3000 f. Kr. Havsnivån stiger f. Kr. Grundt sund bildas mellan Höganäs och Jonstorp f.kr.

Transkript

1 MED RÖTTERNA LÅNGT TILLBAKA I TIDEN BLEV HÖGANÄS SVERIGES YNGSTA STAD ÅR 1936, NÄR DÅTIDENS STADSPRIVILEGIER DELADES UT. STADEN HAR GENOM HISTORIENS GÅNG VISAT UPP EN MÅNGFALD AV ANSIKTEN; FISKELÄGE OCH BRUKSORT, STENÅLDERS BOPLATS OCH CENTRALORT, INDUSTRISTAD OCH HANTVERKSPLATS, SJÖFARTS HAMN OCH STATIONSORT. FÖRMÅGAN ATT FÖRNYA SIG UTIFRÅN PLATSENS OCH MÄNNISKORNAS FÖRUTSÄTTNINGAR TYCKS VARA NEDÄRVT I STADENS ARVSMASSA. MED INDUSTRISAM HÄLLETS TILLBAKAGÅNG UNDER DE SENASTE DECENIERNA ÄR DET ÅTER DAGS ATT SÖKA SIG NYA VÄGAR. DAGENS HÖGANÄS ÄR EN SMÅSTAD, BELÄGEN VID HAVET, MED STARK IDEN TITET OCH SÄRPRÄGEL. HÖGANÄS ÄR OCKSÅ EN DEL AV SITT OMLAND DÄR JORDBRUKET OCH KYRKBYARNA DOMINERAR. FÖLJANDE KAPITEL SYFTAR TILL ATT TECKNA ORTERNAS KULTURARV OCH DÄRIGENOM SKAPA EN BRA PLATTFORM FÖR DISKUSSIONERNA OM FRAMTIDEN. 2. HISTORIK

2 HISTORIK Höganäs är en sammansatt ort. Den är både ett gammalt fiskeläge, en bruksoch industriort, bondbyar som inlemmats i stadsbebyggelse och en modern centralort i Höganäs kommun. År 1936 blev Höganäs stad och centralort efter kommunsammanslagningen. För den som första gången kommer till Höganäs kan orten framstå som en svårbegriplig blandning av stadsmässiga ambitioner, egnahem, och industriområden. Med ökad kunskap om ortens historia ökar också förståelsen för varför orten ser ut som den gör. På vidstående tidslinje har stora och små händelser ur historien markerats. Diskussion kring kulturmiljöer bör inte stanna vid frågan om bevarande av enskilda byggnader och miljöer utan gå vidare till ett samtal om Höganäs och Väsbys identitet, hur vi tar hand om denna och vart vi vill gå i framtiden? 3000 f. Kr. Havsnivån stiger f. Kr. Grundt sund bildas mellan Höganäs och Jonstorp. År Namnet Høyenaess belagt. Syftar troligen på Bondhögen som skyddande vik där det var lämpligt att dra upp båtar och bygga fiskebodar. År Äldsta skriftliga beläggen för Väsby som sockencentrum. År Greve Eric Ruuth grundar Höganäs Stenkolsverk, sedemera Höganäsbolaget. År Fiskeläget Höganäs omnämns med 20 hushåll. År Hultebou, dvs Hultabo, omnämns i mantalslängd med tre hemman. Namnet antyder en enkel byggnad i dungen. HÖGANÄS HISTORIA Det äldsta föremål som påvisar mänsklig aktivitet i Höganäs är den s. k. Höganäsyxan. Denna återfanns vid Kyrkplatsen 1927 och anses vara från omkring 5000 f. Kr. Under stenålderns yngsta fas, ca 3000 f. Kr, steg havsnivån för att under bronsålder, ca 1000 f Kr, bilda ett grunt sund mellan Höganäs och Jonstorp. Höganäs bör under dessa perioder ha utgjort ett flackt strandlandskap, lämpligt att etablera boplatser vid. Ett flertal fynd av boplatser, redovisade i fornminnsinventeringen, antyder detta. Från yngre stenålder utvecklades jordbruket som huvudnäring. Under järnåldern permanentades en bystruktur som kom att bestå till skiftena under Med kristnandet etablerades sockenkyrkorna. Väsby blev närmaste sockencentrum. De äldsta skriftliga beläggen för Väsby är från Under medeltiden utgjorde platsen för nuvarande Höganäs lands 3000 f.kr f.kr e.kr. Ca 1000 e. Kr. Byarna Tjörröd, Hultabo och Långaröd etableras e.kr e.kr. Senmedeltiden. Fiskeläget Höganäs finns i skriftliga belägg e.kr e.kr. År Namnet Langerøth, dvs Långaröd, belagt. Betyder den långa röjningen e.kr. År Namnet Thiørnerøth, dvs Tjörröd, belagt. Betyder röjning i ett snårigt område talets början. Stenkolsbrytning i Helsingborg startar den skånska stenkolshistorien. 14 Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

