En kvantitativ korrelationsstudie om sambandet mellan samlagssmärtor och personlighet

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Dyspareuni och Big Five En kvantitativ korrelationsstudie om sambandet mellan samlagssmärtor och personlighet Jannika Badin Kandidatuppsats ht 2010 Handledare: Bertil Persson

2 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 2 Abstract The purpose of this study is to examine the relationship between coital pain and personality based on Big Five. A survey was conducted on the internet where data from 100 respondents was investigated statistically. The age of the respondents ranged from years with a mean age of They either had a diagnosis, no diagnosis but the symptoms or no symptoms. The null hypothesis that there would be no associations between coital pain and personality based on Big Five was rejected. A highly significant positive correlation was found between the personality dimension Neuroticism and coital pain. Previous research has shown a connection between coital pain and harm avoidance in The Temperament and Character Inventory (TCI), higher levels of depression, anxiety and somatic complaints. The author suggests that psychological dimensions and personality clearly are related to coital pain. However, what comes first is still unclear and further research is needed to examine the causal relationship between personality and coital pain. Keywords: Dyspareunia, coital pain, vestibulitis, Big Five, IPIP five-factor test Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan samlagssmärtor och personlighet utifrån Big Five. En enkätundersökning på internet genomfördes på 100 respondenter. Respondenternas ålder varierade från 16 till 33 år med en medelålder på De hade antingen en diagnos, ingen diagnos men besvär eller inga besvär. Nollhypotesen att det inte skulle finnas några samband mellan samlagssmärtor och personlighet enligt Big Five förkastades. En signifikant positiv korrelation fanns mellan personlighetsdimensionen Neuroticism och samlagssmärtor. Tidigare forskning har visat på samband mellan samlagssmärtor och harm avoidance i The Temperament and Character Inventory (TCI), högre nivåer av depression och ångest samt somatiska besvär. Detta tyder författaren som att psykologiska faktorer och personlighet klart står i samband till samlagssmärtor. Vad som ger vad är dock ännu oklart, vidare forskning behövs för att undersöka orsakssamband mellan personlighet och samlagssmärtor. Nyckelord: Dyspareuni, samlagssmärtor, vestibulit, Big Five, IPIP five-factor test

3 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 3 Förord Denna studie försöker behandla ett område som det ännu inte har forskats mycket om och som har varit bortglömt i många decennier sedan det först omtalades för över 100 år sedan. Förhoppningsvis kommer läsaren efter att ha tagit del av denna uppsats veta lite mer om området. Till Er kvinnor som har deltagit i studien vill jag rikta ett stort tack. Jag vill också tacka de kliniker och den personal som har hjälpt till och bidragit med viktig information. Tack också Ellen från vestibulit.com som har varit till stor hjälp och vars engagemang i frågan bidragit med information och stöd till många drabbade kvinnor. December 2010 Jannika Badin

4 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 4 Introduktion Samlagssmärtor drabbar 5-7 % kvinnor (Bohm-Starke, 2001; Danielsson, 2001). Forskningen är ännu inte överens om vad problemet beror på och vad som kan göras för att åtgärda det. För kvinnorna själva upplevs detta som något som ytterligare förvärrar tillståndet, då det kan verka hopplöst att finna någon hjälp. Kunskapen om behandlingar och även om tillståndet i sig verkar inte väl utbredd i Sverige och den verkar vara av väldigt varierande kvalité. Detta rapporterar många av kvinnorna då de inte sällan blivit avvisade på grund av att deras tillstånd är svårt att fastställa medicinskt. Många testar flera olika sorters behandlingar utan något särskilt resultat och deras kärleksförhållanden blir ofta lidande vilket bidrar med oro. Det verkar heller inte sällsynt att kvinnorna upplever mer och mer nedstämdhet ju längre tillståndet fortgår (Ismail, 2010). Rätten till sin sexualitet och sin sexuella hälsa utgör en mänsklig rättighet som World Health Organization (WHO) definierar som: inte endast frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och sexuella relationer, liksom till möjligheten att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter, fria från förtryck, diskriminering och våld. För att sexuell hälsa ska uppnås och behållas, måste människors sexuella rättigheter respekteras, skyddas och uppfyllas. (World Health Organization, refererat i Lundberg & Löfgren-Mårtensson, 2010, s. 15) Utifrån detta perspektiv utgör sexuell ohälsa ett stort problem som strider mot grundläggande mänskliga rättigheter, varför forskning om olika sexuella störningar blir så viktigt. Utsagor från personal inom vården, som författaren har tagit del av, är av stor betydelse för studiens upplägg. Både gynekologer och sexologer menar överlag att kvinnorna som lider av samlagssmärtor är på ett särskilt sätt. De beskrev dem som ambitiösa, duktiga och perfektionistiska, men att det finns undantag (Weström, 1999). Detta fick författaren att fundera över huruvida personlighet kan spela in och orsaka samlagssmärtor. Inom trait-teorin Big Five återfinns ett drag som skulle kunna spegla beskrivningen, nämligen Conscientiousness eller samvetsgrannhet. Höga poäng på detta trait innebär bland annat att man är hårt arbetande, självdisciplinerad och ambitiös. Även andra Big Five-faktorer skulle kunna vara relevanta för studien, då modellen består av de fem mest grundläggande delarna i människans personlighet (McCrae & Costa, 2003). Författaren valde att genomföra en korrelationsstudie för att se hur upplevd samlagssmärta korrelerar med Big Five.

