Förord. Marianne Andersson, Ordförande Teknik- och fritidsnämnden Strängnäs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Marianne Andersson, Ordförande Teknik- och fritidsnämnden Strängnäs 2014-03-17"

Transkript

1

2 2

3 Förord Cykelplanen för Strängnäs kommun är ett verktyg för planering av cykeltrafik. Cykelplanen ska fungera som ett stöd inför beslut som rör cykeltrafik på kort eller lång sikt. Cykelplanen består av två delar, en övergripande långsiktig plan där mål och inriktningar preciseras och en handlingsplan med åtgärdsförslag. Handlingsplanen är tänkt att vara ett stöd i planerings- och prioriteringsprocessen inför varje budgetår och ska därmed uppdateras med högst tre års mellanrum. Det övergripande målet är att andelen cyklister ska öka. Det ska uppnås genom att upprätta ett gent och sammanhängande cykelnät utan avbrott och felande länkar med tydlig vägvisning och separering från biltrafiken, både inom och mellan kommunens tätorter. Detta är ett mycket långsiktigt men angenämt arbete där varje liten åtgärd är ett betydelsefullt steg på vägen mot målet. Marianne Andersson, Ordförande Teknik- och fritidsnämnden Strängnäs

4 4

5 Sammanfattning Mål och syfte Det övergripande målet är att andelen cyklister ska öka. Det ska uppnås genom att upprätta ett gent och sammanhängande cykelnät utan avbrott och felande länkar med tydlig vägvisning och separering från biltrafiken, både inom och mellan kommunens tätorter. Denna cykelplan är tänkt som ett verktyg i planering och prioritering av åtgärder som berör cykeltrafik. Nulägesanalys Idag saknar Strängnäs kommun ett sammanhängande cykelvägnät. Med undantag för sträckan mellan Mariefred och Åkers Styckebruk saknas cykelvägar helt mellan kommunens olika tätorter. Inom tätorterna finns ett stort antal avsnitt utan cykelbana, så kallade felande länkar. Vägvisningen för cyklisterna är mycket bristfällig och det finns avsnitt med undermålig belysning. De felande länkarna tillsammans med den bristfälliga vägvisningen gör att cykelvägnätet upplevs som osammanhängande och otydligt. På sträckor med dålig belysning upplevs det som otryggt. För att öka andelen gående och cyklister i Strängnäs kommun måste cykelnätet byggas ut och förbättras. Standarden behöver höjas inom ett flertal områden och kompletteras med beteendepåverkansåtgärder och uppföljning. Handlingsplan I handlingsplanen ges förslag på åtgärder som bör genomföras för att uppnå de mål som har satts upp. Åtgärderna i handlingsplanen är indelade i följande områden: o Trafikmiljö Tillgänglighet Trafiksäkerhet Trygghet Miljö och hälsa o Cykelparkeringar o Trafikregler 5

6 Inom varje område ges förslag på fysiska åtgärder och beteendepåverkansåtgärder som syftar till att uppfylla målen. I handlingsplanen anges även den ungefärliga kostnaden för varje åtgärd. Uppföljning För att säkerställa att arbetet med cykeltrafik går i rätt riktning måste det följas upp ordentligt. I planen anges indikatorer och metoder som används för uppföljning. 6

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Framtagande och förankring Nulägesanalys Trafikmiljö Cykelparkeringar Trafikregler SWOT (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) Visioner, strategier och mål Vision Strategier Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Möjlighet till måluppfyllelse Uppföljning Indikatorer och metoder 27 Bilaga 1. Bilaga 2. Handlingsplan Kartor 7

8 8

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund I Strängnäs kommuns klimat- och energiplan uttrycks följande mål för cykeltrafiken i kommunen: Cykeltrafikens andel av resorna ska öka med 20 procent till Även i Trafikstrategi Strängnäs kommun 2040 uttrycks liknande mål för cykeltrafiken. Där anges att cykelns andel av det totala resandet i kommunen ska öka samt att onödiga bilresor ska ersättas med gång, cykel och kollektivtrafik. Ambitionen är att cykelvägnätet ska vara gent och sammanhängande utan avbrott och felande länkar. För att uppnå de mål och ambitioner som uttrycks i trafikstrategin har kommunen beslutat att ta fram en kommunövergripande cykelplan. Cykelplanen ska fungera som ett stöd i arbetet med cykeltrafik. Den ska användas som en del i samhälls- och trafikplaneringen och utgöra underlag för beslut som på kort eller lång sikt syftar till att uppnå ställda mål och förbättra situationen för cyklister i Strängnäs kommun. Cykelplanen ska tydliggöra prioriteringen för det fortsatta arbetet med cykelvägar. Den ska också användas för att höja trafiksäkerheten och tillgängligheten i det befintliga cykelvägnätet. Cykelplanen utgår från principerna i Strängnäs kommuns trafikstrategi och innehåller en handlingsplan för att möjliggöra trafikstrategin genomförande. Handlingsplanen bör revideras med högst tre års mellanrum. 9

10 1.2 Framtagande och förankring Denna cykelplan har tagits fram av Strängnäs kommun med stöd av Trivector Traffic. Även två säsongsanställda har genom en omfattande inventering bidragit till att denna cykelplan blivit verklighet. Då kommunen består av flera tätorter som alla har olika problemställningar och behov har samtliga områdesstyrelser deltagit i framtagandet genom att inkomma med prioritetssatta åtgärdsförslag utifrån deras specifika önskemål. Dessa listor används till tillsammans med Regional cykelstrategi för Sörmland, framtagen av Regionförbundet Sörmland och Trafikstrategi Strängnäs kommun 2040 för att skapa handlingsplanen. Denna cykelplan har sedan remissats internt och externt till berörda nämnder, myndigheter och organisationer samt varit ute på samråd gentemot allmänheten för att få en bred förankring och spridning. 10

