3000 f. Kr. Havsnivån stiger f. Kr. Grundt sund bildas mellan Höganäs och Jonstorp f.kr.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3000 f. Kr. Havsnivån stiger. 1000 f. Kr. Grundt sund bildas mellan Höganäs och Jonstorp. 1000 f.kr."

Transkript

1 MED RÖTTERNA LÅNGT TILLBAKA I TIDEN BLEV HÖGANÄS SVERIGES YNGSTA STAD ÅR 1936, NÄR DÅTIDENS STADSPRIVILEGIER DELADES UT. STADEN HAR GENOM HISTORIENS GÅNG VISAT UPP EN MÅNGFALD AV ANSIKTEN; FISKELÄGE OCH BRUKSORT, STENÅLDERS BOPLATS OCH CENTRALORT, INDUSTRISTAD OCH HANTVERKSPLATS, SJÖFARTS HAMN OCH STATIONSORT. FÖRMÅGAN ATT FÖRNYA SIG UTIFRÅN PLATSENS OCH MÄNNISKORNAS FÖRUTSÄTTNINGAR TYCKS VARA NEDÄRVT I STADENS ARVSMASSA. MED INDUSTRISAM HÄLLETS TILLBAKAGÅNG UNDER DE SENASTE DECENIERNA ÄR DET ÅTER DAGS ATT SÖKA SIG NYA VÄGAR. DAGENS HÖGANÄS ÄR EN SMÅSTAD, BELÄGEN VID HAVET, MED STARK IDEN TITET OCH SÄRPRÄGEL. HÖGANÄS ÄR OCKSÅ EN DEL AV SITT OMLAND DÄR JORDBRUKET OCH KYRKBYARNA DOMINERAR. FÖLJANDE KAPITEL SYFTAR TILL ATT TECKNA ORTERNAS KULTURARV OCH DÄRIGENOM SKAPA EN BRA PLATTFORM FÖR DISKUSSIONERNA OM FRAMTIDEN. 2. HISTORIK

2 HISTORIK Höganäs är en sammansatt ort. Den är både ett gammalt fiskeläge, en bruksoch industriort, bondbyar som inlemmats i stadsbebyggelse och en modern centralort i Höganäs kommun. År 1936 blev Höganäs stad och centralort efter kommunsammanslagningen. För den som första gången kommer till Höganäs kan orten framstå som en svårbegriplig blandning av stadsmässiga ambitioner, egnahem, och industriområden. Med ökad kunskap om ortens historia ökar också förståelsen för varför orten ser ut som den gör. På vidstående tidslinje har stora och små händelser ur historien markerats. Diskussion kring kulturmiljöer bör inte stanna vid frågan om bevarande av enskilda byggnader och miljöer utan gå vidare till ett samtal om Höganäs och Väsbys identitet, hur vi tar hand om denna och vart vi vill gå i framtiden? 3000 f. Kr. Havsnivån stiger f. Kr. Grundt sund bildas mellan Höganäs och Jonstorp. År Namnet Høyenaess belagt. Syftar troligen på Bondhögen som skyddande vik där det var lämpligt att dra upp båtar och bygga fiskebodar. År Äldsta skriftliga beläggen för Väsby som sockencentrum. År Greve Eric Ruuth grundar Höganäs Stenkolsverk, sedemera Höganäsbolaget. År Fiskeläget Höganäs omnämns med 20 hushåll. År Hultebou, dvs Hultabo, omnämns i mantalslängd med tre hemman. Namnet antyder en enkel byggnad i dungen. HÖGANÄS HISTORIA Det äldsta föremål som påvisar mänsklig aktivitet i Höganäs är den s. k. Höganäsyxan. Denna återfanns vid Kyrkplatsen 1927 och anses vara från omkring 5000 f. Kr. Under stenålderns yngsta fas, ca 3000 f. Kr, steg havsnivån för att under bronsålder, ca 1000 f Kr, bilda ett grunt sund mellan Höganäs och Jonstorp. Höganäs bör under dessa perioder ha utgjort ett flackt strandlandskap, lämpligt att etablera boplatser vid. Ett flertal fynd av boplatser, redovisade i fornminnsinventeringen, antyder detta. Från yngre stenålder utvecklades jordbruket som huvudnäring. Under järnåldern permanentades en bystruktur som kom att bestå till skiftena under Med kristnandet etablerades sockenkyrkorna. Väsby blev närmaste sockencentrum. De äldsta skriftliga beläggen för Väsby är från Under medeltiden utgjorde platsen för nuvarande Höganäs lands 3000 f.kr f.kr e.kr. Ca 1000 e. Kr. Byarna Tjörröd, Hultabo och Långaröd etableras e.kr e.kr. Senmedeltiden. Fiskeläget Höganäs finns i skriftliga belägg e.kr e.kr. År Namnet Langerøth, dvs Långaröd, belagt. Betyder den långa röjningen e.kr. År Namnet Thiørnerøth, dvs Tjörröd, belagt. Betyder röjning i ett snårigt område talets början. Stenkolsbrytning i Helsingborg startar den skånska stenkolshistorien. 14 Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

