PaddUngar 2010talets barn

Transkript

1 LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn Unga Samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå PaddUngar 2010talets barn - Om lärplattans funktion i dagens förskola Tabletkids - 21 TH century kids - About the tablet s function in todays pre-school Helena Nilsson Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Kalle Jonasson Handledare: Thom Axelsson 1

2 2

3 Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärplattan används på olika förskolor idag. Jag ville undersöka vilken funktion lärplattan fyller i den pedagogiska verksamheten och huruvida den kunde fungera som ett pedagogiskt verktyg. Vidare studerades hur barnens relation till lärplattan såg ut samt vad pedagogerna tror kommer hända med lärplattan i förskolan i framtiden. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen har varit; artefakt, mediering och samspel. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, verksamma på fyra olika förskolor. Resultatet visar att lärplattan används både som dokumentationsverktyg och pedagogiskt verktyg och det är hur pedagogerna använder lärplattan som avgör om den kan fungera som ett pedagogiskt verktyg. Pedagogerna menar att lärplattan har många olika användningsområden i verksamheten och resultatet visar att lärplattan gynnar det sociala samspelet mellan barnen. Barnens relation till lärplattan beskrivs av pedagogerna som positivt och de tror att lärplattan kommer finnas kvar i verksamheten även i framtiden. Nyckelord: Digitala verktyg, IKT, Lärplatta, Pedagogiskt verktyg, Förskola 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Begreppsförklaringar Läroplanen för förskolan Syfte och frågeställningar Tidigare forskning Barn och datorer Pedagogernas förhållningssätt till digitala redskap Lärplattan i förskolan Teoretisk utgångspunkt Sociokulturellt perspektiv Proximal utvecklingszon Artefakter Mediering Metod Metodval Urval Genomförande Forskningsetiska överväganden Resultat och analys Lärplattans introduktion på studiens förskolor Lärplattan som pedagogiskt verktyg Lärplattans användning i relation till läroplanen för förskolan Lärplattan som dokumentationsverktyg Apparnas användning och syfte Barnens relation till lärplattan Lärplattan i framtiden

5 5. Slutdiskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Vidare forskning Referenser Bilaga Bilaga

6 1. Inledning Lärplattor är något som har blivit allt vanligare i verksamheten på förskolor och allt fler pedagoger ser möjligheterna med den. Idag går det att följa pedagogers ökade erfarenheter av att jobba med lärplattor i förskolan i en rad olika media. Arbetet med lärplattan uppmärksammas inte enbart av facktidningar och dagspress utan finns även att följa genom bloggar på internet och sociala medier. Lärplattan kan fortfarande betraktas som ett nytt fenomen inom förskolan och det är ingen som ännu riktigt kan säga vilken roll lärplattan verkligen kommer att ha i förskolan i framtiden. Det man däremot vet är att tekniken idag tar en allt större plats i barns vardagsliv och barn får i allt lägre åldrar tillgång till teknisk utrustning. De senaste åren har den tekniska utvecklingen gått från enbart datorer till dagens tvspel, smartphones, surfplattor, etc. Dessa digitala verktyg blir allt mer självklara för barnen att använda när de ser på film, lyssnar på musik, spelar spel eller målar. Medierådets undersökning från 2012 påvisar att i åldersgruppen 3-8 år som dagligen använde sig av internet har gått från 13 % år 2009 till 48 % år 2012 (Statens medieråd, 2014). Då vi idag, på ett eller annat sätt ständigt är omgivna av digital teknik så har även vårt samhälle blivit allt mer beroende av den digitala tekniken. Detta gör att barn tidigt behöver få möjlighet att utveckla ett intresse för teknik men även en förmåga att kunna hantera den teknikintensiva vardagen. Med hjälp av lärplattor gör man barnen kompetenta till ny teknik redan tidigt i livet, samtidigt införlivar man den moderna teknik som många barn är vana vid hemifrån och förskolans innehåll speglar därmed även den verklighet som barnen lever i. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) är ett av de styrdokument som förskolans verksamhet vilar på, i den står det bland annat att det ingår i förskolans uppdrag att utveckla en förmåga hos varje enskilt barn att kunna kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta, detta eftersom det anses vara nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Vidare betonas att förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (Skolverket, 2010). 6

7 Den digitala tekniken har idag blivit en naturlig del av barns vardag och allt fler förskolor ser möjligheterna med att använda sig av lärplattor i verksamheten. Samtidigt så har forskningen kring hur lärplattor påverkar barns utveckling och lärande ännu inte riktigt kommit igång och det är därför ett intressant område att undersöka. Därav har jag valt att fördjupa mig i detta ämne. Då lärplattor är så nytt inom förskolans verksamhet är det även viktigt för professionen att studera detta område närmare. 1.1 Begreppsförklaringar Här kommer jag kort att redogöra för en del centrala begrepp som förkommer i studien. Lärplatta: kan beskrivas som en mindre bärbar dator, fast med pekskärm som styrs med fingrarna genom att trycka på skärmen. Lärplattan finns i flera olika modeller och märken. De surfplattor som används på de förskolor där studien är genomförd kommer i denna text att benämnas som lärplatta. App: är en förkortning av applikation och beskrivs bäst som ett program användaren kan ladda ner till sin lärplatta från internet och sedan använda. IKT: är även det en förkortning och står för informations- och kommunikationsteknik och betonar den kommunikation mellan människor som möjliggörs av IT. 1.2 Läroplanen för förskolan Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) har arbetats fram av skolverket i syfte att ange de riktlinjer och strävansmål för förskolans verksamhet som riksdagen och regeringen angett. När läroplanen för förskolan reviderades år 2010 förstärktes satsningen på teknik i förskolan genom två teknikspecifika strävansmål; Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Skolverket, 2010). 7

