Katrin Siverby, sekreterare Gert Norell, kommundirektör 10. Carl-Uno Olsson och Onni Vehviläinen ANSLAG/BEVIS

Transkript

1 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Plats och tid Vara konserthus kl (ajournering kl , , ,* Beslutande Se bifogat närvaroprotokoll (* ajournering kl och ) Övriga deltagande Katrin Siverby, sekreterare Gert Norell, kommundirektör 10 Justerare Carl-Uno Olsson och Onni Vehviläinen Justeringens plats och tid Kansli- och IT-avdelningen kl Underskrifter Sekreterare Paragrafer 6-18/10:2 Katrin Siverby Ordförande Justerare Kjell Gustafsson Carl-Uno Olsson Onni Vehviläinen Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Vara kommun, kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Datum för anslagets uppsättande Förvaringsplats för protokollet Datum för anslagets nedtagande Kommunstyrelsens arkiv Underskrift Utdragsbestyrkande

2 Innehållsförteckning KF /10:2 Prisutdelning och uppvaktning... 2 Anmälan... 3 Nytt reglemente för gemensam räddningsnämnd... 4 Revidering av arbetsordningen för kommunfullmäktige... 5 Revidering av reglemente för revisionen... 8 Digitaliserat nämndsarbete... 9 Kontrollavgift för felaktigt parkerade fordon på tomtmark VA-taxan år Budget 2011, plan Regler för utbetalning av partistöd Val av nämndemän Val till Skaraborgs kommunalförbund Fråga till bildningsnämndens ordförande... 29

3 VARA KOMMUN NÄRVAROPROTOKOLL sid 1(3) Justerare: Carl-Uno Olsson och Onni Vehviläinen Ledamöter Avvikande /tid Ersättare Avvikande /tid Närvaro C Kjell Gustafsson 1 S Gun-Britt Nilsson 1 M Göran Persson 1 S Fredrik Nelander 1 M Jan-Erik Wallin 1 M Cecilia Widegren 1 C Ingemar Gruvaeus 1 S Carl-Uno Olsson 1 M Onni Vehviläinen 1 FP Adam Alfredsson 1 C Elof Jonsson 1 S Ros-Marie Persson 1 M Lars Gezelius 1 V Carl-Magnus Bengtegård 1 S Stefan Westergren 1 KD Therése Hellqvist Johan Olsson 1 S Kajsa Heed Alexandra Gustafsson 1 Justerandens signatur

4 VARA KOMMUN NÄRVAROPROTOKOLL sid 2(3) Justerare: Carl-Uno Olsson och Onni Vehviläinen Ledamöter Avvikande /tid Ersättare Avvikande /tid Närvaro M Marie Pehrsson 1 C Louise Wiberg 1 FP Camilla Börjesson 1 S Bengt-Åke Svensson 1 SD Carola Karlsson 1 M Thore Svenson 1 S Yvonne Breman 1 M Per Gunnarsson 1 C Bengt-Olof Fredén 1 S Thomas Hansson 1 V Ulla Bengtegård 1 M Gabriela Bosnjakovic Johannes Lundén 1 S Petra Sahlström 1 KD Lena Juhlin 1 MP Sten Sundvall 1 M Mona Hellberg- Wikström 1 FP Ingvar Lund 1 Justerandens signatur

5 VARA KOMMUN NÄRVAROPROTOKOLL sid 3(3) Justerare: Carl-Uno Olsson och Onni Vehviläinen Ledamöter Avvikande /tid Ersättare Avvikande /tid Närvaro C Ingemar Rogbrant Irene Karlsson 1 S Jakob Jakobsson Bengt Karlsson 1 M Bengt Onsjö 1 S Heidi Tietäväinen 1 M Linda Carlsson 1 S Mohamad Rezkar 1 M Roland Edvardsson 1 S Åsa Olsson 1 M Alexander Larsson 1 SD Sven Wikström 1 FP Tobias Fahlqvist 1 Antal närvarande ledamöter 45 Justerandens signatur

6 VARA KOMMUN NÄRVAROPROTOKOLL Icke tjänstgörande ersättare sid 1(2) Justerare: Carl-Uno Olsson och Onni Vehviläinen Namn Närvaro M Johannes Lundén M Camille Mamaari M Håkan Svensson M Gunilla Levén M Herman Bynke M Inger Olsson M Lennart Haglund C Martin Kvist C Irene Carlsson C Ulla Johansson 1 FP Nina Gleisner FP Stig Gleisner KD Thomas Andrén KD Johan Olsson S Bengt Karlsson S Alexandra Gustafsson S Jörgen Kjellqvist 1

7 VARA KOMMUN NÄRVAROPROTOKOLL Icke tjänstgörande ersättare sid 2(2) Justerare: Carl-Uno Olsson och Onni Vehviläinen Namn Närvaro S Lina Persson (Närvarande kl ) 1 S Mikael Hernborg 1 S Christina Engblom S Jan-Erik Idsjö V Roger Strömberg V Christina Hagberg MP Jennie Sundvall MP Solweig Andersson SD Vakant Antal närvarande icke tjänstgörande ersättare 4

8 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Prisutdelning och uppvaktning Utdelning av Byggnads- och miljöpris 2010 Samhällsbyggnadsberedningens ordförande Jan-Erik Wallin (M) delar ut Byggnads- och miljöpriset 2010 till pristagaren Sylvie Andersson, varefter hon berättar som det arbete som lett fram till utmärkelsen. Uppvaktning med anledning av Lilla Augustpriset Fullmäktiges ordförande Kjell Gustafsson (C), uppvaktar på fullmäktiges vägnar Christer El-Mochantaf, som tilldelats utmärkelsen Lilla Augustpriset för sin novell Kalla hjärtans dag. Utdragsbestyrkande

9 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 6/10:2 Anmälan Följande ärenden anmäls: - Ärendebalans per Bilaga Ärendebalans - SN 111 Rapportering till Socialstyrelsen enligt 16 kap. 6 f h, socialtjänstlagen (SoL) - SN 112 Rapportering till Socialstyrelsen enligt 28 f-g lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Utdragsbestyrkande

10 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 7/10:2 KS 103 AU 167 Dnr 135/2010 Dpl 170 Nytt reglemente för gemensam räddningsnämnd Beslut (enligt kommunstyrelsens förslag) Kommunfullmäktige godkänner nytt reglemente för den gemensamma räddningsnämnden. Bilaga Räddningsnämnd Beskrivning Riksdagen har beslutat att en ny lag om brandfarliga och explosiva varor ska träda i kraft den 1 september Lagens syfte är att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakade av brandfarliga och explosiva varor. Lagen ska även förebygga obehörigt förfarande med varorna. Räddningsnämndens medlemskommuner har föreberett ändringar i reglementena för de nämnder som idag hanterar tillstånd för brandfarlig vara. Räddningsnämnden har då att ändra i sitt reglemente så att det stämmer överens med de arbetsuppgifter som åläggs nämnden. I Vara kommun har miljö- och byggnadsnämnden den 7 september 2010, 70, föreslagit att såväl tillståndsgivning som tillsyn i enlighet med den nya lagen ska handhas av räddningsnämnden. Beredande organs beslut Räddningsnämnden har den 16 september 2010 beslutat föreslå Vara, Grästorps och Essunga kommunfullmäktige att godkänna det nya reglementet samt därefter att kommunfullmäktige i Lidköping fastställer reglementet. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner nytt reglemente för den gemensamma räddningsnämnden. Utdragsbestyrkande

11 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 8/10:2 KS 104 AU 170 Dnr 142/2010 Dpl 101 Revidering av arbetsordningen för kommunfullmäktige Beslut (enligt kommunstyrelsens förslag) Kommunfullmäktige antar arbetsordning för kommunfullmäktige. Bilaga Arbetsordning Bakgrund Kanslichefen har av kommundirektören fått i uppdrag att gå igenom och föreslå eventuella revideringar av arbetsordningen för kommunfullmäktige. En avstämning har skett med kommunfullmäktiges ordförande. Nedan följer en redovisning av föreslagna förändringar och bakgrunden till dessa. Beskrivning Allmänt Som utgångspunkt för revideringen har Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) normalmall för fullmäktiges arbetsordning använts. I syfte att anpassa kommunens politiskt styrande dokument till den språkpraxis som numera gäller för lagar, så har ordet skall genomgående bytts ut mot ordet ska i dokumentet. Vidare har paragrafnumren satts före paragraftecknet, också detta med hänvisning till att detta är den praxis som gäller för lagtext, föreskrifter och liknande styrande dokument. Någon ändringsmarkering har inte gjorts för dessa ändringar. I övrigt är alla föreslagna ändringar markerade i texten. Övriga förslag till förändringar 21 Ordet eller har bytts ut i första och andra stycket för att överensstämma med tidigare nämnd normalmall. 25 Tidigare skrivning har bytts ut mot med anledning av vad en talare har anfört, då ordalydelsen är tydligare och överensstämmer med SKL:s normalmall. 35 Tillägg varav framgår att valberedningen till presidiet ska överlämna fullständiga uppgifter på föreslagen person. Detta sedan avsaknaden av dessa uppgifter medför administrativt merarbete 40 Dagens skrivning säger att allmänhetens frågestund alltid ska hållas. Då några frågor till dags datum inte kommit blir skrivningen inte helt rättvi- Utdragsbestyrkande

12 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige sande. Vidare hålls idag regelmässigt allmänhetens frågestund i samband med både budget och årsredovisning, varför detta bör framgå av arbetsordningen. 42 Med dagens skrivning kan endast kommunstyrelsen initiera tillsättande av fullmäktigeberedningar. Under den gångna mandatperioden har framkommit önskemål om att fler borde ha initiativrätt i denna fråga. Avsnittet rörande fasta beredningar stryks då några sådana enligt tidigare kommunfullmäktigebeslut inte ska finnas. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar arbetsordning för kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges behandling Under dagen har det framkommit att 25 i förslaget till arbetsordning innehåller en mening som är svår att tolka. Efter kontroll visar det sig att det i tidigare arbetsordning funnits ett stavfel och att detta stavfel följt med till det nya förslaget till arbetsordning. Ordförande Kjell Gustafsson (C) informerar om att en rättning av stavfelet får vara att anses som en redaktionell ändring. Vidare har det framkommit att 40 i förslaget till arbetsordning kan uppfattas som otydligt vad gäller betydelsen av ordet allmänhet. Med anledning härav har ett förslag till förändring av nämnda paragraf tagits fram enligt nedan: Allmänheten ska beredas tillfälle att ställa frågor (allmänhetens frågestund) vid följande sammanträden med fullmäktige: 1. när fullmäktige behandlar årsredovisningen 2. när fullmäktige behandlar budgeten Vid allmänhetens frågestund besvaras även frågor vilka skriftligen ställts av kommuninvånare och inkommit till kommunstyrelsens kansli senast två veckor före dagen då kommunfullmäktigesammanträdet ska hållas. Frågorna behöver inte röra ärenden på fullmäktiges dagordning. I kungörelsen till dessa sammanträden ska anges att allmänhetens frågestund ska förekomma. Uppgift härom ska också tas in i ortstidningarna. Vid allmänhetens frågestund får inte förekomma någon överläggning. Sammanträdet ajourneras kl Utdragsbestyrkande

13 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Proposition Fullmäktiges ordförande Kjell Gustafsson (C) ställer proposition på det nya förslaget till 40 i arbetsordningen och finner att det vinner bifall. Därefter ställer ordförande proposition på kommunstyrelsens förslag i övrigt och finner att det vinner bifall. Utdragsbestyrkande

14 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 9/10:2 KS 105 AU 171 Dnr 143/2010 Dpl 007 Revidering av reglemente för revisionen Beslut (enligt kommunstyrelsens förslag) Kommunfullmäktige antar reglemente för kommunens revisorer. Bilaga Revisionen Bakgrund Kanslichefen har av kommundirektören fått i uppdrag att gå igenom och föreslå eventuella revideringar av reglemente för revisionen. Nedan följer en redovisning av föreslagna förändringar och bakgrunden till dessa. Beskrivning Allmänt Som utgångspunkt för revideringen har Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) normalmall för reglemente för revisionen den korta varianten använts. I syfte att anpassa kommunens politiskt styrande dokument till den språkpraxis som numera gäller för lagar, så har ordet skall genomgående bytts ut mot ordet ska i dokumentet. Vidare har paragrafnumren satts före paragraftecknet, också detta med hänvisning till att detta är den praxis som gäller för lagtext, föreskrifter och liknande styrande dokument. Någon ändringsmarkering har inte gjorts för dessa ändringar. I övrigt är alla föreslagna ändringar markerade i texten. Övriga förslag till förändringar 15 Förändring i enlighet med SKL:s normalmall. 24 Giltighetstiden stryks då detta framgår av dokumentets försättsblad, vilket även gäller kommunens övriga reglementen. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar reglemente för kommunens revisorer. Utdragsbestyrkande

15 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 10/10:2 KS 106 AU 173 Dnr 150/2010 Dpl 005 Digitaliserat nämndsarbete Beslut 1. Kommunstyrelsen utser en till två försöksgrupper inom kommunstyrelsen som aktivt använder läsplattor/datorer under Kommunstyrelsen utvärderar och tar därefter ställning till fortsatt digitalisering av fullmäktige- och nämndsarbetet senast i slutet av Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta regler och anvisningar för det digitala nämndsarbetet. 4. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheterna att fullmäktiges möten sänds via web-tv samt sparas och lagras digitalt. Bakgrund Utskick av kallelser, handlingar, protokoll och annat material till de förtroendevalda sänds idag ut per post. Ungefär papper används kvartalsvis för dessa utskick. Förutom kostnader för papper (ca kr/kvartal) medför hanteringen kostnader för kopiering, kuvert, porto och arbetstid. Lägg därtill de miljöeffekter hanteringen innebär, särskilt med tanke på att mycket av materialet används under mycket kort tid och därefter slängs. Beskrivning Enligt kommunstyrelsens verksamhetsplan ska den kommunalt finansierade verksamheten bedrivas på ett effektivt sätt. Ett digitaliserat nämndsarbete, där varje ordinarie ledamot förses med en dator (s.k. läsplatta eller liknande), skulle innebära avsevärt minskade kostnader för papper, kopiering, kuvert, porto och arbetstid. Snabbheten - och därmed effektiviteten - med vilken de förtroendevalda skulle kunna nås av material, meddelanden m.m., skulle öka avsevärt. Vidare skulle miljöeffekterna påverkas positivt. Ärendet bereds av kanslichef Katrin Siverby tillsammans med berörd personal. Ambitionen är att arbetet ska påbörjas i samband med nyvalsutbildningen. Kostnad Behovet av datorer inom kommunen beräknas till ca 100 och kostnaden beräknas till mellan kr per dator. Utdragsbestyrkande

