Publik Arkeologi på SHM (PAS)

Transkript

1 1(32) Publik Arkeologi på SHM (PAS) Projektplan 2007 Katty Wahlgren & Fredrik Svanberg Innehåll Projektidé... 3 Bakgrund... 3 Projektmål... 4 Målgrupper... 4 Projektinnehåll... 4 Tidsplan... 5 Risker... 5 Projektorganisation... 6 Mångfald och interkulturalitet... 7 Miljöarbete... 7 Intern kommunikation... 7 Extern kommunikation... 8 Kommunikation med media... 8 Rapportering, utvärdering, fortsättning... 8 Arkivering... 8 Delprojektbeskrivningar... 9 PAS 1. Publik Arkeologi, bok och folder PAS 2. Internutbildning SHM PAS 3. Publik uppdragsarkeologi PAS 4. Nationell konferens Publik arkeologi PAS 5. Publik arkeologi webbplats PAS 6. Framtidsminnen, arkeologisk ingrävning, SHM PAS 7. Utgrävning pågår! Arkeologisk undersökning, SHM PAS 8. Publik arkeologi: strategier, nätverk och forskning Projektplanen beslutad av överintendenten Lars Amréus

2 2(32)

3 3(32) Projektidé Statens historiska museum (SHM) har en i kulturarvssektorn unik position genom att museet kombinerar rollen som nationellt ansvarsmuseum för arkeologi med en mångårig och bred erfarenhet av publikmöten och lärande verksamhet. Den arkeologiska verksamheten i Sverige är mycket omfattande, men i dagsläget generellt i liten omfattning publikt inriktad. Publik arkeologi är i detta sammanhang en samlande term för den professionella arkeologins relation till medborgarna. Projektet Publik Arkeologi på SHM (PAS) ska bidra till att driva arkeologins publika utveckling framåt, samt öka kontaktytor och samverkan mellan olika delar av arkeologin, t.ex. mellan Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna, aktörer inom den arkeologiska uppdragsverksamheten, universitet, länsmuseer och andra intressenter. SHM ska vara en mötesplats och utvecklingsarena såväl bokstavligt som metaforiskt för svensk publik arkeologi. PAS skall bidra till att inspirera aktörer inom den arkeologiska sektorn till att i högre grad engagera sig i publik arkeologi och att integrera den publika dimensionen i sin övriga verksamhet öka kontaktytorna och därmed också förutsättningarna för samverkan kring metodutveckling, uppföljning och utvärdering av publik arkeologi inom arkeologisektorn och med andra samhällssektorer göra SHM till en samlande resurs för arbete med arkeologins publika dimension för arkeologisektorn i Sverige öka kompetensen kring arkeologins publika dimension på SHM Bakgrund SHM har till uppgift att förvalta kulturarv och ge perspektiv på samtiden för att stärka en demokratisk samhällsutveckling (Policy för Statens Historiska Museer, enligt styrelsebeslut 13/8 2003). Av detta följer att museet skall svara mot dagens och framtidens behov av historiska perspektiv, ta initiativ till att nyttja kulturarvets potential för att berika människors tillvaro, diskutera existentiella frågor, inspirera till reflektion, ge upplevelser, kunskaper, färdigheter och insikter. Detta ger redskap i utforskandet av vad det innebär att

4 4(32) vara människa, i samtiden, i det förflutna och för framtiden. Därmed bidrar historiska perspektiv också till samhällsnytta i en vidare mening. Utveckling av arkeologins publika dimension svarar mot museets roll och uppgifter. SHM vill arbeta för att stärka arkeologins möjligheter att ge olika perspektiv på tillvaron, synliggöra etisk problematik och lyfta fram frågor kring demokrati, identitet, mångfald, interkulturalitet och medbestämmande. Publik arkeologi är således ett medel för att utveckla rollen som ansvarsmuseum för arkeologi, samt att ge stöd till uppdragsarkeologin. Projektmål Vid projekttidens utgång skall PAS ha uppnått följande mål (se delprojektbeskrivningar nedan för specificerade projektmål): PAS skall genom delprojekten 1, 4, 5 och 8 vara pådrivande för utvecklingen av den publika dimensionen inom arkeologisektorn. PAS skall genom delprojekten 3, 6 och 7 skapa goda exempel på publik arkeologi i utställningar, programverksamhet och pröva publik samverkan med uppdragsarkeologin. PAS skall genom delprojekt 2 öka kompetensen inom publik arkeologi och uppdragsarkeologi hos relevanta personalgrupper på SHM. Målgrupper Hela den professionella arkeologisektorn är målgrupp för arbetet med inspiration, påverkan och samordning för att utveckla arkeologins publika dimension. Med arkeologisektorn avses här arkeologins aktörer, dvs. undersökande institutioner, relevanta myndigheter, SHM och andra museer, universitet och i förkommande fall exploatörer. De publikarkeologiska produktionerna i museet vänder sig i första hand till familjer i allmänhet och till unga besökare. Målgrupper för uppsökande arkeologiprojekt är människor med lokal anknytning eller annan koppling till en aktuell undersökningsplats. Projektinnehåll PAS består av åtta delprojekt/aktiviteter som skall genomföras under 2007 (se delprojektbeskrivningar nedan).

