Träningsinnehåll FOTBOLLENS MÅLVAKTSSPEL. Försvarsträning. Anfallsträning. Teknikträning. Fysisk träning

Transkript

1 Träningsinnehåll vaktens träning delas in i olika teman som alla utgår från någon av de sju matchsituationer som beskrevs i föregående avsnitt. Försvarsträning Skott Djupledspassning friläge Inlägg nfallsträning Tillbakaspel Igångsättning Medvetet har inte fasta situationer tagits med eftersom träningsinnehållet här i stor utsträckning ingår i de övriga spelsituationerna. För att på bästa sätt kunna träna de olika matchsituationerna delas målvaktsträningen in i tre huvuddelar som i sin tur innehåller flera moment. Teknikträning När målvakten gör sina ingripanden, har tekniken en betydande påverkan på utförandet. tt behärska bollen med olika kroppsdelar, göra effektiva upphopp, frånskjut, förflyttningar och igångsättningar är viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt målvaktsspel. vaktens teknikmoment är: Greppteknik Sidledsförflyttning Fallteknik oxteknik Upphoppsteknik Mottagning Passning Utkast Utspark Fysisk träning vakten ska uppfylla de fysiska krav som spelet ställer. Det innebär förhållandevis hög styrka i de flesta av kroppens muskelgrupper, att snabbt kunna reagera och röra sig, att kunna utföra olika rörelser med stort omfång i lederna, att kunna samordna kroppsrörelser i förhållande till varandra och omgivningen samt att kunna bibehålla koncentrationen under hela matchen. vaktens fysiska moment omfattas av: Styrka Snabbhet Rörlighet Koordination Uthållighet

2 En målvakt bör vara än försiktigare med tobak än de övriga spelarne. Hans kapacitet beror i mycket på hans goda syn och som bekant inverkar röken icke fördelaktigt på synskärpan. Skall ni röka, så rök måttligt och håll röken från ögonen! Spelträning Spelträning är den mest matchlika träningsformen. Här utvecklar målvakten sin förmåga att bedöma, värdera och fatta beslut. Spelträning genomförs på tre olika sätt: Spelmomentträning Smålagsspel Spel Greppteknik är en viktig del av målvaktstekniken

3 Fallteknik är ett av målvaktens nio teknikmoment Tillämpning När målvakten behärskar de olika momenten, inriktas träningen på tillämpning av färdigheterna. Denna träningsform skiljer sig från inlärningen genom att flera tekniska moment fogas samman till en större helhet. vaktens agerande bestäms nu av var och hur bollen kommer. Ingripandena ska också kunna utföras i högt tempo även om det fortfarande är viktigt att använda rätt teknik. För att träningen ska bli så funktionell som möjligt, är huvudregeln att bollen ska skjutas och övningarna bör i så stor utsträckning som möjligt genomföras mot riktiga fotbollsmål. Tillämpning av tekniken sker vid alla former av spelträning samt i matcherna. 16