8 Utöver de målen tar läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) upp ett annat mål rörande IKT där det står: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa (Skolverket, 2010 s. 10). I och med detta förtydligande av läroplanen samt ett tydligare krav på lärande blir det därför viktigt för pedagogerna att veta hur de ska arbeta med lärplattor i verksamheten och samtidigt praktisera läroplansmålen. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) nämns ett av förskolans uppdrag som handlar om multimedia och teknik, där det står att förskolan kan använda sig av både multimedia och informationsteknik i såväl skapande processer som i tillämpning (Skolverket 2010). 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt lärplattan används på olika förskolor idag. Sker det i samspel mellan barn och pedagog eller utforskar barnen själva med hjälp av lärplattan? Jag försöker tydliggöra vilken funktion lärplattan fyller i verksamheten och om den kan fungera som ett pedagogiskt verktyg med ett konkret syfte och mål. Vidare studeras vilka appar som används och i vilket syfte. Vilken roll pedagogerna tror att lärplattan kommer ha i förskolan i framtiden undersöks också. De frågeställningar jag har utgått ifrån i min studie är: Vilken funktion har lärplattan i förskolan och dess verksamhet? Hur ser barnens förhållande till lärplattan ut? Vad tror pedagogerna om lärplattan i framtiden? 8

9 2. Tidigare forskning I detta kapitel kommer tidigare forskning och litteratur som rör ämnet att presenteras. I inledningen betonades att lärplattor i förskolan är något nytt, vilket innebär att det inte finns särskilt mycket forskning gjord på hur lärplattor fungerar i förskolans verksamhet. Däremot finns det en hel del forskning på barn och datorer och andra digitala redskap som används i förskolan, vilket jag därför har valt att utgå ifrån. Jag har även använt mig av artiklar som tar upp ämnet. Till sist redogör jag för den teoretiska utgångspunkt som används i analysen av studien. 2.1 Barn och datorer Liksom filmen och televisionen har den digitala tekniken betraktats ha outnyttjade pedagogiska möjligheter. Det är dock ännu oklart vari denna pedagogiska möjlighet ligger utan anses snarare utgöra ett rörligt mål. Eftersom teknikutvecklingen har förändrats konstant har detta medfört att den pedagogiska IT-användningen påverkats av olika trender och därmed också varierat över tid. Under nittiotalet gick exempelvis datorspel från att ses som en medieform med möjligheter för utbildning till att ses som ett exempel på dålig pedagogisk IT-användning (Linderoth, 2009). Jedeskog (1993) beskriver hur de stationära datorerna introducerades i skolan i Sverige på 1980-talet. Efter introducering av de stationära datorerna har utvecklingen gått framåt och idag har nästan varje förskola en egen dator och lärplatta. Gällhagen och Wahlström (2011) skriver hur både yngre och äldre barn har anpassat sig till det nya mediesamhället och hanterar exempelvis både touchtelefoner och surfplattor utan några större problem. Eugene A Geist (2012) menar att om man jämför lärplattan med datorn så kan små barn lättare använda sig av lärplattan. Detta beror på att barnen slipper använda sig av tangentbord och mus för att istället röra vid skärmen och får då ett snabbare gensvar jämfört med datorn. Vidare menar Geist (2012) att barnen måste ha ett utvecklat symbolminne för att förstå tangentbordet, något som barnen inte behöver vid användandet av lärplattan. Geist (2012) menar även att lärplattan och andra digitala verktyg, använda på rätt sätt, kan bli en bra resurs samt ett meningsfullt komplement till både barnen och förskolan. 9

10 Enligt Ljung-Djärf & Tullgren (2009) har leken en lång tradition i förskolan och menar samtidigt att den utgör en viktig del av verksamhetens identitet. De beskiver leken som en aktivitet där barnen ges en fristad där kreativitet, fantasi och social kompetens kan utvecklas och komma till uttryck. Vidare menar författarna att när nya aktiviteter eller former av verksamheten, så som datorn, tar plats i verksamheten så utmanas den kultur som leken utgör i förskolan. Författarna framhåller att tidigare studier av datorns användande visar på att det finns en skillnad på hur förskolepedagoger hanterar datorn som en del av förskolans verksamhet. En del pedagoger ser i första hand datorn som en pedagogisk möjlighet medan det hos andra pedagoger uppstår tveksamheter och frågor kring dess lämplighet eller olämplighet. Pedagogerna funderar över vad datorn egentligen tillför till verksamheten och hur den kan hanteras så att den kan bli ett redskap för barns lek och lärande. 2.2 Pedagogernas förhållningssätt till digitala redskap Bjurulf (2013) menar att när det gäller användningen av alla typer av digitala redskap så är det viktigt för pedagogerna att reflektera över varför, till vad och på vilket sätt de ska användas. Hon poängterar att pedagogerna måste ha den kompetens som behövs för att utmana barnens nyfikenhet och lust att lära om de digitala verktygen. Vidare menar hon att det i sig inte är tillräckligt att ge barnen tillgång till en lärplatta på förskolan om ingen vet hur eller till vad den kan användas. Hon lyfter att enbart tillgången till de digitala redskapen på förskolan inte automatiskt leder till att barn lär sig och är heller ingen garanti för att lärande stimuleras. Däremot lyfter hon att digitala redskap kan utgöra en resurs i förskolans verksamhet och då i syfte att stimulera barns utveckling av olika förmågor. Hon menar att pedagogernas inställning och nyfikenhet till de pedagogiska verktygen har ett stort inflytande på barnens sätt att ta till sig informationen. Vidare menar Bjurulf att pedagogerna behöver ha kunskap om barnens egna erfarenheter för att kunna stimulera, uppmana och uppmuntra barnen i dess användande av de digitala redskapen. Genom att vara medupptäckare och tillsammans med barnen arbeta med de digitala redskapen menar Bjurulf att pedagogen kan få syn på barnens olika utvecklingsnivåer samtidigt som de kan lära sig mycket om lärplattan. För att barnen ska få möjlighet att uppnå de mål som finns i läroplanen menar Bjurulf (2013) att det är viktigt att barnen tidigt får erfarenheter av digitala redskap. Med ett 10

