Arbetskraftsutbudet i Sverige en utblick mot 2030

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetskraftsutbudet i Sverige en utblick mot 2030"

Transkript

1 Ura 2004:3 ISSN Arbetskraftsutbudet i Sverige en utblick mot 2030 Torbjörn Israelsson Bo Gustavsson Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Arbetskraftsutbudet i Sverige - en utblick mot 2030 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...3 Inledning Befolkning och arbetskraftsutbud historisk tillbakablick Befolkningsutveckling i Sverige på lång sikt Förändringar i befolkningsstruktur och arbetskraftsutbud Regional nivå Befolkning och arbetskraftsutbud utblick till år Befolkningsförändringar Förändringar på regional nivå Utlandsfödda och svenskfödda Arbetskraftsutbudet huvudresultat Antaganden och metodik Resultat nollalternativet och huvudalternativet Svenskfödda i arbetskraften resultat Utomlands födda i arbetskraften resultat Arbetskraftspotentialer Arbetskraftspotential i olika grupper Möjligt tak för arbetskraftsdeltagandet? Potential för kön och födelseland Samlat resultat enligt takalternativet Arbetskraftsutbudet regionalt Länsvis utveckling av arbetskraftsutbudet Arbetskraftsdeltagandet och ej nyttjat utbud Arbetskraften i lokala arbetsmarknads- regioner Demografi och ekonomisk tillväxt Slutsatser...86 Bilaga 1. Teknisk beskrivning Bilaga 2. Totalt samtliga i landet Bilaga 3. Svenskfödda Bilaga 4. Utlandsfödda Bilaga 5. Framskrivning med en nettoinvandring på cirka personer bland utlandsfödda Bilaga 6. Demografisk effekt i LA-regioner Bilaga 7. Regionala bilder...124

3 2

4 Sammanfattning Befolkningsförändringen ger lågt tillskott i arbetskraften Befolkningens förändringar, den så kallade demografisk effekten, kommer under de närmaste decennierna att i mycket större omfattning påverka det svenska samhället än under någon gång under efterkrigstiden. Befolkningens sammansättning både i fråga om ålder och vad gäller etniskt ursprung medför ändrade förutsättningar och ställer nya och mer omfattande krav på förändringar inom de allra flesta samhällsområden. Det finns ett tydligt samband mellan utvecklingen av befolkning i arbetsföra åldrar och arbetskraft och sysselsättning. Bland annat har arbetskraften ökat i samma takt som befolkningen i arbetsföra åldrar de senaste tio åren. Den demografiska effekten på arbetskraftsutbudet kommer dock att halveras under innevarande årtionde jämfört med 1990-talet. Under och 2030-talen elimineras den positiva befolkningseffekten nästan helt. Det innebär att det finns ett utrymme att öka arbetskraftsutbudet på fem till tio års sikt men att utrymmet därefter blir allt mer begränsat. I förlängningen betyder det att förutsättningarna för att öka sysselsättningen successivt blir mindre och det påverkar den ekonomiska tillväxten. Enligt våra beräkningar ökar arbetskraften med strax under personer per år till 2010 med nuvarande arbetskraftsdeltagande som bas, så kallad demografisk framskrivning. Det talet sjunker kraftigt under perioden 2010 till 2030, till något tusental personer. Som genomsnitt för hela perioden till 2030 stannar arbetskraftens ökning vid personer per år eller sammanlagt cirka personer. Enligt vår bedömning kan dessa tal ungefär fördubblas, främst om andelen i förtidspension nedbringas. Men trots en fördubbling stannar den årliga uppgången på en relativt blygsam nivå. Historiska data visar att det behövs ett årligt tillskott i arbetskraften i intervallet på till personer per år och dit når vi inte med nuvarande kända förutsättningar. Utlandsfödda svarar för hela tillskottet i arbetskraften Det demografiska tillskottet av personer i arbetskraften kommer under perioden fram till 2030 uteslutande från utlandsfödda, totalt cirka personer med nuvarande arbetskraftsdeltagande. Antalet svenskfödda minskar from år 2003 och nedgången håller i sig under hela perioden. Arbetskraftens förändring de närmaste årtiondena handlar således mycket om de utlandsföddas möjligheter att komma ut i arbetslivet. Arbetskraftsdeltagandet är dock lågt bland flertalet kategorier av utlandsfödda. Bland de nyanlända med kortare vistelsetid än fem år är arbetskraftsdeltagandet endast 53 procent. Även bland utomeuropeiskt födda är 3

5 andelen låg eller drygt 60 procent. Inom dessa grupper finns även en mycket sned fördelning mellan könen. I den senare gruppen deltar endast cirka 55 procent av kvinnorna i arbetskraften och bland dem med kortare vistelsetid än fem år är andelen så låg som strax över 40 procent, vilket är ungefär hälften av andelen bland svenskfödda män. Stora potentialer att utöka arbetskraftsutbudet Det finns således stora potentialer att höja arbetskraftsutbudet om arbetskraftssvaga grupper tas bättre tillvara i det svenska arbetslivet. Vi beräknar att det finns en potential på mellan och personer i dagsläget bland dem som står utanför arbetskraften. Av denna potential utgör utlandsfödda cirka och svenskfödda mellan och personer. Av respektive grupp utgör kvinnorna cirka två tredjedelar. Arbetskraften skulle om dessa tal realiseras öka med i genomsnitt cirka personer per år under perioden fram till År 2030 kommer var tredje i arbetsför befolkning att vara mellan 50 och 64 år. Efter 50 års ålder sjunker arbetskraftsdeltagandet snabbt och vid 64 års ålder är endast en tredjedel kvar i arbetskraften. Totalt har idag cirka personer i dessa åldrar lämnat arbetslivet, flertalet är förtidspensionerade. Vi antar i vår framskrivning att arbetskraftsdeltagandet höjs bland de äldsta i arbetskraften, från drygt 30 procent till närmare 40 procent i vårt huvudalternativ och till cirka 45 procent i det mest optimistiska alternativet (i talen närmast ovan). Det är trots allt inte särskilt höga målsättningar, och som jämförelse ligger arbetskraftsdeltagandet totalt sett på över 90 procent i de mest yrkesaktiva åldrarna. Bland ungdomar räknar vi inte med något nämnvärt tillskott av arbetskraft under perioden. Andelen i studier behöver kvarstå på en fortsatt hög nivå för att Sverige som nation ska kunna möta framtida krav på kompetens och konkurrera inom kunskapsintensiv produktion. En viktig företeelse som vi beskrivit i vår analys är det allt senare inträdet i arbetslivet. Etableringsåldern har höjts totalt sett från 20 till 25 år sedan början av 1990-talet. Bland utlandsfödda är motsvarande ålder 33 år. En del av orsaken går att relatera till den allmänna förlängningen av vissa utbildningar och att fler söker sig till högskoleutbildningar. Men en ytterligare förklaring är att det tar allt längre tid att slutföra utbildningar. Den faktorn behöver åtgärdas och om det lyckas får det en positiv effekt på arbetskraftsutbudet. Positivt är dessutom att detta spar offentliga medel och/eller att fler ges möjlighet att erhålla studieplatser inom utbildningsväsendet. En osäkerhetsfaktor är vårt antagande om ökat arbetskraftsdeltagande bland äldre i arbetskraften. Det finns en inställning som genomsyrar samhället att äldre arbetskraft ska lämna arbetslivet i förtid för att bereda plats för yngre och det finns vidare en utbredd åldersdiskriminering vid anställningar. En annan faktor som 4

