Budget för en rättvis vård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget för en rättvis vård"

Transkript

1 Budget för en rättvis vård Landstingsbudget för 2011 och flerårsplaner för samt Investeringsbudget

2 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att godkänna förslag till landstingsbudget med de visioner, långsiktiga mål, strategiska mål och uppdrag som anges inom respektive område att godkänna resursfördelningen i budgeten att fastställa investeringsbudgeten och principer för investeringsprocessen att fastställa utdebiteringen till 10,17 kr per skattekrona för år 2011, det vill säga oförändrad att godkänna driftsförändringarna att fastställa nivåerna på avgifterna i enlighet med förslaget att skärpa vårdgarantierna inom hälso- och sjukvården att primärvårdens anslag förstärks med 60 miljoner kr för Hälsoval Sörmland att all listning måste vara aktiv fr.o.m år 2012 att upphäva beslutet hösten 2008 om modell beställar-utförare inom hälso- och sjukvården att upphäva det inskränkta fria vårdvalet inom ortopedin och onkologin att sörmlänningar med komplexa vårdbehov ska erbjudas vårdlots att höja nivån för förhandsbesked från kr till kr att fastställa reglerna för sjuk- och behandlingsresor och att kollektivtrafik inom länet ersätts att införa certifierat miljöledningssystem för landstingets verksamheter Till läsaren: Innehållsförteckning, index och förteckning över tabeller och diagram samt förkortningar och definitioner återfinns i slutet av dokumentet tillsammans med information om budgeten. Uppgifter inom parentes anger föregående års värde, om inte annat anges. 2

3 Sammanfattning Härmed framlägger nya moderaterna förslag till landstingsbudget för 2011 och flerårsplaner för Förslaget till budget tar sin utgångspunkt i det offentliga åtagandet avseende mänskliga rättigheter. Alla har rätt till bästa möjliga hälsa, rätt till habilitering och rätt till kultur och till grundläggande utbildning. Folkhälsan i Sörmland är något sämre än genomsnittet i Sverige. Medellivslängden är något kortare och sjuktalet något högre. Den medicinska kvaliteten i vården är bra, men kan bli bättre. En medicinsk revisor inrättas. Fokus är på folkhälsan och dess betydelse. En aktiv livsstil, bra matvanor och minskat alkoholintag är avgörande för en god hälsa. Hälsoekonomin ska utvecklas. Det ska göras betydande satsningar på barn och ungas hälsa, samt på psykiatrin som varit nedprioriterad i många år. Närvården som koncept ska stärkas; fler specialister ska vara tillgängliga på vårdcentralerna. Huvudförslagen handlar om att reformera och modernisera hälso- och sjukvården i Sörmland så att den svarar mot dagens och framtidens utmaningar. Strategiska satsningar görs på investeringar, såväl i fastigheter och utrustning som informationsteknik. Vården ska utformas med patienten i centrum. Därför ska sörmlänningarnas rättigheter i hälso- och sjukvården stärkas, och det införs modell för att rättigheterna verkligen ska bli utkrävbara. Tillgängligheten är låg i Sverige och särskilt i Sörmland jämfört med OECD-länderna. Bemötandet är i huvudsak bra, men omdömet beträffande patientens delaktighet är mycket varierande. Det finns indikationer på att Sörmland har låg produktivitet i vården. Ständiga förbättringar av patientflödet har stor potential. Helhetstänkande genom LEAN Healthcare är bättre än stordrift och skalfördelar och återkommande organisatoriska förändringar. Det finns stora möjligheter att jobba effektivare i vården. Därför införs fasta vårdkontakter till alla som önskar och vårdlotsar till patienter med komplexa vårdbehov. Vårdpersonalens tid med patienterna ska öka och därför görs stora investeringar i utrustning och informationsteknik för att frigöra resurser och höja kvaliteten. Hälsovalet är i grunden en god idé, där patientens ställning i vården stärks. Den enskilde sörmlänningen avgör vilken vårdcentral som ersätts. Det finns mycket kvar för att ytterligare stärka patientens inflytande. Prioriteringsarbetet i vården ska systematiseras. Det ska vara en ständigt levande diskussion om vad som är möjligt, rimligt och lämpligt att göra i vården. För detta inrättas särskilda rutiner och organ. Etiska frågor ska få ökat utrymme i vården. Antibiotika är ett av vårdens viktigaste verktyg som allvarligt hotas av resistenta bakterier. Aktiva insatser ska göras för att säkerställa en riktig och minskad användning av antibiotika, samt säkerställa grundläggande hygien. Arbetet med att göra Landstinget Sörmland ledande i Sverige med att skapa en hållbar verksamhet ska intensifieras. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 50 procent till år 2020 och 80 procent till år Bland annat ska all lustgas destrueras. Patientavgifterna ska användas för att styra till rätt vårdnivå. Avgiften för besök hos distriktssköterska ska tas bort. Högkostnadsskydd återinförs för hjälpmedel och sänks för speciallivsmedel. Det är landstinget, inte patienten, som ska hålla ordning på om nivån för högkostnadsskydd är nådd. Fastighetsförvaltningen och Folktandvården ska bolagiseras för att effektivisera verksamheten. Gemensam upphandling med grannlandstingen ska öka för bättre samordningsvinster och ökat fokus på miljön. Rekrytering av chefer ska inte baseras på medicinska meriter. Läkare behövs först och främst i den direkta vården. Chefer ska i första hand vara duktiga på att leda och entusiasmera medarbetarna, inte primärt att göra medicinska bedömningar. Landstinget antar övergripande strategier för att möte den demografiska utmaningen, däribland hälsofrämjande arbete, utvecklad närvård, sammanhållen hemsjukvård och ökad hushållning med landstingets resurser. Skattenivån är oförändrat år 2011 och ska därefter successivt sänkas och återställas på sikt. Särskilda avsättningar ska göras för personalens pensioner, och därför inrättas en pensionsstiftelse. Avsättningar görs också för att finansiera byggandet av Citybanan i Stockholm. Landstingets soliditet har de senaste tio åren minskat från omkring 50 till 30 procent, genom återkommande underskott. Det krävs gedigna insatser för att effektivisera vården och det finns potential till s k vardagsrationaliseringar. 3

