en 80-årig historia Examensarbete av Erica Ek Boman Kulturturism med marknadsföring Bild från Mariestads bildarkiv/stadsbiblioteket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "en 80-årig historia 1928-2008 Examensarbete av Erica Ek Boman Kulturturism med marknadsföring Bild från Mariestads bildarkiv/stadsbiblioteket"

Transkript

1 en 80-årig historia Bild från Mariestads bildarkiv/stadsbiblioteket Examensarbete av Erica Ek Boman Kulturturism med marknadsföring

2 INLEDNING... 3 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 METOD... 3 KÄLLDISKUSSION... 3 AVGRÄNSNING... 3 KARLSHOLME 80 ÅR Malmö det var här allt började år... 4 Carlsholmes början till en 80-årig historia... 4 Första året... 6 Andra året... 6 Fler upprustningar... 7 Stort uppdrag Mariestad 350 år... 8 Carlsholme blir Karlsholme... 8 Nya byggnader café och friluftsteater Framträdanden Publikrekord med Snoddas Första krisen närmar sig Försäljning av parken? Dragning av publik Folkparken säljs och blir arrendator i sin egen park Klagomål kring dansen Brand på rotundan Heltidsanställd parkföreståndare Ytterligare katastrofer Klagomål mot folkparken Mariestads 400-årsjubileum Marknader Trender genom åren Vändpunkt Floppar! Idag Vart är folkparken på väg? KÄLLFÖRTECKNING

3 Inledning Bakgrund och syfte Sommaren 2007 gjorde jag min LiA, Lärande i arbete, på Karlsholme Folkets park firar folkparken 80 år. Under dessa år har det hänt en hel del och väldigt lite finns nedskrivet. Det var under någon av mina praktikdagar som det slog mig att denna tid är ju något att dokumentera! Det finns bara ett gammalt häfte med folkparksfakta under tiden och två album med urklipp från några år samlat. Texten i häftet är dessutom en svårläst text då den är skriven med skrivmaskin och utan layout. Men faktan i häftet tillsammans med mer berättelser och information om vad som har hänt är verkligen intressant. Folkparken har något speciellt över sig. De flesta har besökt den vid något tillfälle. I denna text kommer du att kunna läsa om vad för artister som har uppträtt folkparken, annat som har hänt, flippar och floppar, betydelsefulla eldsjälar, se gamla annonser och urklipp. Mitt syfte är alltså att dokumentera Karlsholmes utveckling under 80 år. Trevlig läsning! Frågeställningar Vad har hänt under Karlsholmes 80-åriga historia? Kommer folkparken att leva vidare? Metod Jag har med hjälp av den skriftliga information som finns tillsammans med intervjuer med folkparkssjälarna Jan Johansson och Björn Bergström samlat in information till mitt arbete. Allmän fakta har jag hämtat från skrivna böcker om folkparker och från Internet. Källdiskussion Mitt källmaterial är enligt min mening tämligen tillförligt. Det bygger till viss del på muntliga minnesbilder. De människor jag har pratat med är människor som brinner för det de gör och har varit med länge i folkparkens utveckling. Den skriftliga informationen är väldigt noggrann i sig. Tidningsartiklarna däremot kan ge olika information, till exempel om det var fullsatt eller lite publik på föreställningarna. Avgränsning Avgränsning har gjort utifrån det källmaterial som finns bevarat, vilket är begränsat. 3

4 Karlsholme 80 år 2008 Malmö det var här allt började Den första folkparken bildades i Malmö Det var en nöjespark kallad Folkets park. Två år tidigare hade denna park varit arbetarnas park, en samlingsplats avsedd för de unga arbetarna så de hade någonstans att vara och ha sina möten ostörda. Socialdemokratiska föreningen i Malmö arrenderade denna park i två år med en arrendesumma på 800 kr per säsong. Det var under som industrialismen expanderade och arbetarklassen var på frammarsch. Man var på olika sätt tvungen att slåss för sina intressen. Det bildades då många organisationer, fackliga och politiska. På somrarna var man utomhus vid mötena och under vintern kunde man få hyra in sig i lokaler, men det var många som inte ville eller vågade hyra ut sina lokaler. Det sades att socialisterna ville störta samhället i grus och aska. Det blev inga problem med ett eget hus eller parkområde. Parken i Malmö, Möllevångsparken, blev efter två år en nöjespark kallad Folkets park. Den köptes 1892 med sex tunnmark land för kronor. Att namnet blev Folkets Park var följdaktigt då Sveriges första Folkets Hus hade öppnats ett år tidigare i Malmö, för mötesverksamhet med mera. Namnet kommer efter det belgiska Maison de Peuple. Strax efter öppnades det fler och fler folkparker i städer som Helsingborg, Lund, Ystad och Trelleborg. Eskilstuna Folkets Park var en av de första folkparkerna som öppnades utanför Skåne. Nu hade folkparksidén spritt sig runt om i landet. Västerås öppnade folkpark 1899 och sedan följde Kalmar, Enköping, Sundsvall, Örebro och Falun. Folkets Parkers Centralorganisation tillkom för att främja samarbete mellan föreningarna och för att förbilliga artistengagemang och olika inköp. 80 år 2008 fyller Mariestads Folkets Park Karlsholme 80 år! 1928 bildades en folkparksförening efter att Axel Fjellman hade tagit över arrendekontraktet på marken. Men namnet Karlsholme kommer från slutet av 1700-talet då handelsmannen Carl Jakob Carlkvist köpte holmarna västra och östra Skarnholmarna. Genom en nyanlagd väg förband han holmarna med fastlandet och döpte området Carlsholme efter sitt förnamn. Det blev då ett park- och rekreationsområde och Carlkvist hade ett eget sommarställe på holmen. Nästa ägare blev garvaren J.A. Ekberg som kom över Carlsholme efter en stor stadsbrand Han flyttade då dit sitt garveri som han fick förstört i branden. Ekberg arrenderade ut parkområdet på talet till A. Vretman som på platsen hade frilufts- och nöjespark. Nästa arrendator blev Axel Fjellman. Carlsholmes början till en 80-årig historia Axel Fjellman var företrädare för Mariestads Folkets Hus förening som bildades Det var en förening bland många fackliga, politiska och ideella organisationer som bildades inom 4

5 arbetarrörelsen i Mariestad, många med särskilt intresse för arbetarnas fritidsintressen. Vretman, som erbjöd Fjellman att överta hans arrendekontrakt, ville också att Fjellman skulle ta över byggnaderna och inventarier som tillhörde parken. Det var två paviljonger med serveringslokal, stolar, bord och serviser och ett piano. Vretman ville ha 3700 kronor och markarrendet var då 1800 kronor per år och det återstod två år på kontraktet. Folketshusföreningens styrelse höll den 11 juni 1928 sammanträde och diskuterade förslaget, och man var lockad av att få ett område till en folkpark så man beslöt att tillsätta en utredningskommitté för att sedan kalla representantskapet till ett extra möte för att ta ställning till Vretmans erbjudande. Man beslöt vidare att om inte folketshusföreningen skulle överta kontraktet så skulle man bilda en folketsparkförening. Man bildade en interimstyrelse för att förhandla med Vretman och fru Ekberg. Syftet skulle bli att bedriva Folkets Parkrörelse eller liknade verksamhet på Carlsholme. Vinsten skulle tillfalla folketshusföreningen och namnet skulle bli Folketsparkföreningen Carlsholme. För att komma igång med denna verksamhet lånade man pengar av arbetsorganisationerna i stan. Man lånade 500 kr av Folketshusföreningen, 1000 kr av Pappers avd 78 och ytterligare 350 kronor från de tre organisationerna. Folkparksföreningen och dess styrelse bildades den 5 juli 1928 efter att man kallat till möte och 21 personer hade anmält sig intresserade. Den första styrelsen bestod av: Ordförande: Vice ordförande: Kassör och Parkföreståndare: Sekreterare: Vice sekreterare: Styrelsesuppleanter: Revisor: Revisorsuppleant: Postiljon Gustav Blomqvist Fabriksarbetare Josef Göthe Fabriksarbetare Ernst Falk Fabriksarbetare Sanfrid Engström Farbriksarbetare George Klint Fabrikör Axel Fjellman Fabriksarbetare Axel Persson Fabriksarbetare Hugo Svensson Boktryckare Adolf Lindqvist Fabriksarbetare Bertil Magnusson Man betalade 2 kronor per person och arrendekontraktet med fru Ekberg skrevs på 10 år med uppsägningsrätt efter 5 år. Arrendet blev 1800 kronor per år och köpekontraktet innehöll inventarier för 3000 kronor, vilket man lyckats pruta ner med 700 kronor. 5

6 Första året Det första året bedrevs parken under juli-september. Redan kvällen efter att folketsparkföreningen hade bildats arrangerade man danskväll. Detta blev en lyckosam start då det finns bokförd inkomst från kvällen med 83,20 kronor. Dansmusiken kostade 34 kronor. Folkets park Carlsholme blev medlem i folkparkernas centralorganisation, FPC, den 1 januari För att lära sig mer om hur man skötte en folkpark gjorde parkföreståndaren studiebesök i närliggande folkparker. Caféet på Carlsholme var öppet varje dag och personalen som bestod av föreståndarinna och två serveringsbiträden sålde hembakat bröd. Det första stora arrangemanget, Ryska sångkören som turnerade åt FPC, blev ingen succé. Gagesumman var 200 kr och inträdesavgifterna blev bara 126 kronor. Säsongen slutade emellertid bra då de övriga arrangemangen och uthyrningar till organisationer gav bra resultat. Det börjades redan diskutera om man skulle köpa Carlsholmeparken. Säsongen avslutades med en stor illuminationsfest, en fest där man klädde parken med ljusslingor i träden och lampor lite varstans. Omsättningen på det första året blev kronor. Vid bokslutet fanns det 214,78 kronor över. Man hade betalat Vretman för inventarierna men man hade i gengäld lånet till organisationerna kvar på 1050 kronor. Källa: Bildarkivet/Stadsbiblioteket Dåtidens dansbana Andra året Det andra året ville man förbättra parkens byggnader och bygga toaletter. Det fick man göra, men föreningen fick stå för kostnaderna. Fru Ekberg som var företrädd av sin son, dispontent Ekberg, visade istället ett förslag på sommarrestaurang och åretruntbyggnader. Ordföranden i föreningen Gustav Blomqvist ville att man skulle diskutera ett köp av parken, då man också kunde uppföra ett Folkets Hus. Ekberg begärde kronor men detta tyckte föreningen var ett alldeles för högt pris. En arbetsgrupp på 15 personer bildades och man snyggade upp parken med planteringar och utfyllnad av de största sumphålorna. Det fanns ingen ordentlig 6