3 bygd, präglad av åkrar, äng och ut mark. Bondebebyggelsen låg samlad i några täta små byar, Tjörröd, Hultabo och Långaröd. Dessa bör ha etablerats redan kring år 1000 e Kr. Skriftliga belägg finns först från senmedeltiden, då också fiskeläget Höganäs träder fram ur historiens dunkel. Runt om byarna låg inägorna och från byarna ledde fägator ut till den stora gemensamma betesmarken, Kulla fälad. Fiskeläget Höganäs omnämns 1569 med 20 hushåll. Fiskelägets storlek var konstant under de följande århund ra dena, undantaget den nedgång som skedde med pesten under tidigt 1700-tal. På de äldsta kartorna fram träder Kv. Källan, Oden, Ekorren och Balder jämte Sundstorget som det ursprungliga fiskeläget. Nuvarande Strandgatan markerar den gamla kust linjen. Från fiskeläget ledde vägar nor rut upp i Bruksgatan och mot sydost i Långarödsvägen. Flygsand och tillfäl liga strandsjöar tillhörde kustlandska pet. Vid 1800-talets början var Höganäs ett stycke landsbygd med stenkolsverk. Efter starten 1797 påverkades området alltmer av Höganäsbolaget, som både tog upp en mängd gruvschakt, byggde vagnväg med träräls till hamnen och 1802 lade ut planen för Ryd (Gruv torget), varifrån Höganäsvägen (nu Storgatan) drogs med kanal i mitten. Bolaget genererade olika sidoverksam heter, hantverk och småföretagande på Nedre. Så började storföretag och småföretagande leva bredvid varandra i en miljö, i vilken fiskare och bönder också tillhörde vardagen. Kring 1800-talets mitt utveck lades Höganäs till en bruksort. Hö ganäsbolagets keramikproduktion blev framgångsrik. Bolaget började efter 1867 att subventionera egnahem och från 1870-talet höll sig bolaget med ett eget ångloksdraget smalspårsnät. Näringsfriheten 1864 gynnade före Antagandehandling tagandet och sjöfarten expanderade. Fiskeläget fick ett torg (Sundstorget), Hotellet en teater (Sagabiografen) och 1885 nådde Skåne-Hallands järnväg Höganäs. Bebyggelsen tätnade och de sociala frågorna ställdes i fokus av de nya folkrörelserna, som byggde God templarsal och frikyrkor. Bolagets pa Järnväg Fastighet bebyggd sedan tidigare triarkala styre ifrågasattes av den unga Gräns för Höganäs municipalsamhälle arbetarrörelsen. Att bolaget byggde 1798: Träräls anläggs mellan gruvorna och Höganäs hamn Tivolihuset, där det inte fick hållas 1802: Träräls anläggs mellan Tjörröd och Ryd politiska möten, hjälpte inte ar betarna ville ha en egen Folkets park. Sekelskiftet 1900 präglas av Hö ganäs komplicerade övergång från bruksort till industristad. Stadspla nens oklarhet motsvarades av en kom plicerad organisation med både Väsby församling, Bruksförsamlingen, Bo laget och Municipalsamhället Höganäs Järnväg (1890) som aktörer. Först när den Fastighet bebyggd sedan tidigare Gräns för Höganäs municipalsamhälle s.k. församlingsfrågan lösts kunde även Fastighet bebyggd under rubricerad tidsperiod stadsplanen få en klarare struktur, re dovisad i 1917 års stadsplan. Denna innebar en ny järnvägsstation mellan Övre och Nedre, att Centralgatan och Järnvägsgatan lades ut och att en ny stadskyrka, Himmelfärdskyrkan, med tillhörande torg (Kyrkplatsen) och en ny central stadsdel började ta form. Höganäs blev stad En mängd byggnader uppfördes för en stads alla funktioner: Vattentorn, Brandstation, byggnader för skola, vård och omsorg 1885, Åstorp-Höganäs m. m. I de centrala stadsdelarna bygg övre öppnas. des trevånings hyreshus medan egna 1885: Järnvägen Åstorp-Höganäs övre öppnas hemsbyggande i övrigt dominerade bostadsbyggandet. Det nya Stadshuset stod färdigt Industristadens karaktär föränd rades efter kriget. Bilismen, mani festerad med Södra vägen och trafik saneringar vid Sundstorget, tog över järnvägens roll, den sista gruvan stäng des 1961 och Höganäsbolaget övergick helt till metallurgi. Nedläggningen av järnvägsburen persontrafik sam manföll med kommunreformen Industristaden hade snarare blivit en Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik 15