4 Förord

5 Landstinget Sörmland för alla Mycket är bra i landstinget. Samtidigt kan mycket bli bättre. Tillgängligheten har förbättrats avsevärt under 2009 och det ekonomiska resultatet är positivt, tack vare hårt arbete och ökade intäkter. Moderaterna går till val på att stärka medborgarnas och patienternas ställning inom hälso- och sjukvården. För oss är det tydligt att de är uppdragsgivarna till politiken. Därför vill vi inrätta ett antal utkrävbara rättigheter. Vi ser det som en förutsättning för en rättvis vård. Genom riktade statsbidrag från Alliansregeringen har väntetiderna i vården nästan försvunnit i landet. Vi vill därför fortsätta satsningen på ökad tillgänglighet och skärpa vårdgarantierna. Tiden för nybesök i primärvården sätts till 3 dagar, och för nybesök hos specialist till 30 dagar. Vårt budgetförslag innehåller såväl besparingar som satsningar. En av de viktigaste satsningarna handlar om att utveckla Hälsoval Sörmland, både med mer resurser och ändrad ersättningsmodell. Vi vill att det ska krävas aktivt listade patienter för att vårdcentralerna ska få sin ersättning. Allmänhetens förtroende för landstinget måste återupprättas. En viktig del är att alla patienter ska erbjudas fast vårdkontakt, något Sörmland idag är sämst på i hela landet. Vi vill erbjuda alla patienter med flera, samtida sjukdomar en vårdlots som kan vägleda patienten genom sjukvården. Det är både en ekonomisk satsning och besparing. Men den viktigaste vinsten är förbättrad hälsa för patienten. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med vården. Vi anser att det bara ska finnas ett telefonnummer, och där ska man kunna få svar på de flesta av frågorna och kunna boka alla tider man behöver. Det ska också vara enklare att söka vård i andra landsting. Det fria vårdvalet ska återinföras inom ortopedi och onkologi. Nivån då det krävs förhandsbesked ska höjas rejält. Enligt öppna jämförelser ligger Sörmland bra till inom flera områden. Men återigen, mycket kan alltid bli bättre. Vi har därför flera förslag om hur kvaliteten i vården kan förbättras, bland annat genom utvecklandet av vårdprogram och avvikelsehantering. Den kommande tiden står landstinget för stora behov av rekrytering av ny personal. Vi föreslår en bred satsning också i utlandet, och att landstinget åtar sig att erbjuda, i samarbete med andra myndigheter, utbildningar och validering av utländska meriter. Av olika skäl är det viktigt att patienternas kontakt med läkaren är kontinuerlig. Vi vill därför minska andelen hyrläkare, och för att lyckas med det anser vi att man måste genomföra utvärderingssamtal med alla läkare som slutar. Moderniseringen av sjukvården bygger också på att medarbetare och chefer får det stöd de behöver. Det måste ske en satsning på att utveckla chefer, och en insikt om att den bäste läkaren inte alltid är den bäste chefen. Förslaget till landstingsbudget innehåller också mycket stora satsningar på nya och bättre lokaler för sjukvården. Under planperioden sker investeringar för 1,7 miljarder kr, vilka är nödvändiga för att modernisera sjukvården. Kulturen är viktig och landstinget har än så länge ett viktigt uppdrag att förvalta frågorna väl. Vi ser därför med tillförsikt på en ny utställningshall i Nyköping. Budgeten innebär en välkommen satsning på kulturen i länet. Landstinget har också ansvar för kollektivtrafik i länet tillsammans med kommunerna. Moderaterna anser att tågförbindelserna, i första hand till Stockholm, måste förbättras ordentligt. Jag drömmer om en rättvis vård. Med moderat politik kan det bli möjligt. LOTTA FINSTORP Gruppledare 5

6 Inledning 6

7 Budget för en rättvis vård Grunden för moderaternas politik är alla människors lika värde och värdighet. Vår utgångspunkt är sörmlänningarna. Budget för en jämlik vård koncentrerar sig på medborgarnas erfarenheter och upplevelser av vården. Landstinget Sörmland ansvarar för att erbjuda befolkningen hälso- och sjukvård på lika villkor. Landstinget har också andra uppdrag, som bland annat rör kultur, utbildning, friluftsverksamhet och kollektivtrafik. Vi moderater anser att hälso- och sjukvården samt tandvården är i särklass de viktigaste uppgifterna och därför fokuseras programmet på dessa områden. Svensk sjukvård håller generellt sett hög kvalitet. Men det finns likväl uppenbara brister i fråga om tillgänglighet och samordning. Länets fyra sjukhus, Mälarsjukhuset, Nyköpings lasarett, Kullbergska sjukhuset och Regionsjukhuset Karsudden ska fortsätta utvecklas med patienten i centrum och med högsta möjliga kvalité som ledstjärna. Vi vill särskilt stärka patientens ställning, utveckla valfriheten och skärpa vårdgarantierna. Moderat politik grundas på inledningen i Förenta Nationernas allmänna förklaring: Alla människor är lika i värdighet och i rättigheter. PATIENTENS RÄTTIGHETER Bästa möjliga hälsa är en mänsklig rättighet. Ett bra bemötande är ovillkorligt och utgår från den enskilde människan och hennes situation. Varje person har rätt till sin kropp och har rätt till delaktighet i alla beslut som fattas angående hälsan. Bemötandet i vården är många gånger utmärkt, men kan som mycket annat alltid bli bättre. Den medicinska personalen har med sin kunskap ett särskilt ansvar för att uppträda respektfullt och professionellt. Landstingets uppdrag för befolkningen förpliktigar. Alla anställda ska i allt arbete möta människor med stor värdighet. Det kräver förmåga att lyssna och att föra dialog med patienter och anhöriga om vårdens utformning. Rätten till värdighet måste levandehållas kontinuerligt från ledningen hela vägen ut i organisationen. Det handlar om att utveckla en attityd som sätter invånaren i fokus. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med vården. Idag ger landstinget ut en egen telefonkatalog med över kontaktuppgifter. Istället vill vi ha ett enda telefonnummer, 1177, till sjukvårdsrådgivningen, den första länken i vårdkedjan, som ska svara på frågor om vård och hälsa och kunna boka tider på vårdcentraler och sjukhus. Moderaterna vill därmed avskaffa dagens system med TeleQ, som innebär att man blir uppringd på en tid som passar landstinget. Vi vill att den sökande patienten ska få personlig telefonkontakt inom en minut, dygnet runt. Vi vill stärka Patientnämnden och Valfrihets- och rättighetskansliet. De ska i större utsträckning kunna tillvarata invånarnas intressen gentemot sjukvården och ansvara för att all personal har god kännedom om patientens rättigheter i vården. SKÄRPTA VÅRDGARANTIER - VÅRD I TID Det enskilt största problemet i svensk sjukvård är att nästan alla måste vänta på att träffa en läkare eller på att behandlingen ska påbörjas. Sverige är i detta avseende sämre än många andra länder i Europa. Sörmland kan bli bättre även i nationell jämförelse. År 2005 infördes en så kallad nationell vårdgaranti. I själva verket var den en rekommendation till Sveriges landsting att inom en viss tid erbjuda vård till invånarna. Många har dock upplevt att vårdgarantierna inte respekterats, att de fått vänta för länge. Såväl patienten som landstinget förlorar på att inte vården ges i tid. Väntan skapar otrygghet, onödigt lidande och förlängd sjukskrivning och det kan också vara så att åkomman förvärras. Från och med den 1 juli 2010 blir vårdgarantierna lag, vilket var ett vallöfte från Allians för Sverige. Det innebär att landstingen ska bestämma vilka delar av sjukvårdens tillgänglighet som ska ingå i vårdgarantin. Vi moderater vill att Sörmlands landsting ska besluta att den patient som inte fått vård i tid ska få ekonomisk kompensation. Det ska dessutom finnas starka ekonomiska drivkrafter för vårdcentralerna och sjukhusen att ha hög tillgänglighet. Det är viktigt att vårdgarantin får en reell betydelse, som förmår att infria utställda löften. Tack vare regeringens satsningar på att realisera vårdgarantin (genom den så kallade kö-miljarden) har många landsting drastiskt minskat köerna. Det är förstås positivt. De landsting som minskat köerna har fått extra statliga bidrag, och det visar vilken betydelse och positiv effekt ekonomisk styrning har. Vi vill att verksamheter med god tillgänglighet ska uppmuntras och belönas ekonomiskt. Vi vill att vårdgarantierna ska skärpas och stärka patientens ställning i vården. Den första kontakten med vården per telefon ska kunna ske helt utan väntan. Den som behöver träffa sjuksköterska eller läkare ska kunna göra det senast inom tre dagar. 7