6 påverkar arbetskraftsutbudet, inte minst i dessa åldrar, är utslagningen från arbetslivet till förtidspension. Fortsätter utslagningen att vara stor kan den omkullkasta våra beräkningar och den faktiska utvecklingen i fråga om arbetskraftstillgången blir betydligt sämre. I ett sämsta alternativ där utslagningen skulle fortsätta i nuvarande takt, bland både äldre och övriga åldrar, kommer arbetskraften totalt sett att börja minska redan om något år. Ett problem som motverkar alla insatser för att komma tillrätta med utslagningen är demografins inverkan på utvecklingen av antalet personer i förtidspension. Antalet äldre i arbetsföra åldrar kommer oundvikligen att öka de närmaste årtiondena och det riskerar att driva upp antalet i förtidspension, även om olika åtgärder mot ohälsan får effekt, eftersom ohälsa är den mest vanliga orsaken till utslagning från arbetsmarknaden i dessa åldrar. Förutsättningarna att lyckas med att förhindra utslagningen är som sämst de närmaste åren till och med 2008/2009. Den entydiga slutsatsen är att det behövs en tydlig uppgång i arbetskraftsdeltagandet inom olika grupper i befolkningen. Här handlar det främst om frågor som berör jämställdhet i arbetslivet såsom kvinnors och mäns möjligheter att på ett likvärdigt sätt delta i arbetslivet, samt en ytterligare dimension som handlar om etniskt ursprung. Vi har dock haft liknande problem i arbetslivet de senaste årtiondena men arbetet med att förändra situationen har gett begränsade resultat inom samtliga nämnda områden, det vill säga åldersdiskriminering samt jämställdhets- och integrationsfrågor. Det som talar för att vi kan lyckas framöver är de krympande arbetskraftsresurserna och insikten från alla inblandade parter om vikten av att i en sådan situation nå framgångsrika resultat. Försörjningsbördan blir allt tyngre Vi har genom olika räkneexempel försökt belysa försörjningsbördan för den del av befolkningen som förvärvsarbetar. Ett sätt att mäta den är att ställa andelen i arbete mot hela befolkningen. Den beräkningen visar att försörjningsbördan ökar från att en person måste försörja sig själv plus ytterligare en person till att denne förutom sig själv måste försörja två. För att bibehålla nuvarande försörjningsbörda måste antalet i arbete öka med personer fram till år Talen ovan rörande arbetskraftens förändring och ej nyttjade resurser inom arbetskraften visar att det blir svårt att nå ända fram med hänsyn till den totala befolkningstillgången. En utväg för att ytterligare utöka arbetskraftstillgången är att öka nettoinvandringen. Vi har i våra analyser utgått ifrån SCB:s antagande om en nettoinvandring på drygt personer per år. Det finns en ständigt pågående diskussion rörande invandringens storlek, där en del debattörer vill hävda att invandringen är för stor. Den ofrånkomliga slutsatsen från vår analys är att storleken på 5

7 nettoinvandringen i hög grad kommer att styra arbetskraftens förändring de kommande decennierna. Frågan är i det läget inte om vi ska ha en viss invandring utan storleken på den och hur vi ska kunna nyttja den arbetskraftsresurs som de utlandsfödda utgör i landet. Med det idag låga arbetskraftsdeltagandet bland utlandsfödda behöver nettoinvandringen ungefär fördubblas på sikt för att det ska gå att nå upp till den genomsnittsökning av arbetskraftsutbudet som åstadkoms under perioden 1960 till I ett första skede måste arbetskraftsresursen bland utlandsfödda nyttjas i högre grad, i annat fall drar en högre invandring med sig både ökade problem med integrationen och stigande kostnader för samhället. Det är under nuvarande förutsättningar svårt att utöka nettoinvandringen i allt för stor omfattning med hänsyn till att mottagandet och integrationen i det svenska samhället måste fungera på ett effektivt sätt. Med en bättre integration i det svenska arbetslivet med åtföljande högre arbetskraftsdeltagande behöver nettoinvandringen heller inte öka i lika stor omfattning på lång sikt som om nuvarande förutsättningar råder. Ökade regionala obalanser i befolknings- och arbetskraftstillgång Arbetskraftstillgången är en begränsande faktor i hela landet på lång sikt. För närvarande ökar befolkningen i arbetsföra åldrar i ungefär hälften av de 81 LA-regionerna. Antalet tillväxtregioner i arbetskraftshänseende kan komma att minska med två tredjedelar under de kommande 30 åren. Arbetskraftens åldersmässiga sammansättning kommer dessutom att skilja sig i allt högre grad mellan olika regioner under loppet av perioden. Tillväxtstarka regioner har en lägre medelålder i arbetskraften genom stor inflyttning av ungdomar och genom invandring från andra länder, medan befolkningsmässigt tillbakagående regioner har den motsatta situationen. Det betyder att den demografiskt betingade arbetskraftsproblematiken framträder i ett tidigare skede i de befolkningsmässigt små regionerna och den förändringen slår igenom i allt högre grad redan under de kommande tio åren. Den ogynnsamma åldersstrukturen i befolkningsmässigt tillbakagående regioner visar sig även i en allt större obalans mellan den del av befolkningen som arbetar och den del som inte förvärvsarbetar. Av den senare gruppen finns allt fler i åldrar över 65 år. Obalansen mellan dessa grupper blir den största under hela den period vi har uppgifter för, eller sedan 1960-talet. Försörjningsbördan blir därmed allt tyngre i ett växande antal regioner och det kommer att leda till stora påfrestningar i trygghetssystemen, men en utveckling i den riktningen påverkar även allvarligt möjligheterna till näringslivsutveckling och förutsättningarna att tillhandahålla offentlig service. 6

