Slutrapport genomförande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport genomförande"

Transkript

1 Sid 1 (9) Projektnamn Att Ta Vid- Ungas väg till arbete och utbildning efter institutionsplacering Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektidén var att skapa en arbetsintegrerande kedja från institution till samhälle för unga intagna med empowerment och entreprenöriellt tänkande i fokus. Både metoden, kedjan och förhållningssätten/entreprenörsskapsmetodik och utbildningplanerna är framtagna. ATV har mött de unga på insidan på ett ianspråktagande och motiverande sätt, många ungdomar har fått motivation till att i framtiden starta företag och kooperativ, och en insikt om att det inte behöver vara så svårt att starta företag, utveckla egna ideér samt att de perspektiv och värderingar som ligger till grund för projektet även kan ha influerat och till viss del provocerat institutionerna och anstalterna till att 'tänka nytt'. Statens institutionsstyrelse och Kriminalvården visade sig i praktiken ha svårt att integrera projektets aktiviteter och koppla sin process med de intagna med en planerad utslussing till våra företag, varför antalet deltagare i metoden/utslussen ligger under förväntat. Ur ett nationellt perspektiv finns det flera orter som under projektperioden visat intresse för att bygga kedjor liksom den västsvenska piloten, och i Örebro bl a har den grupp som genomgått en 10 veckors utbildning i entreprenörskap och socialt företagande troligen möjlighet att via social franchising och Yscreen som koncept starta upp en egen verksamhet för unga i området. Yscreen i Göteborg har under projektperioden stärkt sin metod och kunskap kring internt motivationsarbete med unga, och har idag flera och starkare relationer med andra ungdomsaktörer i Västsverige Projektets resultat FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Projektet avsåg att skapa en metod för att skapa en arbetsinriktad och egenmaktsorienterad rehabiliteringskedja inifrån institutioner och anstalter för unga med bakgrund inom kriminalitet och missbruk, ut till utbildningsinsatser och sociala företag. Att Ta Vid avsåg att fokusera kring den mycket låga graden av en väl genomtänkt utsluss för målgruppen unga och att verka för att empowermentperspektivet och att den sociala ekonomins sociala företag ska ses som den värdefulla resurs det är för att skapa kedjor inifrån anstalt och ut till ett arbete och ett relevant stöd för den unge. Vi hade sett att för många unga cirkulerar i 'systemet' alldeles för många varv, och inte erbjudas det stöd och de metoder som motiverar dem till att förändra sitt liv. Med Vägen ut!s företagsidé i botten ville vi skapa ett partnerskap och utarbeta modeller i samarbete med våra partners för att se till att det blir bättre 'bäddat' runt de unga som sitter inlåsta på samhällets anstalter och institutioner. ATV ville bygga kedja

