Förord. Marianne Andersson, Ordförande Teknik- och fritidsnämnden Strängnäs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Marianne Andersson, Ordförande Teknik- och fritidsnämnden Strängnäs 2014-03-17"

Transkript

1

2 2

3 Förord Cykelplanen för Strängnäs kommun är ett verktyg för planering av cykeltrafik. Cykelplanen ska fungera som ett stöd inför beslut som rör cykeltrafik på kort eller lång sikt. Cykelplanen består av två delar, en övergripande långsiktig plan där mål och inriktningar preciseras och en handlingsplan med åtgärdsförslag. Handlingsplanen är tänkt att vara ett stöd i planerings- och prioriteringsprocessen inför varje budgetår och ska därmed uppdateras med högst tre års mellanrum. Det övergripande målet är att andelen cyklister ska öka. Det ska uppnås genom att upprätta ett gent och sammanhängande cykelnät utan avbrott och felande länkar med tydlig vägvisning och separering från biltrafiken, både inom och mellan kommunens tätorter. Detta är ett mycket långsiktigt men angenämt arbete där varje liten åtgärd är ett betydelsefullt steg på vägen mot målet. Marianne Andersson, Ordförande Teknik- och fritidsnämnden Strängnäs

4 4

5 Sammanfattning Mål och syfte Det övergripande målet är att andelen cyklister ska öka. Det ska uppnås genom att upprätta ett gent och sammanhängande cykelnät utan avbrott och felande länkar med tydlig vägvisning och separering från biltrafiken, både inom och mellan kommunens tätorter. Denna cykelplan är tänkt som ett verktyg i planering och prioritering av åtgärder som berör cykeltrafik. Nulägesanalys Idag saknar Strängnäs kommun ett sammanhängande cykelvägnät. Med undantag för sträckan mellan Mariefred och Åkers Styckebruk saknas cykelvägar helt mellan kommunens olika tätorter. Inom tätorterna finns ett stort antal avsnitt utan cykelbana, så kallade felande länkar. Vägvisningen för cyklisterna är mycket bristfällig och det finns avsnitt med undermålig belysning. De felande länkarna tillsammans med den bristfälliga vägvisningen gör att cykelvägnätet upplevs som osammanhängande och otydligt. På sträckor med dålig belysning upplevs det som otryggt. För att öka andelen gående och cyklister i Strängnäs kommun måste cykelnätet byggas ut och förbättras. Standarden behöver höjas inom ett flertal områden och kompletteras med beteendepåverkansåtgärder och uppföljning. Handlingsplan I handlingsplanen ges förslag på åtgärder som bör genomföras för att uppnå de mål som har satts upp. Åtgärderna i handlingsplanen är indelade i följande områden: o Trafikmiljö Tillgänglighet Trafiksäkerhet Trygghet Miljö och hälsa o Cykelparkeringar o Trafikregler 5

6 Inom varje område ges förslag på fysiska åtgärder och beteendepåverkansåtgärder som syftar till att uppfylla målen. I handlingsplanen anges även den ungefärliga kostnaden för varje åtgärd. Uppföljning För att säkerställa att arbetet med cykeltrafik går i rätt riktning måste det följas upp ordentligt. I planen anges indikatorer och metoder som används för uppföljning. 6

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Framtagande och förankring Nulägesanalys Trafikmiljö Cykelparkeringar Trafikregler SWOT (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) Visioner, strategier och mål Vision Strategier Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Möjlighet till måluppfyllelse Uppföljning Indikatorer och metoder 27 Bilaga 1. Bilaga 2. Handlingsplan Kartor 7

8 8

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund I Strängnäs kommuns klimat- och energiplan uttrycks följande mål för cykeltrafiken i kommunen: Cykeltrafikens andel av resorna ska öka med 20 procent till Även i Trafikstrategi Strängnäs kommun 2040 uttrycks liknande mål för cykeltrafiken. Där anges att cykelns andel av det totala resandet i kommunen ska öka samt att onödiga bilresor ska ersättas med gång, cykel och kollektivtrafik. Ambitionen är att cykelvägnätet ska vara gent och sammanhängande utan avbrott och felande länkar. För att uppnå de mål och ambitioner som uttrycks i trafikstrategin har kommunen beslutat att ta fram en kommunövergripande cykelplan. Cykelplanen ska fungera som ett stöd i arbetet med cykeltrafik. Den ska användas som en del i samhälls- och trafikplaneringen och utgöra underlag för beslut som på kort eller lång sikt syftar till att uppnå ställda mål och förbättra situationen för cyklister i Strängnäs kommun. Cykelplanen ska tydliggöra prioriteringen för det fortsatta arbetet med cykelvägar. Den ska också användas för att höja trafiksäkerheten och tillgängligheten i det befintliga cykelvägnätet. Cykelplanen utgår från principerna i Strängnäs kommuns trafikstrategi och innehåller en handlingsplan för att möjliggöra trafikstrategin genomförande. Handlingsplanen bör revideras med högst tre års mellanrum. 9

10 1.2 Framtagande och förankring Denna cykelplan har tagits fram av Strängnäs kommun med stöd av Trivector Traffic. Även två säsongsanställda har genom en omfattande inventering bidragit till att denna cykelplan blivit verklighet. Då kommunen består av flera tätorter som alla har olika problemställningar och behov har samtliga områdesstyrelser deltagit i framtagandet genom att inkomma med prioritetssatta åtgärdsförslag utifrån deras specifika önskemål. Dessa listor används till tillsammans med Regional cykelstrategi för Sörmland, framtagen av Regionförbundet Sörmland och Trafikstrategi Strängnäs kommun 2040 för att skapa handlingsplanen. Denna cykelplan har sedan remissats internt och externt till berörda nämnder, myndigheter och organisationer samt varit ute på samråd gentemot allmänheten för att få en bred förankring och spridning. 10