8 Befolknings- och arbetskraftssituationen leder till ökade regionala obalanser, där tillgången på arbetskraft kan vara tillfredställande i en region medan den är knapp i en annan. Obalanserna riskerar att bli svårlösta i många regioner genom risken för en sjunkande yrkesmässig rörlighet kombinerat med ökade åldersavgångar, allt påverkat av den höga medelåldern i arbetskraften. I sådana lägen kan det bli skarpare konkurrens om arbetskraft och befolkning mellan regionerna eftersom den mobila delen av arbetskraften är mindre, vilket också medför ökade spänningar mellan olika delar av landet. I slutänden blir det dock alltid vissa regioner som får svårare att hävda sig än andra och hela riket riskerar också att tappa fart i ekonomisk tillväxt. I synnerhet i små regioner i glesbygden kommer det att bli mycket väsentligt att målmedvetet arbeta med att stimulera tillväxten av både arbetstillfällen och tillgång på arbetskraft. Dessa ansträngningar måste utökas för att möta den kraftigt ökade försörjningsbörda som annalkas i accelererande takt i dessa regioner. Men i en del fall kommer intensifierade insatser inte att räcka till för att hantera situationen och den enda logiska lösningen att tillgå är regionförstoring. Det breddar regionernas förutsättningar att klara de framtida utmaningarna och gör regionerna mindre sårbara för de tilltagande påfrestningarna avseende bland annat arbetskraftsförsörjning, försörjningsbörda, kommunal ekonomi och offentlig service. Hur påverkas den ekonomiska tillväxten och välfärden? Det är primärt två faktorer som bidrar till för BNP-tillväxten, antalet arbetade timmar och produktivitetstillväxten. Under innevarande årtionde bör tillväxten kunna uppgå till åtminstone 3 procent under ett antal år utan att det medför ett inflationstryck i ekonomin med kraftigt höjda räntor som följd. Under 2010-talet blir situationen en annan, utrymmet för att öka timutbudet blir begränsat. Med andra ord är det i huvudsak produktivitetstillväxten som styr BNP-tillväxten under den perioden. Enligt våra översiktsberäkningar kan BNP då öka med i genomsnitt cirka 2 procent per år (under förutsättning att timutbudet inte minskar). Det förutsätter emellertid att produktivitetstillväxten blir högre än under tidigare årtionden i enlighet med de nya rönen inom tillväxtområdet. Under 1980 låg produktivitetstillväxten på knappt 1,5 procent men steg under 90-talet till knappt 2 procent i genomsnitt per år. Den nivån kan mycket väl bli ett riktmärke även för de närmaste årtiondena. Ifall detta tal skulle realiseras, samtidigt som timutbudet minskar, till exempel genom arbetstidsförkortning vilket inte är ett orealistiskt scenario är vi snart nere på nivåer i BNP-tillväxt på i genomsnitt drygt 1 procent per år. Detta innebär en historiskt sett mycket låg tillväxt som vi inte upplevt under något årtionde de senaste 50 åren. En sådan svag ekonomisk utveckling skulle naturligtvis få stora konsekvenser för det ekonomiska läget i landet och för välfärdssystemet. 7

9 Brist på arbetskraft ger i förlängningen lägre tillväxt Det finns många aktörer som tror att den beskrivna problematiken rörande den allt knappare arbetskraftstillgången på lång sikt är överdriven och att detta kommer att gå obemärkt förbi. Vid inledningen av 1990-talet varnade många för brist på arbetskraft under det årtiondet men den inträffade aldrig. Det som hände då var att landet istället gick in i en ekonomisk depression och massarbetslöshet. Det är dock viktigt att göra skillnad på strukturella förutsättningar och konjunkturella svängningar. Brist på arbetskraft skall inte ses som att det kommer att råda ett överutbud av arbetstillfällen i förhållande till arbetskraften då dessa på lång sikt anpassas till varandra. Brist på arbetskraft skall ses som att givet en målsätning, exempelvis stabiliserad tillväxt eller försörjningsbörda, kommer det att råda brist på arbetskraft. Det som kan hända under loppet av 2010-talet är en liknande utveckling, att en för hög BNP-tillväxt (som inte främst kommer från produktiviteten) relativt snabbt kommer att leda till växande rekryteringsproblem. Det vanskliga är dock att det är omöjligt att ange när det inträffar och hur lågt arbetslösheten kan sjunka. Det sammanhänger bland annat med vilka branscher och vilka yrken som växer och hur utbildningsutbudet ser ut inom utbildningsväsendet, men också hur aktiv arbetsmarknadspolitik som kommer att föras i framtiden. Denna gång kommer dock Riksbanken att ingripa i ett tidigt skede när bristen på arbetskraft börjar bli framträdande, och åtgärden blir att höja styrräntan för att kyla av ekonomin. Med andra ord leder brist på arbetskraft till temporärt högre arbetslöshet och lägre tillväxt. Den knappare tillgången på arbetskraft leder således inte till en långvarit generell brist på arbetskraft, utan främst till lägre BNP-tillväxt. Ett annat sätt att uttrycka detta är det faktum att landet blir något fattigare om generell brist på arbetskraft uppstår än om utbudspolitiken blir framgångsrik. Klarar inte landet av att hantera arbetskraftsförsörjningen är den ekonomiska tillväxten i fara. En låg tillväxt kommer att påverka alla medborgare ifråga om välfärd, bland annat utrymmet för offentlig service, pensioner, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, bidrag med mera. 8

10 Inledning AMS har i en serie av rapporter kartlagt efterfrågan på arbetskraft inom en rad branscher och yrken där vi bedömer att tillgången på arbetskraft kan bli ett växande problem inom en 15-årsperiod. Föreliggande rapport belyser den generella tillgången på arbetskraft. Rapporten är inte en prognos i egentlig mening utan en ren framskrivning av arbetskraften utifrån den tillgång av personer som finns inom ramen för vår befolkning (i arbetsför ålder). Under de närmaste decennierna kommer antalet personer i arbetsföra åldrar att öka i betydligt långsammare takt än tidigare. Befolkningstillväxten i dessa åldrar anger i hög grad förutsättningen för tillgången på arbetskraft och för att åstadkomma en ökning av sysselsättningen. Om det inte sker ett kontinuerligt tillskott av arbetskraft på arbetsmarknaden är det inte möjligt att på sikt öka sysselsätningen, vilket begränsar möjligheten att nå en god ekonomisk tillväxt. Det finns primärt två vägar för att erhålla god ekonomisk tillväxt. Den ena är att öka arbetskraften och sysselsättningen (antalet arbetade timmar) och den andra är att åstadkomma en gynnsam produktivitetstillväxt. De kommande decennierna medför uppenbara begränsningar i möjligheterna att öka den ekonomiska tillväxten baserat på arbetskraftsutbudet, och därmed skapa utrymmen för att höja välfärden. Framtiden kommer med största säkerhet att i första hand att handla om hur vi ska kunna finansiera våra välfärdssystem och i mindre grad om att bygga ut delar av välfärdssystemen. Den bästa vägen för att finansiera välfärdssystemen är otvivelaktigt att nå en god ekonomisk tillväxt. Det förutsätter liksom tidigare att fler deltar i arbetslivet och att produktivitetstillväxten blir stark. Naturligtvis finns det även andra vägar att förstärka finansieringen av välfärdssystemen, till exempel genom effektiviseringar inom offentlig sektor samt genom höjda skatter och avgifter. Effektiviseringar av verksamheter inom offentlig sektor måste dock ständigt ske och det kommer säkerligen att i viss utsträckning täcka luckor i finansieringen. Höjda skatter och avgifter kan även medföra ett finansiellt tillskott men det sker i sådana fall på bekostnad av annan konsumtion (och produktion). Föreliggande rapport syftar till att undersöka potentialer för att höja arbetskraftsutbudet och därmed skapa förutsättningar för att öka sysselsättningen de närmaste decennierna. Utifrån information om befolkningen har vi beräknat arbetskraftsutbudet fram till år 2030 baserat på vilka möjligheter det finns att öka arbetskraftsdeltagandet i olika grupper med avseende på ålder och födelseland. I en bedömning av arbetskraftsutbudet är det av central betydelse att dela upp kalkylen på svenskfödda och utlandsfödda. Dessa grupper visar på vitt skilda utvecklingstendenser i fråga om både befolkningsutveckling och arbetskraftsdeltagande. 9

11 Huvudresultaten i utbudsberäkningarna redovisas i två delar. Den ena delen innehåller en beräkning baserat på en årlig nettoinvandring på drygt personer och den andra delen baseras på en årlig nettoinvandring på personer (redovisas i bilaga). Var och en av dessa delar består av en beräkning som betecknas som nollalternativ, det vill säga att arbetskraftsdeltagandet är oförändrat under den studerade perioden. Varje del innehåller dessutom vårt huvudalternativ baserat på vissa antaganden om förändringar i arbetsmarknadsstatus, till exempel arbetskraftsdeltagande, pension, studier med mera. Under de kommande decennierna är det viktigt att höja arbetskraftsdeltagandet bland olika grupper i den arbetsföra befolkningen. Vi har av den anledningen även gjort beräkningar på outnyttjade arbetskraftspotentialer och skattningar över möjliga tillskott till arbetskraftsutbudet om könmässiga och etniska skillnader i fråga om arbetskraftsdeltagande skulle jämnas ut. Vi har även preciserat våra beräkningar ytterligare genom att studera effekten mätt i antalet arbetade timmar. Den regionala bilden över arbetskraftsdeltagande och befolkningsutveckling skiljer sig markant åt över landet. Det kommer att krävas både ökad geografisk och ökad yrkesmässig rörlighet för att fylla de luckor som uppstår genom sjunkande arbetskraftsutbud i många regioner landet runt. Den regionala utvecklingen ställer även de befolkningstäta regionernas ekonomiska utveckling med ökade arbetskraftsbehov mot de befolkningsmässigt mindre regionernas behov av näringslivsutveckling och säkerställande av ersättning för kommande stora åldersavgångar. Den problematiken kommer att ställas på sin spets under de närmaste decennierna. Vi har i särskilda avsnitt beskrivit de demografiska konsekvenserna per län och per lokal arbetsmarknadsregion (LA-region). Stockholm maj

12 1.0 Befolkning och arbetskraftsutbud historisk tillbakablick 1.1 Befolkningsutveckling i Sverige på lång sikt 40-talisterna sticker ut När man betraktar befolkningsutvecklingen i Sverige över en mycket lång period, åren , kan man observera ett relativt jämnt förlopp. Detta gäller i synnerhet perioden då ökningen av folkmängden i landet var i det närmaste linjär. Den allra starkaste ökningen ägde rum under åren vilket har inneburit god tillgång arbetskraft, och relativt välutbildad sådan, för vårt land under flera decennier. Den stora så kallade fyrtiotalistgenerationen utgör dock i våra dagar ett problem på så sätt att den uppnår pensionsåldern och lämnar arbetsmarknaden. Under 1900-talets fyra sista decennier varierade befolkningsutvecklingen mer än tidigare till följd av variationer i födelsetal likaväl som på grund av mottagande av flyktingar och invandrare till la ndet Folkmängd i Sverige Under perioden 1971 till och med år 2000 var befolkningsutvecklingen mera dämpad men likväl ökade befolkningen med nära personer till nästan 8,9 miljoner invånare. Det motsvarar en ökning med 9,5 procent under perioden. Befolkningstillväxten var särskilt stark under en tioårsperiod med start i mitten av 11

13 1980-talet men avtog därefter betydligt och planade nästan ut helt omkring tio år senare Antal invånare i Sverige perioden Åldrande befolkning Som nämnts ovan är det numera ett välkänt faktum att Sverige under ett antal decennier framöver kommer få brottas med en åldrande befolkning vilket medför många negativa följdverkningar. Trots att detta rent statistiskt har kunnat utläsas under en längre tid var det först under andra halvan av 1990-talet som frågan började få ökad aktualitet. De dramatiska förändringarna av befolkningsstrukturen som successivt blir allt tydligare under 2000-talets första decennier kommer att medföra starka påfrestningar inom samhällssystemet. Redan vid en jämförelse 30 år bakåt syns en tydlig skillnad i befolkningsstrukturen mellan åren 1971 och Som exempel kan nämnas betydande förändringar bland annat i förskoleåldrarna, i åldersintervallet år samt bland personer över 70 år. 12

14 Åldersfördelning bland den totala befolkningen i riket 1971 och Om man väljer att dela upp befolkningen i åldersgrupper med tio års intervall framgår tydligt att andelen av totalbefolkningen har minskat i grupper upp till och med 30 års ålder samt i åldersgruppen år. I samtliga övriga grupper har andelen av den totala befolkningen ökat. Den relativt sett största ökningen har ägt rum i åldrarna över 70 år. I åldersgruppen år har andelen av landets totala befolkning fördubblats år Andel per åldersgrupp av totalbefolkningen 1971 och 2000 samt förändring (procentenheter) Förändring år år år år 91-w år 1-10 år år år år år 13

15 Födelsetalen varierar med ålderspucklarna I mitten på 1970-talet sjönk antalet nyfödda 1 betydligt eller från omkring personer per år ner till knappt tio år senare för att därefter åter börja stiga till mycket höga nivåer. Under toppåren 1990 och 1991 föddes nästan barn per år. Antalet nyfödda minskade därefter åter ner till historiskt låga tal, och 1999 föddes endast drygt barn. Därefter har antalet nyfödda ånyo ökat svagt. Samtidigt har antalet avlidna uppvisat en svag trendmässig ökning vilket till avgörande del sammanhänger med att folkmängden i landet har ökat under perioden. Medellivslängden har fortsatt att öka för såväl män som kvinnor Antalet döda samt levande födda åren Döda Levande födda Stigande medelålder Under perioden steg medelåldern hos landets befolkning från knappt 37 års ålder till strax under 40 år. Endast under perioden 1985 till 1995 låg medelåldern i stort sett konstant vilket till betydande del förklaras av den födelsepuckel 2 som, totalt sett, noteras för den aktuella perioden. Trenden mot en stadigt ökande medelålder hos befolkningen beräknas hålla i sig även på lång sikt och kan endast motverkas av ett kraftigt stigande födelsetal. Inte mycket talar för en sådan utveckling av födelsetalen även om en viss förbättring har ägt rum på senare år. 1 I SCB:s statistik benämns de som statistikförs som nyfödda under året som levande födda. 2 Ofta i folkmun benämnd baby-boomen. 14

