo, är Energimyndighetens beställargrupp för bostäder. BeBo-medlemmarna, några av landets största fastighetsägare inom bostadssektorn, driver inom nätverket olika utvecklingsprojekt med inriktning mot

Läs mer

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4 Adress/ort: Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 4/3-2015 Fastighetsbeteckning: Havsfrun 7 Adress/ort: Svängen 14, Halmstad Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag: Eklund

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 13/7-2015 Fastighetsbeteckning: Prästmannen 37 Adress/ort: Lindforsgatan 14, Ramlösa Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme Energitipsens ABC för dig som har fjärrvärme Det finns många saker du kan göra för att minska energin som behövs för att värma fastigheten. När man tänker på att spara energi är det många som funderar

Läs mer

Energieffektivisera föreningslokalen

Energieffektivisera föreningslokalen Energieffektivisera föreningslokalen Sol, vind och vatten Ett samarbete mellan Idrott & förening, Miljöförvaltningen och Konsument Göteborg. Värme och el Börja med att se över avtal gällande el och värme

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 14/9-2015 Fastighetsbeteckning: Ramnås 1:56 Adress/ort: Furuvägen 24, Torup Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag: Eklund

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TORMESTORP 78:16 Besiktningsuppgifter Datum: 2010-10-07 Byggnadens adress: ÅKERVÄGEN 2 28146 TORMESTORP Utetemperatur: 11

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energiberäkningar KV Gnejsen

Energiberäkningar KV Gnejsen 2010 Energiberäkningar KV Gnejsen Anders Strömberg & Magnus Olsson Riksbyggen Energi 2010-08-16 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.... 1 2. Tillvägagångssätt... 1 3. Översikt... 2 Klimatskal... 2 Ventilation...

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Intagan 1:17 Adress/ort: Åkerström 108, Trollhättan Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-16 Fastighetsbeteckning: Valler 1:15 Adress/ort: Valler 290, Romelanda Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443) Företag: Eklund

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Flerbostadshus. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2009-03-16

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Flerbostadshus. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2009-03-16 ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Flerbostadshus SE-QE-Energi-SD-700, bil 3, Åtgärdsrapport, utg 2 2009-05-29 Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Silverfallet 1 Byggnadens adress: Bergviksgatan 17

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-07 Fastighetsbeteckning: Blåslampan 1 Adress/ort: Bågfilsgatan 17, Tygelsjö Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Erfarenheter i tvättstugor

Erfarenheter i tvättstugor Erfarenheter i tvättstugor Förstudier och mätningar gjorda av HSB och ÖBO Bilaga 1 Utarbetad av Roland Jonsson, HSB Jonas Tannerstad, ÖBO Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. BeBo projekt... 3 3. HSB förstudie

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Fjäderskruden 28 Bofinksvägen 18 E

Energideklaration av fastigheten Umeå Fjäderskruden 28 Bofinksvägen 18 E Energideklaration av fastigheten Umeå Fjäderskruden 28 Bofinksvägen 18 E Datum 2015-04-20 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-20 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Fjäderskruden 28

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Kärralund

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Kärralund Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Kärralund 2009-10-28 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-16 Fastighetsbeteckning: Hemmeslöv 45:240 Adress/ort: Norra Rundvägen 10, Båstad Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444)

Läs mer