DELLENBANAN SLUTRAPPORT MAJ 2008 KULTURARV OCH TILLVÄXTFAKTOR

Transkript

1 1 SLUTRAPPORT MAJ 2008 DELLENBANAN KULTURARV OCH TILLVÄXTFAKTOR Projektet medfinansieras av Europeiska Unionen, Utvecklingsoch garantifonden för jordbruket

2 2 INLEDNING I november 2007 översände jag remissutgåvan av rapporten Dellenbanan kulturarv och tillväxtfaktor till ett stort antal intressenter. 1 Ett stort antal svar har inkommit och en omfattande debatt har också förts i lokala media. Jag och utredningens sekreterare Ulf Uddbäck 2 har också haft tillfälle att föredra våra preliminära resultat för respektive kommunstyrelse i Ljusdal och Hudiksvall liksom för Regionstyrelsens utskott för Tillväxt och infrastruktur i Gävle. Vi har också medverkat vid informationsmöten i Ljusdal och Delsbo. Remissvaren och de synpunkter som framkommit har i huvudsak stött utredarens bedömning att ett Dellenbanan Museum kan byggas upp och att en turistjärnväg kan drivas via Dellenbanan AB med förhållandevis små lokala/regionala tilläggsinvesteringar och årliga kostnader. Att använda Banverkets rivningskostnader som bas för en EU-finansiering ger en mycket stor utväxling. 3 I denna slutrapport har jag därför inte ansett det meningsfullt att på nytt upprepa texter och argumentering från remissutgåvan. Jag koncentrerar mig i stället på en sammanfattande redogörelse för remissvaren. I de fall där remissvaren är entydigt instämmande har jag inte ansett mig behöva kommentera. I de fall svaren tar upp principiella frågor har jag lämnat mina kommentarer i direkt anslutning till varje redogörelse. I ett avslutande kapitel sammanfattar och förtydligar jag mina tidigare bedömningar och lämnar mina slutförslag, liksom förslag till vidare åtgärder. För att underlätta läsningen av detta slutdokument för dem som inte har direkt tillgång till remissutgåvan inleder jag dock med att upprepa min sammanfattning av utredningens förslag. I ett avslutande avsnitt redogör jag för hur det fortsatta arbetet kan och bör bedrivas. Mitt arbete med denna utredning är därmed slutfört. Stockholm i maj Jan Rydh Omslagsbild: Utredare Jan Rydh vid en av många presentationer. Foto: Josefine Engström, Hudiksvalls Tidning. Övriga foton: Sigurd Melin, Dellenbanans vänner. 1 Förteckning finns i Dellenbanan kulturarv och tillväxtfaktor remissutgåvan november 2007, som kan beställas via Länsmuseet Gävleborg. I den fortsatta texten refereras till Remissutgåvan. 2 Ulf Uddbäck är anställd på Banverket och har ställts till utredarens förfogande. Han har som utredningssekreterare lämnat väsentliga bidrag till utredningens arbete och framför allt samordnat Banverkets och andra resurser och ansvarat för sammanställningar av de bedömningar av kostnader för rivning respektive återupprustning av banan som utredningen presenterar. För utredningens förslag och synpunkter svarar dock utredaren ensam 3 Remissutgåvan

3 SAMMANFATTNING AV UTREDNINGENS FÖRSLAG ENLIGT REMISSUTGÅVAN 3 Tågtrafiken på järnvägssträckan Ljusdal Hudiksvall, Dellenbanan har varit avlyst sedan Flera tidigare utredningar och myndigheter som t.ex. Riksantikvarieämbetet har konstaterat att banan, som varit i drift sedan 1800-talets mitt, har stora kulturvärden. Banverket, som fortfarande äger banfastigheterna, måste nu slutligt ta ställning till om banan skall rivas. Länsmuseet Gävleborg i samarbete med Banverket tillsatte därför under våren 2007 Utredningen om Dellenbanan för att undersöka om det fanns ett alternativ till rivning av banan. Utredaren f.d. landshövdingen Jan Rydh fick i uppdrag att undersöka hur Dellenbanan som museijärnväg kan organiseras för att skapa förutsättningar för en stabil och långsiktig verksamhet. Denna rapport redovisar vilka möjligheter som finns. Utredaren konstaterar inledningsvis, att en rivning kommer att kosta Mkr. Ett alternativ till dessa kostnader för desinvestering är att dessa medel tillsammans med insatser från Landsting/region och kommunerna Ljusdal och Hudiksvall bildar basen för ett EU-projekt som syftar till att bevara kulturarvet Dellenbanan. Projektet skulle därtill kunna bli ett kraftfullt tillväxtprojekt och skapa en infrastruktur för turistnäring och företagsamhet Utredaren bedömer att Dellenbanan Museum kan byggas upp och att en turistjärnväg kan drivas via Dellenbanan AB med förhållandevis små lokala/regionala tilläggsinvesteringar och årliga kostnader. Att använda Banverkets rivningskostnader som bas för en EU-finansiering ger en mycket stor utväxling. Utredaren föreslår att hela sträckan Ljusdal Hudiksvall bevaras som kommunikationskorridor som säkerhet för att en mer kommersiell tågtrafik kan utvecklas i framtiden. Miljöskäl och teknisk utveckling talar för att en sådan lösning kan bli mycket intressant. att en upprustning till turistjärnväg inleds av sträckan Ljusdal Delsbo (etapp 1) och att därefter en fortsatt upprustning sker ner till Näsviken. (etapp 2) att sträckan Näsviken Hudiksvall läggs i malpåse och att på sträckan genomförs underhållsinsatser för att på sikt möjliggöra en etapp 3. På sträckan kan naturligtvis under tiden den nuvarande "dressintrafiken fortsätta. Utredaren konstaterar att själva bankroppen är i tämligen gott skick men att omfattande förnyelse och renovering av övriga anläggningar måste göras. Utredaren bedömer att sammantaget behövs ca 64 Mkr för att sätta banan i sådant skick att en elektrifierad drift kan återupptas på sträckan Ljusdal Näsviken. Till detta kommer investeringar i följdunderhåll och i kompetensutveckling och marknadsföring. Totalt bedömer utredningen att 86,5 Mkr bör reserveras och säkras för investeringar, underhåll och drift inklusive marknadsföring under de första fem åren. Utredaren anser att tillkommande projekt ger mervärden och presenterar några exempel på sådana. Under remissbehandlingen är ytterligare förslag och idéer från entreprenörer och allmänhet välkomna och önskvärda. Projektet Dellenbanan bör kunna bidra till positiva bieffekter i form av ny företagsamhet.