11 tillåtande och samtidigt kritiskt förhållningssätt till digitala redskap får barnen möjlighet att utveckla förmågor som är nödvändiga i dagens samhälle där många samhällsfunktioner är uppbyggda kring IKT. Alexandersson m.fl. (2001) diskuterar huruvida den pedagogiska verksamheten förbättras med IKT eller ej. Forskning kring IKT i förskola och skola har gett motsägelsefulla resultat och ger därmed heller inte någon entydig bild vad beträffar informationsteknikens förmodade positiva effekter på förskola och skola. Trots detta så menar ändå författarna att IKT kan förbättra barnens inlärning men att det då handlar om att skapa förutsättningar för lärande och att det då inte enbart handlar om hur informationen medieras utan också vad som medieras. 2.3 Lärplattan i förskolan Under åren ledde Kjellander ett forskningsprojekt vid namn APPKNnapp, vilket är den senaste forskningsrapporten inom ämnet. I projektet ingick fyra förskolor i Botkyrka kommun. Genom att dokumentera barnens möte med lärplattorna undersökte forskarna hur lärplattor påverkar barns lek och lärande, pedagogernas kompetens kring IKT, det sociala samspelet i gruppen, samt kontakten mellan förskola och hem. Då det finns ett ökande behov av forskning kring ämnet så har forskningsprojektet mött ett stort intresse (Kjellander, 2013). Resultatet av forskningsprojektet presenteras som fem utvalda nyckelresultat och visar bland annat att barnen samarbetar kontinuerligt runt lärplattorna, de är hjälpsamma och stöttar varandra och hittar egna vägar kring turtagning. Det framkommer även att barn i alla åldrar har ett tydligt syfte med sina aktiviteter med lärplattan. Studien visar på att yngre barn främst intresserar sig för ljudbaserade teckensystem såsom musik, pipljud eller andra typer av signaler. Ju äldre barnen är desto mer föredrar de bildbaserade teckensystem såsom bilder, filmer och animeringar. Det framkommer även att både barn och vuxna intresserar sig för att dra paralleller mellan den fysiska miljön och den virtuella miljön. De flesta appar som har studerats erbjuder möjlighet till både lek och lärande. Vidare framkommer det att barnen utmanar apparnas didaktiska design oavsett om deras avsikt är att leka eller lära. Kjellander beskriver hur barn ofta medvetet svarar fel för att se vilken respons lärplattan ger. 11

12 I en artikel tar Svensén (2012) upp hur man kan jobba med lärplattor i förskolan. Pedagogen i artikeln anser att det är viktigt att arbetet med lärplattan har ett klart syfte och att det i förväg även finns förankrat i läroplanen. När det gäller vilka appar som används i verksamheten menar Svensén att där är det pedagogerna som står för urvalet. Pedagogerna i artikeln väljer att använda sig av appar som får barnen att tänka själva och väljer därför bort appar som de inte anser är utvecklingsbara eller innehåller rätt och fel samt de som innehåller reklam. Gällhagen och Wahlström (2011) menar att alla pedagoger ska vara bekanta med lärplattan innan man låter barnen använda den. De anser att pedagogerna ska ladda ner och testa olika appar och samtidigt föra ett aktivt resonemang kring vad man kan göra tillsammans med barnen med just den appen man testar. De menar att en bra app sätter de pedagogiska tankebanorna i rörelse. Författarna insåg snabbt vilken resurs lärplattan kan vara i förskolans verksamhet och menar att i kombination med en aktiv pedagog blir lärplattan ett fantastiskt verktyg som dessutom gör lärandet både modernt och lustfyllt. Samtidigt understryker de att lärplattan inte ska ersätta något annat utan istället fungera som ett bra komplement till den övriga verksamheten. 2.4 Teoretisk utgångspunkt Sociokulturellt perspektiv Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där syftet är att försöka förstå lärprocessen som en social aktivitet där utveckling och lärande sker parallellt. Vygotskij menar att barn lär sig genom det sociala samspelet mellan barnet och omgivningen. Det är detta samspel som ger barnet redskapen det behöver för att utveckla sitt tänkande och inhämta kunskap. Vygotskij utgick ifrån ett icke-dualistiskt perspektiv på världen och utifrån det perspektivet är det inte möjligt att skilja mellan människan och dess värld. Han menar istället att det är ömsesidighet och förändring som utmärker den relationen. Vygotskij fokuserade mycket på människans förmåga till utveckling, även om han också tyckte att det var av intresse att registrera dess redan befintliga förmågor. Vygotskij menade att utveckling bör vara målet i allt pedagogiskt arbete samtidigt som han såg människans potential att utvecklas i mötet med situationer och människor som ligger steget före (Bjurulf, 2013). 12

13 2.4.2 Proximal utvecklingszon Hos Vygotskij är proximal utvecklingszon ett viktigt begrepp och är det område mellan vad barnet kan klara av på egen hand och vad det kan klara av med hjälp av någon med mer erfarenhet, alltså området där barnet med rätt stöd kan utvecklas optimalt. I den proximala utvecklingszonen ska den vuxne utgå ifrån vad barnet redan kan och sedan formulera utmaningar som ligger på rätt nivå i förhållande till dess nuvarande utveckling, utmaningarna får varken vara för lätta eller för svåra utan barnet ska kunna klara av det med en viss ansträngning eller lagom med stöd. Detta gör att barnet får återkoppling på det som det redan kan och det handlar alltså snarare om att bygga vidare på den kunskap barnet redan besitter och inte betona bristen på kunskap. Vygotskij menar att det är en viktig bas för utvecklingen att klara av något tillsammans (Hwang & Nilsson, 2011) Artefakter En artefakt kan ses som ett redskap människan har skapat och enligt Säljö är det ett nyckelbegrepp när man ska försöka förstå hur människan lär sig. Säljö menar även att för att kunna förstå mänsklig kunskap så måste man analysera hur människor utvecklar och använder sig av dessa redskap. Genom tiderna har människan tillverkat olika fysiska artefakter som hjälpt oss att bearbeta vår omgivning och Säljö menar att de ger oss olika erfarenheter beroende på i vilket syfte och till vad vi använder de fysiska artefakterna. Säljö understryker även att artefakter är medierande redskap som interagerar med oss människor för att de ska kunna förstå och lära oss om omvärlden, så som exempelvis lärplattor och den nya digitala tekniken (Säljö, 2000) Mediering Mediering är ett centralt begrepp inom den sociokulturella teorin och Säljö menar att det kan beskrivas som att människans relation till världen är indirekt och hanteras med hjälp av både fysiska och intellektuella redskap som finns i vår omgivning. Vidare menar Säljö att om vi ska kunna förstå lärande som en del av sociala praktiker där människor använder olika artefakter går det inte att analysera artefakterna separat för att därefter studera det mänskliga tänkandet. Han menar att vi istället måste se lärandet i ett socialt sammanhang, där artefakter används som en del av lärandet (Säljö, 2000). Med 13