16 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Kommunstyrelsens behandling IT-samordnare Matthias Kristensson förevisar en Apples I-pad en modell av läsplatta. En grupp i kommunen har i veckan gjort studiebesök till Bengtsfors kommun för att se hur deras arbete med läsplattor fungerar. I deras modell saknades bl.a. möjlighet att göra anteckningar. De har nyligen börjat med arbetsutskottets ledamöter. Det sker en stor utveckling inom detta område just nu. Lagen om offentlig upphandling måste beaktas. Kommundirektören meddelar att avtalet med kommunens stora kopieringsapparat går ut den 1 juli Ledamöterna framför bl.a. följande synpunkter: Det är viktigt att kunna göra antecknar i dokumenten på läsplattan. Önskemål finns att även partidokument ska kunna hanteras. De är viktigt att tekniken inte bygger på att politikerna har trådlös uppkoppling i sin bostad bör gå även med 3G-modul. Kommunfullmäktiges handlingar bör gå ut digitalt via e-post till en början. Yrkande Irene Karlsson yrkar följande lydelse av de två första punkterna: 1. Kommunstyrelsen utser en till två försöksgrupper inom kommunstyrelsen som aktivt använder läsplattor under Kommunstyrelsen utvärderar och tar därefter ställning till fortsatt digitalisering av fullmäktige- och nämndsarbetet senast i slutet av Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta regler och anvisningar för det digitala nämndsarbetet. Proposition Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag mot Irene Karlssons yrkande och finner att yrkandet antas. Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen utser en till två försöksgrupper inom kommunstyrelsen som aktivt använder läsplattor under Kommunstyrelsen utvärderar och tar därefter ställning till fortsatt digitalisering av fullmäktige- och nämndsarbetet senast i slutet av Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta regler och anvisningar för det digitala nämndsarbetet. Utdragsbestyrkande

17 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges behandling Kommundirektör Gert Norell informerar om kommunens arbete med trådlöst nätverk på Lagmansgymnasiet/konserthuset, huvudbiblioteket och kommunhuset. Yrkande Adam Alfredsson (FP) yrkar att kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheterna att fullmäktiges möten sänds via web-tv samt lagras och sparas digitalt. Elof Jonsson (C) yrkar att ett tillägg görs i punkt 1 i kommunstyrelsens förslag till beslut genom att det istället för läsplattor står läsplattor/datorer. Sammanträdet ajourneras kl Proposition Ordförande Kjell Gustafsson (C) ställer proposition på Elof Jonssons ändringsyrkande och finner att det vinner bifall. Därefter ställer ordförande proposition på Adam Alfredssons tilläggsyrkande och finner att det vinner bifall. Sammanträdet ajourneras kl Utdragsbestyrkande

18 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 11/10:2 KS 107 AU 174 Dnr 117/2010 Dpl 514 Kontrollavgift för felaktigt parkerade fordon på tomtmark Beslut (enligt kommunstyrelsens förslag) Kommunfullmäktige fastställer kontrollavgiften för felparkerade fordon till följande belopp att gälla fr.o.m. den 1 januari Inom område med förbud att parkera (tomtmark) På plats med förbud att parkera (P-förbud) På plats avsedd för parkering med tillstånd för rörelsehindrad Utdragsbestyrkande 300 kr 300 kr 500 kr Bakgrund Vid parkeringssammanhang stöter man ofta på två olika begrepp - gatumark och tomtmark. Då parkering sker på gatumark, parkeras fordonen oftast utmed en gata eller på ett torg. Tomtparkering utförs oftast på fastighetsägares mark eller i någon parkeringsanläggning. Gatumark är ofta allmän plats eller gata och torg. Tomtmark är enskild plats, privat mark, avgränsade markparkeringar eller P-hus/garage. Då de två typerna av mark regleras av två olika lagstiftningar - gatumarken av offentligrättslig lagstiftning och tomtmark av civilrättslig lagstiftning - blir det två olika förfaringssätt vid botfällandet. Om man parkerar felaktigt på gatumark delas en parkeringsanmärkning ut av en parkeringsvakt som har ett förordnande. Vid felparkering på tomtmark kan kontrollavgift utfärdas. Indrivning och reklamation av de två olika typerna av avgift går till på olika sätt. Kommunen har sedan många år möjlighet att bötfälla felparkerade fordon genom parkeringsanmärkning. I dag har kommunen ingen möjlighet att ta ut kontrollavgift för felparkerade fordon. Detta skapar problem ibland främst vid konserthuset. Om kommunen ska införa kontrollavgift för felaktig tomtmarksparkering, måste skyltning göras och kontrollavgiftsblanketter tryckas upp. Ytterligare beredning I ett förslag till samordning av parkeringsböter över kommungränserna, har samhällsbyggnadsförvaltningen utfört en kartläggning i grannkommunerna. Förslaget har sänts ut till berörda kommuner och polismyndigheter för att få synpunkter. Remisstiden har angivits till 29 oktober. Av inkomna svar kan redan konstateras att det behövs mer utredningsarbete och samråd mellan berörda kommuner och polisen för att klara uppdraget.

19 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Lämpligen samordnas detta genom Skaraborgs Kommunalförbunds försorg. Då detta kommer att ta mer tid, föreslår förvaltningen att tomtmarksbot i Vara tills vidare bestäms till samma belopp som vid nuvarande felparkeringsavgift vid allmän platsmark. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer kontrollavgiften för felparkerade fordon till följande belopp att gälla fr.o.m. den 1 januari Inom område med förbud att parkera (tomtmark) På plats med förbud att parkera (P-förbud) På plats avsedd för parkering med tillstånd för rörelsehindrad 300 kr 300 kr 500 kr Utdragsbestyrkande

20 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 12/10:2 KS 109 AU 176 Dnr 132/2010 Dpl 346 VA-taxan år 2011 Beslut (enligt kommunstyrelsens förslag) Kommunfullmäktige antar VA-taxa för år Bilaga VAtaxa Bakgrund VA-avdelningen har konstaterat att inkomsterna från anläggningsavgifterna för vatten och avlopp inte täcker investeringskostnaderna för utbyggnad av VAnätet till nya industri- och bostadsområden. Därför föreslås att anläggningsavgifterna för vatten och avlopp höjs med 15 % i 2011 års VA-taxa, vilket ger en bättre överensstämmelse mellan intäkter och kostnader. Brukningstaxan för vatten och avlopp föreslås däremot oförändrad från år De ändringar som genomfördes år 2010 med differentierade mätaravgifter och nyttoavgifter har haft avsedd effekt och har bidragit till att någon ändring av brukningstaxan inte behövs. Beredande organs beslut Tekniska servicenämnden har beslutat att godkänna revideringen av VA-taxan för år 2011 enligt bilagt förslag till VA-taxa samt överlämnat det till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar VA-taxa för år Utdragsbestyrkande

21 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 13/10:2 KS 110 AU 178 Dnr 3/2010 Dpl 041 Budget 2011, plan Beslut 1. Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att i samband med 2010 års bokslut besluta om ombudgetering av anslag i investeringsbudgeten som inte disponerats, samt för driftbudget besluta om balansering av över- och underskott. 2. Inventarier understigande ett halvt basbelopp får kostnadsföras. Beslut avseende nämnd, driftbudget Följande särskilda beslut tas för respektive nämnd. Samtliga taxor i budgeten redovisas exkl. moms. Revisorerna Kommunfullmäktige fastställer förslaget till budget för revisorerna om kronor. Skulle utfallet av kommande upphandling av revisionstjänster inte inrymmas inom given budgetram, får frågan om en förändring av densamma hanteras efter genomförd upphandling. Räddningsnämnden Kommunstyrelsen (inkl. f.d. tekniska servicenämnden) 3. Kommunfullmäktiges kungörelser ska annonseras i NLT och SkLT samt läggas ut på Vara kommuns hemsida. 4. Kommunfullmäktige fastställer partistödet enligt följande: Grundbidrag/parti (8) kr kr Utbildningsbidrag/mandat (45) kr kr Mandatstöd/mandat (45) kr kr kr Partistödet utbetalas till den lokala partiorganisationen i Vara kommun enligt regler för partistöd. 5. Kommunfullmäktige beviljar kommunstyrelsen en ramökning med 1,75 miljoner kr (mnkr) för tekniska servicenämndens f.d. verksamhet. Utdragsbestyrkande

22 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Miljö- och byggnadsnämnden 6. Kommunfullmäktige godkänner höjning av bygglovtaxans grundbelopp med en enhet till 42 kr (2,4 %) och timavgiften för nämndens hela verksamhetsområde med 25 kr till 750 kr (3,4 % på 2 år). 7. Kommunfullmäktige beviljar miljö- och byggnadsnämnden en ramjustering med 1,25 mnkr. Bildningsnämnden 8. Bildningsnämnden erhåller en höjning enligt resursfördelningsmodellen genom justering av à-priset med 2 %, vilket ger nämnden ett ökat ramanslag med ca 5,4 mnkr. Socialnämnden 9. Kommunfullmäktige beviljar socialnämnden begärda 3,5 mnkr att tilldelas omsorgen för funktionshindrade (OF) enligt den centrala resursfördelningsmodellen utifrån avstämning juni 2010, vilket har beaktats i budgetförslaget. 10. Socialnämnden erhåller en höjning med 2 % enligt resursfördelningsmodellen, vilket ger ett ökat ramanslag med ca 3,6 mnkr. Driftbudget, övrigt 11. Taxorna i övrigt är oförändrade jämfört med För vissa taxor sker förändringar med hänsyn till index och tillämpningsföreskrifter. 12. Kommunfullmäktige fastställer driftbudget 2011 och plan för respektive nämnd enligt bilaga (tkr) 13. En utredning ska genomföras om så kallad utmaningsrätt ska införas inom alla verksamheter, vilket i princip innebär att om någon registrerad firma i motsvarande bransch anser sig kunna utföra tjänst som idag bedrivs av kommunen med en högre kvalitet till samma kostnad eller samma kvalitet som idag fast till lägre kostnad, så ska en öppen upphandling ske. Investeringsbudget 14. Kommunfullmäktige fastställer investeringsbudget 2011 och plan för respektive nämnd med tidigare beslutade justeringar och ombudgeteringar enligt bilaga (tkr). Övrigt 15. Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen år 2011 till 21:20 per skattekrona. 16. Kommunfullmäktige fastställer resultat-, finansierings- och balansbudget för år 2011 enligt reviderad bilaga.budget Utdragsbestyrkande

23 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer ekonomisk plan i löpande text för åren enligt reviderad bilaga Budget. Reservation Mot beslutet reserverar sig den moderata gruppen och den folkpartistiska gruppen till förmån för Jan-Erik Wallins (M) yrkanden. Beskrivning Finansiella mål Resultatbudgeten redovisar nu ett resultat på 2,4 mnkr. (Efter KS:s behandling - 9,9 mnkr enligt fullfondering, + 0,1 mnkr enligt blandad modell) Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår i resultatbudgeten till 0,3 % (efter KS:s behandling 1,4 %). Enligt de finansiella målen, som antagits i finansplanen, ska årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag uppgå till 2 % +/- 1 %. Detta utgör marginal för ett realt förmögenhetsskydd (avskrivningar på återanskaffningsvärdet) samt en buffert för de osäkerhetsfaktorer och den instabilitet i planeringsförutsättningarna som för närvarande finns. Övriga finansiella mål har följts upp i budgetdokumentet under avsnittet Finansiell analys. Övriga förutsättningar Följande förutsättningar har legat till grund för ramberäkningarna under perioden : Oförändrad skattesats 21,20 skkr under hela planeringsperioden Invånarantalet i kommunen är beräknat till år 2011, år 2012, år 2013 och år Skatteunderlaget i kommunen beräknas öka i samma takt som för riket totalt enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognos, d.v.s. 1,6 % år 2011, 3,9 % år 2012, 4,4 år 2013 och 4,4 % år De ekonomiska ramarna gäller med de förutsättningar som antagits betr. löne- och prisökningar. Budgetprocessen Ramarna innehåller justeringar av rent teknisk karaktär. Ramarna har vidare justerats enligt central resursfördelning. Dessutom tillkommer äskanden utöver ram, som beretts i särskild ordning nedan. Beräknade löneökningar är budgeterade i respektive nämnds budgetram. Utdragsbestyrkande