4 4 Utredaren föreslår att en särskild stiftelse bildas med uppgift att äga Dellenbanan (bana och tillhörande anläggningar och i förekommande fall tågmaterial och annan material utöver vad som finns hos t.ex. Dellenbanans vänner eller Järnvägsmuseet). att ett särskilt bolag Dellenbanan AB hel- eller delägt av Dellenbanans vänner ansvarar för trafiken på banan samt att en särskild kapitalstiftelse bildas. Denna stiftelse får en grundfond på 20 Mkr vars avkastning reserveras för framtida löpande underhåll av banan. Utredningen bedömer att investeringsdelen av projektet kan finansieras enligt följande: Finansiär Belopp Mkr Banverket 30 4 EU-medel 35 Landsting/Region/Kommuner 5 Övriga/Staten/Näringsliv 6,9 Summa 76,9 4 Banverket förutsätts tillskjuta totalt 50 Mkr. Resterande 20 Mkr föreslås bilda en särskild fond som garanterar att underhåll i rimlig omfattning kan ske. Se vidare följande avsnitt En särskild kapitalstiftelse bildas

5 5 Utredaren redovisar en beräkning av intäkter och kostnader för de första fem årens drift som är finansierad i huvudsak från investeringsprojektet och bedömer att löpande kostnader för verksamheten vid Dellenbanan Museum årligen uppgår till ca 3 Mkr och att intäkterna i huvudsak består av utdelning 0,5 Mkr från Kapitalstiftelsen Dellenbanan, arrende från Dellenbanan AB, 0,5 Mkr samt anslag från Landsting/Region/Kommuner på 2,0 Mkr per år. Utredaren bedömer att kostnaderna för Dellenbanan AB uppgår till 1,5 Mkr per år och att intäkterna från trafiken ger 1 Mkr per år och att reklam och sponsorintäkter på resterande 0,5 Mkr är möjliga. Utredaren redovisar slutligen några räkneexempel på sysselsättnings och tillväxteffekter. En renovering av Dellenbanan till turistjärnväg skulle med små lokala och regionala ekonomiska insatser kunna bevara kulturarvet och samtidigt bli en tillväxtfaktor för företagande och näringsliv. För att komma ut på norra stambanan vid Ljusdal krävs endast en växel.

6 6 REMISSVAREN Utredningen sändes i november 2007 på remiss till ett stort antal mottagare. 5 Samtliga instanser har inkommit med svar. Samtliga inkomna svar redovisas i bilaga 1. I följande sammanställning redovisar jag remissinstansernas synpunkter avseende några av utredningens huvudfrågor. 6 Jag tar av utrymmesskäl inte upp instämmanden och inte heller olika utvecklingsförslag som förs fram i flera av svaren. Dessa får behandlas i den förstudie för ansökan om EU-finansiering, som jag föreslår som resultatet av denna utredning. Banverket Banverket säger ja till utredarens förslag att överlåta Dellenbanan till en stiftelse under förutsättning att det finns ett lokalt och regionalt engagemang. Utredningens förslag kan enligt Banverket vara utgångspunkt för en förhandling. De medel som Banverket förutsätts bidra med kan dock inte betalas ut före Om det finns ett starkt engagemang och vilja där kommuner, landsting och regionförbund är beredda att axla ägaransvaret kan Banverket ändå medverka till att projektet kan startas före Banverket ser begreppet turistjärnväg som en utmärkt målbild och påpekar att verket genom sin museiverksamhet stödjer museibanor. Verket skulle mycket välkomna en elektrisk turistjärnväg i det sammanhanget, Banverket ger därtill en del övriga synpunkter på utredningen och framhåller bl.a. att det idag inte finns någon lösning för att kunna köra spårbunden trafik under den nya E4:an eftersom höjden är begränsad till 3,5 meter. Banverket tror inte heller att Dellenbanan skulle i en framtid kunna användas för kommersiell trafik. De långa och tunga tåg som då skulle trafikera banan fordrar en helt annan upprustning av banan. Banverket anser inte att det finns förutsättningar att realisera någon form av nationellt järnvägscentrum i anslutning till Dellenbanan och påminner om att Banverket via sin egen museiverksamhet har ett sådant ansvar. Utredarens kommentarer Banverkets grundläggande inställning är positiv. Jag vill dock understryka att en helt avgörande förutsättning för Banverkets medverkan är att det skapas en förhandlingsduglig motpart. En stiftelse måste bildas med en styrelse och ledning som kan förhandla med bl.a. Banverket och andra parter. Jag återkommer till detta i avsnittet Slutförslag. Frågan om ett nationellt centrum finns med som exempel på tilläggseffekter. Självklart är det av stort värde om ökade insatser på forskning och utveckling kan ske i anslutning till t.ex. det Dellenbanan Museum som jag föreslår bör bildas. En sådan bör givetvis ske i samarbete med Järnvägsmuseet och Länsmuseet Gävleborg. Den fortsatta hanteringen får visa om det finns möjligheter för en utveckling och decentralisering av vissa aktiviteter till Ljusdal/Dellenbygden Järnvägsföreningen Dellenbanans vänner Föreningen är mycket positiv till utredningen och är beredd att tillsammans med andra intressenter engagera sig för att förverkliga utredningens förslag. Hudiksvalls kommun 5 Sändlista återfinns i remissutgåvan 6 Inom citationstecken återfinns exakta citat i övrigt har jag förkortat och dragit samman.