14 utgångspunkt i det som Säljö (2000) beskriver är det sociokulturella perspektivet passande för studien och är därför genomgående i analysen. 14

15 3. Metod I det här kapitlet beskrivs de undersökningsmetoder jag har valt att använda mig av i studien. Jag kommer att redogöra för intervjuform, urval, genomförande samt mina forskningsetiska överväganden. 3.1 Metodval I studien har jag har valt att använda mig av kvalitativ metod. Patel och Davidsson (2011) menar att kvalitativ forskning inriktar sig på att tolka och förstå människors upplevelser om något. Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar såg jag det därför mest lämpligt att använda mig av kvalitativ metod. Enligt Alvehus (2013) så samlas kvalitativ data oftast in genom intervjuer, observationer eller enkäter med öppna svar och passar ett mindre antal deltagare medan kvantitativ metod vanligtvis bygger på enkätundersökningar och är bättre lämpat vid en större urvalsgrupp. Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer i studien. Enligt Patel och Davidson (2011) så är både intervjupersonen och intervjuaren medskapare av samtalet och de menar att syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper hos något. Detta kan exempelvis vara den intervjuades uppfattningar om något fenomen. I detta fall är fenomenet lärplattan i förskolan. Det betyder alltså att man i förväg aldrig kan formulera ett rätt svarsalternativ för intervjupersonen. Några av frågorna var förutbestämda (se bilaga 2) och utifrån detta kunde jag sedan utveckla och komma med spontana följdfrågor. Patel och Davidson (2011) menar här att intervjuformuläret som används vid kvalitativa intervjuer kan utformas med öppna frågor eller teman och att det är upp till intervjuaren att knyta an till dessa under intervjun. Detta för att underlätta samtalet samtidigt som studiens frågor blir förtydligade. 3.2 Urval Enligt Alvehus (2013) måste man bestämma sitt urval baserat på det som passar sin egen studie bäst. Ett exempel på urval vid kvalitativa studier är det strategiska urvalet, vilket innebär att få tag på personer med specifika erfarenheter av det ämne man vill studera. På grund av att denna studie har en inriktning mot lärplattor i förskolan 15

16 kontaktades därför endast förskolor som använder sig av lärplattor i verksamheten. Sammanlagt är studien är utförd på fyra kommunala förskolor, alla belägna i Skåne. På varje förskola har jag intervjuat en förskollärare, alla med erfarenhet av arbete med lärplattor i verksamheten. I analys och resultatdelen kommer förskolorna och pedagogerna benämnas enligt följande: förskola grön, Kajsa, jobbar med barn i åldrarna 3-5 år, belägen i en storstad. förskola vit, Jenny, jobbar med barn i åldrarna 3-5 år, belägen i en mindre ort förskola röd, Veronica, jobbar med barn i åldrarna 1-2 år, belägen i en småstad förskola gul, Therese, jobbar med barn i åldrarna 3-5 år, belägen i en småstad. 3.3 Genomförande Förskolorna kontaktades först via mail där jag beskrev syftet med studien och vilken roll deltagarna skulle ha. När jag fått godkännande från deltagarna att delta i studien bestämdes tid för intervju. Intervjuerna genomfördes sedan på respektive förskola i ett enskilt rum där endast intervjuaren samt informanten befann sig. På grund av logistiska problem kunde en av intervjuerna aldrig genomföras på plats utan skedde istället över telefon. Intervjuerna spelades även in på en Iphone. Varje intervjutillfälle tog ca 30 minuter där jag utgick ifrån de nio frågor som jag valt ut som riktlinjer för intervjun, detta utvecklades sedan under intervjun med spontana följdfrågor. Därefter transkriberades intervjuerna ner på papper för att analyseras, jämföras och kopplas till studiens frågeställningar. 3.4 Forskningsetiska överväganden Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning anger vetenskapsrådet fyra huvudkrav, så kallade forskningsetiska principer. Dessa är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att den som deltar i studien har rätt att veta i vilket syfte studien görs samt deltagarens uppgift i studien. Deltagaren ska även upplysas om att medverkan i studien är frivilligt samt att den, när som helst under studien har rätt att avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet innebär att deltagaren informeras om att denne själv har rätt att bestämma om, hur länge och på vilka villkor medverkan sker. 16

17 Konfidentialitetskravet innebär att allt insamlat material behandlas med sekretess och därför ska det inte vara möjligt för utomstående att kunna identifiera personerna i studien. Nyttjandekravet innebär att allt insamlat material och alla insamlade uppgifter endast används i syfte av den specifika studien (Vetenskapsrådet rådet, 2002). Samtliga personer som medverkat i studien har blivit både skriftligen och muntligen meddelade om dessa fyra forskningsetiska regler samt hur dessa uppfylls i den specifika studien. Alla deltagarna har medverkat helt frivilligt i studien. De har blivit informerade om studiens syfte och deras uppgift i studien samt att de när som helst under studien har rätt att avbryta sin medverkan. De har även blivit informerade att de kommer vara anonyma i studiens presentation och att allt material som samlas in i samband med intervjuerna endast kommer användas i forskningssyfte för studien. 17

18 4. Resultat och analys I det här avsnittet kommer empirin att presenteras utifrån studiens frågeställningar genom att resultat och analys varvas. Inledningsvis sammanfattas de olika förskolornas introduktion till arbetet med lärplattorna genom att frågorna när och varför lärplattor infördes besvaras. Även pedagogernas utbildning inom området tas upp. Därefter redovisas på vilket sätt lärplattan används på de olika förskolorna och hur den fungerar som ett pedagogiskt redskap i verksamheten. En granskning av vilka appar som används samt i vilket syfte följer sedan. I analysens näst sista del kommer barnens relation till lärplattan sättas i fokus. Avslutningsvis tas pedagogernas tankar om lärplattan i framtiden upp. 4.1 Lärplattans introduktion på studiens förskolor Vid tidpunkten för intervjuerna hade förskolorna som medverkade i studien haft tillgång till lärplattor i cirka 2-3 år. Pedagogerna uppgav att lärplattorna introducerades i deras verksamhet någon gång under tidsperioden hösten 2011 till hösten Anledningen till att lärplattor införskaffades i de olika verksamheterna skiljer lite mellan förskolorna men beror i huvudsak på beslut ovanifrån, antingen ifrån förskolechefen eller på en IKT satsning i kommunen. Förskolorna grön och vit fick det ifrån förskolecheferna och berodde främst på att det var en nyhet inom förskolebranschen. Förskolan gul fick det genom en IT satsning där IKT var ett utvecklingsområde i kommunen. Förskolan röd fick det ifrån ledningen då de såg ett syfte med det i verksamheten men även för att de ansåg att verksamheten skulle hänga med i samhällets tekniska utveckling. Pedagogerna på förskolan grön fick gå olika kurser och utbildningar, dels kring hur en lärplatta fungerar men även hur man kan jobba med den i verksamheten. Förskolan vit fick ingen utbildning om lärplattan utan introducerade den först när pedagogerna själva klurat ut hur den skulle användas. Förskolan gul fick inte heller de någon speciell utbildning kring lärplattan men har istället en ansvarsgrupp som upprättat ett policydokument om IKT-användning. Kommunen där förskolan röd är placerad i har en IKT strategi med strävansmål om vad barnen ska kunna när de slutar förskolan, det finns även en IKT plan för förskolan där målen sätts efter egna förutsättningar. Utöver 18

19 det fick inte pedagogerna någon speciell utbildning om lärplattan, varken hur den fungerar eller hur det går att jobba med den i verksamheten. Något som pedagogen ger uttryck för saknas då många av pedagogerna saknar erfarenhet av att använda sig av lärplattor i utbildningssyfte. 4.2 Lärplattan som pedagogiskt verktyg Analysen visar att enbart lärplattan i sig är inget pedagogiskt verktyg, utan det är vad pedagogerna väljer att göra med lärplattan som gör att den kan fungera som ett pedagogiskt verktyg. Allt på en lärplatta kan användas i pedagogiskt syfte, om pedagogerna använder den på rätt sätt. Bjurulf (2013) påpekar att digitala verktyg kan utgöra en resurs i verksamheten, då främst i syfte att stimulera barns utveckling av olika förmågor. Även Geist (2012) menar att digitala verktyg kan fungera som en bra resurs i verksamheten, då under förutsättning att den används på rätt sätt. I studien framkom flera exempel på hur pedagogerna har använt lärplattans olika delar i sin verksamhet. Kajsa berättar om hur de ibland använder filmkameran på lärplattan för att filma konfliktsituationer mellan barnen, för att därefter samtala med barnen om konflikten och vad som hände. Hon säger att som pedagog kan det i de situationerna ibland kännas som att de kör över barnen eftersom de då inte har frågat barnen om lov att filma. Hon menar samtidigt att de gör det för att barnen, när de lugnat ner sig, ska kunna se på filmen och prata om vad som hände och vad man kunde ha gjort annorlunda. Vad hade hänt om du hade sagt såhär istället? Hade det blivit bättre? Att barnen efteråt får se konflikten och hur de själva agerat gör att de kan få ett annat perspektiv på vad som hände under konflikten, vilket kan ge barnen andra redskap att hantera liknande situationer i framtiden. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) skriver att arbetslaget ska stimulera barns samspel och hjälpa dem bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra (Skolverket, 2010). Genom intervjuerna kom jag även fram till att lärplattan bidrar till barns utveckling av bland annat turtagande, kommunikation, samspel, förmåga att söka kunskap samt analysförmåga. Gällhagen och Wahlström (2012) menar att med hjälp av modern teknik kan lärplattan fungera som ett fönster mot omvärlden vilket resulterar i att barnens omvärld utvidgas. Axelsson m.fl. (2001) skriver om hur datorspel kan användas som en virtuell värld; 19

20 Om man ger skolbarnen kunskapsmaskiner som exempelvis låter dem ge sig in i olika virtuella världar, kan de få den kunskap de behöver utan att behöva läsa sig till den. De kan lära sig om livet på Afrikas savanner genom att göra en resa dit via ett multimedieprogram (Gärdenfors, 1999 Citerad i Alexandersson m.fl. 2001). Gärdenfors inriktar sig mot datorer men jag anser att detta kan tillämpas även på lärplattor och appar. Pedagogerna i studien anser att lärplattan blir som ett eget verktyg när den används i barngruppen. De menar att lärplattan kompletterar verksamheten på ett roligt sätt men som samtidigt inte heller tar speciellt mycket plats. Barnen idag kanske är så väldigt invanda vid TV och datorer sådär och man då ska visa dem någonting. Vi har en projektor härinne också så man kan ju projicera upp på väggen. Det kan vara ganska svårt att prata med barnen till exempel om hur man ska vara som kompis. Men om barnen då istället får lärplattan och kan se det som en film, eftersom det är den världen barnen lever i så går det in på ett annat sätt (Kajsa) Lundgren Öhman (2014) menar att pedagogerna måste använda sig av olika språk och verktyg för att kunna möta barnen där de befinner sig och tillgodose deras läroprocesser, därför är det också viktigt att pedagogerna skapar kreativa och utmanande lärmiljöer för barnen. Pedagogerna i studien är eniga om att lärplattan har tillfört något i verksamheten som inte fanns tidigare och Therese menar att lärplattan ger fler möjligheter. Den är lätt att ta med ut i olika lärosituationer för att söka kunskap och ger en snabb återkoppling till barnens frågor och funderingar. Jag tycker att den har gett barnen fler möjligheter till lärande, de har ju fri tillgång till den och det ger en snabb återkoppling till barnens frågor och funderingar. Barnen kan använda den själva så vi pedagoger behöver inte vara med barnen när de använder den heller. Men det är klart att om de fastar i något och de inte vet hur de ska komma vidare så försöker vi utmana dem att hitta nya vägar (Therese). 20