5 5(32) 1. Publik Arkeologi; Inspirationsbok och handledningsfolder 2. Internutbildning SHM 3. Publik uppdragsarkeologi 4. Nationell konferens Publik arkeologi 5. Publik arkeologi webbplats 6. Framtidsminnen, arkeologisk ingrävning på SHM 7. Utgrävning pågår! Publikarkeologisk undersökning av SHM 8. Publik arkeologi strategier, nätverk och forskning Tidsplan Projektets genomförandefas är från 1 januari 2007 till 31 december 2007, med uppsamling och utvärdering under januari Se delprojektbeskrivningar för detaljerad tidsplan. Risker Svårigheter med förankring inom arkeologisektorn av SHM:s roll i utveckling av arkeologins publika relationer. Svårigheter att hitta ett lämpligt uppdragsarkeologiskt projekt för publikarkeologiskt samarbete. Svårigheter att hitta lämpliga lokala grupper att samskapa med (t ex skolklasser) i de delprojekt där detta är en förutsättning. Svårigheter att bedöma resursbehoven i utvecklingsprojekt som till stor del formas och omskapas under arbetets gång tillsammans med andra intressentgrupper. Risk att det blir svårigheter att genomföra alla planerade delar enligt den beräknade tidsplanen när delprojekten har olika syften och målgrupper. Risker och hur dessa bör hanteras diskuteras fortlöpande i projektets strategiska samordningsgrupp.

6 6(32) Projektorganisation Projektet är organisatoriskt placerat på Enheten för utställningar och lärande. Projektledaren och biträdande projektledaren leder, planerar och deltar i projektets helhet. Övriga medarbetare deltar i specificerade delprojekt. Projektledaren har huvudansvar för genomförande, ekonomi, uppföljning och utvärdering av projektet, i nära samarbete med biträdande projektledaren. Projektet disponerar en egen kostnadsbärare enligt verksamhetsplan och budget för Statens historiska museer Till projektet finns en strategisk samordningsgrupp knuten för hantering av strategiska frågor som berör publik arkeologi. Projektledaren fungerar som koordinator internt på museet och samordnar externa strategiska kontakter i samråd med den strategiska samordningsgruppen. Överintendenten beslutar i strategiska frågor. Projektledare: Katty H Wahlgren (SHMul) Biträdande projektledare: Fredrik Svanberg (SHMs) Strategisk samordningsgrupp: Lars Amréus, Mikael Jakobsson, Björn Axel Johansson, Åsa Magnusson, Maria Perstedt och Katty H Wahlgren.

7 7(32) Om förutsättningar finns kommer en extern referensgrupp att knytas till projektet. Mångfald och interkulturalitet Statens historiska museer arbetar med mångfald genom att tillvarata mänskliga resurser och kompetens för att främja den demokratiska utvecklingen i en samhällsgemenskap med mångfald som grund och interkulturalitet som mål. Mångfaldsbegreppet innefattar den mosaik av olika identiteter, tillhörigheter, bakgrunder, ideologier, religioner, kön, åldrar, sexuella läggningar, funktionshinder, levnadsvillkor och andra olikheter som tillsammans skapar samhället. Projektet Publik Arkeologi på SHM arbetar med ett interkulturellt perspektiv som grund för att bidra till ökad inklusivitet i samhället genom att verka för allas möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande. Publik arkeologi förutsätter en öppenhet för olika publikgruppers intressen, erfarenheter och delaktighet. Därmed bidrar detta förhållningssätt till en mångfald av perspektiv och stödjer ökad inklusivitet i arkeologiska tolkningsprocesser. Miljöarbete Regeringen har beslutat att Statens historiska museer skall vara miljöledningsmyndighet vilket innebär att myndigheten skall bedriva systematiskt miljöarbete. Verksamheten inom projektet Publik arkeologi på SHM kommer att ske i enlighet med SHMM:s riktlinjer för miljöarbete. Miljöpåverkan inom projektet bedöms som ytterst marginell. Intern kommunikation Projektledaren ansvarar för att projektet fortlöpande kommuniceras och förankras internt, även utanför projektdeltagarnas krets. Inom projektet kan information förmedlas via ett veckobrev till alla berörda. Relevant material tillgängliggörs för alla anställda på SHM i en mapp på den gemensamma serverplatsen, G:.

8 8(32) Projektet skall följas upp kontinuerligt med chefen för Enheten för utställningar och lärande, samt genom månadsmöten med den strategiska samordningsgruppen. Extern kommunikation En betydande del av arbetet med PAS har som syfte att kommunicera och förankra SHM:s framtida roll i arkeologisektorn. Detta arbete innefattar bl.a. utgivning av en bok, en trycksak, information på webbplatsen historiska.se och att arrangera en nationell konferens. Till detta kommer föreläsningar, deltagande i konferenser, författande av en artikel och fortlöpande kontakter med intressenter inom arkeologisektorn. Den externa kommunikationen samordnas av projektledaren. Strategiska kontakter sker i samråd med den strategiska samordningsgruppen. Kommunikation med media SHMmk i samråd med projektledaren svarar för information till och kontakt med media, samt i förekommande fall marknadsföring. Rapportering, utvärdering, fortsättning Respektive delprojekt rapporteras och utvärderas i skriftlig form i samband med avslut. Projektet som helhet utvärderas i två steg anpassade till museets årliga verksamhetsplanering av projektledaren och biträdande projektledaren. I början av november 2007 skall en första skriftlig utvärdering föreligga med fokus på förbättringar och planering inför verksamhetsåret I februari 2008 redovisas en avslutande och mer djupgående utvärdering i en sammanfattande rapport. Utvärderingarna av delprojekten och projektet som helhet skall ligga till grund för framtida strategier för publikarkeologiskt arbete på SHM. Arkivering Dossie med nummer i SHMM:s diarium är upprättad för projektet. Projektledaren ansvarar för att relevant dokumentation ställs samman och lämnas till ATA senast i mars 2008.