3 bygd, präglad av åkrar, äng och ut mark. Bondebebyggelsen låg samlad i några täta små byar, Tjörröd, Hultabo och Långaröd. Dessa bör ha etablerats redan kring år 1000 e Kr. Skriftliga belägg finns först från senmedeltiden, då också fiskeläget Höganäs träder fram ur historiens dunkel. Runt om byarna låg inägorna och från byarna ledde fägator ut till den stora gemensamma betesmarken, Kulla fälad. Fiskeläget Höganäs omnämns 1569 med 20 hushåll. Fiskelägets storlek var konstant under de följande århund ra dena, undantaget den nedgång som skedde med pesten under tidigt 1700-tal. På de äldsta kartorna fram träder Kv. Källan, Oden, Ekorren och Balder jämte Sundstorget som det ursprungliga fiskeläget. Nuvarande Strandgatan markerar den gamla kust linjen. Från fiskeläget ledde vägar nor rut upp i Bruksgatan och mot sydost i Långarödsvägen. Flygsand och tillfäl liga strandsjöar tillhörde kustlandska pet. Vid 1800-talets början var Höganäs ett stycke landsbygd med stenkolsverk. Efter starten 1797 påverkades området alltmer av Höganäsbolaget, som både tog upp en mängd gruvschakt, byggde vagnväg med träräls till hamnen och 1802 lade ut planen för Ryd (Gruv torget), varifrån Höganäsvägen (nu Storgatan) drogs med kanal i mitten. Bolaget genererade olika sidoverksam heter, hantverk och småföretagande på Nedre. Så började storföretag och småföretagande leva bredvid varandra i en miljö, i vilken fiskare och bönder också tillhörde vardagen. Kring 1800-talets mitt utveck lades Höganäs till en bruksort. Hö ganäsbolagets keramikproduktion blev framgångsrik. Bolaget började efter 1867 att subventionera egnahem och från 1870-talet höll sig bolaget med ett eget ångloksdraget smalspårsnät. Näringsfriheten 1864 gynnade före Antagandehandling tagandet och sjöfarten expanderade. Fiskeläget fick ett torg (Sundstorget), Hotellet en teater (Sagabiografen) och 1885 nådde Skåne-Hallands järnväg Höganäs. Bebyggelsen tätnade och de sociala frågorna ställdes i fokus av de nya folkrörelserna, som byggde God templarsal och frikyrkor. Bolagets pa Järnväg Fastighet bebyggd sedan tidigare triarkala styre ifrågasattes av den unga Gräns för Höganäs municipalsamhälle arbetarrörelsen. Att bolaget byggde 1798: Träräls anläggs mellan gruvorna och Höganäs hamn Tivolihuset, där det inte fick hållas 1802: Träräls anläggs mellan Tjörröd och Ryd politiska möten, hjälpte inte ar betarna ville ha en egen Folkets park. Sekelskiftet 1900 präglas av Hö ganäs komplicerade övergång från bruksort till industristad. Stadspla nens oklarhet motsvarades av en kom plicerad organisation med både Väsby församling, Bruksförsamlingen, Bo laget och Municipalsamhället Höganäs Järnväg (1890) som aktörer. Först när den Fastighet bebyggd sedan tidigare Gräns för Höganäs municipalsamhälle s.k. församlingsfrågan lösts kunde även Fastighet bebyggd under rubricerad tidsperiod stadsplanen få en klarare struktur, re dovisad i 1917 års stadsplan. Denna innebar en ny järnvägsstation mellan Övre och Nedre, att Centralgatan och Järnvägsgatan lades ut och att en ny stadskyrka, Himmelfärdskyrkan, med tillhörande torg (Kyrkplatsen) och en ny central stadsdel började ta form. Höganäs blev stad En mängd byggnader uppfördes för en stads alla funktioner: Vattentorn, Brandstation, byggnader för skola, vård och omsorg 1885, Åstorp-Höganäs m. m. I de centrala stadsdelarna bygg övre öppnas. des trevånings hyreshus medan egna 1885: Järnvägen Åstorp-Höganäs övre öppnas hemsbyggande i övrigt dominerade bostadsbyggandet. Det nya Stadshuset stod färdigt Industristadens karaktär föränd rades efter kriget. Bilismen, mani festerad med Södra vägen och trafik saneringar vid Sundstorget, tog över järnvägens roll, den sista gruvan stäng des 1961 och Höganäsbolaget övergick helt till metallurgi. Nedläggningen av järnvägsburen persontrafik sam manföll med kommunreformen Industristaden hade snarare blivit en Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik 15

