Energieffektivisering med hjälp av energitjänster. Onsdag 4 februari 2015

Transkript

1 Energieffektivisering med hjälp av energitjänster Onsdag 4 februari 2015

2 Transparense Transparent and Energy Services Främja marknaden för energitjänster (särskilt avtal om energiprestanda) Finansieras av Intelligent Energy Europe (IEE) Startade i april 2013 och pågår till december europeiska partners. Koordineras av SEVEn (Tjeckien)

3 Program Kort introduktion till dagen, Philip Thörn, IVL Vad är energitjänster? Energimyndighetens arbete med att främja energitjänster Anders Pousette, Energimyndigheten Energitjänster anpassade efter kundernas behov små och stora energitjänster Lotta Bångens, Energieffektiviseringsföretagen (EEF) Erfarenheter från Ramnäs Bruk AB, Hans Nosko, Ramnäs Bruk AB Fika Erfarenheter från Ludvika kommun energieffektivisering med hjälp av avtal om energiprestanda Birgitta Parling Andersson & Stefan Andersson, Ludvika kommun Så kan förtroendet för energitjänster stärkas en europeisk uppförandekod för avtal om energiprestanda Philip Thörn, IVL Lunch och mingel med leverantörer av energitjänster

4 Anders Pousette Energimyndigheten

5 Våra uppgifter Vi är en förvaltningsmyndighet som ansvarar för frågor om användning och tillförsel av energi. Vi ska verka för att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på konkurrenskraftiga villkor. Vi ska verka för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning med så liten inverkan på hälsa, miljö och klimat som möjligt. Vi ska bidra till omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem. Vi ska inom vårt verksamhetsområde främja forskning, utveckling, demonstration, innovation, affärsutveckling och kommersialisering, marknadsintroduktion av ny teknik och nya tjänster samt nyttiggörande av resultat från sådan verksamhet. Enligt förordningen (2007:1153)

6 Energimyndighetens verksamhet Vision: Ett hållbart energisystem Analys Teknik Energieffektivisering Tillväxt Information och kommunikation Lokal, regional, nationell och internationell samverkan Privat och offentlig samverkan

7 Energisystemet

8 Avdelningen för energieffektivisering

9 Vad är energitjänster? Energitjänster är ett samlingsnamn för olika typer av tjänster som i grunden är någon form av avtal eller överenskommelse som leder till direkt eller indirekt effektivisering eller hushållning av energianvändningen. EED Den fysiska vinst eller nytta som erhålls genom energieffektiv teknik eller åtgärder, som kan inbegripa den drift, underhåll och kontroll som är nödvändig för att kunna mäta/uppskatta samt kontrollera förbättrad energieffektivitet och/eller primärenergibesparingar.

10 Energimyndighetens strategi Beställarkompetens Beställarna ska veta vad de beställer innan de beställer det och att kunna följa upp resultatet på ett korrekt sätt. Bredd Många olika former av tjänster och avtal ska existera och korsbefrukta varandra. Förtroende En väl fungerande energitjänstemarknad kräver att de olika aktörerna agerar på ett sådant sätt att förtroende byggs.

11 Kategorier av energitjänster Information Rådgivning Åtgärder Avtal Indirekta Indirekta energitjänster Indirekta energitjänster Direkta energitjänster och direkta energitjänster

12 Exempel på energitjänster Information Rådgivning Åtgärder Avtal Energistatistik Energirådgivning, Energicontrollers Energikartläggning, Energideklarationer, Energieffektiviseringsåtgärder, Laststyrning Prestationsavtal t.ex. EPC, Energisamarbete, Grön partner, Funktionsavtal t.ex. Färdig värme

13 Vad är på gång? Certifiering av energitjänster (Artikel 16) Energimyndigheten kommer att dra tillbaka införandet av föreskrift för frivillig certifiering av person som förvaltar Energtjänsteavtal. Energimyndigheten kommer tillsammans med berörda parter att ta fram Allmänna Bestämmelser för Energitjänster (ABE) Energitjänster är en viktig del i Sveriges implementering av EED där Energimyndigheten planerar ett flertal främjande aktiviteter för marknaden för energitjänster och tillgång till dessa för små och medelstora företag (SMF).