24 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Nämndernas äskanden (tkr) Kommunstyrelsen (tekniska servicenämnden) Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden SUMMA Budgetberedningen Under budgetberedningen den 21 oktober 2010 har gemensamma överläggningar förts med samtliga nämnders ordförande och ansvariga tjänstemän, varvid nämnderna redovisat sina budgetförslag. Ekonomichef Dan Jonasson redovisar följande dokument: Budget 2011, plan (Driftbudget, investeringsbudget, resultatbudget, finansieringsanalys och balansbudget). Skatteprognos Kommunstyrelsens behandling MBL-förhandling har genomförts 8 november. Arbetstagarna påpekar att en alltför snäv budget kan innebära svårigheter att nå upp till lagstadgad kravnivå i verksamheterna samt negativt påverka arbetsmiljön för medarbetarna. Beslut En särskild redovisning ska bifogas handlingarna till fullmäktige avseende hur mycket kostnaderna ökat från ursprungligt antagande och varför, samt ett preliminärt hyresavtal godkänt av brukande enhet avseende vårdcentralen, Levene skola, förskola Kvänum Allébadet, Söder- och Östergård. Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att i samband med 2010 års bokslut besluta om ombudgetering av anslag i investeringsbudgeten som inte disponerats samt för driftbudget besluta om balansering av över- och underskott. 2. Inventarier understigande ett halvt basbelopp får kostnadsföras. Beslut avseende nämnd, driftbudget Följande särskilda beslut tas för respektive nämnd. Samtliga taxor i budgeten redovisas exkl. moms. Utdragsbestyrkande

25 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Revisorerna Räddningsnämnden Kommunstyrelsen (inkl. f.d. tekniska servicenämnden) 3. Kommunfullmäktiges kungörelser ska annonseras i NLT och SkLT samt läggas ut på Vara kommuns hemsida. 4. Kommunfullmäktige fastställer partistödet enligt följande: Grundbidrag/parti (8) kr kr Utbildningsbidrag/mandat (45) kr kr Mandatstöd/mandat (45) kr kr kr Partistödet utbetalas till den lokala partiorganisationen i Vara kommun enligt reglemente för partistöd. 5. Kommunfullmäktige beviljar kommunstyrelsen en ramökning med 1,75 miljoner kr (mnkr) för tekniska servicenämndens f.d. verksamhet. Miljö- och byggnadsnämnden 6. Kommunfullmäktige godkänner höjning av bygglovtaxans grundbelopp med en enhet till 42 kr (2,4 %) och timargiften för nämndens hela verksamhetsområde med 25 kr till 750 kr (3,4 % på 2 år). 7. Kommunfullmäktige beviljar miljö- och byggnadsnämnden en ramjustering med 1,25 mnkr. Bildningsnämnden 8. Bildningsnämnden erhåller en höjning enligt resursfördelningsmodellen genom justering av á-priset med 2 %, vilket ger nämnden ett ökat ramanslag med ca 5,4 mnkr. Socialnämnden 9. Kommunfullmäktige beviljar socialnämnden begärda 3,5 mnkr att tilldelas omsorgen för funktionshindrade (OF) enligt den centrala resursfördelningsmodellen utifrån avstämning juni 2010, vilket har beaktats i budgetförslaget. 10. Socialnämnden erhåller en höjning med 2 % enligt resursfördelningsmodellen, vilket ger ett ökat ramanslag med ca 3,6 mnkr till individ- och familjeomsorgen. Utdragsbestyrkande

26 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Driftbudget, övrigt 11. Taxorna i övrigt är oförändrade jämfört med För vissa taxor sker förändringar med hänsyn till index och tillämpningsföreskrifter. 12. Kommunfullmäktige fastställer driftbudget 2011 och plan för respektive nämnd enligt bilaga (tkr) 13. En utredning ska genomföras om så kallad utmaningsrätt ska införas inom alla verksamheter, vilket i princip innebär att om någon registrerad firma i motsvarande bransch anser sig kunna utföra tjänst som idag bedrivs av kommunen med en högre kvalitet till samma kostnad eller samma kvalité som idag fast till lägre kostnad, så ska en öppen upphandling ske. Investeringsbudget 14. Kommunfullmäktige fastställer investeringsbudget 2011 och plan för respektive nämnd med tidigare beslutade justeringar och ombudgeteringar enligt bilaga (tkr). Övrigt 15. Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen år 2011 till 21:20 per skattekrona. 16. Kommunfullmäktige fastställer resultat-, finansierings- och balansbudget för år 2011 enligt reviderad bilaga. 17. Kommunfullmäktige fastställer ekonomisk plan i löpande text för åren enligt reviderad bilaga. Kommunfullmäktiges behandling Allmänhetens frågestund och ajournering Sammanträdet ajourneras kl för allmänhetens frågestund, men då ingen önskar ställa några frågor, återupptas sammanträdet igen. Yrkande Jan-Erik Wallin (M), med instämmande av Camilla Börjesson (FP) och Thore Svenson (M), yrkar enligt följande: bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut punkt 1-4, 6, 8-9, 11-13, bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut punkt 7 med den ändringen att miljö- och byggnadsnämnden beviljas en ramjustering på 800 tkr. bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut punkt 10 med den ändringen att de sista fyra orden stryks Utdragsbestyrkande

27 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut punkt 14 med den ändringen att avsatta medel till Turning Torsbo istället avsätts till Nästegårdsbadet avslag till kommunstyrelsens förslag till beslut punkt 5 Fredrik Nelander (S), med instämmande av Elof Jonsson (C), Carl-Uno Olsson (S), Ulla Bengtegård (V), Stefan Westergren (S), Bengt-Olof Fredén (C) och Sten Sundvall (MP), yrkar bifall till Jan-Erik Wallins yrkande angående kommunstyrelsens förslag punkt 10 och tillstyrker i övrigt kommunstyrelsens förslag till beslut. Elof Jonsson (C), fullmäktiges tidigare ordförande, presenterar fullmäktiges presidiums förslag till beslut rörande revisorerna enligt följande: Kommunfullmäktige fastställer förslaget till budget för revisorerna om kronor. Skulle utfallet av kommande upphandling av revisionstjänster inte inrymmas inom given budgetram, får frågan om en förändring av densamma hanteras efter genomförd upphandling. Elof Jonsson (C) yrkar bifall till presidiets förslag till beslut rörande revisorernas budget. Sammanträdet ajourneras kl Proposition Ordförande Kjell Gustafsson (C) ställer proposition på kommunstyrelsens förslag till beslut punkt 1-2 samt förslaget till beslut rörande revisorerna och finner att de vinner bifall. Kommunstyrelsen Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag till beslut punkt 3-4 och finner att de vinner bifall. Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag till beslut punkt 5 och Jan-Erik Wallins (M) avlagsyrkande och finner att kommunstyrelsens förslag till beslut vinner bifall. Miljö- och byggnadsnämnden Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag till beslut punkt 6 och finner att det vinner bifall. Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag till beslut punkt 7 och Jan-Erik Wallins (M) om en ramjustering på 800 tkr och finner att kommunstyrelsens förslag till beslut vinner bifall. Bildningsnämnden Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag till beslut punkt 8 och finner att det vinner bifall. Utdragsbestyrkande

28 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Socialnämnden Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag till beslut punkt 9 och finner att det vinner bifall. Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag till beslut punkt 10 och Jan-Erik Wallins (M) ändringsyrkande och finner att Jan-Erik Wallins förslag vinner bifall. Driftbudget, övrigt Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag till beslut punkt och finner att de vinner bifall. Investeringsbudget Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag till beslut punkt 14 och Jan-Erik Wallins (M) ändringsyrkande och finner att kommunstyrelsens förslag till beslut vinner bifall. Övrigt Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag till beslut punkt och finner att de vinner bifall. Utdragsbestyrkande

29 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 14/10:2 KS 114 Dnr 118/2010 Dpl 104 Regler för utbetalning av partistöd Beslut (enligt kommunstyrelsens förslag) 1. Kommunfullmäktige upphäver Regler för utbetalning av utbildningsbidraget till de politiska partigrupperna (KF , 80). 2. Kommunfullmäktige antar Regler för partistöd Bilaga Partistöd Bakgrund I samband med budgetarbetet inför 2011 har framkommit behov av att revidera och förtydliga partistödsreglerna med avseende bland annat på förutsättningar och utbetalningsvillkor. Med anledning härav fick kanslichefen i uppdrag att ta fram ett förslag till nya regler. Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige upphäver Regler för utbetalning av utbildningsbidraget till de politiska partigrupperna (KF , 80). 2. Kommunfullmäktige antar Regler för partistöd Utdragsbestyrkande

30 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 15/10:2 VB 16/10:2 Dnr 130/2010 Dpl 102 Val av nämndemän Beslut (enligt valberedningens förslag) Kommunfullmäktige väljer sex nämndemän för mandatperioden enligt följande: Parti Nämndemän S Mikael Hernborg Smedjegatan 51 B VARA S C C M M Ros-Marie Persson Kungsgatan VARA Louise Wiberg Arentorp Torpa VARA Svenåke Ekblom Södra Lundby Brotorp VEDUM Ulla Johansson Naum Dränggården VARA Johannes Lundén Spångatan VARA Bakgrund Lidköping, Skara, Vara, Götene, Grästorp och Essunga utser gemensamt 36 nämndemän i tingsrätten. Sex av nämndemännen utses av kommunfullmäktige i Vara kommun. Kommunfullmäktige har att utse nämndemän för mandatperioden Utdragsbestyrkande

31 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Valberedningens behandling Nämndemän föreslås till det antal som ska väljas. Paragrafen justeras omedelbart efter att valberedningens möte avslutats. Valberedningens förslag till beslut Kommunfullmäktige väljer sex nämndemän för mandatperioden enligt följande: Parti Nämndemän S Mikael Hernborg Smedjegatan 51 B VARA S C C M M Ros-Marie Persson Kungsgatan VARA Louise Wiberg Arentorp Torpa VARA Svenåke Ekblom Södra Lundby Brotorp VEDUM Ulla Johansson Naum Dränggården VARA Johannes Lundén Spångatan VARA Utdragsbestyrkande

32 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 16/10:2 VB 18/10:2 Dnr 130/2010 Dpl 102 Val till Skaraborgs kommunalförbund Beslut (enligt valberedningens förslag) Kommunfullmäktige väljer ledamöter och ersättare till Skarborgs kommunalförbunds förbundsfullmäktige för mandatperioden enligt följande: Parti Ledamot S Fredrik Nelander Södra Kedum Ellstorp VARA Parti Ersättare S Heidi Tietäväinen Stationsvägen VARA C Ingemar Gruvaeus Kungsgården KVÄNUM C Irene Karlsson Norra Vånga Stora Holmen KVÄNUM M Onni Vehviläinen Ulvstorp VARA M Lennart Haglund Vedum Fårhaga VEDUM Bakgrund Kommunfullmäktige ska för Vara kommun utse tre ledamöter i Skaraborgs kommunalförbund. Enligt förbundsordningen för Skaraborgs Kommunalförbund utser varje medlemskommun två ledamöter med ersättare i förbundsfullmäktige. Utifrån folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas utses ytterligare en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av invånare. Kommunallagen säger: En förbundsmedlem får till ledamot eller ersättare i ett kommunalförbunds beslutande församling välja endast den som är ledamot eller ersättare i förbundsmedlemmens fullmäktige. Valberedningens behandling Ledamöter och ersättare föreslås till det antal som ska väljas. Paragrafen justeras omedelbart efter att valberedningens möte avslutats. Utdragsbestyrkande

33 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Valberedningens förslag till beslut Kommunfullmäktige väljer ledamöter och ersättare till Skarborgs kommunalförbunds förbundsfullmäktige för mandatperioden enligt följande: Parti Ledamot S Fredrik Nelander Södra Kedum Ellstorp VARA Parti Ersättare S Heidi Tietäväinen Stationsvägen VARA C Ingemar Gruvaeus Kungsgården KVÄNUM C Irene Karlsson Norra Vånga Stora Holmen KVÄNUM M Onni Vehviläinen Ulvstorp VARA M Lennart Haglund Vedum Fårhaga VEDUM Utdragsbestyrkande

34 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 17/10:2 Dnr 136/2010 Jakob Jakobssons (S) anhållan om entledigande från uppdrag och begäran om röstsammanräkning Beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar Jakob Jakobsson från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. 2. Kommunfullmäktige begär ny röstsammanräkning. Bakgrund Jakob Jakobsson (S) har genom skrivelse begärt att få bli entledigad från samtliga politiska uppdrag i kommunen. Utdragsbestyrkande

35 VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 18/10:2 Dnr 159/2010 Dpl 024 Fråga till bildningsnämndens ordförande Beslut Kommunfullmäktige beslutar att enkel fråga från Onni Vehviläinen till bildningsnämndens ordförande får ställas. Bakgrund Onni Vehviläinen (M) har den 8 november 2010 inkommit med en fråga till bildningsnämndens ordförande enligt följande: Efter det nyligen genomförda valet har centerpartiet, till vilket du hör, uttryckt i media att ni politiskt vill ha en tydligare satsning på skolan. Min fråga till dig är vad som saknats? Då det gäller resurser till politiskt arbete i bildningsnämnden har arvodet till ordförande gångna mandatperioden höjts till 50 % av arvodet till kommunstyrelsens ordförande. Detta betyder att ordförande ska lägga minst 50 % av sin arbetstid till att bereda, leda och utveckla nämndsarbetet inom ansvarsområdet. Vi tycker alla att utbildningsfrågorna ör oerhört viktiga och det är du, Ingemar Rogbrant, som är ordförande och därmed varit ansvarig för att leda arbetet. I de av kommunfullmäktige antagna reglerna för Arvoden och ersättningar står det följande: I samband med kommunens årsredovisning skall förtroendevald med årsarvode % lämna redovisning på alla sidouppdrag. Jag har inte sett någon sådan från dig. Fråga till Ingemar Rogbrandt: Utöver halvtid som bildningsnämndens ordförande, vilka övriga uppdrag har ordförande haft respektive år den gångna mandatperioden? Vilken omfattning har dessa uppdrag haft? Med ovanstående som grund och de intentioner som föranledde utökningen av tid för främst nämndsordförande, anser bildningsnämndens ordförande att dagens regler är tillfyllest för att säkerställa det engagemang som krävs för uppdraget? Kommunfullmäktiges behandling Ordförande Kjell Gustafsson (C) frågar fullmäktiges ledamöter om frågan från Onni Vehviläinen (M) får ställas, vilket bifalls. Utdragsbestyrkande