4 År Höganäsbolaget börjar subventionerar egnahem. År Stadsplanen för Ryd läggs ut, med Gruvtorget och Höganäsvägen med kanal i mitten. År SkåneHallands järnväg nådde Höganäs. År Ny hamn invigs tal. Höganäs utvecklas till en bruksort e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr. År Näringsfrihet. Företagandet och sjöfarten expanderar. Hotellet får en teater, Sagabiografen. Fiskeläget får ett torg, Sundstorget. År Tivolihuset byggs av Höganäsbolaget. År Folkets Trädgård anläggs talets slut. Folkrörelserna växer, Godtemplarsal och frikyrkor byggs. År Tillverkning av saltglaserat höganäskrus påbörjas. År Municipalsamhället Höganäs definieras tal. Ångloksdraget smalspårnät. 16 Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

5 centralort. Det nya bostadsbyggandet var storskaligt och förutsatte total sanering som i kvarteret Trevnaden och Kvarnen, eller jungfrulig åker mark som vid Hjalmarsfält och Lån garöd. Till centralorten hörde nya funktioner, såsom Kullaskolan och Försäkringskassebyggnad m. m. Det sena 1900-talet präglades av att många, då närmre hundraåriga, insti tutioner försvann. Gods tågen slutade gå 1992, frikyrka efter frikyrka tömdes och den småskaliga handeln hade er satts av stora varuhus. Trots att storin dustrin fanns kvar och att nya företag, som Bra Böcker, etablerades, var stora delar av Höganäs präglat av tomma skylt fönster. Befolkningen minskade. De gamla egnahemmen kläddes allt som ofta in med plåt och brunlaser ade brädor. Var Höganäs något annat än ett ställe man helst ville ta bussen ifrån? Samtidens Höganäs har tagit sig förbi sin nedgångsperiod. Det är en småstad som allt fler uppskattar och där olika satsningar på torgombyg gnader m. m. bidragit till att höja nivån på helhetsintrycket. Höganäs har en avgörande fördel jämfört med andra gamla bruksorter, staden är belägen vid havet och har trots allt kvar mycket av sin identitet och särprägel. Under de år fastighetspriserna var låga bosatte sig förhållandevis många kultur arbetare i Höganäs, vilket gi vit Höganäs förutsättningar som kul turstad. Höganäs har utvecklats från en bruksort och småstad, som erhöll stadsrättigheter 1936, till att numera anses som ett attraktivt boendealterna tiv i Nordvästskåne. Höganäs uppvisar en oregelbun den planform, begriplig endast ge nom sin historia. Det gamla fiskeläget visar en oplanerad och ålderdom lig oregelbundenhet medan rutnätet kring Gruvtorget vittnar om en vilja till stram ordning. Integrerat i stads planen ligger flera äldre landsvägar, som Långarödsvägen, Bruksgatan och Storgatan, som var den gamla vägen Antagandehandling mellan Ryd och fiskeläget ta lets rutnätsideal fick ganska begränsad tillämpning i Höganäs. Väsbygatans delning med Kyrkogårdsgatan, som slutar i krematoriet, är närmast ett barocktema, omsatt i småstadsmiljö. Sekelskiftets vilja till en mer mjuk stadsplan med svängda gator finns vid Rundelsgatan medan den avgörande 1917 års stadsplan utgjorde en kom promiss mellan de befintliga gatorna och det tidiga 1900-talets strävan efter ett varierat gatunät. Höganäs har inte växt med tydliga årsringar, istället kan stadsväxten ses som ett spindelnät av vägar och gator, som vävts tätare och tätare. Stadsplanen kan också läsas som historien om transportsystem. Vid 1900-talets början var Höganäs en ut präglad järnvägsstad, där järnvägslin jen Åstorp-Mölle låg som en ryggrad genom staden, kring vilken småindus trier som timmerhandel, snickerier och mejeri grupperades. Till detta kom bolagets utvecklade smalspårsnät mellan gruvor och bruk. Efter andra världs kriget spelade bilismen en allt större roll i stadsplaneringen. Det tyd ligaste uttrycket för detta är trafik saneringarna vid Sundstorget och Södra vägens huvudstråk mellan Ler berget och Kullagatan. Först när järn vägsbroarna togs bort under 1990-talet avlastades Bruksgatan från tung trafik. Idag dominerar bilar och lastbilar men Höganäs har traditionellt också varit en stad att cykla i, något som utveck lats med cykelstråk, bl. a. på det gamla järnvägsstråket. VÄSBY HISTORIA Väsby är en av Kullahalvöns äldsta ort er och nämns redan 1305 ( Westby ). Kyrkan är åtminstone ytterligare hun dra år äldre. Under medeltiden var Väsby av särskilt intresse från ärkebis kopssätet i Lund, som ägde ett område kallat Väsby län. Väsbys förste kände präst, Guido de Hallandia, var kanik i Lund och hovpredikant hos kung Erik Menved. Sedermera blev han dekan 1910: Järnvägen Höganäs-Mölle öppnas 1919: En station i Höganäs istället för två. 1963: Höganäs-Mölle slutar trafikeras och rivs upp Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik 17