2 Sid 2 (9) utan brott. Huvudresultatet är en arbetsinriktad metod baserad på egenerfarenhet. Metoden har en intern motivationsdel som haft sin bas i minitryckerier och en extern del med utslusskedjor vidare till det sociala företaget YScreen. ATV har utbildat unga i screentryckeri och har skapat en metod i praktiskt entreprenörskap. Ett antal deltagare har bestämt sig för att starta företag efter fängelse/institutionstiden, bla en kille som skall starta kakelläggarfirma i Varberg, och en annan kille ett tröjtryckeri i Skaraborg. Vi antar att inom 5 år har upp till 17 % av deltagarna provat lagligt företagande tack vare projektet. Även på andra orter har vi spridit projektets grundtankar genom diskussioner om social franschising. I detta arbete har ATV varit en del i att öppna upp institutionerna mot omvärlden och en del i behandlingsarbetet t ex har ungdomarna har övat sociala färdigheter med oss. Allt detta är viktiga delar i att kunna ta en praktikplats/utbildning. Brättegården har anställt en aktivitetssamordnare som bl a har som uppdrag att öka ungdomarnas vistelse tid utanför institution. Vi ser det som ett delresultat av ATV:s arbete. Samordnaren har formulerat verksamhet med praktiskt entreprenöriellt inslag och tankar om att fortsätta involvera sociala företag. Här finns ambition att arbeta vidare ihop med Vägen Ut! och att använda sig av de utslusskedjor som nu byggts upp. Från vår andra Sis institution har det från ledningshåll uttalats behov av fortsatt samarbete kring sysselsättning och intresse för entreprenörskapsutbildning. Nästa steg skulle kunna vara att koppla ihop oss/vägen Ut! med deras utslussboende. Inom Kriminalvården finns tankar att starta nya verksamheter inne på anstalt för att öka kvaliteten i sysselsättningen under verkställigheten och skapa kedja ut. Vi är en samtalspartner i detta arbete och vi fortsätter samarbeta kring utsluss. Arbetsförmedlingen har varit med under en avgränsad tid som ett pilotprojekt. Det vi upplever som framgång i det arbetet är att AF har vidgat sin syn på vem som står till arbetsmarknadens förfogande. Någon liknande satsning finns inte i Sverige. Vad gäller påverkan för de unga är ATV:s uppfattning att egen-erfarenheten har spelat stor roll i deras tillfrisknande. Ungdomarna har kunnat spegla sig i egen erfarenhet och fått ta del av det sociala företagets möjligheter i en tillfrisknande process. Att arbeta tillsammans i tryckeriet, att göra något på riktigt och lyckas, gör att man växer. Att ha deltagit i entreprenörskapsutbildningen har gjort att ungdomarna har förstått att även de har en chans att ta sig in på arbetsmarknaden genom att starta företag, att hindret för detta är mindre än de tidigare trott, vilket skapat tilltro till deras egen förmåga för framtiden. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syfte: att etablera det sociala företaget Vägen Ut! på utvalda institutioner, att utbilda i entreprenörskap, skapa ny metod i samverkan - översätta den italienska metoden Made in Jail till svenska förhållanden, bygga utsluss kedjor och skapa arbeten för unga i målgruppen och sprida grundtankarna i projektet till andra regioner/institutioner i Sverige. Under projektets gång har målen reviderats. ATV har inte kunnat uppfylla de kvantitativa mål som uppgavs i ansökan med tex unga i jobb, med spridning till andra Sis hem och etablering av nya sociala företag. ATV har lyckats etablera den miljö/minitryckerier som var avsedd inne på institution och skapat det sammanhang som var avsett. Detta har ATV gjort på 4 ställen. Utslusskedjor har skapats dels för att användas under institutionstiden men även efter