9 Delprojektbeskrivningar 9(32)

10 10(32) PAS 1 Publik arkeologi Inspirationsbok och handledningsfolder Sammanfattning Boken ska på ett enkelt, informativt, övertygande och smakligt sätt presentera det som i den anglosaxiska världen kallas Public Archaeology för den svenska kulturmiljösektorn samt diskutera dessa idéer i förhållande till det svenska uppdragsarkeologiska systemet, de svenska museerna och den svenska arkeologiutbildningen. Boken ska fokusera de viktigaste grundidéerna och de viktigaste inspirerande exemplen. Boken är främst riktad till arkeologer och museipedagoger/museitjänstemän/statliga handläggare av olika slag som kommer i kontakt med arkeologi, men ska även kunna användas av kulturvetare av andra slag, i utbildning, och av folk i allmänhet. I boken finns ett sista avsnitt som är en guide till hur man planerar och genomför publikarkeologiska projekt. Detta avsnitt produceras även i form av en folder. Syften Opinionsbildning Föra fram goda exempel och möjligheter Profilprodukt för museet att visa upp Skapa ett inspirerande utbildningsmaterial på svenska Fungera som översikt/ingång till vidare fördjupning Vara underlag för diskussioner som följs upp av en konferens om publik arkeologi i november 2007 (se delprojekt PAS 4) Disposition 1. Publik arkeologi (intro) 2. Publikarkeologiska exempel 3. Mot en publik svensk uppdragsarkeologi 4. Publik arkeologi på museum 5. Samtidsarkeologins publika potential 6. Publik arkeologi och etik 7. Utbildning av publika arkeologer

11 11(32) 8. Handledning till publikarkeologiska projekt 9. Litteratur, länkar etc Manusarbete Fredrik Svanberg är huvudförfattare och Katty H Wahlgren är delförfattare (kapitel 8). En sammanfattning av kapitel 8 skall också brytas ut till en egen trycksak. Det huvudsakliga manusarbetet pågår fram till mars Mikael Jakobsson ansvarar för kvalitetssäkring av boken. Sättning, tryckning Boken och foldern produceras i samråd med SHMmk. Det finns olika alternativ för sättning och tryckning beroende på tidsplan och kostnader för produktionen. Boken och foldern kan produceras internt, med hjälp av en extern konsult, eller i samarbete med ett förlag som sätter och trycker boken (medan foldern produceras internt). Boken beräknas kunna tryckas under första halvåret 2007.

12 12(32) PAS 2 Publik arkeologi. Internutbildning SHM våren 2007 Syften Huvudsyftet med kursen är att utbilda, orientera och engagera relevanta delar av SHM:s personal i teori och praktik kring arkeologins publika dimension, samt uppdragsarkeologins arbetsprocess. Utbildningen syftar även till att skapa förståelse, engagemang och diskussion kring hur publik arkeologi kan utvecklas och integreras i SHM:s verksamhet. Om kurspaketet fungerar väl kan utbildningen i ett nästa steg också anpassas och säljas till andra intressenter. Målgrupp Kursen vänder sig med en introduktionsdel till en större grupp anställda, samt i fördjupade delar till särskilt berörda personalgrupper inom SHM. Respektive enhetschef beslutar om vilka personer som skall delta. Målsättning för kunskaper efter genomgången kurs Grundkurs 1. Att vara orienterad kring innebörden av Publik arkeologi i teori och praktik, hur det kan och brukar användas, samt att känna till en rad goda exempel. 2. Att förstå syftet med publik arkeologi och arkeologins alternativa kunskapsmål. Fördjupningskurs 3. Att kunna integrera publik arkeologi i det egna arbetet på SHM. 4. Att vara orienterad i arkeologisk landskapsförståelse. 5. Att förstå uppdragsarkeologins villkor och vara orienterad i uppdragsarkeologiska arbets- och tolkningsprocesser.

13 13(32) Målsättningen är att samtliga som genomgår kursen skall uppnå kunskaper enligt punkt 1 och 2, samt att de som deltar i fördjupningsdelarna skall få förståelse för alla 5 punkter. Kursbeskrivning och omfattning Kurspaketet består av föreläsningar med interna och externa föreläsare, workshops i grupper, redovisning av gruppuppgifter, studiebesök, samt exkursion och deltagande i utgrävning. Hela kursens undervisning omfattar ca 5 arbetsdagar per kursdeltagare. Till detta kommer litteraturstudier och självständigt arbete, ca 2 arbetsdagar, samt fördjupning i form av deltagande i ett uppdragsarkeologiskt projekt. För att få en allmän orientering är det möjligt att begränsa kursdeltagandet till introduktionsavsnittet (1) och/eller avsnittet om forskningsperspektiv (5). Kursinnehåll 1. Introduktion till publik arkeologi. 0,5 dag. a) Föreläsning och diskussion. Hur ser publikmöten inom uppdragsarkeologin ut idag? Vad är Publik arkeologi och hur kan den publika dimensionen påverka den inomvetenskapliga arkeologin? b) Föreläsning och diskussion. Teoretisk bakgrund, alternativa kunskapsmål, målgrupper, publikarkeologiska syften, analyser av arkeologisk förmedling och framåtblickande visioner. Introduktion till gruppuppgift Publik arkeologi i mitt arbete, som redovisas vid sista kurstillfället. 2. Att förstå landskap och platser. 1,5 dagar. a) Föreläsning, diskussion och gruppuppgift. Vad är landskap och platser? Exempel på olika synsätt på landskap och olika typer av landskap. Historiska skikt i landskapet. Olika sätt att se på platser. Introduktion till gruppuppgift inför fältdag. b) Exkursion och redovisning av gruppuppgift. Heldag i fält. Inventera, diskutera avtryck i landskapet och olika tidsskikt, samt redovisa arbetsuppgiften från tidigare.