4 Spelträning vsikten med spelträningen är att målvakten i så matchlika övningar som möjligt ska få träna alla situationer som kan uppstå under spelet. Dessa är försvarsspelet vid skott, djupledspassning friläge, inlägg och fasta situationer samt anfallsspelet vid tillbakaspel, igångsättning och fasta situationer. Spelträningen, som är en stegring av teknikträning, bör i någon form finnas med vid varje träning. Innehållet ska planeras så det blir meningsfullt för både målvakten och utespelarna, samtidigt som svårighetsgraden successivt kan ökas både under ett enskilt tillfälle och på lång sikt. Här beskrivs allmänt hur målvakten genom spelmomentträning, smålagsspel och spel kan utveckla såväl sitt försvars- som anfallsspel. Spelmomentträning Vid spelmomentträning kan målvaktstränaren tillsammans med en grupp målvakter träna realistiska matchsituationer med bestämda förutsättningar. Eftersom målvakterna då även får agera som utespelare, är denna träningsform utvecklande för deras passningsspel, samtidigt som den ger en inblick i hur motståndarna tänker och handlar. En eller flera målvakter kan också träna tillsammans med en grupp utespelare, där vissa övningar engagerar bara motståndare, medan andra engagerar både motståndare och medspelare. Övningarna startar då alltid från en given position och efter avslutat anfall, uppspel eller brytning från motståndarna börjar man om från början. Om man väljer att träna mot ett mål, kan målvakterna byta efter några upprepningar eller så kan man låta övningen växla mellan två mål, då målvakterna deltar varannan gång. För att göra träningen mer matchlik och för att sporra spelarna kan man lägga in olika tävlingsmoment. Vid avslutningsträning mot ett mål fortsätter den ene målvakten tills det blir mål och byter därefter med den andre målvakten. Vid avslutningsträning mot två mål kan man räkna antalet insläppta mål. vakten kan tävla mot utespelarna. Då kan t ex tre räddningar vara lika med ett mål. Utespelarna kan tävla om att göra flest mål. För att höja kvaliteten och koncentrationen kan alla mål, som görs efter retur från målvakten, räknas dubbelt. Smålagsspel Smålagsspel är spel med färre spelare i lagen än i match, t ex 5 mot 5 eller 4 mot 2. Här vidareutvecklar målvakten de färdigheter som lärts in under teknik- och spelmomentträningen. Eftersom övningarna alltid innehåller både medspelare och motståndare, är denna träningsform än mer verklighetstrogen. Även om syftet är att prioritera ett speciellt matchmoment, exempelvis skott, kommer målvakten under spelets gång att hamna i andra spelsituationer, som gör att speluppfattningen tränas i ett vidare perspektiv. Ju färre spelare det finns i respektive lag, desto intensivare blir det för målvakten. För att lättare få fram träningens syfte kan styrkeförhållandena mellan lagen ändras. Om det anfallande laget är i numerärt överläge ökar antalet avslutningar. Samarbetet mellan målvakten och utespelarna vid inlägg, får hög träningseffekt om backlinjen och målvakten försvarar mot exempelvis två forwards. 17

5 Energi produceras då istället via nedbrytning av glukos varvid mjölksyra bildas som slaggprodukt. En del av den anaeroba energin fås genom förbrukning av ett mycket begränsat lager av det energirika ämnet kreatinfosfat. Denna form kallas anaerob energiomsättning. Noterbart är att vid högintensivt arbete alstras energi från både de aeroba och anaeroba processerna. Fotbollsspecifik uthållighetsträning Fotbollsspecifik uthållighetsträning delas in i två huvudområden: intermittent aerob uthållighetsträning intermittent anaerob uthållighetsträning Dessa träningsformer ökar spelarnas förutsättningar att under en hel match kunna arbeta med hög intensitet, snabbt återhämta sig efter högintensiva perioder, bibehålla koncentrationen samt upprätthålla tekniska och taktiska färdigheter. De situationer då målvakten måste arbeta med maximal insats under en match varar sällan längre än 10 sekunder. Ett skott kan följas av en retur som kräver ett nytt högintensivt ingripande och i extrema fall av ytterligare en retur. Därefter kommer oftast en kort återhämtningsperiod. Om motståndarna däremot under flera minuter lyckas att etablera sitt anfallsspel i eller i omedelbar närhet av straffområdet, kan målvaktens agerande liknas vid intermittent aerobt arbete. Eftersom all träning bör anpassas till matchbehoven, bör merparten av målvaktens specifika uthållighetsträning vara av aerob karaktär. Intermittent aerob uthållighetsträning För att vara säker på att uthållighetsträningen är så målvaktsspecifik som möjligt, ska den huvudsakligen bedrivas som intermittent arbete med boll. Musklerna får då arbeta målvaktsriktigt och förbättringarna kan därför utnyttjas under match. Detta träningskoncept har också en positiv inverkan på teknik, speluppfattning, målvaktsspecifik snabbhet och koordination samtidigt som den blir mer motiverande för spelarna. vaktsspecifik uthållighetsträning Träningen ska genomföras enligt intervallprincipen med arbete i 2 6 minuter följt av vila i 1 3 minuter. Intensiteten ska ge en hjärtfrekvens på ca 90 % av Maximal Heart Frequency vilket innebär ca 180 slag/min för en målvakt med en MHF på 200 slag. 28