16 40,5 40,0 39,5 39,0 38,5 38,0 37,5 37,0 36,5 36,0 35,5 Medelålder hos befolkningen , Försörjningsbördan steg kraftigt i början av 1990-talet Försörjningsbördan mätt som hela befolkningen i förhållande till antalet i arbete låg i början av 1970-talet på 2,5, vilket innebär att varje förvärvsarbetande, via systemet med skatter och transfereringar, utöver sig själv försörjde ytterligare drygt en person. Det kan här till exempel röra sig om barn, studerande äldre och förtidspensionärer. Som en konsekvens av faktorer som ökande befolkning, förändrad befolkningsstruktur samt allt fler i arbete minskade försörjningsbördan trendmässigt och var som lägst år 1990 då andelen uppgick till 2,35 procent. När sysselsättningen och följaktligen antalet personer i arbete sedan minskade mycket kraftigt under endast några få år under första halvan av 1990-talet steg kvoten kraftigt till 2,65 år Det innebar att under den perioden måste allt färre försörja allt fler. Efter bottennoteringarna vid mitten av 1990-talet sjönk kvoten ända fram till år 2002, men vi nådde dock aldrig ända ner till noteringarna i början av 1970-talet. 15

17 Försörjningsbörda mätt som total befolkning relaterat till personer i arbete Andel total befolkning/i arbete 2,7 2,6 2,5 2,4 2,3 2, Förändringar i befolkningsstruktur och arbetskraftsutbud Antalet i arbetsföra åldrar uppvisar vikande tendens Samtidigt som totalbefolkningen i landet ökade med 9,5 procent ökade antalet personer i så kallade arbetsför ålder 3 något mindre, eller med 8,4 procent under perioden. Den tydliga puckel som i början på 1970-talet kan observeras i åldersintervallet år har 30 år senare passerat större delen av den period då man i Sverige är som mest yrkesaktiv och återfinns år 2000 i åldrarna år. Det är dessa personer, huvudsakligen födda under 1940-talet, som redan har börjat lämna arbetsmarknaden och som kommer att skapa betydande luckor i arbetskraften under en lång tid framöver. Mera om denna problematik på annan plats i rapporten. Totalt sett uppvisar inflödet av personer i den arbetsföra befolkningen, redan under den här studerade perioden, en vikande tendens även om en viss puckel syns i åldersgrupper som var omkring 35 år vid det senaste sekelskiftet. Mot bakgrund av de låga födelsetalen under stora delar av 1990-talet finns emellertid inget hopp om att denna tendens skulle förändras till det bättre annat än temporärt. Det kommer bland annat att ske i samband med att de som föddes under åren I denna rapport avses med begreppet arbetsför ålder antalet personer i åldersgrupperna år såvida inte annat anges. 16

18 gör sitt inträde i arbetslivet. Denna grupp kommer att utgöra ett värdefullt tillskott eftersom årskullarna närmast därefter successivt minskar i storlek Åldersmässig sammansättning hos den arbetsföra befolkningen (16-64 år) 1971 och Arbetskraftsdeltagandets ökning stannade upp under 90-talet Arbetskraftsdeltagandet under perioden uppvisar en något splittrad bild. Fram till början av 1990-talet kan en trendmässig ökning observeras för den samlade åldersgruppen år medan utvecklingen därefter blev den motsatta. Den negativa förändringen sammanhänger till betydande del med den utveckling som inträffade inom ekonomin och på arbetsmarknaden. Efter bottenåren 1997 och 1998 har en viss återhämtning ägt rum vilket sammanhänger med att situationen på arbetsmarknaden förbättrades betydligt under några år. Totalt sett ökade antalet personer i arbetskraften med personer under perioden vilket motsvarar en förbättring på drygt 7 procent. Det största tillskottet kom i åldersgrupperna år med närmare personer. Därtill kom drygt i åldrarna år vilket innebär att dessa åldersgrupper ökade med sammanlagt Under perioden noterades samtidigt ett bortfall på närmare personer bland yngre i åldrarna år. Därtill minskade antalet i gruppen år med och gruppen år minskade med personer. Det totala bortfallet för de berörda åldersgrupperna blev sammanlagt under perioden. 17

19 Procent Arbetskraftsdeltagande, åldrarna år Totalt Män Kvinnor Kvinnorna har stått för ökningen de senaste decennierna Den mycket betydelsefulla ökningen av arbetskraftsutbudet bland kvinnor, som tog fart med full kraft under 1960-talet, kan fortfarande avläsas så långt fram i tiden som till början av 1990-talet. Kvinnorna började under 1960-talet på bred front göra sitt intåg i det svenska arbetslivet vilket innebar ett synnerligen värdefullt tillskott för samhällsekonomin. Även den massiva arbetskraftsinvandringen från länder som Finland, Jugoslavien och Turkiet utgjorde en annan viktig faktor för den ekonomiska tillväxten och byggandet av det svenska välfärdssamhället. Som framgår av diagram minskade emellertid utbudet av arbetskraft bland männen under den aktuella perioden men nettoeffekten blev ändå ett värdefullt och kontinuerligt tillskott av arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Den mest markanta nedgången i arbetskraftsdeltagande under den studerade perioden kan observeras för yngre åldersgrupper, företrädesvis år samt år. I den yngsta gruppen halverades den redan låga andelen från 1990 till 1997 men har senare åter ökat svagt. Arbetskraftsdeltagandet för gruppen år låg ända fram till år 1990 i nivå med genomsnittet för hela gruppen i arbetsföra åldrar men minskade därefter och ligger sedan några år stabilt procentenheter under genomsnittet. 18

