På frågorna: Är det lättare att få Hiv om man har en könssjukdom? Svarar en klar majoritet av 239 personer nej eller vet ej.

Transkript

1 Hiv på institution 2009 Delrapport 1 Under året 2009 har projektet ökat sin verksamhet kraftigt från 2008 med fler besök på institutioner och även haft mycket fler utbildningstillfällen för personalgrupper på institutioner. Nya enkäter 2009 har vi även använt oss av nya enkäter som baseras på UNaids UNGASS där vi mäter kunskapen om sjukdomar och beteenden både vad det gäller kondomanvändande och injektions vanor. För att bearbeta svaren har vi anlitat anlitat externa utvärderare av projektet som sammanställer våra enkäter, Professor Bengt Svensson och Adjunkt Torkel Richert från Malmöhögskola fakulteten hälsa och samhälle. Det ger bearbetningen mer vetenskaplig tyngd. Utvärderarna kommer att skriva en avslutande rapport om projektet Vi ger därmed projektet ett bättre kvalitativ status i förhållande till SiS och andra myndigheter. Besök på SIS-institutioner Under året har vi besökt 20 institutioner sammanlagt mött 239 personer som varit anställda på enheterna. Med dem har vi genomfört personalutbildningar på 6 institutioner med goda resultat. Personalgruppen har varit med på föredragen vi haft för klienter. Klientantalet är lägre, 182 personer, eftersom antalet i klientgrupperna är litet och vi möter därför förhållandevis få klienter vid varje besökstillfälle. Enkätsvaren, personal Vad vi märkt och vad som även kommit fram utav enkätsvaren från personalgruppen är att kunskaperna om Hiv och speciellt hepatitsjukdomarna är låg På frågorna: Är det lättare att få Hiv om man har en könssjukdom? Svarar en klar majoritet av 239 personer nej eller vet ej. Känner du att du har tillräckligt med kunskaper om hiv? Svarar en klar majoritet av 239 personer, Nej eller vet ej Vill du ha utbildning om? Smittvägar, Sjukdomar, Samtalsmetoder för att prata om sjukdomar, 1

2 Bemötande av personer som har sjukdomar? Svarar en klar majoritet att de vill ha utbildningar i dessa ämnen. Institutionernas insatser i hiv/sti frågor Vid fråga Hur ofta har du haft samtal om sex och samlevnad och säker sex? Svarar en klar majoritet. Sällan eller aldrig. På baskunskaps frågor kring hiv och hepatit Som t.ex. Kan man få hiv genom att dricka ur samma glas som någon som har hiv? Kan man få hiv genom krama någon som har hiv? Och smittar hiv genom saliv? Svarar en majoritet nej. Kunskapsfrågor gällande hepatitsjukdomar Kan hepatit B, C överföras genom kyssar? Svaren Nej eller ja och vet ej är procentuellt lika. Vi har noterat under utbildningarna att kunskaperna om just hepatiter är begränsade och i en del fall mycket små, om smittvägar och sjukdom. Inför kommande verksamhetsår vill vi därför förbättra enkäten när det gäller hepatitsjukdomar och göra den mer specifik i de frågorna om smittvägar. Personalen har uppskattat utbildningarna mycket och det har framförts önskemål om att de ska vara mer regelbundna och vid fler tillfällen. Man har också önskat att de skall få mer tid på dem än det som institutionen och vi hittills bokat. Klienterna Under året 2009 har vi träffat 182 klienter vilket är färre än under år Samtidigt har vi besökt fler institutioner 2009 men det har varit färre klienter på dessa enheter, främst då på institutioner som har Lvmoch Lvu- placeringar. Endast de som har Lsu-placerade har det varit god beläggning på. Innehållet i verksamheten har varit på ett ungefär lika 2009 som Enkätsvar från klienterna Kunskaper om hiv och hepatitsjukdomar är dåliga och speciellt kring hepatiter. 2

3 Vid fråga om du på institutionen fått information om hiv och hepatiter? Svarar en klar majoritet av 182 nej. Vid fråga om hepatit B och C överföras genom att använda samma rakhyvel som någon är smittad? Är svaren i stort sett lika som svarar ja eller nej och vet ej. Går det att vaccinera sig mot hepatit c är svarsresultaten i stort sett desamma. Risktagande och riskmedvetenhet Av de som vi träffat har majoriteten testat sig för hiv de senaste 12 månaderna. Det finns en klar skillnad mellan könen. Kvinnliga klienter är mer benägna att testa sig och skydda sig än de manliga. På samma fråga, gällande hepatit B och C, är resultaten desamma. Fråga om du har haft fler sexualpartner än en under det senaste året svarar en majoritet ja, och en majoritet svarar nej på fråga om ni alltid använde kondom. Vid frågor om injektionsvanor har vi ställt frågor som Har du injicerat droger de senaste 6 månaderna innan du kom till institutionen? Om du injicerat de senaste 6 månaderna använde du då steril (ny) nål och steril (ny) spruta? Om du inte haft egna sterila verktyg hur gjorde du för de mesta? Majoritet svarar att de inte injicerat droger 6 månader innan och om de har det, svarar en klar majoritet att de använt sterila eller egna verktyg. Majoriteten av de som inte använt egna eller sterila verktyg använde begagnade verktyg, andras eller egna som de rengjorde innan användande men ett oroväckande stort antal svarade att de använde andras utan att rengöra. Medvetenheten kring hur olika blodsmittor vid injektions tillfällen är relativt basal utan djupare kunskaper om kring utrustning som t.ex. blandkoppar, skedar, tussar eller hur man rengör injektionsverktyg på ett tillräckligt gott sätt. 3

4 Bemötande och intresse och metod (Peer-Peer) De som arbetat med projektet är bärare av HIV- respektive hepatitsmitta. Klienter anser att detta är viktigt och intressant och vill verkligen ha informationen som vi ger dem. Igenkänningsfaktorn är stor. Vi har fått konstaterat av både klienter och Sis egna personal att vår metod Peer-Peer (brukare till brukare) är en av anledningarna till att vi når fram med budskapen om olika smittor och hur man ska kunna skydda sig samt att bryta negativa attityder och minska stigmat till de som är drabbade av olika blodsmittor och normalisera en hiv/hepatit bärares situation när det gäller bemötande. Sammanfattande slutsatser - Kunskapen om blodburen smitta är låg, både i personal- och klientgrupper inom SiS. - Behovet att kontinuerlig utbildning är stor, eftersom klientgruppen ständigt byts ut. - Personalen, som är kultur- och kunskapsbärare, behöver kunskapen för att föra den vidare till nya klienter - SiS har ingen egen utbildning för sin personal om dessa frågor. - Personalen eftersöker fördjupad kunskap om sjukdom och symptom, smittvägar. - Personalen vill också få kunskap om hur man förmedlar kunskapen, bemötandefrågor och omhändertagande av dem som får eller har besked om smitta. - Klienterna ser det som viktigt att vi inte är personal utan har en egen erfarenhet. - Klienterna saknar forum för att diskutera dessa frågor och de får liten eller ingen möjlighet att göra det på institutionen. - Klienterna önskar mer tid och fördjupad kunskap om smittvägar och förhållningssätt till sjukdomarna som följer på smittan. - Klienterna vill och behöver veta mer om hur de ska skydda sig och sina närstående och vänner från smitta Mats Andersson projektledare 4

5 5