6 Skott Skott är en avslutning där den som skjuter har en eller flera motståndare i jämnhöjd med sig själv eller mellan sig själv och målvakten. vaktsspelets grundidé har av tradition varit att ingripa vid denna typ av avslutningar. En spänstig och smidig räddning vid ett långskott kan vara både matchavgörande och spektakulär. Även om de flesta skotten som går i mål skjuts från en central position inne i straffområdet, finns det en rad andra skottsituationer som målvakten ska träna på. Som tränare är det därför viktigt att i planeringen ta hänsyn till faktorer som bollens och bollhållarens rörelser strax före skottögonblicket samt avståndet och vinkeln i förhållande till målet. En smidig räddning kan vara både matchavgörande och spektakulär Teknikträning För att skydda målet vid skott använder målvakten, förutom en riktig utgångsställning, tre olika tekniker: greppteknik sidledsförflyttning fallteknik Utgångsställning När målvakten räddar ett skott, har utgångsställningen stor betydelse. Instruktioner Håll huvudet stadigt och fixera bollen Stå med fötterna i jämnhöjd med varandra och med axelbredd mellan dem Stå med lätt böjda knän och luta överkroppen något framåt Rikta fötterna rakt fram Koncentrera kroppstyngden på främre delen av fötterna Håll armarna lätt böjda och något framför kroppen Öppna händerna ut mot planen och var beredd på att fånga bollen 29

7 ollar i ansiktshöjd och högre Instruktioner Stå i utgångsställning för skott Sträck fram/upp armarna och möt bollen Håll händerna bakom bollen, med spretande fingrar och tummarna mot varandra Skapa med handflatorna en så stor greppyta som möjligt Vinkla händerna framåt i förhållande till underarmarna Fånga bollen med en följsam rörelse, så att farten på bollen minskas Övning 1 Greppteknik på bollar i ansiktshöjd och högre 2 målvakter, 2 mål, 2 bollar och yta 10 x 15 m. nvisningar kastar/skjuter bollen i ansiktshöjd till fångar bollen kastar/skjuter bollen i ansiktshöjd till fångar bollen Övning 2 Greppteknik på bollar i ansiktshöjd och högre 3 målvakter, 6 koner, 3 bollar och yta 20 x 6 m. nvisningar skjuter bollen i ansiktshöjd till som fångar bollen joggar till mål 2 vänder och skjuter bollen i ansiktshöjd till C som fångar bollen vänder och joggar till mål 1 C skjuter bollen i ansiktshöjd till som fångar bollen C joggar till mål 2 vänder och skjuter bollen i ansiktshöjd till som fångar bollen vänder och joggar till mål 3 C

8 Sidledsförflyttning Om bollen kommer vid sidan om målvakten, utan att skottet är alltför hårt eller välplacerat, ska målvakten i första hand med en sidledsförflyttning försöka komma bakom bollen och därefter fånga den stående. Eftersom det kan finnas många spelare inne i straffområdet, riskerar en stillastående målvakt lätt att bli skymd. Vid spelvändningar från ena sidan om straffområdet till den andra, behöver målvakten korrigera sin utgångsposition. Dessa förutsättningar visar betydelsen av ett snabbt fotarbete i sidled. Instruktioner Stå i utgångsställning för skott Förflytta dig på främre delen av fötterna utan att korsa benen Gör förflyttningen snett framåt och kom tidigt i kontakt med bollen Kom bakom bollen innan den fångas Övning 1 Sidledsförflyttning 3 målvakter, 1 mål, 4 bollar och yta 12 x 16 m. nvisningar startar vid ena stolpen och gör en sidledsförflyttning mot andra stolpen skjuter bollen mot :s bortre stolpe och fångar bollen Övningen upprepas åt andra hållet Därefter C som målvakt C 35

9 När en motståndare förbereder ett skott efter att ha drivit bollen från ena långsidan parallellt med mållinjen eller in mot målet, ska försvarsspelaren skydda främre stolpen och hindra avslutningen att träffa målet på utsidan om sig. vakten ska från sin position kunna rädda skott som skjuts på insidan om medspelaren. I vissa situationer då bollhållaren har extremt dålig vinkel, exempelvis i närheten av där målområdeslinjen skär mållinjen, kan en medspelare beroende på övriga motståndares placering stänga passningen inåt. vakten tar då fullt ansvar för skottet. Vid alla avslutningar ska någon av de närmaste medspelarna vara beredd på att ingripa vid en eventuell retur. Vid vinkelskott ska målvakten täcka målet både vid främre och bortre stolpen 48

