3000 f. Kr. Havsnivån stiger f. Kr. Grundt sund bildas mellan Höganäs och Jonstorp f.kr.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3000 f. Kr. Havsnivån stiger. 1000 f. Kr. Grundt sund bildas mellan Höganäs och Jonstorp. 1000 f.kr."

Transkript

1 MED RÖTTERNA LÅNGT TILLBAKA I TIDEN BLEV HÖGANÄS SVERIGES YNGSTA STAD ÅR 1936, NÄR DÅTIDENS STADSPRIVILEGIER DELADES UT. STADEN HAR GENOM HISTORIENS GÅNG VISAT UPP EN MÅNGFALD AV ANSIKTEN; FISKELÄGE OCH BRUKSORT, STENÅLDERS BOPLATS OCH CENTRALORT, INDUSTRISTAD OCH HANTVERKSPLATS, SJÖFARTS HAMN OCH STATIONSORT. FÖRMÅGAN ATT FÖRNYA SIG UTIFRÅN PLATSENS OCH MÄNNISKORNAS FÖRUTSÄTTNINGAR TYCKS VARA NEDÄRVT I STADENS ARVSMASSA. MED INDUSTRISAM HÄLLETS TILLBAKAGÅNG UNDER DE SENASTE DECENIERNA ÄR DET ÅTER DAGS ATT SÖKA SIG NYA VÄGAR. DAGENS HÖGANÄS ÄR EN SMÅSTAD, BELÄGEN VID HAVET, MED STARK IDEN TITET OCH SÄRPRÄGEL. HÖGANÄS ÄR OCKSÅ EN DEL AV SITT OMLAND DÄR JORDBRUKET OCH KYRKBYARNA DOMINERAR. FÖLJANDE KAPITEL SYFTAR TILL ATT TECKNA ORTERNAS KULTURARV OCH DÄRIGENOM SKAPA EN BRA PLATTFORM FÖR DISKUSSIONERNA OM FRAMTIDEN. 2. HISTORIK

2 HISTORIK Höganäs är en sammansatt ort. Den är både ett gammalt fiskeläge, en bruksoch industriort, bondbyar som inlemmats i stadsbebyggelse och en modern centralort i Höganäs kommun. År 1936 blev Höganäs stad och centralort efter kommunsammanslagningen. För den som första gången kommer till Höganäs kan orten framstå som en svårbegriplig blandning av stadsmässiga ambitioner, egnahem, och industriområden. Med ökad kunskap om ortens historia ökar också förståelsen för varför orten ser ut som den gör. På vidstående tidslinje har stora och små händelser ur historien markerats. Diskussion kring kulturmiljöer bör inte stanna vid frågan om bevarande av enskilda byggnader och miljöer utan gå vidare till ett samtal om Höganäs och Väsbys identitet, hur vi tar hand om denna och vart vi vill gå i framtiden? 3000 f. Kr. Havsnivån stiger f. Kr. Grundt sund bildas mellan Höganäs och Jonstorp. År Namnet Høyenaess belagt. Syftar troligen på Bondhögen som skyddande vik där det var lämpligt att dra upp båtar och bygga fiskebodar. År Äldsta skriftliga beläggen för Väsby som sockencentrum. År Greve Eric Ruuth grundar Höganäs Stenkolsverk, sedemera Höganäsbolaget. År Fiskeläget Höganäs omnämns med 20 hushåll. År Hultebou, dvs Hultabo, omnämns i mantalslängd med tre hemman. Namnet antyder en enkel byggnad i dungen. HÖGANÄS HISTORIA Det äldsta föremål som påvisar mänsklig aktivitet i Höganäs är den s. k. Höganäsyxan. Denna återfanns vid Kyrkplatsen 1927 och anses vara från omkring 5000 f. Kr. Under stenålderns yngsta fas, ca 3000 f. Kr, steg havsnivån för att under bronsålder, ca 1000 f Kr, bilda ett grunt sund mellan Höganäs och Jonstorp. Höganäs bör under dessa perioder ha utgjort ett flackt strandlandskap, lämpligt att etablera boplatser vid. Ett flertal fynd av boplatser, redovisade i fornminnsinventeringen, antyder detta. Från yngre stenålder utvecklades jordbruket som huvudnäring. Under järnåldern permanentades en bystruktur som kom att bestå till skiftena under Med kristnandet etablerades sockenkyrkorna. Väsby blev närmaste sockencentrum. De äldsta skriftliga beläggen för Väsby är från Under medeltiden utgjorde platsen för nuvarande Höganäs lands 3000 f.kr f.kr e.kr. Ca 1000 e. Kr. Byarna Tjörröd, Hultabo och Långaröd etableras e.kr e.kr. Senmedeltiden. Fiskeläget Höganäs finns i skriftliga belägg e.kr e.kr. År Namnet Langerøth, dvs Långaröd, belagt. Betyder den långa röjningen e.kr. År Namnet Thiørnerøth, dvs Tjörröd, belagt. Betyder röjning i ett snårigt område talets början. Stenkolsbrytning i Helsingborg startar den skånska stenkolshistorien. 14 Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