7 7 Kommunen har inget att erinra mot att sträckan Ljusdal-Hudiksvall bevaras som en kommunikationskorridor för järnvägstrafik. Kommunen har heller inget att erinra mot att sträckan Ljusdal Näsviken upprustas till turist-/museijärnväg. Kommunen påpekar att den inte har någon möjlighet att åta sig ett långsiktig ansvarstagande för infrastrukturen i form av ett stiftelseengagemang på det sätt som utredningen föreslår och kan inte heller binda sig för ett årligt driftsbidrag. Kommunen kan dock om en annan seriös intressent tar ett långsiktigt ansvar tänka sig ett mindre engångsbidrag. Företrädare för (kd), (mp) och (m) har reserverat sig mot den ovilja att medverka till en upprustning av Dellenbanan till en turist-/museijärnväg, som remissyttrandet ger uttryck för. Utredarens kommentarer Uppenbarligen avvisar kommunen liksom också andra offentliga remissinstanser ett aktivt engagemang som ägare till själva banan. I sitt svar säger kommunen att man inte kan medverka på det sätt som utredningen föreslår. Jag vill understryka vad som står i utredningen. 7 Jag anvisar i texten två alternativ ett där kommunerna tillsammans med Landsting/Region skapar en stark ägandeorganisation i likhet med vad som skett i Nora ett annat där berörda museer bildar en ny museistiftelse. Mitt huvudförslag, som jag utformat medveten om bl.a. Hudiksvall kommuns inställning är dock att en särskild stiftelse bildas där olika intressenter kan delta Mitt huvudförslag är alltså att en fristående museistiftelse bildas. Jag utvecklar i mitt slutförslag denna modell. Hälsinglands Museum 7 Landsting region kommunerna? Den organisation som skall överta Dellenbanan från Banverket måste redan från början få en stark ekonomi. Eftersom det knappast finns någon kommersiell intressent som skulle vara beredd att investera i banan har jag utgått ifrån att en särskild organisation måste byggas upp. Region/Landstinget Gävleborg tillsammans med Ljusdals och Hudiksvalls kommuner skulle kunna skapa en sådan stark organisation och som i Nora äga och underhålla banfastigheterna. Museerna Ett annat alternativ är att museerna dvs. Länsmuseet Gävleborg, Ljusdalsbygdens Museum och Hälsinglands Museum bildar en museistiftelse. Fortfarande är det huvudsakligen regionalt/kommunalt intresse i bakgrunden men via museerna mindre direkt. Järnvägsmuseet som formellt är en del av Banverket kan av formella skäl inte ingå som stiftelsebildare. Jag utgår dock ifrån att Järnvägsmuseet aktivt deltar som en viktig samarbetspartner. En museistiftelse bildas Dellenbanan Museum Oavsett vilka som väljs att vara stiftare är dock mitt huvudförslag att en särskild stiftelse bildas med uppgift att äga Dellenbanan (bana och tillhörande anläggningar och i förekommande fall tågmaterial och annan material utöver vad som finns hos t.ex. Dellenbanans vänner eller Järnvägsmuseet.) Stiftelsen bildas genom att stiftarna tecknar ett grundkapital på minst 100 tkr. Det är också möjligt att erbjuda allmänhet, organisationer och företag att delta som stiftare redan från början.