14 Läs mer Publikation: Energitjänster i Sverige webshop

15 Tack! Anders Pousette Tel

16 RAMNÄS BRUK Hans Nosko Projektansvarig

17 Agenda Presentation Ramnäs Bruk AB Projektpresentation Sammanfattning/Frågor

18 Ett bruk i bergslagen med verksamhet sedan 1590

19 Produkt: offshorekätting Chain diameter: mm 3 6

20 Kundgrupp

21 Målsättning Öka kapaciteten Reducera oljeberoendet Minska uppvärmningskostnaden Reducera CO 2 -utsläpp

22 Energispartänkande Projektpartner; - Mälarenergi Organisation Kunnande Steg 1, energikartläggning & nyckeltal

23 Projekt Ramnäs Bruk Utbyggnad Gasugnar LNG-terminal MälarEnergi Kyl- och värmesystem Gaspanna Kompressor Belysning

24 Ramnäs Bruk 2 st oljeeldade värmebehandlingsugnar 1 st el-ugn 3 st oljepannor för uppvärmning, varmluft Luftkompressorer, gamla Otillfredsställande kylvattensystem

25 Byggnader Produktion m 2 Lagerbyggnad m 2 Mekanisk verkstad m 2 Kontor m 2 Extra m 2

26

27 Projekt Värmebehandlingsugnar 2st, naturgas LNG terminal, 50 ton Luftkompressor Nytt kylvattensystem Värmepumpar Gaspanna Belysningsarmatur

28 LNG STATION NEW FURNACES AK3 PUMP STATION NEW INLET COOLING WATER

29 Före Elanläggning, abonnerad effekt kw El ugn, installerad effekt kw Oljeeldade, vbh-ugnar, installerad effekt kw Oljeeldade varmluftspannor, 700 kw Mobila varmluftspannor, 2st tot 220 kw

30 Efter Elanläggning, abonnerad effekt kw El ugn, installerad effekt kw Oljeeldade, vbh-ugnar, installerad effekt kw Gaseldade, vbh-ugnar, kw Värmepumpar, 6 x 90 kw Gaspanna, 620 kw Luftkompressor, 140 kw

31 Miljöeffekter Kraftigt reducerade utsläpp av: - SO 2 - NO x - CO 2 - Partiklar Bättre processkontroll

32 CO2 - utsläpp

33

34

35 Nota bene Referenspunkt och nyckeltal Intrimning, fortlöpande optimering Öka energimedvetandet hos personal Bibehåll den egna personalens engagemang Uppföljning, Uppföljning, Uppföljning

36 Energieffektivisering EPC i Ludvika Kommun

37 Ludvika Kommun har ca invånare, ligger i södra Dalarna på gränsen till Västmanlands län. Stora arbetsgivare i kommunen är ABB, Spendrups, Säfsen fritidsanläggning. Ludvika kommun äger ca: m² lokalyta. Inhyrd yta ca:30 000m²

38 Vad är ett EPC-projekt (Energy Performance Contracting)? En affärsmodell som används för att investera i energibesparande åtgärder. Den energikostnadsbesparing som uppkommer ska täcka kapitalkostnaden för investerade medel. Inga tillkommande driftkostnadsbidrag ska behövas. Modellen ger energibesparing redan första genomförandeåret. En modell som bidrar till att finansiera åtgärder för eftersatt underhåll på installationssidan ( ex. byte ventilationsaggregat, byte värmesystem, byte styr/reglersystem m m.) Modellen bygger på att entreprenören garanterar en besparing. Kan ge bonus och vite vid över alternativt underprestation.