36 ÄRENDEBALANS per Bilaga till KF sid 1 Inkom den Dnr Initierat av Ärende Handläggning / /200 7 Planberedningen (fr.o.m benämnd samhällsbyggnadsberedningen) Detaljplan för del av fastigheten Vedum 8:3 Handläggs av samhällsbyggnadsförvaltningen (Avvaktar efterfrågan) Kommunstyrelsens AU Fördjupning av översiktsplanen för Kvänum Handläggs av samhällsbyggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsberedningen (080305) (Prioriterar nu kommunens översiktsplan) /2008 Vara Ishall ek. förening Ansökan om bidrag till byggnation av ishall i Vara kommun Vilande (kommunstyrelsens AU) /2009 Tekniska servicenämnden Upprustning av kommunens inomhusbad Handläggs i budgetarbetet /2009 Samhällsbyggnadsberedningen Kommunomfattande översiktsplan Handläggs av samhällsbyggnadsberedningen (KF ) /200 9 Sverker Lidén m. fl Överklagande av Vara kommunfullmäktiges beslut ang. Vara Horse Arena Dom överklagad till kammarrätten (KS ) Erhållit prövningstillstånd /2010 Samhällsbyggnadsberedningen Miljömål och miljöstrategi Samhällsbyggnadsberedningen är politisk styrgrupp /2010 Miljö- och byggnadsnämnden Översyn av riktlinjer för vindkraftetableringar Kommunstyrelsen sker i samband med ny översiktsplan (AU ) Utdragsbestyrkande

37 ÄRENDEBALANS per Bilaga till KF sid 2 Inkom den Dnr Initierat av Ärende Handläggning /2010 Ledningsgruppen Styrdokument Kommunstyrelsens AU November 2010 Skalet ska vara klart - 1 april Förslag klart till för remiss till partigrupperna - Juni 2011 KF antar ny strategisk plan /2010 Miljö- och byggnadsnämnden Detaljplan för Levene 4.1 m.f.l. i levene tätort Kommunfullmäktige /2010 Samhällsbyggnadsförvaltningen Detaljplan för kv. Ritaren 11 i Vara tätort Kommunfullmäktige /2010 Kommunstyrelsen Detaljplan för bostäder inom område för Vara Horse Planuppdrag Arena /201 Tekniska servicenämnden Kontrollavgift för felaktigt parkerade fordon på Kommunfullmäktige tomtmark /201 Kommunstyrelsen Partistödet mandatperioden Kommunfullmäktige / Val att förrättas december 2010 Kommunfullmäktige (nämndemän Skaraborgs Tingsrätt, fullmäktige Skaraborgs Kommunalförbund) och (övriga) /201 Tekniska servicenämnden Ändring av VA-taxan för år 2011 Kommunfullmäktige /201 Kommunledning KF:s arbetsordning Kommunfullmäktige /201 0 Kommunledning Reglemente för revisorerna Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande

38 ÄRENDEBALANS per Bilaga till KF sid 3 Inkom den Dnr Initierat av Ärende Handläggning / / / / /201 0 Kommunledning Folkpartiets fullmäktigegrupp Folkpartiets fullmäktigegrupp Jan-Erik Wallin (M) LF 147 Carl XV av IOGT- NTO/Riksföreningen Våra Gårdar Revidering av reglementena inför mandatperioden Kommunfullmäktige Motion om att utveckla ungdomars sommarjobb i Remiss till Bildningsnämnden, Socialnämnden Vara kommun till att innefatta möjligheten att starta och näringslivschefen eget företag Motion om nya former och bättre förutsättningar Remiss till Bildningsnämnden och näringslivschefen för ungas kultur- och fritidsutövande Motion om placeringen av ledamöterna i fullmäktigesalen Kommunfullmäktiges ordförande Ansökan om investeringsstöd för en digital biografanläggning Bildningsnämnden / Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande

39 Bilaga till KF 7/2010:2 REGLEMENTE FÖR GEMENSAM RÄDDNINGS- NÄMND Antaget av kommunfullmäktige 201z-xx-yy. Utöver det som föreskrivs om nämnd i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta regle-mente. Med kommunfullmäktige avses i reglementet kommunfullmäktige i Lidköping om inte annan anges. 1 Nämndens verksamhetsområde Räddningsnämnden är Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga kommuners gemensamma organ för uppgifter som gäller räddningstjänst, skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser enligt lagen om skydd mot olyckor, tillstånd och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor samt de uppgifter i övrigt som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnd som svarar för räddningstjänsten. Nämnden skall vidare deltaga i samråd och avge yttranden i ärenden om någon nämnd i Lidköping, Vara, Grästorp eller Essunga kommuner begär det. Nämnden ingår i Lidköpings kommuns nämndorganisation men verksamheten omfattar enligt avtal också Vara, Grästorp och Essunga kommuner. 2 Nämnden åligger särskilt att se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar och dess rökkanaler. Detsamma gäller imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Objekt som skall rengöras skall också brandskyddskontrolleras. att utföra operativ räddningstjänst. att svara för att åtgärder efter en räddningsinsats blir utförda. att pröva tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor. att svara för tillsyn över efterlevnaden av lagen om skydd mot olyckor samt lagen om brandfarliga och explosiva varor. att ta fram ett handlingsprogram för förebyggande mot olyckor och räddningstjänst.

40 Bilaga till KF 7/2010:2 3 Ekonomisk förvaltning Nämnden skall ha hand om den ekonomiska förvaltningen av de medel, som i respektive kommunfullmäktiges årsbudget ställes till nämndens förfogande. 4 Övriga uppgifter I nämndens uppgifter ingår vidare bl.a. inom nämndens verksamhetsområde, informationsverksamheten registeransvaret för de personregister som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över. 5 Talerätt Nämnden får själv eller genom ombud föra talan i alla mål och ärenden som rör nämndens verksamhetsområde och som inte samtidigt berör annan nämnd. 6 Delegering från kommunfullmäktige Nämnden skall besluta i följande grupper av ärendet i sådana mål och ärenden, där det ankommer på nämnden att föra talan på nämndens vägnar, träffa överenskommelse om att betala fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal. fastställa taxor för 1) tillsynsverksamhet 2) sotningsverksamhet och 3) räddningstjänstens servicearbeten. 7 Ansvar och rapporteringsskyldighet Nämnden skall se till, att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning, samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden skall, utöver bokslut, regelmässigt till kommunfullmäktige i Lidköping och en gång per år till kommunfullmäktige i Vara, Grästorp och Essunga rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Övriga behov av samverkan med verksamhetens intressenter skall ägnas särskild uppmärksamhet.

41 Bilaga till KF 7/2010:2 NÄMNDENS ARBETSFORMER 8 Sammansättning Nämnden består av 7 ledamöter med 7 ersättare, varav 3 ledamöter och 3 ersättare utses av kommunfullmäktige i Lidköpings kommun, 2 ledamöter och 2 ersättare av kommunfullmäktige i Vara kommun, 1 ledamot och 1 ersättare av kommunfullmäktige i Grästorps kommun och 1 ledamot och 1 ersättare av kommunfullmäktige i Essunga kommun. Nämndens ordförande utses bland ledamöterna från Lidköpings kommun, 1:e vice ordföranden efter förslag från Vara kommun och 2:e vice ordföranden efter förslag från Grästorps kommun. 9 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt skall ersättarna tjänstgöra enligt turordningen, 1. Samma kommun, samma parti 2. Samma kommun, annat parti inom partigrupp 3. Samma kommun, annat parti 4. Annan kommun, samma parti 5. Annan kommun, annat parti inom partigrupp 6. Annan kommun, annat parti En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. 10 Jäv En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring en gång under ett sammanträde på grund av jäv, får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. 11 Ej tjänstgörande ersättares yttranderätt Ej tjänstgörande ersättare i nämnden har, utöver lagstadgad närvarorätt vid sammanträden, yttranderätt rörande ärende under behandling.

42 Bilaga till KF 7/2010:2 12 Ersättare för ordföranden Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en sammanhängande period om minst 30 dagar får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 13 Sammanträdena Tidpunkt Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. 14 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på ett lämpligt sätt skickas till varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast 5 dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. 15 Ordföranden Det åligger nämndens ordförande att, närmast under nämnden ha uppsikt över nämndens verksamhet, med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för verksamheten samt effektiviteten i verksamheten, främja samverkan mellan nämnden och Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga kommuners övriga nämnder/styrelser, representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämt annat i ett särskilt fall. 16 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot.

43 Bilaga till KF 7/2010:2 Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. 17 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före justeringen av protokollet. 18 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden, räddningschefen eller annan anställd som nämnden bestämmer. 19 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av föredragande tjänsteman. I övrigt bestämmer nämnden vem som skall underteckna handlingar. 20 Presidie Nämndens presidie består av ordföranden samt en ledamot från vardera Vara, Grästorp och Essunga kommuner. 21 Ärendeberedning De ärenden som skall avgöras av nämnden i dess helhet skall beredas av nämndens presidie om beredning behövs och särskilt arbetsutskott ej inrättats för ändamålet. Ordföranden eller räddningschefen i Lidköping överlämnar sådana ärenden till presidiet.

44 Bilaga KF 8/2010:2 Arbetsordning Kommunfullmäktige Gäller fr.o.m Antaget av kommunfullmäktige /10:2

45 Arbetsordning Kommunfullmäktige i Vara kommun Innehållsförteckning Antalet ledamöter... 1 Ordförande och vice ordförande... 1 Tid och plats för sammanträdena... 1 Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde... 2 Ärenden och handlingar till sammanträdena... 2 Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare... 3 Upprop... 3 Protokolljusterare... 3 Turordning för handläggning av ärendena... 3 Yttranderätt för andra än ledamöter... 4 Talarordning och ordningen vid sammanträdena... 4 Yrkande... 5 Deltagande i beslut... 5 Omröstningar... 5 Motioner... 5 Interpellationer... 6 Frågor... 6 Beredning av ärendena... 7 Förklaring vid revisionsanmärkning... 7 Valberedning... 7 Justering av protokollet... 8 Reservation... 8 Sekreterare... 8 Expediering m.m Allmänhetens frågestund... 8 Informationsfullmäktige... 9 Fullmäktigeberedningar... 9 Justerandes signatur

46 Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning, gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Med ledamot avses i detta dokument även tjänstgörande ersättare. Antalet ledamöter 1 Fullmäktige har 45 ledamöter med maximalt antal ersättare enligt vallagen. Ordförande och vice ordförande 2 De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium). Presidievalen ska förrättas på ett sammanträde som hålls före utgången av december. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. 3 Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske för återstoden av tjänstgöringstiden välja en annan ledamot för den som har avgått. Om samtliga i presidiet är förhindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter. Tid och plats för sammanträdena 5 För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i november på dag och tid som avgående fullmäktige bestämmer. 6 Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordförande bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlas på det extra sammanträdet. 7 Om det föreligger särskilda skäl för det, får fullmäktiges ordförande efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast och minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla. Justerandes signatur

47 Arbetsordning Kommunfullmäktige i Vara kommun Sidan 2 8 Fullmäktige sammanträder normalt i Vara Konserthus. Kommunfullmäktiges ordförande får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats för ett visst sammanträde. 9 Kommunfullmäktiges ordförande bestämmer efter samråd med övriga presidiet placeringsordningen för fullmäktiges ledamöter och andra som ska delta i fullmäktiges sammanträden. 10 Fullmäktige bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska behandlas ska införas i ortstidningarna. Om särskilda skäl föreligger får dock ordföranden inför ett visst sammanträde begränsa eller utöka annonseringen i ortstidningarna. Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 11 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast när och var sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Ärenden och handlingar till sammanträdena 12 Ordföranden bestämmer när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. 13 Kallelse till kommunfullmäktigesammanträde med uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som ska behandlas (föredragningslista) ska vara åtföljd av tillhörande handlingar i den omfattning som fullmäktiges ordförande bestämmer. Sådan fullständig kallelse ska sändas till varje ledamot och ersättare i fullmäktige. Handlingar i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i anslutning till sammanträdeslokalen under sammanträdet. Interpellationer och frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare före eller vid det sammanträde vid vilket de avses bli ställda.

48 Arbetsordning Kommunfullmäktige i Vara kommun Sidan 3 Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare 14 En ledamot, som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till kommunstyrelsens kansli. Kansliet låter sedan kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra. 15 Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. 16 Det som sagts om ledamot i 14 och 15 gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring. 17 Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det, bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Upprop 18 En uppropslista, som utvisar de ledamöter som tjänstgör, ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslista. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Ledamot som infinner sig vid sammanträde efter det uppropet avslutas, ska anmäla sig hos ordföranden, som tillkännager närvaron och prövar om ledamoten får tjänstgöra. Ledamot får inte annat än tillfälligtvis lämna ett sammanträde utan att anmäla detta till ordföranden. Protokolljusterare 19 Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträdet. Sedan uppropet har förrättas enligt 18, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. Turordning för handläggning av ärendena 20 Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden.

49 Arbetsordning Kommunfullmäktige i Vara kommun Sidan 4 Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i kungörelsen. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. Yttranderätt för andra än ledamöter 21 Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd, vars verksamhetsområde ett ärende berör, får delta i överläggningen i ärendet. Ordförande och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. Ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga, får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret. 22 Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisionerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisionernas egen förvaltning. 23 Kommunfullmäktiges ordförande låter kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller vid kallelse av utomstående sakkunniga. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 24 Kommundirektören får delta i överläggningen i alla ärenden. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. Talarordning och ordningen vid sammanträdena 25 Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad. Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst två minuter för ett direkt bemötande med anledning av vad en talare har anfört (replik). Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs. Den talare som repliken riktas till, har rätt att avge en replik på repliken. Skulle någon i sitt yttrande avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig, får ordföranden ta ifrån honom ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans/hennes anförande.