21 Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) skriver Arbetslaget ska ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan (Skolverket, 2010). Analysen visar att barnen utforskar själva med hjälp av lärplattan men också i samspel med pedagoger och andra barn. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) så ska lärandet baseras på såväl samspelet mellan vuxna och barn som på att barn lär av varandra och barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande (Skolverket, 2010). I likhet med denna studie så beskriver Kjellander (2013) i sin forskningsrapport hur barnen ständigt samarbetar runt lärplattan. Det framgår också att barnen i alla sammanhang är hjälpsamma mot varandra samt är uppmuntrande och ger varandra komplimanger. Barnens samspel runt lärplattan är genomgående i studien och precis som den sociokulturella teorin visar så sker lärande i samverkan mellan barnen och ett medierande redskap (Säljö 2010) Lärplattans användning i relation till läroplanen för förskolan Under intervjuerna fick pedagogerna bland annat frågan hur mycket läroplanen (Lpfö 98/10) styr deras användande av lärplattan i verksamheten. Alla pedagoger kom med liknande svar och menar att det snarare är tvärtom, läroplanen styr verksamheten och lärplattan finns då med som ett komplement. Både Kajsa och Therese menar att många av de strävansmål som läroplanen anger går att applicera i användandet av lärplattan. Den styr inte så, utan vi har ju läroplanen som styr vad vi än jobbar med. Så det är ju självklart att det finns med i tankarna. Det är klart man tänker till exempel när man ska ladda ner en app med språkutveckling eller en app på engelska som då kan användas ur modermålssyfte eller natur och teknik. Allt går liksom in i vartannat (Kajsa) Vi tittar mycket på läroplanen eftersom det är den som styr hela verksamheten, oavsett vilket område vi jobbar med. Och mycket av det som läroplanen anger med strävansmål går ju lätt att använda tillsammans med lärplattan (Therese) På förskolan röd ser de en tydlig koppling mellan läroplanen och användningen av lärplattan. Veronica berättar att de är medvetna om de teknikspecifika mål läroplanen (Lpfö 98/10) anger och menar att det finns med i bakhuvudet när de planerar verksamheten eller låter barnen använda lärplattan. 21

22 Digitala verktyg så som lärplattan är precis som andra verktyg för lärande. De ska användas i relation till styrdokumenten och det är själva pedagogiken som ska lyftas fram vilken i sig ska vara forskningsbaserad. Om pedagogerna medvetet arbetar med en pedagogisk teori i botten så kan IKT bidra till att lyfta verksamheten ytterligare (Lundgren Öhman, 2014) Lärplattans syfte Samtliga pedagoger i studien uppger att de har ett tydligt syfte med hur lärplattan används i verksamheten, hur syftet ser ut skiljer sig däremot mellan de olika förskolorna. Analysen visar att syftet framförallt är att fungera som ett pedagogiskt verktyg och dokumentationsverktyg. Av intervjuerna framkommer det även att lärplattan kan användas på olika sätt i den pedagogiska verksamheten. Kajsa på förskolan grön ser främst lärplattan som ett pedagogiskt verktyg och menar att det därför också ska vara pedagogiskt för barnen men menar samtidigt att det nödvändigtvis inte enbart behöver handla om vilka appar som är nedladdade. Hon berättar om hur de har gjort en lista där barnen får skriva upp sitt namn när de vill använda lärplattan. Det gör att barnen får träna på både turtagning och att skriva sitt namn. Genom att många områden, såsom bokstäver, matematik och samspel kan kopplas till lärplattans användning blir lärplattan som ett komplement till den övriga verksamheten. Även Therese är inne på att lärplattan kan fungera som ett pedagogiskt verktyg, hon ser lärplattan som en samlingspunkt där barnen har möjlighet att utforska och skapa tillsammans. Genom att barnen interagerar med varandra och de verktyg som finns i dess omgivning så menar Säljö (2010) att lärandet blir möjligt. I detta fall blir lärplattan det medierande verktyg som bidrar till lärande. Veronica menar att när lärplattan används av barnen är den tänkt som ett pedagogiskt verktyg och inte som en leksak. Vårt syfte är att se den som en tillgång och barnen ska ha förståelse för att paddan är ett hjälpmedel och har ett syfte när man använder den. Att man kan använda den för att söka information, kommunicera, dokumentera och skapa. Den är inget som man plockar fram bara för att man har tråkigt en stund liksom (Veronica) Själv ser hon den som en tillgång i verksamheten och hon använder den liksom Therese främst för att dokumentera verksamheten. 22

23 4.2.3 Lärplattan som dokumentationsverktyg Att lärplattan kan fungera som dokumentationsverktyg framkommer tydligt i studien. Flera pedagoger ser en fördel av att använda sig av lärplattan jämfört med andra verktyg såsom datorn när de dokumenterar. Av intervjuerna framkommer det att barnen kan vara delaktiga i dokumentationsarbetet på ett annat sätt när lärplattan används. Bland annat eftersom lärplattan är lätt att bära med sig och barnen själva kan använda den för att dokumentera. Genom att iaktta vad barnen fokuserar på när de exempelvis tar foto med lärplattan menar Gällhagen (2013) att pedagogerna kan lära sig mycket och att det sedan kan ligga till grund för samtal mellan pedagoger och barn. Jenny beskriver hur de med hjälp av lärplattan ofta, till exempel efter en aktivitet eller något annat barnen har gjort sitter och pratar om vad de gjorde och vilka tankar barnen har kring det som är dokumenterat. Det ger en möjlighet för pedagogen och barnen att tillsammans reflektera över den utveckling som skett och barnen får därmed också få syn på sitt eget lärande. Här blir lärplattan det medierande redskap som genom sin teknik hjälper barnen att få syn på sitt eget lärande (Säljö 2010). Här ses en koppling till den proximala utvecklingszonen genom att barnets lärande blir synligt och att pedagogen sen utmanar barnet vidare genom att ställa reflekterande frågor. En fördel pedagogerna ser med lärplattan som dokumentationsverktyg är att det kan vara fler barn delaktiga i dokumentationsarbetet än vad som är möjligt vid datorn. Veronica tycker att lärplattan gör dokumentationsarbetet smidigare då finns appar som underlättar, de använder sig bland annat av appen Pic Collage för att dokumentera aktiviteter, utöver det har även förskolans plattform en app som används för att publicera dokumentationerna till vårdnadshavarna. Det är lättare att skapa dokumentationer med lärplattan vilket gör att det också går fortare. Bilderna ligger redan i Ipaden och det är inget som behöver föras över till något annat för man ska kunna arbeta med dem utan det finns färdigt liksom (Veronica) 4.3 Apparnas användning och syfte Merparten av pedagogerna uppger att de använder sig av så kallade pedagogiska appar. Vad som då utgör en pedagogisk app benämner pedagogerna med att det redan finns en bakomliggande tanke från början med appen. Under intervjuerna framkommer det inte 23