39 Projektfaser för EPC-projektet Via EPC-modellen genomförs många åtgärder på kort tid och besparingar uppkommer omgående. Förstudie Fas 1 Projektutveckling Fas 2 Projektgenomförande Fas 3 Projekt - uppföljning -En förstudie genomförs för att se över möjligheten att starta upp ett EPC-projekt Framtagande av: -Åtgärder -Besparing -Kostnader -Utbildningsbehov -Genomförande av överenskomna åtgärder -Utbildning av driftpersonal -Följer upp besparingsgarantin under hela återbetalningstiden. -Arbeta med att hitta ytterligare besparingar LOU Kontrakt tecknas Garanterad besparing Nytt kontrakt tecknas

40 Traditionellt tillvägagångssätt Traditionellt tillvägagångssätt kräver mycket resurser och tar lång tid innan besparingarna uppkommer (tar ett hus i taget). E-utredning Projektering Entreprenad Drift Utreda möjliga åtgärder Upphandling * E-utredning * Projektering * Entreprenad = Vad som ska köpas Genomförande Utfall - Inga besparingsgaranter 3 st upphandlingar 47 byggnader Kräver minst = 141 upphandlingar

41 Varför startade Ludvika kommun ett EPC-projekt? Ökade energikostnader/eftersatt fastighetsunderhåll. Som många andra kommuner har Ludvika ett stort eftersatt underhåll. Det är svårt att få förståelse för en ökad underhållsbudget (slitna installationer syns inte). EPC-projektet har bidragit till en bättre standard avseende installationer och inomhusklimat.

42 Etapp 1 startade år 2006 I etapp 1 konstaterades ett investeringsbehov på 90 mnkr. En begränsning gjordes till 50 mnkr. I etappen prioriterades de objekt som hade störst besparingspotential och de objekt som hade största behovet av underhållsåtgärder. Omfattar: 48 fastigheter, ca: m ². Etapp 2 start år 2011 Då det fortfarande fanns god besparingspotential startades en andra etapp inom projektet. Etapp 2 innefattar byggnader som prioriterades bort i etapp 1 samt åtgärder som då inte var ekonomiskt lönsamma. Omfattar: 37 fastigheter och ca: m². Investeringskostnad 50 mnkr. Båda etapperna finansierades via eget lån.

43 Ett av projektets syften är att åstadkomma ett trendbrott från stora insatser av akut underhåll till planerade underhållsåtgärder Akut underhåll Planerat underhåll Akut underhåll Planerat underhåll Akut underhåll Planerat underhåll Energi Energi Energi Idag Efter Driftskedet Före projektstartgenomefeterfö Efter Fas 2 Driftskedet fasen

44 Mål för projektet Energieffektivisering av fastighetsbeståndet Uppdatering/utbyte av installationssystem Bättre inomhusklimat för våra hyresgäster Ökad kompetens för driftpersonalen Bygga upp en bättre driftövervakning Bidra till att leva upp till nationella och lokala miljömål Finansiering inom befintlig driftbudget (energibesparingen ska täcka kapitalkostnaden) Att hitta ytterligare besparingar tillsammans med entreprenören och brukarna

45 Kommunens projektorganisation under FAS I och FAS 2 Projektansvarig från kommunen = Chef fastighetsavdelningen Projektledare från kommunen = VVS ingenjör Styrgrupp bildad bestående av projektansvarig från kommunen, Caverion och ledande kommunpolitiker (information projektgång och eventuella problem kan direkt lösas inom gruppen). Omorganisation av fastighetsskötargruppen genomfördes. En driftgrupp på 5 personer skapades som enbart arbetar med installationer, driftoptimering via ny driftcentral osv.

46 Byggnader som ingår i projektet Förvaltningsbyggnader Skolor Förskolor Äldrevårdsanläggningar Idrottsanläggningar Simhallar

47 Exempel på åtgärder som ingår i projektet Konvertering till värmepumpar Konvertering till pelletspannor Byte/ombyggnad ventilationsanläggningar Installation av datoriserad styr- & reglerutrustning Tilläggsisolering Åtgärder för vattenbesparing Injustering av värmesystem Ombyggnad av undercentraler Installation av energimätare Justera drifttider (Fortlöpande projekt tillsammans med brukarna)

48 Exempel på åtgärd i etapp 1: Största enskilda projektet var Ludvika Sporthall. Investering 14mnkr, varav ca:8 mnkr är eftersatt underhåll.