3 Sid 3 (9) avslutat straff/omhändertagande. ATV har nått en stor andel av de unga som vistats på Brättegårdens avd Frida och på Fagareds LSU avdelning och även under en period på ungdomsavdelningen Borås. Målet med att 50 % av ATV:s deltagare ska ha upplevt innanförskap är ett mål som varit realistiskt och som ATV har arbetat mot. ATV har utbildat i entreprenörskap och tagit fram en målgruppsanpassad metod, en metod som har utvecklat självtillit, bekräftar att ungdomarna har förmåga att genom företagande komma i innanförskap. ATV har lyckats skapa ett strukturerat samarbete med Sis och Kriminalvården byggt partnerskap och nu finns vilja till fortsättning från alla parter. ATV har introducerat AF på Sis. Detta är en början i arbetat att ta fram en metod för samverkan kring denna målgrupps väg till arbete. ATV har ökat kunskap om social ekonomi i de myndigheter vi verkat. ATV( tryckeri och entreprenörskaps utbildning) har nått: 28 flickor på Brättegården, 52 pojkar på Fagared, 24 unga män under 25 år på KVA Borås, 26 män varav 7 under 25 år på KVA Högsbo och 16 kvinnor på KVA Sagsjön varav 1 under 25 år. Vi har mött 112 under 25 år och summan totalt 146 personer. Vi har haft 2 ungdomar som gjort kortare praktik på YScreen under sitt LVU. ATV har inspirerat till att 3 företag ev kommer startas. Det är viktigt att se ATV i det sammanhang vi verkat för att förstå skillnaden i det vi gör jämfört med den vardag institutionen/fängelset erbjuder. ATV har varit med och öppnat upp Sis som myndighet, exponerat både personal och unga, dels för det sociala företaget och för ett empowermentperspektiv. Inom Kriminalvården har vi fört in socialt företagande och inspirerat till nya metoder för sysselsättning. Vi upplever att vi har ökat dessa myndigheters tilltro till det sociala företagets kompetens att arbeta med målgruppen och att bli sedd som en aktör bland flera andra. I motivationsarbetet har ATV arbetat med att få ungdomarna att tänka nytt, t ex ändra sina kriminella beteenden så att de står ett steg närmare företagande/ arbete/utbildning och steg längre bort från kriminella grupperingar. Som många ungdomar säger "Att det var så lätt att starta företag visste jag inte!" Ungdomarna har kunnat spegla sig i motivatörernas egen resa till nykterhet och arbete. Internt: Ny erfarenhet av att samverka med statliga myndigheter och de utmaningar som finns i att arbeta med förändring, erfarenhet av hur svårt det är att förankra idéer i annan verksamhet/att kommunicera ett budskap. Utifrån detta, vid nya samarbete kommer vi antagligen ta hjälp av annan oberoende aktör för att underlätta kommunikation, tex nätverkslag. Att arbeta i team, med en motivatör med egen erfarenhet och en handledare med utbildning och yrkeserfarenhet fungerar bra. En entreprenörskapsutbildning med ett praktiskt förhållningssätt mer än teoretiskt behövs. Vikten av tydlig projektorganisation. Ökad kompetens/nätverk på YScreen genom implementering av ATV i företaget. Externt: Våra samverkande myndigheter har fått kunskap och vi har skapat intresse för socialt företagande/social ekonomi, entreprenörskap och egen erfarenhet som verktyg i målgruppens väg vidare. ATV har fått förfrågan att föreläsa inom beroende/missbruk inom Sis, genom life-story om tillfrisknande. Vår entreprenörskapsutbildning har fått genomslag och som vi uppfattar att det påverkat personal att tänka mer i dessa banor, många inser för första gången att företagande är i sig ett sätt att komma in i samhället, det fanns hos personalen fördomar om företagande, där vi under resans gång har lyckats ändrat uppfattning. Sis nationellt tänker nu mer entreprenörskap. Vi har fört samman olika myndigheter i våra referensgrupper och skapat mötesplats för kunskapsöverföring. Att AF deltagit har ökat kunskapen om deras resurser hos personalen på Sis och unga. Avvikelser: Den största avvikelsen är att vi inte fått till utslussdelen. Vi har skapat kedjorna men inte använt dem, detta av olika anledningar vilka vissa ej gått att påverka. Ungdomsgruppen har inte sett ut som vi trodde, de har större psykosociala problem och är inte redo för detta steg. Under den tid ATV jobbade på Borås ändrades säkerhetsklassningen och de unga som passade in på vår profil hade för långa straff, dvs för lång väg till utsluss, vi valde att byta anstalt. Vi valde också bort att arbeta med häktet Göteborg pga av flytt till nytt