8 Dock ska akuta besvär, men icke livshotande, senast tas om hand inom tre timmar. Patienter ska i normalfallet behöva vänta som längst 30 dagar på provtagningar och medicinska undersökningar. Den som behöver besöka specialistklinik ska kunna göra det senast inom 30 dagar, och därefter ska behandling påbörjas senast inom ytterligare 30 dagar. De nu gällande tidsgränserna i vårdgarantin innebär att en patient kan tvingas att vänta närmare 190 dagar, det vill säga drygt sex månader på att behandling ska påbörjas. Den som är i behov av en särskild provtagning eller röntgen kan idag vänta nästan hur länge som helst. Vi vill att det ska införas en tidsgräns på högst 30 dagar för provtagning. Sammantaget innebär vårt förslag att den maximala väntetiden kortas med nästan 100 dagar. I början innebär det ett utökat åtagande för landstinget som måste finansieras, men vi är övertygade om att det är en riktig prioritering. Alla ska få vård i tid. VÅRDLOTS OCH FAST VÅRDKONTAKT En mycket stor andel av sjukvården ges till ett ganska begränsat antal personer, de allra mest sjuka och skadade. De får idag oftast tillgång till bra och kvalificerad vård. Detsamma gäller de multisjuka, som har flera, ibland diffusa sjukdomar samtidigt. Ofta är de äldre och de besöker ett flertal olika mottagningar innan de hamnar rätt. Förenklat uttryckt kan man säga att omkring sörmlänningar, eller ett par tre procent, använder nästan halva sjukvårdens resurser. Många av dem upplever att de bollas mellan olika läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Vi moderater vill införa så kallade vårdlotsar som ansvarar för att kontinuerligt hålla kontakt med patienten och se till att han eller hon hela tiden erbjuds rätt typ av vård. Vårdlotsen är en sjuksköterska som använder en del av sin arbetstid för att samordna och följa upp den vård som ges till patienten. Vårdlotsen ska kunna hjälpa patienten till rätta och dessutom vara en länk mellan patient och personal. Det finns gott om patienter som inte passar landstingets organisatoriska indelning och då måste det finnas någon som särskilt bevakar patientens intressen. Enligt lag har alla invånare rätt till en fast vårdkontakt. Ett fåtal av de svenska landstingen erbjuder idag detta. Vi anser att det inte nödvändigtvis måste vara en läkare, utan det kan i vissa fall också vara en sjuksköterska. ÖKAD VALFRIHET I VÅRDEN Moderaterna gick i spetsen för att avskaffa kravet på remiss för besök hos specialist. Vi kräver att landstinget ska bli bättre på att informera om valfriheten att söka vård. Det är viktigt att var och en får välja var och hur vården ska ges. Vi vill att möjligheten att söka vård utan remiss förverkligas i praktiken. Det är få invånare och vårdgivare som känner till att man får söka vård, primärvård och specialistvård, var man vill i hela Sverige. För att valfriheten ska fungera i verkligheten måste landstinget informera om att rättigheten finns. Moderaterna vill att det fria vårdvalet ska omfatta alla medicinska specialiteter. Det innebär att även patienter inom ortopedi (behandling av frakturer) ska åtnjuta det fria vårdvalet. I princip vill vi att det ska vara möjligt att söka vård var man vill inom EES och Europeiska unionen. Vi vill göra det möjligt för fler vårdgivare att erbjuda vård i Sörmland eftersom konkurrensen stärker patientens ställning och förbättrar kvaliteten på den vård som ges. Vi är positiva till att läkare, sjukgymnaster, kiropraktorer och psykoterapeuter med flera efter upphandling erbjuds vårdavtal. HÄLSOVAL SÖRMLAND OCH PRIMÄRVÅRDEN Hälsoval Sörmland initierades då Moderaterna befann sig i majoritet. Vi anser att en så kallad vårdvalsmodell i grunden är bra, men att den nuvarande majoriteten har försenat och försämrat modellen. För första gången i landstingets historia har politikerna fått verktyg för att kunna avgöra hur mycket pengar som ska gå till primärvården respektive länssjukvården. Det är ett klart framsteg. Vi anser att primärvården, som ansvarar för vårdcentralerna, ska få en större andel av sjukvårdsbudgeten eftersom den är första steget i att möta invånarnas grundläggande vårdbehov. Vi moderater vill att en motsvarande modell ska införas för sjukhusvården. Avdelningarna ska ersättas beroende på hur hög kvalitet vården håller och hur tillgänglig den är. Tiden är förbi då sjukhusen får en påse med pengar oberoende av hur mycket vård som produceras. Vi vill att det ska vara möjligt för personalen vid vårdcentralerna att ta över ansvaret för driften. Om en majoritet av de anställda vill att verksamheten handlas upp, bör så ske. Det innebär att det kanske blir en annan vårdgivare som vinner upphandlingen. Stadsfjärdens vårdcentral i Nyköping är ett exempel även om själva processen inte blev helt lyckad. 8

9 KVALITET I VÅRDEN Undersökningar visar att sörmlänningarna har lågt förtroende för hälso- och sjukvården, bland det lägsta i hela Europa. En viktig del i att skapa förtroende är att vården håller hög kvalitet och att den är tillgänglig för alla som behöver den. Vår vision är att varje läkare och sjuksköterska ska ha mer tid för varje patient. Säker vård Moderaterna vill att en oberoende myndighet på nationell nivå ska granska vården ur ett kvalitetsperspektiv. En felfri sjukvård är inte möjlig. Landstinget måste ständigt arbeta för att rätta till brister i vårdkedjorna, höja kompetensen och våga diskutera att personal gör misstag. Vi vill införa en nollvision för skador i vården. För att halvera de vårdrelaterade infektionerna har experter tagit fram åtgärdspaket för många områden. De beskriver de mest effektiva förebyggande åtgärderna mot infektioner och ska användas konsekvent inom hälso- och sjukvården. Det handlar om misstag och felbedömningar som orsakar lidande för den enskilde och som riskerar att minska förtroendet för vården. Det leder också till ökad resursförbrukning för samhället. En viktig åtgärd är att utveckla och använda teknik som stöd. Många gånger kan datasystemen hos olika vårdgivare inte kommunicera med varandra. Vi vill göra en historisk satsning på att utveckla enhetliga datoriserade system, som ersätter dagens fragmenterade programvaror som slukar läkarnas tid. Ökad användning av IT inom vården minskar landstingets kostnader och miljön skonas. Dessutom sker utbytet av information mellan olika verksamheter mer säkert och underlättar för patienter och anhöriga att erhålla korrekt information. Vetenskaplig vård Det är lätt att tro att all vård som ges har vetenskapligt stöd, men så är långt ifrån fallet. Det är först på senare år som staten, genom Socialstyrelsen, börjat publicera så kallade Nationella riktlinjer, vilka innehåller rekommendationer på hur behandlingen av en viss åkomma bör utformas. Landstinget Sörmland tar i sin tur fram egna rekommendationer, vårdprogram, för att antal sjukdomar. För det första finns det flera stora sjukdomsgrupper som fortfarande saknar vårdprogram. För det andra är de frivilliga för läkaren att följa. Patienter med samma sjukdomsbild kan därför få helt olika behandlingar. Vård av hög kvalitet är inte alltid samma sak som att patienten blir frisk. Däremot innebär kvalitet att man vet vilken vård som ska ges och varför. Om något går fel så är det möjligt att följa upp och utvärdera. Kvalitet förutsätter att det finns normer och regler, och att det finns ett sätt att registrera och analysera avvikelser. Under år 2008 gjorde Sörmlands landsting 16 Lex Maria-anmälningar till Socialstyrelsen. En anmälan ska göras varje gång vården orsakar eller riskerar att orsaka en allvarlig skada. Mätningar visar att det förekommer vårdrelaterade infektioner vid omkring 10 procent av alla vårdtillfällen i slutenvården vilket skulle motsvara tiotusentals anmälningar. Vår slutsats är därför att sjukvården är alldeles för restriktiv med att anmäla och därmed går det tyvärr inte att utvärdera eller förbättra vården. Vi kräver att vården anmäler alla missförhållanden, att de följs upp och används för lärande i hela landstinget. Vi moderater vill göra betydande satsningar på forskning inom landstinget. Det är viktigt att all vårdande personal uppmuntras att söka ny kunskap också inom den egna verksamheten. Vi vill att antalet personer med forskarutbildning i Sörmland landsting ska fördubblas till år Motverka resistenta bakterier Idag tar allmänheten för självklart att det går att bota infektioner med antibiotika. Tack vare penicillin har miljoner människor överlevt infektioner orsakade av bakterier. Utan antibiotika skulle en stor del av den moderna sjukvården vara verkningslös och patienter skulle riskera att dö redan vid relativt obetydliga infektioner. Men ett växande problem är att allt fler bakteriestammar utvecklar resistens och det finns nu bakterier som överlever all form av antibiotika. Spridningen av resistenta bakterier är inte bara ett problem i Sörmland och Sverige, utan även globalt. Det är viktigt att vården inte förskriver mer antibiotika än nödvändigt och att vårdhygienen är god. SAMARBETE OM DE ÄLDRE Vi moderater anser att vården av de äldre är ett av samhällets viktigaste uppdrag. Ansvaret för vårdoch omsorg delas mellan landstingen och kommunerna. Genom att de distriktssköterskor som jobbat inom hemsjukvården har överförts till kommunerna, elimineras några av de tidigare problemen kring gränsdragningar mellan huvudmännen. Fortfarande saknas gemensamma rutiner för hur samarbetet mellan landstinget och länets alla kommuner ska gå till. Vi vill att det ska finnas tydliga rutiner för omhändertagande efter utskrivning. Det händer alltför ofta att äldre som är utskrivningsklara, tvingas ligga kvar på sjukhuset flera dagar för att det saknas plats vid de kommunala boendena. 9