5 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 5 Teori Ämnesområdet sexologi, med inriktning på psykologi, utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Sexologi är ett tvärvetenskapligt begrepp som vilar på en vetenskaplig kunskapsgrund och ska därför inte sammanblandas med sexosofi som vilar på en värderingsgrund och behandlar vad som är normalt och moraliskt. Kortfattat definieras sexologi som läran om könslivet, där kön dock inte begränsas till artens fortplantning. Kön kan förutom att vara rent biologiskt också ses från ett sociologiskt perspektiv där det speglar en social tillhörighet och inlärda beteenden utifrån de värderingar som kulturen har om könet. Man brukar tala om sexuell hälsa istället för sexologi när man vill beskriva de tillstånd av fysiskt, mentalt, socialt och emotionellt välbefinnande som är kopplat till sexualitet. Detta används ofta ihop med ett genusperspektiv då män och kvinnor formas utifrån olika förhållanden och därmed har olika utgångspunkter när det kommer till sexualitet (Lundberg & Löfgren-Mårtensson, 2010). Sexologi ur ett psykologiskt perspektiv. Viktigt inom psykologi är att sexualitet inte är knutet till enbart könsorganen utan också till hjärnan. Sexualitet är något som sker i det intima personliga förhållandet och ger närhet och binder personer samman när det fungerar väl. Man talar om "the sexual response cycle", som består av de fyra faserna lust, upphetsning, orgasm och upplösning. Lust handlar om sexuellt intresse eller åtrå som ofta associeras med sexuella fantasier. Under den följande fasen, upphetsning, upplevs njutning och ett ökat blodflöde till genitalierna samt till kvinnors bröst. De förstoras och vaginan fuktas och sväller för att kunna ta emot mannens penis utan att det gör ont. I tredje fasen, orgasm, når den sexuella njutningen sin höjd och vaginans yttre väggar dras samman samtidigt som det sker en generell muskelspänning. Sista fasen innefattar avspänning och en känsla av välbefinnande som ofta följer orgasmen, och för både män och kvinnor kan det ta ett tag tills de kan bli upphetsade på nytt (Kaplan, 1974; Masters & Johnson, 1966). När det kommer till sexuella avvikelser är det mycket mer vanligt att kvinnor rapporterar sexuella dysfunktioner medan män oftare har parafilier, d.v.s. sexuell attraktion kopplad till ovanliga objekt eller ovanliga sexuella aktiviteter. Män brukar utveckla mer sexuella dysfunktioner när de åldras men hos kvinnor verkar inte denna skillnad finnas (Laumann et al., 2005). Däremot är det mer vanligt att män tänker på sin sexualitet i termer av makt medan kvinnor oftare skäms över brister i sitt utseende, vilket kan leda till sexuella dysfunktioner (Andersen, Cyranowski & Espindle, 1999; Sanchez & Kiefer, 2007).

6 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 6 I de tre första faserna i "the sexual response cycle" återfinns olika sexuella dysfunktioner som kan vara ett resultat av samband mellan biologiska och psykosociala faktorer. I Masters och Johnsons bok Human Sexual Inadequacy (1970) förklaras bland annat två olika orsaker till varför sexuella dysfunktioner uppkommer. De antas bero på en blandning av historiska anledningar såsom sexuella trauman eller sociokulturell påverkan, varav den ena orsaken handlar om rädsla över hur man uppträder under den sexuella akten och hur man utför den. Den andra handlar om att man ställer sig utanför den sexuella upplevelsen och istället blir åskådare, man intar den så kallade "spectator role". Förutom dessa två potentiella orsaker kan det finnas biologiska orsaker som utgör dysfunktionen, något som alltid måste undersökas noggrant innan psykologisk behandling sätts in. De psykosociala orsakerna är många och blandade, där bland annat tidigare negativa sexuella erfarenheter, stress, fysisk utmattning eller dålig fysik och negativa kognitioner ingår. De senare kan vara rädslor över sjukdomar, graviditet och tidigare nämnda rädsla för hur man kommer att uppträda under den sexuella akten. Även negativa tankar om sex och sexualitet kan påverka, t.ex. genom samhällen eller religioner där det ses som något negativt (Morokoff & Gilliland, 1993; Reissing, Binik & Khalife, 1999). En annan orsak kan vara dålig kommunikation, speciellt om man är i ett förhållande, då man låter bli att tala om vad man tycker om på grund av rädsla för att såra den andre eller upplevelsen av skam. Dålig kommunikation kan också bero på att förhållandet är otryggt. Par som bråkar och är missnöjda med varandra oftare har sexuella problem (Bach, Barlow & Wincze, 2001; Birnbaum, Gillath, Mikulincer, Orpaz & Reis, 2006). För att en sexuell dysfunktion ska föreligga måste den vara ihållande och återkommande samt orsaka märkbart obehag eller utgöra interpersonella problem enligt senaste Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV-TR, 2000). Det är heller inte ovanligt att man har problem i flera av faserna i "the sexual response cycle" samtidigt, något som kan leda till en ond cirkel. För kvinnor kan det resultera i problem med åtrå, vilket i sin tur kan leda till för lite fukt och för liten svullnad i vagina vilket behövs för att känna den sexuella tillfredsställelse som leder till orgasm (Segraves & Segraves, 1991). Sexuella dysfunktioner delas, utöver de tre redan nämnda faserna, bland annat in i vad som kallas pain disorders. Dessa delas i sin tur in i vaginismus, ofrivilliga spasmer i yttre delen av vagina som gör penetration omöjligt, och dyspareuni. Den senare handlar om ihållande och återkommande smärta vid samlag (DSM-IV-TR, 2000). Mellan % kvinnor får sådana

7 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 7 smärtor ibland (Laumann et al., 2005), och smärtan börjar för vissa vid penetrationen men för andra kommer den inte förrän efteråt (Meana, Binik, Cohen & Khalife, 1997). Viktigt för rätt diagnos är att fysiologiska faktorer som infektion inte förekommer, då det i så fall är infektionen som måste behandlas (McCormick, 1999). Man undersöker också om det enbart rör sig om problem med åtrå, då drabbade kvinnor reagerar med mindre sexuell upphetsning på filmer som föreställer samlag än filmer föreställande oralsex (Wouda et al., 1998). Men detta kan vara del av en ond cirkel, då smärta vid samlag ger minskad åtrå vilket i sin tur ger minskad fukt och svullnad som ger ökad smärta. Personlighetsforskning. Personlighetspsykologi fokuserar på att besvara frågan om varför personer är som de är. Fokus ligger på hela personen och hur individens olika delar relaterar till varandra samt skillnaderna mellan personer. En mycket bred definition av personlighet är de karakteristika hos en person som består av de unika mönster som utgör känslor, tankar och beteende. För att ta reda på vad det finns för karakteristika, hur de bestämmer personligheten och varför man beter sig som man gör används ofta traits. Traitteorin är den teori som har dominerat inom personlighetsforskning och beskriver de typiska stilar enligt vilka personer upplever och agerar. Den hänvisar till hur konstant en persons respons på olika situationer är och personer inom trait-forskningen anser att traits utgör de viktigaste delarna av personligheten. Traits anses kunna förklara och även förutsäga beteende, då förklaringen ligger inom individen istället för i de olika situationer hon upplever (Costa & McCrae, 1998). Däremot har det debatterats länge och väl om huruvida detta stämmer, och om traits verkligen är universellt mänskliga och återfinns i alla kulturer (Mischel & Shoda, 1995; Pervin, 1994; Twenge, 2002). Big Five-teorin, som kom till för att försöka förklara alla de grundläggande dimensionerna av personlighet, byggde vidare på trait-teorin. Femfaktormodellen baseras på ord som används dagligen i populationen för att beskriva varandra. För att finna dessa väljs noggrant mängder av adjektiv ut från en ordbok, som personer får använda för att beskriva både sig själva och andra (John, Angleitner & Ostendorf, 1988). Dessa faktoranalyseras sedan och man försöker förklara hur många olika faktorer som behövs för att förstå de funna korrelationerna. Följande faktorer ingår i Big Five (Costa & McCrae, 1992): Neuroticism. Höga poäng innebär bland annat att man oroar sig, är nervös, emotionell och osäker.