14 14(32) 3. Arkeologisk utgrävning. 1 dag. a) Föreläsning och diskussion. KML och den arkeologiska processen. Utgrävning: teorier, strategier, metoder, olika slags objekt. b) Utgrävning på stora gården. Fortsatt provundersökning på gården. Metoder, arbetsmoment och tolkning. 4. Besök hos uppdragsarkeologisk aktör och utgrävningsplats. 1 dag. Studiebesök. Besök på UV/SAU/AKAB och introduktion till den uppdragsarkeologiska arbetssituationen. Besök på en eller flera pågående utgrävningar. Diskussioner kring hur de olika uppdragsaktörerna arbetar med publikmöten. 5. Publikarkeologiska forskningsperspektiv. 1 dag. a) Föreläsning och diskussion. Goda publikarkeologiska exempel, med inbjudna föredragshållare och inspiratörer. Förslag: Mats Burström, Södertörns högskola om samtidsarkeologi (t.ex. Kubaprojektet). Anders Högberg, Malmö kulturmiljö om Arkeologi för alla. Joakim Stenshäll, Riksteatern om Community Theatre. b) Workshop på temat drömprojektet. 6. Publik arkeologi på museum. 2 x 0,5 dag. a) Föreläsning och diskussion. Publik Arkeologi på museum: i teorin och olika verkliga exempel. Hur kan det fungera i Sverige? På SHM? b) Redovisning av gruppuppgift. Redovisa gruppuppgift på temat Publik arkeologi i mitt arbete. Individuella studier under kursens gång Publikarkeologisk inventering för PAS delprojekt 3. Minst 1 dag per person. Aktivering av samarbetsavtalen. Deltagande i uppdragsarkeologiskt projekt.

15 15(32) Schema 1. Introduktion till publik arkeologi. 0,5 dag. 9-12, Föreläsningar och diskussion 2. Att förstå landskap och platser. 1,5 dagar. Dag 1: 9-12, Föreläsning, diskussion och grupparbeten inför exkursion. Dag 2: 8-16, Exkursion: fornlämningar och landskap. Redovisning av grupparbeten. 3. Arkeologisk utgrävning. 1 dag. 9-12, föreläsningar och diskussion 13-16, utgrävning på stora innergården 4. Besök hos uppdragsarkeologisk aktör och på utgrävningsplats. 1 dag. 9-16, studiebesök och diskussion 5. Publikarkeologiska forskningsperspektiv. 1 dag. 9-12, föreläsningar och diskussion, gästföreläsare 13-16, Workshop, tema drömprojektet 6. Publik arkeologi på museum. 2 x 0,5 dag. Dag 1: 9-12, föreläsningar och diskussion Dag 2: 9-12, slutredovisning av grupparbete Aktivering av samarbetsavtalen. Enligt överenskommelse med uppdragsarkeologisk aktör Publikarkeologisk inventering inom delprojekt 1. Minst 1 dag per person. Enligt överenskommelse med kursansvariga.

16 16(32) PAS 3 Publik uppdragsarkeologi Publikt samskapande i uppdragsarkeologins arbetsprocess Sammanfattning Under tidig vår 2007 skall projektet etablera samarbete med en uppdragsarkeologisk aktör kring ett exploateringsprojekt. SHM:s personal genomför (helst i samarbete med uppdragsarkeologerna och intressenter i området) en publikarkeologisk inventering av den arkeologiska undersökningsplatsens närområde. Inventeringen leder fram till en skriftlig utvärdering. Målet med inventeringen är att identifiera historier i landskapet och potentiella intressentgrupper för samarbete. Det är önskvärt att pröva samskapande samarbeten med minst en men helst flera olika publikgrupper. Prioriterad målgrupp för samskapande är lokala skolklasser. Målsättningen med publika samskapandeprocesser är att utforska arkeologins publika relationer och pröva nya möjligheter att inkludera publikens tolkningar i meningsskapande arkeologiska processer. Projektarbetet skall skildras i en film, en skriftlig rapport och en utställning inom Arkeoteket. Annat anpassat presentationsmaterial kan tillkomma för att förmedla erfarenheterna av projektmodellen och föra fram den som ett sätt att utveckla uppdragsarkeologins arbetsprocess i allmänhet. Syften 1. Utforska och i praktiken pröva hur uppdragsarkeologins publika relationer kan utvecklas mot publikt samskapande, flervägskommunikation och inklusivitet för fler publikgrupper. 2. Utveckla SHM:s kompetens och kontakter med uppdragsarkeologin. 3. Utveckla SHM:s kompetens vad gäller arkeologins publika dimensioner och meningsskapande publikmöten.

17 17(32) Mål 1. Etablera samarbete med en uppdragsarkeologisk aktör (med Länsstyrelsens och exploatörens goda minne) om ett uppdragsarkeologiskt projekt som följs från tidiga skeden (lämpligen FU) och vidare till fältdelens avslut. 2. Genomföra en publikarkeologisk inventering (se nedan) i samarbete med projektet och intressenter i området. 3. Baserat på den publikarkeologiska inventeringen etablera och pröva samskapande samarbeten kring projektet och projektplatsen med en eller flera publikgrupper. 4. Pröva mål för publikt samskapande genom att utforska arkeologins publika relationer och pröva nya möjligheter att inkludera publikens tolkningar i meningsskapande arkeologiska processer. 5. Dokumentera projektarbetet med en skriftlig rapport och en utställning, som först visas lokalt och senare flyttar till Arkeotekets publikarkeologiska del. Producera en dokumentärfilm på ca 10 minuter som skildrar projektet och resultaten. Målgrupp för filmen är arkeologisektorn och besökare på webbplatsen historiska.se. Eventuellt kan en trailer visas i samband med utställningen. 6. Generera presentationsmaterial och personliga erfarenhetsbanker som på olika sätt kommer till användning i SHM:s fortsatta publikarkeologiska verksamhet, t.ex. i konferensen om publik arkeologi som skall arrangeras i november 2007 (se delprojekt PAS 4). Projektinnehåll Under tidig vår 2007 etablerar SHM samarbete med en uppdragsarkeologisk aktör kring ett konkret projekt. Lämpligen har detta projekt passerat utredningsstadiet och kommer att gå till förundersökning under senvåren, eller ett projekt som står inför slutundersökning men där planen för SU ännu inte ligger fast och kan kompletteras. Kontakter måste efter överenskommelse med aktören tas med Länsstyrelsen (förmodligen även exploatören), för att godkänna samarbetet och dess plan. Katty och Fredrik genomför arbetet med kontakter och underlag för avtal.