6 1900-tal. Sekelskiftet präglas av övergången från bruksort till industristad. Komplicerad samhällsorganisation med juridiska oklarheter. Väsby församling, Bruksförsamlingen, Bolaget och Municipalsamhället Höganäs. År Höganäsbolaget börjar tillverka järnsvamp års stadsplan. Församlingsfrågan löst. Orten får ny järnvägsstationen, Centralgatan och Järnvägsgatan anläggs, ny stadskyrka Himmelfärdskyrkan med tillhörande torg, Kyrkplatsen. År Stadshuset står färdigt. Arton Arkitektbyrå År Kommunsammanslagning. Höganäs blir centralort. Kullaskolan och försäkringskassebyggnaden uppförs. År Skulpturen Mursten av Per Kirkeby invigs på Gruvtorget År Persontrafik upphör på järnvägen. År Höganäs- Mölle järnväg invigs. År Den sista gruvan stängs. År Höganäsbolaget börjar tillverka järnpulver tal. Storindustrin består, nya företag som Bra Böcker etableras. Befolkningsminskning och omstrukturering av handel från småskalig till storskalig e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr e.kr. År Folkets Park invigs. År Höganäsyxan från 5000 f. Kr. påträffas vid Kyrkplatsen. År Höganäs blir stad. Stadsfunktioner uppförs som vattentorn, brandstation, byggnader för skola, vård och omsorg. Trevånings hyreshus i centrum och egnahem i övrigt. År Godstågen slutar trafikera järnvägen. År Arnbergs korsettfabrik läggs ner. År Kullagymnasiet öppnas. År Olof Arnberg bygger korsettfabrik vid Storgatan tal. Storskaligt bostadsbyggande. Totalsanering eller exploatering på jungfrulig mark. 18 Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

7 2000 e.kr. År Höghuset i kvarteret Vesta uppförs. År Man kan handla med euro i Höganäs e.kr e.kr e.kr e.kr. Attraktiv stad? Kunskapssamhälle? Pendlingsort? 2050 e.kr e.kr. vid domkapitlet och 1314 kungens kansler. I Väsby fanns en s.k. skudgård (residens för kyrkans dignitärer) och under och 1600-talet beboddes en herrgård i Tågalycke av de adliga släkterna Rosengiedde och Ulfeld. Väsby kyrka genomgick ett flertal ombyggnad redan under sen me deltiden, vilket visar på betydelse och befolkningsökning. Väsby kyrkby var centrum för en välmående socken, till skillnad från Brunnby, dominerad av skattebönder. Under Väsby lydde fiskelägena Höganäs, Lerberget och Viken. Det sistnämnda kom att utgöra annexförsamling till Väsby, något namnet Prästavägen minner om. Sedan Väsby, liksom övriga Kullahalvön, genomlidit de skånska krigens försvenskningens och pes tens plågor blev byn åter centrum i en välmående socken. Särskilt den herr gårdslika prästgården från 1800-talets mitt vittnar om en rik socken under den period jordbruket expanderade. Till kyrkbyn förlades efterhand flera funktioner, väderkvarn, folkskola, missionshus, brandstation m. m. Väsby fick därmed sin typiska kyrkbykarak tär och blandning av offentliga bygg nader, bondgårdar, gatehus, villor och egnahem e.kr e.kr e.kr. År Det utvidgade Höganäs sportcenter invigs. År Ulla Viottis, Kaptenens gruva installeras i Kaptenens trädgård. Hållbart samhälle? BYGGNADSKARAKTÄRER Typiskt för Höganäs bebyggelse är att den helt domineras av 1800-tal och 1900-tal. Det finns endast en handfull 1700-talshus bevarade. Typiskt är enkla skånelängor i korsvirke och tegel och det stora beståndet av bolagsstödda egnahem i stenmaterial från perioden Typiskt är också beståndet av dekorerade affärshus och villor i tegel och puts från sekelskiftet 1900 och byggnader på olika sätt knutna till Höganäsbolaget. Decennierna kring 1900 verkade bruksinspektor Erik Zetterström som dominerande lokal arkitekt. Typiskt för hans stil är tegelhus med ögonbryn, tegelverandor på gavlarna och en stram men vänlig snickarglädje på verandor och vindski Antagandehandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik 19