8 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 8 Extraversion. Höga poäng innebär bland annat att man är social, aktiv, pratsam, optimistisk och utåtriktad. Openness. Höga poäng innebär bland annat att man är nyfiken, kreativ, originell, fantasifull och otraditionell. Agreeableness. Höga poäng innebär bland annat att man är pålitlig, hjälpsam, förlåtande och godhjärtad. Conscientiousness. Höga poäng innebär bland annat att man är organiserad, punktlig, ambitiös och har självdisciplin. Definitioner av begreppet samlagssmärta Dyspareuni. Enligt 3rd International consultation on sexual dysfunctions, som kommer att utgöra grunden för den pågående revisionen av DSM-IV, definieras dyspareuni som "Genital smärta vid penetration/penetrationsförsök och/eller under samlag" (3rd International consultation on sexual dysfunctions, 2009, refererat i Fugl-Meyer & Fugl- Meyer, 2010, s. 267). Både kvinnor och män kan drabbas och studier visar motsatta resultat både vad gäller minskning eller ökning av symptom med åldern och om prevalensen är hög eller låg (Fugl-Meyer & Fugl-Meyer, 2010). I Sverige lider 5-7 % kvinnor av dyspareuni (Bohm-Starke, 2001; Danielsson, 2001). Personal, som författaren pratat med i denna studie, och som arbetar med kvinnor som lider av dyspareuni brukar tala om olika grad av smärtor. Exempelvis att personer som inte uppfyller kraven för diagnosen vestibulit har mindre smärtor men behandlas som vid en diagnos. Det ser även ut att vara så att vestibulit ofta kan börja lindrigt men sedan utvecklas och ge mer smärtor. Enligt Helström (2010) finns det ytlig och djup dyspareuni, där den djupa är kopplad till smärtor och sjukdom i lilla bäckenet. Den ytliga dyspareunin kallas för smärtsamt samlag och delas in i vestibulit och vulvodyni. Vestibulit. När det talas om samlagssmärtor i uppsatsen är det främst symptomen vid vestibulit som åsyftas, då det i större grad drabbar yngre och verkar ha större samband med psykologiska orsaker som inte berör depression. Vestibulit är en provocerad vulvasmärta som utlöses av beröring och i vissa fall av tätt åtsittande kläder. Smärtan är brinnande, svidande och ofta lokaliserad till bakre delen av slidmynningen och slidförgården, vestibulum. Den utlöses från slemhinnans yta och beror inte på någon inflammation (Helström, 2010). Weström (1999) förklarar vestibulum som en cm lång tunnel som omger ingången till slidan

9 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 9 alldeles utanför mödomshinnan och troligtvis har ett annat ursprung än resten av blygd och slida. Han menar att vestibulum liknar tarm, vilket skulle förklara varför detta område reagerar annorlunda än resten av vulva. Förmodligen är vestibulit inte ett egentligt syndrom, bestämda symptom och avvikelser som pekar mot en viss diagnos. Det är troligare ett smärtsymptom som kan bero på olika saker, bland annat stress eller psykosocial störning hos kvinnan menar Helström (2010). Stöd och rådgivning från intresserad personal verkar avsevärt förbättra symptomen eller bidra till läkning, men utan denna hjälp verkar symptomen svårbehandlade. Vidare menar Helström att många olika behandlingar har testats där det enda som verkar ge god effekt är kognitiv beteendeterapi och knipövningar som lär patienter att kontrollera slidmuskulaturen. Den kognitiva beteendeterapin bygger på inlärningsteori och socialkognitiv teori, d.v.s förändring av smärtupplevelsen genom ändrade förväntningar och en förändring av rädslan. Smärtan gör så att den sexuella tändningen och förmågan försvinner, ibland bara av att tänka på samlag då det kan bli som en inlärd reflex. Detta kan verka mycket negativt på personer som har ett förhållande, då kvinnan kan dölja sina smärtor på grund av skam eller ovilja att såra mannen. Det är möjligt att orsaken till samlagssmärtor i vissa fall har varit för lite svullnad och fuktning som sedan har utvecklats till vestibulit (Helström, 2010). Vulvodyni. Den andra kategorin av ytlig dyspareuni är vulvodyni, som till skillnad från vestibulit är en oprovocerad vulvasmärta. Den känns brinnande och med diffus utbredning, som kan stråla upp i buken och nedåt benen. Smärtan framkallas inte vid beröring och behöver därför inte medföra smärtsamma samlag. Utlösande faktor kan vara inflammation i slidan eller urinvägarna men ofta finnes ingen förklaring. Vulvodyni drabbar något äldre personer som inte sällan har andra kroniska smärttillstånd och depression (Helström, 2010). Anledningen till att begreppet vulvodyni förklaras här är att det lätt kan sammanblandas med vestibulit. Tidigare forskning Samlagssmärtor i olika former. Forskningen är ännu i sin vagga och liknande studier ger ofta varierande resultat. Vestibulit är den vanligaste orsaken till dyspareuni hos kvinnor före menopaus (Bergdahl & Nylander Lundqvist, 2003). Enligt Danielsson (2001) uppger 13 % av kvinnorna i åldern att de har långvariga och svåra samlagssmärtor som främst beror på vestibulit. I åldern är det vanligare att samlag ger djupare smärtor och för dem över 50 består besvären främst av sköra slemhinnor. Kvinnorna med vestibulit hade inte