4 Sid 4 (9) häkte. En annan anledning till avvikelsen med utsluss har varit svårigheten och ointresset från Sis sida att samarbeta, bl a har ATV konkurrerat med Sis som har egen utsluss. Vi har ändå försökt komma in i Sis behandlingsarbete för att kunna påverka utsluss. Utifrån detta har våra motivatörers egna resor blivit viktigare, som exempel på vad som kan ske i ett socialt företag, hur man kan gå från anstalt till arbetsträning och vidare till anställning. Under projektets gång har vi reviderat våra mål utifrån denna verklighet.atv har erbjudit en lärande och stärkande miljö, det sociala företaget, där målgruppen har möjlighet att delta och utvecklas. Ungdomarna har kunnat spegla sig i motivatörers egna livsresor och ta del av det sociala företagets normaliserande sammanhang och även se hur deras erfarenheter blivit värdefulla och kunnat användas i ett framtida yrkesliv. Ökat kunskap i entreprenörskap bland personal och unga, vi har haft en grundstruktur i entreprenörsutbildningen, men låtit deltagarna justera innehållet, så att vi anpassat den till deras intresse och förmåga, vilket har varit synnerligen framgångsrikt, eleverna har varit väldigt engagerade i utbildningen, tyckt den varit kul och många elever har tjatat om att få vara med i kursen. I ATV deltar myndighetspersoner jämställt med personer som har egen erfarenhet, vilket är en lärande process för bägge parter. Läroprocess/analys om målgruppens behov av utsluss Referensgrupp som har skapat nya kontakter över myndighetsgränser Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. ATV har introducerat en ny metod inom Sis /KVV genom att arbetat fram kedjor för utsluss till sociala företag och introducerat egenerfarenheten och det sociala företaget som väg till arbete. ATV har byggt upp institutionsinterna tryckerier och strukturer. Vi har varit på respektive institution en dag/vecka. Vi har arbetat i små grupper, 2-3 unga/grupp för att kunna individanpassa i så hög grad som möjligt i form av handledning, bekräftelse och tid för samtal. Vår metod har varit arbetsinriktad. Ungdomarna har varit med ca 12 ggr i vår verksamhet, 2-3 timmar/gång. Efter 12 ggr ska de ha fått grundläggande kunskaper i screentryckeri, övat upp ett handlag och ha skapat egna motiv som de tryckt på tröjor. Även grundläggande kunskaper i illustrator CS 4 ingår. En del i motivationsprocessen är att prata om att trycken kommer säljas i YScreens webshop, detta ökar känslan av verklighet tröjorna skall säljas på öppna marknaden. Vid sidan av det kreativa arbetet har vi skapat strukturer för samtal. Vårt teoretiska ramverk är MI. Samtalen har ofta sin grund i egen erfarenheten av att tillfriskna från missbruk och kriminalitet och vägen till arbete inom det sociala företaget. Detta syftar till att se nya sätt att leva sitt liv och skapa hopp om förändring. Motivatörerna har bakgrund i 12-stegs rörelsen och rekryterats delvis utifrån detta. ATV har byggt utslusskedjor att använda för praktik under respektive efter institutionsplacering. Ungdomarna har också fått en grundläggande kunskap om företagande genom att träffa ATV och genom att delta i entreprenörskapsutbildningen. Vi har även introducerat arbetsförmedlingen inom Sis i en pilotverksamhet. ATV har mött ungdomarna med det egna arbetets och arbetsgemenskapens värde som metod i tryckerierna och byggt kedjor för utsluss Social franchising för att sprida YScreen till andra regioner Värdera/använda egenerfarenheten av missbruk/kriminalitet för att bygga förtroende och vägar vidare. Vägen Ut är värderingssmättade verksamheter, som bl a kontrasterar den

5 Sid 5 (9) svarta marknaden och som tar miljömässiga och sociala hänsyn. Vi har gjort ett brädspel för att med en helt ny pedagogik kunna träna ungdomar med bristande erfarenhet från skolan lära sig företagande och ansvarstagande. Entreprenörskapsprogrammet har utvecklats inom ramen för projektet, och är efter projekttiden synnerligen väl utvecklat för att spridas, detta utvecklingsarbete i sig har varit väldigt innovativt, då deltagarna bidragit till att anpassa den. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Kriminalvården region väst- anstalterna Sagsjön, Högsbo och Borås. Har ej bidragit med medfinansiering. De har bidragit med personal för samarbete och även personal under entreprenörskapsutbildningen. En klienthandläggare från Sagsjön var även med på studieresan till Italien. Kriminalvården har haft vissa kostnader då de anpassat lokaler utifrån vår tryckeriverksamhet. Sis Västra regionen har varit huvdsaklig medfinansiär. Båda institutionerna/brättegården och Fagared har haft kostnader för att anpassa lokaler till tryckeriverksamheten. De har även bidragit med personal till entreprenörskapsutbildningen och personal för samarbete och 3 personer på studieresa till Italien, vice institutionschef, rektor och lärare. Arbetsförmedlingen har bidragit med 20 % av en heltidstjänst. Styrgruppen har bestått av projektledare, vd Vägen ut, vd Coompanion och ekonom. Projektgruppen har bestått av projektledare, processledare och motivatörer. Dessa grupper har träffats regelbundet ca varannan mån och arbetat med projektfrågor. I slutet av projektiden bestämdes att ha dessa båda grupper ihop, något vi borde beslutat tidigare för att uppnå högre grad av samstämmighet. Utöver detta har vi haft en referensgrupp som mötts 1ggn/kvartalet. I den har det funnits representanter från Vägen ut/att ta vid, Coompanion, Stadskansliet Göteborgs Stad, Social resurs förvaltning/göteborgs Stad, Ung och Trygg, KRIS, Sis och af. Vi har haft en separat grupp för kriminalvården och den har träffats regelbundenhet. Dessa grupper har varit forum för projekt- och samarbetsfrågor och kunskapsöverföring. I perioder har de fungerat mycket bra för att i andra perioder ha sämre närvaro. I jan 2011 bjöd i vi in ansvariga från Fagared/ Brätte, detta borde vi beslutat tidigare. Vi har inte fått med kommunen i den utsträckning som behövts, under projektperioden har det inte funnits något övergripande forum för ungdomsfrågor i Göteborgs stad. Vi tror ATV har ökat Sis och Kriminalvårdsverket tilltro till sociala företags betydelse och kompetens att möta målgruppen (där tidigare i huvudsak kommun och stat varit betydande aktörer). Genom vårt institutionsarbete har vi förhoppningsvis påverkat målgruppen och minskat rekryteringen till kriminalitet/återfall missbruk. ATV har varit en del i institutionernas arbete med risk och skyddsfaktorer. ATV har introducerat ett entreprenöriellt tänkande inom Sis/Kvv. ATV har byggt partnerskap med Sis och Kriminalvården. Sociala ekonomin samverkar med statliga myndigheter genom våra referensgrupper. Arbetsförmedlingens deltagande har fått dem att vidga sitt uppdrag. Denna samverkan kommer fortsätta och vi hoppas strukturera insatser för unga utanför över myndighetsgränser. Vägen Ut! avser bygga vidare på uppnådd samverkan med fortsatt ambition att arbeta strukturerat med utsluss/karriärstöd nätverksinriktat för målgruppen.