10 Det är viktigt att det finns geriatrisk kompetens (läran om åldrandets sjukdomar) i primärvården. Det geriatriska kunnandet har tyvärr låg status inom läkarkåren och det är därmed svårt att rekrytera läkare med geriatrisk specialistkompetens. Vi anser att sådan kompetens bör finnas på varje vårdcentral. Lindrande vård (så kallad palliativ vård) ska erbjudas både i patientens hem och på sjukhus, helt efter patientens önskemål. Palliativ vård har mycket hög prioritet. Moderaterna vill att det ska utvecklas ett vårdprogram för den palliativa vården i Sörmland som garanterar att vårdkvaliteten håller en hög nivå. DEN AKUTA VÅRDEN Intensiv- och ambulansvården för dem med livshotande skador håller god kvalité. Men det har länge varit ett bekymmer att den akuta vården inte fungerat tillfredsställande för de något mindre akuta fallen. Många har vittnat om orimligt lång väntan i väntrummet på akuten. Istället för att se vården utifrån patientens perspektiv, har sjukvården länge haft problem med gränsdragningen mellan akutmottagningar och vårdcentraler. I Sörmland finns i princip inga läkare anställda direkt vid akutmottagningen, utan kallas vid behov från andra avdelningar, beroende på aktuell patient. Det i sin tur gör att planerad vård blir avbruten och behandlingar får ställas in. Vi moderater menar att dagens arbetsfördelning måste sätta patienten i centrum. Vi anser att det bör finnas en vårdcentral vid varje akutmottagning. På så sätt behöver inte patienten ställa diagnos på sig själv för att veta var man ska söka vården. Vi vill att det ska anställas särskilda akutläkare som kan ta hand om de vanligast förekommande åkommorna. Det skulle korta väntetiderna och minska störningarna i den planerade vården. TANDVÅRD Landstinget har ett viktigt uppdrag gällande barns och ungas tand- och munhälsa. Den uppsökande verksamheten ska få ett större utrymme. Vi vill att ersättningen per listat barn hos tandläkare ska höjas och skyddas mot inflation. Folktandvården erbjuder allmänheten tandvård av hög kvalitet och ska verka för en rimlig utveckling av priserna. HÄLSOFRÄMJANDE VÅRD Vi vill att förebyggande vård, som syftar till att stärka hälsan, ska få en större andel av resurserna. Landstinget Sörmland ska ligga i framkant när det gäller medicinska undersökningar av befolkningen, så kallad screening. När det är medicinskt betingat ska landstinget sträva efter att erbjuda befolkningsgrupper screening av olika slag. Rätt använt är det ett viktigt inslag i att tidigt upptäcka allvarliga sjukdomar, bland annat diabetes. Vårdcentralerna har ett viktigt uppdrag att tidigt upptäcka sjukdomar och hjälpa människor till en mer hälsosam livsstil. Vi vill därför inom Hälsoval Sörmland höja ersättningen för hälsosamtal och tillhörande insatser för t.ex. rökavvänjning och kostvanor. I grunden har varje människa ett stort ansvar för sin hälsa. Vi vill att landstinget ska skapa förutsättningar för att kunna ta eget ansvar. Den i behov av hjälp ska kunna söka stöd hos vårdcentralen. Vi vill att landstinget ska utveckla den medicinska informationen på internet om egenvård. PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Personer med funktionsnedsättningar möter varje dag hinder som enkelt hade kunnat avhjälpas. Många sörmlänningar är beroende av hjälpmedel för att klara sin vardag. Moderna hjälpmedel är för många skillnaden mellan ett passivt och isolerat liv och möjligheten till ett mer rörligt och självständigt. Trots att Sverige i flera avseenden är ett föredöme i arbetet med att ta bort funktionshinder, så finns mycket kvar att göra. Vi moderater vill att vården ska erbjuda habilitering och rehabilitering så att alla människor kan vara aktiva och göra egna val. Vi vill stärka valfriheten bland hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, genom att införa en hjälpmedelsgaranti. Fritt val av hjälpmedel innebär att det är patienten som väljer leverantör och på så sätt får man större inflytande. STARKARE PSYKIATRISK VÅRD Den psykiatriska vården har länge varit underprioriterad. Under alltför lång tid har behoven varit större än resurserna och det har lett till att många människor inte fått den hjälp de behövt. Det står utom allt tvivel att den psykiatriska vården måste stärkas. Moderaterna vill att primärvården, genom ökad finansiering, ska anställa fler psykologer, psykiatriker och psykoterapeuter. Särskilt behöver stödet till barn och unga förbättras, och därför ska en särskild behandlingsgaranti införas för barn- och ungdomspsykiatrin. Det måste vara enkelt att söka psykiatrisk vård och vi moderater ska verka för att samhällets inställning till psykiatrin blir mer positiv. Det får inte längre vara skamligt att söka och få psykiatrisk vård. Vi vill att psykiatrisk slutenvård ska finnas där den kan erbjudas med bäst kvalitet. 10