10 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 10 utsatts för sexuella övergrepp i större omfattning men de gick oftare med på sex trots att de inte ville. Dessutom rapporterade 87 % att de hade haft minst en svampinfektion, s.k. candidavulviter, jämfört med kontrollgruppens 28 % (Danielsson, 2001). Weström (1999), f.d. gynekolog, skrev ett slags testamente till en ung kvinna med vestibulit där han menar att svamp och bakteriell vaginos är sådant som kan utlösa vad han kallar för smärtkaskaden. Enligt Weström kan man hos en kvinna med vestibulit mikroskopiskt se att några har en kronisk inflammation och en inväxt av nya nervfibrer. Det kan förklara varför flödet av nervimpulser vid tryck och tänjning av vestibulum blir större än normalt. Enligt Danielsson (2001) finns dock ingen aktiv inflammation hos kvinnorna. Bohm-Starke (2001) fann att personer med vestibulit har lägre smärttrösklar i vestibulära slemhinnorna, exempelvis var upplevd smärta från kyla större än hos kontrollgruppen. Weström menar att smärtkaskaden, som drabbade upplever vid främst svår vestibulit, kan bero på att vanliga impulser kopplas om till den väg som smärtimpulser tar. Det betyder att vanlig beröring istället uppfattas som smärta och detta förvärras av att spärrarna som borde stänga av smärtimpulserna inte fungerar. Vanligtvis vandrar smärtan som utlöses i vestibulum upp till hjärnan och kan på vägen kopplas om eller minskas ner då hjärnbarken känner igen smärtan och inte uppfattar den som ett hot. När vanlig beröring uppfattas som smärta och dessutom ett hot, upplevs den smärtkaskad och brännande smärta som kvinnor med svår vestibulit känner efter exempelvis gynekologbesök (Weström, 1999). Det som Weström, genom drygt 10 års erfarenhet av kvinnor med vestibulit, fann hjälpa var bland annat så lite beröring och så mycket luftning av området som möjligt. Avspänning i bäckenbottenmuskler var också bra då detta annars stänger slidmynningen och bidrar till ökat tryck, samt capsaicinsalvan Capsina 0.075% och lokalbedövande salvan Xylocain 5%. Bortoperation av hela eller delar av vestibulum kunde vara en lösning då Weström erfor att 80 % verkade bli fullständigt eller avsevärt förbättrade. Denna metod var dock bäst för de som haft en kort besvärsperiod och normalt sexliv, men olämplig för kvinnor med svår vestibulit eller andra psykosexuella symptom. På Weströms tid var inte P-pillers eventuella negativa inverkan dokumenterad, förutom att de torkar ut slemhinnorna (Weström, 1999). Torra och irriterade slemhinnor klagade många över både då som nu, där allt från tätt åtsittande trosor till vanliga bindor måste undvikas. Enligt Danielsson (2001) har vestibulit flera olika orsaker och därför är en blandning av olika tvärvetenskapliga behandlingsmetoder bäst.

11 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 11 Personlighetens påverkan. Danielsson (2010) fann signifikanta skillnader mellan drabbade kvinnor och en kontrollgrupp i sin studie av symatiska symptom och personlighet hos kvinnor med vestibulit. Trettioåtta (38) kvinnor med vestibulit och 70 friska kvinnor i åldern fick fylla i The Temperament and Character Inventory (TCI) och Giessen Subjective Complaints List, mätande kroppsliga klagomål. Resultaten var att kvinnorna med vestibulit fick signifikant högre poäng på en av 7 subskalor, den så kallade harm avoidance. Det är en dimension som anses vara delvis ärvd och relativt stabil genom livet. Man reagerar pessimistiskt på problem och upplever mer ångest och trötthet. Danielsson menar att den kan påverka hur de upplever och hanterar smärta och stress. De hade också signifikant fler somatiska besvär, vilket kan tydas som att tillståndet inbegriper ett psykosomatiskt element (Danielsson, 2001). Kvinnorna är mer rädda för smärta, vilket rapporteras i en annan studie, där relationen mellan sexuell upphetsning och sensorisk perception undersöktes. Tjugo (20) kvinnor med vestibulit och 20 friska kvinnor undersöktes genom att registrera smärta och upphetsning i främst vestibulum. De fick också fylla i formulär om sinnesstämning, smärta och sexuellt fungerande. Resultatet de fann var att kvinnor med vestibulit kände signifikant mer smärta än kontrollgruppen, att de inte saknade fysiologisk upphetsning men uttryckte sig vara mindre intresserade av sex (Amsel et al., 2006). Bergdahl och Nylander Lundqvist (2005) fann att kvinnor med vestibulit visar symptom och tecken på depression jämfört med en matchad kontrollgrupp. Personlighet i relation till depression undersöktes genom TCI, Beck's Depression Inventory (BDI), State Anxiety Inventory (STAI-S) och ett test för kliniska resultat. Trettio (30) kvinnor med vestibulodyni fick fylla i enkäterna och resultaten i TCI visade att de hade särskilda traits och temperament i form av bland annat försiktighet, osäkerhet och pessimism. De såg på sina val och sitt beteende som något som låg utanför deras kontroll. I studien föreslogs det att drabbade kvinnor alltid ska genomgå en psykologisk undersökning för att lätta sina symptom och förbättra sin situation (Bergdahl & Nylander Lundqvist, 2005). Normer angående heterosexualitet. Begränsningar av kvinnors sexualitet handlar i Sverige inte längre mest om rätten till abort och preventivmedel, utan här rör det sig troligtvis mer om sexuella normer och idéers påverkan. Detta berättar drabbade kvinnor om i Ismails uppsats (2010) om hur negativa upplevelser i samband med vestibulit uppstår ur ett genusperspektiv. Några av idéerna som synliggjordes genom intervjuerna var att sexuell