18 18(32) SHM:s personal genomför en publikarkeologisk inventering av uppdragsprojektets arbetsområde samt landskap och historier i närområdet. Inventeringen leder fram till en skriftlig utvärdering som sammanställs av SHM:s personal. Inventeringen syftar till att: (a) identifiera och skapa kontakt med de personer och grupper som har en relation till platsen/området = den primära publiken, (b) undersöka vilka perspektiv på, historier i mannaminne, bruk av och intressen i platsen som finns, (c) undersöka vilka samtidsarkeologiska lämningar som finns i området och (d) undersöka vilka allmänna förutsättningar för publik exponering mot olika större publikgrupper (utöver den primära publiken) som finns i området och i det uppdragsarkeologiska projektets planerade innehåll. Inventeringen ligger till grund för att söka och pröva samskapande samarbeten med minst en men helst flera olika publikgrupper. SHM:s personal intar här en handledarroll. Visionen är att publikgruppernas initiala åsikter, specifika synpunkter och intressen kan påverka det uppdragsarkeologiska projektets planering inför fortsättningen. Prioriterad målgrupp för samskapande i detta projekt är lokala skolklasser. Utifrån publikgruppernas frågeställningar och intressen påbörjas arbetet kring överenskomna teman. SHM:s personal handleder skolbarn och lärare i förberedande kartläggning av närområdet, arrangerar möten mellan dem och arkeologerna, samt hjälper dem att söka upp andra intressegrupper för intervjuer, etc. Därefter deltar skolbarnen i den arkeologiska utgrävningen och lär sig arkeologiska arbets- och tolkningsprocesser i fält, fyndbearbetning och att skapa historiska berättelser. Det publikarkeologiska arbetet skall pröva förutsättningarna för att på olika sätt ge publikgrupperna möjligheter att interagera med det uppdragsarkeologiska projektet. Projektarbetet utvärderas sedan i samarbete med olika samarbetspartners. Hela arbetsprocessen dokumenteras med en film, en skriftlig rapport och en utställning, först lokalt och senare inom ramen för Arkeoteket på SHM. Presentationsmaterial i skriftlig form, samt som film skapas för att föra fram projektmodellen som ett sätt att utveckla uppdragsarkeologins arbetsprocess i allmänhet.

19 19(32) Arbetsgång 1. Etablera kontakt och samarbeta med en uppdragsarkeologisk aktör kring ett upphandlat och beslutat utgrävningsprojekt (tidigt 2007). 2. Träffa överenskommelser med berörd länsstyrelse, exploatör, samt andra intressenter såsom t.ex. kommunen och lokala organisationer. 3. Göra en publikarkeologisk inventering av potentiella samarbetsgrupper, fysiska lämningar och berättade historier i landskapet (i samband med internutbildning kring publik arkeologi, se delprojekt PAS 2). Undersöka ev. mediaintresse kring projektet. 4. Etablera samarbete med lärare i en lokal skola. Tillsammans med lärare och elever lära känna de historiska omgivningarna och formulera intressanta frågeställningar. Fortsätta med en publikarkeologisk inventering, steg 2, för att identifiera historier, platser och tänkta målgrupper. Sammanlagt ca 3 förberedande möten i skolklassen. 5. Dokumentera alla steg i samarbetsprocessen genom film. 6. Möten i skolan med arkeolog som berättar om utgrävningsprojektet. Barnen berättar om sina perspektiv och tillsammans skapas förutsättningar för att fånga upp deras frågor i det arkeologiska projektet. 7. Strategier för vad skolklasserna vill berätta för sin utvalda publik. Eget arbete i skolan. 8. Gruppvis deltagande i den arkeologiska utgrävningen. Ca 3 dagar. 9. Fyndbearbetning, sortering av föremål och tankar. Jämförande av perspektiv, historier och tolkningar mellan olika grupper. 10. Samproducerad utställning, först visad lokalt, sen flyttas till Arkeoteket på SHM. 11. Publik utvärdering med alla samarbetspartners. Rapport och utvärdering av arbetsprocesserna. 12. Presentationsmaterial kring projektmodellen, skriftligt och film ca 10 minuter. 13. Diskutera erfarenheterna från projektet på konferensen om publik arkeologi i november 2007 (se delprojekt PAS). Delprojektledare Fredrik Svanberg (SHMs)

20 20(32) PAS 4 Nationell konferens Publik arkeologi Sammanfattning En nationell konferens om publik arkeologi för arkeologisektorn hålls i SHM:s lokaler under två dagar i november Konferensen sker i anslutning till öppnandet av en ny interaktiv basutställning där besökaren får delta i arkeologiska arbets- och tolkningsprocesser (planerad vernissage sista helgen i oktober 2007). Programmet innefattar föreläsningar, diskussioner och posterutställning, samt visning av de nya arkeologiska utställningarna, middag och mingel första kvällen. Syfte Målsättningen är att samla ett brett skikt av yrkesverksamma arkeologer, forskare och andra berörda i kulturarvssektorn för att inspirera till samverkan och för att diskutera nyskapande former för utveckling av publikbaserad och samhällsengagerande arkeologi. Konferensens föredrag och diskussioner dokumenteras i en publikation och som resultat av konferensen är det önskvärt att ett nationellt publikarkeologiskt nätverk bildas. Projektansvariga och projektgrupp Projektansvariga: Katty H Wahlgren och Fredrik Svanberg, SHM. Planering och genomförande i samarbete med Malmö kulturmiljö och Riksantikvarieämbetet. Projektgruppen består i övrigt av personal på SHM, Malmö kulturmiljö och RAÄ. Arbetsplan Detaljplanering av konferensen sker i projektgruppen fr.o.m. januari Under tidig vår bjuds föreläsare in. Det är angeläget att ta med exempel från olika delar av landet, samt några internationella inspiratörer, t.ex. från English Heritage, Museum of London eller York Archaeological Trust. Program, affischer och anmälningsfoldrar produceras och skickas ut under våren. Projektgruppen samarbetar om de praktiska arrangemangen fram till

21 21(32) konferensen. Under konferensdagarna i november utökas gruppen med ytterligare medarbetare. Förmedling av resultat Som resultat av konferensen skall en publikation produceras. Konferensen kan också fungera som startpunkten för ett framtida publikarkeologiskt nätverk.