11 2. Nulägesanalys I nulägesanalysen beskrivs situationen för dagens cyklister i Strängnäs kommun. Analysen är uppdelad i tre delar trafikmiljö, cykelparkeringar och trafikregler. Kapitlet avslutas med en sammanfattande SWOT-analys. 2.1 Trafikmiljö Tillgänglighet Möjligheterna för cykling i Strängnäs kommun är goda. Bebyggelsen är relativt väl samlad till kommunens tätorter och rymmer närmare 75 procent av Strängnäs kommuns befolkning. Totalt har 70 procent av invånarna mindre än fyra kilometer till närmaste tågstation. Det är ett avstånd där cykeln bedöms ha stora möjligheter att konkurrera med andra färdmedel. Det ger också goda möjligheter att kombinera cykelresor med tåg. I Strängnäs kommun trafikstrategi, Trafikstrategi Strängnäs Kommun 2040, redovisas tre exempel på restidskvoter mellan cykel och bil. Exemplen, som har Strängnäs station som målpunkt, visar att cykeln ofta är det snabbaste färdmedlet i kommunen, se Figur 2.1 nedan. Figur 2.1 Restidskvoter mellan cykel, bil och kollektivtrafik. Källa: Trafikstrategi Strängnäs kommun

12 Cykelnätets omfattning Strängnäs kommun har ett relativt väl utbyggt cykelnät bestående av ca 50 km cykelbana. I kommunens tre större tätorter, Strängnäs, Mariefred och Åkers Styckebruk, finns separerade cykelbanor utmed nästan två tredjedelar av biltrafikens huvudnät. Tätorterna har dock flera felande länkar, dvs. sträckor som saknar cykelbana. Det innebär att cykelnätet på sina håll upplevs som osammanhängande och otydligt. I Strängnäs tätort saknas exempelvis cykelvägar som förbinder bostadsenklaverna i ortens utkanter med det övriga cykelnätet. Bilaga 1 visar kartor över cykelnätet i Mariefred, Stallarholmen, Strängnäs tätort och Åkers Styckebruk. Mellan tätorterna har cykelnätet stora brister. Med undantag för sträckan mellan Mariefred och Åkers Styckebruk, via Läggesta tågstation, som binds samman med en separerad cykelväg, saknas cykelbanor helt. Figur 2.2 cykelväg Mariefred och Åkers Styckebruk kopplas samman med en separerad 12

13 Barriärer Kommunen delas av flera barriärer i form av Mälaren, Svealandsbanan, E20, och riksväg 55, se Figur 2.3 nedan. Figur 2.3 Karta över Strängnäs kommun Cykelvägvisning och cykelkartor År 2012 genomfördes en inventering av cykelnätet i Strängnäs kommun tätorter. I inventeringen undersöktes bland annat belysning, beläggning, vägvisning och separering av cyklister och gående. en visar att en stor del av cykelnätet i kommunen saknar vägvisning. Endast i Strängnäs tätort finns idag ett antal cykelskyltar, men även där är vägvisningen bristfällig. Kommunen saknar även cykelkartor i pappersformat. Däremot finns cykelkartor över Strängnäs tätort, Mariefred, Stallarholmen och Åkers Styckebruk på kommunens webbsida. 13

14 Planerade förändringar på både lång och kort sikt I Strängnäs pågår flera projekt för att förbättra situationen för cyklister. Förbättringarna omfattar samtliga stora tätorter i kommunen. Exempel på förbättringar som genomförs är separerad GC-bana: o utmed Västerportsvägen i Strängnäs tätort o utmed Regementsgatan i Strängnäs tätort o mellan Sundbyvägen och Stenbyvägen på Tosterön o utmed Gorsingeholmsvägen i Strängnäs tätort o utmed Nygatan, Mariefredsvägen och Östra Strandvägen i Strängnäs tätort o utmed Munkhagsgärdet i Mariefred o utmed Ärnäsvägen och ut till Strandbadet i Mariefred o utmed Sundbyvägen i Stallarholmen o över Stallarholmsbron Vid sidan av dessa kommunala insatser, har Regionförbundet Sörmland tagit fram ett förslag till ett framtida regionalt cykelnät i länet. Totalt omfattar förslaget en sträcka om närmare 50 km. Av denna är ca 10 km bebyggd med cykelväg idag. I förslaget pekas tre stråk i Strängnäs ut som viktiga för att åstadkomma ett sammanhängande cykelnät: o Strängnäs tätort Härad o Strängnäs tätort Abborrberget (över Tosteröbron) o Strängnäs tätort södra Strängnäs I förslaget pekas även två kompletterande cykelstråk ut för vardags- och turismcykling: o Strängnäs tätort Mariefred o Strängnäs tätort Åkers styckebruk 14

15 Trafiksäkerhet Under perioden 2003 till 2012 rapporterades 70 trafikolyckor med skadade cyklister i Strängnäs kommun. 1 Åtta av dessa klassificerades som allvarligt skadade. Under samma period rapporterades ett dödsfall. Figur 2.4 visar fördelningen av döda, svårt skadade och lindrigt skadade cyklister mellan år 2003 och Figur 2.4 Trafikrelaterade cykelolyckor i Strängnäs kommun Källa: STRADA Närmare hälften av olyckorna som rapporterades in under perioden 2003 till 2012 utgjordes av singelolyckor, däribland dödsfallet. Bland övriga olyckor var kollision mellan cykel och bil den vanligaste olyckstypen. Hälften av de allvarligt skadade cyklisterna hade skadats på det sättet. Nästan 9 av 10 cykelolyckor skedde i någon av kommunens tätorter. Majoriteten av dessa inträffade i Strängnäs tätort. Där rapporterades närmare 50 cykelolyckor mellan år 2003 och I Mariefred rapporterades 11 cykelolyckor under samma period, däribland dödsfallet. I Stallarholmen och Åkers Styckebruk var antalet cykelolyckor betydligt färre, fyra respektive två. 1 Uppgifterna kommer från STRADA som är ett informationssystem för uppgifter om skador och olyckor i vägtrafiken. Systemet bygger på rapporter från polis och sjukvård och är rikstäckande. 15