4 År Höganäsbolaget börjar subventionerar egnahem. År Stadsplanen för Ryd läggs ut, med Gruvtorget och Höganäsvägen med kanal i mitten. År SkåneHallands järnväg nådde Höganäs. År Ny hamn invigs tal. Höganäs utvecklas till en bruksort e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr. År Näringsfrihet. Företagandet och sjöfarten expanderar. Hotellet får en teater, Sagabiografen. Fiskeläget får ett torg, Sundstorget. År Tivolihuset byggs av Höganäsbolaget. År Folkets Trädgård anläggs talets slut. Folkrörelserna växer, Godtemplarsal och frikyrkor byggs. År Tillverkning av saltglaserat höganäskrus påbörjas. År Municipalsamhället Höganäs definieras tal. Ångloksdraget smalspårnät. 16 Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

5 centralort. Det nya bostadsbyggandet var storskaligt och förutsatte total sanering som i kvarteret Trevnaden och Kvarnen, eller jungfrulig åker mark som vid Hjalmarsfält och Lån garöd. Till centralorten hörde nya funktioner, såsom Kullaskolan och Försäkringskassebyggnad m. m. Det sena 1900-talet präglades av att många, då närmre hundraåriga, insti tutioner försvann. Gods tågen slutade gå 1992, frikyrka efter frikyrka tömdes och den småskaliga handeln hade er satts av stora varuhus. Trots att storin dustrin fanns kvar och att nya företag, som Bra Böcker, etablerades, var stora delar av Höganäs präglat av tomma skylt fönster. Befolkningen minskade. De gamla egnahemmen kläddes allt som ofta in med plåt och brunlaser ade brädor. Var Höganäs något annat än ett ställe man helst ville ta bussen ifrån? Samtidens Höganäs har tagit sig förbi sin nedgångsperiod. Det är en småstad som allt fler uppskattar och där olika satsningar på torgombyg gnader m. m. bidragit till att höja nivån på helhetsintrycket. Höganäs har en avgörande fördel jämfört med andra gamla bruksorter, staden är belägen vid havet och har trots allt kvar mycket av sin identitet och särprägel. Under de år fastighetspriserna var låga bosatte sig förhållandevis många kultur arbetare i Höganäs, vilket gi vit Höganäs förutsättningar som kul turstad. Höganäs har utvecklats från en bruksort och småstad, som erhöll stadsrättigheter 1936, till att numera anses som ett attraktivt boendealterna tiv i Nordvästskåne. Höganäs uppvisar en oregelbun den planform, begriplig endast ge nom sin historia. Det gamla fiskeläget visar en oplanerad och ålderdom lig oregelbundenhet medan rutnätet kring Gruvtorget vittnar om en vilja till stram ordning. Integrerat i stads planen ligger flera äldre landsvägar, som Långarödsvägen, Bruksgatan och Storgatan, som var den gamla vägen Antagandehandling mellan Ryd och fiskeläget ta lets rutnätsideal fick ganska begränsad tillämpning i Höganäs. Väsbygatans delning med Kyrkogårdsgatan, som slutar i krematoriet, är närmast ett barocktema, omsatt i småstadsmiljö. Sekelskiftets vilja till en mer mjuk stadsplan med svängda gator finns vid Rundelsgatan medan den avgörande 1917 års stadsplan utgjorde en kom promiss mellan de befintliga gatorna och det tidiga 1900-talets strävan efter ett varierat gatunät. Höganäs har inte växt med tydliga årsringar, istället kan stadsväxten ses som ett spindelnät av vägar och gator, som vävts tätare och tätare. Stadsplanen kan också läsas som historien om transportsystem. Vid 1900-talets början var Höganäs en ut präglad järnvägsstad, där järnvägslin jen Åstorp-Mölle låg som en ryggrad genom staden, kring vilken småindus trier som timmerhandel, snickerier och mejeri grupperades. Till detta kom bolagets utvecklade smalspårsnät mellan gruvor och bruk. Efter andra världs kriget spelade bilismen en allt större roll i stadsplaneringen. Det tyd ligaste uttrycket för detta är trafik saneringarna vid Sundstorget och Södra vägens huvudstråk mellan Ler berget och Kullagatan. Först när järn vägsbroarna togs bort under 1990-talet avlastades Bruksgatan från tung trafik. Idag dominerar bilar och lastbilar men Höganäs har traditionellt också varit en stad att cykla i, något som utveck lats med cykelstråk, bl. a. på det gamla järnvägsstråket. VÄSBY HISTORIA Väsby är en av Kullahalvöns äldsta ort er och nämns redan 1305 ( Westby ). Kyrkan är åtminstone ytterligare hun dra år äldre. Under medeltiden var Väsby av särskilt intresse från ärkebis kopssätet i Lund, som ägde ett område kallat Väsby län. Väsbys förste kände präst, Guido de Hallandia, var kanik i Lund och hovpredikant hos kung Erik Menved. Sedermera blev han dekan 1910: Järnvägen Höganäs-Mölle öppnas 1919: En station i Höganäs istället för två. 1963: Höganäs-Mölle slutar trafikeras och rivs upp Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik 17

6 1900-tal. Sekelskiftet präglas av övergången från bruksort till industristad. Komplicerad samhällsorganisation med juridiska oklarheter. Väsby församling, Bruksförsamlingen, Bolaget och Municipalsamhället Höganäs. År Höganäsbolaget börjar tillverka järnsvamp års stadsplan. Församlingsfrågan löst. Orten får ny järnvägsstationen, Centralgatan och Järnvägsgatan anläggs, ny stadskyrka Himmelfärdskyrkan med tillhörande torg, Kyrkplatsen. År Stadshuset står färdigt. Arton Arkitektbyrå År Kommunsammanslagning. Höganäs blir centralort. Kullaskolan och försäkringskassebyggnaden uppförs. År Skulpturen Mursten av Per Kirkeby invigs på Gruvtorget År Persontrafik upphör på järnvägen. År Höganäs- Mölle järnväg invigs. År Den sista gruvan stängs. År Höganäsbolaget börjar tillverka järnpulver tal. Storindustrin består, nya företag som Bra Böcker etableras. Befolkningsminskning och omstrukturering av handel från småskalig till storskalig e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr. År Folkets Park invigs. År Höganäsyxan från 5000 f. Kr. påträffas vid Kyrkplatsen. År Höganäs blir stad. Stadsfunktioner uppförs som vattentorn, brandstation, byggnader för skola, vård och omsorg. Trevånings hyreshus i centrum och egnahem i övrigt. År Godstågen slutar trafikera järnvägen. År Arnbergs korsettfabrik läggs ner. År Kullagymnasiet öppnas. År Olof Arnberg bygger korsettfabrik vid Storgatan tal. Storskaligt bostadsbyggande. Totalsanering eller exploatering på jungfrulig mark. 18 Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

7 2000 e.kr. År Höghuset i kvarteret Vesta uppförs. År Man kan handla med euro i Höganäs e.kr e.kr e.kr e.kr. Attraktiv stad? Kunskapssamhälle? Pendlingsort? 2050 e.kr e.kr. vid domkapitlet och 1314 kungens kansler. I Väsby fanns en s.k. skudgård (residens för kyrkans dignitärer) och under och 1600-talet beboddes en herrgård i Tågalycke av de adliga släkterna Rosengiedde och Ulfeld. Väsby kyrka genomgick ett flertal ombyggnad redan under sen me deltiden, vilket visar på betydelse och befolkningsökning. Väsby kyrkby var centrum för en välmående socken, till skillnad från Brunnby, dominerad av skattebönder. Under Väsby lydde fiskelägena Höganäs, Lerberget och Viken. Det sistnämnda kom att utgöra annexförsamling till Väsby, något namnet Prästavägen minner om. Sedan Väsby, liksom övriga Kullahalvön, genomlidit de skånska krigens försvenskningens och pes tens plågor blev byn åter centrum i en välmående socken. Särskilt den herr gårdslika prästgården från 1800-talets mitt vittnar om en rik socken under den period jordbruket expanderade. Till kyrkbyn förlades efterhand flera funktioner, väderkvarn, folkskola, missionshus, brandstation m. m. Väsby fick därmed sin typiska kyrkbykarak tär och blandning av offentliga bygg nader, bondgårdar, gatehus, villor och egnahem e.kr e.kr e.kr. År Det utvidgade Höganäs sportcenter invigs. År Ulla Viottis, Kaptenens gruva installeras i Kaptenens trädgård. Hållbart samhälle? BYGGNADSKARAKTÄRER Typiskt för Höganäs bebyggelse är att den helt domineras av 1800-tal och 1900-tal. Det finns endast en handfull 1700-talshus bevarade. Typiskt är enkla skånelängor i korsvirke och tegel och det stora beståndet av bolagsstödda egnahem i stenmaterial från perioden Typiskt är också beståndet av dekorerade affärshus och villor i tegel och puts från sekelskiftet 1900 och byggnader på olika sätt knutna till Höganäsbolaget. Decennierna kring 1900 verkade bruksinspektor Erik Zetterström som dominerande lokal arkitekt. Typiskt för hans stil är tegelhus med ögonbryn, tegelverandor på gavlarna och en stram men vänlig snickarglädje på verandor och vindski Antagandehandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik 19

8 Sekelskiftesvilla vid Bruksgatan-Timmermansgatan. Ett typiskt höganäshus vid Humlegatan, Hultabo. F.d. Stadshotellet vid Gruvtorget från Hustoftagården, byggnadsminnesförklarad hembygdsgård. dor. Vid sidan av Zetterström ritades många hus av lokala byggmästare. Typiskt för 1900-talsbebyggelsen är en relativ småskalighet. Nationalromantikens, 1920-talsklassicismens och funktionalismens formspråk är väl representerade, liksom och 50-talets arkitektur. Helsingborgsarkitekter, med stadsarkitekt Arnold Salomon Sörensen i ledningen, har ritat flera av stadens byggnader. Några bygg nader har ritats av svenska elitarkitekter (Stationshuset av Folke Zettervall, Himmelfärdskyrkan av Ivar Tengbom, Höganäsbolagets Centralaboratorium av Ahrbom & Zimdahl, Gamla Vattentornet av Cyrillus Johansson). Helsingborgstraditionen har senare följts med arkitektnamn som Arton arkitekt byrå, Michelsen arkitekter, Nilsson & Rahmqvist m.fl. Till 1960-talets främsta byggnader hör Stadshuset och bostadshuset Annorlunda. Två sentida monumentalbyggnader utgör de av Rudi de Bruin ritade kompletteringarna till Himmelfärdskyrkan (Himlagård) och Bruksskolan. Höganäs bebyggelse är i huvudsak ett industrialismens kulturarv och utgör en nordvästskånsk blandning med tegelfasader och putsade hus, de flesta med traditionella sadeltak. Centrumbebyggelsen kring Kyrkplatsen går upp i tre våningar. Högre hus finns främst på Brorsbacke. Typiskt för Höganäs är också att murade hus som dominerar. I äldre tid fanns det enstaka träpanelsklädda hus i fiskeläget, idag finns endast några kvar (ex. det s. k Tracteurshuset). Höganäsbolagets byggmaterialindustri försåg under och 1900-talet staden med murtegel, taktegel m.m. Typiskt för det sena 1800-talets och sekelskiftet 1900:s bebyggelse är grågula tegelhus med grågula tegelpannor. Detaljer utfördes ofta i terracotta eller saltglaserat, liksom trädgårdsgångar och rabattkanter. Påkostad bebyggelse fick ofta putsade fasader eller rött fasad tegel. Traditionen med stenhus utvecklades under 1900-talet med mörka tegelhus vid 1900-talets början och ljusputsade egnahem under och 40-talen. Under 1950-talet återkom det gula teglet. Typiska takmaterial är, förutom tegelpannor, eternit och papp med inslag av plåt. Höganäs historia, bolagets produktion och den keramiska traditionen är bokstavligen inbyggd i den äldre bebyggelsen. Att vårda Höganäs som en stad byggd av bränd lera är ett sätt att tillvara och bygga stadens identitet. Typiska färger i Höganäs är höganäsrött, som dominerar kring Gruvtorget, grågula, brutet vita och ockragula toner, gula och röda tegeltak och plåt i rött och grått. Typiskt är också vitputsade eller mossgröna funkishus och flerbostadshus i gult och rött tegel. Ett medvetet arbete med färgsättningen av byggnader kan både befästa en byggnadstradition och utveckla stadens identitet och karaktär. En särskilt identitetsskapande färg är höganäsrött (NCS S2030-Y70R alternativt S 2040-Y70R). LANDSBYGDENS BEBYGGELSEKARAKTÄR Landsbygdens kring Höganäs utgörs av en platt slätt, under vilken berggrunden genomborrats med gamla gruvgångar. På vissa ställen går åkrarna ända fram till Höganäs, på andra ställen, som söder om Väsby, ligger sentida industriområden förhållandevis långt ut på landet. Områdets äldre bebyggelse präglas av murade hus, gårdar med traktens blandning av putsade bostadshus, inslag av korsvirke och ekonomibyggnader klädda med rödfärgad träpanel. En sammanhållande faktor är den skånska takvinkeln. På avstyckningar ligger egnahemsliknande byggnader av samma karaktär som inne i Höganäs. Detta stycke landsbygd är representativt för Nordvästskåne och har en vardaglig karaktär. På avstånd ligger småstaden med sitt kyrktorn, sina två vattentorn och sin numera ensamma industriskorsten. 20 Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

9 IDENTITET OCH KULTURARV Att vårda bebyggelsen i Höganäs är en pusselbit i att stärka Höganäs identitet. Det handlar om att låta byggnader behålla sin arkitektoniska särart och fortsätta berätta om gångna tider men också om att fylla byggnader med nytt innehåll och nya funktioner. Berät telsen om Höganäs är inbyggd i dess miljö. Det är det som gör att Höganäs inte liknar något annat ställe. Höganäs identitet som kulturstad kan stärkas genom medveten använd ning av offentlig konst. Genom Nym bergs fond har Höganäs det väl för spänt vad beträffar offentlig konst. Höganäs har gamla traditioner på om rådet genom den redan år 1861 resta Eric Ruuthsstatyn. Under det senaste decenniet har det tillförts en mängd offentliga konstverk av hög kvalitet, en del skapade av internationellt erkända namn. Att medvetet arbeta med ljussättning är ett annat sätt att göra Höganäs mer spännande. Ljussättning kan lyfta fram arkitekturkvaliteter man tidigare kan ske inte tänkt på och göra staden mer spännande och trygg under den mörka årstiden. Gatunamn som säger något om staden är ett sätt att stärka identiteten. Att döpa namnlösa parker och platser ett annat. Att ta fram en karta med stadsdelsnamnen ett fjärde. Att motarbeta utglesningen och ickeplatserna är ett sätt att stärka Höganäs identitet. Att med bebyggelse staga upp otydliga rum och att föreslå vad tomma ytor bäst kan användas till är andra sätt. Hur gestaltas grönstruk turen i skyddsområdena bäst, var be hövs nya gång- och cykelstråk som gör dessa mer levande och funktionella? Ett sätt att stärka Höganäs identitet är att vårda och vidarebefordra materialoch färgtraditionen, att skapa ett sams pel mellan äldre och ny bebyggelse. Förutom att vårda ortnamnen är det viktigt att spara gamla vägsträckningar, vegetation med kvaliteter och bygg nader som berättar något väsentligt Antagandehandling om den historiska utvecklingen. Så kan man jämföra med de byar som re dan tidigare uppgått i Höganäs. Vita gården är den byggnad som pekar på att Tjörröd en gång var en lantlig by. På samma sätt påminner någon ensta ka gård om att Långaröd har en sådan bakgrund. Tärorternas utkanter behöver också ägnas särskild uppmärksamhet. Mån ga svenska städer har utkanter med tveksam arkitektonisk struktur, med trafikapparater, storskalig försäljning, skrikiga reklamskyltar, parkeringsplat ser och snabbmatsrestauranger som dominerande inslag. Måste Höganäs utkanter bli sådana? Finns det en väg att gå som både fungerar för handel och företagande och som gör att man närmar sig Höganäs genom en prydlig och tilltalande bebyggelsemiljö? 1974: Rälsen mellan Höganäs och Höganäs Övre rivs upp SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Höganäs identitet och särprä gel står att finna i fiskesamhäl let, bruksorten, centralorten och jordbrukslandskapet. Höganäs har inte en identitet utan flera. Dessa kompletterar och stärker varandra och bör även fortsättningsvis vara urskiljbara. Väsby är en utpräglad kyrkby och dess identitet som sådan bör även fortsättningsvis vara utgångspunkt för förändringar. Material och färgsättning av ny bebyggelse bör beakta den lokala bygg nadstraditionen. Ljusprogram för staden tas fram. Behov av namnsättning på platser och grönytor bör studeras. 1997: Rälsen mellan Höganäs Övre och Kattarp rivs upp Höganäs tätortsutveckling från 1840-tal till nutid. Fortsättning från sid 21. Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik 21

10