22 22(32) PAS 5 Publik arkeologi webbplats Sammanfattning Delprojektet ska skapa en plats för publik arkeologi inom den nya SHMwebbplatsen. Platsen ska ha adressen Den ska puffas på den nya webbplatsens förstasida, men behöver inte ligga högt upp i sidstrukturen. På platsen ska en introsida följas av undersidor med informationsmaterial från SHM samt presentationer av egna och andras publikarkeologiska projekt. Syften Skapandet av webbplatsen syftar till att stödja projektarbetet med PAS under 2007 och möjligen Framförallt har webbplatsen ett kommunikativt syfte och möjliggör på ett enkelt sätt informationsspridning om SHM:s publikarkeologiska verksamhet. På webbplatsen kan SHM publicera inspirerande projekt och erbjuda olika nätverkspartners möjlighet att presentera sina eget material. Specifikation En introsida ger allmän information om PA är och om SHM:s arbete. En första undersida (1) ska innehålla informationsmaterial som vår programförklaring om PA och olika andra dokument vi producerar löpande under 2007, exempelvis rapporter. En andra undersida (2) ska introducera våra egna projekt, den ska följas av undersidor om vart och ett av projekten. En tredje undersida (3) introducerar olika projekt genomförda eller under genomförande av andra, den följs av ytterligare undersidor med text och bildmaterial. Introsida Infomaterial Egna projekt Andras projekt Undersidor Undersidor Undersidor

23 23(32) Arbetsbeskrivning Fredrik fungerar som redaktör för PA-webbplatsen. Han skapar en grundstruktur under december 2006, lägger ut en del eget material samt kontaktar några nätverkspartners för tillgång till mindre omfattande presentationer av deras material. Materialet på webbplatsen fylls på löpande under Mot slutet av 2007 görs en utvärdering och beslutas om platsen ska fortsätta att användas under 2008 eller om vi behöver skapa ett mera ambitiöst nytt upplägg. Delprojektledare Fredrik Svanberg (SHMs)

24 24(32) PAS 6 Framtidsminnen Arkeologisk ingrävning på Historiska museet Plats. 1) Utställning/aktivitet i entréhallen, 2) final på gården Sammanfattning Under perioden 30/ slutet av augusti 2007 får allmänheten deponera framtidsminnen i ett fackverkliknade byggnad som står i entréhallen. Motivering till varför besökaren vill gräva in just denna sak bifogas föremålet. Insamlingen ska associera till samlandet av gamla föremål i magasinen och de historier vi skriver utifrån dessa sammanhang. Varje vecka lyfts ett föremål och en berättelse fram i extra fokus. Som avslutning på sommarverksamheten grävs föremålen ner på gården i gropen för en publik utgrävning (separat beskrivning, delprojekt 7). Syftet är att skapa fördjupade reflektioner kring vår plats i historien och att ge besökarna aktiva ingångar till historierna i museets övriga utställningar, samt att erbjuda en lustfylld aktivitet som kan engagera människor och få dem att vilja göra ett eget avtryck på Historiska museet. Om förutsättningar finns kan också en film med intervjuer med några ingrävare, berättelser kring föremål, bilder från olika skeden under insamlingsperioden och projektets upplägg produceras. Start: upprop i samband med marknadsföring och vernissageutskick för den tidsbegränsade utställningen Odens öga; Insamlingsstart av föremål i samband

25 25(32) med vernissage för Odens öga. Publik invigning 1 april, marknadsfört som: detta är inget aprilskämt. Avslut: pågår till sommarverksamhetens sluthelg, arkeologidagen den 26/8, då de inlämnade föremålen grävs ner i utgrävningsschaktet på gården. Bakgrund I maj 2005 utförde ämnet arkeologi vid Södertörns högskola en ingrävning som del i projektet Arkeologi i förorten. Produktionen var ett samarrangemang med Riksteaterns projekt Postadress Botkyrka och ägde rum på en kulturfestival i Hågelbyparken i Botkyrka. Ingrävningens tema var Minnen till vår framtid och syftet var att aktivera historiemedvetandet genom att få människor att aktivt reflektera kring frågor som: Hur kommer våra kvarlämnade ting att uppfattas? Hur kommer framtiden att minnas oss? Hur skulle vi vilja bli ihågkomna? Hur förhåller vi oss till dem som levde här före oss? Ingrävning är ett koncept som lämpar sig väl som pedagogisk metod för att engagera människor i dialog kring historiska teman och kan omarbetas för att passa olika miljöer och målgrupper. Erfarenheterna från pilotprojektet i Botkyrka är inspirationskälla till detta förslag för SHM. Syfte Arkeologi associeras vanligen med utgrävningar av lämningar från forna tider. En ingrävning vänder på de etablerade begreppen och väcker genom kontrastverkan frågor kring vår egen plats i historien. Istället för att gräva upp förflutenhetens föremål ur jorden deponeras ting från vår samtid i marken för framtidens människor. Ingrävningen kan bli utgångspunkt för att närma sig frågor om vad vi som lever här och nu kommer att lämna efter oss. Men det är också ett sätt att reflektera över vad som finns kvar från gångna tider och vad som har försvunnit. Ingrävningen binder samman det förflutna med nuet och framtiden. Detta kan göra det lättare för människor att närma sig historien och djupare frågor kring tillvaron förr och nu På SHM binder ingrävningen samman diskussionsteman i utställningarna med familje-, program- och sommarverksamheten. Aktiviteten kan fungera som en brygga för fördjupat lärande kring historien, samtidigt som det är en lustfylld