49 Exempel på åtgärd i etapp 1: Junibackens skola/förskola (2630m²), befintlig elpanna. Installation av värmepump (bergvärme) Avverkning av skog för matarledningar mellan borrhålen. 16 borrhål för att klara värmebehovet. 4900m slang i borrhålen och 2400m är matarledningar mellan borrhålen.

50 Exempel på åtgärd i etapp 2: Största enskilda projektet var en ny ventilationsanläggning i förvaltningshuset Marnäsliden. Investering15 mnkr, varav i stort sett hela åtgärden är ett eftersatt underhåll.

51 Ny Driftcentral för övervakning av anläggningarna Desigo Insight (Siemens) valdes som överordnat styrsystem. I och med möjligheten till fjärrstyrning av anläggningarna effektiviseras organisationen då platsbesök av driftpersonal kan minskas. Vilket i sin tur är en resursbesparing inom projektet.

52 Sidoprojekt Ett sidoprojekt startades upp tillsammans med entreprenören. Syfte var att tillsammans med brukarna (de som dagligen vistas i de kommunala lokalerna) skapa ett större engagemang för miljöfrågor/energibesparingar. Förhoppningen var att detta engagemang skulle leda till ökade energibesparingar. Medel kan då frigöras och komma verksamheterna tillgodo. Projektet har för tillfället stannat av. Orsaken är tidsbrist och för dåligt engagemang från verksamheten. Omöjligt för oss att lyckas med projektet utan delaktighet från brukarna. Eventuellt kommer en omstart.

53 Fas 3 Uppföljningsfas Kommunens åtaganden är rapportering om förändring av verksamheter, ändringar av värmekurvor och flöden m.m. Mötesstruktur: -Förvaltningsmöten -Årsavstämning (bonus, viten) -Driftmöten Mediauppföljning: -Månadsrapporter -Kvartalsrapporter -Årsrapporter

54 Total besparing etapp 1 och 2 Energikostnader Värme 20 % garanterad besparing El 8 % garanterad besparing Vatten 11% beräknad besparing Garanterad besparing Uppnås ytterligare besparing delas dessa 50/50 mellan beställaren och entreprenören (Vårt val) Före projektstart Nuläge

55 Mnkr Uppföljning EPC Kostnader för värme, el och vatten normalår Kommunens kostnad under avtalstiden Kostnad innan EPC åtgärder Kostnad efter EPC åtgärder Innan EPC års mediapriser Efter EPC års mediapriser

56 Total besparing för Ludvika kommun avseende värme, el och vatten. Beräknat på respektive års gällande mediapriser Total uppnådd besparing år 1 = 4,5 Mnkr Etapp 1 år 2009 Total uppnådd besparing år 2 = 5,1 Mnkr Etapp 1 år 2010 Total uppnådd besparing år 3 = 6,9 Mnkr Etapp 1 år 2011 Total uppnådd besparing år 4 = 7,1 Mnkr Etapp 1 år 2012 Total uppnådd besparing år 5 = 9,9 Mnkr Etapp 1 och 2 år 2013 Total uppnådd besparing år 6 = 9,2 Mnkr Etapp 1 och 2 år 2014

57 Miljöbesparing EPC etapp 1 och etapp 2 Kalkylerad miljöbesparing etapp ton CO2/år. eller 321 normalbilisters årsförbrukning Kalkylerad miljöbesparing etapp ton CO2/år eller 51 oljeeldade villor under ett år. Total uppnådd CO2 besparing år 2014 ca ton

58 Vad händer i projektet nu?? Fas 3 pågår för båda etapperna. Detta innebär kontinuerliga uppföljningar och driftoptimeringar för att klara garanterade energibesparingar men också för att åstadkomma överbesparingar. Projekt Brukarmedverkan som startades upp med SUST* som en part ligger idag på is. Framtiden får utvisa om fortsättningen. *SUST består av Svenska företag och Energimyndigheten i samarbete för utveckling av energieffektiva system och produkter innefattar även energieffektivisering i vardagslivet.