11 2. Nulägesanalys I nulägesanalysen beskrivs situationen för dagens cyklister i Strängnäs kommun. Analysen är uppdelad i tre delar trafikmiljö, cykelparkeringar och trafikregler. Kapitlet avslutas med en sammanfattande SWOT-analys. 2.1 Trafikmiljö Tillgänglighet Möjligheterna för cykling i Strängnäs kommun är goda. Bebyggelsen är relativt väl samlad till kommunens tätorter och rymmer närmare 75 procent av Strängnäs kommuns befolkning. Totalt har 70 procent av invånarna mindre än fyra kilometer till närmaste tågstation. Det är ett avstånd där cykeln bedöms ha stora möjligheter att konkurrera med andra färdmedel. Det ger också goda möjligheter att kombinera cykelresor med tåg. I Strängnäs kommun trafikstrategi, Trafikstrategi Strängnäs Kommun 2040, redovisas tre exempel på restidskvoter mellan cykel och bil. Exemplen, som har Strängnäs station som målpunkt, visar att cykeln ofta är det snabbaste färdmedlet i kommunen, se Figur 2.1 nedan. Figur 2.1 Restidskvoter mellan cykel, bil och kollektivtrafik. Källa: Trafikstrategi Strängnäs kommun

12 Cykelnätets omfattning Strängnäs kommun har ett relativt väl utbyggt cykelnät bestående av ca 50 km cykelbana. I kommunens tre större tätorter, Strängnäs, Mariefred och Åkers Styckebruk, finns separerade cykelbanor utmed nästan två tredjedelar av biltrafikens huvudnät. Tätorterna har dock flera felande länkar, dvs. sträckor som saknar cykelbana. Det innebär att cykelnätet på sina håll upplevs som osammanhängande och otydligt. I Strängnäs tätort saknas exempelvis cykelvägar som förbinder bostadsenklaverna i ortens utkanter med det övriga cykelnätet. Bilaga 1 visar kartor över cykelnätet i Mariefred, Stallarholmen, Strängnäs tätort och Åkers Styckebruk. Mellan tätorterna har cykelnätet stora brister. Med undantag för sträckan mellan Mariefred och Åkers Styckebruk, via Läggesta tågstation, som binds samman med en separerad cykelväg, saknas cykelbanor helt. Figur 2.2 cykelväg Mariefred och Åkers Styckebruk kopplas samman med en separerad 12

13 Barriärer Kommunen delas av flera barriärer i form av Mälaren, Svealandsbanan, E20, och riksväg 55, se Figur 2.3 nedan. Figur 2.3 Karta över Strängnäs kommun Cykelvägvisning och cykelkartor År 2012 genomfördes en inventering av cykelnätet i Strängnäs kommun tätorter. I inventeringen undersöktes bland annat belysning, beläggning, vägvisning och separering av cyklister och gående. en visar att en stor del av cykelnätet i kommunen saknar vägvisning. Endast i Strängnäs tätort finns idag ett antal cykelskyltar, men även där är vägvisningen bristfällig. Kommunen saknar även cykelkartor i pappersformat. Däremot finns cykelkartor över Strängnäs tätort, Mariefred, Stallarholmen och Åkers Styckebruk på kommunens webbsida. 13

14 Planerade förändringar på både lång och kort sikt I Strängnäs pågår flera projekt för att förbättra situationen för cyklister. Förbättringarna omfattar samtliga stora tätorter i kommunen. Exempel på förbättringar som genomförs är separerad GC-bana: o utmed Västerportsvägen i Strängnäs tätort o utmed Regementsgatan i Strängnäs tätort o mellan Sundbyvägen och Stenbyvägen på Tosterön o utmed Gorsingeholmsvägen i Strängnäs tätort o utmed Nygatan, Mariefredsvägen och Östra Strandvägen i Strängnäs tätort o utmed Munkhagsgärdet i Mariefred o utmed Ärnäsvägen och ut till Strandbadet i Mariefred o utmed Sundbyvägen i Stallarholmen o över Stallarholmsbron Vid sidan av dessa kommunala insatser, har Regionförbundet Sörmland tagit fram ett förslag till ett framtida regionalt cykelnät i länet. Totalt omfattar förslaget en sträcka om närmare 50 km. Av denna är ca 10 km bebyggd med cykelväg idag. I förslaget pekas tre stråk i Strängnäs ut som viktiga för att åstadkomma ett sammanhängande cykelnät: o Strängnäs tätort Härad o Strängnäs tätort Abborrberget (över Tosteröbron) o Strängnäs tätort södra Strängnäs I förslaget pekas även två kompletterande cykelstråk ut för vardags- och turismcykling: o Strängnäs tätort Mariefred o Strängnäs tätort Åkers styckebruk 14

15 Trafiksäkerhet Under perioden 2003 till 2012 rapporterades 70 trafikolyckor med skadade cyklister i Strängnäs kommun. 1 Åtta av dessa klassificerades som allvarligt skadade. Under samma period rapporterades ett dödsfall. Figur 2.4 visar fördelningen av döda, svårt skadade och lindrigt skadade cyklister mellan år 2003 och Figur 2.4 Trafikrelaterade cykelolyckor i Strängnäs kommun Källa: STRADA Närmare hälften av olyckorna som rapporterades in under perioden 2003 till 2012 utgjordes av singelolyckor, däribland dödsfallet. Bland övriga olyckor var kollision mellan cykel och bil den vanligaste olyckstypen. Hälften av de allvarligt skadade cyklisterna hade skadats på det sättet. Nästan 9 av 10 cykelolyckor skedde i någon av kommunens tätorter. Majoriteten av dessa inträffade i Strängnäs tätort. Där rapporterades närmare 50 cykelolyckor mellan år 2003 och I Mariefred rapporterades 11 cykelolyckor under samma period, däribland dödsfallet. I Stallarholmen och Åkers Styckebruk var antalet cykelolyckor betydligt färre, fyra respektive två. 1 Uppgifterna kommer från STRADA som är ett informationssystem för uppgifter om skador och olyckor i vägtrafiken. Systemet bygger på rapporter från polis och sjukvård och är rikstäckande. 15