50 Arbetsordning Kommunfullmäktige i Vara kommun Sidan 5 Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och ej rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning, som ordföranden inte kan avstyra, får han/hon upplösa sammanträdet. Yrkande 26 När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Alla säryrkanden ska avfattas skriftligen. Deltagande i beslut 27 En ledamot, som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden innan beslutet fattas. En ledamot, som inte har gjort en sådan anmälan, anses ha deltagit i beslutet om fullmäktige fattar det med acklamation. Omröstningar 28 När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. 29 En valsedel, som avlämnas vid en sluten omröstning, ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om: 1. den upptar namnet på någon som inte är valbar 2. den upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas 3. den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Motioner 30 En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter.

51 Arbetsordning Kommunfullmäktige i Vara kommun Sidan 6 Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. En motion väcks genom att den ges in till kommunstyrelsens kansli eller överlämnas vid ett kommunfullmäktigesammanträde. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Kommunstyrelsen ska på varje ordinarie sammanträde redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Någon redovisning behöver dock inte göras på första sammanträdet med ett nyvalt fullmäktige. Interpellationer 31 En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Den bör ges in till kommunstyrelsens kansli senast arbetsdagen före den sammanträdesdag då ledamoten avser att framställa den. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till ordföranden i kommunens bolag. Ledamöter i fullmäktige i kommuner som bildat en gemensam nämnd, får ställa interpellationer om nämndens handläggning. Interpellationer ska riktas till nämndens ordförande. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen. Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 eller 18 Kommunallagen (1991:900, KL), får den ordförande till vilken interpellationen har ställts, överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. En ersättare, som har ställt en interpellation, får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlats bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det tillfället. Frågor 32 En fråga ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. En fråga ska ges in till kommunstyrelsens kansli senast klockan arbetsdagen före sammanträdesdag då ledamoten avser att framställa den.

52 Arbetsordning Kommunfullmäktige i Vara kommun Sidan 7 Vad som sägs i 31 gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftlig. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilken den har ställts. Beredning av ärendena 33 Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska remitteras. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. På varje ordinarie sammanträde med fullmäktige ska redovisas de fullmäktigeärenden som kommit in efter det närmast föregående ordinarie sammanträdet samt de beslut om beredning och remiss av sådana ärenden som har fattats. Förklaring vid revisionsanmärkning 34 Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden i vilken ordning förklaringar över en anmärkning som revisionerna har framställt i revisionsberättelsen ska inhämtas från den nämnd eller fullmäktigeberedning mot vilken anmärkningen riktas. Valberedning 35 På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen består av 9 ledamöter och lika många ersättare. Bland ledamöterna väjer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning. I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förfarande av protokoll m.m. gäller i tillämpliga delar vad som är reglerat för kommunstyrelsen i 6 kap 11, 18, 23 och KL. Vid avsägelse ska respektive parti skriftligen till valberedningen anmäla nominerad kandidat. I anmälan ska anges namn, adress, telefonnummer, personnummer och eventuell e-postadress. Samtidigt bör anges huruvida kandidaten medger att personuppgifterna publiceras på Internet eller ej. Valberedningens förslag till beslut ska skriftligen överlämnas till presidiet vid aktuellt fullmäktigesammanträde. I beslutet ska anges namn, adress, telefonnummer, personnummer och eventuell e-postadress

53 Arbetsordning Kommunfullmäktige i Vara kommun Sidan 8 Justering av protokollet 36 Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligen eller muntligt innan fullmäktige justerar den. Reservation 37 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligen. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Sekreterare 38 Sekreterare i kommunfullmäktige och i fullmäktiges valberedning utses av kanslichefen efter samråd med kommunfullmäktiges respektive valberedningens ordförande. Expediering m.m. 39 Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn. Fullmäktige kan även besluta att andra har rätt att underteckna handlingar. Allmänhetens frågestund 40 Allmänheten ska beredas tillfälle att ställa frågor (allmänhetens frågestund) vid följande sammanträden med fullmäktige: 3. när fullmäktige behandlar årsredovisningen 4. när fullmäktige behandlar budgeten Vid allmänhetens frågestund besvaras även frågor vilka skriftligen ställts av kommuninvånare och inkommit till kommunstyrelsens kansli senast två veckor före dagen då kommunfullmäktigesammanträdet ska hållas. Frågorna behöver inte röra ärenden på fullmäktiges dagordning. I kungörelsen till dessa sammanträden ska anges att allmänhetens frågestund ska förekomma. Uppgift härom ska också tas in i ortstidningarna. Vid allmänhetens frågestund får inte förekomma någon överläggning.

54 Arbetsordning Kommunfullmäktige i Vara kommun Sidan 9 Informationsfullmäktige 41 Kommunfullmäktige ska, vid tillfällen som kommunfullmäktige beslutar, ges information om kommande större frågor och kommunens verksamhet i övrigt. Kommunfullmäktiges presidium beslutar i samråd med kommunstyrelsens presidium om tema för informationen, varefter kommundirektören utser en programansvarig tjänsteman att i samråd med kommunfullmäktiges sekreterare förbereda informationen. Fullmäktigeberedningar 42 Tillsättande av fullmäktigeberedning kan initieras av fullmäktigeledamot genom motion eller av nämnd eller kommunstyrelse. Fullmäktige beslutar när en fullmäktigeberedning ska tillsättas. En fullmäktigeberedning ska bereda ärenden av tydligt kommunövergripande karaktär, långsiktiga eller policyinriktade. Kommunfullmäktige beslutar, efter förslag från valberedningen, hur länge en fullmäktigeberedning ska tjänstgöra samt hur många och vilka ledamöter som ska ingå i beredningen. Antalet ledamöter i en fullmäktigeberedning ska vara mellan tre och nio stycken. Ledamöterna kan väljas såväl inom som utom kommunfullmäktige (inklusive ersättare). Även andra personer än de som redan är förtroendevalda kan utses att vara ledamot av en beredning. Dessa får dock inte vara i majoritet i beredningen. Skulle en fullmäktigeberedning behöva mer tjänstgöringstid, fattar kommunfullmäktige beslut om en eventuell förlängning. Bland ledamöterna väljer kommunfullmäktige en ordförande och en vice ordförande. Till varje beredning ska knytas en sekreterare. Kommunfullmäktige beslutar om en fullmäktigeberednings sammanträde ska vara offentliga eller ej. En fullmäktigeberedning får väcka ärende i kommunfullmäktige inom sitt uppgiftsområde. En fullmäktigeberedning får från kommunens nämnder och anställda begära in de upplysningar och de yttranden som behövs för att fullmäktigeberedningen ska kunna fullgöra sina uppgifter. En fullmäktigeberedning får även vid behov adjungera sakkunniga till sig. För en fullmäktigeberedning ska i tillämpliga delar reglemente för Vara kommunens nämnder gälla. En fullmäktigeberednings förslag till beslut är att anse som huvudförslag. Mot redovisningsskyldighet får beredningen lyfta högst ett basbelopp (prisbasbelopp) för sitt uppdrag (exklusive arvode). Räcker inte detta kan beredningen begära tilläggsanslag hos kommunstyrelsen. Beredningen får inte binda sig för utgifter som överstiger ett basbelopp innan den fått tilläggsanslag.

55 Bilaga KF 9/2010:2 Reglemente Revisionen Gäller fr.o.m Fastställt av Kommunfullmäktige /2010:2

56 Reglemente för revisionen Innehållsförteckning Revisionens formella reglering... 1 Revisorernas antal och organisation... 1 Revisorernas uppgifter... 1 Revisorernas ekonomi och förvaltning... 1 Revisorernas sakkunniga biträden... 2 Revisorernas arbetsformer... 2 Revisorernas rapportering... 2 Revisorerna och fullmäktige... 3 Revisorernas arkiv... 3 Reglementets giltighet...fel! Bokmärket är inte definierat.

57 Reglemente Revisionen Sidan 1 Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Revisorernas antal och organisation 2 Kommunen har sex stycken revisorer som efter allmänna val utses av fullmäktige för en mandatperiod. Uppdraget är slutfört när revisorerna under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat revisionsberättelse. Det första året i mandatperioden inleds därför med dubbla grupper revisorer. 3 Revisorerna arbetar samfällt med hela granskningsuppdraget. 4 Bland kommunens revisorer utser fullmäktige lekmannarevisorer och suppleanter till kommunens aktiebolag och revisorer med suppleanter i kommunala stiftelser i det antal som fastställs för varje enskilt företag. 5 Fullmäktige väljer för varje mandatperiod en ordförande och en vice ordförande. Rollen är att vara sammankallande och leda gemensamma sammankomster och sammanträden. Revisorernas uppgifter 6 Utöver lagstadgade uppdrag svarar revisorerna för granskningen av till kommunen lämnade donationsstiftelser om inte annat framgår av stadgar. Revisorernas ekonomi och förvaltning 7 För beredning av revisorernas reglemente och budget svarar fullmäktiges presidium. 8 Respektive huvudman svarar för kostnaderna för lekmannarevisorerna i aktiebolagen och revisorerna i stiftelserna samt sakkunniga biträden till dessa. 9 För att besluta i ärenden om sin förvaltning och om jäv sammanträder revisorerna enligt de regler som gäller för kommunal nämnd. 10 Revisorernas räkenskaper och förvaltning granskas av den beredning som fullmäktige utsett för revisorernas budget. G:\KS\KANSLI\PROT\KF\2010\KF doc

58 Reglemente Revisionen Sidan 2 Revisorernas sakkunniga biträden 11 Revisorerna och lekmannarevisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Vid upphandling tillämpas kommunens upphandlingsregler. Revisorerna och lekmannarevisorerna beslutar själva om upphandling. 12 Bestämmelserna i kommunallagen, aktiebolagslagen och stiftelselagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna och lekmannarevisorerna. Revisorernas arbetsformer 13 Ordföranden kallar revisorerna till sammankomster i granskningsarbetet och till sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. Revisorerna får kalla även sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar och nämnder till dessa sammankomster. 14 Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas sammankomster i granskningsarbetet. Ordföranden ansvarar för att anteckningar upprättas. 15 De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll. Ordföranden ansvarar för att protokoll upprättas. Protokollet justeras av ordföranden och ytterligare en revisor. Revisorerna kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den. 16 En skrivelse (eller motsvarande) i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att alla revisorer är eniga om innehållet. Skrivelsen ska undertecknas av ordföranden och av ytterligare en person som revisorerna utser. 17 Revisorernas inriktning och arbetssätt bör en gång per mandatperiod utvärderas och prövas tillsammans med extern sakkunnig granskare. Revisorernas rapportering 18 Revisionsberättelsen lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som fullmäktige bestämmer. G:\KS\KANSLI\PROT\KF\2010\KF doc

59 Reglemente Revisionen Sidan 3 Till revisionsberättelsen fogas en sammanfattande redogörelse för resultatet av revisorernas granskning. Lekmannarevisorernas granskningsrapporter ska lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som fullmäktige bestämmer. 19 Revisorernas utlåtande om delårsrapporten ska lämnas till styrelsen senast fem veckor efter det att styrelsen tagit ställning till delårsrapporten och beslutat om att överlämna den till revisorerna för granskning. 20 Revisorerna redovisar löpande resultatet av sin granskning till fullmäktige. De sakkunnigas rapporter samt rapporter och bedömningar från revisorerna tillställs fullmäktiges presidium så snart en granskning är avslutad. Fullmäktiges presidium svarar för vidare spridning till fullmäktiges alla ledamöter. Detta uppfyller kravet i kommunallagen på att de sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen. I revisionsberättelsen förtecknas de rapporter som förmedlats till fullmäktige och som formellt hör till revisionsberättelsen. Revisorerna och fullmäktige 21 Revisorerna och fullmäktiges presidium har överläggningar minst två gånger varje år. Revisorernas arkiv 22 För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och i av fullmäktige fastställt arkivreglemente. G:\KS\KANSLI\PROT\KF\2010\KF doc

60 Bilaga KF 12/2010:2 VA-taxa 2011 Fastställd av kommunfullmäktige /2010:2

61 Innehållsförteckning Taxa... 1 Anläggningsavgifter ( 5 13)...4 Brukningsavgifter ( 14 22)...10 Nyttoavgift...12 Taxans införande...16

62 VA-taxa 2011 Sidan 1 Taxa För Vara kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är tekniska servicenämnden. Avgifter enligt denna taxa ska betalas till Vara kommun. 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Vara kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning ska ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 5 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 3 I dessa taxeföreskrifter avses med Bostadsfastighet Fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Förvaltning Stormarknader Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Hantverk Utbildning Annan fastighet Restauranger Småindustri Sjukvård Fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet.

63 VA-taxa 2011 Sidan 2 Obebyggd fastighet Fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Lägenhet Ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, räknas varje påbörjat 150-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. Allmän platsmark Mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Ja Ja Ja 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda.

64 VA-taxa 2011 Sidan Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift ska beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder.

65 VA-taxa 2011 Sidan 4 Anläggningsavgifter ( 5 13) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 5 För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet ska betalas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df kr kr b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df, kr kr c) en avgift per m 2 tomtyta < m 2 32 kr 40 kr d) en avgift per m 2 tomtyta > m 2 23 kr 29 kr e) en avgift per lägenhet kr kr f)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats kr kr * Avgift enligt 5.1 f) tas inte ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 f) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och 5.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt 5.1 c,d) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och e), eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b), d) och f).

66 VA-taxa 2011 Sidan 5 Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c,d) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, ska betalas avgifter enligt 5.1 a) och b). 5.6 Ökas fastighets tomtyta ska betalas avgift enligt 5.1 c,d) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet ska betalas avgift enligt 5.1 e) för varje tillkommande lägenhet. 5.8 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, ska betalas avgift enligt 5.1 f) För annan fastighet ska betalas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df kr kr b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df kr kr c) en avgift per m 2 tomtyta < m 2 43 kr 53,75 kr d) en avgift per m 2 tomtyta > m 2 17,25 kr 21,56 kr e)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats kr kr * Avgift enligt 6.1 e) tas inte ut om avgift uttages för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och 6.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats.

