Resurseffektiva och giftfria produkter

Transkript

1 Handlingsplan 2014 Resurseffektiva och giftfria produkter Diarienummer MN Antaget Västra Götalandsregionens handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster 2014 Inledning I Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling finns Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer som ett prioriterat fokusområde. Miljönämnden i Västra Götaland initierar utifrån denna prioritering en handlingsplan för Resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster vilket ligger i linje med budgeten för Västra Götaland ska ta ett globalt ansvar och öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle på områden som även berör utvecklingen i andra delar av världen. En förutsättning för det är ett varsamt och medvetet nyttjande av naturens resurser över tid. Fungerande ekosystem och biologisk mångfald är grunden för vår överlevnad. Idag sker en omfattande resursförbrukning mer än naturen kan producera - för att tillverka produkter, där värdefulla råvaror allt för snabbt blir till avfall. Detta linjära flöde behöver bli cirkulärt, så att produkter och komponenter kan återanvändas och restprodukter blir till nya råvaror. Samtidigt behöver miljöskadliga ämnen fasas ut ur produktionen. Utvecklingssatsningar och medvetna inköp ska stimulera till produkter och affärsmodeller som ger minskad råvaruförbrukning och fasar ut giftiga ämnen. Samtidigt stärks Västra Götalands konkurrenskraft och våra förutsättningar för att säkra jobb, god miljö och social trygghet även för framtida generationer. Barn är en prioriterad målgrupp för att fasa ut produkter med hälso- och miljöfarliga ämnen. Handlingsplanen präglas av utmaningsdriven innovation och utveckling i ett samspel mellan näringsliv, offentlig sektor och andra aktörer i samhället. Där utveckling och lösningar inte enbart bestäms av företagens drivkrafter utan också av de politiska beslut och samhälleliga engagemang som kommer av de utmaningar som Västra Götaland, Sverige och omvärlden står inför. Västra Götalandsregionens handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster har förberetts genom en kartläggning och förstudier samt dialog med forskare och experter.

2 Långsiktiga mål och prioriteringar för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster: System som gynnar hållbar konsumtion i samhället Initiativ på bransch-/samhällsnivå som skapar möjligheter och undanröjer hinder för en hållbar konsumtion i Västra Götaland. Produkter och affärsmodeller med effektiv och cirkulär råvaruanvändning Kombinationen av innovativa affärsmodeller, designprocess och produktutveckling ska ge en markant minskad råvaruförbrukning med cirkulära flöden utan användning av hälso- och miljöskadliga ämnen. Offentliga aktörer ska vara en testarena för produkter/tjänster som finns i ett cirkulärt system. Utfasning av hälso- och miljöskadliga ämnen i produkter med fokus på barn Kartlägga och tydligt prioritera produktval utan hälso- och miljöskadliga ämnen som vänder sig till barn inom offentliga avtalsområden. Utveckla demonstrationsmiljöer tillsammans med handledning för hur hela miljöer för barn kan formas där hälso- och miljöskadliga ämnen fasats ut. Produktutveckling för att få tillgång varor utan hälso- och miljöskadliga ämnen som vänder sig till barn. Utveckla nya möjligheter för människor att konsumera på ett mer hållbart sätt Incitament i samhället som underlättar för invånare att vara en medveten konsument. Nya affärsmodeller inom produktion/handel/tjänster som gör det möjligt för invånare att tillgodose sina behov med minskad resursförbrukning. Delar av handlingsplanen startar 2014 Under 2014 initieras handlingsplanen inom ett begränsat område där möbler och textilier prioriteras. Därefter kommer handlingsplanen att utvärderas inför satsningar