7 väg in till parken, vägen gick mellan industri- och bostadsområde. Några år efter anlades det en väg som mynnade ut på Nygatan. Arbetsgruppen hade som uppgift att sköta parken, försäljning och mottagning av inträdes- och dansbiljetter. Lönen var 2 kronor per man vid varje kväll man arbetade och man skulle också motverka rusdrycksmissbruket och föregå med gott exempel. Det hände en gång att en arbetslagsmedlem fick sluta. Det hade uppstått en tvist mellan styrelseordföranden och ett musikkapell och arbetaren tog musikkapellets parti. Efter att styrelsen tog upp detta på ett möte beslöt man att han fick gå på grund av att han uppfört sig illa mot ordföranden. Kaféföreståndarinnan fick också sluta efter att hon inte ville redovisa kassan efter kassörens anvisningar. Detta togs upp och diskuterades i ett styrelsemöte. Även detta andra verksamhetsår slutade bra efter att man blivit erbjuden att stå för servering till hantverksföreningen. Detta fick man 300 kronor för. Året slutade med vinst på 2500 kronor. Säsongen avslutades detta år med supé för alla frivilliga medverkande i parken. Fler upprustningar Föreningen ville uppföra en entréportal och scen för mindre sällskap vilket inte parkägaren ville engagera sig i. Föreningen tog därför saken i egna händer och snickare Augustsson gjorde efter en ritning av Georg Klint en portal där kostanden blev 425 kronor för material och lön. Snickare Göransson gjorde en arbetsritning till en musikestrad efter en skiss av Josef Göthe som grund. Den visades upp för styrelsen och Göransson erbjöd sig också att bygga estraden för 2000 kronor. Med detta byggande och alla vatten- och sumphålsutfyllnader började parken bli en allt mer funktionsduglig folkpark. Utöver detta hyrde folkparken droskägare Gustavsson att göra studieresa till folkparker i Värmland och Närke för att skaffa mer kunskaper om parkskötsel. Han iakttog att det fanns ett stort intresse för teater bland arbetarna, att det var viktigt att parken hade bra ordning och att belysningen var viktig. Bakom de välordnade parkerna spårades en intelligent och målmedveten arbetarklass och bakom de sämre skötta parkerna gjordes motsatsen påmind. Gustavsson ansåg att parkföreningen i första hand borde satsa på att förbättra belysningen och byggnader. Kommunstyrelsen (magistraten) fick ta emot ett klagobrev från kyrkorådet om att danserna höll på ända till midnatt på lördagsnätterna. Detta var olämpligt för ungdomen som var så skötsam och arbetade. De behövde avkoppling vilket de inte fick då det var för mycket oväsen på lördagsnätterna. Ekberg och kommunstyrelsen tyckte att det var obefogat klagomål. De första åren gick bra för folkparken men sedan man börjat snygga upp parken blev det inget överskott i kassan vare sig 1932 eller fick parkstyrelsen en ny ordförande då Gustav Blomqvist valt att avgå. Ernst Falk, som tidigare suttit som sekreterare, ersatte posten och han blev i sin tur ersatt av Josef Falk. Folkets Hus föreningen blev erbjuden att köpa åkare Lundqvists fastighet i hörnet på Västerlånggatan/Telegrafgatan för kronor för att där bygga ett Folkets Hus. Samtidigt ville folketsparksstyrelsen att Carlsholme skulle köpas och att ett Folkets Hus skulle byggas 7

8 där. Folketshusföreningen tyckte inte att något av förslagen var passande nog. De beslutade att avvakta och skynda långsamt. De ville skaffa sig mer kapital genom ökad andelsteckning. Stort uppdrag Mariestad 350 år 1933 firade Mariestad 350 år och folkparken fick då en förfrågan av hantverksföreningen att ordna serveringen inom utställningsområdet och nöjesfältet. Detta var ett stort uppdrag för en ung förening och innan man bestämde sig gjordes omfattande beräkningar. På våren 1933 var diskussionerna klara och man hade bestämt att anta uppgiften. Det ekonomiska resultatet blev mycket bra, mycket tack vare att man haft hjälp av många entusiastiska och frivilliga krafter. Serveringen på utställningen slutade på kronor och på nöjesfältet kronor. Kassören sov denna natt med pengarna i sängen tills banken öppnade på morgonen! 1933 hade föreningen skött parken i fem år och då hade de rätt att säga upp kontraktet. Det fanns då två vägar att gå. Det ena var att förhandla om nytt kontrakt och det andra att diskutera med Ekberg om upprustningen av parkområdet. Det slutade med att arrendesumman blev sänkt till 1300 kronor per år om man stod för markunderhållningen i parken. Det man åtog sig här är grunden för det folkparksområde som fanns i alla fall 50 år senare. Det första önskemålet man hade var att få en ny cafébyggnad. Man ansåg att inte parken var tillräckligt bra utan nya byggnader men den gamla fick duga några år till då Ekberg inte ville bygga nytt. Anledningen var att han inte visste vilka krav som skulle ställas på byggnaden från hälsovårdsnämnden blev ett förlustår. Frågan blev om man skulle fortsätta med parkrörelsen. Styrelsen hade sammanträden där man kom fram till att man ville fortsätta men med en till arrendesänkning. Det nya avtalet skulle enligt Ekberg bli på 10 år, arrendesumman 1000 kronor och parkföreningen skulle bygga ny cafébyggnad för 5000 kronor, som skulle tillfalla Ekberg efter tio år. Men detta sa föreningen nej till. Föreningen vill bygga en gammeldansbana på västra udden vilket Ekberg gick med på och arrendesumman blev 1000 kronor. På denna tid fanns konkurrenter som det gör idag. Den största konkurrenten ansåg man var Krontorps IK s festplats. Man ville till och med att det inte skulle ges tillstånd för Krontorp att anordna fester. Karlsholme ställde in arrangemang då en stor artist kom till Krontorp. För organisationer som hyrde folkparken för egna arrangemang ville man godkänna eller boka artisterna åt festarrangören för att folkparken ansåg sig vara ansvariga för de program som bjöds i folkparken. Carlsholme blir Karlsholme 1937 gick man mot köp av ny mark. Fjellman hade genom sitt uppdrag som kommunalpolitiker vetskap om att mark på Marieholmsgärdet skulle förvärvas av kommunen och Fjellman fick löfte från drätselkammaren att man skulle ta hänsyn till folkparksföreningens önskemål om mark. Nu hade man något att sätta emot Ekberg då man diskuterade upprustning och markarrende. Ekberg erbjöd i början på 1937 markområdet för kronor. Detta tyckte Gunnar Svensson var alldeles för dyrt så han bjöd emot

9 kronor och sedan kronor. Då fick Ekberg för sig att han inte längre ville sälja till folkparksföreningen och att de skulle få flytta. Han hade skrivit ett köpekontrakt med dir. Andersson från Stockholm från och med den 1 juli 1938 och då skulle folkparksföreningens byggnader rivas. Axel Fjellman fick i början på 1938 ett brev då egendomsmäklaren Ekberg blivit inkopplad att man nu kunde få köpa marken för kronor. Ett pris som inte var orimligt med hänsyn till huspriserna som förelåg. Fru Ekberg ville dessutom hellre sälja till folkparksföreningen. Den 9 februari 1938 skrev man under köpekontraktet på kronor och blev ägare till parken. Från och med den här dagen ändrade man från att ha skrivit Carlsholme till att skriva Karlsholme. Man band sig också till att köpa alla läskedrycker från Karlsholme bryggeri och bryggeriet stod med fri is till föreningen. Finansieringsfrågan löste man genom att Folkets Husföreningen ställde upp med 8000 kronor och man lånade pengar av banken med parken som säkerhet. Det ingick också att bygga en väg ut till Nygatan och anlägga en övergång för järnvägen mellan stationen och hamnen. Nu när man ägde mark och var fastighetsägare bildade man en ekonomisk förening. Den nya styrelsen bestod av 7 personer: Ordförande Snickare Sven Bäckman Vice ordförande Diversearbetare Gustav Johansson Kassör Chauffören David Hagman Sekreterare Fabriksarbetare Einar Carlqvist Vice sekreterare Fabriksarbetare Einar Nilsson Styrelseledamot Fabriksarbetare Göte Karlsson Styrelseledamot Järnarbetaren Oskar Svensson Styrelsesuppleant Fabrikör Axel Fjellman Affärsbiträde John Åkerberg Fabriksarbetare Gustav Engström Revisor Fabriksarbetare Hugo Svensson Fabriksarbetare Oskar Carlsson Fabriksarbetare Axel Persson Revisorsuppleant Plåtslagare Axel Claesson Fabriksarbetare Gunnar Svensson Nu när föreningen ägde parken kunde man förverkliga drömmar om att bygga ut parken. Detta hade man diskuterat med Ekberg under tiden parken arrenderades utav dem men utan framgång. Man byggde cafélokal, spelhallar, dansrotunda och friluftsteater under de närmaste 5-6 åren. Sankmarken fylldes ut och besåddes med gräs. Man planterade också träd och buskar. Man fick förslag från FPC och från andra håll om cafébyggnad. 9