26 26(32) aktivitet med potential att locka människor till museet, din egen möjlighet att göra ett avtryck på Historiska museet. Ritning av tänkt utformning. Hyllan är ca 2,8 x 6 meter och innehåller fack i olika storlekar (skiss av Tove Frambäck). På en stång är en skjutbar trappa fastsatt. I facken lägger besökarna föremål. Utformning Hylla med fack för föremål, som är placerad mot den östra väggen i entréhallen. Bygget ska associera till samlandet av föremål i magasin. En sidovepa med text som etiketterar föremålen radvis i olika sektioner. Istället för stenålder, bronsålder etc. står det något som klargör varför dessa föremål har deponerats, t.ex. minnen till framtiden, sorgliga historier, lärdomar att dela, lyckliga stunder, personliga saker, viktiga händelser, beskrivning av samhället, eller andra liknande saker. En skjutbar trappa är fastsatt framför hyllan. Här kan man klättra upp och kika in på föremål i de övre facken, samt lägga in nya föremål. På varje föremål fästes en standardiserad etikett där ingrävaren har beskrivit sitt föremål och motiverat sitt val. Vid sidan av hyllväggen finns lådor med föremålsetiketter, samt en låda med vita handskar som brukar användas vid föremålshantering. En bänk med

27 27(32) bord står uppställt som skrivplats för besökarna. Framför hyllan står också en monter där veckans framtidminne exponeras. Skyltar med kort intro till ingrävningstankarna inramar installationen. Föremålen fotodokumenteras publikt. Under sommarverksamhetens sluthelg arrangeras en ceremoni där föremålen grävs ner på stora gården, i de schakt som grävts ut tillsammans med besökare under sommaren. Dokumentationsbilderna och etiketterna med berättelser sparas och kan användas i vidare pedagogiskt arbete. Under april 2007 har fornverkstan temat Framtidsminnen och besökarna får möjlighet att tillverka föremål som de vill deponera. Tilläggsförslag: Redigerade delar av filmade intervjuer med ingrävare visas i en monitor som är placerad vid sidan av fackverket. Med jämna mellanrum uppdateras filmerna och en slutlig filmproduktion klipps ihop, som kan visas i lokalerna, läggas på webben eller användas för att berätta om produktionen när den är avslutad. Webb Puff på historiska.se som uppmanar människor att komma till Historiska museet och bidra med sitt framtidsminne. Bakgrund till projektet, samt bilder som uppdateras i takt med att fler föremål lämnas in, förslagsvis med extra fokus på ett nytt föremål varje vecka. Marknadsföring Till starten: Annonser med upprop till ingrävning i samband med annonsering för Odens öga, samt i vernissageinbjudan. Under våren och sommaren: annonser med påminnelser om att komma och lämna framtidsminnen. Det vore också önskvärt att göra någon insats med publikarbete för att nå nya målgrupper. Till avslutningen: Annonser om ingrävningshappening under sommarverksamhetens finalhelg (tillsammans med andra aktiviteter).

28 28(32) PAS 7 Utgrävning pågår! Publikarkeologisk undersökning av Historiska museet Sammanfattning Historiska museet har en spännande 1900-talshistoria, vilket inte minst Maja Hagerman pekat på i sin nya bok Det rena landet. Det nuvarande museet byggdes under andra världskriget. Dess första stora arkeologiska utställning, år i Sverige, invigdes Från denna startpunkt har museet skiftat inriktning flera gånger, delvis i linje med arkeologins teoretiska utveckling. Detta har hela tiden avspeglats i utställningar och pedagogisk verksamhet. Delprojektet Utgrävning pågår handlar om att sammanställa och jämföra information från olika källor för att skapa perspektiv på museets förflutna, samtid och framtid. Uppfattningar om museets förflutna bland dagens personal inventeras, intervjuer med tidigare medarbetare genomförs och SHM:s rika bildarkiv inventeras. Slutligen kommer delar av museets stora gård att inom ramen för Vikingasommar grävas ut arkeologiskt i samarbete med publiken i syfte att ta tillvara ett samtidsarkeologiskt fynd- och dokumentationsmaterial. Vid en första provgrävning i oktober 2006 kunde omfattande spår av framförallt äldre pedagogisk verksamhet konstateras. Samspelet och relationerna mellan personalens och publikens uppfattningar om och tolkningar av bilder, intervjumaterial och fysiska spår kan förväntas bilda en spännande helhet. Materialet kommer att ställas ut inom Arkeoteket och kan även ligga till grund för framtida mer ambitiösa skildringar av museets historia.