8 8 Hälsinglands Museum ser positivt på utredningens förslag och önskar att en utredning görs om banans roll utifrån miljösynpunkt. Museet understryker att de byggnader och anläggningar som finns på denna sträcka inte får förfalla eller rivas. Landstinget Gävleborg Nämnden för tillväxt och regional utveckling anser att utredaren har gett en bra bild av de förutsättningar som finns för att bevara Dellenbanan. Banans fysiska anläggningar bör bevaras för att inte fördyra en eventuell framtida satsning. Denna fråga ska behandlas som en egen fråga. Nämnden anser att satsningens långsiktiga bärkraft och bidrag till den regionala utvecklingen dock inte är fullständigt utredd. Utredningen bör kompletteras på denna punkt. Nämnden är inte beredd att i nuläget göra några utfästelser om finansiellt stöd. Utredarens kommentarer De frågor landstinget önskar få ytterligare belysta brukar normalt ingå i den förstudie och utredning som görs när man upprättar en ansökan om EU-medel. Jag återkommer till en möjlig tågordning i mitt slutförslag. Ljusdals kommun Ljusdals kommun ställer sig positiv till utredarens förslag gällande Dellenbanans framtida användning. Kommunen framhåller att innan eventuellt beslut tas om kommunens ska framtid, organisation och ekonomiska konsekvenser tydliggöras. Kommunens medverkan förutsätter att Hudiksvalls kommun deltar på lika villkor. Ljusdalsbygdens museum Ljusdalsbygdens Museum instämmer i utredarens slutkläm att en rekonstruktion av Dellenbanan är genomförbar. Museet framhåller att man med glädje skulle åta sig att vara en framtida aktör i arbetet med att skapa en museijärnväg. Museet redovisar också i sitt svar ett antal faktorer av betydelse för att Dellenbanan i sin helhet borde byggnadsminnesförklaras och understödjer idén om ett Center för den elektrifierade järnvägens historia lokaliserat till Ljusdal. Länsstyrelsen Gävleborg Länsstyrelsen understryker att Dellenbanan har ett högt teknik- och kulturhistoriskt värde. Länsstyrelsen framhåller vidare att det förefaller rimligt att i stället använda de medel som skulle behöva avsättas för rivningskostnader till något konstruktivt med sikte på ett bevarande av kulturarvet samt satsning på turism, näringsliv och tillväxt. Länsstyrelsen kan inte gå in med statliga bidrag eller vara delägare i en stiftelse, men hänvisar till att bidrag för kulturmiljövård kan sökas och framhåller att också medel från transnationella interregprogram för kommunikationer och kulturmiljö finns att tillgå. Länsstyrelsen kommenterar och stödjer i övrigt utredningens tankar om kommunikationskorridor (kommunikationsled) och delar också utredarens förslag till etappindelning. Länsstyrelsen påpekar också problemet med järnvägsbron över Kalvstigen i Delsbo. Länsstyrelsen noterar vidare att den föreslagna stiftelsen skall äga bana och material vilket förutsätter långsiktighet och stark ekonomi hos huvudmännen som också skall garantera avsikten med projektet. Genom att Banverkets ägande och ansvar upphör får den nya ägarstiftelsen ett ansvar för framtida åtgärder som på sikt avsevärt kan överstiga de medel som avsatts i kapitalstiftelsen i händelse att den tilltänkta verksamheten måste upphöra. Utredarens kommentarer

9 9 Länsstyrelsen tar upp fråga om Kalvstigen och även om den inte tas upp av Hudiksvalls kommun finns det anledning att närmare beröra denna komplikation. Enligt min bedömning går det att i anslutning till projektet bygga en ny bro om nuvarande bro måste rivas för lösa nuvarande trafiksituation. I själva verket torde Kalvstigenprojektet kunna ingå i anslutning till Dellenbananprojektet och på så sätt få del av EU-finansieringen. De medel som kommunen och eventuellt Vägverket satsar i Kalvstigen skulle därmed kunna utlösa ytterligare EU-medel. Det ligger utanför mitt uppdrag att bedöma vilka alternativa lösningar som kan finnas för att bevara nuvarande bro liksom Vägverkets planer för vilka investeringar som kan och bör göras för att öka farmkomligheten för tunga transporter på Kalvstigen. Jag återkommer till denna fråga i mitt slutförslag nedan. Länsstyrelsen tar också upp en annan väsentlig fråga. Räcker de medel som avsatts i kapitalstiftelsen till för att garantera kostnader om verksamheten i framtiden måste upphöra? När ägarstiftelsen övertar den upprustade Dellenbanan är den just i upprustat skick. Så länge anläggningen kan upprätthållas i detta skick finns det heller inga krav på rivning av banan. Kapitalstiftelsen förfogar över 20 mkr, vilket ger en avkastning på lågt räknat ca 500 tkr per år. Denna avkastning kan med rimlig riskfördelning av stiftelsens tillgångar förväntas stiga årligen. Detta innebär att även om ingen verksamhet bedrivs bör det vara fullt realistiskt att med avkastningen av kapitalstiftelsen underhålla banan i ett sådant skick att inte omfattande och dyrbara rivningsåtgärder erfordras. Det är denna långsiktiga underhållsskyldighet som kapitalstiftelsen avser att garantera. Jag återkommer till detta i mitt slutförslag. Närljus Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse Närljus anser att Dellenbanan framstår av klart intressant industrihistoriskt och kulturellt projekt, dessa mjuka värden är tydligare än den rena tillväxt nyttan. Närljus anser dock att den största frågan är konkurrensen om de begränsade medlen för regional tillväxt både hos Region Gävleborg och EU. Närljus anser att dessa medel främst bör satsas i Järvsö och vänder sig mot att regionalpolitiska medel används till Dellenbanan. Närljus är dock positiv till att det sker satsningar på Dellenbanan med finansiering av medel för museala och kulturella ändamål. Utredarens kommentarer Enligt min uppfattning är just kopplingen till Järvsö en positiv faktor. Om Dellenbanan upprustas skulle de många turister som besöker Järvsö få ytterligare ett utflyktsmål. Turisttåg kunde gå från Järvsö till Dellenområdet. En förlängning av besökstiden med en dag eller ett dygn har just de positiva tillväxteffekter som beskrivs i utredningen. Frågan om konkurrens med de regionalpolitiska medlen är snarast omvänd jämfört med Närljus beskrivning. De råder i allmänhet inte brist på EU-medel. Problemen är resurser saknas för den motfinansiering som krävs. För att på annat sätt få 35 mkr i motfinansiering krävs att regionala myndigheter, landsting och kommuner också satsar 35 mkr. I Dellenprojektet fås dessa resurser med en minimal satsning på endast 5 mkr genom att Banverkets rivningskostnader kan användas som motfinansiering. Beloppet är därtill lågt räknat läggs Kalvstigen och andra lokala infrastrukturmedel in kan motfinansieringen säkert ökas. Kan dessutom en större andel privata medel användas för att bygga upp den föreslagna kapitalstiftelsen kan ytterligare EU-medel frigöras. Region Gävleborg Region Gävleborg anser att det är angeläget att pröva om andra mer konstruktiva lösningar (än en rivning) finns som medger ett bevarande av kulturarvet och en långsiktig satsning på att utveckla banan till besöks- och upplevelsemål. Region Gävleborg är inte beredd att ansvara för ägande och drift men är beredd att medverka till delfinansiering enligt utredningens förslag under förutsättning att andra finansiärer gör detsamma. Regionen har i övrigt inget att anföra beträffande de övervägningar som utredningen gör. Riksantikvarieämbetet

10 10 Riksantikvarieämbetet delar utredningens bedömning att Dellenbanan kan bli en väsentlig kraft och tillväxtfaktor. Hela kulturmiljön är en resurs för boende, skola, forskning, näringsliv och besökare. Ämbetet önskar dock att de förvaltningsmässiga förutsättningarna förtydligas. Vägverket Vägverket framhåller att underlaget bör förtydligas så att av inledningen framgår att rapporten belyser endast en av flera aspekter. Att använda Dellenbanan som museijärnväg är endast ett av flera alternativa användningsområden som finns. Vägverket noterar vidare att i underhållskostnaderna bör också ingå drifts- och underhållskostnader för att hålla vägen över spårområdet i bra skick. Ansvarsfrågan för framtida drift och underhåll för dessa korsningspunkter i plan och planskikt bör därför tydliggöras. Utredarens kommentarer Jag har svårt att se vilka andra alternativa användningsområden som finns. Utredningen redogör för alternativet rivning. Andra alternativ kunde vara att banan behålls i nuvarande form eller används utan upprustning för elektrifierad drift. I förslaget till översiktsplan för Hudiksvalls kommun och i debatten har framkommit att delar av banan efter rivning kunde användas som cykelbana. Jag återkommer till detta i nästa avsnitt Utredarens slutliga bedömning. Vägverkets markering av behovet av en förhandling om väghållarkostnader finns det anledning att återkomma till i eventuellt kommande etapper. Jag bedömer dock att det kostnadsmässigt är en marginell fråga. Delsbo Hembygds- och fornminnesförening Delsbo Hembygds- och fornminnesförening framhåller att det är mycket inspirerande att få dela utredningens uppfattning. Länsbygderådet X-ing Länsbygderådet ser mycket positivt på utredningens förslag Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, KTH Avdelningen anser utredningen är väl genomförd, men anser att ribban borde kunna höjas. Banan borde kunna i ett större perspektiv som del i en satsning på kulturism och framtida hållbara kommunikationer. Dellenbanan bör kunna användas för godstransporter liksom för dagpendling mellan arbete och bostad menar avdelningen. Detta kräver större investeringar och merpengar till Banverket via regeringsbeslut. Avdelningen menar också att banans teknikhistoriska värde skulle kunna bli föremål för ytterligare samarbete mellan universitet och högskolor. Utredarens kommentarer Avdelningens yttrande tar sikte på möjligheten att rusta upp Dellenbanan till en kommersiell standard och vill se en sådan satsning som ett led i de åtgärder som måste vidtas för att klara problemen med ökande koldioxidutsläpp och därmed växande klimathot. Jag har inga invändningar mot detta resonemang. Det ligger dock inte inom ramen för mitt uppdrag att belysa dessa möjligheter. Om banan bevaras och kommunikationskorridoren hålls intakt kan naturligtvis ny teknik och nya förutsättningar göra det möjligt att i framtiden överväga en sådan utveckling. Enligt min uppfattning, i likhet med flera remissinstanser, är dock utveckling av en turistjärnväg det i dag realistiska alternativet. Tekniska museet Tekniska museet stöder utredarens förslag, men anser att det vore bra med ett tillägg om tänkta målgrupper. Vidare kunde, enligt museet, också något läggas till om mål och förväntade effekter. Gästrike Hälsinge Hembygdsförbund

11 11 Hembygdsförbundet ställer sig bakom utredarens förslag och delar helt de synpunkter som utredaren kommit fram till. Turismaktörer i Dellenbygden Ett antal företagare inom turistnäringen har översänt en skrivelse där man uttalar sitt stöd för utredningens förslag. Undertecknarna uppmanar berörda myndigheter och andra tänkbara finansiärer att medverka till att utredningens förslag kan förverkligas. Utredarens kommentarer Stöd från lokala entreprenörer är naturligtvis mycket viktigt eftersom projektet grundläggande mål är att stärka företagsamhet och entreprenörskap. Satsningen på turism är en avgörande fråga för Dellenbygdens utveckling.

12 12 UTREDARENS SLUTLIGA BEDÖMNING Remissvaren är genomgående positiva och har inte gett mig anledning att ändra mina huvudförslag. Den allmänna diskussion som förts i media och vid olika sammankomster har jag också uppfattat som att det finns en vilja bland inblandade parter att gå vidare med projektet. På några punkter finns det dock anledning till förtydligande. I detta avsnitt tar jag upp ett antal sådana frågor. I ett avslutande avsnitt redogör jag slutligen för hur en fortsatt arbete kan ske. Stiftelsebildning och ägande Det är uppenbart att frågan om ägande och därmed det långsiktiga ansvarstagande är en stor och avgörande fråga. I min utredning säger jag att eftersom det knappast finns någon kommersiell intressent som skulle vara beredd att investera i banan har jag utgått ifrån att en särskild organisation måste byggas upp. 8 Min bedömning är att Dellenbanan måste ses och bedömas som ett infrastrukturprojekt och att i till sist det politiska engagemanget är avgörande. Hela upplägget med finansiering via EU-medel och motfinansiering via i huvudsak Banverkets rivningspengar förutsätter att det i grunden finns politiska beslut och politisk vilja. I remissvaren har de politiska regionala och kommunala instanserna förklarat sig vara villiga att bidra med investeringsmedel. Däremot deklarerar samtliga att man inte vill ta något långsiktigt ägaransvar. Jag vill understryka att projektet inte förutsätter direkt kommunalt ägaransvar. Mitt förslag innebär att huvudmännen för stiftelserna Länsmuseet (Landstinget), Ljusdals Museum (Ljusdals kommun) och Hälsinglands Museum (Landstiget/Hudiksvalls kommun) godkänner att dessa tre museer får i uppdrag att bilda Stiftelsen Dellenbanan Museum. Det är både möjligt och önskvärt att redan vid stiftelsebildningen inbjuda allmänhet, företag och andra organisationer att delta som stiftelsebildare. Det är angeläget att vid diskussionen om Stiftelsen Dellenbanan Museum klargöra det formella ansvaret. En stiftelse är alltid ett eget rättsubjekt och svarar helt självständigt för sina åtaganden. Att delta som stiftare innebär inte att stiftare, lika lite som aktieägare i bolag, tar på sig något ansvar utöver det kapital som tillskjutits. Det kan däremot hävdas att offentliga organ som deltar i en stiftelsebildning har och får ett moraliskt och politiskt ansvar. Det är därför en rimlig utgångspunkt att noggranna politiska övervägande föregår ett beslut om att vara stiftelsebildare. I ett sådant beslut måste vägas in den samhällsnytta man avser att uppnå med projektet, liksom en riskbedömning. Vilka moraliska, politiska anspråk kan ställas om något går fel? Min bedömning är dock att ett minimikrav på det offentliga engagemanget bör uttryckas på följande sätt: Om landsting och kommuner inte anser att Dellenbaneprojektet är av en sådan betydelse för kulturarv och tillväxt att man ens via sina museer indirekt vill engagera sig kommer projektet sannolikt inte att kunna genomföras. Alternativet att en stiftelse bildas i helt privat regi kan naturligtvis prövas. Denna stiftelse kan sedan i förhandling med landsting, region och kommuner söka nå en uppgörelse om de kommunala bidragen för att sedan med denna grund förhandla med Banverket och slutligen söka medel från EU. Jag anser dock med god erfarenhet av EU-finansierade tillväxtprojekt att det blir mycket svårt att övertyga Banverk och EU-administration om hållbarheten i ett sådant upplägg. 8 Remissutgåvan

13 13 Driftsansvar Ansvaret för själva verksamheten och driften av banan är väsentligt enklare att hantera. Mitt förslag är att driften utarrenderas till ett privat bolag Dellenbanan AB. Bolaget med detta namn finns redan, ägt av Järnvägsföreningen Dellenbanans Vänner. I första hand bör man pröva om detta bolag är villig att åta sig driftsansvaret. Bolagets kan gärna utvecklas genom att t.ex. lokala/regionala företag erbjuds att teckna kapital. Det är extra värdefullt att bolaget kopplas till den ideella verksamheten, som ju förväntas bidra med resurser och engagemang. Detta påpekas fö. bl.a. i remissvaret från Region Gävleborg. Något offentligt driftsansvar blir därmed inte aktuellt. Riskbedömning I anslutning till riskbedömningen för ägarstiftelsen är det viktigt att notera att till ägarstiftelsen Dellenbanan Museum är kopplat en kapitalstiftelse med ett kapital på 20 mkr. Detta kapital bör försiktigt beräknat avkasta minst 500tkr netto redan första året. I stadgarna för kapitalstiftelsen ingår att endast kapitalavkastningen får tas i bruk och att avkastningen i sin helhet årligen skall tillfalla Dellenbanan Museum. Några remissinstanser har påpekat att 20 mkr inte räcker för att ansvara för rivning av banan ett projekt som redan i dagsläget skulle kräva minst mkr. En samlad riskbedömning måste framför allt värdera risken för att ett rivningskrav uppstår. När Dellenbanan Museum övertar banfastigheterna är de fullt upprustade. Om all verksamhet skulle upphöra inträder inte därigenom något krav på att anläggningen rivs. Avkastningen från kapitalstiftelsen som årligen inflyter beräknas räcka för ett underhåll som göra att rivning under överskådlig tid inte blir aktuell. Anläggningen kan under alla omständigheter användas utan större kostnader användas för dressintrafik och projektbetonad tågtrafik. Den största risken är förmodligen istället att det ideella och folkliga engagemanget sviktar och att inte några vänner i framtiden är beredd att bidra med sina insatser. Underhållskostnaderna blir då större, men inte ens då riskerar det preventiva underhållet att bli så svagt att banan av säkerhetsskäl måste rivas. Riskerna för driftbolaget Dellenbanan AB är på samma sätt mest beroende av att det ideella engagemanget kan fortsätta. Samtidigt är det viktigt att understryka att verksamhetens omfattning i Dellenbanan AB hela tiden måste anpassas efter de resurser som finns tillgängliga. De fasta kostnaderna måste hållas så låga som möjligt. Verksamheten får expandera i takt med att intäkter och resurser tillskapas. Om bolaget kommer på obestånd är en konkurs det slutliga alternativet. Dellenbanan som sådan äventyras dock inte därav någon annan entreprenör får sökas och i värsta fall får banan som ovan nämnts läggas i malpåse. När verksamheten kommer igång kommer inte Dellenbanan AB att vara det enda företag som verkar på och omkring Dellenbanan. Ett antal andra befintliga och nya entreprenör får nya möjligheter framför allt inom turistnäringen. Banverket påpekar i sitt yttrande att ett absolut mervärde är att andra operatörer med tillgång till historiska eltåg får möjlighet att trafikera banan. Mot denna bakgrund får risken för att banan inte utnyttjas bedömas som begränsad. Effektbedömningar Flera remissinstanser har efterlyst fördjupade effektbedömningar inte minst med hänsyn till de turistekonomiska effekterna. Det hade varit önskvärt, men det är inte möjligt att inom ramen för denna utredning göra några sådana. Effektbedömningar av detta slag görs vanligen i samband med att underlag för ansökan om EU-medel upprättas. De räkneexempel som redovisas i utredningen visar dock att med utgångspunkt från de resultat som uppnåtts t.ex. Nora finns det goda möjligheter till betydande ökning av sysselsättningen i Dellenområdet. Närljus har i sitt yttrande tagit upp satsningar i Järvsö som ett alternativ och konkurrent till Dellenbanan. Min uppfattning är den rakt motsatta en utbyggnad av turistnäringen i Dellenbygden får en positiv effekt på turistnäringen i hela norra Hälsingland. Det är särskilt värdefullt om Dellenbanan byggs upp och både den och turistnäringen kan kopplas samman med den framgångsrika satsningen i Järvsö.

14 14 Kommersiell trafik industrispår - passagen under E4:an anslutning till Ostkustbanan Mitt uppdrag var från början avgränsat till att utreda förutsättningarna för en upprustning av Dellenbanan till turisttrafikstandard. Under utredningens gång har jag också övertygats om att detta alternativ är det idag realistiska. Detta är också Banverkets bedömning. En utbyggnad till kommersiell person- och godstrafikstandard skulle i dagsläget innebära att en i princip ny bana fick anläggas. Detta konstaterande utesluter inte att det i en framtid kan utvecklas andra trafiklösningar, teknik och standard för spårbunden trafik som skulle kunna innebära att reguljär trafik återupptas 9. De planer på ett nytt industriområde som nu diskuteras i Hudiksvall skulle kunna innebära att ett industrispår skulle kunna kopplas till Dellenbanan och ansluta till Ostkustbanan. Därmed skulle också Dellenbanan få en anslutning till Hudiksvall. Om dessutom de investeringsmedel som satsas på detta projekt ingår som ett delprojekt i Dellenbanan kan ytterligare motfinansiering för EU-medel tillskapas och eventuell anpassning av höjden under E4:an finansieras. Denna utveckling av projektet ingår dock inte i mitt uppdrag att närmare och är heller inte en del av mitt förslag. Syftet är enbart att peka på att Dellenbaneprojektet har på olika sätt stora tilläggsvärden. Kalvstigen Endast Länsstyrelsen har tagit upp frågan om Dellenbanans viadukt över Kalvstigen. Min uppfattning är som framgår av kommentarerna ovan till Länsstyrelsens remiss att frågan om trafiksituationen vid Kalvstigen kan lösas inom ramen för Dellenbaneprojektet. Jag anser att frågan om Kalvstigen därmed kan avföras som problem. Alternativ användning cykelväg cykelstig I diskussionen och för övrigt också i kommunens översiktsplan har som ett alternativ till upprustning tagits upp att Dellenbanan efter rivning skulle kunna användas som cykelled. Det är möjligt att detta alternativ blir det som återstår om banan rivs: Ur samhällsekonomisk synpunkt är det dock en synnerligen dyr cykelled som därmed skulle skapas. Staten måste via Banverket först lägga ut mkr på att riva banan. Därefter måste kommunen/kommunerna lägga ut ytterligare ett antal miljoner - säkert fler än för att säkra motfinansiering av Dellenbanan för att omvandla banvallen till en trafiksäker cykelled. Sammanfattning av kraven på kommunalt engagemang Kommunernas engagemang och vilja är avgörande för projektet Dellenbanan. Med kommunerna menar jag då Ljusdals och Hudiksvalls kommuner, men också Landstinget Gävleborg och Regionförbundet Gävleborg. Av remissvaren framgår att samtliga statliga organ tillstyrker en satsning liksom samtliga ideella organisationer och företrädare för turistnäringen: Det är min bestämda uppfattning att ett projekt av detta slag måste inledas med en politisk viljeförklaring. En sådan viljeförklaring innebär inte att löften om insatser därmed ställts ut. Av kommunernas svar framgår att kommunerna under vissa förutsättningar är beredda att svara för sin del av grundfinansieringen. Däremot är inställningen avvaktande/negativ till frågan om kommunerna är beredda till årliga driftsbidrag av samma slag som idag ges till befintliga museer och stiftelser. Kravet på motfinansiering är mycket blygsamt om det fördelas på de fyra kommunala parterna rör det sig om 1250 tkr per kommun. Motsvarande årliga driftsbidrag utgör enligt utredningens förslag 500 tkr per kommun och år. Det borde vara möjligt att i en slutförhandling diskutera en större initial insats som via en ökning av kapitalstiftelsen skulle generera ett tillräckligt driftsbidrag. Jag vill dock understryka att 9 Under denna avslutande fas av utredningen har ytterligare intressenter som anser sig kunna utveckla godstrafiklösningar hört av sig.

15 15 säkrade driftskostnader för Dellenbanan Museum 10 i den storleksordning jag indikerat är en nödvändig förutsättning för att projektet skall kunna betraktas som stabilt. Men än en gång en fortsättning av projektet måste bygga på en överenskommelse med och mellan de kommunala parterna där de är överens om att det är värdefullt och önskvärt att använda statens rivningspengar och EU-bidrag till en regional kultur- och tillväxtfaktor. Med andra ord det måste i botten finas en kommunal beställning av projektet. En bro över Kalvstigen kan lösas tekniskt och tillgodose såväl väg som järnvägstrafik. 10 Driften av Dellenbanan AB är ett för kommunerna mindre problem eftersom detta bolag är en operatör som förutsätts driva verksamheten inom ramen för tillgångliga resurser. Bolaget förutsätts ägas av Dellenbanans vänner och andra privata intressenter. Se sidan 12

16 16 SLUTFÖRSLAG Min bedömning kvarstår: En renovering av Dellenbanan till turistjärnväg skulle med små lokala och regionala ekonomiska insatser kunna bevara kulturarvet och samtidigt bli en tillväxtfaktor för företagande och näringsliv. Jag vill på förekommen anledning än en gång understryka att jag inte föreslår att kommunerna skall äga banan eller ansvara för driften. Däremot är det enligt min uppfattning nödvändigt att berörda politiska instanser förklarar att man anser det angeläget att projektet genomförs. Att riva banan innebär en väsentlig kostnad (60 70 mkr) som förstör ett unikt kulturarv samtidigt som dessa avsevärda medel på intet sätt bidrar till tillväxt och företagande i bygden. De beslut som nu behöver fattas innebär inte att berörda parter nu skall ta ställning till alla detaljer. I stället måste nu en kraftsamling ske så att ett projekt byggs upp med syftet att slutföra en utredning så lång att en EU-ansökan kan lämnas in. Om EU- medel inte anslås faller givetvis projektet. En förutsättning för att EU-medel beviljas är att ansökan också innehåller utfästelser från nationella, regionala och lokala parter om deras motfinansiering. Om projektet inte kan redovisa en sådan nationell motfinansiering faller projektet också av denna anledning. Berörda kommuner, landsting och region, liksom Banverket har alltså full möjlighet att stoppa projektet fram till dess att en överenskommelse träffats. Denna ansökan skall också innehålla en mer utvecklad beskrivning av de sysselsättnings- och tillväxteffekter projektet kan förväntas få. Likaså skall där den slutliga organisationen beskrivas. Beslut om att bilda stiftelsen Dellenbanan Museum behöver inte tas förrän slutligt beslut om EU- finansiering fattats. Givetvis kräver en ansökan om EU-medel av denna storleksordning att personella och ekonomiska resurser ställs till projektets förfogande. Enligt EU:s regler räknas dessa inledande kostnader in vid avräkningen av den slutliga motfinansieringen och det bör också vara möjligt att söka medel från EU också för själva förstudien. Beroende på omfattningen av bl.a. de turistekonomiska och marknadsmässiga beräkningar som erfordras kan det vara svårt att nu bedöma den kostnad och därmed de finansieringsanspråk som uppkommer. En ungefärlig uppskattning, under förutsättning att parterna kan och vill huvudsakligen använda sig av egna utredningsresurser är dock att en ansökan skulle kräva ca 500 arbetstimmar och därtill ca tkr i kontanta medel för att lägga ut beställningar till utomstående konsulter för framför allt turistekonomiska beräkningar och marknadsbedömningar. Som parter och finansiärer i denna arbetsgrupp ser jag Ljusdals och Hudiksvalls kommuner, Landstinget Gävleborg, Region Gävleborg och Banverket tillsammans med Dellenbanans vänner och representanter för det lokala näringslivet. Dessa parter bör i ett första skede mötas för att sinsemellan klara ut organisation, fördelning och finansiering av arbetet. Min bedömning är att om regionala och kommunala parter inte aktivt engagerar sig i denna inledande projektfas alternativt tar initiativ till någon annan lösning har projektet små förutsättningar att genomföras. Jag har stor respekt för den politiska viljan först måste berörda politiska organ bedöma önskvärdheten av projektet och därefter, om viljan finns, i en nästa fas se om projektet kan föras till sitt slut. Min uppgift som utredare är att utreda och visa på förutsättningarna. Lokala politiska instanser tillsammans med lokala entreprenörer ansvarar sedan för att driva projektet. Jag vill än en gång understryka att projektet Dellenbanan till sin karaktär är ett infrastrukturprojekt på samma sätt som andra väg- och järnvägsinvesteringar eller investeringar i industrimark och detaljplaner mm. Kommuner, landsting och region skapar genom sina beslut förutsättningar för det lokala/regionala näringslivet. Min bedömning från remissutgåvan kvarstår det lokala och regionala engagemanget och intresset är en väsentlig förutsättning för projektet. Däremot behöver inte region, landsting och kommuner direkt äga

17 17 Dellenbanan Museum. De redan existerande lokal och regionala museerna skulle vara lämpliga stiftare och som sådana också ansvariga för att projektets drivs vidare. Givetvis bör i den projektorganisation som tillskapas ingå olika former av kompetens som hämtas utanför museivärlden. I de förhandlingar som upptas med Banverket och andra statliga parter är der givetvis av stort värde att lokala politiker ingår. Arbets- och styrgrupper för projektet bör få en bred sammansättning med kompetens från olika områden. Projektet är av en sådan storleksordning att en heltidsanställd projektledare (projektledning) bör rekryteras. Jag föreslår att Länsmuseet Gävleborg, Ljusdalsbygdens Museum och Hälsinglands Museum får i uppdrag att bilda en utrednings- och förhandlingsgrupp och att Landstinget Gävleborg, Region Gävleborg, Ljusdals kommun och Hudiksvalls kommun inledningsvis finansierar den projektbudget som erfordras. Givetvis kan och bör finansiering sökas och förhandlas fram också från andra parter. Banverket och andra statliga myndigheter t.ex. Länsstyrelsen, EU/NUTEK) bör kunna bidra till finansieringen liksom bidrag bör sökas från regionala och lokala stiftelser samt att slutliga beslut angående projektet tas när ansökan är klar och innan den lämnas för eventuellt beslut om EU-finansiering. Utredningens förslag; turistjärnväg på Dellenbanan.