Online-mätning med FTIR anpassad till förgasning
|
|
- Anita Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektbeskrivning Online-mätning med FTIR anpassad till förgasning Brackmann C. Lund Universitet Davidsson K. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
2 1 Sammanfattning Syftet med projektet är att konstruera och implementera en högtemperaturcell tillsammans med ett befintligt instrument för Fourier transforms infraröd spektroskopi (FTIR) för att möjliggöra online-mätning av varm gas producerad i en förgasninganläggning. Målet är att åstadkomma tillförlitlig FTIR-analys för processen och undvika problem med kondensering av tjäror och andra gaskomponenter som sker vid den avkylning som oftast är nödvändig för konventionell FTIR-analys. Kondensation innebär en förändring av gasens sammansättning från den ursprungliga och kan dessutom orsaka problem i instrumentet. En extern uppvärmd cell, där temperatur kan bibehållas och kondensation, ytbeläggningar och reaktioner kan minimeras möjliggör en snabb och mer tillförlitig analys av gasens sammansättning. Detta ger möjlighet att identifera viktiga driftparametrar för att optimera gasens kvalitet. 2 Inledning Vid förgasning är syftet att effektivt överföra kemiskt bunden energi i den fasta råvaran till energirika gaser såsom metan och väte. För att kunna optimera förgasningsprocessen är det nödvändigt att mäta produktgasens sammansättning på ett tillförlitligt sätt. I synnerhet metoder för online-mätning, där resultatet erhålls ganska omgående efter det att mätningen utförts, kan ge värdefulla insikter om processen. Vid normal förbränning kan man, dock inte utan problem, mäta sammansättning hos rökgaser. Vid förgasning är svårigheterna betydligt större, främst bereoende på den stora mängden tjära i produktgasen. Tjäran består av ett stort antal organiska föreningar som befinner sig i gasfas vid förgasningstemperaturer. När temperaturen sjunker ner mot 400 C börjar några av tjärans komponenter att kondensera och vid lägre temperaturer blir kondensationen allt kraftigare. Om man vid förgasning skulle använda någon av de mättekniker som används vid analys av förbränning, så skulle man alltså med stor sannolikhet få problem. Exempelvis suger man ofta ut gas i slangar som hålls vid 200 C. Kring denna temperatur kan man vänta sig kondensation av tjära, vilket kan orsaka igensättningar och att tjäran i sig blir en omätbar parameter. Ett sätt att kringgå det mättekniska problemet med tjära är att kontrollerat kyla den samplade gasen och kondensera ut tjäran så att endast de stabila gaserna återstår. Fullständig extraktion av tjäran kan som regel dock inte säkerställas och problem med gradvis kontaminering av instrumentet kvarstår. Dock är mätning av såväl tjära som H 2 O önskvärt då båda är indikatorer för gasens kvalitet, speciellt vore tillförlitliga online-mätningar av dessa komponenter under processen av hög relevans. Vid förgasning bildas även komponenter som kan orsaka problem i förgasningsanläggningens uppgraderingssteg. Oönskade gaser i processen är väteklorid, vätesulfid, ammoniak, kväveoxider m.fl. De kan orsaka korrosion samt skada katalysatorer, vilket minskar verkningsgraden i processen. Vidare kan kväveföreningar i gasen bidra till emissioner av NO x vid förbränning i ett senare skede. Vid kondensering för att avlägsna tjära riskerar man att även kondensera ut gaskomponenter av detta slag. Sammantaget innebär detta att man vid vid konventionella mätningar riskerar att få otillräcklig eller t.o.m. felaktig information om gasens sammansättning och kvalitet som bränsle. Dessa problem visar att man för att kunna följa förgasningsprocessen måste ta fram nya eller anpassa befintliga metoder som kringgår eller eliminerar kondensationsproblem utan att göra relevanta parametrar omätbara. 2
3 FTIR är en väl utvecklad och etablerad optisk metod för analys av gassammansättning baserad på absorption av strålning i det infraröda våglängdsområdet, λ= µm. Analys av gas utförs oftast genom sampling till en cell kopplad till FTIR mätinstrumetet, vilket medför de begränsningar och osäkerheter som nämnts ovan. Metoden kan ge god detektionskänslighet och har trots begränsningar med gassampling och kondensation tillämpats för grundläggande studier av pyrolys och förgasning i försök på laboratorieskala med mycket små provmängder, ofta kombinerat med termogravimetrisk analys. Exempel på sådana FTIR-studier inkluderar mätningar av biomassa-komponenter 1 (cellulosa, hemicellulosa och lignin), detektion av formaldehyd/co/co 2 2 och av kväveföreningar HCN/NH 3 /HCNO. 3,4 Metoden är också väl etablerad för analys av förbränningsprocesser och har även implementerats i instrument för mätningar in situ i industriell miljö. 5 Då FTIR är en etablerad teknik i förbränningssammanhang vore det önskvärt med en vidare anpassning och utveckling av tekniken för användning inom förgasning. Emellertid kräver FTIR-diagnostik av varm reaktiv gas en omsorgsfullt designad mätcell för att undvika problem med kondensation av gaskomponeneter samt reaktioner på ytor. Särskilda celler har utvecklats för nogrann FTIR-diagnostik vid högre temperaturer. 6,7 En homogen temperatur fördelning i cellen har eftersträvats för att undvika kondensation och kontakt mellan mätgas och fönster har eliminerats genom arrangemang av gasflöden. 7 En liknande cell ansluten till en förgasningsenhet skulle kunna möjliggöra online-mätning med FTIR på produktgasen. 3 Mål Projektets övergipande syfte är att ta fram en metod för online-mätning av H 2 O, tjära och andra gaser i produktgas från förgasning. Målet är att implementera FTIR-analys genom en uppvärmd och för ändamålet konstruerad mätcell. Apparaturen skall framöver fortgående kunna användas för vidare analyser av förgasning. Projektet delas upp i följande delmål. Cellkonstruktion: Cellens konstruktion görs så att gaskomponenter inte kan kondensera på cellens inneryta eller fönster. Härvid hålls temperaturen på minst 350 C och flöden av mätgas och buffertgas arrangeras så mätgasen ej når monterade fönster. Cellens dimensioner bestäms bl.a. av kravet på uppvärmning och av nödvändig längd för att uppnå önskad detektionskänslighet. Karakterisering och kalibrering: Cellen provkörs med väldefinierade gasblandningar för att bestämma detektionskänsligheten för den modifierade FTIR-uppställningen. Förutom kalibreringsmätningar utförs prov för att identifiera och åtgärda eventuella bakgrundssignaler, 1 Q. A. Liu, Z. P. Zhong, S. R. Wang, and Z. Y. Luo, "Interactions of biomass components during pyrolysis: A TG- FTIR study," J Anal Appl Pyrol 90, (2011). 2 S. Li, J. Lyons-Hart, J. Banyasz, and K. Shafer, "Real-time evolved gas analysis by FTIR method: an experimental study of cellulose pyrolysis," Fuel 80, (2001). 3 Q. Q. Ren, and C. S. Zhao, "NO x and N 2O Precursors from Biomass Pyrolysis: Nitrogen Transformation from Amino Acid," Environ Sci Technol 46, (2012). 4 Q. Q. Ren, and C. S. Zhao, "NO x and N 2O Precursors from Biomass Pyrolysis: Role of Cellulose, Hemicellulose and Lignin," Environ Sci Technol 47, (2013). 5 J. Bak, and S. Clausen, "FTIR emission spectroscopy methods and procedures for real time quantitative gas analysis in industrial environments," Meas Sci Technol 13, (2002). 6 S. Clausen, and J. Bak, "A hot gas facility for high-temperature spectrometry," Meas Sci Technol 13, (2002). 7 H. Grosch, A. Fateev, K. L. Nielsen, and S. Clausen, "Hot gas flow cell for optical measurements on reactive gases," J Quant Spectrosc Ra 130, (2013). 3
4 interferenser, filtrering av partiklar etc. Utprovningarna av apparaturen inkluderar även några förgasningsprov. Förgasningsstudie: En första studie med mätningar på pyrolys/förgasningsgas skulle kunna utgöras av jämförelse mellan två bränslen samt förgasning med två olika nivåer på syrgas och vattenånga. 4 Metod Mätuppställningen baseras på ett befintligt FTIR-instrument (BOMEM multi-component FT-IR Gas Analyzer) med avtagbar mätcell. Då denna kopplas bort kan IR-strålen ledas till en extern uppvärmd cell, se principskiss i Figur 1, till vilken produktgas från förgasningsprocessen leds. Cellen och extern optik för att leda IR-strålen från instrumentets IR-källa, genom cellen, fram till dess detektor, monteras på en gemensam plattform (Figur 1). Cellen värms upp med värmeelement/värmeband till omkring 350 C för att undvika kondensation. Ett arrangemang med motriktade flöden av mätgas och inert buffertgas förhindrar att mätgas når cellens fönster och orsakar beläggningar. Figur 1. Uppvärmd mätcell för FTIR-analys vid förgasning. Mätgas från processen leds in i cellen, IR-strålning från befintligt instrument leds genom cellen och åter till instrumentets detektor. Uppvärmningen förhindrar kondensation av tjäror och flöden av buffertgas förhindrar kontakt mellan mätgas och cellens fönster. FTIR-instrumentet är kalibrerat för detektion av SO 2, HCl, NO, NO 2, CO, NH 3, HF, H 2 O, CO 2 samt totalmängden kolväten. Mätning på gas innehållande tjäror kommer att innebära betydande FTIR-signaler från dessa kolväteföreningar. 1 Kontrollerad spädning av gasen uppströms från cellen kan vara nödvändig för att erhålla gastäthet som ger signaler anpassade för instrumentets detektionsdynamik. Starka spektrala signaturer från kolväten som dominerar FTIR-signalen kan medföra begränsningar för detektion av en del av de ämnen instrumentet ursprunligen kalibrerats för. Dock borde tjärinnehåll (kolväten), vatten, CO och CO 2 kunna mätas då dessa ämnens absorptionsvåglängder är ganska väl separerade. Under vissa betingelser kan det också finnas möjlighet att detektera några av de övriga föreningarna. Att bestämma vilka komponenter som kan detekteras under olika förhållanden utgör en del av cellens utprovning. Konstruktion och bygge av cell samt inköp av optik följs av uppbyggnad av den kombinerade apparaturen vid SP:s förbränningslab. Efter uppbyggnad följer karakterisering och provkörningar av experimentuppställningen med avseende på detektionskänsligheter, identifiering av bakgrundssignaler, interferenser mellan signaler från olika ämnen, behov av partikelfiltrering etc. Utprovningsfasen avslutas med ett antal mätningar på förgasningsgas. I en tredje fas genomförs en mindre studie med förgasning under olika förhållanden. 4
5 5 Tidsplan och resurser Projektets tidplan framgår av Tabell 1. Tabell 1: Tidpunkt för olika moment och ansvarig för dessa. Tidpunkt Moment Ansvarig Kommentar Konstruktion och SP LU bygge av cell, inköp optik Uppbyggnad och SP LU karakterisering av uppställning med FTIR-instrument och cell. Kalibrering, initala förgasningstester Förgasningsprover SP T.ex. jämförande studie med 2 bränslen samt 2 olika nivåer på O 2 /H 2 O vid förgasning Rapportskrivning SP LU Resurserna består av följande personal och för dem tillgänglig utrustning/infrastruktur. Christian Brackmann disputerade 2004 vid Avdelningen för Förbränningsfysik, Lunds Universitet under handledning av professor Per-Erik Bengtsson och professor Marcus Aldén. Avhandlingsarbetet behandlade utveckling och tillämpning av laserbaserade metoder för förbränningsdiagnostik. Därefter arbetade han under fem år med forskning på laserbaserad mikroskopi vid Chalmers Tekniska Högskola. Sedan 2011 är han åter anställd vid Avdelningen för Förbränningsfysik som forskare och verksam inom laserbaserad diagnostik av förbränning och andra processer i gasfas. Avdelningen har en internationell erkänd forskningsverksamhet med långvarig erfarenhet och kompetens inom förbränningsdiagnostik med optiska (laserbaserade) tekniker. Kent Davidsson, docent i energiomvandling, disputerade år 2002 vid Göteborgs Universitet på pyrolys av biomassa och mätning av alkalimetaller i rökgas. Därefter var han anställd som forskare vid Energiteknik på Chalmers Tekniska Högskola och genomförde främst forskning på askrelaterade problem, såsom beläggningar och bäddagglomerering, vid förbränning i cirkulerande fluidiserad bädd. Han är sedan 2008 anställd på SP som forskare och projektledare inom förbränning och förgasning. Han är handledare för två doktorander inom Svenskt Förgasningscentrum i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola respektive Göteborgs Universitet. Mohit Pushp är sedan 2012 doktorand vid Göteborgs Universitet och anställd på SP (handledare: Kent Davidsson, SP och Jan Pettersson, GU). Hans doktorandprojekt syftar till att ta fram metoder för mätning av gaser, partiklar och oorganiska ämnen i förgasningsgas. Han är verksam inom Svenskt Förgasningscentrum och har utvecklat partikelmätning med impaktorteknik för förgasning. Pushp har mångårig erfarenhet från driftsättning m.m. av förgasningsanläggningar i fält genom sitt arbete på TERI (The Energy and Resources Institute) i New Delhi, Indien. 5
6 6 Projektets nytta för GE Projektet är av intresse för GE eftersom det syftar till att möjliggöra online-mätning av produktgas från en förgasare för att kartlägga förgasningsprocessen och ge insikter om parametrar viktiga för optimal gaskvalitet. Eftersom projektet baseras på vidareutveckling av en etablerad optisk teknik kan vägen fram till ett koncept som är användbart vid GoBiGasanläggningen bli relativt kort. Det skulle i så fall ge utökade möjligheter till processkontroll av några av de besvärligaste parametrarna. 6
Svåra bränslen sänk temperaturen!
Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast
Läs mer11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara
Detaljerad projektbeskrivning 11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Davidsson K., Haraldsson, C. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Richards, T. Högskolan i Borås
Läs merBiomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral
Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Henrik Thunman Avdelningen för energiteknik Chalmers tekniska högskola Bakgrund För att reducera
Läs merFramtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa
Framtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa Henrik Thunman Energiteknik Institutionen för Energi och Miljö Förgasning en teknik för att producera ett substitut för råolja från biomassa Kemikalier
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merGoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016
GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas
Läs merFörgasningsforskning, utgångspunkt
Förgasningsforskning, utgångspunkt Ingen kommersiell anläggning med SNG-produktion i drift Forskning huvudsakligen i kategorier: Teoretiska undersökningar (studier, LCA analys, etc.) Praktisk forskning
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Värme i förbränning balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merEnergibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Energibalans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Innehåll Värme i förbränning Energibalans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt
Läs merOnline-mätning med FTIR anpassad till förgasning
Online-mätning med FTIR anpassad till förgasning Brackmann a, C. Davidsson b, K., Pushp b, M. a Lunds Universitet b SP Sveriges Tekniska Forskingsinstitut Projektnummer 14-5 År: 214-215 Online-mätning
Läs merFörbränning. En kort introduktion Christian Brackmann
Förbränning En kort introduktion 2016-01-21 Christian Brackmann Christian.Brackmann@forbrf.lth.se Avdelningen för Förbränningsfysik vid Fysiska Institutionen ~ 35 anställda ~ 20 doktorander 2-5 examensarbetare
Läs merINFO från projektet 04
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 04 Förädling av bioenergiråvaror EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Under de senaste
Läs merFullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti
Demonstration i Lahti av avfallsförgasning för effektivare elproduktion Metso Power, Claes Breitholtz Panndagarna 2013, Helsingborg Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion
Läs merGrön energi till kraft och processindustrier
Grön energi till kraft och processindustrier gör avfall till kassako! MISSION: BiogasÖst, Västerås Rolf Ljunggren, 6:e maj 2010 Cortus AB strävar efter att bli en internationellt ledande aktör inom industriell
Läs merEnergimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret
Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt
Läs merAnalys av heta rökgaser
Samverkan mellan högskola och näringsliv (KKs HÖG 2010) Partners: BIG, E.ON, HOTAB, Järnforsen, LNU, VEAB Budget 7 MSEK, medel från KKs och BIG + naturainsats företagen Pågår 2011-2013 Medverkande från
Läs merALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING
Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i
Läs merProjektförslag: Kopparkorrosion i rent syrefritt vatten: Undersökning av koppartrådar i ett 19 år gammalt palladiumförslutet provrör.
Projektförslag: Kopparkorrosion i rent syrefritt vatten: Undersökning av koppartrådar i ett 19 år gammalt palladiumförslutet provrör. Bakgrund 1986 publicerade Gunnar Hultquist en artikel i Corrosion Science,(26,
Läs merMarkundersökningar Totalbestämning av svavel genom torrförbränning. Soil quality Determination of total sulfur by dry combustion
SVENSK STANDARD SS-ISO 15178 Fastställd 2002-06-28 Utgåva 1 Markundersökningar Totalbestämning av svavel genom torrförbränning Soil quality Determination of total sulfur by dry combustion ICS 13.080.10
Läs merKiselkarbidbaserat sensorsystem
Kiselkarbidbaserat sensorystem Kiselkarbidbaserat sensorsystem Linköpings Universitet Kiselkarbidbaserade transistorer, ändring av elektriskt fält, billiga, tål hög temperatur, klarar låg syrehalt, mäter
Läs merLaboratorier DGE Mark och Miljö AB Göteborg Ackrediteringsnummer 1940 Miljökontroll A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier DGE Mark och Miljö AB Göteborg Ackrediteringsnummer 1940 Miljökontroll A003680-001 Kemisk analys Luft- och rökgasanalys Fukthalt, Vatånga Intern metod: Gashastighet/Gasflöde
Läs merPartikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention,
1 Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 2012-11-20 Nanoprojektet Kort sammanfattning Projektet har utförts av Arbetsmiljökemi i Hässleholm
Läs merReferenslaboratoriets rekommendation angående godkännande
Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Referenslaboratoriet för tätortsluft 2012-01-24 Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande Mätmetod: Mätning av svaveldioxid med ultraviolett
Läs merElden och dess natur. Förbränningsfysik 410
409 Förbränningsfysik Om hur ett examensarbete inom förbränningsdiagnostik ledde till att en ny avdelning bildades inom Fysiska institutionen och tillsammans med andra avdelningar vid LTH skapade ett Thulin-laboratorium.
Läs merUltimately our vision is about using science to make a difference in the world.
GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world. GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE Information & Communication
Läs merVerkliga utsläpp från fartyg
Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016
Läs merTranskritisk CO2 kylning med värmeåtervinning
Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat
Läs merBränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 3 12.4.2011 Mål Att tillämpa det första trappsteget i processkemistens verktygslåda: Definiera stökiometriska samband mellan reaktant och produkt
Läs merAnalys av kväveoxid. - Analysatorer, standarder och apparaturuppsättning för kraftverks motorer
Analys av kväveoxid - Analysatorer, standarder och apparaturuppsättning för kraftverks motorer Michael Söderlund matrikel nummer: 35429 datum: 5.5.2013 1 Innehållsförteckning Förord... 1 Inledning... 1
Läs merBränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 15.4.2010 Innehåll Rökgassammansättning Bränslesammansättning Förbränningsreaktioner Lufttillförsel Askan Termer och begrepp Fasta bränslen
Läs merSpektroskopi med optiska frekvenskammar
Spektroskopi med optiska frekvenskammar Aleksandra Foltynowicz Institutionen för fysik, Umeå Universitet Fortbildningsdagar, Umeå Universitet, 29 okt 2013 Vad är spektroskopi? Växelverkan mellan ljus och
Läs merUppvärmning och nedkylning med avloppsvatten
WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och
Läs merskogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB
skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB Rya Kraftvärmeverk en anläggning för framtiden Vår energigasvision:
Läs merGoBiGas demonstration. Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola
GoBiGas demonstration Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola DEMONSTRATION TEKNIK Basteknik 88 MW CFB Multibränslepanna från Valmet Referrens: http://www.endswasteandbioenergy.com/article/1229053/paper-mills-multi-fuel-boiler-generate-88mw
Läs merFörbränning. En kort introduktion 2013-01-25. Joakim Bood Joakim.Bood@forbrf.lth.se
Förbränning En kort introduktion 2013-01-25 Joakim.Bood@forbrf.lth.se Avdelningen för Förbränningsfysik vid Fysiska Institutionen ~ 35 anställda ~ 20 doktorander 2-5 examensarbetare Forskning inom Laserdiagnostik
Läs merVälkomna till utdelning av Vattenfalls pris för bästa examensarbete 2006
Välkomna till utdelning av Vattenfalls pris för bästa examensarbete 2006 Tekniska Högskolan vid Umeå Universitet Utdelas 31 maj 2007 i NTK:s nya kårhus Origo, Umeå av Gunnar Jonasson och Bengt Hallberg
Läs merSyrgasanvändning vid cement och kalktillverkning samt utveckling av radarbaserad mätteknik för schaktugnar
Syrgasanvändning vid cement och kalktillverkning samt utveckling av radarbaserad mätteknik för Dnr.2015-02519 Att genom ny kunskap och ny teknik skapa förutsättningar för minskad miljöpåverkan vid produktion
Läs merKemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Läs merFÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING
2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även
Läs merMILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6)
MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6) utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bestämning av emissioner från pyrolysugn Projektnr: Utgåva. nr: 1 Uppdragsgivare: PUMP &
Läs merEn utlokaliserad energiproduktion
1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola
Läs merAlingsås Kyrkogårds- och fastighetsförvaltning Nolby krematorium Mätning av kvicksilver maj 2011
Alingsås Kyrkogårds- och fastighetsförvaltning Nolby krematorium Mätning av kvicksilver maj 2011 Mikael Kronström FORCE TECHNOLOGY SWEDEN AB Dokumenttyp Dokumentnummer Rev Rev.datum Uppdragsnummer RAPPORT
Läs merLouise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdagen den 11 april 2012 kl 8:30-13:30 i Väg och vattensalarna Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka
Läs merBiometan via förgasning
Biometan via förgasning hur ser framtiden ut i ljuset av GoBiGas? Henrik Thunman Avdelningen för Energiteknik Chalmers tekniska högskola GoBiGas First-of-its-Kind Först i världen att producera högkvalitativ
Läs merAnalys av tandmaterial
U P P D R A G S R A P P O R T Analys av tandmaterial Utfärdare: Miroslava Sedlakova, Maria Öhman Sektion: Materialanalys E-post: miroslava.sedlakova@swerea.se Datum: 20130604 Er referens : Lars Narhed
Läs merÅtervinning av polymerer
Återvinning av polymerer Feedstock recyling Tobias Richards Högskolan i Borås Arbetsgrupp: Lena Smuk (Rise) Filip Jonsson (Chalmers) Klas Engvall (KTH) Syfte Initiera en plattform för återvinning av komplexa
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merVÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN
VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN Ett samarbete mellan: Publikationer H. Hofgren et. al Measurements of some characteristics of thermal radiation in a 400 kw grate fired
Läs merI: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT
I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar
Läs merÖverhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg
Panndagarna 2009 Jönköping, 4-5 februari 2009 Överhettarkorrosion och materialavverkning Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Överhettarkorrosion och materialavverkning i pannor Exempel