16 Huvuddelen av cykelolyckorna i Strängnäs kommun sker i tätorterna. Trots det är trafiksäkerheten för cyklister där relativt god. Bashastigheten inom kommunens tätorter är satt till 40 km/h. Lokalgator och gator med skolor och förskolor är i regel skyltade till 30 km/h. Ambitionen är att dessa gator ska utformas på ett sätt som inte inbjuder till höga hastigheter. Det har gjorts bland annat genom möjligheten att ställa ut blomlådor med reflexband som underhållits av de boende på gatan. En möjlighet som inte längre får användas eftersom blomlådorna ofta misskötts och istället inneburit en trafikfara. På huvudgator är ambitionen att cyklister och gående ska separeras från biltrafiken. Närmare två tredjedelar av huvudgatorna i Strängnäs tätort, Mariefred och Åkers Styckebruk är försedda med separerade cykelbanor. Cykelöverfarterna i Strängnäs kommun är inte inventerade med avseende på trafiksäkerhet. I kommunens tätorter har dock alla överfarter god sikt och hastighetsgränser på 30 eller 40 km/h. Fyra överfarter har försetts med trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Det gäller korsningen Söderleden/Västerportsvägen i Strängnäs tätort, Mariefredsvägen vid viadukten under järnvägen i Strängnäs tätort, korsningen Ruddammsgatan/Hammarvägen i Mariefred och Bruksvägen i Åkers Styckebruk. Mellan tätorterna är trafiksäkerheten sämre. Med undantag för sträckan mellan Mariefred och Åkers Styckebruk saknas separerade cykelbanor. På flera håll tvingas cyklister dessutom korsa biltrafiken vid passager som inte är hastighetssäkrade. Drift och underhåll Trafiksäkerheten i cykelnätet påverkas till stor del av beläggningen och arbetet med drift och underhåll. Strängnäs kommun har som ambition att snöröja cykelnätet när det fallit 3-4 cm blötsnö och 5-6 cm torrsnö. Under pågående snöfall prioriteras gång- och cykelbanor samt större trafikleder högst. Kommunen ansvarar för vinterväghållningen i de flesta tätorter. I Stallarholmen ligger dock ansvaret på Stallarholmens vägförening. Stallarholmsbron och genomfartsleden genom Stallarholmen snöröjs av Trafikverket. Stallarholmsvägen i Mariefred och Bruksvägen i Åkers Styckebruks snöröjs också av Trafikverket. I Åkers Styckebruk snöröjer Trafikverket även de separerade gång- och cykelbanorna utmed Bruksvägen. Strängnäs kommun saknar en policy för rutiner kring barmarksunderhåll. En skötselplan för detta håller dock på att tas fram under Som regel gäller att cykelnätet sandsopas en gång per år under våren. Vid behov kan ytterligare sopning av cykelvägarna ske. Översyn av skyltar, ytskikt, linjemålning etc. sker löpande. av beläggning utförs i allmänhet en gång per år. Växtlighet och siktröjning utförs vid behov, vanligtvis en till två gånger per år. 16

17 En stor del av cykelnätet i Strängnäs kommun är asfalterat. Standarden på asfalten är överlag bra, men det finns även sträckor med potthål, sprickor och ojämnheter. På vissa håll är cykelnätet inte asfalterat. Trafiksäkerhetsråd Strängnäs kommun har tagit initiativ till ett trafiksäkerhetsråd bestående av föreningar, organisationer och myndigheter. Syftet är att öka trafiksäkerheten i kommunen genom att bland annat höja kunskapen hos allmänheten. Trygghet en av cykelnätet i Strängnäs kommun visar att en stor del av cykelvägarna är dubbelriktade. På många håll är cykelvägarna dessutom gemensamma för cyklister och fotgängare. Det skapar otrygghet och osäkerhet för såväl cyklister som gående. I inventeringen framkommer även att ett antal platser i kommunen har dålig sikt till följd av buskage som vuxit in på cykelvägen. Detta är särskilt farligt i de fall där cyklister och gående delar vägbana. Täta buskage kan även leda till en ökad känsla av otrygghet och rädsla för att drabbas av överfall. En stor del av Strängnäs kommun cykelnät är försett med cykelbelysning. Endast två inventerade platser, mellan Stallarholmen och Gesta samt Larslunda hage, saknar helt belysning. I Strängnäs kommun trafikstrategi framkommer att det finns ett antal platser som upplevs som otrygga att vistas på. Bland dessa kan nämnas parkeringarna vid Strängnäs och Läggesta station. Många föräldrar upplever även skolvägarna i kommunen som otrygga på grund av biltrafiken. 17

18 Miljö och hälsa Strängnäs kommun ser cykeln som ett viktigt verktyg för ett ökat hållbart resande. Ambitionen är att onödiga bilresor 2 i största möjliga mån ska ersättas av gång, cykel och kollektivtrafik. Cykeln ses också som ett viktigt medel för en ökad rörlighet och vardagsmotion. Gående och cyklister, och deras intressen och behov, ska därför prioriteras högt i samhällsplaneringen. I Strängnäs kommun trafikstrategi anges att trafikslagen ska prioriteras i följande ordning: o Gång o Cykel o Kollektivtrafik o Bil Strängnäs kommun har tagit fram en folkhälsoplan där ett av målen är att öka den fysiska aktiviteten i kommunen. Kommunen har också en klimat- och energiplan med mål och åtgärder för ökad cykling och minskade utsläpp. Planerna saknar dock direkta kopplingar till åtgärder i cykelnätet. Det finns inte heller några pågående eller planerade marknadsföringskampanjer för att öka cykelanvändningen i kommunen. 2.2 Cykelparkeringar Möjligheterna för cyklister att parkera på ett smidigt och säkert sätt i Strängnäs kommun är inte inventerat. En översiktlig analys visar dock att flera viktiga målpunkter i kommunen saknar cykelparkering. De cykelparkeringar som finns är i huvudsak lokaliserade till kommunens tågstationer. Vid Strängnäs resecentrum finns idag ca 200 cykelparkeringsplatser. De är väderskyddade men saknar möjlighet till ramlåsning. Cykelparkeringen är placerad på ett sådant sätt att en bilväg måste korsas för att nå stationen. Även Läggesta station är försedd med cykelparkering. Parkeringen rymmer ca cyklar. Den mindre cykelparkeringen, med plats för 16 cyklar, har tak och möjlighet till ramlåsning. Den större cykelparkeringen har inte det. Cykelparkeringarna i Strängnäs kommun är inte markerade på kommunens cykelkarta. För att öka mervärdet för cyklister kan cykelparkeringar kompletteras med cykelservice i form av exempelvis cykelpumpar. I Strängnäs kommun är utbudet av sådan service litet och utgörs av en cykelpump vid Gyllenhjelmstorget i Strängnäs tätort. Cykelpumpen är markerad på kommunens cykelkarta. Planerade förändringar Strängnäs kommun arbetar för närvarande med att ta fram en ny detaljplan för området kring Strängnäs resecentrum. I detaljplanen uppskattas det framtida behovet av cykelparkeringsplatser vid stationen till 400 stycken. 2 Med onödiga resor anges resor kortare än tre kilometer eller sju minuter. Begreppet är hämtat från TRAST (Trafik för en attraktiv stad). 18