6 Sid 6 (9) Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. I vårt urval har vi valt ett ungdomshem för tjejer och ett för killar, det samma gäller för vårt arbete med kriminalvården- både kvinno- och mansanstalt. Vår ambition har varit att erbjuda en verksamhet som inte utgår från traditionella könsroller. Vi vill att ungdomarna ska bli medvetna om könsroller. Detta är en viktig del i arbetet med unga som är uppväxta eller finns i kriminella nätverk och dysfunktionella miljöer där traditionella könsmönster råder. I tryckeriet kommer möjlighet till samtal lätt utifrån att de gör egna motiv, ex hur vill jag som kille uppfattas? Fram till våren 2011 arbetade ATV i team, en man och en kvinna. Detta team skulle fungera som ett exempel, att kvinnan i vissa fall tog ansvar för de typsikt manliga uppgifterna och tvärtom och att beslut fattades gemensamt. Inom anstalts och institutionsmiljön råder traditionella machoideal hos både personal och unga. ATV har sett som uppgift att vara en motvikt till detta vi vill visa upp ett annat sätt att vara man, t ex att prata känslor och uttrycka sig på annat sätt. Detta har ibland varit svårt för ungdomarna att ta till sig. Det är ett viktigt inslag i ATV, men en krävande förändringsprocess när det är så pass institutionaliserat. Vi uppfattar det som ett stort förbättringsområde inom Sis. ATV har nått fler unga män i entreprenörskapsutbildningen än kvinnor och vi har upplevt det varit en utmaning att bedriva utbildning på Brätte. Unga tjejer är mer intresserad av projekt, än företagande, och vi har anpassat utbildningen till detta, bla genom att ha konkreta små projekt på skolan, tex producera,paketera,marknadsföra och sälja bullar. Vilket sedan lett till många bra diskussioner om hur man som individ och grupp kan ta initiativ som gör att man utvecklas. Olikheterna kring förhållning till företagande mellan tjejer och killar är något att reflektera vidare kring. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Majoriteten av våra deltagare har ett neuropsykiatriska funktionshinder och många har hanterat detta med narkotika/alkohol. I våra tryckerier finns tydliga strukturer och rutiner. Vi ger lätta, tydliga instruktioner och arbetar med smågrupper, gör verksamheten förutsägbar och erbjuder en lugn miljö. Institutionsvärlden bygger på till viss del på teckenekonomier där man ska prestera för att komma vidare i systemet och få mer frihet och förmåner. Vissa hanterar detta genom att institutionsanpassa sig. Detta är en problematik institutionerna är medvetna om, men är svårlöst inom detta system. ATV har haft ambitionen att vara en motvikt till detta system. ATV har ofta haft samtal med ungdomarna kring hälsa och hur just de påverkas av ett narkotikamissbruk. Många påbörjar medicinering under institutionsvistelsen. Det har ibland varit svårt att genomföra våra möten då vissa unga just då har varit tungt medicinerade. I vissa fall har ungdomarnas hälsa varit sådan att de inte är aktuella för utsluss till Vägen Ut!. Här finns en diskrepens mellan projekt och verklighet och det är en lärdom vi tar med oss vidare. Under slutet av projektet har Brättegården uttryckt behov av samarbete kring kunskapsinhämtning om beroende/tillfrisknande. Detta riktar sig till flickorna men även behandlingspersonalen kan delta. Vi ser detta som ett led i vårt arbete medtillgänglighet. Många killar har tex adhd, mm, vilket gör att de är driftiga och kreativa, men kan ha svårt att