16 Huvuddelen av cykelolyckorna i Strängnäs kommun sker i tätorterna. Trots det är trafiksäkerheten för cyklister där relativt god. Bashastigheten inom kommunens tätorter är satt till 40 km/h. Lokalgator och gator med skolor och förskolor är i regel skyltade till 30 km/h. Ambitionen är att dessa gator ska utformas på ett sätt som inte inbjuder till höga hastigheter. Det har gjorts bland annat genom möjligheten att ställa ut blomlådor med reflexband som underhållits av de boende på gatan. En möjlighet som inte längre får användas eftersom blomlådorna ofta misskötts och istället inneburit en trafikfara. På huvudgator är ambitionen att cyklister och gående ska separeras från biltrafiken. Närmare två tredjedelar av huvudgatorna i Strängnäs tätort, Mariefred och Åkers Styckebruk är försedda med separerade cykelbanor. Cykelöverfarterna i Strängnäs kommun är inte inventerade med avseende på trafiksäkerhet. I kommunens tätorter har dock alla överfarter god sikt och hastighetsgränser på 30 eller 40 km/h. Fyra överfarter har försetts med trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Det gäller korsningen Söderleden/Västerportsvägen i Strängnäs tätort, Mariefredsvägen vid viadukten under järnvägen i Strängnäs tätort, korsningen Ruddammsgatan/Hammarvägen i Mariefred och Bruksvägen i Åkers Styckebruk. Mellan tätorterna är trafiksäkerheten sämre. Med undantag för sträckan mellan Mariefred och Åkers Styckebruk saknas separerade cykelbanor. På flera håll tvingas cyklister dessutom korsa biltrafiken vid passager som inte är hastighetssäkrade. Drift och underhåll Trafiksäkerheten i cykelnätet påverkas till stor del av beläggningen och arbetet med drift och underhåll. Strängnäs kommun har som ambition att snöröja cykelnätet när det fallit 3-4 cm blötsnö och 5-6 cm torrsnö. Under pågående snöfall prioriteras gång- och cykelbanor samt större trafikleder högst. Kommunen ansvarar för vinterväghållningen i de flesta tätorter. I Stallarholmen ligger dock ansvaret på Stallarholmens vägförening. Stallarholmsbron och genomfartsleden genom Stallarholmen snöröjs av Trafikverket. Stallarholmsvägen i Mariefred och Bruksvägen i Åkers Styckebruks snöröjs också av Trafikverket. I Åkers Styckebruk snöröjer Trafikverket även de separerade gång- och cykelbanorna utmed Bruksvägen. Strängnäs kommun saknar en policy för rutiner kring barmarksunderhåll. En skötselplan för detta håller dock på att tas fram under Som regel gäller att cykelnätet sandsopas en gång per år under våren. Vid behov kan ytterligare sopning av cykelvägarna ske. Översyn av skyltar, ytskikt, linjemålning etc. sker löpande. av beläggning utförs i allmänhet en gång per år. Växtlighet och siktröjning utförs vid behov, vanligtvis en till två gånger per år. 16

17 En stor del av cykelnätet i Strängnäs kommun är asfalterat. Standarden på asfalten är överlag bra, men det finns även sträckor med potthål, sprickor och ojämnheter. På vissa håll är cykelnätet inte asfalterat. Trafiksäkerhetsråd Strängnäs kommun har tagit initiativ till ett trafiksäkerhetsråd bestående av föreningar, organisationer och myndigheter. Syftet är att öka trafiksäkerheten i kommunen genom att bland annat höja kunskapen hos allmänheten. Trygghet en av cykelnätet i Strängnäs kommun visar att en stor del av cykelvägarna är dubbelriktade. På många håll är cykelvägarna dessutom gemensamma för cyklister och fotgängare. Det skapar otrygghet och osäkerhet för såväl cyklister som gående. I inventeringen framkommer även att ett antal platser i kommunen har dålig sikt till följd av buskage som vuxit in på cykelvägen. Detta är särskilt farligt i de fall där cyklister och gående delar vägbana. Täta buskage kan även leda till en ökad känsla av otrygghet och rädsla för att drabbas av överfall. En stor del av Strängnäs kommun cykelnät är försett med cykelbelysning. Endast två inventerade platser, mellan Stallarholmen och Gesta samt Larslunda hage, saknar helt belysning. I Strängnäs kommun trafikstrategi framkommer att det finns ett antal platser som upplevs som otrygga att vistas på. Bland dessa kan nämnas parkeringarna vid Strängnäs och Läggesta station. Många föräldrar upplever även skolvägarna i kommunen som otrygga på grund av biltrafiken. 17

18 Miljö och hälsa Strängnäs kommun ser cykeln som ett viktigt verktyg för ett ökat hållbart resande. Ambitionen är att onödiga bilresor 2 i största möjliga mån ska ersättas av gång, cykel och kollektivtrafik. Cykeln ses också som ett viktigt medel för en ökad rörlighet och vardagsmotion. Gående och cyklister, och deras intressen och behov, ska därför prioriteras högt i samhällsplaneringen. I Strängnäs kommun trafikstrategi anges att trafikslagen ska prioriteras i följande ordning: o Gång o Cykel o Kollektivtrafik o Bil Strängnäs kommun har tagit fram en folkhälsoplan där ett av målen är att öka den fysiska aktiviteten i kommunen. Kommunen har också en klimat- och energiplan med mål och åtgärder för ökad cykling och minskade utsläpp. Planerna saknar dock direkta kopplingar till åtgärder i cykelnätet. Det finns inte heller några pågående eller planerade marknadsföringskampanjer för att öka cykelanvändningen i kommunen. 2.2 Cykelparkeringar Möjligheterna för cyklister att parkera på ett smidigt och säkert sätt i Strängnäs kommun är inte inventerat. En översiktlig analys visar dock att flera viktiga målpunkter i kommunen saknar cykelparkering. De cykelparkeringar som finns är i huvudsak lokaliserade till kommunens tågstationer. Vid Strängnäs resecentrum finns idag ca 200 cykelparkeringsplatser. De är väderskyddade men saknar möjlighet till ramlåsning. Cykelparkeringen är placerad på ett sådant sätt att en bilväg måste korsas för att nå stationen. Även Läggesta station är försedd med cykelparkering. Parkeringen rymmer ca cyklar. Den mindre cykelparkeringen, med plats för 16 cyklar, har tak och möjlighet till ramlåsning. Den större cykelparkeringen har inte det. Cykelparkeringarna i Strängnäs kommun är inte markerade på kommunens cykelkarta. För att öka mervärdet för cyklister kan cykelparkeringar kompletteras med cykelservice i form av exempelvis cykelpumpar. I Strängnäs kommun är utbudet av sådan service litet och utgörs av en cykelpump vid Gyllenhjelmstorget i Strängnäs tätort. Cykelpumpen är markerad på kommunens cykelkarta. Planerade förändringar Strängnäs kommun arbetar för närvarande med att ta fram en ny detaljplan för området kring Strängnäs resecentrum. I detaljplanen uppskattas det framtida behovet av cykelparkeringsplatser vid stationen till 400 stycken. 2 Med onödiga resor anges resor kortare än tre kilometer eller sju minuter. Begreppet är hämtat från TRAST (Trafik för en attraktiv stad). 18