10 Instruktioner llmänna Ha din utgångsposition något framför mållinjen Stå i utgångsställning för skott Koncentrera tyngden till främre delen av fötterna Tag ett par steg framåt och täck målet när motståndaren är på väg att skjuta Stanna och ha markkontakt med båda fötterna i skottögonblicket nvänd rätt teknik och försök att rädda skottet Vinkelskott Placera dig så du täcker målet både vid främre och bortre stolpen Ha en utgångsposition mitt emellan linjerna som går från bollen till främre respektive bortre stolpen Täck inte för långt ut om motståndaren har dålig vinkel och är långt ifrån målet En högerskytt från målvaktens högersida har lättare för att skjuta i målvaktens vänstra hörn och en vänsterskytt i målvaktens högra hörn Skott på helvolley Tänk på risken att bollen kan sänka sig hastigt Ha en lägre utgångsposition än vid skott där bollen i skottögonblicket är på marken Var beredd på att göra en snabb förflyttning bakåt om bollen hastigt dyker ollhållaren driver bollen parallellt med mållinjen Följ med bollhållaren i sidled Täck målet genom att ta några steg framåt innan skottet är på väg Fördela kroppstyngden jämnt på båda benen så att du kan kasta dig åt båda hållen Var observant på din högra sida om bollhållaren driver bollen från sin vänsterkant Samarbetet med utespelarna vid centrala distansskott Dirigera försvarsspelaren så denne - placerar sig på rätt pressavstånd. - täcker ena delen av målet. - står med fötterna riktade mot skytten och täcker så stor yta av målet som möjligt. - håller ihop benen och hindrar bollen att gå emellan. npassa din egen position så du ser bollen i skottögonblicket Placera dig så du täcker den del av målet som inte täcks av försvarsspelaren Samarbetet med utespelarna vid vinkelskott Ha din utgångsposition på linjen mellan mitten av målet och bollen Dirigera din medspelare så denne styr motståndaren mot ena kanten Var tydlig med att ge direktiv om hur nära motståndaren får komma dvs. när medspelaren ska bryta Uppmana medspelaren att fullfölja pressen när motståndaren får dålig vinkel Uppmana medspelaren att vid en avslutning hålla ihop benen för att på så sätt undvika en tunnel Placera dig då själv så du täcker den del av målet där motståndaren kan skjuta Om motståndaren tillåts komma nära målet ska du placera dig i en understödsposition Var därefter beredd på att blockera ett eventuellt friläge 49

11 Övning 13 Skott när skytten driver bollen parallellt med mållinjen 2 målvakter, 6 utespelare, 1 mål, 10 bollar och yta 25 x 60 m. C nvisningar driver bollen och spelar vägg med Efter väggpasset driver bollen parallellt med mållinjen När passerat konen skjuter han/hon mot Mv1 tar :s plats och ställer sig bakom F Övningen fortsätter från andra kanten och med D som avslutare Mv 2 E F D Övning 14 Skott efter överlämning i sidled 2 målvakter, 6 utespelare, 1 mål, 10 bollar och yta 20 x 40 m. nvisningar driver bollen mot som möter gör en överlämning till driver bollen i sidled och skjuter mot Mv1 ställer sig bakom F och ställer sig bakom E C driver bollen mot D som möter C gör en överlämning till D D driver bollen i sidled och skjuter mot Mv1 F D C E Mv 2 Övning 15 vaktens samarbete med en försvarsspelare vid distansskott 2 målvakter, 2 mål, 8 utespelare, 10 bollar och yta 40 x 15 m. nvisningar spelar bollen till samtidigt som C kommer in i skottlinjen driver bollen mot Mv1 som samarbetar med C för att täcka skottet ska avsluta innan bollen passerar Mv1:s straffområdeslinje ställer sig bakom D och C ställer sig bakom F G spelar bollen till E samtidigt som kommer in i skottlinjen E driver bollen mot Mv2 som samarbetar med för att täcka skottet E ska avsluta innan bollen passerar Mv2:s straffområdeslinje G C E F H Mv 2 D 54