7 Sid 7 (9) fokusera, vi ser i entreprenörskapsutbildningen att de kan genom framtida företagande blir goda entreprenörer, bara de är medvetna om sina brister, vi anser att vi gett rimliga förhoppningar och inspiration till dem, att de har en framtid trots denna diagnos. Att deras självtillit ökat känns riktigt bra Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Vi har i det nationella arbetet gjort ett antal regionala prioriteringar. Dessa har utgått ifrån flera olika faktorer som vägts ihop -närhet till stor anstalt vilken kan tänkas behöva utsluss för sina klienter -SiS-insitutioner med motsvarande behov -kännedom/kontakt med starka sociala företag med bred kunskap kring målgruppen, som kan vara möjligt att slussa till eller som kan vara systerföretag vid uppstart av nytt sociala arbetsintegrerande företag -Strategisk placering, geografiskt och närhet till Coompanion kontor som kan vara stödstruktur och företagsutvecklare/rådgivare vid ev kommande uppstarter. -Organiserade intressegrupper med vilja/förmåga att engagera sig i projektets processer både för sin egen och den unga målgruppens skull, t ex ExCons i Örebro och Stockholm, KRIS i Norrköping m fl. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Vi har i första hand rikta oss till Sis Västra regionen och Kriminalvården region Väst. Innan start träffade vi metodutvecklare inom Sis för förankring. Inom Sis har vi valt Sis Fagared en pojkinstitution med LVU och LSU och Brättegården ett flickhem med LVU. Inom kriminalvården valde vi i första hand anstalten Borås som har ett ungdomsuppdrag och ansvar för unga män mellan 18-21, efter detta riktade vi oss till behandlingsanstalten Högsbo med 10 riktmärkesplatser för unga missbrukande män och sist kvinnoanstalten Sagsjön och deras yngre kvinnor. Inom SIS har vi samarbetet med de pedagogiska ledarna, det har varit svårare att komma nära behandlingspersonal. Dock har en viss attitydförändring skett till företagande, från början ansåg de att eleverna inte kan bli entreprenörer, men efter utbildningarna har en del insett att denna målgrupp har lika stor chans att lyckas med detta som någon annan, vilket är en synnerligen viktigt attitydförändring. Man kan bli förvånad över hur mycket fördomar det finns kring företagande, vilket är beklagligt gentemot målgruppen, då dessa förtjänar att få möjlighet att få överväga även entreprenörskap som sätt att komma in i samhället och inte förvägras denna möjlighet. Vi har dock utvecklat ett samarbete med Brättegårdens avd Frida, en avdelning som riktar sig till flickor upp till 20 år med missbruksproblematik. I kontakt med dem har vår metod och våra tankar om socialt företagande fått förankring och gemensamma målsättningar finns. Där har avdelnings föreståndaren varit betydelsefull. Inom Kriminalvården har vi god kontakt med kriminalvårdinspektörer på Borås, Högsbo och Sagsjön. Denna person har även varit en del av vår referensgrupp där vi arbetat med strategiska framtidsfrågor. Klienthandläggare på Sagsjön var med på studieresan till Italien med syfte att lära sig mer om socialt företagande. Arbetsförmedlingen har vi fått med i en pilotverksamhet, att verka på de ungdomshem där