12 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 12 smärta är naturligt för kvinnor samt att kvinnor förväntas ha samlag. Detta ansågs leda till en ond spiral där man på grund av normerna kände sig tvungen att ha samlag när man egentligen inte ville det, vilket i sin tur ledde till mer smärta och större svårigheter att ha samlag. De upplevde både att de pressade sig själva och att de blev pressade till att ha samlag trots smärtorna, mycket för att inte göra partnern besviken. Kvinnorna talade vidare om konceptet av att vara duktiga flickvänner som alltid ställer upp på sex. Att inte kunna ge sex gav en känsla av skam och skuld, och önskan att få njuta igen kunde vara det som kändes värst. Ismail menar att de normer hon fann i vården och i de heterosexuella relationerna handlade om vad kvinnors sexualitet borde vara, och det var dessa normer som bidrog till att kvinnorna ofta negligerades i vården och i sina sexuella relationer. Normerna hon fann bestod av idéerna att kvinnor inte borde bejaka sin sexualitet utan se den som något lågprioriterat. Sexuell smärta borde heller inte vara något konstigt för dem då kvinnor inte njuter av samlag i samma utsträckning som män. Ismail menade vidare att den manliga kroppen länge har varit normgivande inom vården, vilket styr prioriteringen av sjukdomar. Elmerstigs doktorsavhandling Painful ideals (2009) konfirmerar vad som sades i ovanstående intervjuer. Hennes resultat visade att smärtfulla samlag är vanligt för kvinnor i Sverige i åldrarna och att en stor andel fortsätter att ha samlag trots smärtan. Hennes studier utgick från tidigare forskning om att smärtsamma samlag ofta börjar i ung ålder och om de upprepas kan de teoretiskt sett leda till ökad smärta och onda cirklar (Elmerstig, 2009). Sörensdotter (2010), fil dr i socialantropologi vid Stockholms universitet, påpekar också att den kvinnliga sexualiteten är snävt definierad då den utgår från mannens sexualitet. Vaginalt samlag är normen trots att kvinnor uppskattar många andra former, men samlaget anses ändå vara den riktiga formen av sex. De ska även inta en passiv roll och man talar om att mannen penetrerar istället för att kvinnan omsluter. Sörensdotter talar vidare om att kunskapsnivån gällande kvinnors kön och sexualitet fortfarande är låg, exempelvis vet många inte om att en kvinna kan ha kvar våtheten trots att lusten, klitoriserektionen och svullnaden har försvunnit. Kvinnor lär sig i högre grad än män att ställa upp för andras välbefinnande och negligera sitt eget, samtidigt som hennes sexualitet ska vara lagom och anpassas efter den manlige normen (Sörensdotter, 2010).

13 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 13 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns samband mellan personlighet enligt femfaktormodellen och samlagssmärtor. Femfaktormodellen valdes då en undersökning av denna i relation till samlagssmärtor inte har gjorts tidigare. Frågeställningen lyder således: Finns det samband mellan personlighet enligt Big Five och samlagssmärtor hos unga kvinnor? Då ingen forskning har gjorts med Big Five i relation till personer med samlagssmärtor valdes en oriktad hypotes som lyder: H0: Det finns inga samband mellan personlighet enligt Big Five och samlagssmärtor. H1: Det finns samband mellan personlighet enligt Big Five och samlagssmärtor. Metod Deltagare Ca 400 kvinnor fick information om enkäten. Av dessa tittade 164 personer på enkäten och 103 personer fullföljde den. Ett hundra (100) personer valde att deltaga i studien. Tre av de från början 103 personerna togs bort eftersom de hade svarat med extremvärden och alltså bara fått 5:or eller 1:or. Dessa personer var förmodligen kliniker som ville se hur testet såg ut innan de kunde vidarebefordra det till patienter. Respondenternas ålder varierade från 16 till 33 år med en medelålder på 23.4 år. Instrument För att mäta sambandet mellan samlagssmärtor och personlighet användes en digital enkät som författaren satte samman. Denna bestod av två delar varav den första mätte samlagssmärtor och kallades Om dina eventuella smärtor. Del två bestod av items som mäter personlighet enligt Big Five, denna del kallades för Om dig själv. Om dina eventuella smärtor. Eftersom författaren inte kunde finna något test som kunde mäta samlagssmärtor skapades ett sådant utifrån research om vanliga symptom. Dessa items listades sedan upp och framställdes för ett antal kvinnor som led av samlagssmärtor. Utifrån deras åsikter reviderades sedan listan på items och det slutgiltiga testet består av 14 items som mäter penetrationssmärtor, klåda i underlivet som inte beror på svamp samt annan smärta som finns vid svårare vestibulit. Svarsalternativen var en Likert-skala med 5 alternativ,

14 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 14 från stämmer precis till stämmer inte alls. Cronbach s α beräknades och redovisas i resultaten. Exempel på items är: Har smärta i underlivet under samlag Har klåda i eller utanför slidmynningen efter avslutat samlag, som ej beror på svamp Om dig själv. Det test som användes för att mäta Big Five grundas på en svensk översättning av det korta International Personality Item Pool (IPIP) five-factor test. Testet består av 50 frågor, 10 per faktor, varav några var inverterade. Personlighetsdimensionerna som mättes var Extraversion, Conscientiousness, Neuroticism, Openness och Agreeableness. Svarsalternativen var en Likert-skala med 5 alternativ, från stämmer precis till stämmer inte alls. Cronbach s α för personlighetsdimensionerna var i samma ordning som ovan.92,.92,.93,.86 och.88. Dessa överensstämmer med den engelska versionen, vilket tyder på hög inter-item reliabilitet. IPIP är i Sverige ett nytt instrument för att mäta Big Five, varför den inte är grundligt validerad som sådan (Bäckström, 2007). Exempel på items är: Extraversion Pratar med en massa olika människor under en fest Tar mig tid för andra människor Conscientiousness Är grundlig i mitt arbete Gör hushållsarbete genast Neuroticism Har ofta förekommande humörsvängningar Blir lätt stressad Openness Är full av idéer Har lätt att förstå abstrakta idéer Agreeableness Är intresserad av människor Får människor att känna sig väl till mods

15 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 15 Procedur Enkäternas items skrevs in på sidan Psychsurveys ( som en basic survey. Inverterade items gavs ett motsatt poängvärde. Information om studien skickades först per mejl till samtliga ungdomsmottagningar och kvinnokliniker i Malmö, Lund och Kristianstad. Begränsningen till dessa städer gjordes för att enkelt kunna besöka dem om det skulle behövas. I informationen ingick förfrågan om att dela ut brev med information till personer som ansågs ha vestibulit eller liknande diagnos, och en deadline sattes upp. Ett antal personer från kvinnoklinikerna svarade med intresse eller sände mejlet vidare till personer som det berörde bättre. Slutligen svarade två hudkliniker med intresse att i samband med mottagningar dela ut brevet till patienter efter att ha frågat om de var intresserade att delta. Tretton (13) brev skickades till klinikerna. Information om studien mejlades även till oberoende studentföreningen Lunds Universitets Studenters Projekt Sex (P6), som i sin tur informerade deltagare i sitt informationsbrev. Uppskattningsvis fick 250 kvinnor detta mejl, men hur många som läste det och svarade är oklart. Även sidan Vestibulit.com ( kontaktades, där en annons lades upp på förstasidan och kvinnor som var registrerade i forumet mejlades det informerande brevet. För att få fler respondenter utan diagnos och som inte var studenter mejlades också informationsbrevet till 90 kvinnor från författarens kontaktnät. Hur många som svarade från var och en av dessa olika grupper går inte att säga, men hur stora delar som led och inte led av samlagssmärtor kan utläsas i resultatdelen under rubriken Smärtintensitet. Databearbetning Kvantitativ data från Psychsurveys beställdes som excel-blad och deltagare som inte fullföljt studien korrekt togs bort. Data bearbetades i SPSS där korrelationer och multipel regression utfördes. Reliabiliteten för Om dina eventuella smärtor togs fram genom att beräkna Cronbach's α. Vidare bearbetades data för att få fram mått på hur mycket samlagssmärtor deltagarna hade (frekvens).

16 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 16 Resultat Cronbach Alpha Om dina eventuella smärtor uppvisade god inter-item reliabilitet mätt med Cronbach alpha (.82). Smärtintensitet Mätning av deltagarnas upplevda samlagssmärtor gjordes genom att beräkna medelvärde för varje deltagares sammanlagda svar på testet Om dina eventuella smärtor (se Tabell 3). Svarsalternativen stämmer inte alls till stämmer precis motsvarades av poängen 1 till 5. Deltagare med medelpoäng mellan 1.0 och 2.0 utgjorde 41.2 % av samplet och de hade låga eller inga smärtor. De med mycket höga smärtor (4-5 poäng) utgjorde 6.2 % av testpersonerna. Tabell 3: Respondenternas poäng i medelvärde på mätningen av deras upplevda smärtor enligt författarens test av samlagssmärtor. Medelpoäng Kvinnor (%) Korrelationer mellan Om dina eventuella smärtor och IPIP five-factor test Relationen mellan smärta ( Om dina eventuella smärtor ) och personlighet (IPIP fivefactor test) undersöktes genom att använda Pearson product-moment korrelation. Resultatet visar en stark positiv korrelation mellan smärta och Neuroticism (se Tabell 1), med höga nivåer av smärta associerade med höga nivåer av Neuroticism. I tabellen framgår det också att vissa Big Five-faktorer korrelerar. Tabell 1: Interkorrelationer mellan smärta, personlighet enligt Big Five och ålder (N=100). Smärta E C N O A E C N 0.564** O **

17 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 17 A ** 0.281** * Ålder ** ** p <.01, * p <.05 E: Extraversion; C: Conscientiousness; N: Neuroticism; O: Openness; A: Agreeableness. Multipel regression Multipel regression gjordes för att undersöka de oberoende variablernas enskilda prediktionskraft (se Tabell 2). Neuroticism var den prediktor som bäst kunde predicera smärta, med ett Beta-värde på.557. Neuroticism kunde till 33 % förklara variansen på beroende variabeln smärta, R 2 = Sambanden mellan prediktorvariablerna var acceptabel (VIF låg klart under 2.5). Tabell 2: Multipel regression med smärta som beroende variabel, personlighet enligt Big Five och ålder som prediktorer och korresponderande parameter- och beta-värden (N=100). Beroende Prediktorer b S.E. β t R 2 variabel Smärta E C N ** O A Ålder * ** p <.01; * p <.05 E: Extraversion; C: Conscientiousness; N: Neuroticism; O: Openness; A: Agreeableness; ej signifikanta R 2 skrivs ut som noll. Diskussion Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan personlighet, mätt med IPIP five-factor test, och samlagssmärtor. Hypotesen för studien var oriktad och en enkätundersökning på internet valdes som metod. Korrelationsanalysen visade på ett starkt signifikant samband mellan Neuroticism och samlagssmärtor. Vidare visade den multipla

18 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 18 regressionen att Neuroticism var den faktor som bäst predicerade smärta. Trettiotre procent (33 %) av variansen i smärta kunde förklaras av personlighetsdimensionen Neuroticism (utan inverkan från övriga faktorer). Inga övriga samband fanns mellan samlagssmärtor och personlighet. Däremot fanns det ett svagt samband mellan ålder och Conscientiousness, vilket man även funnit i andra studier (Costa & McCrae, 1994). Big Five förutsätter att de fem faktorerna återfinns i olika kulturer då de antas vara universella och i hög grad påverkade av genetiska faktorer (Costa & McCrae, 1998). Man finner frekvent Extraversion, Agreeableness och Conscientiousness medan Openness och Neuroticism är mer svårreplikerade (De Raad, Hrebickova, Perugini & Szarota, 1998; Di Blas & Forzi, 1999). Om traits är helt stabila så betyder det att sociala faktorer inte påverkar dem, vilket inte stämmer enligt en jämförande studie av ångest i USA på 50-talet och på 90-talet. Personer från den senare studien som levde i en sociokulturell kontext med högre kriminalitet och mindre familjekontakt rapporterade en signifikant högre nivå av ångest (Twenge, 2002). Vad gäller förändring av ens personlighet har man sett att den är mer stabil i vuxen ålder än i barndomen. Något som tenderar att ändra sig med åldern är Conscientiousness som ökar med stigande ålder och Neuroticism som är högre i tonåren. Man har även sett att faktorn Agreeableness ökar mellan åldrarna 31-50, vilket antas bero på att många blir föräldrar då och därför måste utveckla dessa traits (Costa & McCrae, 1994). Att personligheten skulle vara konstant och oföränderlig motsägs av Michell och Shodas CAPS- teori. Deras studier visar att personligheten varierar beroende på den situation och det sammanhang personer befinner sig i (Mischel & Shoda, 1995). Därför skulle vidare forskning behöva göras på om de som lider av samlagssmärtor har höga poäng på Neuroticism överlag redan före de drabbas, eller om detta är situationsbetingat. Att lida av dyspareuni verkar åtminstone i ungdomsåren ha stor påverkan på ens liv genom oro gällande sig själva, sina partners och framtiden. Drabbade upplever även en stor hopplöshet om att kunna bli fria från problemet, som ofta blir till en del av deras liv (Ismail 2010). Detta skulle kunna utgöra en situation som de drabbade reagerar på med högre Neuroticism än vanligt. Om personer med dyspareuni har höga poäng på Neuroticism redan före de drabbas så tyder detta på att personlighet enligt Big Five är konstant, och att de med generellt högre Neuroticism är mer disponerade för samlagssmärtor. Det skulle även kunna vara så att högre poäng på Neuroticism kan ge en mer negativ upplevelse av samlagssmärtor vilket i sin tur kunde leda till ökade smärtor då man spänner och oroar sig. Om personerna istället får höga poäng på

19 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 19 Neuroticism efter att de har drabbats så skulle detta kunna tyda på att CAPS-teorin stämmer och att personlighet är kontextberoende. Om så är fallet skulle en bättre psykologisk vård eventuellt kunna minska Neuroticism och samlagssmärtor då denna studie har visat på ett samband däremellan. En möjlig orsak till sambandet mellan samlagssmärtor och Neuroticism skulle kunna vara harm avoidance. Personer med vestibulit i Danielssons studie (2001) fick högre poäng på denna subskala, som påverkar hur de upplever och hanterar smärta och stress. När de utsätts för smärta och stress i och med dyspareunin kan det vara så att de reagerar med högre Neuroticism. Således borde vad som utgör sambandet mellan samlagssmärtor och Neuroticism också undersökas närmre, med möjligt fokus på harm avoidance. Danielsson (2001) menade att harm avoidance även bidrar med att man reagerar pessimistiskt på problem och i tidigare studier av drabbades personlighet har högre poäng på faktorer innehållande pessimism rapporterats (Bergdahl & Nylander Lundqvist, 2005). Det skulle vara intressant att undersöka om det finns något samband mellan pessimism och smärta eller ökade smärtreceptorer. Drabbade har också högre depressionspoäng (Bergdahl & Nylander Lundqvist, 2003) och möjligheten av ett samband mellan detta och samlagssmärtor bör också undersökas. Förslagsvis kan personer som precis fått symptom fylla i test för skattning av Neuroticism samt symptom på depression och jämföras med personer som har varit drabbade i många år. Om CAPS-teorin stämmer borde de som har varit drabbade längre och utan fungerande behandling också ha högre nivåer av Neuroticism och depression. Om så är fallet kan dyspareunin som undersöks i denna studie vara orsakad av många varierande psykologiska faktorer. Antalet deltagare (N 100) är acceptabelt. Valet av deltagare som inbjöds till studien visade sig vara väl avvägt då åldersspannet år med en medelålder på 23.4 väl representerar den åldersgrupp som lider av smärtsyndrom liknande vestibulit. Men för ett säkrare resultat behöver studien replikeras och ett större urval göras. Urvalet skulle kunna bestå av kvinnor i åldern år från olika delar av samhället, inkluderat kvinnor med diagnos. Av deltagarna utgjorde endast en liten del personer som fått diagnos medan majoriteten antingen kan antas ha varit självdiagnostiserade eller symptomfria. Endast 6.2 % led av svåra samlagssmärtor då de hade ett medelvärde mellan 4 och 5 i poäng på testet som mätte samlagssmärtor. Detta motsvarar de värden man finner i en normalbefolkning (5-7 %) (Bohm-Starke, 2001; Danielsson, 2001), vilket antyder att studiens urval är representativt. Det

20 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 20 är inte lätt att avgöra exakt vilket medelvärde en person bör ha för att lida av dyspareuni liknande vestibulit, men ett värde mellan 4 och 5 bör åtminstone representera deltagare som har mycket svåra smärtor. Instrumentet som användes för att mäta samlagssmärtor visade sig fungera väl, med en Cronbach alpha på.82. Om item Smärta14 togs bort skulle dock detta värde stiga till.93. Smärta14 låg också under.3 vilket tyder på att detta item mäter något annat än vad skalan som helhet mäter. Värdet för Smärta14 i interkorrelationerna var negativt och antyder därför att det inte mäter samma underliggande karakteristika. Smärta14 skulle därför kunna tas bort i framtida undersökningar då frågan inte berör något som alla drabbade nödvändigtvis lider av. Instrumentet skulle kunna förbättras i och med detta. Frågorna 7-10 i enkäten angående klåda borde, enligt en specialistläkare i hud- och könssjukdomar från en av klinikerna, ha tillägget eller annan hudsjukdom. Detta beroende på att även eksem och psoriasis fanns bland patienterna, som också kan orsaka klåda. En viktig synpunkt framkom från en deltagare, som påpekade att alla inte har ett aktivt sexliv. I instruktionerna ombads deltagarna att svara på hur det vanligtvis är för Dig, detta skulle kunna ändras till hur det vanligtvis är för Dig under ett aktivt sexliv. Deltagaren påpekade att man inte behöver ha särskilt ont alls om man har sex ytterst sällan men om man däremot har det oftare så kan man få mer ont generellt. Det kan vara svårare att minnas hur det vanligtvis är om man inte har haft ett aktivt sexliv på länge. Så är det ibland för personer med vestibulit och en del går in i en period av celibat (Ismail, 2010). Möjligtvis skulle instrumentet kunna revideras med detta i åtanke. Svarsfrekvensen var ungefär 25 %, vilket bör anses vara normalt vid enkätundersökningar där man brukar tala om ett bortfall på 75 %. Valet av en digital enkät istället för en tryckt sådan borde förmodas ha bidragit med ett större deltagarantal (N=100). Detta för att det är enklare att skicka in svaren digitalt och stora delar av Sveriges befolkning har tillgång till internet och datorer enligt rapporten Svenskarna och internet. Åttiosex procent (86 %) har en dator hemma och 83 % har tillgång till internet. Vanligtvis är personer med tillgång till internet yngre, vilket inte borde vara något problem i denna studie då den omfattar just yngre kvinnor (World Internet Institute, 2009). Att 75 % av de tillfrågade trots allt inte svarade kan ha berott på att de inte läste mejlen med förfrågningarna i tid, eller att de av olika anledningar valde att inte svara. Det är möjligt att frågorna ansågs för privata eller att de inte hade intresse av ämnet. Den korta version av IPIP five-factor test som användes måste anses ha bidragit med säkra resultat då Cronbach s α för de fem faktorerna var klart

21 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 21 acceptabla (Bäckström, 2007). Enkäten var även lätt att besvara eftersom den inte tog mycket mer än 10 minuter att genomföra, något som också kan ha bidragit till större svarsfrekvens med färre avhopp från påbörjat test. Bland annat av etiska skäl förklarades studiens syfte i inbjudan. De, som var intresserade av ämnet, kunde inom en viss tidsram själva välja när de ville svara på enkäten. Innehållet i frågorna kunde uppfattas som känsligt och ett visst tidsutrymme bedömdes som gynnsamt. Att ha en digital enkät innebär enligt Binik, Kiesler och Mah (1999) också att personer svarar mer sanningsenligt på frågor som anses känsliga, troligtvis eftersom anonymiteten upplevs som större. Frågor rörande sexuella företeelser får anses vara av en mer privat natur och just därför blir det viktigt att skydda deltagarnas anonymitet. Detta gäller inte minst samlagssmärtor, som inte sällan uppfattas som något skamligt av de som har det (Ismail, 2010). Vad som anses vara normalt utifrån kultur och tid kan påverka respondenterna att svara enligt vad som ses som socialt önskvärt och de vanliga problemen gällande självrapportering kan då uppstå. Vad som anses vara normala sexuella företeelser förändras ständigt och begränsas enbart av om de inblandade samtycker och mår bra av det (Nilsson Schönnesson, 2010). Därför valdes en helt anonym enkät, deltagarna fick alltså inte fylla i kontaktuppgifter. De fick i förväg information om studien och hur de kunde få tag på den publicerade uppsatsen. Kontaktuppgifter till författaren framgick både före och efter testet, i den mån deltagare skulle vilja veta mer om studien eller ha funderingar angående denna. Förhoppningsvis ledde detta val av fullkomlig anonymitet via en digital enkät till att deltagarna kände att det var lättare att svara sanningsenligt på de privata frågorna. Inget signifikant samband fanns mellan Conscientiousness och samlagssmärtor, vilket tyder på att drabbade inte tenderar att vara mer perfektionistiska och ambitiösa. Varför sexologer och gynekologer ofta talar om denna läggning kan bero på andra faktorer än att den har ett samband med samlagssmärtor. Det skulle kunna vara så att vissa kvinnor försvinner från vården efter de första besöken då många drabbade upplever ett dåligt bemötande i vården (Ismail, 2010). De förlorar hoppet om att vården kan hjälpa dem, medan de mer ambitiösa kvinnorna kanske fortsätter att kämpa för vård och diagnos. Därför skulle de kvinnor som slutligen når expertkunskap och får träffa personalen som är specialiserad på bland annat dyspareuni kunna vara mer ambitiösa och perfektionistiska. För att undersöka om så är fallet, bör kvinnor med diagnos från kliniker testas på denna faktor. Ett större urval av dessa kvinnor än vad som fanns i denna studie skulle behövas för att undersöka om de som når

22 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 22 specialistmottagningarna har högre poäng på Conscientiousness. Om det stämmer att personer i behov av vård lämnar vården och inte får behandling av sina problem borde en studie av sjukvårdens kunskaper kring och mottagandet av unga kvinnor med samlagssmärtor behövas. Att kvinnor med vestibulit och liknande har svårt för att bli tagna på allvar i vården och bli fria från sina symptom kan utläsas i den desperation som uttrycks i forum på internet. Det borde även vara av vikt att inte bara behandla utan även att förebygga samlagssmärtor. Utifrån tidigare forskning verkar det som att vulvan är ett mycket mer känsligt och aktivt område än vad man tidigare har trott. Okunskapen blir extra olycklig i kombination med de normer om heterosexualitet som påverkar unga kvinnor, då normerna ofta handlar om att kvinnan ska anpassa sig efter mannen. När hon glömmer fokus på sin egen sexualitet och att lyssna på sin kropp och sina känslor är det möjligt att vulvan inte reagerar. Kvinnans könsorgan är alltså inte tillräckligt förberett för att kunna ha samlag och detta kan leda till smärta under eller efter penetration. Denna smärta kan i sin tur leda till ett mer kroniskt smärttillstånd där det är svårt att ha samlag utan att det gör ont. Slutsatsen här torde vara att ett aktivt arbete med de heterosexuella normerna måste påbörjas och vara tillgängligt för alla unga kvinnor och män. Förutom detta är det viktigt att kvinnor tidigt får lära sig att lyssna på sina kroppar, veta hur de fungerar och kunna identifiera och säga ifrån när sexualakten känns fel. Detta kan tyckas som något självklart, men det verkar möjligt att normer präglar kvinnor till så stor grad att behovet av att lyssna på sin egen kropp förbigås när det viktigaste anses vara mannens njutning (Sörensdotter, 2010). Om det stämmer att kvinnor som lider av vestibulit har en tendens att se sitt beteende och sina val som något de inte har kontroll över (Bergdahl & Nylander Lundqvist, 2005) så skulle detta ytterligare kunna bidra till att normer påverkar. Möjligtvis blir det då svårare att känna att man själv kan gå emot normerna, då detta borde kräva en stor tro på att man själv besitter kontrollen över sitt beteende. Detta kan kompliceras ytterligare av att kvinnor med samlagssmärtor dessutom är mer nervösa och känsliga som personer, vilket indikeras med hög Neuroticism. Slutsatser Smärtsyndrom som vestibulit orsakas av ett komplext system bestående av olika faktorer som bidrar till, utvecklar och vidhåller olika smärtsymtom och sveda i vulva. Studien visade på ett samband mellan Neuroticism och samlagssmärtor. Följande slutsatser kan dras av resultaten:

23 DYSPAREUNI OCH BIG FIVE 23 Neuroticism kan vara antingen en orsakande eller medföljande faktor vid samlagssmärtor liknande smärtsyndromet vestibulit Mer forskning behövs för att kunna fastställa om Neuroticism är en av flera faktorer som orsakar samlagssmärtor eller om samlagssmärtor utgör en påfrestande situation som leder till ökad Neuroticism Då resultaten inte visade på något samband mellan Conscientiousness och samlagssmärtor borde det inom vården undersökas vidare om det främst är kvinnor med höga poäng på denna faktor som lyckas få diagnos och behandling, då studiens deltagare främst bestod av kvinnor utan diagnos