24 heller att pedagogerna efterfrågar något djupare syfte än det apparna erbjuder från början. Pedagogerna uppger att de använder de nämnda apparna eftersom de är pedagogiska. De appar Kjellander (2013) studerat ger barnen möjlighet till både lek och lärande och barnen skiftar mellan att mellan att positionera sig som lärande och spelande. Genomgående för vår förskola är nog användandet av Pic Collage, vi använder den till dokumentationer och sådant. Det är en lätt, tydlig och smidig app. Vi använder också appen till förskolans plattform för dokumentation en hel del. För barnen finns en viss förkärlek till Pippi Långstrump- appen vilket också är en rolig app när de ska lära sig det där med fingersättning på Ipaden (Veronica) Utifrån pedagogernas berättelser om hur de jobbar med lärplattan verkar det ändå som att appar i form av spel kan fungera i pedagogiskt syfte, då bland annat matematik, bygg och konstruktion, bokstäver och mycket mer. En av studiens pedagoger uppger att de bland annat använder sig av appen Color dots där syftet är att trycka sönder bollar som studsar på skärmen, appen kan ställas in efter barnets förmåga och uppges träna koordinationen mellan öga-hand. En sådan app möjliggör situationer där barnen kan samtala kring det som sker i lärplattan, både med varandra och med pedagoger, vilket då både stärker det sociala samspelet mellan barnen liksom språkutvecklingen (Gällhagen & Wahlström, 2013). Enligt Säljö (2000) är kommunikativa processer centrala i det sociokulturella perspektivet. Han menar att det är genom kommunikation som individen blir delaktig i kunskaper och färdigheter. Vi har mycket blandat, vi har några spel appar och några bokstavs appar. Mycket bygg och konstruktion, till exempel Pettson och Findus appen där man ska bygga i spelet. Och det är klurigt, det är knappt jag klarar av det ibland. Barnen sitter ofta två och två när de spelar spel och samspelar med varandra och hjälps åt. De diskussionerna är så spännande att lyssna på, hur de resonerar och kommer fram till olika lösningar. Sen ibland så byter vi ut apparna, om vi märker att apparna är för lätta för barnen (Kajsa) Även här kan man se en koppling till den proximala utvecklingszonen. Hur barnen samspelar och använder sig av varandras olika kunskaper och resonerar sig fram till en lösnig. Enligt Vygotskij är det en viktig bas för utvecklingen att klara av saker tillsammans med något annan. 24

25 Therese anser att apparnas syfte är grundläggande och menar att många appar är alldeles för fyrkantiga och hänvisar till det som många kallar för pedagogiska appar. Hon menar att en app inte blir pedagogisk förrän man gör den pedagogisk. Hon tycker de pedagogiska apparna är begränsande eftersom de oftast endast har ett syfte och kan användas av ett mindre antal personer. Själv föredrar hon appar som har ett bredare syfte och som tillåter flera användare. Appen Book Creator där barnen utifrån foton kan skapa egna e-böcker används en del och barnen har där också möjlighet att själva skriva texter till bilderna. Vill barnen hellre använda sig av sina egna teckningar är detta också möjligt. Här kan barnen dels själva skapa sina egna böcker men också tillsammans med andra barn. Vad som skiljer apparna Color dots och Book Creator ifrån varandra är dess ursprungliga idé och syfte. Apparna har båda i grund och botten ett pedagogiskt syfte även om det ser olika ut. Appen Color dots har ett smalare pedagogiskt syfte då den i första hand tränar koordinationen mellan öga-hand men kan även användas inom andra områden såsom matematik och färg på bollarna. Precis som Therese beskriver kan en sådan app vara begränsande då den fungerar bäst för ett mindre antal deltagare. Appen Book Creator kan ses ha ett bredare syfte då den både kan användas av ett enskilt barn men också till en hel barngrupp och på olika nivåer. Allt ifrån att skapa en enkel berättelse till en hel bok där barnen kan vara delaktiga genom hela processen, både med att skriva text och rita bilder. Enligt Kjellander (2013) så har lek och lärprogram många gånger kritiserats för att hämma barnens kreativitet. Kjellanders studie pekar däremot på det motsatta och lyfter istället barnens kreativitet när de använder apparna till andra saker än vad som var tänkt från början och hur barnen på så sätt skapar ny mening genom att utnyttja de tillgängliga teckensystemen. Resultatet visar att huruvida en app ska ses som pedagogisk eller inte beror väldigt mycket på vad pedagogerna väljer att göra med den. Även om appen har ett pedagogiskt syfte i botten så är det ändå vad pedagoger och barn väljer att göra med den som i slutändan avgör om den kan fungera i ett pedagogiskt syfte. Samtliga pedagoger som deltagit i studien jobbar med apparna så att de ska fungera på ett pedagogiskt sätt i verksamheten även om tillvägagångssättet och vilka appar man väljer skiljer sig mellan förskolorna. 25