8 Sid 8 (9) ATV funnits. Detta är nydanande. Denna grupp unga bedöms ofta ej stå till arbetsmarknadens förfogande och ej ingå i AFs ordinarie uppdrag. ATV har vänt sig till personalgrupper/ledningsgrupper på berörda myndigheter och informerat om socialt företagande och genomfört studiebesök. ATV har en referensgrupp där vi drivit våra frågor. Vi har inte lyckats få ett systematiskt samarbete med Sis eller socialtjänst. Det arbete ATV utfört skulle kunna drivas på andra Sis institutioner även för äldre målgrupp. Vi tror fortfarande på att bygga upp en verksamhet på häktet och ha fokus på unga i riskzonen och introducera dem i socialt företagande. Tidningen Civilekonomen hade en helsidesartikel om projektet, vilket spridits till civilekonomer i hela landet varav många är beslutsfattare. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Vår externa utvärdering har pågått sedan slutet av 2010 och kommer att vara klar mars Detta innebär att vi inte har kunnat använda oss av resultaten under pågående projekt. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Att utvärdera det vi gjort har i vissa fall varit svårt då vi inte alltid haft en samarbetspartner att spegla oss i. På Brättegården har vi med avd Frida utvärderat vårt arbete efter hand och ställt om. Vi har kunnat ställa viktiga frågor som t ex vad saknar de i vår verksamhet. Vi har även använt referensgruppen till få feed-back på aktuellt läge. Ansvaret för intern utvärdering har framförallt legat på processledaren, att föra detta samtal i arbetsgruppen. Detta är viktigt i alla arbetsgrupper men kanske än viktigare när man arbetar med egen erfarenhet av missbruk och kriminalitet, att förstå sina drivkrafter och se sin roll. För att kvalitetssäkra arbetet, ha ett tydligt ungdomsfokus och gemensam bild av det ATV ska göra har personalgruppen haft handledning. Under handledning har vissa strategiska beslut vuxit fram. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Syftet med projektet är rätt och ligger i tiden. Inom flera myndigheter arbetar man med utslussfrågan. Sluten ungdomsvård styrs nu även av ny lagstiftning för utsluss, den ökar möjligheten för dömda unga att vistas utanför institution. Vidare har t ex rikspolisstyrelsen nyligen initierat ett pilotprojekt för unga i riskzon och för unga som vill hoppa av kriminella gäng, Arbetsförmedlingen å sin sida pratar om att "söka de unga som faller utanför myndigheten". ATV har byggt utslusskedjor som är färdiga att använda. Även entreprenörskap ligger rätt i tiden. Entreprenörskapet har fungerat bra på Högsbo och Fagared, där en utbildare från Coompanion och en Vägen ut! anställd med egen erfarenhet har arbetat ihop. Man kan se utbildning och inspiration till entreprenörskap i sig som en behandlingsmetod, som leder till ökad självtillit och förmåga till egenmakt. Vår arbetsinriktade metod har fungerat bra. ATV har skapat trygga miljöer för de unga att växa i samtidigt som vi kunnat arbeta med fokus framåt på arbete/utbildning. Vårt sätt att jobba i team, en motivatör med egen erfarenhet och en handledare med yrkeserfarenhet har skapat förtroende. Vi har lagt mycket tid på detta och ser bra resultat.sis upplever att ATV vid

9 Sid 9 (9) projektets start inte var förankrat. Det fanns ingen klar bild av ATV:s syfte eller hur Sis ville att samarbetet skulle se ut. Sis har haft svårt att formulera detta även senare även om vi nu kan enas om en gemensam bild. ATV har inte lyckats med att nå projektets mål kring utsluss och unga till arbete/utbildning. Att detta inte fungerat har vi analyserat. Det tar tid att arbeta in sig i statliga myndigheter, skapa ett förtroende och hitta gemensamma metoder. Ang målgrupp så stod de längre ifrån arbetsmarknaden och var sämre rustade än vad projektansökan utgick ifrån, många unga hade andra behov. Problematiken med medfinansieringen har försvårat samarbetet då det skapat oro inom Sis. Sis har även haft motstånd till att samarbeta då vi uppfattats som konkurrenter. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Pernilla Svebo-Lindgren vd Vägen Ut! kooperativen Sven Bartilsson koordinator Coompanion

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Jobb IN Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Jobb IN har arbetat för att mobilisera utrikesfödda långtidsarbetslösa

Läs mer

Projekt Vägen till Bostad Vägen ut! kooperativen

Projekt Vägen till Bostad Vägen ut! kooperativen Projekt Vägen till Bostad Vägen ut! kooperativen Projekt Vägen till Bostad Regeringens hemlöshetssatsning 2 år Pågår till 2010-10-31 Vägen ut! kooperativen i samarbete med Kriminalvården Region Väst /

Läs mer

Mall Datum: PK 2010-6

Mall Datum: PK 2010-6 Mall Datum: PK 2010-6 2010-12-21 Kontaktperson: Sven Jansson Slutrapport Projektnamn: Navigator och CoMcenter Diarienr: Projektperiod: 2008-05-01 till 2011-04-30 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Arbetsträning & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Vägen ut!s arbetsträning är kopplad till företagande och riktiga arbetsuppgifter. Arbetet formar vår vardag välkomnar alla. har medarbetare med egen

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla...

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... ...för en del människor är runda Vi har tomtar på loftet, missbruk i bagaget, kriminella tankemönster, funktionshinder, stresskänslighet och 11 sociala företag

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (9) Projektnamn Hälsosam Tillväxt Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektets idé var att stärka och utveckla Eurofins

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Krukis motivation och behandling

Krukis motivation och behandling Krukis motivation och behandling KVALITETSUTVECKLING AV MOTIVERANDE SAMTAL Elizabeth Hjälmarstedt verksamhetsledare Jonas Rengensjö projektledare MI The Capital of Scandinavia Krukis som bas för förändringsarbete

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (14) Projektnamn "Vägen in" Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Allmänna uppgifter Datum: 2010-03-31 Projekttid: 2009-10-01-2010-04-01 Journalnummer: 2009-5974 LAG diarienr: LVS-050 Projektnamn: HÄSTNÄRA BOENDE I GÖTENE, förstudie Sammanställning

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag Social franchising När någon köper det som man själv har gjort, får man självförtroende eftersom föremålet blir värdefullt för någon annan. Därför är kunderna mycket viktiga. Möten med människor i missbrukssvängen

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Forshaga kommun samverkar med Karlstad universitet och arbetslivet

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne DET ÖPPNA SKÅNE Enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi har vi år 2030 det öppna Skåne. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (7) Projektnamn "Oden Företagspark" Slutrapport genomförande FRIRPT v.1 [1362738846920] d.frirpt v.1 Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projekt

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Grafisk profil/glasets Hus Datum: 20150531... Journalnummer: Projekttid: 20150301-20150531. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Hållbart Avstamp - Socialt företag Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projekts idé har varit att vidareutveckla,

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Orust privata landsbygdsflyg Ett antal f.d. piloter ska tillsammans med ungdomar

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav

Läs mer

Projektbeskrivning för Familjehem

Projektbeskrivning för Familjehem Projektbeskrivning för Familjehem Beskrivning av projektägaren Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm är en ideell förening som bildades 1910 som en enskild hjälporganisation

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2012-07-18 SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Socialt företag- en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser Slutrapport för perioden 2012-01-01-2012-06-30

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Syfte och målgrupp. Metodik och upplägg. LT 5 syftar till att stärka och utveckla det egna ledarskapet och skapa mervärde inom egen verksamhet.

Syfte och målgrupp. Metodik och upplägg. LT 5 syftar till att stärka och utveckla det egna ledarskapet och skapa mervärde inom egen verksamhet. LT 5 LT 5 är till för dig med minst 5 års erfarenhet av att verka i rollen som chef och ledare. För dig som söker nya perspektiv, vill öka kunskapen om andra verksamheter och finslipa skickligheten i ditt

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Välkommen! Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Mångfald för ökad konkurrenskraft Internationella Kvinnoföreningen i Malmö är projektägare till projektet Mångfald för ökad konkurrenskraft

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (14) Projektnamn Mellansprånget Slutrapport genomförande FRIRPT v.1 [1357656654758] d.frirpt v.1 Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projekt Mellansprånget

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Ansökan från Uppsala Social Ekonomi om projektbidrag

Ansökan från Uppsala Social Ekonomi om projektbidrag KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Ulf Lundström Datum 2013-08-22 Diarienummer UAN-2013-0368.5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan från Uppsala Social Ekonomi om projektbidrag

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola Hiv på institution - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor Torkel Richert, Malmö högskola Projektmål Nå ut med information till ett stort antal personer vilka

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT 1 INLEDNING 1.1 Allmänna uppgifter Datum: 9/7-2012 Projekttid: 18 juni 29 juni Stödmottagare (organisation): Josephine Svärd Journalnummer: Projektnamn: Konstutställning 1.2 Sammanfattning

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer