HÅLLBAR UTVECKLING SKÅNE ATT DET SKA VARA SÅ J-A SVÅRT

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2007

2 ATT DET SKA VARA SÅ J-A SVÅRT Världen har vaknat. Med min tidräkning räknat tog det tjugo år. I mitten på 80-talet tog jag min universitetsexamen och bestämde mig för vad jag ville ägna mitt yrkesverksamma liv åt. Skulle jag arbeta med människor, miljö eller ekonomi? Jag bestämde mig för att gå mot strömmen och försöka förena alla tre på en gång. Det var några år innan begreppet hållbar utveckling myntades på en internationell konferens i en annan världsdel. Tur att jag då inte visste att jag hade tjugo hårda år framför mig. Att envist påstå att det går att förena ekonomisk tillväxt med miljömässig och social uthållighet igen och igen och igen. Visserligen tillsammans med massor av människor runt om på Jorden. Men ganska ensam i mitt vardagliga sammanhang. Ständig kamp för att få vara med i de rum där de långsiktiga samhällsbesluten fattas. Att artigt släppas in, att artigt bli lyssnad på. Att med skohorn få in begreppet hållbar utveckling i viktiga dokument. Och att därefter konstatera att mycket lite i sak gjordes. Att det var business as usual. Nu drygt tjugo år senare har välden vaknat. När katastrofen hotar bakom knuten. När effekterna som vi känt i så många år kommer i form av rytande naturkrafter. Det intressanta är igen den mänskliga oförmågan att hantera flera frågor samtidigt. Nu pratar alla om KLIMATET. Och söker enögda lösningar. Såsom etanol som det allenarådande drivmedlet till bilar. Etanolproduktionen som inkräktar på livsmedelstillverkningen. Men det har vi ju vetat länge. Och berättat om - igen och igen. Så hur svårt kan det vara att hantera ekonomiska, mänskliga och miljömässiga frågor samtidigt. Inte var för sig! Hållbar utveckling. Handlar om att tänka efter före och lösa samhällsutmaningar på ett välavvägt sätt. Att belysa konsekvenserna av olika beslut. Att göra konsekvenserna synliga. Att motverka negativa konsekvenser och förstärka positiva. Så att vi människor mår bra, så att naturresurserna räcker till alla och så att vi har en bärkraftig ekonomi. Vi har resurserna, kunskapen, viljan och verktygen att arbeta på det sättet. Hållbar Utveckling Skåne står 2008 med alla sina medlemmar mitt i fokus. Och fortsätter driva projekt som bidrar till att föra samhällsutvecklingen framåt för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Romeleåsen i februari Katarina Pelin Ordförande Hållbar Utveckling Skåne Hållbar Utveckling Skåne E-post: info@hutskane.nu Tfn: Nordenskiöldsgatan 17 Fax:

3 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE År 2007 följer samma positiva tendens som 2005 och 2006 när det gäller föreningens ekonomiska utveckling, vilket främst beror på vår aktiva projektverksamhet. Det ekonomiska resultatet blev kronor mot budgeterade kronor. Detta stärker Hållbar Utveckling Skånes ekonomiska ställning, vilket behövs då vi idag har fler projektanställda och avser att identifiera och starta ytterligare projekt under CHARITY RATING Under 2007 granskades Hållbar Utveckling Skåne av Charity Rating. Analysen av den svenska ideella miljösektorn var Charity Ratings första genomförda sektoranalys. Syftet med analysen var att, med utgångspunkt från de frågor som engagerar privatpersoner, lyfta fram ett antal särskilt väl fungerande organisationer. Hållbar Utveckling Skåne rekommenderades som en av tre organisationer med motiveringen att Hållbar Utveckling Skåne är en välskött förening med goda möjligheter att kunna påverka vår närmiljö på ett positivt sätt. Resultatet av Charity Ratings analys av Hållbar Utveckling Skåne finns på Charity Rating bildades i januari 2006 och är en ideell förening som arbetar med informationsspridning, analys och utvärdering av den ideella sektorn. Målet är att stödja privatpersoner, företag och stiftelser i arbetet med att hitta rätt ideell samarbetspartners. Mer information finns på MEDLEMMAR Hållbar Utveckling Skåne hade 84 medlemsorganisationer den 31 december 2007, samma antal som Vi hälsar våra nya medlemmar välkomna till föreningen: eventnews.se, Taxi 020 och Lotta Ölund Marknadsföring AB. Vi vill även tacka de organisationer, som av olika orsaker valt att säga upp sitt medlemskap, för ett gott samarbete. Våra medlemmar är bland annat Skånes kommuner, Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, universitet, högskolor, bildningsförbund, företag, intresseorganisationer och ideella föreningar. 67 procent av medlemsorganisationerna har deltagit vid ett eller flera av föreningens arrangemang under 2006, vilket är något sämre än tidigare år då vi sett ett deltagande på cirka 75 procent. Detta beror framför allt på att medlemsmötet ställdes in på grund av för få anmälda. Deltagandet omfattar allt ifrån deltagande i projekt och vid seminarier, till representation i projektgrupper och styrelsearbete.

4 2 MEDLEMSAKTIVITETER Medlemsmöte Medlemsmötet 2007 på temat Försök förstå din framtid/samtid planerades till den 20 november i Lund, men ställdes in på grund av för få anmälda. Syftet med seminariet var att utifrån egna och andras erfarenheter resonera kring varför det ser ut som det gör i dag för att kunna nå en större genomslagskraft och bättre effektivitet i deltagarnas eget förändrings- och påverkansarbete. Nyhetsbrev etc Det elektroniska nyhetsbrevet Nytt på Nätet har skickats ut regelbundet till Hållbar Utveckling Skånes nätverk och består av kortfattad information om Hållbar Utveckling Skånes projekt och aktiviteter, men även information om aktiviteter som arrangeras av våra medlemsorganisationer och andra aktörer och som har relevans för våra medlemsorganisationer. Som komplement till detta har Hållbar Utveckling Skånes egna aktiviteter och projekt sammanställts i ett nummer av På Agendan som skickats ut per brev till medlemsorganisationerna tillsammans med årsredovisningen, medlemsbeviset och inbjudan till föreningsstämman. PROJEKT OCH TEMAGRUPPER Hållbar Utveckling Skåne har under året drivit eller deltagit i åtta projekt varav flera fortsätter under Utöver detta så har Hållbar Utveckling Skåne en Temagrupp som bedrivit verksamhet under året. AVSLUTADE PROJEKT Öresund 21 Öresund 21 startade i september 2004 och avslutades i juni Syftet var att främja en hållbar utveckling i Öresundsregionen genom att integrera hållbar utveckling i kommunernas plan- och beslutsprocesser, drift och uppföljning samt öka möjligheterna att informera och engagera kommunernas olika intressentgrupper i hållbar utveckling. Detta genomfördes genom erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling samt utveckling av verktyg. Tretton kommuner deltog i projektet, varav sex skånska och sju danska. Tre teman identifierades och varje deltagande kommun deltog i två av dessa. Hållbar utveckling i plan- och beslutsprocesser:

5 3 o Fokus: Miljömålsarbetet i svenska kommuner och miljøkonsekvensvurdering i danska kommuner o 15 deltagare från 9 kommuner (6 svenska och 3 danska kommuner) o Nio träffar genomfördes under 2005 och 2006 med fokus på att presentera modeller på hur man kan integrera hållbar utveckling i plan- och beslutsprocesser, samt att införa nya rutiner eller arbetssätt i plan- och beslutsprocesser. Hållbar drift o Fokus: Miljöledning inom kommunal verksamhet o 10 deltagare från 6 kommuner (2 svenska och 4 danska kommuner) o Nio träffar genomfördes under 2005 och 2006 med fokus på praktiska lösningar. Information har presenterats på om enheter i deltagarkommuner som har miljöledning, förslag på olika typer av incitament, samt verktyg som deltagarna nyttjat i sina arbeten. Verktyg har presenterats för design och planering av lokala projekt samt kartläggning av förutsättningar och processen för införande av miljöledning har kartlagts. Andra element har varit utbildningspaket med informationsmaterial, utbildningsdag i internrevision inom ISO samt studiebesök till Trelleborgs Kommunal Teknik. Informera och engagera intressenter o Fokus: Informera och engagera kommuninvånare och andra intressentgrupper i en viss fråga o 14 deltagare från 11 kommuner (4 svenska och 7 danska kommuner) o Elva träffar har genomförts under 2005 och Några olika perspektiv på kommunikation har studerats. Verktyg har presenterats för planering av kommunikation, bland annat retoriska kompasset, fokusgrupper, design och planering av lokala projekt, kommunikation i en politiskt styrd organisation samt intressentanalys och involveringsstrategi. Psykologin bakom beteendeförändring har granskats med hjälp av en psykolog vid Lunds universitet och marknadsföring av idéer/produkter med hjälp av en reklammakare i Danmark Övriga aktiviteter: Avslutningskonferensen Hållbar Utveckling på lokal nivå Konferensen genomfördes 31 maj 2007 i Malmö med cirka 100 deltagare. Syftet var att påvisa metoder, verktyg och samarbetsformer som finns färdigutvecklade och redo för nyttjande i arbetet för en hållbar utveckling. Föreläsarna kom alltifrån Robertsfors i norra Sverige till Albertslund i Danmark. Konferensen kombinerades med en avslutningsträff för deltagarna den 30 maj i Skanör. Utveckling av verktyget Indikatorer för hållbar utveckling Urvalet av indikatorer har gjorts i nära samarbete med deltagarna. Tyngdpunkten ligger av praktiska och kunskapsmässiga skäl på miljöaspekten, även om sociala och ekonomiska indikatorer finns med. En revision hölls under hösten 2005 och under våren 2006 revideras indikatoruppsättningen utifrån gjorda erfarenheter. Verktyget har digitaliserats för att underlätta insamling av data och jämförelse

6 4 mellan olika kommuners resultat. Det finns även tillgängligt för externa användare på Verktygslådan Verktyg till lokalt arbete för hållbar utveckling Alla verktyg som presenterats, använts och/eller utvecklats inom ramen för projektet har under våren 2007 samlats i manualen Verktyg till lokalt arbete för hållbar utveckling. Den finns i en svensk och en dansk version. En tryckt version har skickats ut till samtliga deltagande kommuner och andra intresserade och den finns som pdf på Hemsidan har fungerat som informationsnod och nu efter projektslut går det att hitta Verktygslådan och det digitaliserade verktyget Indikatorer för hållbar utveckling på denna. Broschyren På väg mot en hållbar utveckling i Öresundsregionen har tryckts under våren 2007 och redogör för projektets aktiviteter och resultat. Gemensam temagruppsträff genomfördes 15 mars 2007 i form av ett studiebesök på Augustenborgs takträdgårdar i Malmö. Individuellt arbete i de deltagande kommunerna. Projektledaren har lagt ner 50 timmar per deltagande kommun under projekttiden för stöd i arbete som kommunen själv identifierat som prioriterat. Två stormöten har genomförts i juni 2005 och oktober 2006 där alla deltagare och styrgruppen var inbjudna Gemensam kompetensutveckling. Två gemensamma utbildningsserier på tre respektive två dagar genomfördes under Det första internatet behandlade retorik och kommunikation i en politiskt styrd organisation medan det andra behandlade processledning. Båda har uppskattats högt av deltagarna. Utvärdering har skett löpande genom enkäter till styrgrupp och deltagare. Projektet har genomgående fått mycket bra betyg. Måluppfyllelse Projektet har i allt väsentligt genomfört det som utlovats i projektansökan. Deltagarna har fått kompetensutveckling inom skilda områden som rör hållbar utveckling och kommer att kunna använda sig av detta framöver. Det genomgående höga betyget vid utvärderingen av projektets aktiviteter tyder på att dessa hållit en hög standard. Utöver detta finns två produkter det digitaliserade indikatorsystemet samt manualen med verktyg tillgängliga för alla på Projektledning Projektets lead partner var Frederiksbergs kommune som ansvarade för huvuddelen av administrationen. En styrgrupp med representanter från alla deltagande kommuner samt Hållbar Utveckling Skåne ansvarade för övergripande styrning och har sammanträtt tre gånger under projekttiden. Claus Pedersen var Hållbar Utveckling Skånes representant i styrgruppen. En koordinatörsgrupp bestående av projektledare från Cogita och Hållbar Utveckling Skåne, Hållbar Utveckling Skånes verksamhetsledare samt projektansvarig från Frederiksbergs kommune ansvarade för genomförandet av projektet och genomförde planeringsmöten en gång per månad.

7 5 Öresund 21 finansierades av Interreg IIIA. Hållbar Utveckling Skånes del i projektet har uppgått till kr varav kr förbrukats under verksamhetsåret SYNAPS Öresund Region Skåne drev projektet SYNAPS Öresund från december 2006 till juni 2007, med Hållbar Utveckling Skåne som en samarbetspartner. Projektet syftade till att implementera verktyget SYNAPS i fyra pilotkommuner. SYNAPS (SYstemaNAlytiskt Processverktyg för Sektorsintegration) är ett verktyg som belyser synergieffekter och målkonflikter mellan olika målområden inom hållbar utveckling. Vid användandet av verktyget deltar kompetenser från olika områden vilket leder till framtagandet av genomtänkta och analyserade beslutsunderlag. SYNAPS kan användas i ett flertal situationer, som bedömning av projekt, framtagandet av detaljplaner och i arbetet med strategiska dokument. SYNAPS Öresund har erbjudit de deltagande kommunerna dels en utbildning i användningen av SYNAPS, en utbildning i förändringsledning samt processtöd. Deltagande kommuner var Kristianstads kommun, Trelleborgs kommun, Malmö stad och Fredensborgs kommune. Genomförda aktiviteter: 12 december 2006 Utbildningsdag SYNAPS 24 januari 2007 Förändringsledarutbildning Steg I 8 februari 2007 Erfarenhetsutbyte Steg I 28 februari 2007 Förändringsledarutbildning Steg II 20 mars 2007 Erfarenhetsutbyte Steg I 22 maj 2007 Avslutande konferens Januari April Varje deltagande kommun har testat SYNAPS på ett till två projekt. Lokala projekt där SYNAPS testats: Fredensborgs kommune Lokalplan för seniorboliger på Johannes Hages Allé i Nivå Holmegårdsvej syd krydsning af Donse Å Kristianstads kommun Informationsdel av projektet Sveriges Bästa Klimatkommun Ändring av detaljplan för till- och påbyggnad av Framtidens Hus och Sparbankshuset Malmö stad Kooperativ Hyresrätt Krönet Trelleborgs kommun En hållbarhetsanalys av projektet Upprustning av småbåtshamnar Dokumentation från projektet finns på Måluppfyllelse Projektet har genomförts i enlighet med projektplanen. Ett större projekt planeras starta inom ramen för Interreg IV under 2008 som kommer att erbjudas till samtliga skånska

8 6 kommuner, kommuner på Själland samt vissa större företag och andra organisationer. Samtliga deltagare i SYNAPS Öresund är intresserade av att fortsätta i det nya projektet. Lena Eriksson på Hållbar Utveckling Skåne har fungerat som processtöd tillsammans med Region Skåne, stiftelsen COGITA i Danmark och Business Relations Consulting. Förändringsledarutbildningen har letts av Sällma. Projektet finansierades av Interreg III B. Hållbar Utveckling Skånes del i projektet har uppgått till kr, varav kr förbrukats under verksamhetsåret Skånska våtmarker II Hållbar Utveckling Skåne har under ett par år, och i olika former, haft möjligheten att arbeta med att stimulera anläggandet av nya våtmarker i Skåne. Under 2008 frigjordes medel från Länsstyrelsen för våtmarksarbete i föreningens regi under oktober december Arbetet syftade till att stimulera anläggandet av värdefulla våtmarksmiljöer, framför allt utifrån ett biologisk mångfaldsperspektiv. I projektet skulle vi: 1. initiera två större våtmarksobjekt 2. följa upp våtmarksobjekt som initierats under projektets tidigare år. Målet var att hitta områden med stor potential utifrån biologisk mångfald, miljönytta och landsbygdsutveckling. 1. Tre potentiella våtmarker över fem hektar har identifierats och processen har startats. Dessa är: Lyby mosse, Hörby kommun Glimminge Strögård (Vranarp), Simrishamns kommun Ingelstorps mosse, Ystads kommun 110 ha 7 ha 11 ha Ytterligare åtgärder kommer att krävas för att de ska förverkligas. Hållbar Utveckling Skåne kommer att, så långt möjligt, bevaka och driva på de projekt som startats. Men större våtmarker kräver tid och det går inte självklart att åstadkomma mer, inom en begränsad tid, genom att vara mer ihärdig däremot krävs tålamod och uthållighet. Om arbetet får fortsätta med att stimulera anläggandet av våtmarkerna är bedömningen att två av de ovanstående objekten kan realiseras inom tre år. 2. Uppföljning av tidigare initierade våtmarksobjekt Till denna objektslista har förts ytterligare ett mindre objekt, nämligen Blästorp, i Tomelilla kommun. Efter respektive projekt ges en bedömning avseende möjligheten till färdigställande (låg-medel-hög).

9 7 Klemedstorp, Eslövs kommun, 5-7 ha Medel Kristinetorp, Eslövs kommun, 1,0 ha Medel Kristineberg, Eslövs kommun, 3,5 ha Hög Tärnö Gård, Skurups kommun, 25 ha Medel Fairyhills gård, Eslövs kommun, 5,5 ha Hög Kvarndamm, Eslövs-Lunds kommun, Låg Ageröds mosse, Höörs kommun, 3,5 ha Hög Blästorp, Tomelilla kommun, 1,5 ha Hög För att identifiera potentiella objekt har i första hand direkt kontakt tagits med personer som har lokal kunskap om vilka markägare och objekt som kan vara av intresse. Vi har haft kontakt med sex kommuner: Ystad, Sjöbo, Tomelilla, Simrishamn, Hörby och Ängelholm, vilket gett flera intressanta uppslag. Naturskyddsföreningens kretsar har kontaktats i Ängelholm, Simrishamn och Ystad. Samarbete har inletts med Naturskyddsföreningens krets i Ystad (Ingelstorps mosse). I ett fall har en lantbrukare besökts som redan har återskapat en våtmark. Syftet har varit att få kunskap om hur markägare i närheten (Rönne å/höja boställe, Ängelholm) ställt sig till våtmarken och hur de ser på att genomföra liknande satsningar på egen mark. De direkta kontakterna gav ett tjugotal uppslag, av vilka vi gick vidare med elva. För tre av dessa inleddes dialogen med relevanta aktörer. Det har varit för tidigt att ta direkta kontakter med besöksnäringen och skolor. Lokal acceptans för sådana aktiviteter måste erhållas först. Kontakter har tagits med vattenvårdskommittér i Nybroån, Ringsjön och Rönne å. Måluppfyllelse Hållbar Utveckling Skåne har initierat tre större våtmarksobjekt och ett mindre, samt följt upp sju objekt som redan tidigare initierats av föreningens våtmarksprojekt. Två av de större bedöms kunna realiseras inom tre år med ytterligare samverkansarbete. Fyra av de tidigare objekten bedöms ha hög sannolikhet och ytterligare tre medelhög sannolikhet att genomföras. Vi kommer kontinuerligt att undersöka möjligheten att erhålla ytterligare resurser för fortsatt våtmarksarbete. Sindre Magnusson, SindreVision, var projektledare med John Persson, Naturcentrum AB, som rådgivare. Skånska våtmarker II:s arbete under 2007 finansierades av Länsstyrelsen i Skåne län. Projektets budget har uppgått till kr, vilka förbrukats under verksamhetsåret Föregångaren Skånska våtmarker I har bedrivits under 2005 och 2006 med finansiering av Världsnaturfonden. Ett mindre belopp på kr har administrerats under 2007 av den totala projektbudgeten på kr.

10 8 ISO SIS har initierat ett arbete med att ta fram en vägledning för organisationer som vill arbeta med socialt ansvarstagande. I begreppet har man lagt in de tre dimensionerna av hållbar utveckling den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. SIS har bjudit in aktörer från många olika områden för att delta i arbetet och ideella organisationer är en av dem. Vägledningen tas fram i ett stort internationellt samarbete som leds av SIS i Sverige och dess motsvarighet ABNT i Brasilien. I dagsläget deltar 56 svenska organisationer. För Hållbar Utveckling Skånes del har Lena Eriksson och Petra König deltagit. Syftet med Hållbar Utveckling Skånes deltagande var, förutom att bidra till framtagningen av vägledningen, att få en större insyn i framför allt ekonomiska och sociala aspekter av hållbar utveckling och hur vi kan arbeta med dessa. Arbetet har dock krävt mer resurser i form av tid än vad som är möjligt att tillhandahålla. Hållbar Utveckling Skåne har därför valt att inte fortsätta sitt deltagande i ISO under Arbetet med ISO har försenats och beräknas vara klart tidigast Hållbar Utveckling Skånes kostnad för 2007 har varit 175 kr vilket ersätts av Sveriges Konsumentråd. Regional Centre of Expertise Skåne Regional Centre of Expertise on Education for Sustainable Development (RCE) som initierats av UNESCO är ett regionalt nätverk som ska sprida lärande för hållbar utveckling inom olika former av lärande. Det finns idag 47 RCE i världen varav 11 i Europa, och antalet ökar successivt. Skåne utsågs av Unesco till ett RCE den 8 juni 2007, det första i Norden. De skånska organisationer som driver arbetet är Malmö högskola, Lunds universitet, Malmö stad, Lunds kommun och Region Skåne. Dessa organisationer är representerade i RCE Skånes styrgrupp med möten fyra gånger per år. Mer information finns på FN har förklarat perioden som årtiondet för lärande för hållbar utveckling för att manifestera vikten av utbildning och RCE är en del i arbetet med att ge slagkraft åt detta. Syftet är att RCE:s och det världsomspännande nätverk som skapas ska utgöra ett globalt utbildningsutrymme för hållbar utveckling, (Global learning space), där lärande ses ur ett vidare perspektiv som inte är knutet enbart till formell utbildning. Varje RCE skapar sitt eget arbetssätt där olika organisationer är välkomna att delta och bidra. Den december hölls ett möte i Malmö för europeiska RCE (European RCE Meeting) Den internationella RCE-konferensen arrangeras i Barcelona i juni Den planeras kunna följas online på nätet. Hållbar Utveckling Skåne har bidragit med en regional samordnare januari maj 2007

11 9 som finansierats av Region Skåne. Hållbar Utveckling Skånes del i projektet har totalt uppgått till kr under PÅGÅENDE PROJEKT MILOU Skånskt kompetenscentrum för MILjöanpassad Offentlig Upphandling Milou startade den 1 oktober Syftet med projektet är att genom olika aktiviteter öka den offentliga upphandlingens roll som drivkraft för en hållbar utveckling. Projektet omfattar de tematiska områdena fordon och transporttjänster, el och energisnåla produkter, byggentreprenader samt kemikalier. Genomförda aktiviteter Enkät I januari skickades en enkät ut för att undersöka hur kommunerna arbetar med att miljöanpassa sin upphandling. Enkäten sammanställdes under maj. Webbplatsen Den lanserades under februari och ska användas för att sprida information under projektperioden. Inventering av projekt och initiativ Under oktober till december inventerades projekt och initiativ som genomförts i Sverige men även inom EU när det gäller att arbeta strategiskt och systematiskt med offentliga organisationers inköpsprocess. Egna seminarier: 13 mars Energimarknaden och upphandlingen av förnyelsebar el 17 deltagare 9 maj EKU-verktyget och de nationella miljökvalitetsmålen 28 deltagare juni Miljöanpassade transporter och fordonshantering målsättningar för framtiden och offentlig upphandling som ett verktyg för att nå dit. Samarrangemang med Hållbar Mobilitet Skåne. 64 deltagare 16 nov Styrgruppsmöte med representanter från Hållbar Utveckling Skåne, Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, Energikontoret Skåne och Sustainable Business Hub 17 dec Möte med deltagande kommuner Deltagande vid andras seminarier och aktiviteter 20 mars Föredrag vid länsmiljöträffen Ca 30 deltagare från kommunernas miljöförvaltningar 19 april Föredrag vid Inköpschefsträff för Skånes kommuner 32 deltagare

12 10 25 maj Föredrag på Kommunförbundet Skånes kommunledningskonferens ca 45 deltagare Aug 2007 Visst deltagande i Länsstyrelsen i Skåne läns framtagande av förslag till energistrategi för Skåne län 10 sep Presentation för Regionala tillväxtnämnden Hösten 2007 Deltagande i Miljöstyrningsrådets arbete med att ta fram kriterier för offentlig upphandling av förnyelsebar el Övrigt: Under våren 2007 fick Hållbar Utveckling Skåne ett erbjudande från Region Skåne och Sustainable Business Hub om att delta med MILOU i deras ansökan Svensk modell för ren tillväxt, inom ramen för EU:s Mål 2-program. Detta skulle innebära en möjlig förlängning av MILOU till hösten 2010, jämfört med nuvarande slutdatum i juni Under sommaren och hösten har därför tid lagts på att formulera denna ansökan samt hitta medfinansiering från kommuner och andra aktörer. I augusti skickades ett erbjudande ut till samtliga skånska kommuner om att delta i MILOU mot en medfinansiering av kronor per kommun. Nio kommuner beslöt att delta i projektet: Helsingborg, Höör, Klippan, Lomma, Lund, Malmö, Trelleborg, Vellinge och Ängelholm. Ansökan beviljades i december varför projektet går in i en ny och spännande fas. Inom MILOU kommer vi nu att aktivt arbeta med att välja ut och stödja några enskilda upphandlings- och inköpsprocesser för att förbättra miljökraven. Vi kommer också att välja ut ett antal områden inom projektets fokusområden Energi och Hållbart byggande och boende där vi tar fram målsättningar och strategier för att minska de upphandlande enheternas miljöpåverkan. Under andra halvan av projektet skall även några utbildningspaket tas fram och testas med hjälp av upphandlare i regionen. Anders Vedin, Hållbar Utveckling Skåne, är projektledare. Projektet avslutas i september Milou finansieras av Region Skånes Miljövårdsfond, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Skåne län och Miljömålsrådet (via Sveriges kommuner och landsting). Från och med oktober 2007 finansieras projektet även av Helsingborg, Höör, Klippan, Lomma, Lund, Malmö, Trelleborg, Vellinge och Ängelholms kommuner, samt Energikontoret i Skåne och Sustainable Business Hub. Hållbar Utveckling Skånes del i projektet uppgår till kr, varav kr förbrukats under verksamhetsåret I tabeller nedan är beloppen uppdelade på MILOU offentlig upphandling och MILOU Mål II för att underlätta projektuppföljningen av den EU-finansierade delen av projektet.

13 11 Hållbar Mobilitet Skåne Hållbar Mobilitet Skåne (HMSkåne) är ett regionalt centrum för miljöanpassade transporter. Centrat arbetar för att minska miljöpåverkan från transporter och för att få fler att välja mer hållbara alternativ. Vid årsskiftet 2007/2008 hade HMSkåne 24 deltagare, varav 15 skånska kommuner. HMSkånes verksamhet leds av en styrgrupp med representanter från de tre parterna/huvudfinansiärerna. Den övergripande verksamheten leds av en planeringsgrupp. För att sköta verksamheten har HMSkåne tre projektsamordnare anställda via Hållbar utveckling Skåne som tillsammans har 2,8 tjänster. Under verksamhetsåret 2007 har HMSkåne drivit två projekt. Inom ramen för projekten har anordnats workshops och studiebesök. Forum för fler bilpooler i Skåne II Detta är ett långsiktigt projekt för att driva och stödja utvecklingen och etableringen av fler bilpooler i Skåne. Inköpspolicy för fordon Syftet var att i samverkan med skånska kommuner ta fram en inköpspolicy som skall leda till att de fordon köps in efter antagen policy är miljöbilar eller har minst 1 dl lägre bränsleförbrukning per mil jämfört med den nuvarande bilflottan. 18 kommuner deltar i projektet som nu har en färdig policy som skall kompletterats med en handledning. Fyra projekt har upparbetats under året och kommer att starta under första halvåret Skåne trampar En regional kampanj för att stimulera till ökat användande av cykeln för arbetsresor. Mobility management-smörgåsbord för Skånes kommuner Projektet syftar till att underlätta för skånska kommuner att driva MM-kampanjer. Informationsinsatser för skånska pendlar- och samåkningsparkeringar Ett projekt som syftar till att minska bilismen på infartsvägar till orter med många arbetsplatser. Samhällsplanering för hållbara resor och transporter Ett projekt som syftar till att skapa mötesplatser och sprida kunskap om hållbar samhällsplanering. HMSkåne arbetar även med att arrangera informationsplatser, mötesplatser och forum för de som arbetar med frågorna i kommuner, på företag, myndigheter, universitet/högskola och andra organisationer. Egna aktiviteter: 23 mars Hållbara transporter Utbildningsdag med Trivector som utförare. 21 deltagare

14 12 23 maj juni 27 oktober Hur skapar vi en bas för samverkan? Seminarium för diskussion av projektidéer inom HMSkåne. 28 deltagare Miljöanpassade transporter och fordonshantering målsättningar för framtiden och upphandling som ett verktyg att nå dit Samarrangemang med MILOU. 64 deltagare Kan de kan vi? Deltagarträff med introduktion till projektet MM-Smörgåsbord för Skånes kommuner som startar deltagare 7 december Vägen till hållbara resor och transporter. Samarrangemang med Näringsdepartementet och Region Skåne. 140 deltagare. Övriga aktiviteter: Framtagande av informationsmaterial broschyr och roll-ups Utveckling av hemsida. Hemsidan har under september-december 2007 haft besökare (räknat som unika besökare per månad.) Paper inskickat till ECOMM 2008 Deltagande i olika arrangemang med anknytning till verksamheten Projektsamordnare är Magdalena Nilsson, Jonas Lindkvist och Britt Carlsson-Green. Under januari till mars 2007 var dessutom Per Arvidsson anställd av Region Skåne som projektsamordnare. Projektets finansiering är säkrad till december HMSkånes verksamhet finansieras av Region Skåne, Vägverket Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, samt av Naturvårdsverkets klimatinvesteringsbidrag och deltagaravgifter. Den totala projektbudgeten uppgår till kr, varav förbrukats under verksamhetsåret Miljökarta Skåne Miljökarta Skåne startade 2005 och avslutas våren Syftet med projektet är att informera om projekt som genomförts i Skåne och som bidrar till ett mer hållbart samhällsbyggande. Målgruppen är dels professionella och dels en intresserad allmänhet. Under 2007 har projektet fokuserat på färdigställandet av den skriftliga guiden. Den webbaserade guiden finns på Projektet har försenats men förhoppningen är att det färdigställs under våren Tor Fossum, Malmö stad, är projektledare. Matilda Nilsson har varit anställd på Hållbar Utveckling Skåne under hösten 2005 för att samla ihop och presentera projekt inom

15 13 området biologisk mångfald tätortsnära naturvård. Matilda har genomfört arbetet som sitt examensarbete vid biologlinjen vid Lunds universitet. Miljökarta Skåne finansieras av Region Skånes Miljövårdsfond och SEKUM. Den totala projektbudgeten uppgår till kr, varav kr förbrukats under verksamhetsåret TEMAGRUPPER Temagruppen Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård Temagruppen har under 2007 haft två möten, ett på våren och ett på hösten. Fokus har varit på vatten- och våtmarksfrågor. Höstmötet, i Sjöbo, fick formen av en mindre konferens med 18 deltagare inbjudan gick ut även utanför den grupp som anmält intresse av att medverka i temagruppen. Avsikten är att även fortsatt ligga i framkant med information och diskussionsmöjligheter om våtmarksanläggning och vattendragsrestaurering, vare sig det gäller finansieringsfrågor, planeringsunderlag eller andra strategiska insatser. Kontaktperson är Gösta Regnéll, Länsstyrelsen i Skåne län. Temagruppen Våtmarksgruppen Är vilande då arbetet de senaste åren genomförts i projektform. Temagruppen HUT Skåne Bygg & Förvalta Är vilande. Kontaktperson är Lena Sjöberg, stadsbyggnadskontoret Lund. Temagruppen Kommunalt miljömålsarbete Är vilande. Kontaktperson är Maria Larsson, Hässleholms kommun.

16 14 Finansiär Projekt EXTERN PROJEKTFINANSIERING Hållbar Utveckling Skånes projekt finansieras av många olika finansiärer och projekten sträcker sig från ett par månader till tre år. Nedan presenteras projektverksamheten i tabellform. Tabell 1 är en sammanställning av de beviljade externa projektmedel per finansiär och projekt som startat, pågått eller avslutats under 2007, och visar omfattningen av den totala projektportföljen. Ingen hänsyn har tagits till fördelningen per år. Tabell 2 visar förbrukningen av externa projektmedel fördelat på projekt och år. Tabell 1. Sammanställning Externa projektintäkter Interreg Miljövårdsfonden Länsstyrelsen WWF SIS SNV Miljömålsrådet Deltagaravgifter mm Summa Öresund Miljökarta Skåne Skånska Våtmarker Milou OU Milou Mål II SYNAPS ISO HMSkåne Skånska Våtmarker II RCE SUMMA Kommentar till Tabell 1. Sammanställningen ovan är de totala beviljade externa projektintäkterna per projekt som bedrivits under hela eller delar av Medlen används sedan under hela projektperioden, vilken varar från ett par månader till tre år.

17 15 Tabell 2. Sammanställning Förbrukning av externa projektintäkter Förbrukade projektmedel Hittills Budget Total förbrukat 2008 Projektbudget HUT Skåne Bygg & Förvalta Klimatforum Skåne Naturvårdssatsningen Ansökan Offentlig upphandling Öresund Skånska våtmarker Miljökarta Skåne Milou off. upphandling Milou Mål II SYNAPS ISO HMSkåne Skånska våtmarker II RCE SUMMA Kommentar till Tabell 2. I tabellen visas även projekt som avslutats Detta för att ge en bild av projektutvecklingen i föreningen. Notera att näst sista och i vissa fall sista kolumnen (för ännu ej avslutade projekt) är budgeterade kostnader. ÖVRIGA AKTIVITETER Jordbruket gör Skåne skånskt Hållbar Utveckling Skåne är medlem i den ideella föreningen Jordbruket gör Skåne skånskt och representeras i övergripande rådet av vår styrelseledamot Anitha Ljung, Trelleborgs kommun. Beslut om nedläggning av föreningen har fattats under hösten 2007 och därmed upphör vårt engagemang i Jordbruket gör Skåne skånskt. Naturvård i Skåne Hållbar Utveckling Skånes verksamhetsledare har under året deltagit i styrgruppen för projektet Naturvård Skåne. Det drivs av Naturskyddsföreningen i Skåne fram till mars 2008, men målet är att hitta en långsiktig finansiering. Syftet är att knyta samman alla naturvårdsaktörer i Skåne genom att till exempel erbjuda mötesplatser samt sprida information via Projektledare är Ebba Trolle, Naturskyddsföreningen i Skåne.

18 16 Seminarier I samarbete med Coompanion och Sustainable Business Hub har Hållbar Utveckling Skåne arrangerat två frukostseminarier under rubriken De kan Kan du?, där vi bjöd in mindre företag som presenterade hur man kan ta sociala och/eller miljöhänsyn på ett relativt enkelt sätt. Fokus var på hållbarhetsarbete i mindre företag. 24 april Presentationer av Righteous som tillverkar kläder och Pjux som tillverkar skor. Helsingborg. 15 maj Presentationer av Per Ribbing från Svanen och Tor Fossum från Malmö stad. Malmö. Deltagande vid konferenser Hållbar Utveckling Skånes verksamhetsledare har: 31 mars Deltagit vid rundabordssamtal arrangerat av Hållbarhetsrådet. Syftet var att ge synpunkter på hur hållbar utveckling på ett tydligare sätt skulle kunna inkorporeras i användandet av anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder. Stockholm. 12 september Varit moderator på Friluftsforum 2007: Mångfald i det gröna med fokus på integration och friluftsliv. Ett uppföljande möte arrangerat av Hållbar Utveckling Skåne, Malmö stad och Studiefrämjandet i Skåne hålls den 31 januari Malmö. 20 september Presenterat MILOU vid Regionala tillväxtnämndens möte med miljötema. Yngsjö. 15 november Deltagit vid Grön Business, seminarium arrangerat av Naturskyddsföreningen. Stockholm. 21 november Deltagit vid Naturvårdsverkets Klimatforum. Stockholm november Deltagit vid Envisions. Västerås. 27 november Deltagit vid Klimatforum Malmö. 3 december Mottagit diplom vid Charity Ratings årliga konferens. Stockholm. Remisser m.m. Hållbar Utveckling Skåne har under 2007 lämnat remissvar på: Lokala miljömål för Trelleborgs kommun FÖRENINGSSTÄMMAN Föreningsstämman hölls i Malmö den 17 april med 33 deltagare som representerade 24 medlemsorganisationer.

19 17 Årsmötet hölls på förmiddagen och resulterade bland annat i att Katarina Pelin återvaldes som ordförande och att två nya styrelseledamöter valdes in (Se nedan under Styrelse). Efter lunchen delades Priset för Hållbar Utveckling i Skåne ut till Torvald Jacobsson med motiveringen: Hållbar Utveckling Skånes pris 2006 tilldelas Torvald Jacobsson. Han är researchansvarig för SVT-produktionen Planeten, som dels flyttat in klimatfrågan och miljöproblemen i de svenska vardagsrummen och dels bidragit till att dessa frågor idag står högst på den internationella politiska agendan. Som kontrast till Planetens skrämmande budskap arbetar Torvald även för att implementera konkreta lösningar i Sverige och internationellt och visar på många sätt att individen kan göra skillnad. På eftermiddagen visade vi Al Gores film En obekväm sanning och följde upp med en kortare diskussion. STYRELSE Årsmötet valde följande funktionärer: Ordförande Katarina Pelin Region Skåne t.o.m Malmö stad fr.o.m Ordinarie ledamöter: Claus Pedersen Bengt Nilsson Lotte Melin Anitha Ljung Maria Lindberg Mattias Örtenvik Anders Nylander Torrid Bengtsson Katarina Olsson Magnus Thelaus Nette Sjögren Adjungerad: Lena Eriksson Revisorer: Hanna Ershytt Malin Mesanovic Revisorsuppleanter: Greger Nyberg Kenth Carlsson Lunds kommun RegionFastigheter LRF Skåne Trelleborgs kommun Länsstyrelsen i Skåne län E.ON Sverige AB Energikontoret Skåne Lunds stift Regionmuseet i Kristianstad Högskolan i Kristianstad Studiefrämjandet i Skåne och Blekinge Verksamhetsledare Hållbar Utveckling Skåne Malmö stad Region Skåne Region Skåne Osby kommun

20 18 Valberedning: Maria Larsson Catharina Nilsson Hanna Roberts Gösta Regnéll Emma Pettersson Hässleholms kommun (sammankallande) Eslövs kommun Internationella Miljöinstitutet Länsstyrelsen i Skåne län Helsingborgs stad STYRELSENS ARBETE Styrelsen har under 2007 haft sex protokollförda sammanträden, förutom konstituerande sammanträdet. Sammanträdena har hållits på olika orter i Skåne. Förutom detta har arbetsutskottet haft sex protokollförda sammanträden. Arbetsutskottet har bestått av Katarina Pelin, Claus Pedersen och Bengt Nilsson. KANSLIET Hållbar Utveckling Skånes kansli finns på Nordenskiöldsgatan 17 i Malmö och Lena Eriksson är anställd som verksamhetsledare på 90 procent av en heltid. I kansliets funktion ingår, förutom projektskapande verksamhet, även att vara medlemsorganisationernas kontaktperson, representera föreningen vid seminarier och evenemang, arrangera medlemsmöten och seminarier, sprida information via webbplatsen samt sköta föreningens administration. Hållbar Utveckling Skåne har under 2007 även haft projektanställd personal: Petra Wilhelmsson Öresund 21 t.o.m. 30 juni 2006 Anders Vedin MILOU hela 2007 Magdalena Nilsson HMSkåne hela 2007 Jonas Lindkvist HMSkåne fr.o.m. 15 februari 2007 Britt Carlsson-Green RCE t.o.m. 31 maj 2007 HMSkåne fr.o.m. 1 juni 2007 Dessutom har konsulter anlitats: Sindre Magnusson, SindreVision Skånska Våtmarker II oktober december 2007 John Persson, Naturcentrum AB Skånska Våtmarker II oktober december 2007 Den sammanlagda personalstyrkan har under 2007 uppgått till 4,7 heltidstjänster.

21 19 EKONOMISKT UTFALL FÖRENINGENS VERKSAMHET Årets resultat Föreningens verksamhet har gett ett överskott på kronor kronor jämfört med kronor föregående år. Föreningens soliditet (andel eget kapital) uppgår till 32.5 % (föregående år 36.8 %). Intäkter Intäkterna uppgår till kronor (föregående år kronor). Av intäkterna utgör kronor debiterad tid i projekten av verksamhetsledaren. Motsvarande belopp föregående år var kronor. Tabell 3. Sammanställning av Fördelningen av verksamhetsledarens debiterade tid i projekt: Projekt HUT Skåne Bygg & Förvalta Klimatforum Skåne Öresund Naturvårdssatsningen Skånska våtmarker Miljökarta Skåne Ansökan Offentlig upphandling MILOU MILOU Mål SYNAPS HMSkåne RCE Våtmarker II Summa Kostnader Föreningens kostnader uppgår totalt till kronor jämfört med kronor föregående år. PROJEKTVERKSAMHETEN Projektinkomsterna har varit större än projektutgifterna under året. Ännu ej använda projektbidrag uppgår till kronor per den 31 december 2007 (se Tabell 4) och överförs till 2008 för att användas i projektverksamheten. I utgifterna för projekten ingår verksamhetsledarens debiterade tid på totalt kronor (se Tabell 3). Projekten har ingen direkt resultateffekt/påverkan på föreningens ekonomi utöver att projekten ger verksamhetsintäkter till föreningen i form av utförda uppdrag (debiterad tid).

22 20 Tabell 4. Sammanställning av Inkomster och utgifter i projekt PROJEKT Ingående Inkomster Utgifter Projektsaldo projektsaldo Öresund Miljökarta Skåne Skånska våtmarker Milou Offentlig upphandling Milou Mål II SYNAPS ISO HMSkåne Skånska våtmarker II RCE Summa Antalet anställda under verksamhetsåret har varit 4,7 jämfört med 3,0 under Detta beror på ett ökat antal projektanställda. I övrigt hänvisas till Balansräkning och Resultaträkning med notanteckningar.

23 21 RESULTATRÄKNING Not 1/1-31/12 1/1-31/ Föreningens verksamhet Intäkter Medlemsavgifter Statliga bidrag Konferensintäkter Debiterad tid i projekt Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Konferenskostnader Lokalhyra Redovisningstjänster Telefoni, IT övriga föreningskostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar på inventarier Resultat efter avskrivningar Finansiella poster Resultat efter finansiella poster PROJEKTVERKSAMHET Projektinkomster projektutgifter projektförskott Projektverksamhetens resultatpåverkan RESULTAT FÖRE SKATT Skatt 4 0 ÅRETS NETTORESULTAT

24 22 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Interimsfordringar Kundfordringar Övriga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Ingående eget kapital per 1/ Årets resultat Summa eget kapital per 31/ SKULDER Kortfristiga skulder Interimsskulder Leverantörsskulder Skatteskulder och moms Övriga kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL STÄLLDA PANTER 0 ANSVARSFÖRBINDELSER 0

25 23 NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING Not 1 Debiterad tid i projekt Avser verksamhetsledarens debiterade tid i projektverksamheten. Not 2 Personal Löner Sociala avgifter Antal anställda 4,7 3,0 Personalkostnaderna i resultaträkningen avser kostnader exklusive projektverksamheten. Not 3 Projektverksamheten Projektverksamheten har ingen resultatpåverkan utan samtliga projektutgifter ska balanseras mot projektets finansiering. Not 4 Skatter Hållbar utveckling Skåne är en ideell förening och utgör således inget skattesubjekt. Not 5 Interimsposter Interimsposterna avser fordringar respektive skulder gentemot pågående projekt.

26 24 Katarina Pelin Ordförande Claus Pedersen Vice Ordförande Bengt Nilsson Ekonomiansvarig Anitha Ljung Lotte Melin Maria Lindberg Anders Nylander Mattias Örtenvik Torrid Bengtsson Katarina Ohlsson Magnus Thelaus Nette Sjögren Lena Eriksson Verksamhetsledare