11 Vi vill avsätta mer pengar till psykoterapeuter som drivs i alternativ form. Det är viktigt att människor som befinner sig i kris eller trauma får nödvändig psykiatrisk vård. BARNETS RÄTTIGHETER I SÖRMLAND Barn har särskilda rättigheter genom Barnkonventionen. Den innebär bland annat att barnets bästa alltid ska beaktas inför offentliga beslut. Trots att konventionen varit i kraft under många år har dess innehåll inte realiserats fullt ut. Vi vill att landstinget alltid ska genomföra utredningar om barnets bästa innan beslut tas som kan påverka barn. Sverige har fått allvarlig kritik från Förenta Nationerna i fråga om barnets rättigheter. Det gäller bland annat den negativa utvecklingen av barns och ungas psykiska hälsa, allt fler med övervikt eller ätstörningar, antalet självmord bland unga och ökningen av sexuella infektioner bland tonåringar. Sammantaget får Sverige kritik för bristande samordning mellan stat, landsting och kommuner. Vi vill prioritera arbetet med barnrättsfrågor för att Landstinget Sörmland ska bli ledande i Sverige. Det kan inte vara frivilligt för sjukhusen och vårdcentralerna att garantera barnets rättigheter. Vi vill därför utveckla statistiken när det gäller barnfrågor inom relevanta frågor och stödja den nationella uppföljningen. DEMOKRATISERA SJUKVÅRDEN Det är invånarens och patientens behov som ska styra utformningen av sjukvården i Sörmland. Vi vill att politiska beslut ska respekteras och genomföras i praktiken. Vi vill, förutom att stärka invånarens ställning och införa rättigheter för patienten, decentralisera makt och inflytande i landstinget. Det ska vara möjligt för personalen att kunna påverka sin situation på arbetet. Vi vill att ansvar och befogenheter i större utsträckning ska lämnas till respektive vårdcentral och sjukhusavdelning. Den som har en vårdutbildning är i praktiken hänvisad till ett fåtal arbetsgivare, landstinget och kommunerna. Följden blir sämre arbetsvillkor, jämfört med dem som kan välja mellan flera arbetsgivare. Därför är en mångfald bland vårdgivare också ett mål för att stärka personalens ställning och förbättra deras situation. Vi vill att landstingsanställd ska kunna ta tjänstledigt för att prova på arbete hos annan vårdgivare. Vi vill att landstinget ska ha en positiv inställning till att anställda skaffar sig en bredare erfarenhet och nya kunskaper. SATSNINGAR PÅ KLIMAT OCH MILJÖ Alla bär ett ansvar för klimatet och miljön. Sörmlands landsting är en stor arbetsplats med drygt anställda och har verksamheter i länets alla kommuner. Ett vanligt år genomförs över en miljon läkarbesök och i genomsnitt har en patient 8 kilometer till närmaste vårdinrättning. Det innebär att landstinget utgör en stor påfrestning på miljön. Moderaterna var drivande om målet att Sörmlands landsting ska bli miljöledande i Sverige. Varje år släpper landstinget ut omkring ton koldioxid genom egna verksamheter och genom att de flesta patienter reser med bil när de ska till vårdcentralen eller sjukhuset. Vi vill att utsläppen ska minska med 50 procent till år 2020 och med 80 procent till åt Den enskilt viktigaste insatsen är att förbränna den lustgas som används, främst inom förlossningsvården. Genom en investering på 5 miljoner kr kan lustgas, som motsvarar över ton, oskadliggöras. Det är en enkel och effektiv åtgärd som moderaterna kraftfullt drivit. Att resa kollektivt är en annan mycket viktig åtgärd. För att fler ska resa med buss, måste bekvämligheten öka, turerna vara täta och punktligheten vara god. Det krävs bland annat att vägarna byggs ut och att bussarna håller hög kvalitet. Vi vill att andelen patienter som reser med buss till vårdinrättningen ska fördubblas, från 5 till 10 procent. Vi vill också att landstinget fortsätter verka för att Länstrafiken ökar det totala bussresandet i Sörmland. Vi vill att Länstrafiken, som ansvarar för busstrafiken, ser till att bussarna stannar vid alla vårdcentraler och sjukhus. Vi vill att den så kallade Pulsen, linjen mellan Vingåker och Eskilstuna, återinförs. Den gjorde det möjligt för patienter att utan avgift besöka sin vårdcentral eller Mälarsjukhuset. Vi vill att landstinget ska ersätta alla patientresor som företas med kollektivtrafik. Vi välkomnar den av Regionförbundet beslutade Järnvägsutredningen avseende tågtrafik på TGOJbanan. Under rätt förutsättningar kan banan vara ett viktigt inslag för att öka andelen kollektivtrafikresenärer. Sveriges kommuner och landsting köper varor och tjänster för över 400 miljarder kr årligen. Det är viktigt att det ställs stränga miljökrav på det som köps. Landstinget ska till exempel endast köpa bilar som drivs av förnyelsebara drivmedel och ska verka för att Länstrafiken gör likadant. Vi vill att landstinget ska ställa klimatkrav vid upphandling av varor och tjänster. 11

12 KULTUR OCH UTBILDNING I LANDSTINGET Landstinget ansvarar för regionala kulturfrågor och Ökna Naturbruksgymnasium samt Åsa- och Eskilstuna folkhögskolor. I framtiden kommer en ökad andel av kulturfinansieringen att hanteras på länsnivå och det är viktigt att det finns en regional instans som tillvaratar Sörmlands intressen. Vi tror att Regionförbundet kan vara det. Idag har landstinget ansvar för bland annat Sörmlands museum, Länsbiblioteket och Sörmlands musik och teater. Vi vill att kulturen ska nå barn och unga med nyskapande kultursatsningar med fokus på konstnärlig kvalitet. Folkhögskolorna är viktiga för elever som vill läsa in gymnasiekompetens eller läsa specialkurser inom till exempel musik och friskvård. Vi vill att utbildningarna i större utsträckning ska fokusera på kunskap och ha ambitiösa mål när det gäller andelen elever som får behörighet att söka till högskola. samlas kring patienten. Med ett sådant förhållningssätt kan stora pengar sparas. De flesta byggnader som landstinget äger är byggda under och 70-talen. Sedan dess har successivt ett antal anpassningar gjorts, men grundstrukturen består. Ny medicinsk teknik, till exempel ny datorbaserad röntgen, tvingar landstinget till ny lokalutformning. Vi menar att landstinget de kommande åren kraftigt måste höja investeringsnivåerna för att modernisera sjukvården. Vi vill att landstingets fastighetsförsäljning fortsätter. I framtiden är möjligheterna små, för alla politiska partier, att höja skatten ytterligare. Samtidigt är det mycket svårt att ta tillbaka en skattehöjning som redan är uppäten. Vi anser därför att skatten först kan sänkas när ekonomin är ordnad, och att detta förmodligen inte kommer att ske under den kommande mandatperioden. BÄTTRE EKONOMI Under de senaste tio åren har landstingets soliditet krympt från 50 till 30 procent. Det innebär i förlängningen svårigheter i framtiden att samtidigt kunna betala ut pensioner till tidigare anställda och betala för en hälso- och sjukvård i ständig utveckling. Den så kallade pensionsskulden uppgår nu till 3,8 miljarder kr och utbetalningarna år 2014 kommer att öka till omkring 400 miljoner kr, jämfört med dagens 275 miljoner kr. Landstinget är i behov av bättre styrning av ekonomin. Även om vård till den som är sjuk är mycket viktigt, kan inte vården gå med underskott år efter år. Framtida generationer kan inte tvingas betala för dagens sjukvård. Moderaterna vill att det ska vara nästintill omöjligt för sjukvården att förbruka mer pengar än vad som tilldelats. Med dagens sätt att fördela pengar till och mellan sjukhusen, blir det inte mer resurser till de mottagningar som har många patienter. Resultatet blir tyvärr att patienten hela tiden hänvisas till någon annan. Vi vill att den ekonomiska styrningen ska ändras så att sjukhusen och dess avdelningar får betalt både med en fast ersättning och en rörlig beroende på hur många patienter man tar emot och behandlar. Landstinget Sörmland hade under lång tid en av de lägsta skattenivåerna i Sverige. År 2009 höjdes skatten med 65 öre på varje intjänad hundralapp. Vår grundläggande inställning är att sjukvården kan utvecklas med bättre ledarskap. Sjukvårdens kris beror till stor del på bristande samordning kring patienten, att många patienter hänvisas runt, istället för att läkaren och personal med olika kompetenser 12