10 Nya byggnader café och friluftsteater Det förslaget som accepterades byggdes och tjänade sedan som café i 42 år. Detta gick på kronor och man hade gjort mycket själva på arbetet. Byggnaden var färdig till säsongens början Caféet var utrustat med elspis och toalett. Väggarna kläddes med unicafabriken Tidans fiberplatta Tidanit. Man fick 60 kronor om året för att AB Tidan fick ha en reklamskylt för sin tidanit i lokalen. Ny cafébyggnad medförde mer arbete och man beslöt att skaffa en parkföreståndare igen. Det fick ordförande Sven Bäckman ta på sig. Man ville ha en året runt byggnad där man kunde ha verksamhet även på vintern, en inbyggd dansrotunda. Detta började diskuteras redan innan cafébyggnaden stod klar började man bygga efter ritningar från Fribärande takkonstruktioner i Töreboda. Sven Bäckman utsågs som arbetsledare då man valt att bygga den helt i parkföreninges regi. Under diskussionerna om dansrotunda hade man snyggat till i parken med hjälp av trädgårdsarkitekt Ulla Bordorff. Dansbanan invigdes lördagen den 25 januari De två första månaderna gick väldigt bra. Överskottet blev 2000 kronor netto, så en dansbana var tydligen efterlängtad. Första året var besökssiffran 8801 personer. Kostnaden för byggnaden blev kronor och ytterligare 6000 kronor då man byggde till spelhall, entré och toaletter. Sven Bäckman fick nu ägna sin tid åt att bara vara parkföreståndare och ordförandeposten ersattes av Sigurd Larsson. Det blev en byggnad av en friluftsteater efter en ritning av Fribärande takkonstruktioner. Den skulle rymma 500 sittplatser och 1000 ståplatser. Man löste finansieringen genom att kommunen betalade tillbaka nöjesskatt på 1500 kronor i åtta år = kronor, det var en skatt som man lade på varje biljett till arrangemangen. Man fick bidrag från FPC på 5000 kronor och resten med inteckningslån från banken. Det var byggnadsfirman Bröderna Persson som ansvarade för byggandet av byggnaden och den skulle vara klar den 15 mars Det blev en invigning den 5 juni med en föreställning av operetten Teaterbåten i uppsättning av Gustav Verner. Detta blev ett lyckat arrangemang då det var ett av de bästa nöjesarrangemang man kunde få. Det kom specialinbjudna gäster som arbetare och entreprenörer som varit med i bygget, stadsfullmäktige och drätselkammarens (kommunstyrelsen) ledamöter och tjänstemän och sedan 341 övriga personer. Denna kväll fick man inkomster i inträde på 2287 kronor och operettsällskapet kostade 1500 kronor. 10

11 Källa:Bildarkivet/Stadsbiblioteket Vy över Karlsholmeparken Det man ville ha byggt på folkparken hade man nu gjort och man kunde erbjuda ett brett utbud som skulle passa alla. Man trodde att framtiden var ljus, Vårat gäng, en revyteater drog 1381 personer och intäkterna blev 2600 kronor. Ett arrangemang som gick bra då gagesumman var 850 kronor. Framtiden blev inte ljusare. Snarare mer bekymmersam än tidigare år Ända till 1950-talet var det gott om publik men räntor och andra omkostnader gjorde att det blev förlustår. Mellan förlorade man kronor och det blev lika mycket till inom de närmsta 10 åren. Ordföranden Sigurd Larsson avled 1944 och det blev Helmer Backlund som efterträdare med Olle Wettergren som vice ordförande. Under många år framöver kom Backlund och Wettergren att spela stor roll för folkparken tillsammans med Curt Kula Karlsson, Bengt Målarn Eriksson, Åke Johansson, Evy Carlén och Hilding Björklund. Metall avd 19 använde sina strejkande medlemmar att arbeta i parken till en ersättning av cigaretter, fribiljetter eller annat liknande. Det fanns massor att göra, till exempel utfyllnad och plantering i östra parkdelen mellan friluftsscenen och dansrotundan. Dansarna som besökte rotundan ville att det skulle finnas en servering men det fick man inte bygglov till. Man hade tänkt lösa det genom en utbyggnad av rotundan. 11

12 Framträdanden Ett återkommande inslag på parken var Malmstenstruppen var biljettpriset för att gå och titta 1 krona för ståplats och 1,75 för sittplats. Malmstenstruppen var ett internationellt konstnärssällskap som framförde ett oöverträffat sensationsprogram med kinesakrobater, cyklande hattjonglör, ekvilibrister, balanskonstnärer med mera. I programmet framfördes även musik av Malmsten Girl. Efter framförandet avslutades kvällen med dans. Gruppen var väl kända i folkparkerna i Sverige och de var även kända utomlands. Gruppens grundare Fritiof Malmsten kallades länge Mr Folkpark. Han gjorde sin sista show Fritiof och hans bror Helges mest kända framträdanden är ett nummer där Helge på toppen av Katarinahissen i Stockholm, 63 meter över marken, balanserade på sin cykel med utsträckta armar och ben och ovanpå hans huvud stod Fritiof, på huvudet. Detta ville man göra i Paris på toppen av Eiffeltornet, men de franska myndigheterna sa nej. Midsommar samma år firades på Karlsholme med Birger Larssons orkester från Stockholm. De framträdde på den nya scenen alla tre dagar. Med fanns även refrängsångerskan Eva-Lisa Lennartsson. Hon och orkestern var väl kända från radion. På bryggan kunde man dansa till Swedish Band från Töreboda. För övrigt fanns nöjesanordningar och serveringar. Ett exempel på en operett som framträdde är Hovloge (Konung för en natt) som gavs av Signe Eklöfs sällskap. Det var en spirituell, glad och charmfull operettnyhet efter en engelsk novell. En talrik publik infann sig trots det inte så idealiska vädret. Karlavagnen hette en revy där främst kvinnor spelade. I recensionerna framgår det att programmet var omfattande, bra komponerat, utmärkta musikaliska prestationer men att texterna var lite väl undermåliga. Säsongen 1945 inleddes den 28 april med en musikalrevy med Cubanerna som tog med publiken på en tur mellan Stockholm Cuba. Ordförande Helmer Backlund sa i en intervju att sommarprogrammet även i år blir omväxlande och gediget med teater, operett, revy, cabaré och solister. Med den nya scenen kunde man ta emot större sällskap och allt som artistförmedlingen har i sin repertoar. 12

13 Gösta Jonssons revy Hur va de? drog mycket publik och fick goda recensioner. Goda recensioner fick parken när Hans nåds testamente gav sin föreställning på friluftsteatern. Huvudrollsinnehavarna Hildning Gavle och Gerda Lundequist sa efter föreställningen att Ni kan känna er stolta över er folkpark. Det är en av de vackraste vi varit i. Och akustiken i teatern är utmärkt. Publiken var trevlig, ja, vi trivdes verkligen. I Hans nåds testamente skildrade Hjalmar Bergman vardagens människotyper. När Revykarusellen gästade Karlsholme Folkets park var det inte fullsatt. Enligt en recensent torde det bero på att publiken under kort tid hade bjudits på tre revyer. Det kan bli för mycket även av det goda. Ty det skulle inte bero på Scalateaterns revy. Men det var inte enbart goda recensioner. Ett av sommarens intressantaste teaterevenemang var Seger i mörkret med Karin Kavli. Pjäsen handlade om en ung och glad societetsflicka som drabbades av en hjärnsjukdom och som i dödens skugga upplever en intensivt gripande kärlekssaga. En hjärnkirurg opererar henne och blir sedan hennes make. Karin Kavli var en populär scenstjärna som bland annat uppträdde i jättesuccén Serenad på Oscarsteatern i Stockholm. Säsongsavslutning skedde i form av en illuminationsfest under två dagar. Det var dans och underhållning. På söndagen avslutades säsongen med ett stort fyrverkeri, komponerat speciellt för folkparken hade folkparken cirka besökare firades midsommarhelgen med ett stjärnprogram. Bertil Boo sjöng sommarens populära melodier, revykungen Karl-Gerhard uppträdde med egna originella och populära kupletter, Gunvor Norlin sjöng visor, seriösa schlagers och pigga skärgårdslåtar. Som vanligt var det också dans och servering. Det var en av de dyraste helgerna och glädjande nog kom det stor publik alla dagarna. 13

14 Över en lördag och söndag anordnade Mariestads seglarklubb, MSK, seglarfesten där föreningens egna förmågor stod för scenprogrammet med en cabaré. Utöver det var det dans båda kvällarna, barn- och familjefest med skämttävlingar, lekar, tombola med mera. Seglarfesten anordnades varje år fram till friluftsteatern brann. 14

15 50-talet började med den populära radioartisten Sven Arefeldt med Harmony Sisters. Arfeldt var känd från radion och på scenen lekte han med pianot som blev hans personliga stil i hans program. Finskorna Harmony Sisters blev välkända artister genom deras turnéer för deras mjuka och klingade röster. Över 1000 personer besökte folkparken denna kväll. Piletto, jonglörernas konung, gästade Karlsholme med sina skickliga och roliga jonglörskonster. Ett program som skulle vara en världssensation. Kvällen efter fick folkparken besök av publikfavoriten nr 1 Sigge Fürst. Han smittade Sverige med sitt frejdiga humör i radioprogrammet Frukostklubben. Sommarens stora musikprogram stod Folkparkernas Konsertorkester för. Publiken var fåtalig. Kanske berodde det på tråkigt väder, men de som kom behövde inte ångra besöket. Det bjöds på en väl sammansatt konsert med verkligt god kvalitet. Mästerverk som spelades var till 15

16 exempel Bizets Carmen, Vals ur Törnrosa av Tjajkovskij samt Franz Liszts ungerska rapsodi nr 2. Operettmelodier, jazz och sång blev det också. Operetten Djävulsryttaren gjorde publiksuccé. Midsommarhelgen firades med Harry Brandelius och Inglalill Rossvald. Brandelius, som många gånger uppträdde tillsammans med hans fru, har vart ett stående inslag i folkparkerna. Den här säsongen var de nyss hemkomna från en succéartad turné i Amerika. På midsommardagen uppträdde Kvartetten Gnäggers med humor och ett glatt humör. Det var en ungdomlig sångkvartett som skaffade sig stor popularitet trots att det bara var andra säsongen i folkparksvärlden. Deras program bestod av svenska och amerikanska toppschlagers och evergreens i fyrstämmiga moderna specialarrangemang. Junifesten var en fest som anordnades flera år besökte Alice Babs med Bror Nilssons orkester parken. De stod för ett program med swing, jazz, joddling, visor ett program för gammal som ung. Unga Ebbe Cornelie framförde film- och operettmelodier. Det var även en stor barn- och familjefest med skämttävlingar, barntombola lekar med mera, dans och dragkampstävling mellan lag från företag i Mariestad. Publikrekord med Snoddas Hedström och Lindqvist var ett revypar från Mariestads som var väl sedda artister. De kompletterades senare av sångaren Bertil Boo. Bertil Boo drog till ett framträdande helt själv 2100 personer. Men detta var dock inte publikrekordet, det hade Edvard Persson på 2529 personer. Detta rekord fick han behålla fram till juli 1952 då Gösta Snoddas Nordgren satte den största publiksiffran i parken för bara en artist, han drog 2756 personer vid ett uppträdande. Ett rekord som senare ersattes av Micheal Landon från Bröderna Cartwright. Snoddas slog igenom i radioprogrammet Karusellen och 1953 var hans storhetstid. På scenen ackompanjerades han bara av ett dragspel och sjöng Hadderian, Barndomshemmet, Mor lilla mor och Kentucky-Jim. Han satte ett ton i den svenska folksjälen. Snoddas blev ett av de första massmediefenomen som på ett amerikanskt vis har lanserats och exploaterats i Sverige. Mellan numren tittade han blygt ner i scenen, han bara sjöng sina låtar - inget professionellt och ingen entertainer. Men han förtrollade sin publik. De kom i tusentals och satte publikrekord i folkparkerna. Snoddas förknippades med det äkta och genuina, det helyllesvenska. Det han framträdde med var en blandning mellan folkvisa och gamla skillingtryck, bondvals och folklig schlager. Det var välbekant och tryggt, sånger som publiken kunde nynna och sjunga med i. 16

17 Ekonomin var inte bra så man sökte hos staden att slippa betala nöjesskatt och elavgifter men detta gick inte igenom. Första maj demonstrationen 1952 lades på folkets park och folkparken fick då en gåva av arbetarorganisationerna i Mariestad. Det var ett byst föreställande Per-Albin Hansson som placerades vid fontänen mellan friluftsteatern och caféet. Den fick sällskap av en rådjursstenget man tidigare köpt. Man markerade också ut gränsen mellan stadens park och folkparken med ett stängsel och vid entrén ett vändkors med räkneverk. Första krisen närmar sig Revisorerna hade nämnt att de tyckte att kontrollen på parkens olika grenar var för enkel. Hilding Gustavsson och Sylvan Sylmé hade tidigare hyrt spelhallarna. Eftersom intresset för att arbeta i parken hade minskat ville man nu att kontrollen över kiosken skulle skärpas eller att man skulle hyra ut även den på entreprenad. På ett styrelsemöte 1952 hoppades man att detta skulle få en lösning. Det blev inte mycket diskuterat förrän Wettergren avsade sig allt arbete inom styrelsen. Vice ordförande Arne Pettersson fick ta över Wettergrens ordförandetitel och Yngve Johansson blev ny parkförestånadare. Wettergren hade haft båda posterna. Wettergren kom dock tillbaka efter tre år med Curt Kula Karlsson som parkföreståndare för revisorerna hade sagt till Karl Halldin att de fick sköta parken själva tills man hittade nya. Wettergren och Karlsson arbetade tillsammans på dessa poster i 10 år framöver var ett dåligt år ekonomiskt och med kris inom parkstyrelsen. Det fanns inga egna tillgångar. Ändå hade publiktillströmmingen varit bra. Man fick lån från FPC och av banken fick man uppmaning om att sköta avbetalningarna. Vid ett årsmöte berättade revisorerna i en revisionsberättelse att de hade obetalda räkningar på kronor. Man hade också skrivit med fyra punkter man ansåg att styrelsen borde diskutera. Detta var; Parkrörelsens upphörande Kraftig kommunalt stöd Folkets Husföreningen övertager Teater-Bio och överskottet på biorörelsen används till att övertaga parkföreningens lån och därigenom slipper parkföreningen de dryga räntorna Bättre drift av kioskrörelsen där mycket svinn nu uppstår Man fick kommunalt stöd, 6000 kronor av kronor begärda. Parkföreningen fick också intäkterna från en föreställning av teaterföreningen Rampen. Förlusttrenden gick inte att vända trots att omsättningen detta år blev kronor som var den högsta dittills. Styrelsen och revisorerna avsade sig sina poster till årsmötet 1955 då deras arbete blev mer och mer otacksamt och ifrågasatt efter att revisorerna börjat ta ut egna arvoden trots förlust och även styrelsemedlemmarna för att revisorerna gjorde det. Styrelsen som skulle avgå fick krav på återbetalning på 1300 kronor för uttagna arvoden och ersättningar men samtidigt tillerkände man 600 kronor i innestående arvodesfodringar. Trots att styrelsen endast bestod av fyra personer hävdade den gamla styrelsen att arvodet skulle gå till sju ledamöter då de fått sköta sysslor för sju personer. Man hade på årsmötet bara valt fyra personer och inte sju som det skulle vara. De sa då också att de inte tänkte 17

18 betala tillbaka något på skulden. Efter diskussioner även i nästa årsmöte beslöt man att avskriva ärendet då man inte juridiskt kunde kräva tillbaka något. Olle Wettergren och Curt Karlsson, som ledde den nya styrelsen, tyckte att det bästa var att hyra ut parkverksamheten. Det blev då Mariestad allmänna idrottsförening, MAIF, som på ett treårskontrakt med uppsägningsrätt efter ett år tog över med en årshyra på kronor. När säsongen 1955 var över ville båda parter ändra arrendesumman. MAIF ville sänka den till 9000 kronor medan parkföreningen ville höja den till kronor. Denna fråga kom de aldrig överrens om så det blev bara en säsong av MAIF som nöjesarrangör. Parkföreningen fick åter ta hand om parkverksamheten då de inte fann någon ny intressent. De hade ett tag kontakt med ett Malmöföretag men som avböjde. Säsongen 1956 bjöd på ett skiftande program på Karlsholme. Big Simon Brehms orkester med Lill-Babs Svensson bjöd på ett program med jazz, show och dans. Big Simons band var ett av Europas mest omtalade dans- och showband. De hade uppträtt både i TV och i radion. Lill-Babs fick sitt genomslag med bandet och genom succéinspelningar för Karusell övertygade hon schalgerälskarna att hon skulle bli landets nästa nya stjärna inom genren. Samma sommar uppträdde även Bertil Boo, Bob Melkers orkester, Ken Leins orkester, sångaren Lars Klintorp, Jerker Mellins sextett, operetten Frihetsbröderna och revyn För full rulle med flera. Försäljning av parken? I början på 1956 hade man ett årsmöte där man diskuterade den invit som kommit från staden att köpa Karlsholmeparken och det förslag Sigge Hofring gett om att föreningen skulle ansöka om kronor i bidrag från staden. Vid årsmötet tog man även upp andra kontakter som varit och Sigge Hoflings förslag lagt som representant från staden. Parkområdet med byggnader skulle staden köpa för kronor som var parkens framräknade skuld. Staden skulle tillsätta en styrelse som hyrde ut parken Parkföreningen skulle driva parken fram till 30 april 1957 Parkföreningen skulle tillsätta tre av de sju personer som skulle ingå in den nya styrelsen. Folkparksföreningen hade rekommenderat försäljning och årsmötet tyckte att det inte var någon trevlig utveckling men att man inte hade något val. Drätselkammarens arbetsutskott hade tagit upp frågan och var enig om stadens förslag. Trots det kom tydligen något emellan för folkparksföreningen fortsatte driva parken själva med ett kommunalt bidrag på 6000 kronor. Istället för att stå för personal till olika grenar i folkparkens verksamhet hyrde man nu ut dem. För spelhallarna fick man 4500 kronor, för våffelbageriet 2000 kronor och för caféet 2500 kronor i årsarrende. Föreningen träffade en konsult från FPC för att rådgöra om vad de skulle göra i framtiden. Det första förslaget var att de skulle starta ett teaterråd mellan folkparksstyrelsen och folkparksvänliga personer. Artur Willander och Ingemar Sternhag föreslogs från teater- och operettpubliken. FPC bidrog med 1000 kronor. 18

19 Staden ville ha med en representant i parkstyrelsen och en revisor då parken fick kommunalt bidrag. Detta mottogs och man ändrade styrelsens stadgar till sju personer varav tre revisorer. Stig Bengtsson blev stadens första representant i styrelsen. Parken fick ett till förslag från FPC. Det var att de skulle sätta upp en dispositionsplan över parken och så fick de ett förslag över åtgärder i parken för utveckling. Denna togs fram av FPC s arkitekt Folke Rydbolm sommaren Citerat stod det bland annat; Allmänt: Åtgärd 1: Åtgärd 2. Åtgärd 3 Åtgärd 4 Åtgärd 5 Åtgärd 6 Den befintliga parken är välkänd för sitt enastående vackra läge vid Vänern. Karlsholme är en tillgång för Mariestad. Upprensning av befintlig vegetation Anläggning av trafiklekskola Utfyllnad och planering av blivande festplatsen Barservering Kulturell dansbana Dräneringsarbete El-kabel, belysning Omläggning av centrala parken med rosengård och vackra gräsmattor Muddring, plantering av slänter samt holme med broförbindelse Sommarrestaurang Detta skulle kosta kronor förutom byggkostnader för bar, dansbana och sommarrestaurang och man sökte också kommunalt bidrag på kronor. När detta var åtgärdat skulle parken även bli turistreklam för staden. Till vissa delar har generalplanen legat till grund för åtgärder som senare genomförts i parken. Dansrotundan utsattes för en mindre brand som medförde en liten nedgång i antalet besökare. Men besöksantalet började öka igen trots detta och föreningen blev så optimistisk att de försökte köpa in konkurrenten Krontorpsparken, dock utan resultat. När detta inte fungerade drog man upp planer på att göra en ny entré till rotundan och konfektyrkiosker. Bygg-Sjögren hade lovat ett pris på kronor ifall han byggde det. Det blev inget av det heller men man ordnade faktiskt ny entré till parken och uteserveringen fick nytt plasttak och nya utemöbler fick den gamla dansbanan sig en uppsnyggning och vid vinterdansen introducerades garderobsavgift i rotundan var vinstår som gjorde att föreningen snart var nollställd vad det gällde disponibla medel. Bengt Målarn Eriksson anställdes som sekreterare utanför styrelsen att sköta föreningens korrespondens då det var svårt att hinna med det administrativa arbetet. Marken söder om folkparken hade HSB tänkt att bygga bostäder på. I generalplanen var detta parkeringsplatser och idrottsplats. HSB köpte då mark av folkparken för kronor. Folkparksföreningen och folketshusföreningen hade tidigare haft ett nära samband och nu tog parkföreningen upp diskussion om hur folketshusföreningens kronor skulle användas. Önskemålen från folkparken var att bygga ut rotundan med utrymmen för servering- och sammanträdeslokaler och det viktigaste var att det sanitära behövdes lösas. Diskussioner pågick i flera år. Riksorganisationerna var med och fick höra en presentation av samgående. 19

20 Trots att det var i stort sett samma personer och organisationer som andelsägare och ideologiska intressenter kom man inte fram till något resultat. Det enda man lyckades enas om var att Bernéus och Särndahl skulle få lämna ett ritningsförslag på foajé och toaletter. Detta var beräknat till en kostad på men ej heller denna byggnation kom till 1963 eller 64 då man inte fick ekonomsikt stöd från staten eller folketshusföreningen. Dragning av publik Trivselkvällar av det enkla slaget anordnades med lokala artister och amatörer för att försöka göra något annorlunda i parken och som skulle dra mer publik. Resultatet var delat. Föreningen fortsatte snart med den rutinmässiga ordningen med dans och teater eller operetter och 1964 var relativt goda år. Omkostnaderna hade blivit mindre av försöket med trivselkvällarna och överskottet blev kronor. Parken fick från bostadsrättsföreningen Rådmannen fyllnadsmassor. De två uddarna i norr fick en upprensning och det blev en bro över den smala viken. Detta kom att bli en strandpromenad med fin utsikt mot Vänern och Torsö. Man byggde också en gethage till fem getter som Åke Johansson var skötare till. Detta gav ännu fler besökare än strandpromenaden. Hälsovårdsnämnden förbjöd djurhållning i parken men eftersom myndigheternas kvarnar mal långsamt så gick hela sommaren och getterna var kvar (Sten Johansson ). Året därpå fick folkparken från Timanders Trä ett ändamålsenligt viste för getter och påfåglar och folkparken fick en ny attraktion då myndigheterna gav upp. Året därpå avgick Curt Kula Karlsson efter 10 år och Åke Johansson fick uppdraget som ny parkföreståndare. Innan Kula avgick hade han visat en detaljplan på utbyggnad av rotundan och kostnaderna uppgick i kronor. De drogs ner till hälften och då lovade staden att gå in med kronor i driftsbidrag och att bevilja kronor till byggkostnaderna. De fick lån från FPC på kronor och så fick de 5000 kronor från Teaterlotteriet men inteckningslånen blev stora och sedermera också räntekostnaderna. Om- och tillbyggnationer påbörjades vid årsskiftet Det blev nya toaletter och tvättrum, rymliga foajé- och garderobsutrymmen, artistrum, kiosker och förråd som skulle ge publiken bättre miljö och service. Men publiken kom inte tillbaka i samma utsträckning som förr, de hade fått nya inneställen att gå till. Detta förde med sig att folkparken förlorade kronor på bara några år. På höstsäsongen 1966 gav innedansen betydande underskott varje kväll. Man försökte i stor utsträckning annullera bokade orkestrar och med hjälp från FPC försökte man att göra ombokningar i den mån det var möjligt för att minska kostnaderna. Lokalerna hyrde man ut till stadens idrottsföreningar, som anordnade bingo. Som utökades från en gång i veckan till flera gånger i veckan. Leksbergs bordtennisförening hyrde lokalerna till bordtennisträning. I ersättning fick de ge en dansbana i ersättning. Den monterades upp våren därpå, Skulderna uppgick till kronor och krav kom på obetalade artistgager. Olle Wettergren avsade sitt ordförandeskap på årsmötet 1967 efter 12 år i föreningen. Hildning Björklund blev ny ordförande. Det var ingen lätt uppgift Björklund tog på sig. Styrelsen diskuterade på årsmötet om man skulle fortsätta med parkverksamheten efter att revioserna hade klagat på den höga skuldsättningen och sett det oansvarigt mot borgenärerna 20

LÅNGSIKTIG ARBETSPLAN FÖR VERKSAMHETSÅREN 2015-2017 (fortsättning på, av tidigare årsmöte beslutad, långsiktig arbetsplan 2003-2014)

LÅNGSIKTIG ARBETSPLAN FÖR VERKSAMHETSÅREN 2015-2017 (fortsättning på, av tidigare årsmöte beslutad, långsiktig arbetsplan 2003-2014) ALLIANSFÖRENINGEN FÖR BORGSTENA/TÄMTA/MOLLA ALLAKTIVITETSHALL LÅNGSIKTIG ARBETSPLAN FÖR VERKSAMHETSÅREN 2015-2017 (fortsättning på, av tidigare årsmöte beslutad, långsiktig arbetsplan 2003-2014) ÖVERGRIPANDE

Läs mer

9 Om en medlem vill överlåta sin stuga och nyttjanderätt till koloniträdgårdslott till en annan person, måste styrelsen samtycka till överlåtandet.

9 Om en medlem vill överlåta sin stuga och nyttjanderätt till koloniträdgårdslott till en annan person, måste styrelsen samtycka till överlåtandet. Säter Koloniträdgårdsförening Alnö 2013-09-03 Stadgar för Säter Koloniträdgårdförening Antagna vid årsmöte, kl. 10.00, 2014-05-03, 31 Antagna vid extra årsmöte, kl. 13.30, 2014-05-03, 9 1 Föreningens namn

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING VID ÅRSMÖTE MED IDÉ OCH UTVECKLINGSGRUPPEN KARLHOLM-VÄSTLAND DEN 29 MARS 2011.

FÖRSLAG TILL DAGORDNING VID ÅRSMÖTE MED IDÉ OCH UTVECKLINGSGRUPPEN KARLHOLM-VÄSTLAND DEN 29 MARS 2011. Verksamhetsberättelse 2010 Idé och utvecklingsgruppen Karlholm Västland FÖRSLAG TILL DAGORDNING VID ÅRSMÖTE MED IDÉ OCH UTVECKLINGSGRUPPEN KARLHOLM-VÄSTLAND DEN 29 MARS 2011. 1. Mötets öppnande. 2. Godkännande

Läs mer

Ljungskogens Strandbads Bouleförening till Prins Bertils åminnelse

Ljungskogens Strandbads Bouleförening till Prins Bertils åminnelse Ljungskogens Strandbads Bouleförening till Prins Bertils åminnelse Årsmöte nr 2, 2011-06-18 vid Boulebanan 1 Ordföranden Lars Danielsson hälsade de 15 närvarande medlemmarna välkomna till Bouleföreningens

Läs mer

Stockholms Skolors Veteranförening 1979-2014

Stockholms Skolors Veteranförening 1979-2014 Stockholms Skolors Veteranförening 1979-2014 Veteranförening - kan det va' nå't? Frågan ställdes en gång av en skribent i tidningen Skol-Stockholm. I april 1979 bildades Stockholms Skolförvaltnings Veteranförening

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Scenkonst Kalmar Riksteaterförening verksamhetsåret 2011.

Verksamhetsberättelse för Scenkonst Kalmar Riksteaterförening verksamhetsåret 2011. Verksamhetsberättelse för Scenkonst Kalmar Riksteaterförening verksamhetsåret 2011. Styrelsen för Scenkonst Kalmar lämnar härmed följande rapport för året 2011. 1 Styrelsens sammansättning Ordinarie ledamöter:

Läs mer

Kallelse till årsmöte 2014 för föreningen: Teater Thea Söndagen 16 mars klockan 18.00 i sal 6 (ingång N. Skolgatan 10 B) $! %!# &'''( #)*+,!

Kallelse till årsmöte 2014 för föreningen: Teater Thea Söndagen 16 mars klockan 18.00 i sal 6 (ingång N. Skolgatan 10 B) $! %!# &'''( #)*+,! Kallelse till årsmöte 2014 för föreningen: Teater Thea Söndagen 16 mars klockan 18.00 i sal 6 (ingång N. Skolgatan 10 B)!" ## $! %!# &'''( #)*+,!#)*+,# )*+,! #)*+$ #! Dagordning för årsmötet + & ##)*+$(

Läs mer

EVENTPARTNERS SÖKES!

EVENTPARTNERS SÖKES! EVENTPARTNERS SÖKES! Den 14 september har vi bokat delar av gamla bruksområdet i Forsåker (fd Papyrus/Klippan) för att genomföra en Familjedag med aktiviteter för såväl gammal som ung och under kvällen

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013

Verksamhetsberättelse 2013 Verksamhetsberättelse 2013 Norrköpings Balettförening Org.nr. 802469-5671 Verksamhetsåret 2013-01-01-2013-12-31 Styrelsen har bestått av Ordförande BAIBA PUMPURE STYRELSEN Kassör SOLVITA ISAHANOVA Sekreterare

Läs mer

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012 Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012 Inledning Målsättningen enligt stadgarna för Rekekrokens Byaförening är att främja byn och dess invånare för en ökad trivsel och samhörighet. Vidare skall föreningen

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte med Traneberg-Sunnegata Ekonomisk förening.

Protokoll fört vid årsmöte med Traneberg-Sunnegata Ekonomisk förening. 1 Protokoll fört vid årsmöte med Traneberg-Sunnegata Ekonomisk förening. Plats: Tolsjö bygdegård Datum: 2012-05-16 Tid: 19,00 1. Ordföranden Thomas Pilhagen hälsade alla välkomna till föreningens första

Läs mer

FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5)

FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) Årsmöte Datum: 24 februari 2015 Tid: 19.00 20.30 Plats: Brf Vårvindens festlokal, Vårvädersvägen 6 B Närvarande: 16 områden, 23 röstberättigade 1 Mötets öppnande Ordföranden

Läs mer

HAMNENS VÄNNER NYHAMNSLÄGE

HAMNENS VÄNNER NYHAMNSLÄGE HAMNENS VÄNNER NYHAMNSLÄGE ÅRSMÖTESHANDLINGAR FRÅN MÖTE 9 MARS 2015. INNEHÅLLER PROTOKOLL FRÅN ÅRSMÖTET SAMT KALLELSE, DAGORDNING, VERKSAMHETSBERÄTTELSE, EKONOMISK REDOVISNING. REVISIONSBERÄTTELSE SAMT

Läs mer

Vi levererar material och arbete med hög kvalitet inom fönster, bilglas, solskydd och inramning. Vi håller vad vi lovar!

Vi levererar material och arbete med hög kvalitet inom fönster, bilglas, solskydd och inramning. Vi håller vad vi lovar! Vi levererar material och arbete med hög kvalitet inom fönster, bilglas, solskydd och inramning. Vi håller vad vi lovar! Med själen i väggarna Många av alla de som idag kliver in i Pers Ram & Glas ser

Läs mer

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014 75 år på väg S 1939-2014 1 Året var 1939 Tidig styrelse samlad och uppställd för gruppfotografering. Åkerierna skulle organisera sig i åkeriföreningar/lastbilscentraler (samlas under ett tak) som i sin

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

Stenkumla Gammeldansklubb/-förening, Eskelhem Dansförening axplock ur gamla protokoll

Stenkumla Gammeldansklubb/-förening, Eskelhem Dansförening axplock ur gamla protokoll Stenkumla Gammeldansklubb/-förening, Eskelhem Dansförening axplock ur gamla protokoll 1969: Stenkumla gammeldansklubb bildas i kaffepausen vid dans i Västerhejde bygdegård den 29 november (111 medlemmar

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

1. Karlstad Båtklubbs organisation

1. Karlstad Båtklubbs organisation 1. Karlstad Båtklubbs organisation Karlstad Båtklubb(KBK) bildades 1982-02-03. Karlstad Båtklubb kan vara ansluten till Värmlands Båtförbund, Värmlands seglarförbund, Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet.

Läs mer

Protokoll för årsmöte 2010

Protokoll för årsmöte 2010 1 Protokoll för årsmöte 2010 Tid och plats: kl. 19:00-20:50 den 9 mars 2010 i Brunns skola, Ingarö Närvarande: representerade för 39 fastigheter Fullmakter: 3 st 1. Mötets öppnande Kerstin Lönnberg hälsade

Läs mer

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2014

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2014 Styrelsens verksamhetsberättelse för 2014 Inledning Målsättningen enligt stadgarna för Rekekrokens Byaförening är att främja byn och dess invånare för en ökad trivsel och samhörighet. Vidare skall föreningen

Läs mer

nummer 1»2013«årgång 34

nummer 1»2013«årgång 34 nummer 1»2013«årgång 34 =====================Ledare======================== God fortsättning på det nya året! Jag hoppas att ni alla har haft en skön ledighet under helgerna som varit. Årets första ON

Läs mer

Humlan Vatten och Avlopp Samfällighetsförening. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Humlan Vatten och Avlopp Samfällighetsförening. VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2010 Medlemmar i Humlan Vatten och Avlopp Samfällighetsförening kallas härmed till ordinarie årsstämma. Tid Lördag 21 maj kl 09.30 Plats Hörsalen CFL Söderhamn Dagordning 1 Sammanträdets

Läs mer

Musikalen FETT. en projektredovisning från

Musikalen FETT. en projektredovisning från Musikalen FETT en projektredovisning från 2 VAD GJORDE VI? Under ca två års tid har vi, tillsammans med kompositören och författaren Bertil Goldberg, arbetat på att skapa en musikal med målsättningen att

Läs mer

Dyröns IF Årsmöte 2015

Dyröns IF Årsmöte 2015 Dyröns IF Årsmöte 2015 Tid och plats 2015-02- 28 kl 14.00, Dyröns IF samlingslokal. Närvarande Ann- Gerd Grahm Ordförande Suzanne Friis Sekreterare Maj- Britt Aronsson Christer Eliasson Eric Gustafsson

Läs mer

STENHAMRA SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

STENHAMRA SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STENHAMRA SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Kallelse till ordinarie årsstämma den 2010-09-23 Klockan 19:00 Plats: Stenhamraskolans matsal, Stenhamra 1. Val av ordförande för stämman. 2. Val av sekreterare för stämman.

Läs mer

DE GÅNGNA ÅREN... genom tiderna, Lennart Dahlqvist, som faller i minnet.

DE GÅNGNA ÅREN... genom tiderna, Lennart Dahlqvist, som faller i minnet. DE GÅNGNA ÅREN... När man på ett begränsat utrymme skall söka ge en bild av boxningsidrotten i Uddevalla kan inledningsvis konstateras att här funnits sammanslutningar för denna sport sedan början av 20talet.

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Sida 1 (5) Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Åkers Hembygdsförenings styrelse lämnar för verksamhetsåret 2006 följande verksamhetsberättelse. Årsmötet genomfördes den 29 mars 2006

Läs mer

FÖRSLAG TILL NYTT KULTURCENTRUM / OM-OCH TILLBYGGNAD AV FOLKPARKSBYGGNADEN

FÖRSLAG TILL NYTT KULTURCENTRUM / OM-OCH TILLBYGGNAD AV FOLKPARKSBYGGNADEN 1 * Storan 1959, med musikstraden till höger * Ändring och tillbyggnad av Storan av arkitekt Ingeborg Hammarskjöld Nybyggnad Äldre Storan Teater ** Äldre Situationsplan med markering av placering i parken

Läs mer

Årsmöte för Föreningen Långörasläkten

Årsmöte för Föreningen Långörasläkten PROTOKOLL (det justerade protokollet finns i FLS arkiv) Möte Årsmöte för Föreningen Långörasläkten Datum Söndagen den 26 juli 2009 Plats Långören Närvarande: ett hundratal medlemmar 1 Efter 20 minuters

Läs mer

Protokoll fört vid Östertälje Båtklubbs ordinarie årsmöte den 25 januari 2015 kl. 18.00 i Strand Hotell

Protokoll fört vid Östertälje Båtklubbs ordinarie årsmöte den 25 januari 2015 kl. 18.00 i Strand Hotell 1 Årsmötets öppnande. Ingvar Bingman öppnade årsmötet med att hälsa samtliga välkomna. 2 Mötets behöriga utlysande. Årsmötet var behörigen utlyst. 3 Fastställande av dagordningen. Dagordningen godkändes.

Läs mer

Bostadsrättsförening Linero i Lund

Bostadsrättsförening Linero i Lund Bostadsrättsförening Linero i Lund Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma 2012-05-23 1 19 med bilagor Plats: Fritidslokalen, Kämpagränden 21 E, Lund Antal röstberättigade 29 st. varav en med fullmakt.

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

E-information 2015/1 2015-03-07. Hej!

E-information 2015/1 2015-03-07. Hej! 2015-03-07 E-information 2015/1 Hej! Vi närmar oss med stormsteg årets Tattoo som kommer att bli lite annorlunda. Det handlar mycket om att, trots ökade kostnader, få det att gå ihop så det gäller att

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Tid och plats: 1 september 2012 i Malmö Föreningens ordförande Aviva Suskin-Holmqvist öppnade årsmötet och hälsade alla välkomna. 1 Val av mötesordförande Som ordförande

Läs mer

KALLT MEN FESTLIGT PÅ KLUBBENS ÅRSMÖTE

KALLT MEN FESTLIGT PÅ KLUBBENS ÅRSMÖTE KALLT MEN FESTLIGT PÅ KLUBBENS ÅRSMÖTE Våra årsmötesdagar i vackra Sunne genomfördes under Kristi Himmelfärdshelgen med ett fullspäckat program. Vädret var inte det bästa men deltagarna tog regnskurarna

Läs mer

Gisledagarna 2009. 29-31 maj

Gisledagarna 2009. 29-31 maj 29-31 maj Caroline af Ugglas Jessica Andersson Johan Becker från star pilots Mats Ronander Micke Rickfors Simon Norrsveden Zillah & Totte Molly Sandén - Full fart i Gislaved - Alla är hemma Snart är det

Läs mer

HEMSLÖJDSBLADET. Nr 1. Februari 2014

HEMSLÖJDSBLADET. Nr 1. Februari 2014 HEMSLÖJDSBLADET Nr 1 Februari 2014 Ansvarig utgivare Birgitta Mauritzon STYRELSEN Telefon Ordförande Olle Laurell 532 552 74 Vice ordförande Else Eklöf 550 670 28 Sekreterare Birgitta Mauritzon 730 31

Läs mer

Stadgar Stegerholmens badförening

Stadgar Stegerholmens badförening Stadgar Stegerholmens badförening INLEDANDE BESTÄMMELSER Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Stegerholmens Badförening ek. för. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

Läs mer

Att bilda förening 2 (7)

Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 3 (7) 1. Att bilda förening I Sverige råder organisationsfrihet, vilket innebär att vem som helst har rätt att bilda förening och kring vad som helst. En förening

Läs mer

Verksamhetsberättelse FUB Skara-Götene år 2014

Verksamhetsberättelse FUB Skara-Götene år 2014 Skara-Götene FUB Verksamhetsberättelse 2014 Sid 1 (5) Verksamhetsberättelse FUB Skara-Götene år 2014 Styrelsen för FUB, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning i Skara-Götene får härmed

Läs mer

Årsredovisning 2007-01-01 2007-12-31 Östra Stranden i Halmstad Ekonomisk förening

Årsredovisning 2007-01-01 2007-12-31 Östra Stranden i Halmstad Ekonomisk förening Årsredovisning 2007-01-01 2007-12-31 Östra Stranden i Halmstad Ekonomisk förening Årsredovisning 2007 Östra Stranden i Halmstad ekonomisk förening Styrelse Ordförande Lars Elmqvist Kassör Ingvar Bengtsson

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Sid. 1. 2 Val av mötesordförande Att leda dagens förhandlingar valdes Krister Sörhede.