19 2.3 Trafikregler Strängnäs kommun arbetar med ett anpassat hastighetssystem i syfte att höja hastighetsefterlevnaden i kommunen. Ambitionen är att gatunätet ska utformas på ett sätt som gör det självklart att följa hastighetsgränserna. Trots det har man problem med höga hastigheter. Även efterlevnaden av parkeringsregler är låg. I Strängnäs tätorter förekommer olovlig parkering i bland annat korsningar och lastzoner vilket inverkar negativt på tillgängligheten och trafiksäkerheten för cyklister. Bashastigheten i Strängnäs tätorter är satt till 40 km/h. Lokalgator och gator med skolor och förskolor är i regel skyltade till 30 km/h. På grund av höga hastigheter är det dock många föräldrar som upplever skolvägarna som otrygga. Strängnäs kommun har beslutat att i centrala Strängnäs stad förbjuda mopeder av klass 2 på kommunens cykelbanor i syfte att höja trafiksäkerheten för gående och cyklister. Kommunen erfar dock att många mopeder bryter mot detta. Liksom i övriga Sverige har Strängnäs kommun problem med cyklister som bryter mot trafikregler. Exempel på vanliga överträdelser är cyklister som cyklar på övergångställen, cyklister som cyklar på trottoarer, barn som cyklar utan hjälm och cyklar som parkeras felaktigt. 19

20 2.4 SWOT (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) Nedan ges en sammanställning av cykeltrafikens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Styrkor: Det finns en grundläggande cykelinfrastruktur i Strängnäs tätorter. Det finns en regional cykelplan framtagen för länet. Det finns cykelparkering vid Strängnäs och Läggesta station. En stor del av Strängnäs invånare bor inom cykelavstånd från arbetet eller närmaste tågstation Svagheter: Det saknas säkra och snabba cykelförbindelser mellan Strängnäs tätorter. Cykelnätet i tätorterna har flera felande länkar. Lite arbete görs för att uppmuntra cykling och för att minska bilanvändningen. Standarden i det befintliga cykelnätet är bitvis bristfälligt. Möjligheter: Det syns ett ökat intresse för cykling i dagens samhälle. Det syns ett ökat intresse för miljö- och hälsofrågor i dagens samhälle. Hot: Utglesningen av bebyggelsen skapar längre resor vilket minskar cykelns konkurrenskraft. De politiska prioriteringarna kan ändras så att cykeln missgynnas. 20

21 3. Visioner, Strategier och Mål Vision och mål visar önskvärd riktning och vad som ska uppnås, strategierna talar om hur vision och mål ska nås. Cykelplanen syftar också till att ge långsiktig vägledning för hur prioriteringar och avvägningar mellan intressen bör göras i cykeltrafikplaneringen. 3.1 Vision De ekonomiska dimensionerna utgör en grundbult i den fysiska planeringen i Strängnäs kommun vilket bidrar till en Hållbar stad + attraktiv stad = Dynamisk idyll. Detta innebär ett balanserat trafiksystem för att säkra kommunens attraktionskraft med minsta möjliga klimatpåverkan. För att uppnå detta måste korta bilresor ersättas med gång, cykel och kollektivtrafik. Ett visionärt cykelvägnät är gent, sammanhängande utan avbrott och felande länkar, separerat från biltrafik med tydlig vägvisning och bra belysning både inom och mellan kommunens alla tätorter. Det är tryggt och säkert för alla att använda cykelvägnätet. 21

22 3.2 Strategier I Strängnäs kommuns trafikstrategi preciseras ett antal övergripande strategier, samtliga innefattar och berör cykeltrafik. Tillgänglighet istället för motoriserad rörlighet, Begreppet tillgänglighet definieras av Vägverket och andra myndigheter som den lätthet med vilken utbud och aktiviteter i samhället kan nås. Tillgänglighet avser såväl medborgarnas som näringslivets behov. Definitionen markerar att syftet med transportsystemet är att olika grupper av medborgare och näringar via transportsystemet ska kunna nå önskade destinationer och därmed få tillgång till samhällets olika utbud och aktiviteter. Prioritering av trafikslag, Vid planering och utformning av gatumiljöer vid nyinvestering och ombyggnationer ska trafikslagens behov prioriteras i följande ordning; 1. Gångtrafik, 2. Cykeltrafik, 3. Kollektivtrafik, 4. Biltrafik. Beteendepåverkan, För att uppnå ett hållbarare transportsystem ska beteendepåverkansinsatser användas. Åtgärder ska inte enbart inriktas på infrastrukturåtgärder, utan även på beteendepåverkande åtgärder för att få människor att resa mer miljövänligt. Resandet är en del av individens livsstil. Att ändra resvanor och därigenom livsstil är en stor fråga för de flesta. Det krävs bra förutsättningar med små nivåskillnader i gång-och cykelvägnätet för att få andelen medborgare att välja cykel, gå eller åka kollektivt som transportslag i första hand. Bytesmöjligheter mellan färdsätt intermodalitet, En intermodal resa är en resa som innehåller fler än ett transportslag. Det kan vara en cykeltur till tågstationen och buss sista biten från tåget. Genom att utveckla förutsättningarna för enkla byten blir det mer attraktivt att välja bort bilen till förmån för en intermodal resa. Fyrstegsprincipen, Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt som syftar till att främja en så förutsättningslös och allsidig planering som möjligt och inför ett behov analysera och välja åtgärder i följande ordning: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Prioritetsordningen ger fler åtgärdsmöjligheter och förutsättningar för en mer kostnadseffektiv användning av tillgängliga resurser. Parkering, För att öka de alternativa transportslagens attraktivitet och tillgänglighet krävs det också att man satsar på attraktiva cykelparkeringar i direkt anslutning till målpunkternas entréer. 22

23 3.3 Långsiktiga mål Mål och inriktning för cykeltrafiken tar sin utgångspunkt från strategierna i trafikstrategin för Strängnäs kommun. Den långsiktiga målsättningen för cykeltrafiken i Strängnäs kommun är att det ska vara attraktivt att cykla. Cykeln ska ses som ett självklart val och det ska vara enkelt och smidigt att förflytta sig inom och mellan kommunens tätorter. Cykelvägnätet ska vara gent, sammanhängande utan avbrott och felande länkar, separerat från biltrafik med tydlig vägvisning och bra belysning både inom och mellan kommunens alla tätorter. Det ska vara tryggt och säkert för alla att använda cykelvägnätet. Cykelvägnätet ska också vara väl integrerat med kollektivtrafiken för att underlätta kombinationsresor. Det övergripande målet för cykeltrafiken i Strängnäs kommun är att dess andel av det totala resandet ska öka. Fram till år 2020 ska andelen cykelresor öka med 20 procent. Trafikmiljö o Cykelnätet ska vara gent och sammanhängande utan avbrott och felande länkar. Strängnäs kommun tätorter ska kopplas samman med separerade cykelvägar som knyter an till de lokala näten inom tätorterna. o Cykelnätet ska vara tydligt skyltat. o Inga cyklister ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Utformningen av trafikmiljön ska anpassas med fokus på oskyddade trafikanter och kommunens cykelpassager ska hastighetssäkras. o Drift och underhåll ska prioriteras högt. Beläggningen ska ses över kontinuerligt och hålla en hög standard året runt. o Oro för olyckor ska inte hindra Strängnäs kommun invånare från att cykla. Cykelnätet ska vara väl belyst och ha god sikt. Kommunen ska sträva efter att separera cyklister och gående. o Cykeltrafiken behov ska prioriteras före kollektivtrafik och biltrafik i alla skeden och på alla nivåer i samhällsplaneringen. o Fysiska åtgärder ska kompletteras med beteendepåverkan. Beteendepåverkan ska vara en integrerad och självklar del av kommunens cykelarbete och bidra till en bättre miljö och hälsa. Cykelparkeringar o Tillgången till trygga, säkra och väderskyddade cykelparkeringar ska vara god. Cykelparkeringar ska finnas tillgängligt vid alla stora kollektivtrafikhållplatser i kommunen samt vid viktiga målpunkter såsom skolor, arbetsplatser, butiker, idrottsplatser och kulturanläggningar. 23

24 Trafikregler o Regelefterlevnaden bland Strängnäs kommun cyklister ska öka. Kommunen ska arbeta systematiskt med informationskampanjer för ökat trafikvett. Cykelnätets utformning ska underlätta för cyklister att göra rätt. 3.4 Kortsiktiga mål Kortsiktiga mål fungerar som delmål för att uppnå det långsiktiga målet och visionen. Dessa återfinns därmed i handlingsplanen som också revideras med högst tre års intervall. Sammanfattningsvis kan de kortsiktiga målen beskrivas med att arbetet sker från centrum och utåt. Felande länkar och vägvisning åtgärdas i första hand inom tätorterna på kommunala vägar och gator, i andra hand inom tätorterna utmed statliga vägar och i tredje hand på landsbygden. 24

25 4. Möjlighet till måluppfyllelse 4.1 Uppföljning Det övergripande målet för cykeltrafiken i Strängnäs kommun är att dess andel av det totala resandet ska öka. Fram till år 2020 ska andelen cykelresor öka med 20 procent. Det är en ambitiös målsättning. Om målet ska nås krävs troligen inte bara att åtgärder genomförs för att göra det mer attraktivt att cykla, dessa behöver stödjas av vissa reglerande åtgärder för biltrafiken samtidigt som samhällsplaneringen i stort blir mer cykelvänlig. Denna cykelplan pekar ut mål, strategier och inriktning för att fungera som ett stöd inför beslut som rör cykeltrafik. I handlingsplanen anges förslag på åtgärder som behöver genomföras för att göra cykeln till ett mer attraktivt färdmedel i Strängnäs kommun. Fysiska åtgärder i kombination med beteendepåverkansinsatser och uppföljning av genomförda åtgärder bedöms kunna leda till ett ökat cyklande. En viktig fråga för om målet för cykeltrafiken ska nås är finansieringen av åtgärderna i handlingsplanen. I många fall kan statlig medfinansiering sökas men oftast måste kommunen finansiera hela projektet. Detta medför att arbetet kommer ta lång tid att genomföra men varje liten åtgärd är ett betydelsefullt steg på vägen mot målet. Cykeltrafikens utveckling är också beroende av Strängnäs kommun framtida stadsbyggande. För att åstadkomma cykelvänliga miljöer behöver avstånd mellan bostad, arbete/skola och fritidsaktiviteter planeras så kort som möjligt eftersom detta ökar cykelns konkurrenskraft gentemot att resa med bil. Genom att bygga tätt med blandade funktioner och korta avstånd samtidigt som cykelstråken anläggs nära bebyggelse, folk och med belysning kommer cykelns attraktivitet att öka, vilket skapar bättre förutsättningar för att nå cykelplanens målsättning. Cykelplanen ska vara ett hjälpmedel för att Strängnäs kommun ska nå sina mål i Strängnäs kommuns klimat- och energiplan och i Trafikstrategi Strängnäs kommun För att kunna nå målen om att öka de hållbara färdmedlens andel av det totala resandet behöver bilister lockas att testa att resa med cykel. Förutom en väl utbyggd cykelinfrastruktur kommer detta att kräva informationskampanjer, men troligtvis även reglerande åtgärder som införande av parkeringsstyrning. 25

26 Cykeltrafiken kan även ses som ett viktigt komplement till kollektivtrafiken. De satsningar som planeras för Svealandsbanan kommer att öka kollektivtrafikens attraktivitet. Det finns en stor potential i att kombinera cykel- och kollektivtrafikresor i takt med att kollektivtrafiken blir allt mer attraktiv. Detta kräver dock att Strängnäs kommun satsar på gena och säkra kopplingar till stationerna och även anlägger attraktiva cykelparkeringar i närhet till dessa, vissa gånger på bekostnad av utrymmet för infartsparkering för bil. Även om Strängnäs kommun kan påverka cykeltrafikens utveckling med lokala åtgärder finns också en omvärld att ta hänsyn till. Nedan listas omvärldsfaktorer som kommer att spela stor roll för cykeltrafikens utveckling i Strängnäs kommun: o Användandet av el-cykel o Cykelresans relativa kostnad o Högre drivmedelspriser, parkeringsavgifter och trängselskatt o Högre kollektivtrafiktaxor o Cykeltrendens utveckling o De stora infrastruktursatsningarna t ex utbyggnad av Svealandsbanan som ökar kollektivtrafikens attraktivitet 26

27 4.2 Indikatorer och metoder Nedan listas de indikatorer som kan visa om arbetet för att förbättra cykeltrafikens förutsättningar når ställda mål. Dessa indikatorer ska följas upp vid varje revidering av handlingsplanen, med högst tre års mellanrum. Uppföljning av delmål och mätmetod Antal meter ny cykelväg i cykelnätet Restids- och genhetskvot mellan cykelvägar och motsvarande bilvägar Andel av cykelnätet som har vägvisning Antal döda och svårt skadade gående och cyklister STRADA-analys Andel säkra överfarter utmed cykelnätet Avsatta medel för drift och underhåll, jämförelse med bilvägnätet Uppföljning Startkriterier och insatstider för vinterväghållning Uppföljning Andel cyklister som använder hjälm, lysen och reflexer Andel av cykelnätet som har god belysning Andel av cykelnätet som är separerat från gående Avsatta medel för marknadsföring och beteendepåverkan Uppföljning Antal genomförda kampanjer och informationsinsatser samt resultat Uppföljning Antal cykelparkeringar och beläggningen på dessa Andel låsbara och väderskyddade cykelparkeringsplatser Avstånd mellan cykelparkeringar och målpunkter Hjälmanvändning hos cyklande barn Antal cyklister per dygn Mätning Andel cykeltrafikresor Resvaneundersökning 27

Cykelplan. Antagen av kommunfullmäktige

Cykelplan. Antagen av kommunfullmäktige Cykelplan Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 2 / Cykelplan för Strängnäs kommun Ansvarig handläggare Medverkande Övriga medverkande Utförare Patrik Wirsenius Hans Axelsson, Cecilia Huss, Anders Jonsson,

Läs mer

Cykelbokslut.

Cykelbokslut. Cykelbokslut 2017 www.skelleftea.se/cykelplan Älvsbackabron är en gång- och cykelbro i trä som invigdes 2011 Bakgrund Kommunfullmäktige godkände den 15 maj 2012 Cykelplan 2011 för Skellefteå kommun. Cykelplanen

Läs mer

2. ändra namnet på Cykelplan 2016 till Cykelplan.

2. ändra namnet på Cykelplan 2016 till Cykelplan. ORDFÖRANDEFÖRSLAG Dnr KS/2016:729-003 2017-01-12 1/1 Cykelplan Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige besluta att 1. anta Cykelplan 2016, daterad 2016-11-01, 2. ändra namnet på Cykelplan

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det

Läs mer

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Dokumentinformation Titel: Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Serie nr: 2013:38 Projektnr:

Läs mer

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Så skapar vi en attraktiv cykelstad Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen

Läs mer

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister TN 292 /15 TN-Information Trafiknämnden 2015-12-18 Diarienummer 3078/15 Specialist & sakområden Malin Månsson Telefon 031-368 26 07 E-post: malin.mansson@trafikkontoret.goteborg.se Information om Utökade

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelplan för Tyresö kommun Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun

Cykelplan för Sollentuna kommun Cykelplan för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor i Sollentuna

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

REGIONALT CYKELKANSLI ETT SAMARBETE MELLAN

REGIONALT CYKELKANSLI ETT SAMARBETE MELLAN REGIONALT CYKELKANSLI ETT SAMARBETE MELLAN DAGENS PRESENTATION - Kort om den regionala cykelplanen - Kort om det regionala cykelkansliet - Kort om det regionala cykelbokslutet Mål: Från 5 till 20 procent

Läs mer

Erfarenhet av cykel.

Erfarenhet av cykel. Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-12-13

Läs mer

CYKELPLAN FÖR SOLLENTUNA KOMMUN

CYKELPLAN FÖR SOLLENTUNA KOMMUN CYKELPLAN FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Förord Denna cykelplan har tagits fram av trafik- och på Sollentuna kommun. Projektledare för arbetet har varit Carl Larsson, trafikingenjör på trafik- och. Hösten 2012

Läs mer

Gång- och Cykelplan Samrådshandling Antagen av xx 2018-xx-xx

Gång- och Cykelplan Samrådshandling Antagen av xx 2018-xx-xx Gång- och Cykelplan 2018-2023 Samrådshandling Antagen av xx 2018-xx-xx Förord Regelbunden motion är nödvändig för att människor ska vara vid god hälsa. Fysisk aktivitet är ett av de viktigaste verktygen

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN Dokumenttitel: Gång- och cykelplan Lindesberg Skapat av: Andreas Asp, VAP Kontaktperson: Frida Nilsson, Bergslagens Miljö och Byggförvaltning Dokumentdatum: 2015-09-28

Läs mer

raka cykelvägen för Uppsala.

raka cykelvägen för Uppsala. raka cykelvägen för Uppsala. Uppsala kommuns arbete för ökad cykeltrafik Majoriteten av kommunens invånare bor i Uppsala, det vill säga ungefär 150 000. Flera mindre tätorter i kommunen ligger dessutom

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler 1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-08-29, punkt 15 Ärende Infosäkerhetsklass Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler Ärendebeskrivning

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Remissyttrande på promemorian Cykelregler

Remissyttrande på promemorian Cykelregler 1(5) Handläggare Jens Plambeck Remissyttrande på promemorian Cykelregler Stockholms läns landsting yttrar sig över förslaget till cykelregler i den nationella cykelstrategin. Förslag till yttrande har

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016 Från trafikstrategi till cykelplan Varberg växer 2015-61 000 invånare 2030-80 000 invånare Staden utvidgas i alla väderstreck Stadsutvecklingsprojektet Varberg växer Väst - Stadsutvecklingsprojektet (Varbergstunneln,

Läs mer

Grön Trafik hållbara transporter i Östersund Fokus: Minska koldioxidutsläppen

Grön Trafik hållbara transporter i Östersund Fokus: Minska koldioxidutsläppen Grön Trafik hållbara transporter i Östersund Fokus: Minska koldioxidutsläppen Agenda 21-vision, och klimatmål i miljöledningssystem Mål: Koldioxidutsläppen ska minska med 15 % mellan 1998-2005 i kommunförvaltningen

Läs mer

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Remissyttrande plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad

Remissyttrande plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Sida 1 (6) 2015-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2015-11-26

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

Cykelbokslut 2014 Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014

Cykelbokslut 2014 Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014 Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014 Kommunerna kan göra skillnad. Vissa städer är bättre än andra. Malmö och Umeå har investerat mer och är i dag stora cykelstäder. Dagens industri 2014-06-02

Läs mer

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d 1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.

Läs mer

Riktlinjer för passager i Västerås

Riktlinjer för passager i Västerås nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne 16 april 2008 Hässleholm Ninnie Gustafsson Hållbart resande i Samhällsplaneringen www.huddinge.se/hrisamhallsplaneringen Hållbart Resande i Samhällsplaneringen

Läs mer

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Bilaga 1 Infrastruktur

Bilaga 1 Infrastruktur Bilaga 1 Infrastruktur Falkenbergs cykelsystem ska vara attraktivt att använda och kunna tillgodose behoven av dels arbets- och skolpendling, men även rekreation och turistcykling. Det finns goda möjligheter

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Plan för rätt fart i Piteå

Plan för rätt fart i Piteå Plan för rätt fart i Piteå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för rätt fart i Piteå Plan 2012-10-15, 163 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge Uppföljning trafiknätsanalys Hastighetssäkrade gång- och cykelpassager och 30-zoner Uppföljning av hastigheter i 30-zoner mätningen visade 40 km/tim trafikarbete

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Cykelbokslut Falu kommun

Cykelbokslut Falu kommun Cykelbokslut 2018 Falu kommun Cykling i Falun Cyklingens fördelar är många och avgörande för att klara uppsatta mål för folkhälsa och miljö. Ett ökat cyklande ger stora vinster för samhället i form av

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Bilaga 2. Åtgärdslista trafiksäkerhet och miljö

Bilaga 2. Åtgärdslista trafiksäkerhet och miljö Bilaga 2. Åtgärdslista trafiksäkerhet och miljö 1. Åtgärder vid övergångsställen och gångpassager För att prioritera gångtrafiken och öka fotgängarnas framkomlighet och trafiksäkerhet planeras övergångsställen

Läs mer

Cykelåtgärder längs Hässelbystråket mellan Brommaplan och Åkeshov. Genomförandebeslut

Cykelåtgärder längs Hässelbystråket mellan Brommaplan och Åkeshov. Genomförandebeslut Sida 1 (9) 2018-01-01 Handläggare Per-Åke Tjärnberg 08-508 266 86 Till Trafiknämnden 2018-02-01 Cykelåtgärder längs Hässelbystråket mellan Brommaplan och Åkeshov. Genomförandebeslut Förslag till beslut

Läs mer

Cykelkommunen Lund

Cykelkommunen Lund Cykelkommunen Lund 2002-2004 Cykeltäta Lund satsar ännu mer Lund är Sveriges cykeltätaste kommun och den kommun i landet som har högst andel gående och cyklande vid korta resor. Cykelkommunen är en del

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Cykelbokslut 2018 Uppföljning av Ludvika kommuns cykelarbete ludvika.se

Cykelbokslut 2018 Uppföljning av Ludvika kommuns cykelarbete ludvika.se Cykelbokslut 2018 Uppföljning av Ludvika kommuns cykelarbete 0240-860 00 ludvika.se Kort om cykling i Ludvika 10% av alla resor i kommunen är cykelresor (2014) 54 procent av alla kommunala cykelvägar är

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Trafikplan Hässleholms stad, remiss Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Synpunkter Länsstyrelsen ingen formell roll Positivt att arbeta kontinuerligt med översiktlig

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning

BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning Infrastruktur Falkenbergs cykelsystem ska vara attraktivt att använda och kunna tillgodose behoven av dels arbets- och skolpendling, men

Läs mer

Cykelplan för Stockholms stad, Cykelplan 2012

Cykelplan för Stockholms stad, Cykelplan 2012 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING Stadsdelsmiljö och teknik Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 508 04 052 Dnr 1.5.3-219-2012 Sammanträde 12 juni 2012 SID 1 (8) 15 MAJ 2012 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH Bakgrund & Syfte Cyklisternas färdväg har stor betydelse för hur cykelresan uppfattas bra eller dålig kvalitet Trafiksäkerheten varierar

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP)

Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP) Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar 2016 Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP) Detta har vi lovat Vi satsar en miljard på att göra Stockholm till en cykelstad Sammanhängande cykelnät, vi rustar

Läs mer

Trafikplan för Strängnäs tätort har tagits fram av Strängnäs kommun i samarbete med trafikkonsultföretaget Trivector.

Trafikplan för Strängnäs tätort har tagits fram av Strängnäs kommun i samarbete med trafikkonsultföretaget Trivector. 2 Förord Trafikplan för Strängnäs tätort har tagits fram av Strängnäs kommun i samarbete med trafikkonsultföretaget Trivector. Trafikplanen ska hjälpa kommunens planerare att utforma det trafiksystem som

Läs mer

MM Öresund 20140327 1

MM Öresund 20140327 1 1 Samhället vill att vi ska cykla för klimat och miljö för att skapa en attraktiv stad för folkhälsan Vi har cykelplaner och cykelstrategier Vi genomför cykelkampanjer och cykelaktiviteter Vi ger tips

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Cykelbokslut 2017 om Höör som cykelkommun

Cykelbokslut 2017 om Höör som cykelkommun om Höör som cykelkommun Förord Höörs kommun tar 2017 för första gången fram ett cykelbokslut för att visa var kommunen står i frågan om cykling och betona cykelns värde som transportmedel. Cykelbokslutet

Läs mer

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund Cykeltrafik mätmetoder och mål Östersund 2018-05-23 Uppdraget Utveckla en enhetlig metod för systematisk mätning av cykeltrafik på lokal och regional nivå. Uppdraget bör samordnas med arbetet med den nationella

Läs mer

Nya cykelplanen för Solna stad etapp 1

Nya cykelplanen för Solna stad etapp 1 Nya cykelplanen för Solna stad etapp 1 Ett förslag av: Naturskyddsföreningen i Solna- Sundbyberg Cykelköket Solna Nätverket Cykla med lastcykel 1 Bakgrund På vägnätet i Solna finns idag periodvis omfattande

Läs mer

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort Datum Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort 66/2016 Antagen av: 66/2016 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Relaterade dokument: Målgrupp: Kommunen Dokumentnamn: Policy för cykling

Läs mer

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL? VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL? Almedalen 2019-07-03 Erik Stigell, PhD Trafikkonsult 8 goda skäl till att satsa på cykling 2 1. LITEN KLIMATPÅVERKAN 3 2. INGA HÄLSOFARLIGA AVGASER OCH PARTIKLAR 4 3.

Läs mer

Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut

Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut Dnr Sida 1 (5) 2014-08-28 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafiknämnden 2014-09-25 Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad handlingsplan

Sveriges bästa cykelstad handlingsplan STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Sveriges bästa cykelstad handlingsplan Bilaga: Sveriges bästa cykelstad - åtgärdslista 2016-03-02 ver 0.4 Postadress: Uppsala kommun, stadsbyggnadsförvaltningen, 753 75 Uppsala

Läs mer

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Foto: Kerstin

Läs mer

Ny årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun

Ny årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun Grums Kommun Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 1 Innehåll 1 Kommunens förutsättningar för planering och investeringar i transportinfrastruktur... 3 1.1 Kommunala mål och

Läs mer

Cykling och hållbara samhällen

Cykling och hållbara samhällen Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3373 av Nina Lundström (L) Cykling och hållbara samhällen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om cykling som

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Projektplanen Melissa Safer, Trafikverket Region Stockholm Syfte Syftet med projektet är att skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län

Läs mer

Cykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder

Cykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder Cykelhandlingsplan 2011-2015 Mål och åtgärder Antagen av gatunämnden 2 maj, 2011 Inledning Visionen: Mölndal är en etablerad cykelstad där cykeln är en naturlig del av vardagen. Ökad cykling är ett av

Läs mer

Samverkan för säker cykling

Samverkan för säker cykling TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan för säker cykling Cykelkonferensen 2018 Östersund Johan Lindberg Jörgen Persson 2018-05-23 Strategi för ökad och säker cykling Nystart Nollvisionen: Viktigt att

Läs mer

Cykelstaden En strategisk handlingsplan för ökad cykling

Cykelstaden En strategisk handlingsplan för ökad cykling Cykelstaden En strategisk handlingsplan för ökad cykling Åsa Lindgren Strategisk trafikplanerare asa.lindgren@stockholm.se Innehåll 1. Framkomlighetsstrategin 2. Varför en cykelplan? 3. Direktiv och budget

Läs mer

Förhållande till beslutade styrande dokument

Förhållande till beslutade styrande dokument Tjänsteutlåtande Trafiknämnden Sammanträdesdatum 2017-08-31 Utfärdat 2017-08-08 Diarienummer 2231/17 Specialist- och sakområden Hans Magnusson/Trafikkontoret Telefon 031-368 25 84 E-post: hans.magnusson@trafikkontoret.goteborg.se

Läs mer

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage Gång- och cykelplan för Ockelbo kommun... 2 Förklaringar.... 2 Planens syfte Gång- och cykelplanen ska användas som underlag för kommande översikts- och detaljplaneläggning samt infrastrukturplanering.

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

Förslag till beslut. 1. Trafiknämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Fredrik Alfredsson T.f.

Förslag till beslut. 1. Trafiknämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Fredrik Alfredsson T.f. Dnr Sida 1 (8) 2019-01-14 Handläggare Catarina Nilsson 08-508 26 242 Till Trafiknämnden 2019-03-07 Joakim Boberg 08-508 263 92 Hur trafikkontoret arbetar med och ser på trafiksäkerhetsfrågor som särskilt

Läs mer

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29, dnr KS-2016-00911-2 Namn: Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Giltighetstid: Tills vidare Ansvarig funktion: Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) (KF)

Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 april 2016 11 Paragraf Diarienummer KS-2015/1934.474 Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) (KF) Kommunstyrelsens

Läs mer

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge Trafiksäkerhetsarbetet översikt Trafiknätsanalys 2004 med åtgärdsprogram Mycket av åtgärderna har genomförts Hastighetsplan 2012 Arbete

Läs mer

REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION

REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION REGIONAL CYKELPLAN Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION CYKELN, EN DEL AV DET GODA LIVET 2 Skapa förutsättningar för ökad och säker cykling 3 VARFÖR SKA CYKLINGEN ÖKA? 4 SAMHÄLLSEKONOMISK

Läs mer

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar Planering Cykelbanor behöver utrymme och planeras väl efter framtagen standard och därför är det viktigt att det i tidigt skede i planprocessen finns trafikkompetens.

Läs mer

Remissvar från Cykelfrämjandets Storstockholmskrets på Hastighetsplan Bromma, Rinkeby-Kista, Enskede-Årsta- Vantör, Farsta och Skarpnäck.

Remissvar från Cykelfrämjandets Storstockholmskrets på Hastighetsplan Bromma, Rinkeby-Kista, Enskede-Årsta- Vantör, Farsta och Skarpnäck. Till Stockholms stad, Trafikkontoret Remissvar från Cykelfrämjandets Storstockholmskrets på Hastighetsplan Bromma, Rinkeby-Kista, Enskede-Årsta- Vantör, Farsta och Skarpnäck. Cykelfrämjandet (CF) har blivit

Läs mer

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf) Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf) Visa resultat Visa indata Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Egna kommentarer

Läs mer