13 Landstinget Sörmland för alla 13

14 Det öppna landstinget De mänskliga rättigheterna gäller för alla och envar. De slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna är universella. De gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller sammanhang. De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan statsmakten och enskilda människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot individen. Staterna är skyldiga att respektera folkrättens regler. Varje land har ett ansvar för att dess åtaganden vad gäller de mänskliga rättigheterna omsätts i nationell lagstiftning. I Sverige har det ålagts kommuner och landsting att ansvara för flera av rättigheterna. Sverige har i internationella konventioner åtagit sig att till fullo utnyttja alla tillgängliga resurser för att trygga de mänskliga rättigheterna. 1 Ansvaret för att de mänskliga rättigheterna inte kränks har regeringen och den statliga och kommunala förvaltningen. Ett enigt världssamfund och Förenta Nationerna har i många olika beslut, däribland Wiendeklarationen år 1994, betonat att de olika rättigheterna alltid ska ses som universella, ömsesidigt samverkande och som delar av samma helhet. Vid alla beslut som rör barn, som vidtas av offentliga organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Barnkonventionen fastslår barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätten till sjukvård och rehabilitering. 2 Konventionsstaterna ska sträva efter att till fullo säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård. Staten ska säkerställa att alla barn tillhandahålls nödvändig sjukvård och hälsovård med tonvikt på utveckling av primärhälsovården. Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa tillfredsställande hälsovård för mödrar före och efter förlossningen, att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervisning och barnhälsovård och näringslära, fördelarna med amning, hygien och ren miljö och förebyggande av olycksfall samt får stöd vid användning av sådana grundläggande kunskaper. Staten ska dessutom verka för att utveckla förebyggande hälsovård, föräldrarådgivning samt undervisning om och hjälp i familjeplaneringsfrågor. Svenska staten har erkänt rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. De åtgärder som konventionsstaterna ska vidta för att till fullo tillgodose denna rätt ska innefatta sådana åtgärder som är nödvändiga för att minska foster- och spädbarnsdödligheten och främja barnets sunda utveckling, förbättra alla aspekter av samhällets hälsovård och den industriella hälsovården, förebygga, behandla och bekämpa alla epidemiska och endemiska sjukdomar, yrkessjukdomar och andra sjukdomar, samt skapa förutsättningar som tillförsäkrar alla läkarvård och sjukhusvård i händelse av sjukdom. Staten har därtill erkänt rätten för var och en till utbildning. De är överens om att utbildningen ska syfta till att till fullo utveckla människans personlighet och insikten om dess värde och att stärka respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Grundläggande utbildning ska så långt möjligt uppmuntras och intensifieras för dem som inte har genomgått eller avslutat grundskoleutbildning. Staten har erkänt rätten för var och en att delta i kulturlivet. Enligt barnkonventionen ska staten respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet sam för rekreations- och fritidsverksamhet. Den Europeiska sociala stadgan, i vilken staten förbundit sig att med alla tillgängliga medel verka för, anger att var och en har rätt att komma i åtnjutande av alla åtgärder som kan bidra till att ge honom eller henne bästa möjliga hälsotillstånd. I regeringsformen anges att den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten och att det särskilt ska åläggas det allmänna att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö. Landstinget har enligt kommunallagen allmän och speciallagsreglerad kompetens. Till de viktigare speciallagarna hör hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen, som fastslår att landstinget ska bedriva en hälso- och sjukvård på lika villkor för befolkningen. 1 Förenta Nationerna: Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966) 2 Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter antagen av Generalförsamlingen 20 november

15 VISIONER OCH LÅNGSIKTIGA MÅL Det öppna landstinget För jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region. Det öppna landstinget innebär: Landstinget Sörmland verkar för varje persons rätt till god hälsa, kultur och utbildning. Alla människor har lika rättigheter och bemöts utifrån sina förutsättningar. Det öppna landstinget Varje människa är lika i värde och värdighet. Att vara öppen förpliktigar. Landstinget välkomnar mångfalden och är öppet för alla utan åtskillnad. Demokratiarbetet bedrivs på sörmlänningarnas villkor och riktar sig särskilt till dem som annars inte kommer till tals. En demokratisk värdegrund innebär att människors integritet respekteras och att diskriminering aktivt motverkas. Arbetet mot diskriminering är mer ambitiöst, och har ett bredare perspektiv, än de grunder som anges i lagstiftningen. Landstinget är tillgängligt för alla och bjuder in till delaktighet. Alla kan ta del av och påverka landstingets verksamheter. Den goda dialogen präglas av ödmjukhet och sker på många olika mötesplatser. Jämlik hälsa Landstinget verkar för varje persons rätt till bästa möjliga hälsa och arbetar för att hälsan i befolkningen ska vara jämlik. Att främja god och jämlik hälsa och förebygga sjukdom är en grundläggande uppgift. Den som har det största behovet av vård ges företräde. Alla ges förutsättningar att uppnå bästa möjliga hälsa. Varje person har rätt att leva ett självständigt liv, vara delaktig i samhället och själv bestämma hur vardagen ska formas. Var och en har frihet att välja var och hur vården ges utifrån det utbud som erbjuds. Hälso- och sjukvården håller hög kvalitet och baseras på bästa tillgängliga kunskap. Helhetssyn, tillgänglighet och gott bemötande skapar trygghet, förtroende och tillit. Levande kultur Kultur och kunskap gör att människan växer och har viktiga egenvärden. Varje person har rätt och möjlighet att ta del av och utveckla kulturen. Landstinget medverkar till en aktiv utveckling av folkbildningen i Sörmland. Landstinget verkar för ett brett utbud av kulturaktiviteter och vänder sig särskilt till människor som inte tidigare tagit del av kulturen och kulturarvet. Hållbar utveckling Landstinget främjar en utveckling som är långsiktigt ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar, vilket är viktigt för att utjämna sociala orättvisor och värna miljön för framtida generationer. Landstinget bedriver ett framgångsrikt arbete för att minimera negativ påverkan på miljön och klimatet. Utsläpp till miljön är så små som möjligt. Livskraftig region Nya människor och goda idéer utvecklar hela Sörmland i en livskraftig och offensiv region. Samarbete med andra i vår närhet ger framgång. Landstinget medverkar till att skapa hållbar tillväxt så att fler människor får arbete och utbildning och väljer att bo i Sörmland. Hälso- och sjukvård Med arbetsglädje och helhetssyn ska landstinget utveckla en hälso- och sjukvård av hög klass för ett gott liv. Alla människor har rätt till bästa möjliga hälsa. Det övergripande målet är att, genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, minimera behovet av vård. Hälso- och sjukvården ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Alla människor ska kunna känna trygghet i att hälso- och sjukvården samt tandvården är tillgänglig och av högsta kvalitet. Vården ska ges med respekt för varje människas lika värde och den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Alla har rätt att välja var och hur vården kan ges. Hälso- och sjukvården ska vara en helhet. Det innebär att de organisatoriska gränserna inte ska märkas för brukaren. Den som söker vård ska kunna vända sig till en instans för besked om det som rör den egna vården. Genom en enda kontakt ska patienten få råd och kunna få tid för besök vid landstingets vårdenheter. Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta samt vistas inom landstinget. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Särskilt ska införande av nya undersöknings- och behandlingsmetoder vara samordnat och strukturerat. Hälso- och sjukvården skall vara av en god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. Den ska vara tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och