20 Procent Arbetskraftsdeltagande år samt för olika åldersgrupper inom åldersintervallet år år år år De äldsta har hållit ställningarna relativt väl I många sammanhang sprids uppfattningen att arbetskraftsdeltagandet bland personer i åldrar strax före pensionsåldern, i detta fall gruppen år, har minskat kraftigt. Som framgår av diagrammet ovan låg andelen i gruppen omkring 55 procent redan 1976 men ökade därefter endast marginellt och uppvisar fram till 1990 i stort sett samma mönster som genomsnittet. Därefter har visserligen en nedgång ägt rum men den avviker inte dramatiskt från genomsnittet och är blygsam jämfört med den minskning som kan observeras för de yngsta grupperna. Detta faktum står emellertid på intet sätt i strid med uppfattningen att arbetskraftsdeltagandet bör öka i samtliga åldersgrupper i arbetsför ålder, och inte minst för personer över 60 år. Den kraftiga nedgången i åldrarna år förklaras till stor del av att många personer valde studier som alternativ till arbete och att utbildningsprogram förlängts. För gruppen år är en genomgången gymnasieutbildning med godkänt slutbetyg ett minimikrav för möjligheten till ett arbete likväl som för möjligheterna till studier på eftergymnasial nivå. I åldersgruppen år är utbildning vid universitet eller högskola ett attraktivt och framtidsinriktat alternativ och förbättrar möjligheterna att träda in i arbetslivet utan längre perioder av arbetslöshet. Det är ett väl känt faktum att arbetslösheten är högre bland ungdomar än inom andra grupper, särskilt under lågkonjunkturer. Samtidigt får just dessa grupper snabbast del av förbättringar på arbetsmarknaden vilket främst förklaras av att de har en aktuell utbildning och är attraktivt för de allra flesta arbetsgivare. Skälen för 19

21 studier som alternativ till arbetslöshet är med andra ord starka på mer än ett sätt just för yngre personer. Som komplement till denna redogörelse för utvecklingen över hela den studerade tidsperioden tilldrar sig även studiet av vissa valda referensår ett betydande intresse. De år som valts är startåret 1976, toppåret 1990 samt år slutåret År 1976 uppgick det genomsnittliga arbetskraftsdeltagandet i hela åldersgruppen år till 78,9 procent, år 1990 till 84,3 procent samt år 2000 till 77,7 procent 4. Det är svårt att argumentera för att toppåret 1990 skulle kunna utgöra någon form av referens i detta sammanhang eftersom man knappast kan räkna med att de nivåer som uppnåddes i samband med de så kallade överhettningsåren skall kunna uppnås igen under överskådlig tid, om någonsin. För detaljer se tabellbilaga längst bak i rapporten. Befolkning och arbetskraft har ökat men i olika takt Under den aktuella perioden, 1976 till 2000, har antalet personer i den arbetsföra befolkningen ökat från till eller med personer. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften också ökat men i betydligt mindre omfattning, nämligen från till eller med personer. Om arbetskraftsdeltagandet varit detsamma år 2000 som det var 1976 skulle arbetskraften sammantaget ha omfattat personer i åldrarna år, det vill säga fler än noterat motsvarande ett ytterligare tillskott på 1,6 procent 5. 4 Motsvarande siffror för den numera allt vanligare åldersgruppen år var år ,8 procent, år ,5 procent och år ,2 procent. 5 Om man gör motsvarande beräkning i åldersgruppen år blir resultatet det motsatta. Antalet personer i arbetskraften skulle då ha blivit nära färre än noterat vilket skulle motsvara ett bortfall på 2,8 procent. 20

22 Procent Arbetskraftsdeltagande olika åldersgrupper Källa: SCB Det ger ett slående resultat om man studerar de strukturella åldersskillnaderna mellan åren 1976 och 2000, år då arbetskraftens totalnivå ligger nära varandra. Det största bortfallet av arbetskraft har, relativt sett, ägt rum bland de yngre samt i begränsad utsträckning även i åldrarna år. Inom övriga grupper har arbetskraftsdeltagandet däremot ökat vilket är särskilt tydligt i gruppen år. I arbetskraften som helhet har bortfallet varit klart störst i åldrarna år där arbetskraften minskat med personer sedan 1976 vilket nära nog motsvarar en halvering fram till och med år Då antalet personer i befolkningsgruppen samtidigt minskat med personer blir effekten att arbetskraftsdeltagandet minskat från 59 till 38 procent eller med 27 procentenheter under perioden. I åldersintervallet år har antalet personer i arbetskraften minskat med personer samtidigt som antalet personer i befolkningsgruppen reducerats med mellan åren 1976 och Arbetskraftsdeltagandet i åldersgruppen har därmed minskat från 79 till drygt 64 procent eller med knappt 15 procentenheter under perioden. Befolkningen i åldrarna år har minskat med personer samtidigt som antalet personer i arbetskraften har minskat med Nettoeffekten av dessa förändringar blir att arbetskraftsdeltagandet i gruppen har minskat med 6 procentenheter under perioden. Tillskottet av arbetskraft kan uteslutande hänföras till åldersintervallet år. Sammanlagt har befolkningen ökat med personer från 1976 till 2000 medan antalet i arbetskraften har ökat med Det är alltså ett förbättrat arbetskraftsdeltagande bland personer i åldrarna år som är förklaringen till den nettoökning av arbetskraften med personer under perioden som omnämnts ovan. 21

23 Nedgång bland män men ökning bland kvinnor Bland männen har arbetskraftsdeltagandet minskat i samtliga åldersgrupper mellan åren 1976 och Totalt sett har arbetskraftsdeltagandet i åldrarna år minskat från 88,6 procent 1976 till exakt 80 procent Det innebär ett faktiskt bortfall av drygt personer trots att antalet män i befolkningen inom det aktuella åldersintervallet har ökat med nära Med den nivå på arbetskraftsdeltagandet som gällde 1976 skulle arbetsmarknaden istället ha fått ett tillskott på män i arbetskraften, det vill säga en skillnad gentemot utfallet på personer. Arbetskraftsdeltagande olika åldersgrupper Män Procent Källa: SCB Arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor uppvisar en ökning under den studerade perioden. Med undantag för åldersgrupperna år har en ökning ägt rum i samtliga åldersgrupper vilket framgår av diagrammet nedan. För hela åldersgruppen år har andelen kvinnor i arbetskraften ökat från 69 till drygt 75 procent år Det innebär ett tillskott på personer i arbetskraften samtidigt som antalet kvinnor i arbetsför ålder har ökat med under perioden. Det medför att antalet personer i arbetskraften har ökat mera än befolkningen och relativt sett har befolkningsgruppen ökat med 8 procent medan antalet i arbetskraften har ökat med 18 procent under samma tid. Om arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor fortfarande legat kvar på 1976 års nivå skulle tillskottet ha begränsats till endast personer fram till och med år

24 Arbetskraftsdeltagande olika åldersgrupper Kvinnor Procent Källa: SCB 1.3 Regional nivå Stora skillnader i befolkningsförändringen regionalt Under samma period som det totala antalet invånare på riksnivå har ökat med eller 9,5 procent har den regionala utvecklingen varit synnerligen splittrad. Hallands län uppvisar den mest positiva utvecklingen med en befolkningstillväxt på 35 procent, följt av Uppsala län där ökningen uppgår till omkring 33 procent. Stockholms län har ökat sitt invånarantal med något under 23 procent och ökningen i nuvarande Skåne län har varit 14 procent. Även Västerbottens län uppvisar en befolkningsökning med 9,8 procent vilket är något över riksgenomsnittet. Samtliga övriga län har ökat mindre än genomsnittet eller minskat sitt invånarantal. 23