3 bygd, präglad av åkrar, äng och ut mark. Bondebebyggelsen låg samlad i några täta små byar, Tjörröd, Hultabo och Långaröd. Dessa bör ha etablerats redan kring år 1000 e Kr. Skriftliga belägg finns först från senmedeltiden, då också fiskeläget Höganäs träder fram ur historiens dunkel. Runt om byarna låg inägorna och från byarna ledde fägator ut till den stora gemensamma betesmarken, Kulla fälad. Fiskeläget Höganäs omnämns 1569 med 20 hushåll. Fiskelägets storlek var konstant under de följande århund ra dena, undantaget den nedgång som skedde med pesten under tidigt 1700-tal. På de äldsta kartorna fram träder Kv. Källan, Oden, Ekorren och Balder jämte Sundstorget som det ursprungliga fiskeläget. Nuvarande Strandgatan markerar den gamla kust linjen. Från fiskeläget ledde vägar nor rut upp i Bruksgatan och mot sydost i Långarödsvägen. Flygsand och tillfäl liga strandsjöar tillhörde kustlandska pet. Vid 1800-talets början var Höganäs ett stycke landsbygd med stenkolsverk. Efter starten 1797 påverkades området alltmer av Höganäsbolaget, som både tog upp en mängd gruvschakt, byggde vagnväg med träräls till hamnen och 1802 lade ut planen för Ryd (Gruv torget), varifrån Höganäsvägen (nu Storgatan) drogs med kanal i mitten. Bolaget genererade olika sidoverksam heter, hantverk och småföretagande på Nedre. Så började storföretag och småföretagande leva bredvid varandra i en miljö, i vilken fiskare och bönder också tillhörde vardagen. Kring 1800-talets mitt utveck lades Höganäs till en bruksort. Hö ganäsbolagets keramikproduktion blev framgångsrik. Bolaget började efter 1867 att subventionera egnahem och från 1870-talet höll sig bolaget med ett eget ångloksdraget smalspårsnät. Näringsfriheten 1864 gynnade före Antagandehandling tagandet och sjöfarten expanderade. Fiskeläget fick ett torg (Sundstorget), Hotellet en teater (Sagabiografen) och 1885 nådde Skåne-Hallands järnväg Höganäs. Bebyggelsen tätnade och de sociala frågorna ställdes i fokus av de nya folkrörelserna, som byggde God templarsal och frikyrkor. Bolagets pa Järnväg Fastighet bebyggd sedan tidigare triarkala styre ifrågasattes av den unga Gräns för Höganäs municipalsamhälle arbetarrörelsen. Att bolaget byggde 1798: Träräls anläggs mellan gruvorna och Höganäs hamn Tivolihuset, där det inte fick hållas 1802: Träräls anläggs mellan Tjörröd och Ryd politiska möten, hjälpte inte ar betarna ville ha en egen Folkets park. Sekelskiftet 1900 präglas av Hö ganäs komplicerade övergång från bruksort till industristad. Stadspla nens oklarhet motsvarades av en kom plicerad organisation med både Väsby församling, Bruksförsamlingen, Bo laget och Municipalsamhället Höganäs Järnväg (1890) som aktörer. Först när den Fastighet bebyggd sedan tidigare Gräns för Höganäs municipalsamhälle s.k. församlingsfrågan lösts kunde även Fastighet bebyggd under rubricerad tidsperiod stadsplanen få en klarare struktur, re dovisad i 1917 års stadsplan. Denna innebar en ny järnvägsstation mellan Övre och Nedre, att Centralgatan och Järnvägsgatan lades ut och att en ny stadskyrka, Himmelfärdskyrkan, med tillhörande torg (Kyrkplatsen) och en ny central stadsdel började ta form. Höganäs blev stad En mängd byggnader uppfördes för en stads alla funktioner: Vattentorn, Brandstation, byggnader för skola, vård och omsorg 1885, Åstorp-Höganäs m. m. I de centrala stadsdelarna bygg övre öppnas. des trevånings hyreshus medan egna 1885: Järnvägen Åstorp-Höganäs övre öppnas hemsbyggande i övrigt dominerade bostadsbyggandet. Det nya Stadshuset stod färdigt Industristadens karaktär föränd rades efter kriget. Bilismen, mani festerad med Södra vägen och trafik saneringar vid Sundstorget, tog över järnvägens roll, den sista gruvan stäng des 1961 och Höganäsbolaget övergick helt till metallurgi. Nedläggningen av järnvägsburen persontrafik sam manföll med kommunreformen Industristaden hade snarare blivit en Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik 15

4 År Höganäsbolaget börjar subventionerar egnahem. År Stadsplanen för Ryd läggs ut, med Gruvtorget och Höganäsvägen med kanal i mitten. År SkåneHallands järnväg nådde Höganäs. År Ny hamn invigs tal. Höganäs utvecklas till en bruksort e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr. År Näringsfrihet. Företagandet och sjöfarten expanderar. Hotellet får en teater, Sagabiografen. Fiskeläget får ett torg, Sundstorget. År Tivolihuset byggs av Höganäsbolaget. År Folkets Trädgård anläggs talets slut. Folkrörelserna växer, Godtemplarsal och frikyrkor byggs. År Tillverkning av saltglaserat höganäskrus påbörjas. År Municipalsamhället Höganäs definieras tal. Ångloksdraget smalspårnät. 16 Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

5 centralort. Det nya bostadsbyggandet var storskaligt och förutsatte total sanering som i kvarteret Trevnaden och Kvarnen, eller jungfrulig åker mark som vid Hjalmarsfält och Lån garöd. Till centralorten hörde nya funktioner, såsom Kullaskolan och Försäkringskassebyggnad m. m. Det sena 1900-talet präglades av att många, då närmre hundraåriga, insti tutioner försvann. Gods tågen slutade gå 1992, frikyrka efter frikyrka tömdes och den småskaliga handeln hade er satts av stora varuhus. Trots att storin dustrin fanns kvar och att nya företag, som Bra Böcker, etablerades, var stora delar av Höganäs präglat av tomma skylt fönster. Befolkningen minskade. De gamla egnahemmen kläddes allt som ofta in med plåt och brunlaser ade brädor. Var Höganäs något annat än ett ställe man helst ville ta bussen ifrån? Samtidens Höganäs har tagit sig förbi sin nedgångsperiod. Det är en småstad som allt fler uppskattar och där olika satsningar på torgombyg gnader m. m. bidragit till att höja nivån på helhetsintrycket. Höganäs har en avgörande fördel jämfört med andra gamla bruksorter, staden är belägen vid havet och har trots allt kvar mycket av sin identitet och särprägel. Under de år fastighetspriserna var låga bosatte sig förhållandevis många kultur arbetare i Höganäs, vilket gi vit Höganäs förutsättningar som kul turstad. Höganäs har utvecklats från en bruksort och småstad, som erhöll stadsrättigheter 1936, till att numera anses som ett attraktivt boendealterna tiv i Nordvästskåne. Höganäs uppvisar en oregelbun den planform, begriplig endast ge nom sin historia. Det gamla fiskeläget visar en oplanerad och ålderdom lig oregelbundenhet medan rutnätet kring Gruvtorget vittnar om en vilja till stram ordning. Integrerat i stads planen ligger flera äldre landsvägar, som Långarödsvägen, Bruksgatan och Storgatan, som var den gamla vägen Antagandehandling mellan Ryd och fiskeläget ta lets rutnätsideal fick ganska begränsad tillämpning i Höganäs. Väsbygatans delning med Kyrkogårdsgatan, som slutar i krematoriet, är närmast ett barocktema, omsatt i småstadsmiljö. Sekelskiftets vilja till en mer mjuk stadsplan med svängda gator finns vid Rundelsgatan medan den avgörande 1917 års stadsplan utgjorde en kom promiss mellan de befintliga gatorna och det tidiga 1900-talets strävan efter ett varierat gatunät. Höganäs har inte växt med tydliga årsringar, istället kan stadsväxten ses som ett spindelnät av vägar och gator, som vävts tätare och tätare. Stadsplanen kan också läsas som historien om transportsystem. Vid 1900-talets början var Höganäs en ut präglad järnvägsstad, där järnvägslin jen Åstorp-Mölle låg som en ryggrad genom staden, kring vilken småindus trier som timmerhandel, snickerier och mejeri grupperades. Till detta kom bolagets utvecklade smalspårsnät mellan gruvor och bruk. Efter andra världs kriget spelade bilismen en allt större roll i stadsplaneringen. Det tyd ligaste uttrycket för detta är trafik saneringarna vid Sundstorget och Södra vägens huvudstråk mellan Ler berget och Kullagatan. Först när järn vägsbroarna togs bort under 1990-talet avlastades Bruksgatan från tung trafik. Idag dominerar bilar och lastbilar men Höganäs har traditionellt också varit en stad att cykla i, något som utveck lats med cykelstråk, bl. a. på det gamla järnvägsstråket. VÄSBY HISTORIA Väsby är en av Kullahalvöns äldsta ort er och nämns redan 1305 ( Westby ). Kyrkan är åtminstone ytterligare hun dra år äldre. Under medeltiden var Väsby av särskilt intresse från ärkebis kopssätet i Lund, som ägde ett område kallat Väsby län. Väsbys förste kände präst, Guido de Hallandia, var kanik i Lund och hovpredikant hos kung Erik Menved. Sedermera blev han dekan 1910: Järnvägen Höganäs-Mölle öppnas 1919: En station i Höganäs istället för två. 1963: Höganäs-Mölle slutar trafikeras och rivs upp Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik 17

6 1900-tal. Sekelskiftet präglas av övergången från bruksort till industristad. Komplicerad samhällsorganisation med juridiska oklarheter. Väsby församling, Bruksförsamlingen, Bolaget och Municipalsamhället Höganäs. År Höganäsbolaget börjar tillverka järnsvamp års stadsplan. Församlingsfrågan löst. Orten får ny järnvägsstationen, Centralgatan och Järnvägsgatan anläggs, ny stadskyrka Himmelfärdskyrkan med tillhörande torg, Kyrkplatsen. År Stadshuset står färdigt. Arton Arkitektbyrå År Kommunsammanslagning. Höganäs blir centralort. Kullaskolan och försäkringskassebyggnaden uppförs. År Skulpturen Mursten av Per Kirkeby invigs på Gruvtorget År Persontrafik upphör på järnvägen. År Höganäs- Mölle järnväg invigs. År Den sista gruvan stängs. År Höganäsbolaget börjar tillverka järnpulver tal. Storindustrin består, nya företag som Bra Böcker etableras. Befolkningsminskning och omstrukturering av handel från småskalig till storskalig e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr. År Folkets Park invigs. År Höganäsyxan från 5000 f. Kr. påträffas vid Kyrkplatsen. År Höganäs blir stad. Stadsfunktioner uppförs som vattentorn, brandstation, byggnader för skola, vård och omsorg. Trevånings hyreshus i centrum och egnahem i övrigt. År Godstågen slutar trafikera järnvägen. År Arnbergs korsettfabrik läggs ner. År Kullagymnasiet öppnas. År Olof Arnberg bygger korsettfabrik vid Storgatan tal. Storskaligt bostadsbyggande. Totalsanering eller exploatering på jungfrulig mark. 18 Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

7 2000 e.kr. År Höghuset i kvarteret Vesta uppförs. År Man kan handla med euro i Höganäs e.kr e.kr e.kr e.kr. Attraktiv stad? Kunskapssamhälle? Pendlingsort? 2050 e.kr e.kr. vid domkapitlet och 1314 kungens kansler. I Väsby fanns en s.k. skudgård (residens för kyrkans dignitärer) och under och 1600-talet beboddes en herrgård i Tågalycke av de adliga släkterna Rosengiedde och Ulfeld. Väsby kyrka genomgick ett flertal ombyggnad redan under sen me deltiden, vilket visar på betydelse och befolkningsökning. Väsby kyrkby var centrum för en välmående socken, till skillnad från Brunnby, dominerad av skattebönder. Under Väsby lydde fiskelägena Höganäs, Lerberget och Viken. Det sistnämnda kom att utgöra annexförsamling till Väsby, något namnet Prästavägen minner om. Sedan Väsby, liksom övriga Kullahalvön, genomlidit de skånska krigens försvenskningens och pes tens plågor blev byn åter centrum i en välmående socken. Särskilt den herr gårdslika prästgården från 1800-talets mitt vittnar om en rik socken under den period jordbruket expanderade. Till kyrkbyn förlades efterhand flera funktioner, väderkvarn, folkskola, missionshus, brandstation m. m. Väsby fick därmed sin typiska kyrkbykarak tär och blandning av offentliga bygg nader, bondgårdar, gatehus, villor och egnahem e.kr e.kr e.kr. År Det utvidgade Höganäs sportcenter invigs. År Ulla Viottis, Kaptenens gruva installeras i Kaptenens trädgård. Hållbart samhälle? BYGGNADSKARAKTÄRER Typiskt för Höganäs bebyggelse är att den helt domineras av 1800-tal och 1900-tal. Det finns endast en handfull 1700-talshus bevarade. Typiskt är enkla skånelängor i korsvirke och tegel och det stora beståndet av bolagsstödda egnahem i stenmaterial från perioden Typiskt är också beståndet av dekorerade affärshus och villor i tegel och puts från sekelskiftet 1900 och byggnader på olika sätt knutna till Höganäsbolaget. Decennierna kring 1900 verkade bruksinspektor Erik Zetterström som dominerande lokal arkitekt. Typiskt för hans stil är tegelhus med ögonbryn, tegelverandor på gavlarna och en stram men vänlig snickarglädje på verandor och vindski Antagandehandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik 19

8 Sekelskiftesvilla vid Bruksgatan-Timmermansgatan. Ett typiskt höganäshus vid Humlegatan, Hultabo. F.d. Stadshotellet vid Gruvtorget från Hustoftagården, byggnadsminnesförklarad hembygdsgård. dor. Vid sidan av Zetterström ritades många hus av lokala byggmästare. Typiskt för 1900-talsbebyggelsen är en relativ småskalighet. Nationalromantikens, 1920-talsklassicismens och funktionalismens formspråk är väl representerade, liksom och 50-talets arkitektur. Helsingborgsarkitekter, med stadsarkitekt Arnold Salomon Sörensen i ledningen, har ritat flera av stadens byggnader. Några bygg nader har ritats av svenska elitarkitekter (Stationshuset av Folke Zettervall, Himmelfärdskyrkan av Ivar Tengbom, Höganäsbolagets Centralaboratorium av Ahrbom & Zimdahl, Gamla Vattentornet av Cyrillus Johansson). Helsingborgstraditionen har senare följts med arkitektnamn som Arton arkitekt byrå, Michelsen arkitekter, Nilsson & Rahmqvist m.fl. Till 1960-talets främsta byggnader hör Stadshuset och bostadshuset Annorlunda. Två sentida monumentalbyggnader utgör de av Rudi de Bruin ritade kompletteringarna till Himmelfärdskyrkan (Himlagård) och Bruksskolan. Höganäs bebyggelse är i huvudsak ett industrialismens kulturarv och utgör en nordvästskånsk blandning med tegelfasader och putsade hus, de flesta med traditionella sadeltak. Centrumbebyggelsen kring Kyrkplatsen går upp i tre våningar. Högre hus finns främst på Brorsbacke. Typiskt för Höganäs är också att murade hus som dominerar. I äldre tid fanns det enstaka träpanelsklädda hus i fiskeläget, idag finns endast några kvar (ex. det s. k Tracteurshuset). Höganäsbolagets byggmaterialindustri försåg under och 1900-talet staden med murtegel, taktegel m.m. Typiskt för det sena 1800-talets och sekelskiftet 1900:s bebyggelse är grågula tegelhus med grågula tegelpannor. Detaljer utfördes ofta i terracotta eller saltglaserat, liksom trädgårdsgångar och rabattkanter. Påkostad bebyggelse fick ofta putsade fasader eller rött fasad tegel. Traditionen med stenhus utvecklades under 1900-talet med mörka tegelhus vid 1900-talets början och ljusputsade egnahem under och 40-talen. Under 1950-talet återkom det gula teglet. Typiska takmaterial är, förutom tegelpannor, eternit och papp med inslag av plåt. Höganäs historia, bolagets produktion och den keramiska traditionen är bokstavligen inbyggd i den äldre bebyggelsen. Att vårda Höganäs som en stad byggd av bränd lera är ett sätt att tillvara och bygga stadens identitet. Typiska färger i Höganäs är höganäsrött, som dominerar kring Gruvtorget, grågula, brutet vita och ockragula toner, gula och röda tegeltak och plåt i rött och grått. Typiskt är också vitputsade eller mossgröna funkishus och flerbostadshus i gult och rött tegel. Ett medvetet arbete med färgsättningen av byggnader kan både befästa en byggnadstradition och utveckla stadens identitet och karaktär. En särskilt identitetsskapande färg är höganäsrött (NCS S2030-Y70R alternativt S 2040-Y70R). LANDSBYGDENS BEBYGGELSEKARAKTÄR Landsbygdens kring Höganäs utgörs av en platt slätt, under vilken berggrunden genomborrats med gamla gruvgångar. På vissa ställen går åkrarna ända fram till Höganäs, på andra ställen, som söder om Väsby, ligger sentida industriområden förhållandevis långt ut på landet. Områdets äldre bebyggelse präglas av murade hus, gårdar med traktens blandning av putsade bostadshus, inslag av korsvirke och ekonomibyggnader klädda med rödfärgad träpanel. En sammanhållande faktor är den skånska takvinkeln. På avstyckningar ligger egnahemsliknande byggnader av samma karaktär som inne i Höganäs. Detta stycke landsbygd är representativt för Nordvästskåne och har en vardaglig karaktär. På avstånd ligger småstaden med sitt kyrktorn, sina två vattentorn och sin numera ensamma industriskorsten. 20 Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

9 IDENTITET OCH KULTURARV Att vårda bebyggelsen i Höganäs är en pusselbit i att stärka Höganäs identitet. Det handlar om att låta byggnader behålla sin arkitektoniska särart och fortsätta berätta om gångna tider men också om att fylla byggnader med nytt innehåll och nya funktioner. Berät telsen om Höganäs är inbyggd i dess miljö. Det är det som gör att Höganäs inte liknar något annat ställe. Höganäs identitet som kulturstad kan stärkas genom medveten använd ning av offentlig konst. Genom Nym bergs fond har Höganäs det väl för spänt vad beträffar offentlig konst. Höganäs har gamla traditioner på om rådet genom den redan år 1861 resta Eric Ruuthsstatyn. Under det senaste decenniet har det tillförts en mängd offentliga konstverk av hög kvalitet, en del skapade av internationellt erkända namn. Att medvetet arbeta med ljussättning är ett annat sätt att göra Höganäs mer spännande. Ljussättning kan lyfta fram arkitekturkvaliteter man tidigare kan ske inte tänkt på och göra staden mer spännande och trygg under den mörka årstiden. Gatunamn som säger något om staden är ett sätt att stärka identiteten. Att döpa namnlösa parker och platser ett annat. Att ta fram en karta med stadsdelsnamnen ett fjärde. Att motarbeta utglesningen och ickeplatserna är ett sätt att stärka Höganäs identitet. Att med bebyggelse staga upp otydliga rum och att föreslå vad tomma ytor bäst kan användas till är andra sätt. Hur gestaltas grönstruk turen i skyddsområdena bäst, var be hövs nya gång- och cykelstråk som gör dessa mer levande och funktionella? Ett sätt att stärka Höganäs identitet är att vårda och vidarebefordra materialoch färgtraditionen, att skapa ett sams pel mellan äldre och ny bebyggelse. Förutom att vårda ortnamnen är det viktigt att spara gamla vägsträckningar, vegetation med kvaliteter och bygg nader som berättar något väsentligt Antagandehandling om den historiska utvecklingen. Så kan man jämföra med de byar som re dan tidigare uppgått i Höganäs. Vita gården är den byggnad som pekar på att Tjörröd en gång var en lantlig by. På samma sätt påminner någon ensta ka gård om att Långaröd har en sådan bakgrund. Tärorternas utkanter behöver också ägnas särskild uppmärksamhet. Mån ga svenska städer har utkanter med tveksam arkitektonisk struktur, med trafikapparater, storskalig försäljning, skrikiga reklamskyltar, parkeringsplat ser och snabbmatsrestauranger som dominerande inslag. Måste Höganäs utkanter bli sådana? Finns det en väg att gå som både fungerar för handel och företagande och som gör att man närmar sig Höganäs genom en prydlig och tilltalande bebyggelsemiljö? 1974: Rälsen mellan Höganäs och Höganäs Övre rivs upp SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Höganäs identitet och särprä gel står att finna i fiskesamhäl let, bruksorten, centralorten och jordbrukslandskapet. Höganäs har inte en identitet utan flera. Dessa kompletterar och stärker varandra och bör även fortsättningsvis vara urskiljbara. Väsby är en utpräglad kyrkby och dess identitet som sådan bör även fortsättningsvis vara utgångspunkt för förändringar. Material och färgsättning av ny bebyggelse bör beakta den lokala bygg nadstraditionen. Ljusprogram för staden tas fram. Behov av namnsättning på platser och grönytor bör studeras. 1997: Rälsen mellan Höganäs Övre och Kattarp rivs upp Höganäs tätortsutveckling från 1840-tal till nutid. Fortsättning från sid 21. Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik 21

10

3000 f. Kr. Havsnivån stiger f. Kr. Grundt sund bildas mellan Höganäs och Jonstorp f.kr.

3000 f. Kr. Havsnivån stiger f. Kr. Grundt sund bildas mellan Höganäs och Jonstorp f.kr. Med rötterna långt tillbaka i tiden blev Höganäs Sveriges yngsta stad år 1936, när dåtidens stadsprivilegier delades ut. Staden har genom historiens gång visat upp en mångfald av ansikten; fiskeläge och

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg 5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Fasader, tegel Röda eller svarta betongpannor. Vindskivor, vita alternativt svarta. Vindskivor, fönster, carport och förråd S 2030-Y10R S 3040-Y50R S 4030-Y30R S 0500-N/slamn. Kulören på dörrar kan varieras

Läs mer

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN GGG Juridiska gränser Detaljplanelagt område Naturreservat, Miljöbalken 7 kap Skyddsområde vattentäkt, Miljöbalken 7 kap Strandskydd, Miljöbalken 7 kap Riksintressen - Miljöbalken 3 kap Friluftsliv och

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

11. VINBERGS KYRKBY OCH SAMHÄLLE

11. VINBERGS KYRKBY OCH SAMHÄLLE 11. VINBERGS KYRKBY OCH SAMHÄLLE Vinberg är en bördig jordbruksbygd som genomkorsas av Vinån och gränsar till Ätran i sydöst. Slättlandet i väster är gammal sjöbotten som dikades ut under 1800-talet. I

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV 2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1.

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. INNEHÅLL ANALYSENS SYFTE. 1 OMRÅDESANALYS 2 Mångfalden inom området med bevarandeintresse. 3 Mångfalden gränsande till området med bevarandeintresse.

Läs mer

Miljö- och byggförvaltningen 2011

Miljö- och byggförvaltningen 2011 Miljö- och byggförvaltningen 2011 Till dig som har hus i Smedby Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Smedby. Eftersom Smedby är en unik kulturmiljö fastställde kommunen 1994 områdesbestämmelser

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Hus i grupp färgändring utan bygglov HÖLLVIKEN. Information från Stadsbyggnadskontoret i Vellinge kommun, 2003

Hus i grupp färgändring utan bygglov HÖLLVIKEN. Information från Stadsbyggnadskontoret i Vellinge kommun, 2003 Hus i grupp färgändring utan bygglov HÖLLVIKEN Information från Stadsbyggnadskontoret i Vellinge kommun, 2003 Produktion: Carin Johanson, Arkitektur & Film, Malmö Foto: Babett Börner, Lotta Nordén och

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Fasader Gula betongpannor. Vindskiva i plåt röd lika fönster och mörkt grå. Fönster och S 0530-Y20R S 3502-Y S 0500-N NCS 2010-Y30R NCS 2010-Y30R S 4550-Y90R S 2050-R90B Områdets sammanhållna karaktär

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör Gråbruna betongpannor på sadeltak, papptäckta plana tak Fasader, tegel Panel, vindskivor, fönster och dörrar S 5040-Y90R S 4030-Y S 8505-Y80R Färgändringar kan godtas dock inte med för stor spridning,

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. Startplats

Läs mer

Nyvång är en kulturhistoriskt intressant industrimiljö som speglar den nordvästskånska gruvindustrins betydelse.

Nyvång är en kulturhistoriskt intressant industrimiljö som speglar den nordvästskånska gruvindustrins betydelse. RIKSINTRESSET NYVÅNG Nyvång är en kulturhistoriskt intressant industrimiljö som speglar den nordvästskånska gruvindustrins betydelse. Ett viktigt inslag i landskapsbilden är den stora bergbunken. Stadsplanen

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Gäller inom markerat område Upprättad 2006-09-26, Antagen 2006-11-20 (KF 102/06), Laga kraft 2006-12-21 BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Grå betongpannor Gavelspetsar, vindskivor, fönster och dörrar S 2030-Y, tegel S 8505-Y20R S 7020-Y80R, tegel Husgruppen hålls samman av de bruna gavelspetsarna och vindskivorna. För att ge ett mer varierat

Läs mer

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer

Läs mer

Rasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun

Rasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun Rasbokils kyrka Rasbokils socken Uppsala kommun Renovering av fasad och tak samt invändig restaurering och konservering. Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten 2008-2009 Johan Dellbeck 1 Omslagsbild:

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN 1989-01-30 OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN Nr KN 21 Namn: FALKENBERGS INNERSTAD FALKENBERGS KOMMUN KARTA: 58 SO LAGE: X 6313 W: Mindre än 100 ha Y 1298 KULTURGMXIWLFISK

Läs mer

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGHISTORISK ÖVERBLICK Trä och putsfasader har målats sedan långt tillbaka. Färgurvalet har, på grund av ekonomi och hållbarhetsaspekter,

Läs mer

950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 950-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

7. HJORTSBERG / KRISTINESLÄTT

7. HJORTSBERG / KRISTINESLÄTT 7. HJORTSBERG / KRISTINESLÄTT Området Hjortsberg / Kristineslätt avgränsas av Kristineslättsallén, Strandvägen, Nabolagets väg och järnvägen. Fram till 1900-talets mitt utgjordes Hjortsberg fortfarande

Läs mer

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Täby församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Gribbylundsvägen

Läs mer

Stadens gestaltning Kosta gestaltningen av ett brukssamhälle

Stadens gestaltning Kosta gestaltningen av ett brukssamhälle Stadens gestaltning Kosta gestaltningen av ett brukssamhälle Eftersom Kosta inte är en stad utan ett brukssamhälle är det bitvis svårt att resonera i termer av urbanitet. Sättet att analysera samhälleliga

Läs mer

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

1873 Stationshuset byggs efter ritningar av arkitekt Kumlin. 1874 Den 8 augusti invigs järnvägen Kalmar Emmaboda.

1873 Stationshuset byggs efter ritningar av arkitekt Kumlin. 1874 Den 8 augusti invigs järnvägen Kalmar Emmaboda. HISTORIA 11 Nybro stads utveckling Agneta Ericsson och Lotta Lamke på Kalmar läns museum skrev i februari 2006 en byggnadsantikvarisk rapport över Nybros stadsdelar som heter Nybro stadsdelar, Kulturhistoriska

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

Norr Hårsbäcks missionshus

Norr Hårsbäcks missionshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:57 Norr Hårsbäcks missionshus Renovering av murstock och kakelugn Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Fasader, puts S 0502-Y S 1005-Y20R S 1010-Y10R S 8505-Y80R Kompletterande färgsättning på snickerier upplevs positivt i helhetsmiljön, liksom ljusa fasadputser. Kulörer enligt nedan. Fasader, puts Fönster

Läs mer

7 övriga intressen, riksintressen

7 övriga intressen, riksintressen 7 övriga intressen, riksintressen Övriga intressen, riksintressen Kulturmiljöer Skelleftedalen Inom Skelleftedalen finns bebyggelse från olika tidsperioder dels i inom själva stadsområdet dels i de byar

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Röda tegelpannor. Grå korrugerad eternit. Gråbruna betongtakpannor. Fasader Gavelspetsar, vindskivor, fönster och dörrar S 0500-N, lättbetong S 8505-Y80R S 1000-N, kalksandsten S 3050-Y60R, tegel Områdets

Läs mer

Svar på skrivelse om Stockholms innerstads kulturhistoriskt intressanta bensinstationer

Svar på skrivelse om Stockholms innerstads kulturhistoriskt intressanta bensinstationer KULTURFÖRVALTNINGEN STOCKHOLMS STADSMUSE UM MED MEDELTIDSMUSEET OCH STOCKHOLMSFORSKNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-10-14 Handläggare: Hanna Gårdstedt Telefon: 508 31 564 Till Kulturnämnden KuN

Läs mer

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.

Läs mer

Förslag färgändring utan bygglov

Förslag färgändring utan bygglov Tak Takpapp och plåtavtäckning, svart. S 7020-Y70R, tegel S 7010-Y70R, träpanel S 8005-Y50R Alla färgändringar i denna väl sammanhållna bostadsgrupp kräver bygglov. I den väl bevarade yttre gestaltningen

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar 12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största

Läs mer

Svensk landskapsplanering l ur historiskt perspektiv. Seminarium om landskapskonventionen 10 maj 2011

Svensk landskapsplanering l ur historiskt perspektiv. Seminarium om landskapskonventionen 10 maj 2011 Svensk landskapsplanering l ur historiskt perspektiv p Erik Casten Carlberg Seminarium om landskapskonventionen 10 maj 2011 Saltkristallen i Helsingborg Riksintresset Helsingborg, värdetext Motivering:

Läs mer

ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD

ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD 22 23 21 20 A 20 B 18 19 ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD , putsade och fönster Vindskivor och dörrar Röda betongpannor S 0500-N fotsinklädnader och uthus S 8505-Y80R S 8505-Y80R S 6030-R

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Sadeltak: bruna alt röda betongpannor. Platta tak: svart takpapp Fasader, tegel och trä S 2030-Y S 4040-Y90R S 8505-Y20R, trä S 8505-Y20R Den tidsenliga utformningen och färgsättningen är karaktärsfull.

Läs mer

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO fastighet: ERIK 1. adress: Harpegatan 23 - Stallgatan 18. ålder: 1700-1750. ( Enligt brandbrev från ca 1800, då var huset restaurerat.) Tillbyggt norrut 1914. arkitekt / byggm: ½, mansardvåning åt gård.

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING Katrineholms kommun, Södermanlands län Upprättad på Stadsarkitektkontoret

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län

PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län HANDLINGAR Plankarta, skala 1:400 med planbestämmelser Planbeskrivning

Läs mer

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik s yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik (LHF) får med anledning av samråd kring planprogram för Centrum/Torsvik lämna följande synpunkter. Yttrandet har beretts av föreningens Natur- och Kulturgrupp

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena. Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och

Läs mer

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19 Arlöv INDUSTRI- BYN INDUSTRI- BYN Identitet idag Önskad identitet Grönytor Aktiverade grönytor Vatten Större vägar Stadskärna Järnväg Kommunens grönstruktur 0 100 m 500 m 1000 m Föreslagen grönstruktur

Läs mer

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun 1 Detaljplan för Byalaget 27 Samråd- och granskningshandling Dnr Ädh Dnr ByggR TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun PLANBESKRIVNING SAMRÅD- OCH GRANSKNINGSHANDLING Samråd/granskning

Läs mer

Att värna om de gamla

Att värna om de gamla Att värna om de gamla en historik om Skuttunge 5:10 av Karolina Wiell Skuttunge 5:10, Gamla ålderdomshemmet I det förindustriella Sverige var det vanlig att de äldre bodde tillsammans med sina barn, eftersom

Läs mer

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan.

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet vid Gustavsbergsvägen. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. 1. Gustavsbergs fabriker 1820 till 2000-tal Det område som Gustavsbergs fabriker ligger

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för GESTALTNINGSPROGRAM kvarteret Höken tillhörande detaljplan för kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 Vårt diarienummer med närområde inom Kneippen i Norrköping den 22 maj 2012 reviderad

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 CMB Uppdragsarkeologi AB har i enlighet med Länsstyrelsen i Skåne läns beslut genomfört en arkeologisk förundersökning i samband med anläggande

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Diarienummer 09-0805 ÄNGELHOLMS KOMMUN G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Förslag till detaljplan för del av fastigheten Barkåkra 50:3 m. fl., Tvärbanan, Ängelholms kommun Antagandehandling Modell över

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun

Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 303/2015 Dnr ByggR: P 2015-07 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Plansamråd Detaljplanen har varit utsänd för samråd under

Läs mer

Förslag färgändring utan bygglov

Förslag färgändring utan bygglov Röda betongpannor Fasader, tegel Dörrar, paneler och gavelspetsar Fönster och vindskivor S 3020-Y20R S 6030-Y80R S 2010-Y30R S 4030-B10G Varje färgändring kräver bygglov då områdets olika byggnader har

Läs mer

Inledning 7 Ale tre landskapstyper och fem socknar 13 Naturlandskapet 21 Vår tidiga historia 27 Jord och skog ett rikt odlingslandskap 51 Kyrkan en tusenårig kulturbärare 77 Det offentliga skolor, sjukvård

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes

Läs mer

Antagen av KF 2010-06-23 Laga kraft 2010-07-21 Ändring av detaljplan för Härmanö 2:15, 2:139 m fl Tillägg till planbeskrivning

Antagen av KF 2010-06-23 Laga kraft 2010-07-21 Ändring av detaljplan för Härmanö 2:15, 2:139 m fl Tillägg till planbeskrivning Antagen av KF 2010-06-23 Laga kraft 2010-07-21 Ändring av detaljplan för Härmanö 2:15, 2:139 m fl Tillägg till planbeskrivning Upprättad 2010-02-03 Ändring av detaljplan för Härmanö 2:15, 2:139 m fl Tillägg

Läs mer

Vidön, Prästängsvägen, Udden

Vidön, Prästängsvägen, Udden Vidön, Prästängsvägen, Udden Prästängsvägen, i folkmun även kallad Vidö-ra a (-raden) eller Brädgårds-ra a, ligger i direkt anknytning till Skoghallsbrukets område på Vidön och husen utmed vägen är ursprungligen

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

Bevarandeprogram för Skogsarbetarbyn i Jädraås

Bevarandeprogram för Skogsarbetarbyn i Jädraås Bevarandeprogram 2015-10-06 Diarienummer 2008/0670-15 Bevarandeprogram för Skogsarbetarbyn i Jädraås FÖRORD Bygg- och miljöförvaltningen, Ockelbo kommun har på eget initiativ inlett arbetet med ett bevarandeprogram

Läs mer