26 4.4 Barnens relation till lärplattan Pedagogerna beskriver överlag barnens relation till lärplattan som positivt. Några av pedagogerna upplever däremot att barnen blir lite väl entusiastiska när lärplattan plockas fram, vilket de tror beror på att lärplattan för dem upplevs som något extra eller speciellt. Detta har gjort att pedagogerna därför har valt att begränsa barnens användande av lärplattan. I boken Mediepedagogik på barnens villkor (2014) frågar sig Lundgren Öhman om det är ett problem eller en möjlighet att lärplattan har blivit ett så pass intressant verktyg för barnen att annan verksamhet som erbjuds blivit mindre intressant. Kajsa uppger att i deras verksamhet kan barnen komma och begära att få sitta med lärplattan men att barnen då måste uppge vad de i så fall vill göra med lärplattan och varför de vill göra det. Kajsa anser att det är viktigt att barnen själva får bestämma vad de vill göra med lärplattan och att frågorna kan hjälpa barnen att se ett syfte med lärplattan och dess användning. Kjellander (2013) menar att barn redan från ett års ålder har ett tydligt syfte med sina aktiviteter med lärplattan, vilket är tvärtom mot vad tidigare forskning visat. Kjellanders studie pekar även på att den digitala lärmiljön vidgar barnens handlingsutrymme. När barnen använder lärplattan sitter ofta de två eller flera tillsammans och samarbetar runt lärplattan. Säljö (2000) menar att utveckling och lärande sker när människor deltar och samspelar i sociala praktiker. Barnens samarbete runt lärplattan ger dem möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra vilket bidrar till att de lär av varandra samtidigt som det främjar barnens sociala samspel. Det kan vara så att om ett gäng barn sitter och diskuterar hur länge har Barbie funnits? Då kan man sätta sig ner med de barnen och lösa den frågan. Det ska inte vara så att leker man Barbie så ska lärplattan vara med. Det var kanske så i början för tre år sedan för då var det något nytt, men ingenting nu. För idag är barnen så vana vid Ipads och Iphone, det är den världen. (Kajsa) På förskolan vit har barnen lite mer fri tillgång till lärplattan och Jenny menar att det ska vara en lärandemiljö för barnen. 26

27 Barnen får absolut använda den fritt så länge den inte används i leken utan att man sitter stilla och koncentrerar sig på vad man gör. Det är absolut ett pedagogiskt verktyg i förskolan där alla kan vara engagerade, även vi pedagoger. (Jenny) Barnen på förskolan röd har oftast inte fri tillgång till lärplattan utan den plockas fram lite då och då av pedagogerna. Det är då framförallt pedagogiska appar som används. Det finns då också en pedagog med vid sidan om även om det är barnet som styr vad som ska göras. Veronica förklarar att barnens relation till lärplattan ser olika ut, och menar att många av barnen vet syftet med lärplattan men även vad som kommer hända när den kommer fram. Hon berättar att lärplattan lätt blir som en magnet men att den då samtidigt fungerar som en samlingspunkt där barnen kan samsas och samarbeta tillsammans. Många av de äldre barnen har lärplattor hemma vilket innebär att de oftast gör samma sak med lärplattan på förskolan, då oftast spel. Veronica försöker då utmana barnens tankar om lärplattan och få barnen att förstå att lärplattan har fler användningsområden än att bara att spela på. Veronicas förhållningssätt gentemot barnen går även det att koppla till den proximala utvecklingszonen. Genom att hon med utgångspunkt i barnens förkunskaper kring lärplattan utmanar dem att hitta nya sätt att använda den på utmanar hon också barnens tänkande kring lärplattan som medierande artefakt. För barnen på förskolan gul har lärplattan blivit en naturlig del av vardagen på förskolan och Therese beskriver barnens relation till lärplattan som naturlig. Lärplattan ligger framme, precis som vilken annan leksak som helst, vilket ger barnen fri tillgång till att använda den i olika syften. Therese menar att för många barn är den digitala tekniken en del av vardagen hemifrån och att det därför också blir en naturlig del av vardagen även på förskolan. Hon berättar hur barnen exempelvis använder sig av lärplattan för att ta foto på ett bygge de har gjort, dels för att dokumentera något de själva har gjort men även för att visa en kompis som då gör något annat. Den fria tillgången till lärplattan gör att barnen själva kan bestämma på vilket sätt de vill använda lärplattan. Lundgren Öhman (2014) menar att Medie- och IKT verktygen kan ses som ett utökat erbjudande och ju fler verktyg barnen får uttrycka sig med desto mer makt får de i sitt eget kunskapande där de kan få syn på både sina egna och andras lärprocesser. 27

28 4.5 Lärplattan i framtiden De förskollärare som deltagit i studien tror inte att lärplattan kommer försvinna från förskolan. De tror snarare att IKT är något som kommit för att stanna i förskolans verksamhet och att det till och med kan komma att få större inflytande i framtiden. Det är även något som Linderoth (2009) hävdar I takt med att tekniken blir en allt mer självklar del i våra vardagsliv kommer troligtvis IT:s olika roller i utbildningssammanhang att bli tydligare. Pedagogerna i studien menar att lärplattan på sikt kommer att ta en allt större plats i verksamheten och att den kommer utvecklas till att bli en självklar och naturlig del av verksamheten, både för barn och pedagoger. Kajsa tror att lärplattans framtid beror på vilket behov som finns men menar samtidigt att det heller inte längre handlar om nyhetens behag eftersom lärplattor ändå funnits så pass länge nu. Anledningen till att lärplattor kommer allt mer på förskolor tror hon beror på att det finns så mycket man kan göra med en lärplatta ur ett pedagogiskt syfte. Men också för att kunskapen finns så lättillgänglig och ger en snabb återkoppling till barnen. Hon tror att utvecklingen snarare kommer gå mot att det införs fler lärplattor per avdelning än att det fasas ut. Även förskolechefen Jessica Bystedt är inne på samma linje. I artikeln Surfplattan populärt verktyg i förskolan (2012) skriver hon att hon tror lärplattan kommit för att stanna men betonar att det viktiga är hur man arbetar med den. Hon skriver om vikten av att endast använda sig av pedagogiska appar och att barnen aldrig får lämnas ensamma med den och menar att det behövs en vuxen med när barnen arbetar med lärplattan. Veronicas förhoppningar är att den spelhysteri som hon erfar uppkommer i samband med barnens användande av lärplattan försvinner och att barnen istället upptäcker andra funktioner med den. Hon tror att lärplattan kommer stanna och ta över både datorns, videokamerans och digitalkamerans funktion, detta eftersom lärplattan är både liten och smidig och har många av de funktioner som efterfrågas i verksamheten. Jag tror att allt inom förskolan på ett eller annat sätt någon gång kommer att vara tekniskt. Till exempel hur du tänder lamporna på avdelningen fast du inte är där eller att kunna se vilken tid barnen kommer på morgonen eller när de ska gå hem. Jag tror allt sådant kommer att gå via en Ipad eller liknande. Häftigt! (Jenny) 28