19 2.3 Trafikregler Strängnäs kommun arbetar med ett anpassat hastighetssystem i syfte att höja hastighetsefterlevnaden i kommunen. Ambitionen är att gatunätet ska utformas på ett sätt som gör det självklart att följa hastighetsgränserna. Trots det har man problem med höga hastigheter. Även efterlevnaden av parkeringsregler är låg. I Strängnäs tätorter förekommer olovlig parkering i bland annat korsningar och lastzoner vilket inverkar negativt på tillgängligheten och trafiksäkerheten för cyklister. Bashastigheten i Strängnäs tätorter är satt till 40 km/h. Lokalgator och gator med skolor och förskolor är i regel skyltade till 30 km/h. På grund av höga hastigheter är det dock många föräldrar som upplever skolvägarna som otrygga. Strängnäs kommun har beslutat att i centrala Strängnäs stad förbjuda mopeder av klass 2 på kommunens cykelbanor i syfte att höja trafiksäkerheten för gående och cyklister. Kommunen erfar dock att många mopeder bryter mot detta. Liksom i övriga Sverige har Strängnäs kommun problem med cyklister som bryter mot trafikregler. Exempel på vanliga överträdelser är cyklister som cyklar på övergångställen, cyklister som cyklar på trottoarer, barn som cyklar utan hjälm och cyklar som parkeras felaktigt. 19

20 2.4 SWOT (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) Nedan ges en sammanställning av cykeltrafikens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Styrkor: Det finns en grundläggande cykelinfrastruktur i Strängnäs tätorter. Det finns en regional cykelplan framtagen för länet. Det finns cykelparkering vid Strängnäs och Läggesta station. En stor del av Strängnäs invånare bor inom cykelavstånd från arbetet eller närmaste tågstation Svagheter: Det saknas säkra och snabba cykelförbindelser mellan Strängnäs tätorter. Cykelnätet i tätorterna har flera felande länkar. Lite arbete görs för att uppmuntra cykling och för att minska bilanvändningen. Standarden i det befintliga cykelnätet är bitvis bristfälligt. Möjligheter: Det syns ett ökat intresse för cykling i dagens samhälle. Det syns ett ökat intresse för miljö- och hälsofrågor i dagens samhälle. Hot: Utglesningen av bebyggelsen skapar längre resor vilket minskar cykelns konkurrenskraft. De politiska prioriteringarna kan ändras så att cykeln missgynnas. 20

21 3. Visioner, Strategier och Mål Vision och mål visar önskvärd riktning och vad som ska uppnås, strategierna talar om hur vision och mål ska nås. Cykelplanen syftar också till att ge långsiktig vägledning för hur prioriteringar och avvägningar mellan intressen bör göras i cykeltrafikplaneringen. 3.1 Vision De ekonomiska dimensionerna utgör en grundbult i den fysiska planeringen i Strängnäs kommun vilket bidrar till en Hållbar stad + attraktiv stad = Dynamisk idyll. Detta innebär ett balanserat trafiksystem för att säkra kommunens attraktionskraft med minsta möjliga klimatpåverkan. För att uppnå detta måste korta bilresor ersättas med gång, cykel och kollektivtrafik. Ett visionärt cykelvägnät är gent, sammanhängande utan avbrott och felande länkar, separerat från biltrafik med tydlig vägvisning och bra belysning både inom och mellan kommunens alla tätorter. Det är tryggt och säkert för alla att använda cykelvägnätet. 21

22 3.2 Strategier I Strängnäs kommuns trafikstrategi preciseras ett antal övergripande strategier, samtliga innefattar och berör cykeltrafik. Tillgänglighet istället för motoriserad rörlighet, Begreppet tillgänglighet definieras av Vägverket och andra myndigheter som den lätthet med vilken utbud och aktiviteter i samhället kan nås. Tillgänglighet avser såväl medborgarnas som näringslivets behov. Definitionen markerar att syftet med transportsystemet är att olika grupper av medborgare och näringar via transportsystemet ska kunna nå önskade destinationer och därmed få tillgång till samhällets olika utbud och aktiviteter. Prioritering av trafikslag, Vid planering och utformning av gatumiljöer vid nyinvestering och ombyggnationer ska trafikslagens behov prioriteras i följande ordning; 1. Gångtrafik, 2. Cykeltrafik, 3. Kollektivtrafik, 4. Biltrafik. Beteendepåverkan, För att uppnå ett hållbarare transportsystem ska beteendepåverkansinsatser användas. Åtgärder ska inte enbart inriktas på infrastrukturåtgärder, utan även på beteendepåverkande åtgärder för att få människor att resa mer miljövänligt. Resandet är en del av individens livsstil. Att ändra resvanor och därigenom livsstil är en stor fråga för de flesta. Det krävs bra förutsättningar med små nivåskillnader i gång-och cykelvägnätet för att få andelen medborgare att välja cykel, gå eller åka kollektivt som transportslag i första hand. Bytesmöjligheter mellan färdsätt intermodalitet, En intermodal resa är en resa som innehåller fler än ett transportslag. Det kan vara en cykeltur till tågstationen och buss sista biten från tåget. Genom att utveckla förutsättningarna för enkla byten blir det mer attraktivt att välja bort bilen till förmån för en intermodal resa. Fyrstegsprincipen, Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt som syftar till att främja en så förutsättningslös och allsidig planering som möjligt och inför ett behov analysera och välja åtgärder i följande ordning: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Prioritetsordningen ger fler åtgärdsmöjligheter och förutsättningar för en mer kostnadseffektiv användning av tillgängliga resurser. Parkering, För att öka de alternativa transportslagens attraktivitet och tillgänglighet krävs det också att man satsar på attraktiva cykelparkeringar i direkt anslutning till målpunkternas entréer. 22

23 3.3 Långsiktiga mål Mål och inriktning för cykeltrafiken tar sin utgångspunkt från strategierna i trafikstrategin för Strängnäs kommun. Den långsiktiga målsättningen för cykeltrafiken i Strängnäs kommun är att det ska vara attraktivt att cykla. Cykeln ska ses som ett självklart val och det ska vara enkelt och smidigt att förflytta sig inom och mellan kommunens tätorter. Cykelvägnätet ska vara gent, sammanhängande utan avbrott och felande länkar, separerat från biltrafik med tydlig vägvisning och bra belysning både inom och mellan kommunens alla tätorter. Det ska vara tryggt och säkert för alla att använda cykelvägnätet. Cykelvägnätet ska också vara väl integrerat med kollektivtrafiken för att underlätta kombinationsresor. Det övergripande målet för cykeltrafiken i Strängnäs kommun är att dess andel av det totala resandet ska öka. Fram till år 2020 ska andelen cykelresor öka med 20 procent. Trafikmiljö o Cykelnätet ska vara gent och sammanhängande utan avbrott och felande länkar. Strängnäs kommun tätorter ska kopplas samman med separerade cykelvägar som knyter an till de lokala näten inom tätorterna. o Cykelnätet ska vara tydligt skyltat. o Inga cyklister ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Utformningen av trafikmiljön ska anpassas med fokus på oskyddade trafikanter och kommunens cykelpassager ska hastighetssäkras. o Drift och underhåll ska prioriteras högt. Beläggningen ska ses över kontinuerligt och hålla en hög standard året runt. o Oro för olyckor ska inte hindra Strängnäs kommun invånare från att cykla. Cykelnätet ska vara väl belyst och ha god sikt. Kommunen ska sträva efter att separera cyklister och gående. o Cykeltrafiken behov ska prioriteras före kollektivtrafik och biltrafik i alla skeden och på alla nivåer i samhällsplaneringen. o Fysiska åtgärder ska kompletteras med beteendepåverkan. Beteendepåverkan ska vara en integrerad och självklar del av kommunens cykelarbete och bidra till en bättre miljö och hälsa. Cykelparkeringar o Tillgången till trygga, säkra och väderskyddade cykelparkeringar ska vara god. Cykelparkeringar ska finnas tillgängligt vid alla stora kollektivtrafikhållplatser i kommunen samt vid viktiga målpunkter såsom skolor, arbetsplatser, butiker, idrottsplatser och kulturanläggningar. 23

24 Trafikregler o Regelefterlevnaden bland Strängnäs kommun cyklister ska öka. Kommunen ska arbeta systematiskt med informationskampanjer för ökat trafikvett. Cykelnätets utformning ska underlätta för cyklister att göra rätt. 3.4 Kortsiktiga mål Kortsiktiga mål fungerar som delmål för att uppnå det långsiktiga målet och visionen. Dessa återfinns därmed i handlingsplanen som också revideras med högst tre års intervall. Sammanfattningsvis kan de kortsiktiga målen beskrivas med att arbetet sker från centrum och utåt. Felande länkar och vägvisning åtgärdas i första hand inom tätorterna på kommunala vägar och gator, i andra hand inom tätorterna utmed statliga vägar och i tredje hand på landsbygden. 24

25 4. Möjlighet till måluppfyllelse 4.1 Uppföljning Det övergripande målet för cykeltrafiken i Strängnäs kommun är att dess andel av det totala resandet ska öka. Fram till år 2020 ska andelen cykelresor öka med 20 procent. Det är en ambitiös målsättning. Om målet ska nås krävs troligen inte bara att åtgärder genomförs för att göra det mer attraktivt att cykla, dessa behöver stödjas av vissa reglerande åtgärder för biltrafiken samtidigt som samhällsplaneringen i stort blir mer cykelvänlig. Denna cykelplan pekar ut mål, strategier och inriktning för att fungera som ett stöd inför beslut som rör cykeltrafik. I handlingsplanen anges förslag på åtgärder som behöver genomföras för att göra cykeln till ett mer attraktivt färdmedel i Strängnäs kommun. Fysiska åtgärder i kombination med beteendepåverkansinsatser och uppföljning av genomförda åtgärder bedöms kunna leda till ett ökat cyklande. En viktig fråga för om målet för cykeltrafiken ska nås är finansieringen av åtgärderna i handlingsplanen. I många fall kan statlig medfinansiering sökas men oftast måste kommunen finansiera hela projektet. Detta medför att arbetet kommer ta lång tid att genomföra men varje liten åtgärd är ett betydelsefullt steg på vägen mot målet. Cykeltrafikens utveckling är också beroende av Strängnäs kommun framtida stadsbyggande. För att åstadkomma cykelvänliga miljöer behöver avstånd mellan bostad, arbete/skola och fritidsaktiviteter planeras så kort som möjligt eftersom detta ökar cykelns konkurrenskraft gentemot att resa med bil. Genom att bygga tätt med blandade funktioner och korta avstånd samtidigt som cykelstråken anläggs nära bebyggelse, folk och med belysning kommer cykelns attraktivitet att öka, vilket skapar bättre förutsättningar för att nå cykelplanens målsättning. Cykelplanen ska vara ett hjälpmedel för att Strängnäs kommun ska nå sina mål i Strängnäs kommuns klimat- och energiplan och i Trafikstrategi Strängnäs kommun För att kunna nå målen om att öka de hållbara färdmedlens andel av det totala resandet behöver bilister lockas att testa att resa med cykel. Förutom en väl utbyggd cykelinfrastruktur kommer detta att kräva informationskampanjer, men troligtvis även reglerande åtgärder som införande av parkeringsstyrning. 25

26 Cykeltrafiken kan även ses som ett viktigt komplement till kollektivtrafiken. De satsningar som planeras för Svealandsbanan kommer att öka kollektivtrafikens attraktivitet. Det finns en stor potential i att kombinera cykel- och kollektivtrafikresor i takt med att kollektivtrafiken blir allt mer attraktiv. Detta kräver dock att Strängnäs kommun satsar på gena och säkra kopplingar till stationerna och även anlägger attraktiva cykelparkeringar i närhet till dessa, vissa gånger på bekostnad av utrymmet för infartsparkering för bil. Även om Strängnäs kommun kan påverka cykeltrafikens utveckling med lokala åtgärder finns också en omvärld att ta hänsyn till. Nedan listas omvärldsfaktorer som kommer att spela stor roll för cykeltrafikens utveckling i Strängnäs kommun: o Användandet av el-cykel o Cykelresans relativa kostnad o Högre drivmedelspriser, parkeringsavgifter och trängselskatt o Högre kollektivtrafiktaxor o Cykeltrendens utveckling o De stora infrastruktursatsningarna t ex utbyggnad av Svealandsbanan som ökar kollektivtrafikens attraktivitet 26

27 4.2 Indikatorer och metoder Nedan listas de indikatorer som kan visa om arbetet för att förbättra cykeltrafikens förutsättningar når ställda mål. Dessa indikatorer ska följas upp vid varje revidering av handlingsplanen, med högst tre års mellanrum. Uppföljning av delmål och mätmetod Antal meter ny cykelväg i cykelnätet Restids- och genhetskvot mellan cykelvägar och motsvarande bilvägar Andel av cykelnätet som har vägvisning Antal döda och svårt skadade gående och cyklister STRADA-analys Andel säkra överfarter utmed cykelnätet Avsatta medel för drift och underhåll, jämförelse med bilvägnätet Uppföljning Startkriterier och insatstider för vinterväghållning Uppföljning Andel cyklister som använder hjälm, lysen och reflexer Andel av cykelnätet som har god belysning Andel av cykelnätet som är separerat från gående Avsatta medel för marknadsföring och beteendepåverkan Uppföljning Antal genomförda kampanjer och informationsinsatser samt resultat Uppföljning Antal cykelparkeringar och beläggningen på dessa Andel låsbara och väderskyddade cykelparkeringsplatser Avstånd mellan cykelparkeringar och målpunkter Hjälmanvändning hos cyklande barn Antal cyklister per dygn Mätning Andel cykeltrafikresor Resvaneundersökning 27

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor

Läs mer

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det

Läs mer

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelplan för Tyresö kommun Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun

Cykelplan för Sollentuna kommun Cykelplan för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor i Sollentuna

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN Dokumenttitel: Gång- och cykelplan Lindesberg Skapat av: Andreas Asp, VAP Kontaktperson: Frida Nilsson, Bergslagens Miljö och Byggförvaltning Dokumentdatum: 2015-09-28

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar Planering Cykelbanor behöver utrymme och planeras väl efter framtagen standard och därför är det viktigt att det i tidigt skede i planprocessen finns trafikkompetens.

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Nya cykelplanen för Solna stad etapp 1

Nya cykelplanen för Solna stad etapp 1 Nya cykelplanen för Solna stad etapp 1 Ett förslag av: Naturskyddsföreningen i Solna- Sundbyberg Cykelköket Solna Nätverket Cykla med lastcykel 1 Bakgrund På vägnätet i Solna finns idag periodvis omfattande

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

MM Öresund 20140327 1

MM Öresund 20140327 1 1 Samhället vill att vi ska cykla för klimat och miljö för att skapa en attraktiv stad för folkhälsan Vi har cykelplaner och cykelstrategier Vi genomför cykelkampanjer och cykelaktiviteter Vi ger tips

Läs mer

Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Gång- och cykelplan för Gnesta kommun Gång- och cykelplan för Gnesta kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun 2014-06-16 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer Senast

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

Cykelplan för Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Sbf/2010:76 Upprättad i augusti 2010. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Cykelplan för Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Sbf/2010:76 Upprättad i augusti 2010. Samhällsbyggnadsförvaltningen Cykelplan för Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Sbf/2010:76 Upprättad i augusti 2010 Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530

Läs mer

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 1 Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 2 Vår tes: Vi gör fel saker och är inte tillräckligt modiga Alla trafikslag ska inte få ökad framkomlighet Vi måste våga prioritera

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Projektplanen Melissa Safer, Trafikverket Region Stockholm Syfte Syftet med projektet är att skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län

Läs mer

Trafikstrategi för Alvesta kommun

Trafikstrategi för Alvesta kommun 2015-04-28 Trafikstrategi för Alvesta kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-24 19 INNEHÅLL Vision och strategi... 3 BILAGOR Bakgrund... 6 Förslag på fortsatt arbete... 11 Ordförklaring... 12 Referenslitteratur...

Läs mer

Hur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras.

Hur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras. YTTRANDE 2012-06-29 Dnr: 2012/0357-13 Cyklingsutredningen Näringsdepartementet Synpunkter till Cyklingsutredningen Översyn av regler som påverkar förutsättningarna för att cykla, i syfte att öka cykeltrafiken

Läs mer

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013.

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013. Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 213. Innehållsförteckning 1. Vad är nyttan med en kvalitetsbeskrivning?...3 2.

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Cykelbokslut 2013. Halmstad satsar på cyklisterna!!! TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

Cykelbokslut 2013. Halmstad satsar på cyklisterna!!! TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Halmstad satsar på cyklisterna!!! Superstråk Annan nybyggnation och upprustning Cykelservice Cykelräkningar Hållbart resande Uppmärksamhet i media 20000 Investering cykel under åren 2007 2015 15000 14500

Läs mer

Beställare: Rolf Carlsson, Höörs kommun. Konsult: Tyréns AB. Uppdragsansvarig: Ann Jankelius (fd Cederberg) Teknikansvarig cykelplanen: Ann Jankelius

Beställare: Rolf Carlsson, Höörs kommun. Konsult: Tyréns AB. Uppdragsansvarig: Ann Jankelius (fd Cederberg) Teknikansvarig cykelplanen: Ann Jankelius Beställare: Rolf Carlsson, Höörs kommun Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Ann Jankelius (fd Cederberg) Teknikansvarig cykelplanen: Ann Jankelius Handläggare: Emily Evenäs, Emma Holgersson och Per Johansson.

Läs mer

Sammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik

Sammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik Sammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik Syfte och metod Örnsköldsviks kommun arbetar med en cykelplan för Örnsköldsviks centralort. Cykelplanen ska vara långsiktig

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 1.1 2 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 3 4 Inledning Handlingsplanens innehåll Handlingsplanen med åtgärdsförslag Eskilstunas och Torshällas struktur och landsbygdens brister Cykelns

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken

Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken September

Läs mer

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 35 76 tsb@landskrona.se www.landskrona.se

Läs mer

CYKELPLAN 2015-02-06

CYKELPLAN 2015-02-06 2015-02-06 FÖRORD Nykvarns kommuns cykelplan är ett verktyg för planering av cykeltrafiken i kommunen och ska fungera som stöd inför beslut på kort och lång sikt. Cykelplanen ersätter kommunens tidigare

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Satsa på cykeln i Norrtälje

Satsa på cykeln i Norrtälje Satsa på cykeln i Norrtälje Program för hur Norrtäljecentern vill satsa på cykeln C Man kan även cykla på vintern om det finns bra snöröjda och grusade cykelvägar Cykelleder genom staden Cykelfil Bergsgatan

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

falun.se/ Trafikstrategi för Falu kommun Antagen av kommunfullmäktige 121011

falun.se/ Trafikstrategi för Falu kommun Antagen av kommunfullmäktige 121011 falun.se/ Trafikstrategi för Falu kommun Antagen av kommunfullmäktige 121011 1 Innehåll Förord 3 Inledning 4 Vad är en trafikstrategi? Processen att ta fram en trafikstrategi Vision Den hållbara resan

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

CYKELPLAN För VALLENTUNA KOMMUN. Cykelplan. Vallentuna kommun. Samrådshandling Februari 2014 FÖRHANDSKOPIAI2010 05 03

CYKELPLAN För VALLENTUNA KOMMUN. Cykelplan. Vallentuna kommun. Samrådshandling Februari 2014 FÖRHANDSKOPIAI2010 05 03 CYKELPLAN För VALLENTUNA KOMMUN Cykelplan Vallentuna kommun Samrådshandling Februari 2014 1 FÖRHANDSKOPIAI2010 05 03 CYKELPLAN för VALLENTUNA KOMMUN Medverkande Denna cykelplan är framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Smarta resor och transporter

Smarta resor och transporter Smarta resor och transporter Läs mer... om blandning av olika funktioner i program D. Vi behöver smarta resor och transporter för ett hållbart samhälle. I Luleå ska vi ha bra förutsättningar för invånare

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012 Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 202 Genomförande av länsplanen 202 Fredrik Idevall 202-03-6 Genomförande länsplanen 4 Större objekt 5 3 2, 2 Större namnsatta objekt 20. rv 5/Södra tvärleden

Läs mer

Manual för cykelparkeringsinventering

Manual för cykelparkeringsinventering MANUAL CYKELPARKERINGS INVENTERING Version 2.0, 20080218 Manual för cykelparkeringsinventering Manualen för cykelparkeringsinventering är framtagen av projektet Hållbart resande i samhällsplaneringen som

Läs mer

BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING

BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING RAPPORT BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING 2012-11-01 Uppdrag: 230078, Svarte Midroc Titel på rapport: Balkåkra Sträddor Svarte - Trafikutredning Status: Slutrapport Datum: 2012-11-01 Medverkande

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Fritt fram En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel December 2014 Inledning Gång- och cykelvägar som är framkomliga vintertid är viktigt

Läs mer

CYKELPLAN HÖÖRS KOMMUN REMISSUTGÅVA 2013-01-21

CYKELPLAN HÖÖRS KOMMUN REMISSUTGÅVA 2013-01-21 CYKELPLAN HÖÖRS KOMMUN 2013-01-21 Beställare: Rolf Carlsson, Höörs kommun Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Ann Jankelius (fd Cederberg) Teknikansvarig cykelplanen: Ann Jankelius Handläggare: Emily

Läs mer

Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Cykelfrämjandets Riksstyrelse Joakim Bjerhem Sekreterare Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Sammanfattning Cykelfrämjandet

Läs mer

Cykeltrafik i Östersund. Anne Sörensson & Maria Olsson Grön Trafik, Östersunds kommun

Cykeltrafik i Östersund. Anne Sörensson & Maria Olsson Grön Trafik, Östersunds kommun Cykeltrafik i Östersund Anne Sörensson & Maria Olsson Grön Trafik, Östersunds kommun Östersund är en vinterstad Målsättning om att vara fossilbränslefri och energieffektiv 2030 Sjätte bästa kommun i Cykelfrämjandets

Läs mer

Cykelplan för Falu kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 10 april 2014

Cykelplan för Falu kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 10 april 2014 Cykelplan för Falu kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 10 april 2014 Titel: Cykelplan för Falu kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 10 april 2014. Ärendenummer: KS0469/12 Utgivningsdatum: juni

Läs mer

Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun.

Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun. 1 (14) PM Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun. Sundsvall 2009-10-05 WSP Samhällsbyggnad Oskar Haggren Lundblad WSP Samhällsbyggnad Box

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Cykelvägar i nationella vägdatabasen

Cykelvägar i nationella vägdatabasen Cykelvägar i nationella vägdatabasen Bil och cykel Föredrag vid Transportforum, Linköping 2005-01-12 Krister Spolander krister@spolander.se 08-720 01 25 Det här gamla ekipaget uttrycker en helt modern

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER

TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER Uppdragsnr: 10028086 1 (13) TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER Mall: WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: 08-688 60 00 Fax: 08-688 69 10 WSP Sverige

Läs mer

Per Hansson projektledare

Per Hansson projektledare Cyklister - en grupp att räkna med 9:00 Inledning Ulf Agermark, Växjö kommun 9:15 Bra cykelparkering bidra till ökat cyklande Pelle Envall, TUB Trafikutredningsbyrån 10:15 Fika 10:30 Cyklisternas betydelse

Läs mer

SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN. Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING

SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN. Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Flygfoto över Eriksskolan. INNEHÅLL Uppdraget...3 Syfte och mål...3 Genomförande...3

Läs mer

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober Trafikverkets arbete med cykelfrågor Naturskyddsföreningens cykelkurs Lördag 19 oktober Innehåll 1. Generellt 2. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 3. Strategi och handlingsplan

Läs mer

CYKELTRAFIKEN I DEN FYSISKA PLANERINGEN

CYKELTRAFIKEN I DEN FYSISKA PLANERINGEN CYKELTRAFIKEN I DEN FYSISKA CYKELTRAFIKEN I DEN KOMMUNALA PLANERINGEN PLANERINGEN PERSPEKTIVET FALKENBERG PERSPEKTIVET FALKENBERG OSKAR ROUSSAKIS EXAMENSARBETE OSKAR ROUSSAKIS 15 HP KANDIDATARBETE FYSISK

Läs mer

Vision Ett bilfritt Vänersborg

Vision Ett bilfritt Vänersborg Vision Ett bilfritt Vänersborg Vi är två ungdomar som under fyra veckor har jobbat med Agenda 21 och folkhälsa i Vänersborgs kommun. Vi har valt att rikta in oss på hållbar transport ur både miljö- och

Läs mer

Handlingsplan för ökat cyklande i Västerås år 2009-2013 med utblick mot 2018

Handlingsplan för ökat cyklande i Västerås år 2009-2013 med utblick mot 2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 SAMMANFATTNING 5 1. BAKGRUND 5 2. INRIKTNING OCH MÅL 6 2.1 VILJEINRIKTNING 6 2.2 SYFTE OCH MÅL 6 3. GENERELLA UTGÅNGSPUNKTER 7 3.1 NULÄGESBESKRIVNING 7 3.2 STADENS STRATEGISKA PLAN

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering 1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Cykeln är på väg tillbaka. Cykelfrämjandets 11-punktsprogram för ökad säker cykling

Cykeln är på väg tillbaka. Cykelfrämjandets 11-punktsprogram för ökad säker cykling Cykeln är på väg tillbaka Cykelfrämjandets 11-punktsprogram för ökad säker cykling Cykling på väg tillbaka Cykeln är unik som lokalt färdmedel. Den är snabb och smidig, kräver liten plats, behöver inga

Läs mer

Trafikbladet. Tryggare trafik ger tryggare stad. Hej, du vinterland! Information om trafiken i Norrköpings kommun. Norrköping en stad för alla

Trafikbladet. Tryggare trafik ger tryggare stad. Hej, du vinterland! Information om trafiken i Norrköpings kommun. Norrköping en stad för alla Trafikbladet Information om trafiken i Norrköpings kommun Samhällsinformation Nummer 2, 2014 December Hej, du vinterland! Sida 4 Norrköping en stad för alla Sida 5 Tryggare trafik ger tryggare stad Sida

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

LS 1102-0283. Cykelåtgärder i arbetsplatsområdena Sickla och Nacka Strand

LS 1102-0283. Cykelåtgärder i arbetsplatsområdena Sickla och Nacka Strand LS 1102-0283 Cykelåtgärder i arbetsplatsområdena Sickla och Nacka Strand Titel: Cykelåtgärder i arbetsplatsområdena Sickla och Nacka Strand Datum: 2011-09-30 Författare: Louise Gustafsson, Uppdragsansvarig,

Läs mer

Trafikstrategi Strängnäs Kommun 2040. Godkänd av PBN 2012-11-06

Trafikstrategi Strängnäs Kommun 2040. Godkänd av PBN 2012-11-06 Trafikstrategi Strängnäs Kommun 2040 Godkänd av PBN 2012-11-06 2 / Trafikstrategi 2040 Trafikstrategi Strängnäs Kommun 2040 Trafikstrategi 2040 / 3 4 / Trafikstrategi 2040 Innehållsförteckning Innehåll

Läs mer

Täby cykelplan. Antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2014-06-10

Täby cykelplan. Antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2014-06-10 Täby cykelplan Antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2014-06-10 Täby kommun Politisk styrgrupp Miljö-, drift- och trafiksäkerhetsutskottet och representant från Miljöpartiet Tjänstemannastyrgrupp Lisbeth Sämå,

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan 1(7) Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Introduktion Flera projekt, i en lång rad länder, har genomförts för att se på hur barns skolvägar kan bli säkrare,

Läs mer

Gång och cykel. (I huvudsak cykel)

Gång och cykel. (I huvudsak cykel) Gång och cykel (I huvudsak cykel) Cykelstrategi Cykelstrategi Några förslag i den framtagna strategin Cykling ses som ett eget transportsätt Stärka cyklingens position i samhällsplaneringen Öka kunskapen

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Anna Niska NVF-seminarium Silkeborg, 4 juni 2015 Nollvisionen En förlåtande vägmiljö Photo: Hejdlösa bilder (vänster), Mikael Andersson (höger) Foto: Krister

Läs mer

CYKELPLAN LEKSAND 2012. Antagen KF 61, 2012-06-11

CYKELPLAN LEKSAND 2012. Antagen KF 61, 2012-06-11 CYKELPLAN LEKSAND 2012 Antagen KF 61, 2012-06-11 Titel: Utgivare: Leksands kommun Kontaktperson: Åke Sjöberg, Leksands kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Paulina Lund Författare: Anders Atterbrand,

Läs mer

3.4 Kommunikationer. Planförslag

3.4 Kommunikationer. Planförslag Planförslag 3.4 Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god

Läs mer