59 Projekterfarenheter Ett långvarit samarbete inleds mellan beställare och entreprenör. Viktigt med ömsesidig respekt och ödmjukhet så inte någon part driver sin egen modell. En stor arbetsinsats krävs från beställaren, lätt att glömma bort. Viktigt att kompetensen finns inom den egna organisationen. För att skapa förståelse för projektet inom den politiska ledningen är det viktigt att politikerna är delaktiga redan i inledningsskedet. En styrgrupp bildades vid projektstart. Den egna driftorganisationen måste involveras tidigt och hållas informerad under hela projektgången. I annat fall avtar intresset och engagemanget som är en förutsättning för att projektet ska lyckas.

60 ..forts. projekterfarenheter Verksamheten måste kontinuerligt informeras vad som pågår, gäller framförallt vid injustering av värmesystem, tidplanering, åtgärdsfasen m.m. Projekteringsskedet får inte gå för fort, risk för att funktioner/åtgärder tappas bort. Projekteringen måste få ta tid. För- och nackdelar om ett övergripande system för drift och övervakning ska väljas eller om något befintligt ska behållas med resultatet att då få två eller fler system. Fabrikatoberoende! Viktigt att entreprenören och beställaren samverkar i projekteringsskedet för att få ut maximalt av projektet. Den politiska enigheten om projektets fördelar har varit en styrka för oss.

61 Synergieffekter Studiebesök från Norge

62 Synergieffekter forts. Studiebesöket i Ludvika gav besökskommunen pris som Norges 3:e bästa energimodell.

63 Synergieffekter forts. Vi har representerat Ludvika Kommun vid ett antal seminarium och kommunträffar samt studiebesök från en Dansk kommun. Ludvika kommun ingår i den svenska styrgruppen för utveckling av EPC i Europa. Studiebesök från 5 norska kommuner. (Elverum, Engerdal, Stor- Elvdal, Trysil, Åmot). Den 12 februari deltar Ludvika i ett gränsöverskridande samarbete anordnad av länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna, Hedmark Fylkeskommune, Fylkesmannen i Hedmark, Regionrådet för Sör-Österdal och Nordiska ministerrådet.

64 Tack För att Ni lyssnade Stefan Andersson Lokalstrateg Birgitta Parling Andersson Lokalstrateg

65 Europeisk uppförandekod för avtal om energiprestanda Presentation Philip Thörn IVL Svenska Miljöinstitutet

66 Europeisk uppförandekod för avtal om energiprestanda Utvecklad inom projektet i samarbete med EUkommissionen, EFIEES, eu.esco och beställare Grundläggande värderingar (effektivitet, professionalism och transparense) och principer för genomförande av avtal om energiprestanda Enkelt kommunicera vad beställare kan förvänta sig av energitjänsten och från leverantören Frivilligt åtagande

67 Principer 1. Leverantören levererar kostnadseffektiva besparingar 2. Leverantören övertar de prestandarelaterade riskerna 3. Besparingarna garanteras av leverantören och fastställs genom mätning och verifiering 4. Leverantören stödjer ett långsiktigt användande av energiledningssystem 5. Relation mellan leverantören och beställaren är långsiktigt, rättvis och transparent

68 Principer 6. Alla steg i processen genomförs lagenligt och med integritet 7. Leverantören stödjer beställaren vad gäller finansiering av projektet 8. Leverantören garanterar att kvalificerad personal genomför projektet 9. Leverantören fokuserar på hög kvalitet och noggrannhet i alla faser i projektets genomförande

69 IVL Svensk Miljöinstitutet The sole responsibility for the content of this presentation lies with the authors. It does not necessarily reflect the opinion of the European Union. Neither the EACI nor the European Commission are responsible for any use that may be made of the information contained therein.