67 VA-taxa 2011 Sidan Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska betalas avgifter enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta, ska betalas avgift enligt 6.1 c,d) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut erlagd. 6.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, ska betalas avgift enligt 6.1 e) För obebyggd fastighet ska betalas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Bostadsfastighet Annan fastighet Serviceavgift 5.1 a) 100% 6.1 a) 100% Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 100% 6.1 b) 100% Tomtyteavgift 5.1 c,d) 100% 6.1 c) 70% Lägenhetsavgift 5.1 e) 0% - Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats 5.1 f) 100% 6.1 d) 100% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 5.1 c,d) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a) och b), eller i det fall dagvatten bortleds till den allmänna

68 VA-taxa 2011 Sidan 7 anläggningen men förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och f), jfr 5.3 andra stycket. 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet ska betalas resterande avgifter enligt följande: Bostadsfastighet Annan fastighet Tomtyteavgift 5.1 c,d) *) 6.1 c) 30% Lägenhetsavgift 5.1 d) 100% - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. * Bebyggs bostadsfastighet tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c,d) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, ska betalas reducerade avgifter enligt följande: framdrag Avgifter för framdragen servisledning En ledning 70% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 85% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 30% 50% 20% - Tomtyteavgift 5.1 c,d) 30% 50% - 20% Lägenhetsavgift 5.1 e) 30% 50% - 20% Grundavgift Df utan FP 5.1 f) % - Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 30% 50% 20% - Tomtyteavgift 6.1 c,d) 30% 50% - 20% Grundavgift Df utan FP 6.1 e) % -

69 VA-taxa 2011 Sidan 8 För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 f), eller 6.1 b) respektive 6.1 e). Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare funnits, ska betalas avgifter enligt 8.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100% av avgiften enligt 5.1 a) respektive 6.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten ska, utöver avgift enligt 8.1, betalas en etableringsavgift om 10% av avgiften enligt 5.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 9 Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska betala anläggningsavgift. Avgift utgår med: Utan moms Med moms en avgift per m 2 allmän platsmark för anordnande av dagvattenbortledning 35 kr 43,75 kr 10 Avgifter enligt 5 6 är baserade på indextalet oktober 2010 i konsumentprisindex, KPI. När detta index ändras, har huvudmannen rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. 11 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, ska enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5 8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek.

70 VA-taxa 2011 Sidan Sedan avgiftsskyldighet inträtt, ska avgift betalas inom tid som anges i räkning Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska betalas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett Enligt 36 lagen om allmänna vattentjänster ska en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta ska betalas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen ska ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta ska betalas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta ska betalas enligt Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 finns, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 12.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, ska fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader för detta Om en fastighetsägare begär att ny servisledning ska utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick.

71 VA-taxa 2011 Sidan 10 Brukningsavgifter ( 14 22) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt För bebyggd fastighet ska betalas brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en fast avgift per år för fastighet utan mätare kr kr b) en avgift per m 3 levererat vatten 17,54 kr 21,93 kr c) en avgift per år och lägenhet för bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet 683 kr 854 kr d) en avgift per år och varje påbörjat 100-tal m 2 tomtyta för annan fastighet 171 kr 214 kr e) en avgift per år och vattenmätare < Qn 2,5 m 3 < Qn 6 m 3 < Qn 10 m 3 < Qn 15 m 3 < Qn 65 m 3 < Qn 80 m 3 < Qn 100 m 3 f) en fast nyttoavgift per anslutningsledning/årsförbrukning och år enligt tabell nedan g) en avgift (särskild reningsavgift) per kg i spillvattenavlopp avledd extra föroreningsmängd enligt nedan för: kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

72 VA-taxa 2011 Sidan 11 Utan moms Med moms SS: sedimenterbar suspenderad substans BOD 7 : organiskt material mätt såsom biokemisk 1,26 kr 1,58 kr 5,04 kr 5,17 kr P: totalfosfor 50,50 kr 63,10 kr Fett: totalhalten extraherbara ämnen 10,11 kr 12,61 kr Som extra föroreningsmängd räknas SS, BOD 7 och P utöver vad som motsvaras av följande gränsvärden för föroreningshalter: SS 0,300 kg/m 3, BOD 7 0,350 kg/m 3, P 0,015 kg/m 3. Extra föroreningsmängd är för SS: Q x (U ss - 0,300) kg BOD 7 :Q x (U BOD7-0,350) kg P: Q x (U p - 0,015) kg Fett: Q x (U Fett - 0,100) kg Q = den avloppsvattenmängd som enligt kontinuerlig mätning tillföres avloppsanläggningen i förbindelsepunkt under debiteringsperioden, m 3 Uss = flödesvägt mervärde av de under debiteringsperioden uppmätta halterna suspenderad substans i ifrågavarande avloppsvatten, kg/m 3 U BOD7 = flödesvägt medelvärde av de under debiteringsperioden uppmätta halterna organiskt materia i ifrågavarande avloppsvatten, kg/m 3 U p = flödesvägt medelvärde av de under debiteringsperioden uppmätta halterna totalfosfor i ifrågavarande avloppsvatten, kg/m 3 U Fett = flödesvägt medelvärde av de under uppmätta halterna fett i ifrågavarande avloppsvatten, kg/m 3 Med debiteringsperiod avses ett kalenderår. Debitering av särskilda reningsavgifter sker varannan månad och baseras på föregående års debitering (preliminärdebitering), dock ska debitering ske en gång per år efter verklig kostnad (slutdebitering).

73 VA-taxa 2011 Sidan 12 Utan moms Med moms h) en avgift per m 3 externslam lämnat vid avloppsreningsverken 135 kr 169 kr Nyttoavgift Fast nyttoavgift exkl. moms, kr/år Prisklass Vattenm 3 per år 12 > > > > Anslutningsledning Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 14.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter ska i det sammanhanget betalas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 14.1 a) 40% 60% 0% 0%

74 VA-taxa 2011 Sidan 13 V S Df Dg Avgift per m b) 40% 60% - - Avgift per lägenhet 14.1 c) 40 % 60 % 0 % 0 % Avgift efter tomtyta 14.1 d) 0 % 0 % 100 % 0 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte ska fastställas genom mätning, tas avgift enligt 14.1 b) ut efter en antagen förbrukning om 150 m3/lägenhet och år i permanentbostad och med 80 m 3 /lägenhet och år för fritidsbostad För s.k. byggvatten ska betalas brukningsavgift enligt 14.1 b). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m 3 per lägenhet För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) ska betalas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 60 % av den fasta avgiften enligt 14.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens va-nämnd Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren har godkännts, ska fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av 18.

75 VA-taxa 2011 Sidan För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o d), ska betalas avgift med 20% av avgiften enligt 14.1 b). 15 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska betala brukningsavgift. Avgift utgår med: Utan moms Med moms en avgift per m 2 allmän platsmark för bortledning av dagvatten 0,75 kr 0,94 kr 16 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet ska avgift för spillvattenavlopp betalas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden ska bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten ska debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 17 För obebyggd fastighet inom detaljplan ska betalas brukningsavgift enligt 14.1 a). Finns inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras den fasta avgiften. Följande avgifter ska då betalas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 14.1 a) 40% 60% 0% 0% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 18 Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter:

76 VA-taxa 2011 Sidan 15 Utan moms Med moms Nedtagning av vattenmätare 220 kr 275 kr Uppsättning av vattenmätare 220 kr 275 kr Avstängning av vattentillförsel 500 kr 625 kr Påsläpp av vattentillförsel 500 kr 625 kr Montering och demontering av strypbricka i vattenmätare kr kr Undersökning av vattenmätare 150 kr 188 kr Länsning av vattenmätarbrunn 510 kr 638 kr Förgäves besök 220 kr 275 kr Avläsning av vattenmätare, beställd 220 kr 275 kr Byte av vattenmätare vid sönderfrysning kr kr Avläsning av vattenmätare vid utebliven självavläsning 250 kr 313 kr För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 100 % av ovan angivna belopp. 19 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, ska enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 20 Avgift enligt 14.1 a), c) och d) debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 14.1 b) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i 14 och 16.

77 VA-taxa 2011 Sidan 16 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska betalas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Utöver detta tillkommer påminnelse och inkassoavgift. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. Det åligger fastighetsägaren att på huvudmannens begäran utföra avläsning, s.k. självavläsning av vattenmätare och meddela det avlästa värdet. Fastighetsägaren som inte själv klarar av att utföra avläsningen kan mot avgift enl. 18 få hjälp med avläsningen. I de fall tekniska servicenämnden inte fått meddelande om mätarställning inom angiven tid, sker avläsningen genom tekniska servicenämndens försorg varvid fastighetens ägare påföres en avgift enl. 18. Så länge ny mätarställning inte fåtts sker debitering genom uppskattad förbrukning. Betalas inte debiterat belopp inom tid som anges i räkningen, ska betalas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 12:2. Utöver detta tillkommer påminnelse- och inkassokrav. 21 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen ska företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VAförhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 22 Avgifter enligt 14 är baserade på indextalet oktober 2008 i konsumentprisindex, KPI. När detta index ändras får huvudmannen reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. Taxans införande 23 Denna taxa träder i kraft De brukningsavgifter enligt 14.1, 14.3 och 14.7 samt 16, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, ska därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tilllämpning och tolkning av denna taxa prövas av Statens va-nämnd jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster.

78 Bilaga till KF 13/2010:2 Sidan 1 EKONOMISKA PLANERINGSFÖR- UTSÄTTNINGAR Budget 2011, plan Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budgetberäkningarna under perioden Oförändrad skattesats 21:20 kr/skkr under hela planeringsperioden. År Skattesats 21:20 21:20 21:20 21:20 Invånarantalet i kommunen är beräknade enligt upprättad befolkningsprognos och ligger till grund för skatteprognosen. År Invånarantal Skatteunderlaget i kommunen beräknas öka i takt med Sveriges Kommuner och Landstings prognos. År Skatteunderlag 1,6 % 3,9 % 4,4 % 4,4 % De ekonomiska ramarna gäller med de förutsättningar som antagits beträffande löne- och prisökningar. Personalkostnader Löneutveckling Följande antaganden om löneutvecklingen har legat till grund för budgetberäkningen. År Löneutveckling 2,0 % 1,5 % 2,5 % 3,0 % 3,0 % Budgetanslaget för löneökningar är fr.o.m. år 2011 fördelat till nämndernas budgetramar.

79 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 2 Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgiften år 2011 är preliminärt 40,48 procent inklusive 1,5 procent som läggs på arbetsgivaravgiften för att finansiera vissa centrala kostnader i kommunen som t.ex. företagshälsovården. I nedanstående tabell sammanfattas personalomkostnaderna för budget Arbetsgivaravgifter enligt lag 31,42 % Avtalsförsäkringar 0,73 % Kollektivavtalad pension 6,83 % Företagshälsovård etc. 1,5 % Summa 40,48 % Prisutveckling Följande prisutveckling i % har antagits i beräkning av nämndernas ramar Prisutveckling 1,6 % 2,6 % 2,8 % 2,8 % Strategiska utvecklingsmedel Kommunstyrelsen budgeterar medel för strategisk utveckling enligt nedanstående tabell. Mkr Strategiska utvecklingsmedel 5,0 5,0 11,7 15,0 15,0 Verksamhetsutveckling Kommunstyrelsen budgeterar 3,1 Mkr per år för kommande verksamhetsutveckling. Mkr Verksamhetsutveckling 0 3,1 3,1 3,1 Centralt anslag för resursfördelning Under ansvar finansiering budgeteras 5,2 mkr per år för verksamheterna som omfattas av den centrala resursfördelningsmodellen. Avstämning sker under budgetåret då jämförelse görs mellan verkligt utfall och budgeterade värden (antal elever, antal äldre etc). Skillnaden regleras mot detta anslag. Mkr Centralt anslag 5,2 5,2 5,2 5,2

80 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 3 Ianspråktagande ackumulerat överskott Under ansvar finansiering budgeteras medel för ianspråktagande av nämndernas ackumulerade budgetöverskott. För åren 2011 och 2012 budgeteras 5,0 mkr respektive 3,3 mkr. Under dessa två år är det endast bildningsnämnden som får ianspråkta ackumulerat överskott. Mkr Anslag för ianspråktagande av ackumulerat överskott 5,0 3,3 5,2 5,3 Den samhällsekonomiska utvecklingen Tillväxten i den svenska ekonomin har i år, så här långt, varit mycket stark. Företagens och hushållens förväntningar inför framtiden är även fortsättningsvis ytterligt positiva. Tillväxttalen förväntas därför bli starka även under återstoden av i år. BNP beräknas öka med 4,5 procent 2010 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,4 procent. Även nästa år blir tillväxttalen höga med en BNP-tillväxt på närmare 4 procent. Den starka utvecklingen ska i huvudsak beskrivas som en rekyl en återhämtning från det omfattande ras i produktion och efterfrågan som skedde vintern 2008/2009. Detta ras var emellertid så stort att det inte räcker med en tillväxt på 4 till 4½ procent i två års tid för att förhållandena ska hinna bli fullt ut normala. Först 2015 beräknas arbetslösheten vara tillbaka på den nivå som rådde före krisen. Att återhämtningen beräknas bli så utdragen beror på förhållanden i omvärlden. Åtskilliga länder brottas med omfattande statsfinansiella underskott samtidigt som problemen i de finansiella systemen ännu inte övervunnits helt. Förutsättningarna i Sverige är i dessa avseenden betydligt bättre. Statsfinanserna är i god ordning och svenska hushåll har under en rad av år haft ett högt sparande. De inhemska förutsättningarna för en fortsatt snabb tillväxt och återhämtning är på flera sätt ypperliga men problemen i omvärlden bromsar denna återgång. Mot den bakgrunden beräknas svensk export växa långsammare än vad som brukar vara normalt i en konjunkturuppgång. I sin tur innebär detta att industriproduktion och investeringar hålls tillbaka. Utvecklingen på arbetsmarknaden har förvånat med ett betydligt mindre fall än förväntat under krisen och en tidig vändning till det bättre. Redan under fjolåret kom vändpunkten, antalet sysselsatta vände uppåt och antalet arbetade timmar slutade minska. Från årsskiftet minskar också arbetslösheten. De närmaste åren sker en relativt långsam återhämtning och gapet till potentiell sysselsättning sluts Lönesumman ökar mycket långsamt i år, betydligt långsammare än vad ökningen av arbetade timmar och avtalade löneökningar egentligen motiverar. Det innebär att skatteunderlaget väntas bli oförändrat i år när prisökningarna rensats bort. Från och med nästa år ökar det reala skatteunderlaget igen. Relativt beskedliga kostnadsökningar, den betydligt mörkare bilden av ekonomin för ett år sedan när budgetarna för 2010 beslutades och ökade statsbidrag

81 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 4 leder till att kommunerna respektive landstingen sammantaget i år förväntas redovisa stora positiva resultat. Bortfallet av det tillfälliga konjunkturstödet och relativt stora demografiskt betingade behovsökningar ger markant sämre förutsättningar redan Det är en viktig förklaring till återhållsamheten i sektorn i år trots de stora intäkterna. Tabell 1 Nyckeltal för den svenska ekonomin. Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 5,1 4,5 3,9 3,4 3,4 Arbetade timmar* 2,6 1,4 1,0 0,8 0,8 Arbetslöshet** 8,4 8,5 8,3 7,9 7,5 Timlön 3,1 1,2 2,9 3,3 3,6 KPI 0,3 1,1 1,6 2,1 2,4 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Procent av arbetskraften. Skatteunderlagets utveckling Efter en svag ökning av skatteunderlaget år tilltar ökningstakten de närmaste åren. Men den ser ändå inte särskilt imponerande ut, år 2013 växer skatteunderlaget i ungefär samma takt som genomsnittet hittills under talet. Den lägre tillväxttakten än den vi vant oss vid historiskt beror till stor del på en lägre löneökningstakt. I reala termer, det vill säga sett till hur mycket mer verksamhet som kommuner och landsting kan finansiera med skattepengar utan att ändra skattesats, växer därför skatteunderlaget ändå avsevärt. Då är ökningstakten i slutet av perioden i paritet med de bästa åren hittills under 2000-talet, rekordåret 2007 undantaget. Nu har en konjunkturåterhämtning inletts men det ser ut som om effekten på sysselsättningen inte kommer att bli så stor. Det beror delvis på att det finns gott om lediga resurser i företagen efter den stora produktionsminskning som skett. När efterfrågan ökar kan den därför till stor del tillgodoses genom ökad produktivitet, varför antalet arbetade timmar ökar relativt måttligt. Dessutom har det svaga arbetsmarknadsläget bidragit till en nedväxling av löneökningstakten, framför allt i år.

82 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 5 Tabell 2 Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL, okt 2010 BP11, okt 2010 SKL, sep 2010* ESV, aug 2010* VP10, apr 2010* ,5 1,8 1,6 3,9 4,4 14,0 1,5 1,9 1,1 4,0 4,5 13,6 1,5 1,8 3,0 3,9 4,4 15,4 1,2 1,6 3,3 3,7 4,0 14,6 0,6 0,6 2,0 3,1 12,2 */ Förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer år 2011 i budgetpropositionen för 2011 har intre kunnat beaktas. Detta beräknas minska skatteunderlaget med 1,4 procent. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Regeringen har fastställt uppräkningsfaktorerna för 2010 och 2011 till 1,9 respektive 1,1 i enlighet med budgetpropositionens prognos. Skatteunderlagstillväxten justerad för regeländringar bedöms av regeringen uppgå till 2,6 procent och 2,5 procent 2010 respektive Kommunalekonomisk utjämning, allmänna bidrag SCB har gjort en preliminär beräkning av kostnadsutjämningen 2011.

83 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 6 Tabell 3. Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor i riket Totalt enligt VP Tillskott/Indragningar Generellt Regleringar enligt finansieringsprincipen Nya skollagen Nationella prov åk 6 o Anhörigstöd Betyg från åk Övriga regleringar Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) Utjämningsbelopp (netto) enligt avtal mellan Danmark o Sverige Högre krav nya gymnasieskolan Justering skatteväxling Sörmland Ökad undervisningstid Totalt Tabell 4. Allmänna bidrag till kommuner Kronor per invånare Totalt enligt VP Tillskott/Indragningar Generellt 223 Regleringar enligt finansieringsprincipen Nya skollagen Nationella prov åk 6 och Anhörigstöd Betyg från åk Övriga regleringar Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) Utjämningsbelopp (netto) enligt avtal mellan Danmark och Sverige

84 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 7 Högre krav nya gymnasieskolan Justering skatteväxling Sörmland Ökad undervisningstid Totalt Tillskott och indragningar Anslaget för kommunalekonomisk utjämning tillförs tillfälligt miljoner kronor under 2011 som ett obundet tillskott. Sedan tidigare budgetproposition höjs nivån 2011 med 3,5 miljarder för att sedan ligga fast Regleringar enligt finansieringsprincipen Beslut om den nya skollagen föranleder ökade kostnader för kommunerna. Detta har delvis kompenserats i tidigare budgetproposition. Nu tillförs kommunerna ett ytterligare anslag på 8 miljoner kronor för 2011, 13 miljoner för 2012 och 10 miljoner för 2013 och framåt. Anslaget kommer även att ökas med 40 miljoner från 2011 för att finansiera införandet av nationella prov i fler ämnen i årskurserna 6 och 9. Regeringen har för avsikt att införa betyg från årskurs 6 i grundskolan och särskolan. För halvårseffekten av detta förslag kompenseras kommunerna med 59 miljoner för 2012 och 118 miljoner för helårseffekten Anslaget ökas också från 2013 med 250 miljoner för en utökning av den garanterade undervisningstiden i matematik med en timme per vecka i tre årskurser som får helårseffekt år 2014 med 500 miljoner. Från 2011 tillförs anslaget 300 miljoner kronor för kommunernas ansvar för stöd till anhöriga inom verksamhet för äldre och funktionshindrade. Övriga regleringar Regeringen har tidigare gjort bedömningen att förslagen kring högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan skulle leda till en effektivisering. Nu föreslås att 220 miljoner kronor 2013 och ytterligare 465 miljoner 2014 dras in från anslaget utöver de 675 miljoner som redan dragits in från 2012 och framåt. Helårseffekten beräknas uppnås år 2015 och en ytterligare indragning sker, då med 570 miljoner. Regeringen har för avsikt att noga följa kostnadsutvecklingen för skolhuvudmännen. I indragningen ingår också 80 miljoner för nedlagt IV-program åren Övriga regleringar som föreslås av regeringen i budgetpropositionen avser beslut som påverkar det kommunala skatteunderlaget. Som tidigare har aviserats föreslår regeringen en fortsatt sänkning av skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag motsvarande drygt 4,9 miljarder kronors effekt på kommunernas skatteintäkter.

85 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 8 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Tabell 5. Tabell över skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning (mkr) Skatteintäkter 525,8 548,5 572,6 597,8 Preliminär slutavräkning 2,2 Inkomstutjämningsbidrag 147,2 147,1 147,5 148,6 Kostnadsutjämning -17,6-18,0-18,4-18,7 Regleringsavgift 16,0 7,8 4,1-0,3 Strukturbidrag Införandebidrag LSS-utjämning 3,7 3,7 3,6 3,6 Fastighetsavgift 24,8 24,8 24,8 24,8 Summa intäkter 702,1 713,9 734,2 755,8 Förändring, % 1,7 2,8 2,9 Specificering av vissa statsbidrag Tabell 6. Specificering av vissa statsbidrag, Mkr och kr per invånare Tillfälligt konjunkturstöd vårpropositionen 2009 Tillskott kommunalekonomisk utjämning vårproposition 2009 Tillfälligt konjunkturstöd budgetpropositionen 2010 Tillskott kommunalekonomisk utjämning budgetpropositionen Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) Mkr kr/inv Mkr kr/inv Mkr kr/inv Mkr kr/inv Mkr kr/inv Äldreomsorg anhörigstöd Mkr Utvidgad fastighetsavgift Utjämningsbelopp (netto) enl. avtal mellan Danmark och Sverige Mkr kr/inv Mkr kr/inv

86 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 9 Undervisning asylsökandes barn 50 5 Rektorsutbildning 7 1 HPV-vaccin Mkr kr/inv Mkr kr/inv Mkr kr/inv Ändring skuldsaneringslagen Mkr Reglering tillskott LSS (tillfälligt införandebidrag) Nya skollagen Mkr Effektiviseringar nya gymnasieskolan Mkr kr/inv Mkr kr/inv Förlängning nationellt jämförelseprojekt -2 Mkr Budgetramar Med antagen investeringsvolym, skatteintäkter och generella statsbidrag, finansnetto samt avskrivningar och pensionsskuldens förändring m.m. har resultatbudget, kassaflödesbudget och balansbudget upprättats för perioden. Som grund för beräkningarna har bokslut 2009 och budget 2010 använts. Nämndernas budget har justerats med den centrala resursfördelningen som grundar sig på demografiska förändringar och á-priser. Nämndernas nettobudgetar har också justerats med ett effektiviseringskrav enligt följande: Bildningsnämnden 0 % 0 % 0 % 0 % Socialnämnden 0 % 1 % 0 % 0 % Övriga nämnder 0 % 1 % 1 % 0 % Nämndernas kostnader och intäkter år 2011 har räknats upp med den beräknade inflationen på 1,6 procent. Anslag för löneökningar ingår fr.o.m. år 2011 i nämndernas budgetramar. Löneökningen beräknas till 2 procent år 2010 och 1,5 procent år Central resursfördelning Nämndernas ramar har justerats utifrån den centrala resursberäkningen. Bildningsnämnden Den centrala resursfördelningsmodellen omfattar förskolan, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

87 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 10 Resursfördelningen inom bildningsförvaltningen grundar sig på á-priser i SCBstatistiken gånger antalet elever inom grundskolan, antalet placeringar inom förskolan e.t.c. Á-priserna är ett genomsnitt av kommungrupperna varuproducerande kommuner och kommuner med ett invånarantal på Á-priserna inom samtliga verksamheter som omfattas av den centrala resursfördelningsmodellen har räknats ned med 10 procent. Socialnämnden Den centrala resursfördelningsmodellen omfattar äldreomsorg och omsorgen kring personer med funktionsnedsättning (OF). Resursfördelningen inom socialförvaltningen (äldreomsorgen) grundar sig på prislapparna för äldreomsorg inom kostnadsutjämningssystemet gånger antalet invånare i kommunen över 65 år. Á-priserna är indelade i femårsintervaller (65 69 år, e.t.c.) och uppdelat mellan män och kvinnor. Á-priserna inom äldreomsorgen har räknats ned med 10 procent. Inom OF grundar sig resurstilldelningen på beräkningen av LSS-kostnader i kostnadsutjämningssystemet. I ett första steg beräknas en kostnad per kommun som utgår från antalet verkställda beslut om LSS-insatser per insatstyp multiplicerad med en nationell genomsnittskostnad per insats. Beräkningen av den grundläggande standardkostnaden baseras på uppgifter om: antalet insatser av olika slag enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. antalet LASS beslut enligt Försäkringskassans statistik. riksgenomsnittliga kostnader enligt räkenskapssammandraget samt kommunens ersättning till Försäkringskassan enligt lagen om assistenterättning. Produkterna summeras och till erhållna summan adderas kommunens ersättning till Försäkringskassan för de första 20 timmarna enligt LASS. I steg 2 multipliceras denna kostnad med ett personalkostnadsindex. PK-IX mäter omsorgsbehovet hos de personer som har insatser enligt LSS. Verksamheter som regleras av SOL inom Omsorgen kring personer med funktionsnedsättning är: - Ledsagning - Kontaktpersoner - Dagverksamhet - Hemtjänst - Boende Dessa verksamheter beräknas enligt samma system som LSS, d.v.s. med á- priser som finns i kostnadsutjämningssystemet för LSS multiplicerat med antalet insatser.