8 Sekelskiftesvilla vid Bruksgatan-Timmermansgatan. Ett typiskt höganäshus vid Humlegatan, Hultabo. F.d. Stadshotellet vid Gruvtorget från Hustoftagården, byggnadsminnesförklarad hembygdsgård. dor. Vid sidan av Zetterström ritades många hus av lokala byggmästare. Typiskt för 1900-talsbebyggelsen är en relativ småskalighet. Nationalromantikens, 1920-talsklassicismens och funktionalismens formspråk är väl representerade, liksom och 50-talets arkitektur. Helsingborgsarkitekter, med stadsarkitekt Arnold Salomon Sörensen i ledningen, har ritat flera av stadens byggnader. Några bygg nader har ritats av svenska elitarkitekter (Stationshuset av Folke Zettervall, Himmelfärdskyrkan av Ivar Tengbom, Höganäsbolagets Centralaboratorium av Ahrbom & Zimdahl, Gamla Vattentornet av Cyrillus Johansson). Helsingborgstraditionen har senare följts med arkitektnamn som Arton arkitekt byrå, Michelsen arkitekter, Nilsson & Rahmqvist m.fl. Till 1960-talets främsta byggnader hör Stadshuset och bostadshuset Annorlunda. Två sentida monumentalbyggnader utgör de av Rudi de Bruin ritade kompletteringarna till Himmelfärdskyrkan (Himlagård) och Bruksskolan. Höganäs bebyggelse är i huvudsak ett industrialismens kulturarv och utgör en nordvästskånsk blandning med tegelfasader och putsade hus, de flesta med traditionella sadeltak. Centrumbebyggelsen kring Kyrkplatsen går upp i tre våningar. Högre hus finns främst på Brorsbacke. Typiskt för Höganäs är också att murade hus som dominerar. I äldre tid fanns det enstaka träpanelsklädda hus i fiskeläget, idag finns endast några kvar (ex. det s. k Tracteurshuset). Höganäsbolagets byggmaterialindustri försåg under och 1900-talet staden med murtegel, taktegel m.m. Typiskt för det sena 1800-talets och sekelskiftet 1900:s bebyggelse är grågula tegelhus med grågula tegelpannor. Detaljer utfördes ofta i terracotta eller saltglaserat, liksom trädgårdsgångar och rabattkanter. Påkostad bebyggelse fick ofta putsade fasader eller rött fasad tegel. Traditionen med stenhus utvecklades under 1900-talet med mörka tegelhus vid 1900-talets början och ljusputsade egnahem under och 40-talen. Under 1950-talet återkom det gula teglet. Typiska takmaterial är, förutom tegelpannor, eternit och papp med inslag av plåt. Höganäs historia, bolagets produktion och den keramiska traditionen är bokstavligen inbyggd i den äldre bebyggelsen. Att vårda Höganäs som en stad byggd av bränd lera är ett sätt att tillvara och bygga stadens identitet. Typiska färger i Höganäs är höganäsrött, som dominerar kring Gruvtorget, grågula, brutet vita och ockragula toner, gula och röda tegeltak och plåt i rött och grått. Typiskt är också vitputsade eller mossgröna funkishus och flerbostadshus i gult och rött tegel. Ett medvetet arbete med färgsättningen av byggnader kan både befästa en byggnadstradition och utveckla stadens identitet och karaktär. En särskilt identitetsskapande färg är höganäsrött (NCS S2030-Y70R alternativt S 2040-Y70R). LANDSBYGDENS BEBYGGELSEKARAKTÄR Landsbygdens kring Höganäs utgörs av en platt slätt, under vilken berggrunden genomborrats med gamla gruvgångar. På vissa ställen går åkrarna ända fram till Höganäs, på andra ställen, som söder om Väsby, ligger sentida industriområden förhållandevis långt ut på landet. Områdets äldre bebyggelse präglas av murade hus, gårdar med traktens blandning av putsade bostadshus, inslag av korsvirke och ekonomibyggnader klädda med rödfärgad träpanel. En sammanhållande faktor är den skånska takvinkeln. På avstyckningar ligger egnahemsliknande byggnader av samma karaktär som inne i Höganäs. Detta stycke landsbygd är representativt för Nordvästskåne och har en vardaglig karaktär. På avstånd ligger småstaden med sitt kyrktorn, sina två vattentorn och sin numera ensamma industriskorsten. 20 Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

