Likabehandlingsplan 2.0 för Vi Ungas förbundsnivå Mars 2014 mars 2016

Transkript

1 Likabehandlingsplan 2.0 för Vi Ungas förbundsnivå Mars 2014 mars 2016 Senast reviderad av förbundsstyrelsen

2 InnehåLL Likabehandlingsplanens upplägg 2 Ordlista 3 Syfte: Varför jobbar Vi Unga med likabehandling? 4 Utgångspunkter för likabehandlingsarbetet 4 Arbetet med likabehandlingsplanen 5 Process, ansvarsfördelning och uppföljning 5 rekommendationer 6 fokusområden 7 diskrimineringsgrunder 9 Mål samt åtgärder för likabehandlingsarbetet 11 1) ARRANGEMANG I VI Unga 11 2) Medlemmar och förtroendevalda 15 3) INFORMATION OCH KOMMUNIKATIOn 19 4) Rekrytering 21 sid Ordlista Diskriminering Orättvis behandling av personer eller grupper på grund av följande diskrimineringsgrunder: etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet- och uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, privatliv och socioekonomisk status. De två sistnämnda finns inte med i svensk lagstiftning, men används i Vi Ungas likabehandlingsarbete. Maktstrukturer: Samhällsmönster som ger människor olika makt och inflytande, beroende på t.ex. kön, etnisk tillhörighet eller funktionsförmåga. Normer: Oskrivna regler och ideal som gynnar den som anses normal och missgynnar den som anses avvikande. Normer är föränderliga över tid, och är beroende av situation och omgivningen. Likabehandlingsplanens upplägg Vi Ungas likabehandlingsplan består av fyra delar: Först kommer syftet, som beskriver varför Vi Unga jobbar med Därefter kommer utgångspunkterna för Vi Ungas likabehandlingsarbete. Sedan en beskrivning av arbetet och Process och ansvarsfördelning samt uppföljning av likabehandlingsplanen och även en förklaring på vad Indikator är och varför vi valt att arbeta med indikatorer. Efter detta kommer målen med tillhörande problembilder, samt åtgärderna för likabehandlingsarbetet. Dessa är uppdelade i följande fyra områden; 1) Arrangemang i Vi Unga, 2) Medlemmar och förtroendevalda, 3) Information och kommunikation i Vi Unga, samt 4) Rekrytering i Vi Unga, Likabehandlingsplanen framtagen av: Jorid Kortekaas Jakob Sjöström 2 3

3 Syfte: Varför jobbar Vi Unga med likabehandling? I Förbundet Vi Ungas grundidéer står det Vi tycker det är viktigt att varje individ får vara sig själv och inte sorteras in enligt färdiga mallar. Därför verkar Vi Unga för jämlikhet och för att bryta stereotyper kring till exempel kön, bakgrund och ålder genom att arbeta med ett normkritiskt förhållningssätt. Ett viktigt verktyg för att uppnå våra grundidéer är att identifiera områden där vi som organisation behöver utvecklas för att nå vår vision om att Alla barn och ungdomar ska kunna utvecklas, känna sig betydelsefulla och ha möjlighet att förverkliga sina idéer. Utgångspunkter för likabehandlingsarbetet Vi Ungas likabehandlingsarbete utgår ifrån teoretisk kunskap om maktstrukturer, normer och diskriminering. Denna kunskap finns nedskriven i ageraguiden och kommer därför inte att redogöras för här. Det har gjorts en kartläggning av diskriminerande strukturer i Vi Unga. I den utgick vi ifrån ett antal fokusområden kopplade till diskrimineringsgrunder. Fokusområdena är potentiella problematiker när det gäller maktstrukturer, som kan finnas organisationen. Dessa fokusområden finns beskrivna i ageraguiden, som finns att ladda ned gratis via viunga.se. En beskrivning av diskrimineringsgrunder följer på sidorna 7-8. Utgångspunkterna har fungerat som en medveten avgränsning för framtagandet av likabehandlingsplanen. Exempelvis har många andra maktfaktorer såsom utseende eller politisk åsikt, inte tagits med i den här likabehandlingsplanen. Värt att notera är att vi under arbetet med likabehandlingsplanen har stött på fler utmaningar för Vi Unga som organisation, men som vi valt att inte ta upp i den här likabehandlingsplanen. Vi har valt att begränsa oss till att endast ta upp problem och åtgärder som är kopplade till någon av våra definierade diskrimineringsgrunder. Exempel på detta är återkommande kommentarer om ålder kopplat till våra arrangemang där det bland annat upplevs otydligt vilken målgrupp våra arrangemang har. Ytterligare en problembild som återkommer är jargonger kopplade till politiska åsikter och partipolitisk tillhörighet. Arbetet med likabehandlingsplanen Under höstträffen 2013 samlades några av Vi Ungas medlemmar för att tillsammans genomföra kartläggningsmetoden civilsamhället som också ligger till grund för den här likabehandlinsplanen. Till höstträffen var samtliga medlemmar inbjudna. Deltagara vgiften var gratis och resan stod förbundet för, med hjälp av budgeterade medel för Strax efter höstträffen genomfördes metoden igen, fast den här gången med samtliga i personalen på förbundskansliet. En stor del av Vi Ungas formella grupper har på olika sätt deltagit, med undantag från Vi Ungas valberedning som inte närvarat under någon av kartläggningsprocesserna. Efter att kartläggningen var genomförd så sammanställdes allt material. Utifrån materialet skapades först så kallade problemträd som sedan omvandlades till åtgärder. Process, ansvarsfördelning och uppföljning Ansvaret för framtagningen av likabehandlingsplanen har legat på Vi Ungas förbundsstyrelse. Likabehandlingsplanen sträcker sig över två år och tanken är att denna ska utvärderas och följas upp efter halva tiden. Uppföljningen genomförs efter att ungefär ett år har gått. Ansvariga för uppföljningen utses av förbundsstyrelsen och det är förbundsstyrelsen som ansvarar för att det blir genomfört. För varje åtgärd i likabehandlingsplanen har en grupp eller funktion (till exempel förbundsordförande) utsetts som ansvarig. Att vara ansvarig innebär att se till så att den specifika åtgärden utförs. Som ansvarig för en åtgärd kan en ta hjälp av andra personer eller grupper. För att kunna genomföra åtgärden är samarbete ofta en förutsättning. I likabehandlingsplanen har vi även valt att lägga till en tidsgräns, resurser och indikator. Tidsgränsen är vid vilken tidpunkt som åtgärden ska vara uppfylld. Resurser är tänkt att fungera som ett stöd till den ansvarige för att tydliggöra ambitionsnivån samt tydliggöra vilka resurser som likabehandlingsplanen anser att den ansvarige kan ta i anspråk. 4 5

4 Indikatorer kan ses som delmål för uppdraget. Om indikatorn är uppfylld har vi kommit närmare lösningen. Indikatorn ger även en bild av vad vi ska fokusera på vid uppföljning av likabehandlingsplanen vilket dels förtydligar uppdraget för den som är ansvarig samt underlättar för de som i framtiden ska utvärdera likabehandlingsplanen. Rekommendationer En likabehandlingsplan kan antingen vara fina ord på ett papper som samlar damm i en öde lokal. Eller så kan det vara ett kraftfullt verktyg för att arbeta med likabehandling i organisationen. För att det ska bli ett kraftfullt verktyg krävs det bland annat: Ett ledarskap i förbundsstyrelsen som tydligt säger att det här är viktigt och en vilja att plocka fram dokumentet oftare än bestämda uppföljningar och utvärderingar. Det behövs även fortsatta resurser. I kommande budgetarbeten behöver förbundsstyrelsen fortsätta prioritera arbetet i budgeten. Våga vara kritiska, uppmuntra till diskussion och våga revidera! Den här likabehandlingsplanen sträcker sig över en lång tid och under den tiden kan mycket hända i organisationen. Funktioner som vi har satt som ansvariga kanske inte längre finns kvar. Något kanske inträffar som gör att en åtgärd kanske blir verkningslös eller rent av kontraproduktiv? Revidera i så fall likabehandlingsplanen så att den konstant känns aktuell. För att underlätta arbetet att följa upp likabehandlingsplanen bör varje grupp på förbundet utvärdera sitt arbete efter avslutad mandatperiod. Dessa utvärderingar kommer sedan kunna ligga till grund för uppföljningen av likabehandlingsplanen. Även utvärderingar efter arrangemang, inte minst till utbildning för utbildare bör uppdateras eller kompletteras för att vi ska ges möjlighet att kontrollera de åtgärder som föreslås. DISKRIMINERINGSGRUNDER Följande rubriker utgör diskrimineringsgrunderna i Svensk lagstifning. Kärnan i beskrivningarna är hämtade från lagstiftnignen men i några fall har vi utökat omfattningen. Etnisk tillhörighet Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla har en etnisk tillhörighet. Alla kan därför bli utsatta för diskriminering. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet. Funktionsnedsättning Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. I lagtexten står det funktionshinder, men vi har valt att prata om funktionsnedsättning eller funktionalitet. Vi menar att funktionshinder är något som uppstår i en specifik miljö som ställer upp hinder för människor. Det är miljön som måste utformas på ett sätt så att hinder för individer inte uppstår. Kön Juridiskt kön (det kön som framgår av personnumret enligt dagens system). Könsidentitet eller könsuttryck Det kön en uppfattar sig som och det kön en uttrycker eller uppfattas uttrycka. I lagen står det könsöverskridande identitet eller uttryck, men vi väljer att prata om att alla har en könsidentitet och ett könsuttryck, trots att endast människor som överskrider normerna kring kön (ofta benämda transpersoner) formellt omfattas av denna grund. Religion eller annan trosuppfattning I lagen finns ingen beskrivning av exakt vad som menas med religion eller trosuppfattning. Förutom de stora världsreligionerna ingår uppfattningar som ateism och agnosticism. Politiska, filosofiska och etiska åskådningar eller förhållningssätt omfattas dock inte. 6 7

5 Sexuell läggning En persons sexuella läggning handlar enbart om personens egna könsidentitet relaterat till könet på dem som personen blir förälskad i eller vill ha sex med. Diskrimineringsgrunden innefattar även personer som inte blir förälskade, eller vill ha sex. Ålder Uppnådd levnadslängd. Denna grund är lika giltig för alla åldrar. TVÅ YTTERLIGARE GRUNDER SOM VI FOKUSERAR PÅ I VI UNGAS LIKABEHANDLINGSARBETE: Privatliv Familjeförhållande, civilstatus, föräldraskap och annat med koppling till privatlivet som kan påverka möjligheterna att bidra till organisationens verksamhet. Socioekonomisk status Social situation och bakgrund, ekonomisk situation och bakgrund, bostadssituation inklusive möjligheter att resa (t.ex. till möten). Hit räknas också utbildningsnivå inklusive språknivå, till exempel förmåga att förstå och uttrycka sig på akademiskt språk och liknande som kan påverka möjligheterna att bidra till organisationens verksamhet. Mål samt åtgärder för likabehandlingsarbetet 1) ARRANGEMANG I VI UNGA Mål: Vi Ungas arrangemang är anpassade efter alla våra medlemmar Problembild: När Vi Unga planerar arrangemang utgår vi ofta från att deltagarna inte har några funktionsnedsättningar, synliga eller osynliga. Det medför att Vi Unga signalerar vem som är norm. Det gör att den som avviker måste ställa krav för att få sina behov tillgodosedda. Att behöva ställa krav under pågående arrangemang försätter deltagaren i en position som kan upplevas så obehaglig och kanske kränkande att deltagaren hellre väljer att inte påpeka problematiken. Det gör att några deltagare inte kan delta fullt ut, eller inte alls. Våra lokaler i samband med arrangemang är inte alltid anpassade efter anmälda behov och/eller behov som kan komma att anmälas. Lokaler bokas ofta långt i förväg i förhållande till sista anmälningsdag för deltagarna vilket gör det praktiskt omöjligt att tillgodose somliga behov. Kartläggningen visar även att anmälda behov inte alltid åtgärdas, vilket ökar deltagarens känsla av att vara ett problem som arrangören inte orkar lösa. Effekten av det är att Vi Unga utsätter sina medlemmar för kränkande särbehandling, och deltagare i verksamheten som blir kränkta kommer sannolikt inte heller att återkomma dit. Information om hur tillgänglighetsanpassat respektive arrangemang är kommer oftast först efter att en anmält sig till Det gör att personer som är osäkra på om behovet kommer kunna tillgodoses tvingas antingen ta initiativet till kontakt med arrangören eller att inte anmäla sig alls. Våra lokaler kan ibland ha en religiös koppling vilket kan upplevas problematiskt för medlemmar utan religiös tro som inte känner sig bekväma i lokaler med religiösa symboler. Kartläggningen visar även att våra lokaler ofta har toaletter och duschsalar som kan tvinga in människor i en exkluderande tvåkönsmodell. Den indelningen kränker de som inte känner att de passar in i den modellen. 8 9

6 Lokaler bokas utifrån människor med olika funktionalitet. Vid varje lokalbokning Arrangören respektive arrangemang. Gå igenom alla anmälda behov i planeringen av arrangemanget och se till så att de möts. Arrangör, eventuell utbildare samt ansvarig på plats går igenom anmälda behov. I så stor utsträckning som möjligt bokas lokaler som inte har en religiös koppling. Vid undantag ska så stor del av de religiösa symbolerna som möjligt täckas över alternativt plockas bort. I planeringen av varje arrangemang. Minst tre dagar innan arrangemanget startar Arrangören Arrangör, eventuell utbildare samt den som är ansvarig på plats. Arrangören. LSUs checklista för tillgängliga arrangemang. Budgeten för uppger arrangören att LSUs checklista för tillgängliga arrangemang har använts uppger arrangören att 100 procent av de anmälda behoven har tillgodosetts. uppger deltagarna att deras behov var tillgodosedda. Se indikatorerna ovan. uppger deltagare att de inte känt att det förekommit religiösa symboler som varit påträngande för dem Det anges tydligt i inbjudan till arrangemang hur tillgängliga våra lokaler är. Vi listar godkända Vi Unga-lokaler utifrån funktionalitet, arbetsmiljö, religion, transportmöjlighet m.m. När vi bokar lokaler bokar vi endast godkända Vi Unga-lokaler. Se till så att toaletterna inte är könsindelade. Att våra lokaler även erbjuder individuella duschar och att dessa inte är könsindelade. 31 oktober Från 1 november Arrangören. anger deltagarna att de förstått hur tillgängliga lokalerna varit Förbundskansliet och utbildningsgruppen. Arrangören. Det finns en lista tillgänglig för de som bokar lokaler i Vi Unga respektive arrangemang. uppger arrangören att endast godkända lokaler bokas Arrangören. uppger arrangören att inga toaletter under arrangemangen har varit könsindelade Arrangören. uppger deltagarna att de inte blivit könade av indelningen av toaletter och duschar. Se indikatorerna ovan

7 Mål: Våra processledare har kunskap om tillgängliga metoder. Problembild: På Vi Ungas arrangemang och årsmöte används metoder och lekar som ibland är anpassade för medlemmar utan funktionsnedsättningar och som därmed kan ha normåterskapande effekter. Under våra arrangemang används ibland ett svårt språk i så väl tal som i text och många texter upplevs även som onödigt långa. I utbildning för utbildare steg 2 inkluderas pass om tillgängliga metoder och lekar. 31 Oktober Utbildningsgruppen Ageraguiden. När utbildning för utbildare steg 2 genomförts har den innehållit pass om tillgängliga metoder och lekar. Vid varje utbildning. Våra utbildningar genomförs av utbildade utbildare och i enlighet med handledningsmaterialet. Utbildningsgruppen Utbildade utbildare. Alla utbildare som genomgått utbildningen uppgav i utvärderingen av utbildningen att de känner sig trygga i att tillämpa metoderna. I utbildningsgruppens egna uppföljning uppger utbildare att de följt handledningsmaterialet. I utbildningarnas utvärderingar uppger deltagarna att de inte haft problem att förstå begrepp eller delta i metoder och övningar. 2) Medlemmar och förtroendevalda Mål: Det är möjligt för alla att vara medlem och engagerad i Vi Unga Problembild: Huvuddelen av vår interna kommunikation sköts digitalt och regelbunden tillgång till internet och dator blir därmed en förutsättning för att kunna engagera sig i organisationen. Kartläggningen visar även att våra arrangemang ofta planeras utifrån skoldagar samt 8-17 jobb vilket försvårar för personer som exempelvis jobbar andra tider, att kunna närvara i samma utsträckning. Som kartläggningen tidigare visat så tänker vi ofta inte på osynliga/dolda funktionsnedsättningar vilket riskerar att försvåra möjligheterna för medlemmar att kunna engagera sig i organisationen på lika villkor. Under kartläggningen framkom det flera gånger att det finns jargonger kring sexuell läggning, könsnormer, könsidentiteter, alkohol samt etnisk tillhörighet. Jargongerna har en normåterskapande effekt vilket exkluderar såväl nya medlemmar som medlemmar som avviker från normen. Kartläggningen visar även att det är vanligt att prata om ekonomiska förutsättningar, så länge som de upplevs vara goda eller mycket goda. Det kan göra att personer som inte själva upplever sig ha god ekonomi känner sig utanför. Diskussion förs i arbetsutskott, förbundsstyrelse och arbetsgrupper om normer kring när möten planeras och hålls samt med vilka kanaler som kommunikationen sker mellan möten. Årligen, vid respektive grupps kickoff. Förbundsordförande och förbundssekreterare I utvärdering efter respektive grupps avslutade uppdrag uppger ledamöterna att de kunnat ta del av och bidra till kommunikationen mellan mötena, samt kunnat delta på alla möten

8 31 december december 2015 Löpande Inför varje arrangemang. Förbundskansliet Arrangörer av Vi Unga-arrangemang på nationell nivå kompetensutvecklas inom tillgänglighet och osynliga funktionsnedsättningar. Arrangörer av Vi Unga-arrangemang på nationell nivå kompetensutvecklas inom tillgänglighet och synliga funktionsnedsättningar. Arrangörerna av Vi Unga-arrangemang på nationell nivå lär sig arrangera tillgängliga arrangemang. Inför samtliga arrangemang diskuterar ledarna för arrangemanget de vanligaste jargongerna och hur de ska förhålla sig till dessa. Förbundskansliet Personalbudget och/eller budgeten för Förbundskansliet Personalbudget och/eller budgeten för LSUs checklista för tillgängliga arrangemang. Arrangörerna av Vi Ungaarrangemang på nationell nivå har kompetensutvecklats. Se indikatorn ovan. I uppföljning uppger arrangören att hen använt sig av LSUs checklista Arrangören upplever arrangemangsledare att de känt sig tillräckligt förberedda för att bemöta de vanligaste jargonerna. Mål: Det ska inte kosta något att vara engagerad i Vi Unga Problembild: Kartläggningen visar att medlemmar i allmänhet och förtroendevalda i synnerhet förväntas klara av utlägg i samband med aktiviteter. Förtroendevalda förutsätts även ibland prioritera sitt uppdrag före sitt eventuella arbete och utsätts därmed även för inkomstbortfall. En del arrangemang kostar även pengar och kan ofta vara otydligt vem som förväntas betala. Diskussion i arbetsutskottet om förväntningar på arbetsgrupper att klara av större utlägg vid möten och åtgärder för att underlätta detta. Det är tydligt i information och inbjudan vad arrangemanget kostar och vem som förväntas betala. 31 december 2014 Förbundsordförande Förbundskansliet I utvärdering efter respektive arbetsgrupps avslutade uppdrag ställs frågan om hur gruppen upplevt möjligheter att få hjälp för att klara större utlägg kopplat till gruppens verksamhet. Arbetsutskottet har diskuterat frågan under ett protokollfört möte. Information och inbjudningarna innehåller information om vad det kostar och vem som förväntas betala. I uppföljningen upplever deltagarna att det varit tydligt vem som förväntades betala

9 Mål: Vi Unga har kunskap om, och en beredskap för att hantera, psykisk ohälsa hos Vi Ungas medlemmar Problembild: Kartläggningen visar på en norm om att medlemmar saknar psykiska funktionsnedsättningar samt en tystnadskultur kring medlemmarnas psykiska hälsa. Det finns en handlingsplan för att jobba med psykisk ohälsa i organisationen. Handlingsplanen för psykisk ohälsa i organisationen utvärderas och revideras. Arrangörer av nationella Vi Unga-arrangemang jobbar utifrån handlingsplanen. 31 december Lina Andersson 1 april Förbundsstyrelsen En handlingsplan för psykisk ohälsa har tagits fram. I utvärdering efter förbundsstyrelsens och arbetsgruppernas avslutade uppdrag uppger ledamöterna att de känner till att handlingsplanen finns. En utvärdering av handlingsplanen är gjord och handlingsplanen har reviderats utifrån utvärderingen. Arrangören. I utvärderingen av arrangemang framkommer det att handlingsplanen för psykisk ohälsa används. 3) Information och kommunikation Mål: Vi Ungas kommunikation är lättillgänglig och enkel att förstå Problembild: Vi Ungas hemsida och dokument finns endast i skrivna format vilket kan försvåra eller göra det omöjligt för potentiella medlemmar att ta till sig informationen och bli medlemmar. Även Vi Ungas interna kommunikation upplevs ofta svårbegriplig, framför allt för nya medlemmar vilket försvårar möjligheten för nya medlemmar att tillgodose sig information samt att kunna engagera sig. Att statiska delarna av hemsidan är uppläsningsbar Juni Förbundssekreterare De delar som inte förväntas uppdateras oftare än var tredje månad är uppläsningsbart. Vi Ungas styrdokument finns tillgängliga för alla i uppläsningsbart format. Dokument testas på relevant målgrupp innan utskick. Juni Innan varje utskick. Förbundssekreterare Förbundssekreterare Styrdokumenten finns tillgängliga i uppläsningsbart format. I utvärderingen upplever målgruppen att språket i våra dokument är enkla att förstå

10 Mål: Vi Ungas marknadsföringsmaterial och kommunikation återspeglar den bredd av verksamhet och medlemmar som organisationen har. Problembild: Vi Unga har en homogen grupp nationellt aktiva när det gäller etnicitet och funktionalitet. Normen syns tydligt i val av bilder till marknadsföringsmaterial och till interna dokument. Den normen representerar inte Vi Ungas medlemsbas och har en normåterskapande effekt. När vi tar fram nytt marknadsföringsmaterial återspeglar det organisationens medlemsbas vad gäller etnicitet och funktionalitet. När nytt marknadsföringsmaterial ska tas fram. Förbundssekreterare och marknadsföringsgruppen Budgeten för markandsföringsmaterial. uppges att det förts en diskussion om vad eventuellt nytt material ska signalera. 4) Rekrytering Mål: Det är möjligt för alla Vi Ungas medlemmar att vara engagerade i organisationen Problembild: Kartläggningen visar att Vi Ungas förtroendevalda inte representerar medlemsbasen, främst vad gäller kön och etnicitet. Kartläggningen visar även att det finns en osynlig nedre och övre åldersgräns för förtroendeuppdrag i Vi Unga. Det blir dels problematiskt då gränsen är osynlig och därmed försvårar för medlemmar att se, men även för att det antagandet blandar ihop kompetens och erfarenhet med uppnådd levnadslängd. Inför rekrytering till uppdrag internt i organisationen förs diskussion om ålder, erfarenhet, kön och etnicitet. Inför rekrytering till uppdrag internt i organisationen tas en specifikation fram som visar vilka egenskaper och erfarenheter som de som rekryteras ska ha Inför rekrytering till uppdrag. Varje rekrytering Valberedning och arbetsutskottet. Valberedning och arbetsutskottet I arbetsutskottet och valberedningens utvärdering efter avslutat uppdrag framkommer det att diskussion har förts. Kontakter hos till exempel LSU och RFSL Ungdom kan valberedning och arbetsutskott visa att en specifikation finns och/ eller har funnits

11 I Vi Unga förverkligar över unga människor sina idéer och drömmar. Vi Unga letar efter och uppmuntrar nya idéer och perspektiv. Vi startar egna föreningar, driver projekt och träffar vänner för livet. Under resans gång lär vi oss om hur samhället fungerar, hur vi påverkar och hur vi gör skillnad. Våra anställda och förtroendevalda jobbar varje dag med att sprida Vi Unga som ett sätt för unga människor att inte bara prata om vad som borde göras. Vi hjälper unga att själva göra något åt saken, att utveckla sina drivkrafter och sitt entreprenörskap genom ökad kunskap kring arrangörskap, det egna ledarskapet och kraften i att göra saker tillsammans. Vi Unga ger drömmarna en chans. Vi Unga är Sveriges roligaste demokratiskola. Att vara en demokratiskola förpliktigar. Därför jobbar Vi Unga med Vi vill ge fler unga möjligheten att använda Vi Unga som verktyg för förändring av sina liv och av samhället. I Vi Unga tycker vi det är viktigt att arbeta med maktstrukturer för att alla ska kunna vara delaktiga i demokratin. Att synliggöra utestängande normer är viktigt för att vi ska kunna leva upp till vår egen tro på att alla drömmar kan genomföras. Vi menar allvar med att nå ut till fler och menar att förändringen börjar hos oss själva.