Sid. 1. 2 Val av mötesordförande Att leda dagens förhandlingar valdes Krister Sörhede. Sid. 1 PROTOKOLL FÖRT VID SKÅNSKA SÅNGARFÖRBUNDETS REPRESENTANTSKAPSMÖTE SÖNDAGEN DEN 8 MARS 2009 PÅ "DEGEBERGA-WITTSKÖFLE GOLFKLUBB" I DEGEBERGA. 25 MEDLEMMAR NÄRVARANDE 1 Mötets öppnande Ordförande Kjell

Läs mer

Års m ö t e 09030 1 Skä str a byaf ör e n i n g

Års m ö t e 09030 1 Skä str a byaf ör e n i n g Till årsmötet anlände ett 25tal medlemmar 1 Helena Hälsar alla välkommna till årsmötet och öppnar mötet 2 Fråga om mötet är behörigt utlyst: ja 3 Val av ordförande och sekreterare för mötet: Ordförand

Läs mer

Vårdkasens vägförening

Vårdkasens vägförening Orgnr: 717904-4727 Årsmöte Sida 1 (4) Datum 2008-03-18, kl 19.00-20.20 Plats Stockbygården 1. Öppnande av stämman: Styrelsens ordförande Ulf Gladh hälsade välkommen och öppnade stämman 2. Val av ordförande

Läs mer

... och välkommen till Sörmland. Katrineholms-Kuriren önskar alla turister och sörmlänningar en riktig varm oc skön sommar, med avkopplande

... och välkommen till Sörmland. Katrineholms-Kuriren önskar alla turister och sörmlänningar en riktig varm oc skön sommar, med avkopplande ... och välkommen till Sörmland. Katrineholms-Kuriren önskar alla turister och sörmlänningar en riktig varm oc skön sommar, med avkopplande sommarläsning och många turisttips! vålitömmen! KftTRtNrffoUttS

Läs mer

STADGAR FÖR GRÖNA HÄGERNS ODLINGSLANDSFÖRENING

STADGAR FÖR GRÖNA HÄGERNS ODLINGSLANDSFÖRENING STADGAR FÖR GRÖNA HÄGERNS ODLINGSLANDSFÖRENING 1. FÖRENINGENS NAMN 1:1 Föreningens namn är Gröna Hägerns Odlingslandsförening. 2. FÖRENINGENS ÄNDAMÅL 2:1 Gröna Hägerns Odlingslandsförening är en ideell

Läs mer

Tid Torsdag 19/42012, kl 19.00 Plats Bamba, Lerlyckeskolan Årsmöte nr 21

Tid Torsdag 19/42012, kl 19.00 Plats Bamba, Lerlyckeskolan Årsmöte nr 21 Tid Torsdag 19/42012, kl 19.00 Plats Bamba, Lerlyckeskolan Årsmöte nr 21 Årsmötets öppnande Årsmötet förklarades öppnat. Röstlängd/närvaroförteckning 46 hushåll var representerade. Stämmans behöriga utlysande

Läs mer

Brf Södrabruket 769621-0355. Årsberättelse för Bostadsrättsföreningen Södrabruket. Organisationsnummer 769621-0355.

Brf Södrabruket 769621-0355. Årsberättelse för Bostadsrättsföreningen Södrabruket. Organisationsnummer 769621-0355. 1 Årsberättelse för Bostadsrättsföreningen Södrabruket Organisationsnummer Räkenskapsår 2010 2 Styrelsen för BRF Södrabruket får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2010 Bostadsrättsföreningen

Läs mer

PROTOKOLL 14 oktober 2012

PROTOKOLL 14 oktober 2012 PROTOKOLL 14 oktober 2012 FÖRENINGEN FANGORNS ÅRSMÖTE I HÄSSJABERG 18 augusti 2012 Närvarande föreningsmedlemmar: Vivi Adler, Peter Adler, Annika Ljung, Benkt Åbom, Ingvar Lundberg, Renée Olsåker och Lasse

Läs mer

Playstars årsmöte 2014-03-30

Playstars årsmöte 2014-03-30 Playstars årsmöte 2014-03-30 Dagordning: 1. Mötets öppnande 2. Mötets behörighet 3. Val av mötets ordförande 4. Val av mötets sekreterare 5. Val av två personer att justera protokollet 6. Val av rösträknare

Läs mer

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma Falsterbo Vägförening den 8 juli 2013 på Flommens GK, Falsterbo. Närvarande: se bifogad närvaroförteckning. Vägföreningens ordföranden Bo Ejlertsson hälsade

Läs mer

Stefan Hedin, förklarade stämman öppnad. De närvarande hälsades välkomna.

Stefan Hedin, förklarade stämman öppnad. De närvarande hälsades välkomna. Ideella föreningen Protokoll Sambruk Föreningsstämma 2007-04-23 Plats och tid: Ordenssällskapet W:6, Klara Östra Kyrkogata 8, Stockholm 2007-04-23, kl. 10.00-12.00 Närvarande: Borlänge kommun Botkyrka

Läs mer

Tylöhus 2013 06 23. Årsmötesprotokoll. Fört vid årsmöte i. Tyluddens fritidsby ekonomiska förening. 2013 06 23 Tylösand

Tylöhus 2013 06 23. Årsmötesprotokoll. Fört vid årsmöte i. Tyluddens fritidsby ekonomiska förening. 2013 06 23 Tylösand Tylöhus 2013 06 23 Årsmötesprotokoll Fört vid årsmöte i Tyluddens fritidsby ekonomiska förening 2013 06 23 Tylösand 1 Mötets öppnande och godkännande av dagordningen Pontus Kastrup välkomnar och förklarar

Läs mer

MADAM FLOD I STOCKHOLM

MADAM FLOD I STOCKHOLM Bostadsrättsföreningen MADAM FLOD I STOCKHOLM Årsredovisning 2003 1 av 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för BRF Madam Flod i Stockholm får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2003 01 01-2003

Läs mer

Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning.

Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning. Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning. Ju djupare man dyker in i ärendet mellan Ellös Buss och Stenungssunds kommun finnar man hur öppet vänskapskorruptionen tar sig när risken

Läs mer

Ramsö Fastighetsägareförening

Ramsö Fastighetsägareförening Ramsö Fastighetsägareförening Protokoll från årsmöte 2013 söndagen den 9 juni 2013 på Kustbohemmet, Ramsö 1. Årsmötets öppnande Föreningens ordförande Monica Åkerlund-Baumgarten öppnade mötet och hälsade

Läs mer

3 Val av justerare tillika rösträknare som jämte ordförande justerar dagens protokoll Mötet valde Inger och Gerd till justerare tillika rösträknare.

3 Val av justerare tillika rösträknare som jämte ordförande justerar dagens protokoll Mötet valde Inger och Gerd till justerare tillika rösträknare. PROTOKOLL ISLANDSHÄSTFÖRENING 2015-02-22 Org.nr 886501-3109 Årsmöte för räkenskapsåret 2014 Närvarande: 17 medlemar Tid: 16:00 - Plats: Humlans förskola i Iggesund. 1 Mötets öppnande Ordförande, Märta

Läs mer

Bilda förening. så funkar det

Bilda förening. så funkar det Bilda förening så funkar det Vad är en förening? En förening kan startas av ett antal personer som har samma intresse och vill göra något tillsammans. En förening är demokratisk. Det betyder att du som

Läs mer

STADGAR Landsorts Vägförening. 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort.

STADGAR Landsorts Vägförening. 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort. STADGAR Landsorts Vägförening 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort. 2 Föreningen har till ändamål att driva och sköta den enskilda vägen på Landsort

Läs mer

www.kswsverige.org Ja, vi gillar också goda nyheter, men just nu är vi intresserade av sanningen

www.kswsverige.org Ja, vi gillar också goda nyheter, men just nu är vi intresserade av sanningen www.kswsverige.org Ja, vi gillar också goda nyheter, men just nu är vi intresserade av sanningen Jag valde Greyhound av två skäl: En var att jag ville sitta och titta ut genom fönstret och bara titta på

Läs mer

7. Avslutning. 5. Skrivelser. a. b. I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter.

7. Avslutning. 5. Skrivelser. a. b. I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter. DAGORDNING STYR ELSEMÖTE. 2000/02/21 Möte nr, 2 I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter. a. Flytt av Kontoret till Skandiahamnen b. Blixtens agerande ang. Timo

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 BRF Gillesgården, Lund Org nr 745000-0448

ÅRSREDOVISNING 2012 BRF Gillesgården, Lund Org nr 745000-0448 ÅRSREDOVISNING 212 BRF Gillesgården, Lund Org nr 745-448 Förvaltningsberättelse för 212 Brf Gillesgårdens styrelse får härmed överlämna berättelse om verksamheten under år 212. Styrelsen har efter årsstämman

Läs mer

Hembygdsgillet i Karlstad Stadgar

Hembygdsgillet i Karlstad Stadgar ÄNDAMÅL 1 Hembygdsgillet i Karlstad, Gillet, är en ideell förening vars ändamål och syfte är att med folklig tradition som grund verka för ett sunt nöjesliv i förening med god arbetsvilja. Gillets verksamhet

Läs mer

Revisorer Revisorer har varit Alex Larsen och Peter Datek.

Revisorer Revisorer har varit Alex Larsen och Peter Datek. Protokoll årsmöte 2010-08-08 Stare samfällighetsförening Deltagare på mötet: Malin Strand, Thomas Carlsson, Fredrik Jacobsson, Anders Cavalli Björkman, Jerker Lindhav, Kaj sa Oderbrandt, Johan Emterling,

Läs mer

Nyhetsbrev, april 2011

Nyhetsbrev, april 2011 Nyhetsbrev, april 2011 Hej medlem! Här kommer medlemsbladet för april månad. Katter som vistas utomhus Tänk på att ni som har utekatt har samma ansvar som de med hundar, dvs. att plocka upp efter ert djur.

Läs mer

Protokoll Årsstämma 2015-04-25 Folkets Hus i Gusum

Protokoll Årsstämma 2015-04-25 Folkets Hus i Gusum Sidan 1 av 5 Ekonomiska Föreningen S:t Anna Skärgård 725000-5308 Protokoll Årsstämma 2015-04-25 Folkets Hus i Gusum 1 Mötets öppnande Ekonomiska Föreningens ordförande, Bengt Imberg, hälsade alla deltagare

Läs mer

Biomedicinarnas Riks Organisation BRO

Biomedicinarnas Riks Organisation BRO Sida 1 av 5 Biomedicinarnas Riks Organisation BRO PROTOKOLL Typ av sammanträde Sammanträdesdatum BRO s årsmöte 2008-11-22 Sekreterare Justeringsperson Mia Ländin Rebecca Andersson Närvarande Linköping:

Läs mer

STADGAR FÖR TYLUDDENS FRITIDSBY EKONOMISK FÖRENING ORG. NR.716408-0256 HALMSTAD

STADGAR FÖR TYLUDDENS FRITIDSBY EKONOMISK FÖRENING ORG. NR.716408-0256 HALMSTAD STADGAR FÖR TYLUDDENS FRITIDSBY EKONOMISK FÖRENING ORG. NR.716408-0256 HALMSTAD 1 Firma Tyluddens Fritidsby Ekonomisk Förening, nedan kallad föreningen. 2 Verksamhet Föreningens verksamhet är att främja

Läs mer

Protokoll nr 4 fört vid Länsförsäkringar Blekinges ordinarie bolagsstämma i Slottslängorna Sölvesborg 16 april 2015.

Protokoll nr 4 fört vid Länsförsäkringar Blekinges ordinarie bolagsstämma i Slottslängorna Sölvesborg 16 april 2015. Protokoll nr 4 fört vid Länsförsäkringar Blekinges ordinarie bolagsstämma i Slottslängorna Sölvesborg 16 april 2015. Närvarande: Fullmäktige för kommunerna enligt förteckning, bilaga 1, samt styrelsens

Läs mer

Supporterklubben Röda Havet

Supporterklubben Röda Havet Stadgar för Supporterklubben Röda Havet Eskilstuna Antagna 2010-07-04 1. Föreningens syfte 2. Räkenskapsår 3. Regler för hur verksamheten ska bedrivas 4. Regler för medlemskap och uteslutning. 5. Regler

Läs mer

TIDÖ-LINDÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

TIDÖ-LINDÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 1 TIDÖ-LINDÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Närvarande 1. Ordförande 2. Sekreterare 3. Justeringsmän PROTOKOLL fört vid ordinarie årsstämma 2006-04-23 Representanter för 35 fastigheter var närvarande. Mötets öppnande

Läs mer

Playstars årsmöte 2013-03-30

Playstars årsmöte 2013-03-30 Playstars årsmöte 2013-03-30 Dagordning: 1. Mötets öppnande 2. Mötets behörighet 3. Val av mötets ordförande 4. Val av mötets sekreterare 5. Val av två personer att justera protokollet 6. Val av rösträknare

Läs mer

Att bilda förening. En broschyr för dej som är nyfiken på hur det går till och vad man bör tänka på

Att bilda förening. En broschyr för dej som är nyfiken på hur det går till och vad man bör tänka på Att bilda förening En broschyr för dej som är nyfiken på hur det går till och vad man bör tänka på I den här broschyren får du veta hur det går till att starta en förening och vad man bör känna till och

Läs mer

PROTOKOLL. Vänföreningen Birgit Nilsson-sällskapet. fört vid Årsmöte med Birgit Nilsson-sällskapet den 23 mars 2013 på Malmö Opera

PROTOKOLL. Vänföreningen Birgit Nilsson-sällskapet. fört vid Årsmöte med Birgit Nilsson-sällskapet den 23 mars 2013 på Malmö Opera Vänföreningen Birgit Nilsson-sällskapet PROTOKOLL fört vid Årsmöte med Birgit Nilsson-sällskapet den 23 mars 2013 på Malmö Opera Närvarande Styrelse (Gitta-Maria Sjöberg fr.o.m. 11), revisorer, valberedning

Läs mer

HEMSLÖJDSBLADET. Nr 2. Maj 2014

HEMSLÖJDSBLADET. Nr 2. Maj 2014 HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2014 Ansvarig utgivare Birgitta Mauritzon STYRELSEN Telefon Ordförande Olle Laurell 532 552 74 Kassör Bodil Gustafsson 711 50 15 Sekreterare Birgitta Mauritzon 730 31 25 Ledamot

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 20 Härmed lämnas redogörelse för föreningens verksamhet under ovanstående period. Föreningens styrelse har under verksamhetsåret 20 haft följande sammansättning: Ordförande Marinette

Läs mer

Brf Fagotten i Lund. Förvaltningsberättelse 2002

Brf Fagotten i Lund. Förvaltningsberättelse 2002 Brf Fagotten i Lund Förvaltningsberättelse 2002 gällande räkenskapsåret 1 januari 31 december 2002 Styrelsen för HSB:s bostadsrättsförening Fagotten i Lund avger härmed redovisning för föreningens verksamhet

Läs mer

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 2009-11-30 1 (5) Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 Plats: KKV-Härnösand Datum: lördagen den 28 november 2009 Före mötet presenterade Carl Forsberg från Nätverkstaden en studie om KKV:erna i Sverige.

Läs mer

SVENSK JÖNKÖPING 25 27 MAJ 2012 BLÅSMUSIKFESTIVAL. festivalparaden - vi sätter rekord i blåsorkester!

SVENSK JÖNKÖPING 25 27 MAJ 2012 BLÅSMUSIKFESTIVAL. festivalparaden - vi sätter rekord i blåsorkester! SVENSK JÖNKÖPING 25 27 MAJ 2012 BLÅSMUSIKFESTIVAL festivalparaden - vi sätter rekord i blåsorkester! Marinens Musikkår Matilda Hansson & Peter Johansson John Alexander Bauer Hanson Brass Mer information

Läs mer

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro Protokoll fört vid Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro 1 Mötets öppnande Anna Kellin, vice ordförande hälsade alla välkomna och förklarade årsmötet öppnat. 2 Kallelsens godkännande Anna

Läs mer

Årsberättelse 2004 ARBOGA MUSIKFÖRENINGS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 2004

Årsberättelse 2004 ARBOGA MUSIKFÖRENINGS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 2004 Sida 1(5) ARBOGA MUSIKFÖRENINGS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1. FÖRUTSÄTTNINGAR Som grund för föreningens verksamhet finns ett arrangemangsavtal mellan Arboga Fritids- och Kulturnämnd och Arboga Musikförening, daterat

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic 1 Firma Föreningens firma är Global Picnic. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen ska främja medlemmarnas intresse genom att bedriva aktiviteter som är förknippade

Läs mer

Protokoll fört vid PRO Nyeds årsmöte den 10 februari 2015. Lokal: Åsbacka Servicehus.

Protokoll fört vid PRO Nyeds årsmöte den 10 februari 2015. Lokal: Åsbacka Servicehus. Protokoll fört vid PRO Nyeds årsmöte den 10 februari 2015. Lokal: Åsbacka Servicehus. 1 Årsmötets öppnande Ordf. Barbro Ekberg hälsade alla hjärtligt välkomna till årsmötet. Hon hälsade även representanterna

Läs mer

med många hästkrafter under huven av Johanna Uddén

med många hästkrafter under huven av Johanna Uddén med många hästkrafter under huven av Johanna Uddén 14 Jag har tänkt på det mycket. Varför är jag så arg? Det är svårt att ändra på, men jag har faktiskt mjuknat med åren. Ja, inte är den särskilt cool,

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli Det är lugnt på Phuket när det är sommar i Europa, i alla fall mycket lugnare. Men hos oss är allt som vanligt fast med lite mindre besök. Och som

Läs mer

STADGAR. Antagna 2012-11- 08. 1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är Nätverket Trädplan Göteborg, med säte i Göteborg.

STADGAR. Antagna 2012-11- 08. 1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är Nätverket Trädplan Göteborg, med säte i Göteborg. STADGAR Antagna 20121108 1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är Nätverket Trädplan Göteborg, med säte i Göteborg. 2 Föreningsform Föreningen är en ideell förening som är religiöst och partipolitiskt

Läs mer

Protokoll fört vid Ösmo Kyrkokörs Årsmöte 28 februari 2009 Sockenstugan, Ösmo

Protokoll fört vid Ösmo Kyrkokörs Årsmöte 28 februari 2009 Sockenstugan, Ösmo Protokoll fört vid Ösmo Kyrkokörs Årsmöte 28 februari 2009 Sockenstugan, Ösmo 1. Öppnande av mötet. Ordförande hälsar alla välkomna till årsmötet och förklarar mötet öppnat. 2. Kallelse till mötet. Årsmötet

Läs mer

SFD 2011. Louis De Geer 26-28 augusti 2011

SFD 2011. Louis De Geer 26-28 augusti 2011 SFD 2011 Louis De Geer 26-28 augusti 2011 1 Sveriges släktforskarförbund samlar årligen sina 170 föreningar * till info- och beslutsmöte samt släktforskarmöte = kongress * Nu den 25:e i ordningen = JUBILEUMs-

Läs mer

Att starta förening hur gör man det?

Att starta förening hur gör man det? Att starta förening hur gör man det? Läs hjälpredan med liten ordlista Kultur - och fritidsförvaltningen en del av Hultsfreds kommun Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Scenkonst Kalmar Riksteaterförening

Verksamhetsberättelse för Scenkonst Kalmar Riksteaterförening 1(5) Verksamhetsberättelse för Scenkonst Kalmar Riksteaterförening verksamhetsåret 2014. Styrelsen för Scenkonst Kalmar lämnar härmed följande rapport för året 2014. 1 Styrelsens sammansättning: Ordinarie

Läs mer

Årsmöte 2014-04-23. Årsmöteshandlingar

Årsmöte 2014-04-23. Årsmöteshandlingar Årsmöte 2014-04-23 Årsmöteshandlingar Innehåll FÖRSLAG TILL DAGORDNING... 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013... 3 ÅRSREDOVISNING FÖR 2013... 4 REVISIONSBERÄTTELSE... 5 LOKAL MEDLEMSAVGIFT... 6 BUDGET 2014...

Läs mer

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 6 september 2012 och att lägga detta till handlingarna.

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från sammanträdet den 6 september 2012 och att lägga detta till handlingarna. VISITA Ansvarsnämnden PROTOKOLL 2012-12-12 Sammanträde i Stockholm Närvarande: Ordförande Tom Beyer Ledamöter Anitha Bondestam Ola Johansson Per Olding Vanja Aronson Sekreterare Katarina Alfredsson 1 Ansvarsnämnden

Läs mer