88 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 11 Sammanställning av driftbudget per nämnd (netto) Tkr i löpande pris Vara kommuns revisorer Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen/f.d. Tsn Räddningsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Summa nettobudget: Sammanställning av investeringsbudget per nämnd (netto) Tkr i löpande pris Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen/f.d. Tsn Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Summa nettobudget: */ */ varav ombudgetering från år ,8 Mkr Sammanställning av förändringar i förhållande till budget 2010 Belopp i 2011 års nivå fasta priser Vara kommuns revisorer

89 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 12 Effektivitetskrav Ramjustering Summa Vara kommuns revisorer Kommunstyrelsen Effektivitetskrav Strategiska utvecklingsanslag Tillfällig ramökning för kostnader i samband med utredningar Kostnader politisk organisation Verksamhetsutveckling Summa kommunstyrelsen Gemensam räddningsnämnd Västra Skaraborg Ramjustering Summa gemensam räddningsnämnd Västra Skaraborg KS/f.d tekniska servicenämnden Effektivitetskrav Ramökning KS/f.d tekniska servicenämnden Miljö- och byggnadsnämnden Effektivitetskrav Bostadsanpassningsbidrag Ramökning Summa miljö- och byggnadsnämnden

90 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 13 Bildningsnämnden Effektiviseringar nya gymnasieskolan Nya skollagen Införande av betyg årskurs Ökad undervisningstid i matematik Allmän förskola 3-åringar Fler nationella prov Central resursfördelning Tillfällig ramökning Undervisning till asylsökande barn Summa bildningsnämnden Socialnämnden Tillfällig ramökning Central resursfördelning äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning Effektivitetskrav Äldreomsorg anhörigstöd Summa socialnämnden Summa förändring totalt Budgetförutsättningar Inflation 1,6 % 2,6 % 2,8 % 2,8 % Löneutveckling 1,5 % 2,5 % 3,0 % 3,0 % Effektivitetskrav bildningsnämnden 0 % 0 % 0 % 0 % Effektivitetskrav socialnämnden 0 % 1 % 0 % 0 % Effektivitetskrav övriga nämnder 0 % 1 % 1 % 0 % Skatteunderlaget 1,6 % 3,9 % 4,4% 4,4 % Centralt anslag central resursfördel- 5,2 5,2 5,2 5,2

91 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 14 ning, mkr Central resursfördelning socialnämnden, á-priser jämfört med kostnadsutjämningssystemet Central resursfördelning bildningsnämnden, á-priser jämfört med räkenskapssammandraget - 8 % -8 % -9 % -9 % - 8 % -8 % -8 % -8 % Finansiell analys kommunen Årets resultat 2011 budgeteras till 10,0 mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 105,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och ligger därmed inte inom kommunfullmäktiges finansiella målsättning. Enligt den blandade redovisningsmodellen uppgår årets resultat till 0,1 mkr år Resultat och kapacitet Bild 1: Intäkter och kostnader (procentuell förändring) Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Nettokostnadsutveckling 6,8 1,1 2,2 1,5 Skatte- o statsbidragsutveckling -0,5 1,7 2,9 2,9 Skatteunderlagets utveckling 1,6 3,9 4,4 4,4 Beräknat invånarantal Kommunal utdebitering, % 21:20 21:20 21:20 21:20 Verksamhetens nettokostnader ökar med 6,8 procent år 2011 jämfört med föregående år. Skatteintäkterna och det generella statsbidraget minskar med 0,5 procent. Orsakerna till den svaga utvecklingen är att det tillfälliga konjunkturstöder försvinner år 2011 (15,3 mkr), skatteunderlagets svaga utveckling samt beräknad befolkningsminskning. En viss återhämtning sker åren därefter och skatteunderlaget utvecklas positivare fr.o.m. år 2012.

92 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 15 Bild 2: Driftkostnadsandel (Procentandel) Verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan ,4 101,4 101,3 100,4 Driftkostnadsandel = löpande kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Viktigt för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna utvecklar sig i förhållande till skatteintäkterna och det generella statsbidraget. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatter och statsbidrag som den löpande driftsverksamheten tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas för amortering av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande. Av bild 2 framgår att verksamheten inklusive avskrivningar och finansnetto tar i anspråk 101,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag år Kommunens målsättning är att ligga på 98 procent +/- 1 procent, d.v.s. få över 2 procent +- 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag efter att verksamheten och finansnettot är finansierad. Bild 3: Årets investeringar Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Nettoinvesteringar (mkr) 105,9 */ 112,4 82,6 71,3 Nettoinvesteringar/ avskrivningar (%) */ varav ombudgetering 59,8 mkr Den genomsnittliga investeringsnivån under perioden ligger på 93,1 mkr per år, vilket motsvarar 202 procent av avskrivningarna. Bild 4: Skattefinansieringsgrad av investeringarna (procent) Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Skattefinansieringsgrad Skattefinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En skattefinansieringsgrad på 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att

93 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 16 kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Under perioden räcker inte medel från den löpande verksamheten för att finansiera investeringarna fullt ut. För att finansiera investeringarna ianspråktas kommunens likviditet år Från och med år 2012 behövs kortfristig upplåning för att finansiera investeringarna. Bild 5: Årets resultat Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 FULLFONDERINGS-MODELL Årets resultat (mkr) -10,0-10,3-9,8-2,9 Årets resultat/skatteintäkter och generellt statsbidrag (%) BLANDAD MODELL -1,4-1,4-1,3-0,4 Årets resultat (mkr) 0,1-10,6-8,0-1,4 Årets resultat/skatteintäkter och generellt statsbidrag (%) 0,0-1,5-1,1-0,2 Med fullfonderingsmodellen redovisar kommunen år 2011 ett resultat på 10,0 mkr. I relation till skatteintäkter och generella statsbidrag betyder det att resultatet motsvarar -1,4 procent. Det innebär att resultatet inte håller sig inom kommunfullmäktiges målsättning som är 2 % +/- 1 %. Enligt den blandade redovisningsmodellen (=lagkravet) uppgår årets resultat till 0,1 mkr år Bild 6: Soliditet (procent) Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Soliditet 27,6 26,2 23,8 22,7 Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel, d.v.s. skatteintäkter. Under planeringsperioden beräknas soliditeten successivt försvagas från cirka 28 procent år 2011 till cirka 23 procent år Orsaken är mycket svaga resultatnivåer perioden Bild 7: Skuldsättningsgrad Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Total skuldsättnings

94 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 17 grad - varav avsättningsgrad varav kortfristig skuldsättningsgrad - varav långfristig skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Den största andelen av skuldsättningen utgörs av avsättning till pensioner som har återlånats till 100 procent. Skuldsättningsgraden försvagas från 72 procent 2011 till 77 procent Bild 8: Kommunalskatt Procent Vara kommun 2010 Västra Götaland 2010 Riket 2010 Kommunens skattesats 21,20 21,58 20,74 Regionens skattesats 10,45 10,45 10,82 Total skattesats 31,65 32,03 31,56 För år 2009 beslutade kommunfullmäktige att höja den kommunala utdebiteringen med 0,30 procent från 20,90 procent till 21,20 procent. En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. En låg kommunalskatt ger t.ex. ett större handlingsutrymme att generera en intäktsökning denna väg. Den totala skattesatsen i Vara kommun inklusive regionskatten uppgår år 2010 till 31,65 procent, vilket är 0,38 procentenheter lägre än genomsnittet i Västra Götalands län. Kommunens skattesats uppgår år 2010 till 21,20 procent vilket är 0,46 procentenheter högre jämfört med rikets genomsnitt. Den totala skattesatsen i Vara kommun är 0,09 procentenheter högre jämfört med riket. RISK - KONTROLL Bild 9: Likviditet ur ett riskperspektiv Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Likvida medel (mkr) 69,0 0,0 0,0 0,0 Balanslikviditet (%) 66,1 26,7 22,4 21,0 Rörelsekapital (mkr) -60,1-136,5-177,4-198,4

95 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 18 Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditet. Om måttet är 100 procent innebär det att de likvida medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna. Målsättningen är att hålla så låg likviditet som möjligt med hänsyn till tillräcklig kortsiktig betalningsberedskap. Eventuell överlikviditet används till att amortera på den långfristiga låneskulden. Likviditeten försvagas under planeringsperioden p.g.a. finansiering av investeringar. Utöver de likvida medlen har kommunkoncernen en checkkredit på 50 mkr. Bild 10: Pensionsåtagande (mkr) Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Total pensionsskuld 366,8 368,1 371,8 375,9 Pensionsskuld intjänad innan 1998 Pensionsskuld intjänad fr.o.m Pensionskostnad inkl löneskatt Merkostnad fullfonderingsmodell 351,7 351,4 353,3 354,8 15,1 16,7 18,5 21,1 46,8 37,8 42,1 44,3 10,1-0,3 1,8 1,6 Pensionsskuldens ökningstakt börjar plana ut p.g.a att pensionsskulden intjänad före år 1998 ökar i lägre takt. I den kommunala redovisningslagen (KRL 5 kap 4 ) behandlas pensionskostnaderna. Bestämmelserna preciserar hanteringen av de pensionsåtaganden som intjänats före Pensionsförmåner intjänade före 1998 skall redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen med pensionsförmåner intjänade efter 1997 redovisas över resultaträkningen och skuldförs som avsättning i balansräkningen. Utbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade såväl före som efter 1998 skall liksom tidigare redovisas som en kostnad. Vara kommun har fr.o.m. år 2003 en högre målsättning för kommunens resultat i budget och bokslut än vad balanskravet kräver. Det innebär att alla kostnader för pensioner skall ingå i kommunens eget balanskrav. Dessutom skall hela pensionsåtagandet redovisas som avsättning i balansräkningen. Balanskravet skall prövas såväl enligt den blandade modellen som enligt kommunens fullfonderingsmodell. Pensionsskulden är återlånad i sin helhet, d.v.s. kommunen har lånat av pensionsmedel för att finansiera investeringar.

96 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 19 FINANSIELLA MÅL De finansiella målen är antagna av kommunfullmäktige och återfinns i finansplanen. Resultatmål Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 procent +/- 1 procent. Soliditet (långsiktig betalningsstyrka) Soliditeten skall förbättras under mandatperioden. Investeringar Nettoinvesteringarna ska finansieras med egna medel. Långfristig låneskuld Kommunen blir skuldfri (den långfristiga låneskulden) under kommande mandatperiod ( ). Avsättning pensioner Som en miniminivå ska till pensioner avsättas den årliga ökningen av framtida pensionsåtagande. Likviditet Likviditeten ska vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och att finansiell handlingsfrihet säkerställs. God ekonomisk hushållning KL 5 För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vara kommuns definition Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det om en tidigare generation förbrukat. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den ska behöva uttaxera en högre skatt.

97 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 20 Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. En god ekonomisk hushållning innebär att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. Det är inte förenligt med god ekonomisk hushållning att finansiera löpande driftskostnader med lån. Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. Vara kommun tillämpar fullfonderingsmodellen då vi vill ha en rättvisande bild av vårt ekonomiska läge. Verksamhetsperspektiv Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta kräver en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Sammanfattande kommentar Årets resultat är mycket svaga och ligger inte inom kommunfullmäktiges beslutade målintervall åren Soliditeten (långsiktig betalningsförmåga) försvagas successivt Likviditeten försvagas successivt p.g.a. finansiering av investeringar. Nettoinvesteringarna är höga med en genomsnittlig investeringsnivå på 93 mkr per år. Kommunens utdebitering ligger under genomsnittet i Västra Götalandsregionen men över genomsnittet i riket. Pensionsförpliktelserna är omfattande och hela pensionsförpliktelsen är upptagen som avsättning i balansräkningen och har återlånats i sin helhet.

98 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 21 RESULTATBUDGET/PLAN TKR) Driftbudget/plan Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nämndernas intäkter Nämndernas kostnader Beräknat ianspråktagande överskott Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag mm Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRA- ORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT

99 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 22 KASSAFLÖDESANALYS/ FINANSIERINGSANALYS (TKR) Kassaflödesanalys/plan Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verks. före förändr av rörelsekapital Ökn./minskn. kortfr. fordringar Ökn./minskn. förråd o varulager Ökn./minskn. kortfr. skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERK- SAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERK-SAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Medel från finansieringsverksamhet ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

100 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 23 BALANSBUDGET (TKR) Balansbudget/plan Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Anläggningstillgångar 547,5 669,6 635,0 702,2 737,2 759,1 SUMMA ANLÄGGNINGS- TILLGÅNGAR 547,5 669,6 635,0 702,2 737,2 759,1 Förråd 1,7 1,2 1,8 1,8 1,9 1,9 Kortfrist fordringar 45,6 35,0 46,7 48,0 49,3 50,7 Kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Likvida medel 120,3 0,0 69,0 0,0 0,0 0,0 SUMMA OMSÄTTNINGS- TILLGÅNGAR 167,6 36,2 117,5 49,8 51,2 52,7 SUMMA TILLGÅNGAR 715,1 705,8 752,5 752,1 788,4 811,8 EGET KAPITAL 174,8 181,4 207,5 197,1 187,4 184,4 varav årets resultat 15,3 19,3-10,0-10,3-9,8-2,9 Avsättningar pensioner 363,7 357,7 366,8 368,1 371,8 375,9 Andra avsättningar 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 AVSÄTTNINGAR 364,2 358,2 367,3 368,6 372,3 376,4 Långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kortfristiga skulder 176,2 166,2 177,6 186,3 228,6 251,0 SKULDER 176,2 166,2 177,6 186,3 228,6 251,0 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 715,1 705,8 752,5 752,1 788,4 811,8

101 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 24 Finansiella nyckeltal Årets resultat fullfondering, mkr -10,0-10,3-9,8-2,9 Årets resultat blandad modell, mkr 0,1-10,6-8,0-1,4 Årets resultat fullfondering/skatteintäkter, statsbidrag % Årets resultat blandad modell/skatteintäkter, statsbidrag % -1,4-1,4-1,3-0,4 0,0-1,5-1,1-0,2 Soliditet % 27,6 26,2 23,8 22,7 Långfristig låneskuld, mkr 0,0 0,0 0,0 0,0 Pensionsskuld, mkr 366,8 368,1 371,8 375,9 Nettoinvesteringar, mkr 105,9 112,4 82,6 71,3 Nettoinvesteringar/avskrivningar, %

102 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 25 Årets resultat enligt fullfonderingsmodell ,8 30 Mkr , , ,3 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan -9, Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag enligt fullfonderingsmodell 6,1 4 % , ,4-1,4-1,4 Bokslut Prognos Budget Plan Plan -1,3 Plan

103 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 26 Finansiell kostnad Mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan -4-8, ,5-19, Nettokostnadsutveckling och utveckling skatter, generella statsbidrag 6, , ,9 1,3 2,8 1,7 1,1 2,9 2,9 2,2 1, , Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan Nettokostnadsutveckling Utveckling skatter och statsbidrag

104 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan Nettoinvesteringar ,9 112, ,6 Mkr 60 64,1 71, , Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan 300 Nettoinvesteringar/avskrivningar % Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan

105 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sidan 28 Soliditet ,4 28,8 27,6 26,2 23,8 22,7 % Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan Pensionsskuld Mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan

106 Bilaga KF 14/2010:2 Regler Partistöd Gäller fr.o.m Antaget av kommunfullmäktige /2010:2