12 Övning 16 vaktens samarbete med en försvarsspelare vid närskott/vinkelskott 2 målvakter, 2 mål, 8 utespelare, 10 bollar och yta 20 x 30 m. E nvisningar driver bollen mot Mv1 Samtidigt kommer fram för att samarbeta med Mv1 måste skjuta från sin planhalva ställer sig bakom H och ställer sig bakom G C driver bollen mot Mv2 Samtidigt kommer D fram för att samarbeta med Mv2 C måste skjuta från sin planhalva C ställer sig bakom F och D ställer sig bakom E Mv 2 D H G C F Övningar Smålagsspel Övning 1 Distansskott/Samarbete mellan målvakten och utespelarna 2 målvakter, 8 utespelare, 2 mål, 10 bollar och yta 33 x 30 m. nvisningar Spel 3 mot 1 på respektive planhalva D spelar tillsammans med Mv1 och E H spelar tillsammans med Mv2 Mv1 kastar ut bollen till medspelarna på egen planhalva Dessa försöker snabbt att komma till avslut På andra planhalvan finns en medspelare som försöker ta eventuella returer Om E bryter, spelar han/hon tillbaka till någon av sina tre medspelare som snabbt försöker avsluta Variant Närskott. De tre anfallsspelarna får även passa till sin medspelare på andra planhalvan som då själv avslutar H F C D Mv 2 G E 55

13 Övning 3 vaktens positioner/samarbete med utespelarna vid passningar efter tillbakaspel 2 målvakter, 10 utespelare, 8 bollar och yta 60 x 60 m. nvisningar är anfallsspelare och slår en diagonalpassning förbi som är försvarsspelare löper efter bollen C är anfallsspelare och pressar bakifrån gör tillbakaspel till Mv1 som samtidigt utsätts för press från D Mv1 kan välja att passa till E eller F Övningen fortsätter med diagonalpassning mot andra kanten G är försvarsspelare som jagas av H G gör tillbakaspel till Mv1 som samtidigt utsätts för press från I Mv1 kan välja att passa till någon av sina medspelare på kanten C E HJ D H F G Mv 2 Övning 4 vaktens positioner/samarbete med utespelarna vid långa passningar efter tillbakaspel 3 målvakter, 4 utespelare, 2 mål, 8 bollar och yta 60 x 60 m. nvisningar Mv1 gör ett tillbakaspel till Mv2 Samtidigt sätter och press mot Mv2 eroende på hur pressen ser ut, gör Mv2 ett uppspel till C eller D C eller D slår ett inlägg mot Mv3 Om C slår inlägget, går D på avslut och vice versa Övningen vänder genom att Mv1 gör ett tillbakaspel till Mv3 Samtidigt sätter C och D press mot Mv3 C Mv 3 Mv 2 D Övningar Smålagsspel Övning 1 vaktens positioner/samarbete med utespelarna vid korta passningar efter tillbakaspel 2 målvakter, 12 utespelare, 2 mål, 6 bollar och yta 40 x 25 m. nvisningar Lag får bara röra sig längs planens begränsningslinjer Dessa ska samspela med lag och målvakterna Lag och ska hålla bollen inom laget där lag bara har ett tillslag. vakterna och lag har två tillslag Om lag C erövrar bollen spelar det mot lag, 4 mot 2, och ska så fort som möjligt avsluta mot någon av målvakterna Efter 2 4 minuter byter lag med och C C C C C Mv 2 134

14 Övning 2 vaktens positioner/samarbete med utespelarna vid korta passningar efter tillbakaspel 1 målvakt, 10 utespelare, 1 mål, 8 bollar och yta 60 x 60 m. nvisningar Lag X består av Mv + F Lag 0 består av G J Mv gör ett utkast till som passar till Samtidigt sätter G och H press mot som gör tillbakaspel till Mv Lag X använder Mv för tillbakaspel, spelvändning och uppspel Lag X ska därefter försöka att med bollen under kontroll driva den över mottlinjen Om lag 0 erövrar bollen ska det försöka göra mål När lag 0 avslutat eller tappar bollen till lag X startar övningen om med målvaktsutkast till D E I D G C J H F Mv Övning 3 vaktens positioner/samarbete med utespelarna vid tillbakaspel 2 målvakter, 14 utespelare, 2 mål, 4 bollar och yta 50 x 40 m. nvisningar Lag ska tillsammans med Mv1 och Mv2 försöka hålla bollen inom laget 5 passningar till någon av målvakterna ger ett poäng. Passningarna måste fördelas 3/2 på respektive målvakt Om lag erövrar bollen ska det ställa om och avsluta mot Mv1 Mv 2 Övning 4 vaktens positioner/samarbete med utespelarna vid tillbakaspel 2 målvakter, 10 utespelare, 2 bollar och yta 60 x 40 m. nvisningar Lag spelar mot lag och med Mv1 respektive Mv2 som målvakt Fritt spel utan mål vakterna får bara vara inne i sina förminskade straffområden och får inte ta bollen med händerna Utespelarna får inte gå in i motståndarlagets straffområde förrän bollen spelats dit Tillbakaspel till målvakten som följs av ett lyckat uppspel ger ett poäng Mv 2 135

15 Praktisera Instruktionerna ska sedan praktiskt tillämpas med hjälp av en lämplig övning. Här redogör man för övningens organisation, vilka spelare som ingår, hur stor yta som krävs etc., och ger anvisningar dvs. förklarar hur övningen går till. Det är nu som spelarna har den stora möjligheten att efter återkoppling lära in de kunskaper och färdigheter som tränaren med passande instruktioner presenterat i samband med rubriken Hur. Sammanfatta Summera intrycken av träningen, ge återkoppling och förstärk den positiva utvecklingen. vsluta med att se framåt och kom överens om hur nästa steg ska tas. Vad? vakten är i första hand en lagspelare som tillhör kollektivet men ska också på grund av målvaktsspelets delvis annorlunda krav ses som en specialist. Till grund för träningsplaneringen ligger dels en långsiktig utbildningsplan och dels de analyser som gjorts under träningar och matcher. Träningsinnehållet ska i så stor utsträckning som möjligt utgå från någon av de matchsituationer som ingår i målvaktens försvars- och anfallsspel. vakterna ska få en tydlig information om att inlägg är dagens tema med upphoppsteknik som delmoment. Denna färdighet ska läras in, förbättras eller utvecklas. Ge även vid detta tillfälle en allmän orientering om hur momentet ska tränas. Varför? För att målvakterna ska bli motiverade att lära sig upphoppstekniken behöver de förstå varför det är viktigt att kunna hoppa funktionellt. Sambandet mellan färdigheten och en av motståndarnas avslutningsmöjligheter ska stå klart för dem. Om målvakterna lär sig att hoppa högre, ökar möjligheterna för att släppa in färre mål efter inlägg. Hur? Nu får spelarna instruktioner i hur upphoppet ska utföras. Det blir lättare för målvakterna att komma ihåg och ta till sig tränarens råd om dessa vid varje instruktionstillfälle inskränks till högst tre. Här visas en metod som stegvis tar upp hur instruktionerna ska läras ut. Några förstår bäst när de får se en rörelse utförd 158

16 VIS FÖRKLR VIS ÖV Spelarna är hela tiden samlade runt tränaren som går igenom hela instruktionsmetoden. Notera att det ännu inte är dags att presentera någon övning utan målet är att så tidigt som möjligt lära sig det riktiga utförandet. Orden i metoden utgår från att målvakterna lär sig genom att koppla in tre olika sinnen. Visa. Några förstår bäst när de får se en rörelse utförd. Visuellt sinne. Förklara. ndra behöver få höra den beskriven. uditivt sinne. Öva. Ytterligare några kräver att få prova själva. Kinestetiskt sinne. Visa Visa så att alla kan se Visa så att det viktigaste syns bäst En del av momentet kanske syns bäst från sidan Ibland kan det vara en fördel att visa i ett långsamt tempo och även frysa en rörelse Tränaren kan visa själv eller låta en spelare som utför momentet bra göra det Stimulera spelarnas visuella sinne genom att utnyttja bilder som hjälpmedel och använd formuleringar som se hur du håller händerna eller jag visar ansatsen som föregår upphoppet Förklara Välj ut få instruktioner, max tre stycken Tala klart och tydligt och var kortfattad Variera röstvolymen eskriv vad spelarna ska lära sig dvs. slutresultatet av rörelsen Motivera betydelsen av att kunna utföra momentet nvänd ett språk som spelarna förstår, vardagsspråk och fotbollstermer Stimulera spelarnas auditiva sinne genom att berätta om exempelvis ingripanden från VM eller Champions League. nvänd formuleringar som, det låter så här när du fångar bollen med en stor greppyta Visa Visa likadant som vid första gången Repetera instruktionerna och förstärk det mest centrala Komplettera eventuellt med ytterligare en instruktion Öka arbetet med att stimulera spelarnas visuella och auditiva sinnen Successivt utvecklas instruktionerna och de ökar även till antalet. Tränarens observationer samt spelarnas mognad, mottaglighet och skicklighet avgör takten på denna process. Efterhand som spelarna behärskar grunderna kan tränaren gå in och finslipa detaljer. Öva Låt spelarna få känna och öva på instruktionerna Uppmuntra dem att ställa frågor Säkerställ att de förstått instruktionerna 159