25 Procentuell förändring av antalet invånare per län (region) mellan 1971 och 2000 Hallands Uppsala Stockholms Skåne Västerbottens Västra Götalands Östergötlands Gotlands Jönköpings Kronobergs Södermanlands Dalarnas Norrbottens Örebro Jämtlands Kalmar Västmanlands Blekinge Värmlands Gävleborgs Västernorrlands Riket Den mest negativa utvecklingen med minskande befolkning under perioden uppvisar Västernorrlands län som tappade närmare 8 procent av sin befolkning mellan åren 1971 och Länet är för övrigt det enda som inte uppvisar ett enda år med ökande befolkning under hela den studerade perioden. Efter sekelskiftet har dock befolkningsutvecklingen i länet varit betydligt bättre. I Gävleborgs län har befolkningen minskat med 5 procent under samma tid och i Värmlands län uppgår minskningen till drygt 3 procent. Storstadslänen växer och skogslänen tappar Vid en indelning av länen i olika länsgrupper, storstadslän, skogslän och övriga syd- och mellansvenska län, framträder en tydlig bild av hur befolkningsökningen på 9,5 procent i riket har fördelats under perioden. Det visar sig att de tre storstadslänen 6 har ökat sin befolkning med mer än 15 procent medan antalet invånare i de sju län som räknas som skogslän 7 har minskat med omkring 1,5 procent. I de elva län som ingår i gruppen övriga syd- och mellansvenska län 8 har den totala befolkningen ökat med knappt 8 procent mellan 1976 och år Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län. 7 Dalarnas län, Värmlands län, Gävleborgs län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. 8 Uppsala, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Blekinge, Halland, Västmanland och Örebro. 24

26 Procent 18 15, Förändring av antalet invånare mellan 1971 och ,7 Storstadslän (3) Övriga län (11) Skogslän (7) Totalt När man på motsvarande sätt gör en beräkning avseende hur stor andel av landets befolkning som bor i respektive länstyp blir resultatet att storstadslänen ökat från 47,5 till drygt 50 procent av den totala befolkningen. Gruppen övriga syd- och mellansvenska län uppvisar en marginell minskning medan skogslänens andel av landets befolkning har minskat från 21,5 till 19,4 procent från 1971 till och med år En oundviklig slutsats av dessa beräkningar är att landets befolkning visserligen ökat men att fördelningen är mycket ojämn, där endast storstadsregionerna ökat sin andel av landets befolkning. -1,3 9,5 Procent 60 Andel av rikets totala befolkning 1971 och ,5 50, ,1 30,6 21,5 19, Storstadslän (3) Övriga län (11) Skogslän (7) 25

27 En jämförelse på basis av samma länsindelning avseende såväl befolkningsutveckling (arbetsföra åldrar), förändring av antalet personer i arbetskraften samt förändringen av antalet sysselsatta ger en ännu tydligare bild av den regionala utvecklingen i landet under perioden Bilden visar på kontrasterna i utveckling, från storstadslänens starka expansion till den svaga utvecklingen i skogslänen. I storstadslänen har befolkningen (i arbetsföra åldrar) ökat med 14 procent, i övriga syd- och mellansvenska län uppgår ökningen till 6 procent medan befolkningen i skogslänen har minskat med 1,3 procent. Talen kan också jämföras med att rikets befolkning (i arbetsföra åldrar) har ökat med drygt 8 procent under perioden. I storstadslänen har det skett en ökning av arbetskraften med drygt 11 procent, i övriga syd- och mellansvenska län var ökningen 6,5 procent medan skogslänen har noterat en minskning med omkring 2,5 procent. Antalet personer i arbetskraften har under perioden ökat med 7 procent i riket som helhet. I storstadslänen har antalet sysselsatta stigit med 21 procent, i övriga syd- och mellansvenska län var uppgången 3 procent medan skogslänen har drabbats av en minskning på drygt 6 procent. Antalet sysselsatta i riket har under samma tid ökat med nära 6 procent. Procent 25 Antalsmässig förändring, olika länstyper, mellan 1976 och 2000 Befolkning Arbetskraften Sysselsatta Storstadslän (3) Övriga län (11) Skokgslän (7) Riket 9 Att olika tidsperioder används förklaras av att lättillgänglig statistik inte går att finna för samtliga parametrar före år 1976 samt att definitioner i vissa fall har ändrats. 26

28 2.0 Befolkning och arbetskraftsutbud utblick till år Befolkningsförändringar Befolkningsökningen fortsätter Medan befolkningen i landet ökade med 9,5 procent under trettioårsperioden beräknas ökningen under perioden relativt sett bli endast marginellt svagare eller 9,3 procent. Detta motsvarar en total ökning med personer vilket är personer fler än perioden innan 10, att det antalsmässiga utfallet blir högre under den senare perioden ska dock ställas emot att basen för beräkningen utgörs av fler personer Antal invånare i Sverige perioden Källa: SCB:s prognos Ökning av befolkningen i åldrarna över 60 år Som framgår av följande diagram kommer antalet personer i åldrarna 59 år och uppåt att vara betydligt högre år 2030 jämfört med Som exempel kan nämnas att antalet 65-åringar år 2030 beräknas öka från till under perioden, en ökning med mer än 55 procent. Antalet 75-åringar beräknas under samma period öka från 10 Enligt SCB:s befolkningsprognos 27

29 till och antalet 85-åringar beräknas öka från till drygt , vilket innebär en ökning med 85 procent Åldersfördelning bland den totala befolkningen i riket 2001 och Källa: SCB:s prognos Vid en jämförelse med befolkningen uppdelad i åldersgrupper med tio års intervall syns tydliga skillnader i utvecklingen för de olika åldersgrupperna under perioden 2001 till Andelen nyfödda (stapeln 0 år i diagrammet) förutses bli i stort sett oförändrat medan åldersgrupperna upp till och med 60 år beräknas minska sina andelar under perioden. Minskningarna i de berörda åldersgrupperna varierar från 0,7 till 1,9 procent och den mest betydande minskningen beräknas falla på gruppen år. Procent år Andel per åldersgrupp av totalbefolkningen 2001och 2030 samt förändring (procentenheter) Förändring år år år år 91-w år 1-10 år år år år år 28