29 29(32) Syften 1. Visa hur kulturhistoriska museer kan undersöka sig själva med hjälp av publik arkeologi för att skapa perspektiv på sin historia, samtida roll och framtid. 2. Skapa ett spännande och publikt arkeologiskt inslag i Vikingasommar som skapar intresse för och medvetande om arkeologi, historia och historieskapande. 3. Utveckla SHM:s kompetens vad gäller publik arkeologi. Mål 1. Samla ett grundmaterial av berättelser och bilder bestående av (a) tidigare tryckta skildringar av SHM:s förflutna på Narvavägen, (b) dokumenterade intervjuer med valda delar av nuvarande och tidigare personal, (c) valda delar av SHM:s fotoarkiv i ATA med särskilt fokus på pedagogisk verksamhet på stora gården. 2. Med början helgen 26 maj och löpande under sommarverksamheten Vikingasommar fram till 26/8 genomföra en arkeologisk undersökning av delar av SHM:s stora gård i samarbete med museets besökare. Besökarna ska delta, påverka undersökningen och introduceras i arkeologi och historiemedvetande. 3. Dokumentera projektarbetet med film samt en skriftlig rapport där de olika källmaterialen samt personalens och publikens synsätt och tolkningar sätts i relation till varandra för att skapa en ny bild av Historiska museets förflutna på Narvavägen. Utställning i Arkeoteket. 4. Generera presentationsmaterial och personliga erfarenhetsbanker som på olika sätt kommer till användning i SHM:s fortsatta publikarkeologiska verksamhet. Arbetsgång 1. Under våren 2007 samla tidigare tryckta skildringar av SHM:s förflutna på Narvavägen samt genomföra och dokumentera intervjuer om kunskap och synsätt på museets historia med valda delar av nuvarande och tidigare personal. 2. Under våren 2007 inventera SHM:s fotoarkiv i ATA med särskilt fokus på pedagogisk verksamhet på stora gården. Valda bilder skannas för användning i projektarbetet och förstoras upp. Bilder och texter om SHM:s historia samt om utgrävningen skapas och prepareras för utställning på grävplatsen.

30 30(32) 3. Intervjuer med tidigare anställda på SHM om deras minnen kring gårdsverksamhet och tidigare års praktiskt pedagogiskt arbete. 4. Den befintliga utgrävningsbara ytan dokumenteras med fotografering samt ritning i lämplig skala (monument etc). Ett rutnät sätts upp och markeras tydligt. 5. Utrustning köps in (samt återanvänds från delprojekt 3). Såll lånas av UV/motsv. En av SHMs digitalkameror bokas, förberedda tolkningsblanketter kopieras upp (en per ruta). 6. Arbetsmiljöarbete. Första förband ska finnas lätt tillgängligt på grävplatsen. Utvärdera ev. faror/risker, diskussion med huvudskyddsombud. Se till att ansvarsförhållanden inskrivna i planen för Vikingasommar. 7. Se till att särskilt lämpad personal (2 personer) för att driva grävningen rekryteras inom vikingasommar. 8. Ställ samman skriftlig instruktion till grävpersonalen samt grävpärm med fynd-, ritnings- och fotolistor samt grävdagbok (-böcker). 9. Utbildning baserad på skriftlig instruktion till den särskilt rekryterade personalen samt alla inom vikingasommar (0,5 dag). 10. Arrangera skärmar med bild/text. Enkla montrar för veckans fynd /highlights. Stor svart tavla/dito där aktuell situation kan beskrivas. 11. Grävområdet spärras av med stagkäppar + lämplig avspärrningsband för att markera att ngt speciellt pågår samt begränsa onödigt spring. Gärna mera iscensättning så ser lockande ut. 12. Inför introhelgen maj och fram till 26/8 sätts tre stationer upp: a) Utgrävningsstation (bemannas av en sommaranställd arkeolog) 1. Grävare informeras om platsen och metod, 5 min (bilder, texter, prat). 2. Man får ansvar för en ruta och får utrustningspaket: spade, skärslev, borste, fyndpåsar, fyllfat/dito, sittdyna. 3. Kort grävinstruktion och säkerhetssnack (föräldrar ansvariga för sina barn, var förbandslådan finns, etc). Inga krav hur långt/länge man måste gräva. Dokumentationsritning/fotografering utförs av publiken om de vill (kompletteringar samt arbetsbilder av arkeologerna). b) Fynd och tolkningsstation (bemannas av en sommaranställd arkeolog) 1. Fyndomhändertag. 2. Diskussion om arkeologisk tolkning/hur källmaterial och historia skapas. 3. Publiken uppmuntras själva diskutera,

31 31(32) beskriva och tolka egna fynd samt komma med synpunkter på hur de ska tolkas och hur helhetsbilden ska tolkas. Tolkningsblankett för rutan fylls i den kan kompletteras med andra sorters skildringar. c) Uppsamlingsstation (Projektrum?) Förvaring av uppmärkt fynd- och dokumentationsmaterial, grävpärm, digitalkamera etc. 13. Arkeologerna på plats ansvarar för att fynd- och dokumentationsmaterial märks upp enligt instruktion samt lagras i god ordning på särskild bestämd plats. De ansvariga för löpande listor på fynd, dokumentationshandlingar och foton i grävpärm som också förvaras där. Digitalbilder sparas med nummer överensstämmande med bildlista samt laddas regelbundet över till överenskommen serverplats. 14. Utställning i Arkeoteket. Ansvarsförhållanden Platsledare för Vikingasommar har huvudansvar för daglig säkerhet/ordning. De två speciellt rekryterade ansvar för att arbetsstationerna byggs varje dag, att arbets- och dokumentationssystemet upprätthålls och att utrustningen hålls i skick. Katty och Fredrik ansvarar för vidare omhändertagande av fynd- och dokumentationsmaterial samt rapportering. Delprojektledare Fredrik Svanberg (SHMs)

32 32(32) PAS 8 Publik arkeologi strategier, nätverk och forskning Sammanfattning Inom ramen för PAS bedrivs ett strategiskt arbete för att samordna, inspirera och driva på arkeologisektorn för att ge publik arkeologi en mer betydande roll i framtiden. Arbetet bedrivs i form av föreläsningar, deltagande i konferenser, studiebesök, nätverksmöten, författande av artiklar, undersökning av möjligheter att söka forsknings- och utvecklingspengar för publik arkeologi, samt stöd till intresserade arkeologiska aktörer. Syften 1. att på ett övergripande plan vara drivande för att publika aspekter i ökande utsträckning ska bli en självklar del av den arkeologiska verksamheten, forskningen och utbildningen 2. att söka nationella och internationella kontakter för erfarenhetsutbyte och kommunicera de egna visionerna och resultaten 3. att bedriva forskning och metodutveckling kring publik arkeologi