16 integritet. Den ska även främja goda kontakter mellan patient och personal samt tillgodose patientens behov av kontinuitet och en trygg och säker vård. Habilitering Alla med funktionsnedsättning är aktiva, gör sina egna val och är delaktiga i samhället. Alla människor har rätt till att leva ett självständigt liv, vara delaktiga i samhället och själv bestämma över hur vardagen ska utformas. Tillsammans med kommunerna har landstinget ett mycket viktigt uppdrag att erbjuda bästa möjliga habilitering. Sörmlänningarna ska inte märka gränser mellan ansvar och organisationer, inom landstinget och gentemot andra aktörer. Kultur och utbildning Sörmland ska ha en levande kultur och utbildning som berikar människors liv. Alla människor har rätt till kultur och grundläggande utbildning. Kulturen har ett stort egenvärde. Landstinget ska stödja spridningen av kulturaktiviteter i länet och ska särskilt sträva efter att nå människor som annars inte tar del av kulturen och kulturarvet. Folkhögskolorna och naturbruksgymnasiet fyller en viktig funktion i att erbjuda kunskap som ofta kan leda till vidare studier. Landstinget ska fortsätta satsa på utbildningar av hög kvalitet. VISIONEN FÖR ORGANISATIONEN Visionen för organisationen anger vilka värden som ska känneteckna landstinget, och ska understödja Visionen för Landstinget Sörmland. Landstinget ska präglas av kvalitet, tillgänglighet och effektivitet. Landstinget är en effektiv organisation och hushåller med resurserna. Det innebär ett kontinuerligt förändringsarbete. Utgångspunkten är att landstinget gör det vi kan bäst och samarbetar med andra i frågor vi inte kan lika bra. Landstinget är en utvecklingsintensiv verksamhet med hög produktivitet. Det innebär att landstinget regelbundet mäter, jämför och utvärderar verksamheterna med andra aktörer. Landstinget är ledande i att skapa en hållbar verksamhet. Den negativa inverkan på naturen ska vara så liten som möjligt. Energi- och råvaruförbrukningen ska minska. Utsläpp till vatten, mark och luft ska vara så små som möjligt. Landstinget ska vara tillgängligt för alla. Det innebär att verksamheterna ska vara öppna och bjuda in till delaktighet. Det innebär också att ingen ska diskrimineras, att bemötandet är professionellt och att servicen ges på saklig grund. Vision för närvården Närvårdens uppgift är att genom trygghet och närhet skapa förutsättningar för en bättre hälsa för befolkningen och arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Grunden i närvården utgörs av primärvården som har ett förstahandsansvar för befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Närvården ska erbjuda insatser för sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen och samhällsekonomiskt rimligt att tillhandahålla lokalt. Närvården ska vara patientfokuserad och arbeta gränsöverskridande med olika specialiteter, däribland psykiatrisk kompetens. Närvården präglas av hög tillgänglighet och korta beslutsvägar. Närvården förutsätter nära samverkan mellan primärvård och övrig kommunal hälso- och sjukvård. En god närvård är medicinskt effektivt. Den ska vara hälso- och samhällsekonomiskt hållbar. Närvårdens andel av resurserna till hälsooch sjukvården ska öka. Primärvården ska förstärkas så att fler patienter söker och får sin vård och behandling där. Det är primärvården som gör en första bedömning som sedan ligger till grund för efterföljande prioriteringar. Primärvårdsenheter ska lokaliseras med den sjukhusbaserade hälso- och sjukvården för att säkerställa att patientens behov kan tillvaratas på bästa sätt genom att skapa sammanhängande vårdkedjor, öka tillgången till specialistkompetens och främja en effektivare jourverksamhet. Beroendevården är prioriterad och det är viktigt att vården är jämlik över länet. Tidig upptäckt, samarbete med kommuner och myndigheter, adekvat vård och behandling ska prägla verksamheterna. Samarbete med ideella organisationer är viktigt och ska uppmuntras. Vision för sjukhusvården Vid samtliga sjukhus bedrivs närvård, planerad länssjukvård och jourverksamhet. Den bärande idén för planerad vård är att behovet av närhet är mindre. Specialistverksamheterna har ett särskilt ansvar för att förstärka närvården med kompetens. Mälarsjukhuset i Eskilstuna är ett länssjukhus med närvårdsuppdrag. Mälarsjukhuset ska svara för sörmlänningarnas behov av länssjukvård, inklusive intensivvård samt för närboendes behov av primär hälso- och sjukvård. 16

17 Kullbergska sjukhuset i Katrineholm är ett närsjukhus med särskilt länsuppdrag kring ortopedi, screening och viss barnkirurgi. Kullbergska sjukhuset har en närakut med allmänmedicinsk jourlinje för att ta hand om närvårdspatienter samt öppenvårdsmottagningar. Nyköpings lasarett är ett närsjukhus med utökat länsuppdrag. Till det utökade länsuppdraget hör att svara för behovet av akutvård med intensivvårdskapacitet och katastrofberedskap. Vid sjukhuset finns mottagningar för länsuppdraget som drivs av Mälarsjukhuset. Karsuddens sjukhus är ett regionsjukhus med specialistkompetens i rättspsykiatrisk vård och ska tillgodose landstingets egna behov och samarbeta med andra landsting. LÅNGSIKTIGA MÅL Visionen för Sörmlands befolkning och Visionen för organisationen utgör de övergripande målsättningarna. Dessa bryts ned i långsiktiga mål. Landstinget Sörmland har tio långsiktiga mål, vilka ska vara styrande för all verksamhet. Uppföljningen av de långsiktiga målen sker i landstingets årsredovisning och tertialrapporter. Nästa målnivå är de strategiska målen. De gäller hela eller väsentliga delar av landstingets verksamheter. De strategiska målen anges löpande i budgetdokumentet. De långsiktiga målen ska tillsammans med strategiska mål och uppdrag redovisas i årsredovisning och delårsrapporter. De långsiktiga målen innehåller också mål för vad landstinget ska ha åstadkommit till slutet av planperioden, det vill säga till år Hälsofrämjande vård Vården ska främja god hälsa och vara förebyggande. Andelen patienter i primärvården som erbjuds hälsosamtal ska öka. 2. God vård Vården ska hålla hög medicinsk kvalitet. Andelen patientkontakter som registreras i kvalitetsregister ska öka. 3. Tillgänglig vård Väntetiderna ska vara korta. Andelen patienter som erhåller vård inom tiden för vårdgarantin ska öka. 4. Jämlik vård Vården ska vara jämlik. Andelen personer som upplever sig diskriminerade ska minska. 5. Säker vård Vården ska inte orsaka skador, fysiska eller psykiska. Andelen patienter som skadas i vården ska minska. 6. Värdig vård Bemötandet ska vara professionellt. Andelen anmälningar till Patientnämnden i förhållande till samtliga besök i vården ska minska. 7. Kultur Kulturen ska berika människors liv. Andelen sörmlänningar som är nöjda med landstinget utbud ska öka. 8. Utbildning Utbildningen ska fokusera på kunskap. Andelen elever som fullgör utbildningen ska öka. 9. Habilitering Habiliteringen ska präglas av kvalitet och professionellt bemötande. Andelen nöjda brukare ska öka. 10. Hushållning Landstingets ekonomi ska vara god. Soliditeten ska öka. 17

18 Landstingets värdegrund. DET HÄR STÅR VI FÖR Landstinget är den direktvalda regionala nivån i Sörmland. Vårt arbete vilar på tre pelare. Människors lika värde Vi bemöter och behandlar alla människor på samma villkor och alla människor har samma rättigheter hos oss. Solidaritetsprincipen innebär att resurserna satsas där de behövs och på ett rättvist sätt. Bästa möjliga hälsa för alla Vi ansvarar för att sörmlänningarna har tillgång till en god hälso- och sjukvård. Vi arbetar för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och minska hälsoklyftorna. Med hälsa menar vi ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom och handikapp. Utveckling av hela Sörmland Vi medverkar till att skapa en hållbar tillväxt som ger ett expansivt, modernt och offensivt län. Vi arbetar aktivt för att alla människor i länet, i olika skeden av livet, tillförsäkras en god livskvalitet och ett gott liv. DET HÄR VILL VI LEVA UPP TILL Demokrati Vi har en konstruktiv och levande dialog med många mötesplatser för medborgare och personal. Delaktighet och möjlighet att påverka utformningen och innehållet i verksamheterna är en självklarhet. Demokratiarbetet bedrivs långsiktigt och med förankring i vardagen. Kompetens och kvalitet Vår personal är kunnig och kompetent. Vi lägger stor vikt vid att följa utvecklingen och förändrar vårt arbetssätt efter nya metoder och tekniker för att ständigt hålla hög kvalitet. Trovärdighet och förtroende kännetecknar alla kontakter. SÅ HÄR ARBETAR VI Samverkan För oss är samverkan med andra aktörer inom och utom länet ett naturligt arbetssätt. Det gäller också samarbetet i och mellan våra verksamheter. Hinder rivs för att skapa praktiska lösningar som gagnar medborgarna. Hushållning Genom klok hushållning lever vi upp till och förverkligar medborgarnas behov och våra egna ambitioner. Prioriteringsbesluten är en vägledning i det dagliga arbetet. Goda arbetsplatser För att nå visionen och våra grundläggande värderingar är vi ett landsting med tydliga mål och uppdrag, tillåtande klimat och gott ledarskap. Vi är många ambassadörer och vi känner stolthet för vår verksamhet. Respekt All kommunikation mellan människor i våra verksamheter kännetecknas av öppenhet, ödmjukhet och omtanke. Detta gäller i medborgarkontakter och mellan personal på olika nivåer. Vi respekterar människors lika värde och integritet samt tillgodoser individuella behov. Trygghet Vi skapar trygghet för befolkningen genom god tillgänglighet i de olika verksamheterna. Närhet finns när det är viktigt. Den goda kvaliteten skapar förtroende och tillit. 18

19 Omvärldsanalys 19

20 Omvärldsanalys Sörmland i världen INTERNATIONELL EKONOMI När budgeten för 2010 presenterades i augusti 2009 var världsekonomin inne i den djupaste lågkonjunkturen under efterkrigstiden. Nu bedömer Konjunkturinstitutet att ekonomin har börjat återhämta sig tidigare är beräknat. Kollapsen i världshandeln beror främst på att efterfrågan på varor har minskat. Det beror på fallande investeringar och att varor i industrialiserade länder i större utsträckning än tjänster är umbärliga i konsumtionen. I utvecklingsländerna förklaras en stor del av importfallet av minskade investeringar som i sin tur beror på lägre efterfrågan från utvecklade länder. Det är framförallt länder i Asien som driver på utvecklingen. Tillväxten i OECD-området blir däremot låg jämfört med tidigare konjunkturuppgångar. Prognoserna för 2010 och 2011 har förbättrats jämfört med bedömningen i juni Prognosen för år 2010 har skrivits upp från 0,6 till 2,2 procent och för år 2011 från 2,1 till 2,6 procent. 3 Tabell 1. Tillväxt i OECD-området Tillväxt i OECD Juni ,6 2,1 Mars ,2 2,6 Den internationella konjunkturnedgången har drabbat den svenska ekonomin hårt. Det beror på att en stor del av det som produceras i Sverige exporteras och att efterfrågan föll särskilt mycket på dessa varor. sysselsatta som andel av befolkningen år) väntades bli lika låg som vid 1990-tals-krisen. Arbetslösheten bedömdes bli 11,5 procent i år, men bedöms nu bli 9,1 procent, det vill säga en stor förbättring. Trots att sysselsättningen föll med 2,3 procent var arbetskraften i princip oförändrad. Situationen på arbetsmarknaden är därmed inte lika allvarlig som tidigare befarats. Konjunkturinstitutets bedömning är att arbetskraften utvecklats mer positivt än historiskt, bland annat till följd av att fler människor lämnat sjuk- och aktivitetsersättning samt att de ekonomiska incitamenten har ökat att söka sig till arbetsmarknaden. Jämfört med prognoserna i budgetpropositionen för 2010 har det ekonomiska läget i Sverige stabiliserats, inte minst på grund av en expansiv finans- och penningpolitik. Regeringens bedömning är att de insatta åtgärderna sammantaget har bidragit till att höja nivån på BNP med 1,8 procent under Antalet sysselsätta blir c:a högre än vad som annars varit fallet. BNP bedöms öka med 2,5 procent under 2010 och med nästan 4 procent De följande åren bedöms tillväxten till 3,5 procent, 3,2 procent och 2,9 procent. Effekten av reformerna som genomförts under mandatperioden bedöms ha resulterat i nya jobb, varav hälften till följd av jobbskatteavdraget. Utgångspunkten för politiken nästa mandatperiod är att de offentliga finanserna ska vara i balans och därefter uppvisa ett överskott om 1 procent av BNP. Tabell 3. Valda indikatorer om konjunkturläget 4 Årlig procentuell förändring SVENSK EKONOMI Vid Konjunkturinstitutets bedömning i juni 2009 var prognosen för tillväxten under ,4 procent och för år ,8 procent. I mars är prognosen -4,9 respektive 2,3 procent (med hänsyn till förändrade metoder för beräkning). Tabell 2. Tillväxt i Sverige Tillväxt i Sverige BNP till baspris -4,9 2,1 3,8 BNP -4,9 2,5 3,9 Arbetade timmar -2,6-0,2 0,7 Sysselsättning -2,3 0,0 0,4 Arbetslöshet 8,4 9,1 9,1 KPI -0,3 1,3 1,6 Offentligt finansiellt sparande -0,8-2,1-1,0 Juni ,4 0,8 Mars ,9 2,3 Den globala ekonomin befinner sig i en mycket kraftig konjunkturnedgång, vilket slår hårt mot den svenska ekonomin. Sysselsättningsgraden (antalet 3 Konjunturläget. Mars Konjunkturinstitutet 4 Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet 20

Budget för en rättvis vård

Budget för en rättvis vård Budget för en rättvis vård Förslag till landstingsfullmäktige 30 november 2010 Landstingsbudget för 2011 och flerårsplaner för 2012-2013 samt Investeringsbudget 2011-2015 1 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

BUDGET FÖR EN RÄTTVIS VÅRD

BUDGET FÖR EN RÄTTVIS VÅRD BUDGET FÖR EN RÄTTVIS VÅRD Landstingsbudget 2012 med flerårsplaner 2013-14 Investeringsbudget 2012-2016 Tilläggsbudget 2011 1 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025-

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- BOKSLUT -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- Majoriteten i Landstinget Sörmland 2010-2014 Inledning Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025 6 479 anställda som årligen utför 535 000 läkarbesök,

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Ge papperslösa patienter vård!

Ge papperslösa patienter vård! Ge papperslösa patienter vård! Ställningstagande för allas rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor Svensk sjuksköterskeförening och Sjuksköterskornas etiska råd Introduktion Människors rätt till

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård

Hälsa Sjukvård Tandvård 1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Kort om landstingsplanen

Kort om landstingsplanen Kort om landstingsplanen 2008 2010 Med fokus på folkhälsa god vård regional utveckling effektivitet attraktiva arbetsplatser ekonomi INNEHÅLL SID God hälsa och positiv livsmiljö 4 Nya, människonära mål

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform DATUM DIARIENR 2004-02-23 LKD04124 15 Återkallande av uppdragen för de förtroendevalda i landstingsstyrelsen och övriga nämnder Bakgrund Sedan valet 2002 har socialdemokraterna och vänsterpartiet bedrivit

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN OM DU SKADAS I VÅRDEN Om du drabbas av en skada i vården kan du ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Alla Sveriges landsting och regioner

Läs mer