30 Som framgår av diagrammet ovan kommer andelarna av landets befolkning att öka i åldersgrupperna från 61 år och uppåt. I gruppen år beräknas andelen öka med 3 procent medan åldersgrupperna och år beräknas öka med omkring 2 procent vardera fram till år Bland de allra äldsta, från 91 år och uppåt, beräknas andelen av landets befolkning öka med 0,3 procent, vilket innebär att antalet personer i gruppen ökar från till fler än under perioden 2001 till och med Medelåldern i befolkningen stiger kontinuerligt Medelåldern hos landets befolkning kommer, mot bakgrund av den utveckling som förutses för perioden fram till och med 2030, att fortsätta öka kontinuerligt. Under de sista tre decennierna på 1900-talet ökade medelåldern i landet från 37 till 40 år och under de tre första decennierna på 2000-talet beräknas medelåldern fortsätta öka i ungefär samma takt eller från 40 till 43 år Medelålder hos befolkningen framskrivning enl SCB Försörjningsbördan blir den högsta på 50 år Försörjningsbördan har i början av 2000-talet legat på cirka 2,55 (mätt som hela befolkningen i förhållande till antalet i arbete). Det betyder att en person måste försörja sig själv och ytterligare mer än en person. De närmaste åren till framemot år 2010 uppvisar kvoten små förändringar 11. Efter år 2010 kommer kvoten att stiga successivt under hela perioden fram till och med Det hittills högsta värde som 11 Enligt nollalternativet 29

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Utvecklingen på arbetsmarknaden

Utvecklingen på arbetsmarknaden Utvecklingen på arbetsmarknaden Sveriges Kommuner och Landsting Håkan Gustavsson Analysavdelningen -10-23 Procent 8 Sverige, BNP, marknadspris kalenderkorrigerat, säsongrensat, konstanta priser kv 1 -

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Fått arbete Under oktober påbörjade 720 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av arbete, det vill

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Arbetsmarknadsläget juli 2013

Arbetsmarknadsläget juli 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget juli 2013 39 000 fick jobb Av samtliga som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen påbörjade under juli 39 000 personer någon form av arbete, vilket

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Företagsamheten 2018 Örebro län

Företagsamheten 2018 Örebro län Företagsamheten 2018 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2018 och befolkningsprognos för perioden

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2018 och befolkningsprognos för perioden Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2018 och befolkningsprognos för perioden 2019-2033 Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 190517 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Januari månad såg en större aktivitet på arbetsmarknaden i

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län Företagsamheten 2012 Örebro län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Örebro län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012 Umeå 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 236 lediga platser till länets arbetsförmedlingar och samma månad

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Kraftig ökning av antalet som fått arbete Under februari påbörjade 800 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015. 1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 Färre personer gick till arbete Antalet personer som gått till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Arbetskraftsundersökningen (AKU) Arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv The labour market from a regional perspective

Arbetskraftsundersökningen (AKU) Arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv The labour market from a regional perspective AM 11 SM 1101 Arbetskraftsundersökningen (AKU) Arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv 2001-2010 The labour market from a regional perspective I korta drag I detta Statistiska meddelande jämförs alla

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Josef Lannemyr Analysavdelningen Fått arbete Under februari påbörjade 705 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Företagsamheten 2018 Södermanlands län

Företagsamheten 2018 Södermanlands län Företagsamheten 2018 Södermanlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

10-åriga obligationsräntan i USA

10-åriga obligationsräntan i USA Procent 2 1-åriga obligationsräntan i USA 15 1 5 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 Källa: Procent 5 Förändring av

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Kronobergs län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Kraftig minskning av antalet som fått arbete Under januari påbörjade 675 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-04-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014 Under mars månad fortsatte arbetsmarknaden i Stockholms län

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av april 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av april 2012 Umeå 11 maj 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av april 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 572 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 377.

Läs mer

Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder

Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård En rapport om landstingens pensionsskulder Olika förutsättningar för respektive landsting Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som landstingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västmanlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under juli påbörjade 525 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 Arbetslösheten ökar sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har ökat i stort sett

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för åren

Arbetsmarknadsprognos för åren Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Fått arbete Under december påbörjade 550 1 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av arbete, det vill

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Företagsamheten 2018 Jämtlands län

Företagsamheten 2018 Jämtlands län Företagsamheten 2018 Jämtlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Fått arbete Under januari påbörjade 875 1 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av arbete, det vill

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Hallands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Företagsamheten 2018 Västernorrlands län

Företagsamheten 2018 Västernorrlands län Företagsamheten 2018 Västernorrlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Företagsamheten 2018 Värmlands län

Företagsamheten 2018 Värmlands län Företagsamheten 2018 Värmlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Företagsamheten 2018 Jönköpings län

Företagsamheten 2018 Jönköpings län Företagsamheten 2018 Jönköpings län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Företagsamheten 2018 Gävleborgs län

Företagsamheten 2018 Gävleborgs län Företagsamheten 2018 Gävleborgs län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län Företagsamheten 2012 jämtlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jämtlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av december 2012 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av december 2012 Under december månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2014

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2014 Färre personer går till arbete Ökningen av personer som gått till arbete har avstannat

Läs mer

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 218-5-24 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2017 och befolkningsprognos för

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2017 och befolkningsprognos för Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2017 och befolkningsprognos för 2018-2032 2018-05-22 UNDERTITEL 2018-05-22 1 Innehåll Sammanfattande analys... 2 Befolkningsutveckling och prognos för Kronobergs

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Företagsamheten 2018 Västerbottens län

Företagsamheten 2018 Västerbottens län Företagsamheten 2018 Västerbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 219-3-22 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur

Läs mer

Arbetslösheten är på väg ner

Arbetslösheten är på väg ner 1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning

Läs mer

Företagsamheten 2018 Kalmar län

Företagsamheten 2018 Kalmar län Företagsamheten 2018 Kalmar län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Företagsamheten 2018 Uppsala län

Företagsamheten 2018 Uppsala län Företagsamheten 2018 Uppsala län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Företagsamheten 2018 Uppsala län

Företagsamheten 2018 Uppsala län Företagsamheten 2018 Uppsala län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2019:2 2019-04-08 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2019-2028 Norrköpings folkmängd förväntas fortsätta öka kommande tioårsperiod. Antalet födda barn beräknas fortsätta vara

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av december 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av december 2012 Övergångar till arbete fortfarande större än i riket i genomsnitt Under december påbörjade drygt 1 300 av alla

Läs mer

Företagsamheten 2018 Västmanlands län

Företagsamheten 2018 Västmanlands län Företagsamheten 2018 Västmanlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Företagsamheten 2018 Västmanlands län

Företagsamheten 2018 Västmanlands län Företagsamheten 2018 Västmanlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Företagsamheten 2018 Gotlands län

Företagsamheten 2018 Gotlands län Företagsamheten 2018 Gotlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 Dämpad men stabil arbetsmarknad Under februari var det färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Uppsala län som

Läs mer

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer

Läs mer