3 Bakgrund Politiken har goda möjligheter att skapa positiva förändringar Utvecklingen av ett mer resurseffektivt samhälle för världens konsumtion lyfts såväl internationellt i OECDs arbete med rekommendationer för hållbar materialanvändning som i EU:s initiativ Ett resurseffektivt Europa. Ny forskning från Nordiska ministerrådet 1 visar att det är orealistiskt att förvänta sig att ett hållbart samhälle ska komma till stånd utifrån nuvarande politiska strategier. Den visar att betydande förändringar behöver göras där beslutsfattarna har en uppsjö av möjligheter att skapa positiva förändringar med hjälp av olika metoder och verktyg. Det handlar om att skapa en struktur i samhället som gör hållbar livsstil till standardalternativet genom exempelvis innovationer i teknik och infrastruktur, lagstiftning, styrmedel och prissättning som i kombination med kommunikation och nya sociala normer för välbefinnande kan underlätta för medborgare att göra miljömedvetna val. Trots en ökad miljömedvetenhet fortsätter en ohållbar konsumtion (FN, 1992). I USA, Kanada, Europa, Australien och Nya Zeeland finns 12 procent av världens befolkning men tillsammans står vi för 62 procent av konsumtionen (Worldwatch Institute, 2004). I Sverige har t.ex. vår privatkonsumtion av kläder och skor ökat med 50 procent mellan år 2000 och 2010, och för privat möbelkonsumtion var motsvarande ökning 67 procent (Roos, 2011). I takt med ökade uttag av ändliga naturresurser skapas både snabba svängningar och ökningar av priser på en rad råmaterial vilket leder till ökade kostnader och minskade vinster för producerande företag. Många miljö- och hälsoproblem är direkt eller indirekt en följd av vår produktion och konsumtion av varor och tjänster som exempelvis påverkan på biologisk mångfald, användning av miljöskadliga ämnen, klimatförändringar och utsläpp till luft och vatten. Avfallshierarkin anger i vilken ordning olika metoder för att behandla avfall bör användas. Den grundar sig på EU-direktiv och en metod för att uppnå EU:s miljömål. I handlingsplanen för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster prioriteras de två översta stegen, dvs. att minimera uppkomst av avfall och återanvändning av produkter. Satsningar för materialåtervinning ingår inte i planen. Minimera uppkomsten av avfall Återanvändning av produkter Materialåtervinning Energiåtervinning Deponering 1 Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion, Tema Nord 2013:552 3

4 Från linjära till cirkulära flöden Underlätta resurseffektiv konsumtion Det är angeläget att skapa strukturer i samhället som underlättar för människor att agera på ett hållbart sätt oavsett om det är i relation till arbetet eller privat. Återbrukssystem börjar utvecklas, som omfattar en kedja av aktörer som möjliggör användning och värdebevarande av produkter över tid. Vanliga exempel är andrahandsförsäljning (second hand) med loppmarknader eller via Blocket och Tradera. Men även traditionella aktörer som reparerar och uppgraderar använda produkter, t.ex. en skomakare eller tapetserarverkstad. Eller aktörer som använder restprodukter från en industri för nya tillämpningar s.k. industriell symbios. Intresset ökar även för gemensamt ägande där bil- och cykelpooler är bra exempel och här finns en utvecklingspotential inom fler branschområden. Resurseffektiv konsumtion kan underlättas genom exempelvis: Informationssystem för att förmedla tillgänglighet av produkter, (typ Blocket) eller försäljningsfunktionalitet som vid t.ex. nätauktioner på Tradera m.fl. Returlogistiksystem som hanterar produkters återflöde på ett resurseffektivt sätt. Reparations- och olika grad av renoveringsfunktioner Redesign-funktioner, med aktiviteter som kan utveckla oattraktiva restprodukter, produkter eller material till ett högre värde utan att förlora miljöprestanda. Köp av tjänst istället för produkt, som kopieringsmaskin, bilpool mm. Delat ägande, där människor samarbetar på olika sätt för att använda gemensamma resurser. Design och affärsmodeller som gynnar sparsamhet med resurser Det finns strategier för att nå en mer resurseffektiv produktion och konsumtion. Inom hållbarhetsområdet har sedan ett antal år konsumtionen i sig självt börjat ifrågasättas, eller rättare sagt de affärsmodeller som konsumtionen vilar på. Potentialen i att designa system för så kallade slutna materialflöden (Nasr and Thurston, 2006) diskuteras, vilket innebär att produkter ingår i ett system där de efter användning återvänder till producenten för uppgradering eller renovering (ex kopieringsmaskiner). Genom att sluta materialflöden visar studier att upp till 80 procent eller mer av råmaterial och energi för vissa produktslag kan sparas genom en övergång från traditionell produktförsäljning till tjänste- eller funktionsförsäljning 2 i kombination med återtillverkning (Nasr & Thurston, 2006). Producenten kan då exempelvis sälja eller hyra ut produkten igen så den får en andra användningsfas. Då uppstår de största motiven till att spara på resurser och satsa på kvalitet. Produkten kan också återtillverkas på olika sätt, som är en mer avancerad form av renovering där värdefulla komponenter återanvänds istället för att använda nytt material. Dels kan en produkt renoveras så den når nyskick igen, men man kan också använda vissa komponenter i produkten när ett nytt exemplar ska produceras. Ännu finns det endast funktionsförsäljning inom ett fåtal branscher vilket bland annat beror på att en traditionell försäljning inte har system för återköp och renovering. Men utvecklas det på rätt sätt kan det ge vinster för både kund och leverantör där produkten får ett längre liv. Tjänsteförsäljning beskrivs även kunna skapa positiva sociala effekter genom en mer kontinuerlig kundinteraktion och genom återtillverkning krävs ofta högre kompetens än vid traditionell produktion. Återtillverkning kan även skapa större variation i arbetet och bör ske nära konsumtionen vilket stärker den lokala ekonomin och kan minska långa transporter (Tukker & Tischner, 2006). 2 Leverantören tillhandahåller vid en funktionsförsäljning ett resultat i stället för en produkt. Vanliga exempel på funktionsförsäljning är leasing av tjänstebilar eller kopiatorer men kan även innebära resultat genom antal kopierade papper eller hyrestid i en bilpool. 4

5 Genom återtillverkning kan kostnaderna sänkas utan någon negativ kvalitets- eller livslängdspåverkan, vilket stärker konkurrenskraften. Återtillverkningsbranschen uppvisar t.ex. högre lönsamhet än de som tillverkar originalprodukter, så kallade OEM-tillverkare (Original Equipment Manufacturer) (Gray & Charter, 2007; Pearce, 2009). Alla produkter är dock inte lämpliga, t ex varor som förbrukar resurser under sin användningsfas (som belysning) eller produkter som innehåller hälso- och miljöskadliga ämnen som bör fasas ut. Fasa ut hälso- och miljöskadliga ämnen där barn finns i fokus Cocktaileffekt kan påverka fortplantningsförmågan Kemikalier finns praktiskt taget i allting som omger oss i vardagen möbler, kläder, mat, hygienprodukter, elektronik och bilar. På cirka 50 år har kemikalieproduktionen i världen ökat från mindre än 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. Antalet kemiska ämnen som förekommer i samhället är mycket stort. Företagens rapportering till EU:s kemikaliemyndighet, Echa, visar att över kemiska ämnen används. Kemikalier kan vara farliga på olika sätt. De kan vara akut giftiga, vilket betyder att de kan orsaka skada direkt. Ju mer akut giftiga de är desto mindre mängd behövs för att skada. De kan också vara farliga genom att de är långlivade. Det innebär att ämnen inte bryts ner utan samlas i djurs och människors kroppar. I blodprover och bröstmjölk från människor har forskarna hittat många ämnen, varav en del kan påverka hormonsystemet och andra kan påverka nervsystemet. Kemikalier kan ibland samverka och ge större effekt tillsammans än var och en för sig, detta brukar kallas för kombinationseffekter eller cocktaileffekter. Till exempel kan vissa mjukgörande ftalater som används i plast tillsammans påverka fortplantningsförmågan. Barns hjärna är extra utsatt Barn är särskilt utsatta. Eftersom deras kroppar inte är färdigutvecklade är de mer känsliga för kemikalier än vuxna 3. Detta gäller speciellt organsystem som utvecklas efter födseln, till exempel immunförsvaret och hjärnan. Hjärnan är extra utsatt eftersom de skyddssystem som vuxna har inte är färdigutvecklade hos barn. Barn utforskar dessutom sin omgivning genom att smaka och suga på saker, de har en oändlig nyfikenhet men ingen erfarenhet och kan inte skilja på farligt och ofarligt. Barn har också tunn och ömtålig hud. De andas snabbare och äter och dricker mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna. Om de utsätts för samma mängd av ett ämne som en vuxen så kan de ändå få i sig mer. 3 Kemikalier i Barns vardag - Kemikalieinspektionen 5

6 Kraftsamling kring utvalda varugrupper Kemikalieinspektionen föreslår att myndigheter ska kraftsamla genom att prioritera vissa varugrupper för att åstadkomma synergier mellan styrmedel och mellan insatser i Sverige, inom EU och internationellt 4. För att skydda befolkningen, särskilt barn och unga, från potentiell exponering av farliga ämnen bör arbetet inriktas på: vardagsvaror som många dagligen kommer i kontakt med och som kan utgöra en risk för direkt exponering av farliga ämnen varor med potentiell exponering av känsliga grupper, t.ex. barn och unga varor som genererar stora avfallsmängder och/eller utgör en risk för att farliga ämnen sprids till miljön och kretsloppen vilket både leder till risker för miljön och för att människor utsätts för farliga ämnen via miljön. Några exempel på material som bör prioriteras enligt Kemikalieinspektionen: Textilier och skor som kan innehåller hälso- och miljöskadliga ämnen i färg, flamskydd och impregnering. Ofta tillsätts också särskilda kemikalier för att textilier inte ska bli skrynkliga eller skadas av fukt under långa transporter. Krom, formaldehyd och latex är andra ämnen som kan finnas och som kan orsaka allergiska reaktioner. Plastprodukter (golv, leksaker, möbler mm) med tillsats av stabiliserande och mjukgörande medel. Vissa sådana medel är skadliga för miljön och hälsan. Ftalater är en grupp kemiska ämnen som bland annat används som mjukgörare i plast och kan påverka balansen av vissa hormoner i kroppen och skada fortplantningsförmågan. Ftalater finns i många olika plastsorter men de är vanligast i PVC-plast (polyvinylklorid). PVC-plast kan innehålla upp till 50 procent mjukgörare. Elektronik kan innehålla skadliga flamskyddsmedel, tungmetaller och asbest. 4 Kemikalier i varor Rapport 3-11, Kemikalieinspektionen 6

7 Prioriterade åtgärdsområden Handlingsplanen har tre tematiska inriktningar: 1. Utveckling av affärssystem som kombineras med produktutveckling för cirkulära materialflöden. 2. Prioritering av resurseffektiva varor utan hälso- och miljöskadliga ämnen i offentliga miljöer. Barn är i fokus. 3. Affärsmodeller som gynnar resurseffektiv konsumtion av befintliga produkter 1. Systemlösningar där affärsmodeller kombineras med produktutveckling för cirkulära flöden Utmaningar Dagens produkt-utvecklingslogik bygger framförallt på ett planerat åldrande, dvs. en produkt ska bli omodern och ta slut på ett planerat sätt efter försäljning för att skapa nyförsäljning. Att ställa om ett företags befintliga linjära affärsmodell till cirkulär med tjänsteförsäljning och återtillverkning, påverkar då ett tillverkande företags hela organisation och befintliga relationer i sin värdekedja. Om företaget t.ex. vill behålla ägarskapet över sina produkter ökar de finansiella och operationella riskerna avsevärt. Men tillverkande företag som har undersökt möjligheter att sälja funktioner till offentliga kunder beskriver svårigheter, som att kommuner har policyer som motverkar funktionsförsäljning (Nystrom, Rexfelt 2013). Att köpa funktioner förutsätter även långvariga relationer med leverantörer och att livscykelkostnad snarare än inköpspris behöver hamna i fokus. Design och produktutveckling påverkas genom att produkterna kan konstrueras till att fungera som en tjänst som tillgodoser kundernas behov. Produkterna behöver även anpassas för att bibehålla eller öka sitt värde över tid som uppgradering av ny funktionalitet, återanvändning och återtillverkning i definierade användningscykler. Kundernas och användares incitament kring att köpa funktion istället för att äga själva behöver kartläggas. Aspekter som kunder/användares betalningsvilja över tid, behov av beröringspunkter med produkter och tjänster samt hur produkter kan upplevas som samtida över lång tid blir centrala i utvecklingsprocessen. Framförallt inom produktområden där teknikutvecklingen är snabb som t.ex. inom informations och kommunikations tekniks (IKT) området. Tjänsteförsäljning med återtillverkning påverkar även produktion och logistik. Företaget får ett returflöde av produkter man inte tidigare haft där använda produkter ska gå in i ett återtillverkningsflöde som ska kunna hantera betydligt större produktvariationer än vid nyproduktionstillfället. Tredje partsaktörer som företag som ska sköta service, returlogistik eller renovering mm behöver få tillgång till produktinformation och komponenter från tillverkarna och förstå sin roll i hela produkttjänstesystemet. 7

8 Arbete som kan finansieras Utveckling av innovativa affärsmodeller och produktutveckling som ger en stor potential till resurseffektiviseringar genom en hel värdekedja/livscykel(cykler), från råvara till recirkulering. Samarbete inom en produktgrupps värdekedja mellan affärsutveckling, design/utveckling, produktion och kundacceptans för att produkt och tjänstelösningar med cirkulära flöden skall kunna få fäste i samhället. Initiativ i samhället som undanröjer hinder och skapar möjligheter för cirkulära flöden. Förväntande resultat/nyttor Verifierade affärsmodeller som kan påvisa potential för både lönsamhet och ökad resurseffektivitet med procent mot nuvarande. Ett antal demonstratorer för produkt/ tjänstesystem som i praktisk tillämpning kan visa hur cirkulära affärsmodeller kan omsättas i praktiken. Dokumenterad kunskap som kan underlätta för tillverkande företag att ställa om till cirkulära flöden. Ett antal produkter vidareutvecklas för att bibehålla/öka värdet över tid genom uppgradering på olika sätt. Produkt/tjänstesystem som ger attraktiva affärsmöjligheter i samverkan mellan olika aktörer, privatkonsumenter likväl som mellan företag och offentlig sektor. En minskad grad av materialåtervinning som leder till downcycling dvs. försämrade materialegenskaper än för de ursprungliga insatsmaterialen. Politiska beslut och förändrade styrmedel som underlättar genomförande av cirkulära flöden. 8

9 2. Prioritering av resurseffektiva varor utan hälso- och miljöskadliga ämnen i offentliga verksamheter Utmaningar I många vardagsprodukter som används i offentliga miljöer finns hälso- och miljöskadliga ämnen som är angelägna att fasa ut. Särskilt känsliga är barn som därför är en prioriterad målgrupp. För att kunna göra medvetna val är det en förutsätter att vi känner till vilka produkter som är resurseffektiva och inte innehåller hälso- och miljöskadliga ämnen och prioriterar dessa vid upphandling och inköp. Det är angeläget att kartlägga var risker finns och fasa ut produkter som innehåller hälso- och miljöskadliga ämnen i offentliga verksamheter och lyfta fram de bästa alternativen för att underlätta medvetna val. Parallellt med kartläggningen är det angeläget att produktutveckla resurseffektiva och giftfria produkter som används till barn eller i miljöer där barn vistas i ett samarbete mellan näringslivet och offentlig sektor. Tillämpning av innovationer kring materialutveckling som innebär en minskad miljöpåverkan som t ex inspirerats av biomimikry, är intressant. Prioriterade produktområden är: byggprodukter och inredningar, elektriska och elektroniska produkter, textilier, leksaker enligt Kemikalieinspektionens rekommendationer. Inköpens betydelse för att driva en hållbar utveckling framåt betonas på flera ställen i Västra Götaland Inköp som stödjer hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling är dock ingen självklarhet. Det förutsätter kunskap, samarbete och ett engagerat ledarskap. Processer och aktiviteter behöver drivas som ger en ökad samverkan och kunskapsutveckling inom området för att skapa förutsättningar för mer innovativ och hållbar upphandling där offentliga verksamheter ska gå före. Detta stöds även av lagen om offentlig om offentlig upphandling som föreskriver att myndigheter, om det är motiverat, bör ta miljöoch social hänsyn vid offentlig upphandling, (miljöstyrningsrådet, 2013). Västra Götalandsregionen har vid flera tillfällen använt upphandling som ett verktyg för att utveckla mer miljöanpassade alternativ med stor framgång. Arbete som kan finansieras Utveckla riktlinjer för hur en hel miljö kan utformas med resurseffektiva produkter utan hälso- och miljöskadliga ämnen som ex Giftfritt väntrum/skola/förskola. Produktutveckling inom ett specifikt avtalsområde som tillgodoser kundernas behov med betydligt minskad resursförbrukning och utan hälso- och miljöskadliga ämnen. Samarbete mellan olika aktörer som tillsammans har goda möjligheter och incitament att minska barns utsatthet för hälso- och miljöskadliga ämnen som ex olika typer av upphandlingar eller utvecklingssatsningar. Initiativ i samhället som undanröjer hinder och skapar möjligheter för utfasning av giftiga ämnen som vänder sig till barn. Förväntande resultat/nyttor Mindre exponering av hälso- och miljöfarliga ämnen i produkter för barn. Ökat utbud av resurseffektiva material och produkter utan hälso- och miljöskadliga ämnen som kan tillämpas i produkter som vänder sig till barn. Konkreta exempel på hur offentlig upphandling eller andra initiativ som kan användas som ett verktyg som leder till utveckling och inköp av produkter och tjänster med betydligt mindre material- och energiförbrukning. Politiska beslut och förändrade styrmedel som underlättar utveckling och inköp av produkter utan hälso- och miljöskadliga ämnen. 9

10 3. Affärsmodeller som gynnar resurseffektiv konsumtion av befintliga produkter Utmaningar Återbruk har av nödtvång varit en naturlig del i människans historia och även vid en stor del under industrialiseringen. Men graden av återbruk skiljer sig idag mellan olika delar av världen beroende på utvecklingsgrad. Där de mer industrialiserade tenderar att återbruka mindre än de mindre utvecklade eller de under snabb utveckling. För Västra Götaland finns ett flertal utmaningar för att kunna skapa framgångsrika återbrukssystem som till exempel: Finansiella orsaker. På dagens marknad har många produkter ett lågt nypris, vilket skapar mindre utrymme för att tjäna pengar på återbruk. Höga lönekostnader: som i kombination med låga inköpspris kan skapa små skillnader mellan renoverade produkter och nya eller oftast göra reparation olönsamt. Detta märks också på de framgångsrika exempel på återbruk - återtillverkning som finns; dessa handlar ofta om avancerade industriprodukter och vissa fall möbler. Logistik, vilket huvudsakligen handlar om ökade hanterings-, transport- och lagerbehov under återbruk. Kvalitet och teknik, som till stor del är beroende av kvalitén på ursprungsprodukterna och kunskap/teknik för uppgradering, återanvändning mm. Trender och attityder. Vi befinner oss för närvarande i en ökande trend där återbruk t ex köp på Blocket och Tradera blir allt mer accepterade men samtidigt skapar incitament för ökad konsumtionstakt genom att andrahandsmarknaden används som referens vid nyinköp (Göteborgsposten söndag 6/ ). Tillgång och efterfrågan: Även om man försöker skapa tidlösa produkter finns det ändå risk att efterfrågan kommer variera utanför de gränser som ett återbruks system klarar att hantera. Det hjälper t.ex. inte att kunna klä om en möbel i nya tyger om ingen längre är intresserad av möbeln som sådan. Allt är dock inte lämpligt att återbruka som exempelvis där vissa ämnen och material bedöms ha uppenbara risker att leda till resurseffektivitet på bekostnad av människors hälsa eller ge negativa ekosystemeffekter. Ett konkret exempel är användning av bildäck som återbrukas till gungor och sedan som granuleras för användning på konstgräsfotbollsplaner där barn och ekosystem exponeras för hälsovådliga substanser 5 Även återbrukslösningar som bedöms leda till ökad energianvändning genom att föråldrad teknik återbrukas. Ett konkret exempel är återbrukssystem som bevarar föråldrad förbränningsmotorteknik av tvåtaktstyp för land eller sjötransport. Eller kyl- och belysningsåterbrukslösningar baserat på gammal ineffektiv teknik. Arbete som kan finansieras Nya innovativa affärsmodeller som underlättar för invånare i Västra Götaland att konsumera på ett resurseffektivt sätt. Initiativ i samhället som undanröjer hinder och skapar möjligheter för invånare att vara en medveten och resurseffektiv konsument. Förväntade resultat/nyttor Framtagning av ett antal affärsmodeller som kan tillämpas för olika varugrupper i Västra Götaland och som har god potential att kunna utvecklas av egen kraft Ökad kunskap kring förutsättningar och hinder för att skapa resurseffektiv konsumtion inom olika 5 Se kemikalieinspektionens analys på 10

11 branscher och i olika värdekedjor Minskade avfallsmängder. Invånare i Västra Götaland är allt mer positiva till en resurssnål konsumtion. Handlingsplanens målgrupper Planen vänder sig till nya eller redan existerande aktörsnätverk som omfattar offentliga beställare, privatkonsumenter, tillverkande industri, forskningsinstitut, och akademi som gemensamt kan skapa förutsättningar för att innovativa affärsmodeller kan få fäste i samhället och leda till en uthålligare konsumtion. Insatsformer och finansiering Handlingsplanen avser att stödja: Insatser som gynnar människor och verksamheter i Västra Götaland och underlättar inköp av mer resurssnåla och miljöanpassade produkter/tjänster och som skapar sysselsättning i vår region. Finansiering kan sökas från ett eller flera temaområden. Projektidéer som avser utveckling av nya lösningar, tjänster och processer för att möjliggöra för tillverkande företag att resurseffektivisera produkter t ex genom cirkulära flöden och innovativa affärsmodeller som bevarar värde och tillhandahåller funktioner till kunder/användare under optimerade användningscykler. Kartläggning och utfasning av produkter i offentliga verksamheter som innehåller hälso- och miljöskadliga ämnen som kombineras med aktuella avtalsområden och leverantörssamarbeten. Framtagning av test och demonstrationsmiljöer Där systemlösningar avs. affärsmodeller för resurseffektiva och miljöanpassade lösningar och möjliggörande tekniker testas och utvärderas 6. För att systemlösningar ska kunna få fäste där resurseffektiviseringspotentialen är stor är det en fördel med samarbete i regionen mellan olika aktörer i en värdekedja från råvara, tillverkare, kund och användare och vid uppgradering och cirkulation. Praktiskt arbete kan kombineras med kunskaps- och utvecklingsmiljöer genom exempelvis ökat kunskapsbyggande kring incitament och nyttor, deltagande i innovationssamarbeten där kunskap ska användas för utveckling av regionala utmaningar/behov. Enskilda företag kan inte själva söka medel från handlingsplanen utan det behöver ske i samarbete med aktörer som kan koordinera ett antal företag och säkerställa att resultaten offentliggörs. Uppföljning och utvärdering Handlingsplanen kommer starta i begränsad omfattning och testas under 2014 och kommer därefter eventuellt att revideras. 6 Med möjliggörande tekniker avses t ex olika innovativa sätt att rengöra, demontera, separera, fästa olika material, komponenter, ytbeläggningar mm i ett återbruks eller återtillverkningssammanhang. 11