EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den C(2013) 5451 final OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte. Ärende: SA (2013/N) - SVERIGE Statligt stöd vid korttidsarbete I. FÖRFARANDE (1) Den 8 april 2013 anmälde Sverige av rättssäkerhetsskäl ordningen om statligt stöd vid korttidsarbete (nedan kallad stödordningen) till kommissionen i enlighet med artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget). (2) Kommissionen bad om ytterligare information den 22 april 2013 och Sverige svarade den 31 maj Sverige tillhandahöll ytterligare information den 15 juli Carl BILDT Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE Stockholm Commission européenne, B-1049 Bruxelles Belgique Europese Commissie, B-1049 Brussel België Telefon: (0)

2 II. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN 2.1 Syftet med stödordningen (3) Stödordningen är en stabiliseringspolitisk åtgärd som syftar till att förhindra en kraftig ökning av arbetslösheten i synnerligen djupa lågkonjunkturer. Genom stödordningen kommer arbetsgivare som under sådana perioder upplever vikande efterfrågan till följd av lågkonjunktur att få stöd för att undvika uppsägningar och bevara arbetstillfällen. 2.2 Rättslig grund (4) Stödordningen kommer att regleras genom en särskild rättsakt (Lag om stöd vid korttidsarbete). I lagen fastställs under vilka förutsättningar och under hur lång tid stödordningen får aktiveras, och kraven för tillämpning i enskilda fall. 2.3 Allmänna villkor för aktivering av stödordningen (5) Den svenska regeringen får aktivera stödordningen om följande två villkor är uppfyllda: i) Det måste råda en synnerligen djup lågkonjunktur eller vara sannolikt att en sådan lågkonjunktur är nära förestående. ii) Aktiveringen av stödordningen måste bedömas inte i beaktansvärd omfattning hindra en samhällsekonomiskt önskvärd strukturomvandling eller medföra andra betydande samhällsekonomiska nackdelar. (6) Bedömningen av om den första förutsättningen är uppfylld kommer att göras på grundval av ekonomiska prognoser och med hänsyn till det s.k. sysselsättningsgapet, som illustrerar avvikelsen i sysselsättning från dess potentiella nivå i en situation utan lågkonjunktur. Prognoserna bör täcka en period om ett till två år, så att man tar hänsyn till det faktum att störningar i ekonomin får full effekt på produktion och sysselsättning först efter en viss tid. (7) Bedömningen av om den andra förutsättningen är uppfylld kommer att göras på grundval av en analys av om lågkonjunkturen orsakats av minskad efterfrågan eller av strukturella problem, med hänsyn tagen till att stödordningen, om det föreligger strukturella problem, kan leda till oönskade effekter på ekonomin (t.ex. kan ekonomins produktionskapacitet hämmas genom att arbetskraft hålls kvar i företag utan långsiktig bärkraft). (8) Dessa ekonomiska bedömningar kommer att baseras på den barometerindikator som tas fram av Konjunkturinstitutet 1. 1 Barometerindikatorn är en bred indikator som omfattar hela ekonomin utom offentlig sektor. Företag och hushåll tillfrågas om både nuläget och om deras förväntningar om den närmaste framtiden. Företagen tillfrågas bl.a. om produktionsvolym, orderstock och planerade förändringar i antalet anställda. Enligt Konjunkturinstitutet finns det en stark samvariation mellan Barometerindikatorn och förändringen av BNP. En enkel korrelationsanalys visar att det också finns en relativt stark samvariation med sysselsättningsgapet ett år framåt. 2

3 2.4 Krav när det gäller korttidsarbete (9) Enligt stödordningen kommer arbetsgivare att ha möjlighet att tillfälligt minska arbetstiden för sina anställda för att behålla personal under perioder med minskad efterfrågan, dvs. att införa korttidsarbete. Kostnaderna för korttidsarbete som utgörs av en löneminskning (inklusive arbetsgivaravgifter) motsvarande arbetstidsminskningen kommer delvis att ersättas av staten. Enligt Sverige kommer arbetsgivare och arbetstagare att bidra till att bära kostnaderna för korttidsarbete tillsammans med staten för att undvika att stödordningen tillämpas på företag som ändå skulle valt att behålla personalen under lågkonjunkturen. Svenska staten, arbetsgivare och arbetstagare kommer därför att dela på kostnaderna för stödordningen. (10) Beräkningsmetoden för att fastställa fördelningen av kostnaderna i samband med korttidsarbete bygger på tre nivåer för arbetstids- och löneminskning. Arbetsgivaren kommer att beviljas bidrag från staten om arbetstagarens arbetstid minskas i enlighet med en av de tre nivåerna, dvs. med 20, 40 eller 60 procent, under en avtalsperiod. För varje nivå kommer arbetstagarens lön att minskas med en viss procent, dvs. med 12, 16 respektive 20 procent. För samma nivåer kommer arbetsgivaren att bidra med 1, 11 respektive 20 procent av kostnaderna för korttidsarbete, och svenska staten kommer att bidra med 7, 13 respektive 20 procent. Fördelningen av kostnadernas visas i tabell 1 nedan. Tabell 1: Kostnadsfördelning vid tre nivåer för arbetstidsminskning Arbetstidsminskning Arbetstagare (löneminskning) Arbetsgivare 20 % 12 % 1 % 7 % Stat 40 % 16 % 11 % 13 % 60 % 20 % 20 % 20 % (11) Den svenska statens bidrag till kostnaderna för korttidsarbete kommer följaktligen att motsvara en tredjedel av kostnaderna vid alla tre nivåer. Kostnadsfördelningen mellan arbetsgivare och arbetstagare kommer att variera mellan de olika nivåerna. (12) Kostnaderna för korttidsarbete ska beräknas på följande sätt: den lön som arbetstagaren skulle ha haft under månaden om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete multipliceras med den avtalade arbetstidsminskningen för avtalsperioden. Detta resultat minskas i proportion till det antal hela dagar som arbetstagaren har varit frånvarande från 3

4 arbetet, t.ex. på grund av sjukdom, under den del av månaden som arbetstagaren deltagit i korttidsarbete Vilka arbetsgivare som kan få stöd (13) De arbetsgivare som kan komma i fråga för stöd måste vara registrerade hos Skatteverket. Stödordningen gäller följaktligen både företag som är etablerade i Sverige och fasta driftställen tillhörande utländska företag som är baserade i Sverige. (14) Stödordningen är inte begränsad till vissa företag eller branscher. Den omfattar alla arbetsgivare och alla typer av verksamhet som sker på affärsmässiga grunder. Varken den bransch inom vilken ett företag är verksamt eller storleken på företaget har betydelse för om ett företag utesluts från stödordningen. Det finns ingen koppling mellan stödordningen och några särskilda företag eller sektorer. (15) Enheter som är verksamma inom olika typer av offentligt finansierad verksamhet är dock uteslutna från stödordningen. Detta gäller följande: Offentliga arbetsgivare: Undantaget gäller staten, landsting, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan. Rättsliga enheter över vilka den offentliga sektorn har rättsligt bestämmande inflytande, såvida inte verksamheten avser affärsverksamhet: Detta undantag gäller enheter där staten har ett aktieinnehav med fler än hälften av samtliga röster och därigenom utövar ett bestämmande inflytande om sådana enheter utför uppgifter som anknyter till deras offentliga uppdrag som finansieras av anslags- eller skattemedel. I praktiken gäller detta huvudsakligen Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB. Undantaget gäller dock inte ekonomisk verksamhet, dvs. verksamhet som bedrivs på affärsmässiga grunder och som inte finansieras av anslags- eller skattemedel. Inom ramen för denna typ av verksamhet kommer dock sådana enheter att kunna få stöd. Privata arbetsgivare i fråga om verksamhet som huvudsakligen är finansierad av offentliga medel: Detta undantag gäller endast den del av de privata arbetsgivarnas verksamhet som huvudsakligen är finansierad av offentliga medel, dvs. betalas genom statliga medel. Det gäller utförare av uppgifter som annars hade tillhandahållits av det allmänna enligt offentligrättslig reglering, främst inom vård, skola och omsorg. Enligt Sverige är anledningen till detta undantag att efterfrågan på allmännyttiga tjänster inte minskar vid en djup lågkonjunktur. Dessutom bör verksamhet som redan finansieras med offentliga medel inte få ytterligare stöd från staten. Detta undantag omfattar inte tillhandahållande av varor eller tjänster mot ersättning till den offentliga sektorn inom ramen för sedvanliga avtalsförhållanden 2. 2 T.ex. ett byggföretag som mot ersättning uppför en idrottsanläggning åt en kommun. 4

5 (16) Stödordningen omfattar såväl arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal som arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal. Kraven för att komma i fråga för stöd är dock olika för arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal och de som inte är det. (17) Vad gäller arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal måste korttidsarbetet få stöd av representanter för arbetstagarna på central och lokal nivå. Detta innebär att en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal måste komma överens med de fackliga organisationerna för att korttidsarbete ska kunna tillämpas. (18) I fall då arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal finns det ingen likvärdig motpart som har intresse av och kvalifikationer för att kontrollera att korttidsarbetet är motiverat med hänsyn till, framför allt, arbetsgivarens ekonomiska situation. Dessutom anser Sverige att det finns risk för ogrundad diskriminering mellan arbetstagare om det inte finns någon facklig representation på arbetsplatsen. Sverige har för avsikt att införa särskilda regler i dessa fall. Följande krav kommer därför att gälla för arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal: i) Arbetsgivaren ska avtala korttidsarbete med varje enskild arbetstagare. ii) Minst 70 % av antalet arbetstagare inom en driftsenhet (t.ex. en fabrik) ska delta i korttidsarbete. iii) Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten. (19) Både för arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal och arbetsgivare som inte är bundna av sådana avtal gäller att stödordningen inte omfattar arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj. 2.5 Stödordningens varaktighet (20) Stödordningen får aktiveras för en period av 12 kalendermånader som kan förlängas med ytterligare 12 kalendermånader. För en förlängning krävs att förutsättningarna för att aktivera stödordningen fortfarande är uppfyllda. När den inledande perioden har löpt ut får stödordningen inte aktiveras på nytt förrän tidigast efter 24 kalendermånader. (21) I enlighet med den relevanta rättsliga grunden kommer den svenska regeringen att få lov att aktivera stödordningen på obegränsad tid när de relevanta villkoren är uppfyllda. 2.6 Stödordningens budget (22) Enligt Sverige beräknas den årliga budgeten för stödordningen uppgå till 4,7 miljarder kronor (ca 540 miljoner euro 3 ). 3 Enligt växelkursen per den 15 juli 2013: 1 euro = 8,7 kronor. 5

6 III. BEDÖMNING 3.1 Förekomst av statligt stöd (23) Enligt fast rättspraxis kan en statlig åtgärd betraktas som statligt stöd enligt artikel i EUF-fördraget endast om den innebär förmånlig behandling av vissa företag eller viss produktion 4. Allmänna åtgärder som ger en ekonomisk fördel till alla företag i en medlemsstat på samma sätt ska inte anses utgöra statligt stöd 5. Dessutom anses inte sådana åtgärder vara selektiva som utgör en fördel för den som kommer i åtnjutande av dem men som motiveras av systemets karaktär eller logik 6. (24) Såsom anges ovan är stödordningen inte begränsad till vissa sektorer av ekonomin. Vissa grupper av arbetsgivare är dock undantagna från stödordningen eller måste uppfylla andra krav för att kunna komma i fråga för stöd. Kommissionen anser dock inte att detta faktum gör stödordningen selektiv, av de skäl som anges nedan. i) Undantag från stödordningen: (25) För det första omfattas inte arbetsgivare inom den offentliga sektorn av stödordningen. Kommissionen anser att det faktum att arbetsgivare inom den offentliga sektorn såsom centrala och regionala myndigheter inte omfattas inte gör stödordningen selektiv, eftersom dessa arbetsgivare inte ägnar sig åt ekonomisk verksamhet 7 och därför inte kan anses som företag i den mening som avses i artikel i EUF- fördraget. (26) För det andra är enheter som står under bestämmande inflytande från den offentliga sektorn uteslutna från stödordningen vad gäller den del av deras verksamhet som anknyter till deras offentliga uppdrag och som finansieras av anslags- eller skattemedel. Detta undantag gäller inte den del av deras verksamhet som utgörs av affärsverksamhet, dvs. verksamhet som bedrivs på affärsmässiga grunder och som inte finansieras av anslagseller skattemedel. (27) För det tredje är privata arbetsgivare (dvs. privata ekonomiska aktörer) som tillhandahåller tjänster som huvudsakligen (dvs. till mer än hälften) är finansierade av Mål C-143/99, Adria-Wien Pipeline GmbH och Wietersdorfer & Peggauer Zementwerke GmbH mot Finanzlandesdirektion für Kärnten, REG 2001, s. I-8365, punkt 41: Det enda som skall fastställas är huruvida en statlig åtgärd, inom ramen för en viss rättsordning, kan gynna vissa företag eller viss produktion, i den mening som avses i artikel [107.1 i EUF-fördraget], i jämförelse med andra företag som i faktiskt och rättsligt hänseende befinner sig i en jämförbar situation, med hänsyn till den målsättning som skall uppfyllas genom den berörda åtgärden. Mål C-143/99, Adria-Wien Pipeline, punkt 35: En statlig åtgärd som utan åtskillnad gynnar alla företag som är etablerade i landet kan (...) inte utgöra ett statligt stöd. Mål C-143/99, Adria-Wien Pipeline, punkt 42: En åtgärd som motiveras av det relevanta systemets karaktär och allmänna systematik, uppfyller (...) inte kravet på att vara selektiv, även om åtgärden utgör en fördel för den som kommer i åtnjutande av den. Mål C-309/99, J. C. J. Wouters, J. W. Savelbergh och Price Waterhouse Belastingadviseurs BV mot Algemene Raad van de Nederlandse Orde van Advocaten, REG 2002, s. I-1577, punkt 57: (...) skall inte en aktivitet som genom sin art, sitt syfte och de regler den är underkastad inte är av ekonomisk art (...) eller som har samband med utövandet av offentlig makt (...) omfattas av konkurrensbestämmelserna i fördraget. 6

7 offentliga medel uteslutna från stödordningen. Detta undantag gäller endast den del av deras verksamhet som huvudsakligen är finansierad med offentliga medel. Det gäller främst verksamhet som annars skulle bedrivits av staten inom sektorer som vård, skola och omsorg. Detta undantag omfattar inte fall då privata arbetsgivare mot ersättning tillhandahåller varor eller tjänster till den offentliga sektorn inom ramen för sedvanliga avtalsförhållanden eller affärsmässiga förhållanden. (28) I samband med dessa två undantag erinrar kommissionen om att stödordningen syftar till att förhindra en kraftig ökning av arbetslösheten under perioder av synnerligen djupa lågkonjunkturer. Eftersom efterfrågan på allmännyttiga tjänster som regel inte minskar till följd av en ekonomisk kris, delvis på grund av att de finansieras av offentliga medel, kan arbetsgivare som tillhandahåller sådana tjänster inte anses befinna sig i en rättslig och faktisk situation som är jämförbar med situationen för de arbetsgivare som omfattas av stödordningen mot bakgrund av stödordningens syfte. ii) Arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal och arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal. (29) Stödordningen gör också skillnad mellan arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal och arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal. Kraven för att komma i fråga för stöd är olika för de båda grupperna, vilket förklaras i punkterna (17) och (18). (30) Kommissionen anser inte att dessa krav ger de svenska myndigheterna möjlighet att skönsmässigt besluta vilka arbetsgivare och/eller i vilken grad arbetsgivare kan omfattas av stödordningen 8. När det gäller arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal beror införandet av korttidsarbete hos en viss arbetsgivare på resultatet av den sociala dialogen med fackföreningarna där dessa bedömer arbetsgivarens ekonomiska situation i stort. När det gäller arbetsgivare som inte omfattas av kollektivavtal måste särskilda avtal ingås mellan arbetsgivaren och varje enskild arbetstagare, ett lägsta antal arbetstagare (70 procent) måste samtycka till att delta i korttidsarbete och den överenskomna arbetstidsoch löneminskningen måste vara lika stor för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten. iii) Slutsats om selektivitet (31) Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att eftersom alla företag som i rättsligt och faktiskt hänseende befinner sig i samma situation utan åtskillnad kan få stöd för korttidsarbete gynnar stödordningen som helhet inte vissa företag eller viss produktion i den mening som avses i artikel i EUF-fördraget. 8 Selektivitet uppstår när de offentliga myndigheterna har utrymme för skönsmässig bedömning i fråga om allmänna åtgärder, se mål C-256/97, Demenagements-Manutention Transport SA, REG 1999, s. I-3913, punkt 23 samt målen T-127/99, T-129/99 och T-148/99, Territorio Histórico de Álava Diputación Foral de Álava mot kommissionen, REG 2002, s. II-1275, punkt

8 IV. SLUTSATS (32) Kommissionen drar därför slutsatsen att den anmälda åtgärden inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel i EUF-fördraget. V. BESLUT (33) Kommissionen har följaktligen beslutat att stödordningen inte utgör statligt stöd. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part, uppmanas ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av skrivelsen. Om kommissionen inte har mottagit någon motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, anses ni ha samtyckt till att skrivelsen i sin helhet sprids till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: Er begäran ska sändas med rekommenderat brev eller fax till European Commission Directorate-General for Competition Directorate for State Aid State Aid Greffe 1049 Bruxelles/Brussel Fax: Ni ombeds ange ärendets namn och nummer i all korrespondens. Med vänlig hälsning På kommissionens vägnar Joaquín ALMUNIA Vice ordförande 8