Läs merFörbränning. En kort introduktion Christian Brackmann
Förbränning En kort introduktion 2015-01-22 Christian Brackmann Christian.Brackmann@forbrf.lth.se Avdelningen för Förbränningsfysik vid Fysiska Institutionen ~ 35 anställda ~ 20 doktorander 2-5 examensarbetare
Läs merAdditivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska
Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel
Läs merValfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)
Förbränningsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A117TG En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-05-30 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling:
Läs merBasprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik
Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som
Läs merSkapa systemarkitektur
GRUPP A1 Skapa systemarkitektur Rapport D7.1 Andreas Börjesson, Joakim Andersson, Johan Gustafsson, Marcus Gustafsson, Mikael Ahlstedt 2011-03-30 Denna rapport beskriver arbetet med steg 7.1 i projektkursen
Läs merMätningar av kvävedioxid med diffusionsprovtagare parallellt med direktvisande instrument
Mätningar av kvävedioxid med diffusionsprovtagare parallellt med direktvisande instrument Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) IVL Svenska Miljöinstitutet Miljöförvaltningen i Göteborg
Läs merEkvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner
151/2013 11 Bilaga 1 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Vid bestämningen av totalkoncentrationen i fråga om dioxiner och furaner ska koncentrationerna av följande dibenso-p-dioxiner
Läs merBiogas från många bioråvaror
Biogas från många bioråvaror Städer Jordbruk Skogsbruk Slam Hushållsavfall Industriellt organiskt avfall Deponier Gödsel Restprodukter Energigrödor Restprodukter från skogsbruk och skogsindustri Biogas
Läs merMinskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon
Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG
Läs merPresentation av Förbränningsfysik
Presentation av Förbränningsfysik Hemsida www.forbrf.lth.se Per-Erik Bengtsson per-erik.bengtsson@forbrf.lth.se Delaktighet i kursen FMFF05 Föreläsning om Förbränning första lektionen HT2 Laboration i
Läs merBiogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet
och bioetanol ger många möjligheterm Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol Grunderna för f r processerna Potential Sammanfattning Vad är r biogas? Metan (55-75%), koldioxid,
Läs merSKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten
SKB 2010-11-15 Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten Förslag på undersökningar och genomförda undersökningar Koppartrådar Vatten Förslutningsbleck (Pd) Glasprovrör Förslutningsfog läcker ej Luftspalt
Läs merModellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck
Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck Doktorand: Carl-Robert Florén Kompetenscentrum för katalys, Chalmers, Göteborg Projektnummer: 22490-3 Start: Oktober 2015 Slut: Januari
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merEtanol och biogas ur cellulosarika avfall. Utbildning om Resursåtervinning
Etanol och biogas ur cellulosarika avfall Mohammad Taherzadeh Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Utbildning om Resursåtervinning Masterutbildning:
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs merValfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur) 60p
Förbränningsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A117TG En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 1 juni Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler
Läs merKan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?
VA-teknik Södra Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? Oskar Modin Docent, Avd. Vatten Miljö Teknik, Inst. Arkitektur och Samhällsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola Email: oskar.modin@chalmers.se
Läs mer4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra
4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid
Läs merSP Metod 1937 Långtidstest av luftfilter för ventilationsanläggningar
Sida 1 av 5 SP Metod 1937 Långtidstest av luftfilter för ventilationsanläggningar Datum: 2000-05-11 Utgåva: 5 Revideringsdatum: 2011-01-13 Författare: Anders Flyckt och Tobias Eriksson 1. Syfte och omfattning
Läs merFFI-projekt 2013-2016. Kiselkarbidsensor för tillförlitligare och effektivare motorstyrning
FFI-projekt 2013-2016 Kiselkarbidsensor för tillförlitligare och effektivare motorstyrning Ulf Thole, VD SenSiC AB Projektet genomförs med bidrag från Energimyndigheten The Swedish Energy Agency Fordonskonferens
Läs merSKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten
Sidan 1 av 16 SKB 2011-03-23 Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten Undersökning av koppartrådarna Scanning Electron Microscopy - SEM Energy Dispersive X-ray Spectroscopy - EDX TOF-SIMS (Time of Flight
Läs merBilaga 2 till SPCR 141 Hemkomposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder
Sid 1(5) Bilaga 2 till SPCR 141 Hemkomposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder Denna bilaga behandlar krav och anslutande provningsmetoder för certifiering av polymert avfall avsett att slutbehandlas
Läs merEmissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
Läs merKlimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.
Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator
Läs merLuddborttagning. Institutionen för produkt- och produktionsutveckling. Chalmers tekniska högskola Göteborg. Grupp E3.
Luddborttagning Institutionen för produkt- och produktionsutveckling Chalmers tekniska högskola Göteborg Grupp E3 Jens Ekman 79009 Christoffer Routledge 8700 Ola Karlsson 860426 Axel Brown 860930 Jonny
Läs merONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER
ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01
Läs merJTI är en del av SP-koncernen
Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
Läs merAmerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik
Först och främst med teknik och IT Torsdag 15 januari 2009 Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare Av: Lars Anders Karlberg Publicerad 13 januari 2009 11:26 24 kommentarer Senaste av Karl idag, 14:04
Läs merBilaga 1 till SPCR 141 Industriellt komposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder
Sid 1(5) Bilaga 1 till SPCR 141 Industriellt komposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder Denna bilaga behandlar krav och anslutande provningsmetoder för certifiering av polymert avfall avsett
Läs merDetektorguide. OPAL - Detektorserie för våra vanligaste miljöer. VIEW TM - Laserbaserad optisk rökdetektion. SMART 4 - Multikriteriedetektion
OPAL - Detektorserie för våra vanligaste miljöer VIEW TM - Laserbaserad optisk rökdetektion Avancerad SMART 4 - Multikriteriedetektion HAZARD TM - EX-klassad detektion FAAST LT - Aspirerande detektion
Läs merLignin i pulverpannor
Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro
Läs merSjälvuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många
Anders Lönnermark, RISE Självuppvärmning Anders Lönnermark 19 September 2018 Research Institutes of Sweden Safety and Transport Safety/Fire Research Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi
Läs merBasprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik
Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet Anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som
Läs merKoldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?
Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet? Anders Lyngfelt Energiteknik, Chalmers Chalmers 9 december 2016 CCS = CO 2 Capture and Storage = koldioxidinfångning och lagring Vad
Läs merKapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt
Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8
Läs merSystemkonstruktion Z2
Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 27 Maj 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: M-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 10.00 och 11.30. Tentamen
Läs merKapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi
Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri
Läs merAgrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov
Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa
Läs merETE331 Framtidens miljöteknik
ETE331 Framtidens miljöteknik VT2017 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella
Läs merV-Cone montage. Typiska installationssätt. Ånga & våta gaser. Gas (torr) (sida 2) (sida 3)
Typiska installationssätt Vätska (sida 1) Gas (torr) (sida 2) Ånga & våta gaser (sida 3) Vertikala rör, Ånga & våta gaser (sida 4) Varje är en individ med ett kalibreringscertifikat som är knutet till
Läs merÖvningar Homogena Jämvikter
Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd
Läs mer2014-08-29. Analysmetoder. Detta pass: Gaskromatografi (GC)
Analysmetoder Michael Pettersson michael.pettersson@swedgeo.se, 08-578 455 10 Utbildningsdag Oljeföroreningar 2014-09-03 2014- Detta pass: Olika analysmetoder för petroleumkolväten Fördelar och nackdelar
Läs merKapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
Läs merFärdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri
Läs merVarför luften inte ska ta vägen genom väggen
Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar
Läs merSCR vid hög temperatur och höga koncentrationer
Sammanfattning SCR vid hög temperatur och höga koncentrationer Robert Almqvist Institutionen för Kemiteknik, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet, Sverige 20-06-4 En process byggdes upp i laboratorium
Läs merAnalysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1
IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO
Läs mer7. Konstruera konceptet
7. Konstruera konceptet Modualisering av produkten Efter att ha uppdaterat funktionsmodellen efter vårt valda koncept har vi plockat ut tre olika moduler enligt figur nedan: Säkerhet Öppnar/Stänger Vuxen
Läs mer