9 IDENTITET OCH KULTURARV Att vårda bebyggelsen i Höganäs är en pusselbit i att stärka Höganäs identitet. Det handlar om att låta byggnader behålla sin arkitektoniska särart och fortsätta berätta om gångna tider men också om att fylla byggnader med nytt innehåll och nya funktioner. Berät telsen om Höganäs är inbyggd i dess miljö. Det är det som gör att Höganäs inte liknar något annat ställe. Höganäs identitet som kulturstad kan stärkas genom medveten använd ning av offentlig konst. Genom Nym bergs fond har Höganäs det väl för spänt vad beträffar offentlig konst. Höganäs har gamla traditioner på om rådet genom den redan år 1861 resta Eric Ruuthsstatyn. Under det senaste decenniet har det tillförts en mängd offentliga konstverk av hög kvalitet, en del skapade av internationellt erkända namn. Att medvetet arbeta med ljussättning är ett annat sätt att göra Höganäs mer spännande. Ljussättning kan lyfta fram arkitekturkvaliteter man tidigare kan ske inte tänkt på och göra staden mer spännande och trygg under den mörka årstiden. Gatunamn som säger något om staden är ett sätt att stärka identiteten. Att döpa namnlösa parker och platser ett annat. Att ta fram en karta med stadsdelsnamnen ett fjärde. Att motarbeta utglesningen och ickeplatserna är ett sätt att stärka Höganäs identitet. Att med bebyggelse staga upp otydliga rum och att föreslå vad tomma ytor bäst kan användas till är andra sätt. Hur gestaltas grönstruk turen i skyddsområdena bäst, var be hövs nya gång- och cykelstråk som gör dessa mer levande och funktionella? Ett sätt att stärka Höganäs identitet är att vårda och vidarebefordra materialoch färgtraditionen, att skapa ett sams pel mellan äldre och ny bebyggelse. Förutom att vårda ortnamnen är det viktigt att spara gamla vägsträckningar, vegetation med kvaliteter och bygg nader som berättar något väsentligt Antagandehandling om den historiska utvecklingen. Så kan man jämföra med de byar som re dan tidigare uppgått i Höganäs. Vita gården är den byggnad som pekar på att Tjörröd en gång var en lantlig by. På samma sätt påminner någon ensta ka gård om att Långaröd har en sådan bakgrund. Tärorternas utkanter behöver också ägnas särskild uppmärksamhet. Mån ga svenska städer har utkanter med tveksam arkitektonisk struktur, med trafikapparater, storskalig försäljning, skrikiga reklamskyltar, parkeringsplat ser och snabbmatsrestauranger som dominerande inslag. Måste Höganäs utkanter bli sådana? Finns det en väg att gå som både fungerar för handel och företagande och som gör att man närmar sig Höganäs genom en prydlig och tilltalande bebyggelsemiljö? 1974: Rälsen mellan Höganäs och Höganäs Övre rivs upp SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Höganäs identitet och särprä gel står att finna i fiskesamhäl let, bruksorten, centralorten och jordbrukslandskapet. Höganäs har inte en identitet utan flera. Dessa kompletterar och stärker varandra och bör även fortsättningsvis vara urskiljbara. Väsby är en utpräglad kyrkby och dess identitet som sådan bör även fortsättningsvis vara utgångspunkt för förändringar. Material och färgsättning av ny bebyggelse bör beakta den lokala bygg nadstraditionen. Ljusprogram för staden tas fram. Behov av namnsättning på platser och grönytor bör studeras. 1997: Rälsen mellan Höganäs Övre och Kattarp rivs upp Höganäs tätortsutveckling från 1840-tal till nutid. Fortsättning från sid 21. Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik 21

10

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Fasader Gula betongpannor. Vindskiva i plåt röd lika fönster och mörkt grå. Fönster och S 0530-Y20R S 3502-Y S 0500-N NCS 2010-Y30R NCS 2010-Y30R S 4550-Y90R S 2050-R90B Områdets sammanhållna karaktär

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

Hus i grupp färgändring utan bygglov HÖLLVIKEN. Information från Stadsbyggnadskontoret i Vellinge kommun, 2003

Hus i grupp färgändring utan bygglov HÖLLVIKEN. Information från Stadsbyggnadskontoret i Vellinge kommun, 2003 Hus i grupp färgändring utan bygglov HÖLLVIKEN Information från Stadsbyggnadskontoret i Vellinge kommun, 2003 Produktion: Carin Johanson, Arkitektur & Film, Malmö Foto: Babett Börner, Lotta Nordén och

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

Inledning 7 Ale tre landskapstyper och fem socknar 13 Naturlandskapet 21 Vår tidiga historia 27 Jord och skog ett rikt odlingslandskap 51 Kyrkan en tusenårig kulturbärare 77 Det offentliga skolor, sjukvård

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Färgsättningsprogram med antikvarisk analys

Färgsättningsprogram med antikvarisk analys Färgsättningsprogram med antikvarisk analys TRÄ KULTURHISTORIA NCS SAMVERKAN PUTS VÄRDEFULLA STADSRUM MATERIAL STIL FÖRSLAG 2011 04 26 Godkänd av Byggnadsnämnden 2011-02-24 Antagen av Kommunfullmäktige

Läs mer

ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD

ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD 22 23 21 20 A 20 B 18 19 ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD , putsade och fönster Vindskivor och dörrar Röda betongpannor S 0500-N fotsinklädnader och uthus S 8505-Y80R S 8505-Y80R S 6030-R

Läs mer

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGHISTORISK ÖVERBLICK Trä och putsfasader har målats sedan långt tillbaka. Färgurvalet har, på grund av ekonomi och hållbarhetsaspekter,

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm YIMBY Yes in my Backyard. 2009-11-04 Diarienummer: 2007-36100 2009:22 Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm - Inledning Nätverket YIMBY ser mycket positivt på en förtätning i kvarteret Tobaksmonopolet.

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Fasader, puts S 0502-Y S 1005-Y20R S 1010-Y10R S 8505-Y80R Kompletterande färgsättning på snickerier upplevs positivt i helhetsmiljön, liksom ljusa fasadputser. Kulörer enligt nedan. Fasader, puts Fönster

Läs mer

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Förslag färgändring utan bygglov

Förslag färgändring utan bygglov Röda betongpannor Fasader, tegel Dörrar, paneler och gavelspetsar Fönster och vindskivor S 3020-Y20R S 6030-Y80R S 2010-Y30R S 4030-B10G Varje färgändring kräver bygglov då områdets olika byggnader har

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

Hästgårdar. Till dig som planerar att bygga. Information 2009. Miljö & Teknik. Jordbruksverket 036-15 50 00 jordbruksverket@sjv.se www.sjv.

Hästgårdar. Till dig som planerar att bygga. Information 2009. Miljö & Teknik. Jordbruksverket 036-15 50 00 jordbruksverket@sjv.se www.sjv. Hästgårdar Jordbruksverket 036-15 50 00 jordbruksverket@sjv.se www.sjv.se Till dig som planerar att bygga Naturvårdsverket 08-698 10 00 registrator@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se Boverket

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR SANDSTUGAN VID UTTRANS SJUKHUS. Samhällsbyggnadsförvaltningen OKTOBER 2012

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR SANDSTUGAN VID UTTRANS SJUKHUS. Samhällsbyggnadsförvaltningen OKTOBER 2012 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR SANDSTUGAN VID UTTRANS SJUKHUS 1 Samhällsbyggnadsförvaltningen OKTOBER 2012 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Ekologi Platsen har stor potential genom att det ligger högt med vacker

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 Österåker, Åkersberga, Säby hage, del av Hagby 1:3 mfl. Strax utanför Åkersberga centrum kommer nya bostäder att uppföras på Stora Säbys

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över Västra Söderby Del 4 Vattentornsområdet

Läs mer

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande KUNGSBACKA KOMMUN NOV 2002 Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Bebyggelsen i och kring Gottskär, har under de senaste decennierna

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Monier presenterar ETT STYCKE SVENSK BYGGNADSHISTORIA

Monier presenterar ETT STYCKE SVENSK BYGGNADSHISTORIA Monier presenterar ETT STYCKE SVENSK BYGGNADSHISTORIA En naturlig produkt som bara blir vackrare med åren Från bränd lera till svensk klassiker På latin betyder tegel bränd lera. Och det är precis vad

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG BOSTAD HELSINGBORG Jurymotivering: Mariastaden i Helsingborg fortsätter att växa. Under året har NCC färdigställt ett 100-tal bostäder i en attraktiv mix av villor, radhus och kedjehus. Allt med den engelska

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun GESTALTNINGSPROGRAM Följande gestaltningsprogram gäller den tillbyggnad som sker från Lejonet 17 och ut över Hantverksgatan,

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

SPEF. trygghet för dig

SPEF. trygghet för dig RÄTT FRÅN BÖRJAN 1 SPEF trygghet för dig Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening, SPEF, är den rikstäckande branschorganisationen för murat och putsat byggande i Sverige. Föreningen grundades 1966

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering

Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2006:21 Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering Bebyggelsen utmed järnvägen i Ödåkra Helsingborgs kommun Skåne Margareta Olsson 2006 wallin kulturlandskap

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE 1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö

Läs mer

3-2014. Nytt punkthus i Kv. Bengt, Skurup Sid 6

3-2014. Nytt punkthus i Kv. Bengt, Skurup Sid 6 Objektivt 3-2014 Projekt Bågen på Kirseberg, Malmö Sid 2 Bygger för IKANO Bostad Sid 4 Nytt punkthus i Kv. Bengt, Skurup Sid 6 Kvarteret Bågen portal 2 en till Kirsebergsstaden Fotograf: Emilia Ahlgren

Läs mer

G n e s t a h ö j d e n informationsskrift

G n e s t a h ö j d e n informationsskrift Gnestahöjden informationsskrift Förord Ett samhälles utveckling går att utläsa på bebyggelsen, varje årtionde har olika byggnadsstilar. Därför är det viktigt att Gnestahöjdens tidstypiska karaktär bevaras.

Läs mer

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC Hitta stilen till ditt hus - renovering med VELFAC 2 VELFAC 400i Hitta stilen till ditt hus Fönster har en stor betydelse för hur ett hus upplevs. De ger både exteriör och interiör en speciell karaktär.

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05

Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05 Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05 1 Innehållsförteckning sid 2 Inledning sid 3 Illustrationsplan sid 4 Det stora Landskapet - idag sid 5 Det sora landskapet - framtid

Läs mer

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

KVARTERET KABELVERKET m.fl.

KVARTERET KABELVERKET m.fl. KVARTERET KABELVERKET m.fl. SOLBERGA, STOCKHOLM FÖREKOMST AV FORNLÄMNINGAR ANTIKVARISK UTREDNING JUNI 2013 Antikvariska konsultbyrån Fil.dr Staffan Nilsson Torsgränd 25 113 61 Stockholm Telefon och fax

Läs mer

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN KERSTIN MANDEN-ORN B randmursmålningar Inne på gården Teknologgatan 9 kan man se den brandmursmålning som på stadsmuseet givit upphov till en genomgång av bevarade brandmursmålningar i Stockholm. Stadsmuseet

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppet 17, Viken Höganäs kommun, Skåne län

PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppet 17, Viken Höganäs kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppet 17, Viken Höganäs kommun, Skåne län HANDLINGAR Plankarta med planbestämmelser och illustrationskarta Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

B Y G G A P Å L A N D E T

B Y G G A P Å L A N D E T B Y G G A P Å L A N D E T Bygga på landet Vill du bygga hus på landet? Då vill vi gärna berätta om några regler som gäller, hur din ansökan hanteras och bedöms samt ge råd om saker att tänka på för att

Läs mer

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Fornminnesguide En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Välkommen! Tanken med denna fornminnesguide är att du enkelt ska kunna göra din egen fornvandring, lära dig mer om vår forntid

Läs mer

ARNA Kulturum / Harlösa. KULTURUM / BLIGEHUS ARNA i fågelriket - en helt ny slags mötesplats. Visionskiss 2014-06-25

ARNA Kulturum / Harlösa. KULTURUM / BLIGEHUS ARNA i fågelriket - en helt ny slags mötesplats. Visionskiss 2014-06-25 KULTURUM / BLIGEHUS ARNA i fågelriket - en helt ny slags mötesplats Visionskiss 2014-06-25 BAKGRUND ARNA (Art and Nature) 2011 startades i Fågelriket ett artist in residence med namnet ARNA som snabbt

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

PJÄTTERYD. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning 2014-08-29

PJÄTTERYD. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning 2014-08-29 PJÄTTERYD Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN Sammanfattning 2014-08-29 Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan Samrådsredogörelse medborgardialog del Pjätteryd 2014-05-20 Samrådsredogörelse,

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Kapitel 7. Från Strömsholmen till Tingshusdammen

Kapitel 7. Från Strömsholmen till Tingshusdammen Kapitel 7 Från Strömsholmen till Tingshusdammen Strömsholmen Vy från Ekmarkspark med Strömsholmen till höger. Bebyggelsen på Strömsholmen i mitten av 1890-talet, från vänster fabriksbyggnaden, målarverkstaden

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer