I Sverige gör vi så här

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I Sverige gör vi så här"

Transkript

1 Södertörns högskola Samhällsvetenskapliga institutionen Examensarbete 15 hp IMER VT 2013 Programmet för Internationell migration och etniska relationer I Sverige gör vi så här - En undersökning om svenska normer Författare: Jenny Mårtensson Handledare: David Gunnarsson

2 FÖRORD Denna undersökning har utförts av mig på uppdrag från Paki Holvander- demokrati och mångfaldsstrateg, verksam vid Södertälje kommun. Jag vill ta tillfället i akt att tacka Paki för att hon givit mig möjligheten att utföra denna undersökning då jag anser att de frågor som behandlas är viktiga att framföra. Jag vill även tacka David Gunnarsson för hans handledning under genomförandet av denna undersökning. Tack! 2

3 SAMMANFATTNING Det är inte sällan människor kopplar rasism till något som bara finns hos högerextrema grupper. Rasism är dock en del av oss alla och finns omedvetet i våra handlingar och tankesätt som denna undersökning visar. Det kan handlar om vardagliga handlingar som till exempel språket och osynliggörande, fördomsfulla kommentarer och förnekandet av upplevelsen av rasism- det vill säga, en slags vardagsrasism. Undersökningen berättar om att trösklarna till det svenska samhället är höga och svåra att ta sig över för många som migrerar hit. Som nyanländ invandrare blir man insläppt i hallen, men mindre sällan i vardagsrummet. Den frustrationen som många upplever går att förklaras genom det faktum att trösklarna är osynliga. Det sägs att det inte finns något som heter svenskhet, trots detta finns det tydliga regler som man inte bryter. Denna situation kan få vem som helst att bli förvirrad. Hur vet man om det upplevda utanförskapet bara är ett hjärnspöken eller om man faktiskt befinner sig utanför. Nyckelord: Vardagsrasism, sociala normer, västerländsk makt, var inte så känslig, vi är de problematiska och svenskhet. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Syfte Bakgrund Avgränsningar Tidigare Forskning Teoretiska Analysverktyg Sociala normer & värderingar Vardagsrasism Metod Genomförande Reliabilitet, validitet och generalisering Resultat & Analys Västerländsk makt Va inte så känslig Vi är de problematiska Svenskhet Slutsats & Diskussion Källor & Litteraturförteckning Bilaga

5 1. Inledning Denna undersökning inleds med mitt brinnande intresse för alla människor lika rätt till utbildning, arbete och bostad oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Detta är ett utav Sveriges största samhällsutmaningar och jag hoppas med min undersökning kunna bidra till en ökad kunskap för en lyckad integration. Forskaren Hassan Husseini- Kaladjahi utförde 1998 en utvärdering av integrationsprojekten i Botkyrka kommun. Hans analys visar att regeringens och kommunens arbete är minoritetsinriktad. Detta innebär att deras arbetsinsatser grundar sig i ett antagande att arbetslösheten och den bredda segregationen är ett resultat av brist på kunskap hos invandraren, med en särskild betoning på invandrarnas brister i det svenska språket. Forskaren ställer sig kritisk till dessa antaganden och hänvisar till data som visar att det inte finns något signifikant samband mellan språk och arbetslöshet bland invandrare. Däremot visare tidigare framtagen data på att det finns ett signifikant samband mellan den höga arbetslösheten bland invandrare och dessas kulturella avstånd till Sverige. 1 Även Masoud Kamali s genomförda utredning Sverige inifrån- Röster om etnisk diskriminering (2005) pekar på att debatten samt de arbetsinsatser som genomförs gällande integration under en lång tid förts utifrån en objektiverande föreställning av en underlägsen andra, som ska integreras och åtgärdas. 2 Husseini menar att frågor om integration är beroende av kunskap om både invandrarnas kulturella bakgrund och om det svenska samhället och därför räcker det inte med att enbart lägga resurser och fokus på invandrare. Det är även nödvändigt att lägga resurser på att försöka förändra majoritetsbefolkningens negativa attityder mot invandrare för att bekämpa dessas roll i integrationen. 3 Denna undersökning skall berätta om fyra nyanlända Irakier s erfarenheter och upplevelser av diskriminering, svenska normer och vad svenskhet innebär för dem samt vem som förmedlat detta i syftet för en ökad kunskap i hopp om en större acceptans för människor med olika etniska bakgrunder. 1 Husseini- Kaladjahi (1998) s Regeringen- Statens offentliga utredningar s Ibid s

6 2. Syfte Denna undersökning är utförd på uppdrag ifrån Paki Holvander där hon givit mig förfrågan att undersöka om nyanlända Irakier som är bosatta i Södertälje kommun har några erfarenheter av diskriminering samt om de har några uppfattningar om svenska sociala normer och svenskhet och i sådana fall vem som förmedlar detta. Att synliggöra och upptäcka dolda sociala normer och regler är komplext då normer är normalitet och ingenting man ofta ifrågasätter. För att synliggöra dolda sociala normer så har jag därför sökt efter kunskap genom undersökningens informanter om huruvida de någon gång känt sig utanför, annorlunda, särbehandlade eller diskriminerade, då det är bland annat när man som individ känner sig annorlunda eller avvikande som sociala normer synliggörs. Undersökningens resultat har idag ingen bestämd användning, det vill säga ingen slutmottagare, vilket innebär att undersökningen kommer att användas av beställaren i olika syften. Då undersökningen grundar sig i informanternas erfarenheter så kan man säga att den är brukarorienterad. Det är dock ingen verksamhet jag utvärderar och mitt syfte med undersökningen är inte att säkerställa eller att undersöka kvalitén inom en offentlig verksamhet. Syftet är att inhämta kunskap om nyanlända irakier som är bosatta i Södertälje som beställaren- Paki Holvander på olika sätt kan tänkas använda i sitt eget arbete som mångfaldsstrateg i Södertälje kommun för att främja mångfald och integration. 2.1.Frågeställning - Vilka erfarenheter av diskriminering beskriver informanterna och vad grundar sig diskrimineringen i? - Hur uttrycks sociala normerna i informanternas vardag och vad uttrycker de? - Vad innebär svenskhet för informanterna och vem förmedlar dessa? 6

7 3. Bakgrund Saddam Hussein, Iraks tidigare president störtades 2003 och detta medförde oroligheter och säkerheten i Irak försämrades drastiskt. Detta genererade en flyktingström och fler lämnade landet på grund av trakasserier, kidnappning eller våldsdåd. Den bestående fattigdomen och de dåliga levnadsförhållandena ökade även viljan att fly landet. Sveriges generösa asyl- och anknytningspolitik samt att det sedan tidigare finns många irakier bosatta i Sverige är en väsentlig orsak till att irakier fortfarande söker asyl i Sverige. 4 År 2011 bodde det personer i Sverige som är födda i Irak. Varav cirka , är bosatta i Stockholmsområdet. Denna invandrargrupp är relativt ung, där medelålder ligger på cirka 34 år. Ända sedan i mitten av talet så har Irakier utgjort en stor andel av de asylsökande i Sverige. Dessa människor lämnade sitt hemland i hopp om en bättre framtid. Tidigare forskning visar dock på problematik att komma in och att leva i det svenska samhället samt svårigheter att ta till vara på sina rättigheter. 5 Att finna arbete och bostad är bland annat en svårighet dessa människor upptäcker i och med deras bosättning i Sverige. Diskriminering har ett samband med etnisk tillhörighet och är idag en del av många människors vardag. Under 2012 så inkom anmälningar till DO (diskrimineringsombudsmannen) från människor som upplevt att de blivit diskriminerade eller särbehandlade på något sätt. Cirka 33 procent utav dessa anmälningar kommer ifrån människor som upplevt att det blivit diskriminerade eller särbehandlade på grund av deras etniska tillhörighet. 6 Med texten ovan så vill jag konstatera att våra svenska samhällen inte uppfyller människors rätt till lika värde. Denna problematik upplever jag skrämmande och som högst aktuell att lösa. 4 Migrationsverket 5 Regeringen s Diskrimineringsombudsmannen 7

8 4. Avgränsningar Denna studie är enbart inriktad på att undersöka vad nyanlända Irakier bosatta i Södertälje har för erfarenhet och upplevelser kring diskriminering & vad det grundar sig i samt om dessa har några uppfattningar om svenska normer och svenskhet samt hur detta förmedlas. Avgränsningen grundar sig i att beställaren till undersökningen arbetare med mångfaldsfrågor i Södertälje kommun där just människor med en Irakisk härkomst står för en stor del av kommunens invånare. Det blir därför aktuellt att enbart lägga fokus på vad denna grupp har för erfarenheter. 5. Tidigare Forskning Efter ett regeringsbeslut 2004 så påbörjades utredningen om Makt, integration och strukturell diskriminering. Syftet med uppdraget är att fastställa och utforska processer bakom strukturell institutionell diskriminering som grundar sig i etnisk och religiös tillhörighet. Utredningen bygger på individers egna berättelser som bor i marginaliserade och stigmatiserade områden i tre stora städer, Malmö, Göteborg och Stockholm. Ett flertal av de som medverkat i utredningen har inte en enda gång kallats till en jobbintervju. Polisen har kritiseras för generaliseringar och brutalitet mot de boende i dessa områden. Det berättas bland annat om ett ointresse att ta emot polisanmälningar om brott som skett mot individer inom de marginaliserade grupperna. Vidare så har svenska medier även skapat starka känslor och kritiseras för deras negativa bild av personer med utländsk bakgrund, invandring och dessas hemländer samt den bild om den problematiserade förorten". Författaren skriver att dessa exempel är endast några som ger upphov till vardagsrasismen. 7 Utredningen pekar på att föreställningar om hur människor är, beroende på vilket land de kommer ifrån samt vilken hår och hudfärg dessa har spelar vid vissa tillfällen en avgörande roll vid en anställning. Även ett utländskt namn genererar problem och innebär att man har det svårare att bli kallad till en jobbintervju. Har man inte heller en perfekt svenska och bryter så blir chanserna till att få arbete ännu mindre och språket blir inte sällan en ursäkt för att diskriminera. Deltagarna i utredningen var överens om att arbetsgivarnas fördomar om individer med invandrarbakgrund har en direkt diskriminerande effekt på arbetssökanden. 7 Regeringen- Statens offentliga utredningar - Förord 8

9 Arbetsgivarna besitter en makt och deras fördomar mot de andra betraktas som diskriminerande föreställningar. Att identifiera grupper som "de andra" och att "dessa" inte är som "oss" hindrar dessa grupper från att få arbete. 8 Deltagare i utredningen vittnar även om att en individs kompetens bedöms och mäts med hjälp av individens etniska bakgrund, medans om du har en svensk bakgrund så anses du besitta en självklar kompetens. 9 De deltagare, som nu hade erfarenhet av arbetslivet, gav även uttryck av förekomsten av diskrimineringen på arbetsplatserna. Ett flertal exempel kom upp om subtila diskriminerande handlingar, som exempelvis negativa kommentarer om invandrare. Dessa kommentarer var inte riktade till deltagarna själva utan till andra invandrare. Även kommentarer på vad de äter samt att arbetskollegorna ifrågasatte deras genomförda arbete. De berättare vidare om att de upplever att de betraktas som allt från opålitliga, obegåvade till odugliga och kriminella av sina svenska kollegor. 10 Avslutningsvis så riktas kritik mot politikers och kommunarbetares förringande omdömen och deras bristfälliga insikter om levnadsvillkoren i olika förorter. Kommunernas "översittarstil" och inkompetens att lyssna på de boende och diskussioner om kommun arbetares bristande förmåga och okunnighet om marginaliserade och stigmatiserade personer och deras komplexa problematik. 11 Etnologen Ann Runfors med andra bidrog år 2004 till en rapport (Kunskap för integrationom makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige) om makt och inflytande mellan invandrare och infödda i det svenska samhället på uppdrag från regeringen. Runfors skriver att i offentliga debatter så kopplas diskriminering och underordning ofta ihop med avsiktliga handlingar. Runfors vill genom hennes bidrag till rapporten belysa hur viljan och ambitioner att inkludera i slutändan paradoxalt kan resultera i oavsiktlig underordning och diskriminering. Författaren visar hur detta gestaltar sig på tre grundskolor i Stockholms utkant Kamali (2005) s Ibid s Ibid s Ibid s Runfors (2004) s. 29 9

10 Grundskolan är en utav flera arenor där bland annat integration ska ske. Där förmedlas kunskap och även normer, värderingar samt hur man ska bete sig för att formas till individer och till en god samhällsmedborgare. Skolan synliggör med detta samhälliga visioner, värderingar samt kategoriseringsprocesser och frågor som vad det normala och avvikande samt vad som är önskvärt och oönskat aktualiseras. Skolan är bland andra den platsen barn möter samhällsstrukturer och Runfors avsikt med denna artikel är att berätta om sociala strukturer i svenska samhällen och vad dessa strukturer skapar i samspel individer emellan. 13 Under cirka 70 skoldagar studerade Runfors de skolanställda och deras samspel med de elever som de kallar invandrarbarn. Forskaren intresserade sig för hur lärarna i tal, men även andra handlingar relaterade till invandrarbarnen samt hur lärare talade om dessa elever. Skolelevernas etniska heterogenitet skiljde sig från lärarnas homogenitet där majoriteten var svenskfödda och identifierade sig själva som svenskar. 14 Runfors upplevde att lärarna på de olika skolorna hade ett stort engagemang för eleverna och att dessa ville barnens bästa i alla avseenden. Dock så uppmärksammade Runfors de processer där de barn som kallades för invandrarbarn till skillnad från lärarnas ambitioner genererade en åtskillnad och att dessa invandrarbarn hamnade i en underordnad position. 15 Författaren skriver fortsättningsvis om kategorisera och att det är något som ständigt sker, överallt, av alla för att skapa ordning i omvärlden, ett sätt för att kunna hantera vardagen. Dessa kategoriseringar är sociala och kulturella konstruktioner, vilket innebär att de berättar mycket om det samhälle där de brukas. Då lärarna talade om kategorin invandrarbarnen så gjorde de det i relation till svenska barn. Runfors uppmärksammade något som skulle visa sig vara återkommande i undervisningen- att lärarna oftast fokuserade på att invandrarbarnen som icke-svenska och deras brister av svenskdefinierade erfarenheter och kompetenser. 16 Denna klassificering av invandrarbarn tillsammans med svenska barn bildar ett motsatspar där uppmärksamhet läggs på vad invandrarbarnen saknar i förhållande till de svenska barnen. Lärarna uppmärksammade därför och utrusta invandrarbarnen med handlingar eller händelser som outtalat eller underförstått syftade till erfarenheter av det svenska Runfors (2004) s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s

11 Runefors understryker att lärarnas användning av benämningen invandrarbarn inte avsiktligen användes för att peka på elevernas nationella ursprung eller etniska identifikation, utan istället inriktad på att bistå dessa elever med extra resurser i enlighet med direktiv från skolverket. Detta för att ha möjlighet att uppnå de kunskapsmål skolan kräver, men även för att bli integrerad och jämlika. 18 Lärarnas välmenande ambitioner skapar tillsammans med kategoriseringsprocessen oförväntade konsekvenser. Då kategorin invandrarbarn skapades i förhållande till svenska barn så blev de olika eleverna sammanförda med hänvisning till deras ursprung, det vill säga ett icke- svenska ursprung. Invandrarbarnens bakgrund och deras identifikationer hamnade ofta i skymundan, medan omgivningens definitioner av dem som avvikande från normen uppmärksammas. Invandrarbarnen blev avindividualiserade och det som lärarna ville undvika hamnade i centrum- barnens skillnad i härkomst. Kategoriseringen definierar dessa invandrarbarn som homogent osvenska och med detta så blir dem annorlunda- främlingar i en föreställd svensk gemenskap Runfors (2004) s Ibid s

12 6. Teoretiska Analysverktyg I denna undersökning så använder jag mig av Anthony Giddens teori om sociala normer och värderingar samt Philomena Esseds teori om vardagsrasism för att hjälpa mig att förstå den empiri jag inhämtat. 6.1.Sociala normer & värderingar Sociala normer och värderingar varierar i många dimensioner och är inte universella. Värderingar består av idéer som bestämmer vad som är viktigt och önskvärt i en viss kultur. Normer bestämmer reglerna för ett beteende som speglas av kulturens värderingar. Tillsamman så samverkar dessa två begrepp med varandra och formar människor i sina respektive miljöer. Våra dagliga beteenden grundar sig i normer, ett exempel är hur människor ler offentligt. Traditionerna att le offentligt i västeuropeiska länder är inte alls lika vanliga på Grönland bland eskimåfolket. Detta innebär inte att eskimåfolket är arga eller otrevliga utan endast att deras traditioner inte innefattar leenden i offentliga sammanhang. Dessa normer och värderingarna är väl rotade inom oss och ofta inget samhällsmedlemmen ifrågasätter. 20 Den process som lär samhällsmedlemmar sin egen grupps normer kallas socialisering och här spelar kulturen en avgörande roll när det kommer till att bevara och föra vidare de normer samt värderingar som verkar i ett samhälle. 21 Bland annat slaveri, kolonisering, emigration och krig har inneburit att stora grupper av människor genom tvång eller frivilligt valt att bosätta sig i nya områden. Detta har genererat nya samhällen som består av kulturella blandningar av olika slag som exempelvis, olika etniska, kulturella samt språkliga bakgrunder. 22 Olika kulturer skapar olika unika beteendemönster som kan skapa avstånd mellan människor ifrån olika kulturer och kulturer kan vara svåra att sätta sig in i och förstå. Giddens skriver i och med detta innebörden av ett etnocentriskt förhållningssätt som han anser att man bör undvika. Detta förhållningssätt innebär en misstänksamhet mot främlingar i kombination att man bedömer andra kulturer med en jämförelse av sina egna kulturella värderingar och synsätt. 23 Då olika kulturer skiljer sig ifrån varandra, ibland mer eller mindre så är det inte förvånansvärt att människor från en kultur inte kan känna någon gemenskap med människor från en annan kultur på grund av 20 Giddens (2003) s Ibid s Ibid s Ibid s

13 olika uppfattningar om värderingar och normer. 24 Etnocentrism går att koppla till ett stereotypt tänkande, vilket innebär att främlingar eller outsiders upplevs och uppfattas som primitiva människor eller som mentalt och moraliskt underlägsna. Denna teori har ett samband med slutenhet som innebär att en grupp upprättar svårgenomträngliga gränser som skiljer dem ifrån varandra. Dessa gränser upprätthålls och utvecklas med hjälp av uteslutningsmekanismer som gör åtskillnad mellan etniska grupper till ett faktum Vardagsrasism Vardagsrasism innebär och handlar om orättvisor som uppenbara sig så ofta att det blir till en normalitet. Orättvisor som majoritetsbefolkningen uppfattar vara en petitess, men som den utsatte till slut förväntar sig ska existera. Vardagsrasismen som begrepp behandlar vardagliga erfarenheter av rasdiskriminering i ett makrostrukturellt sammanhang av ojämnlikhet mellan grupper som visar sig i olika etniska och rasmässiga hierarkier av bland annat kultur och kompetens. 26 Vardagsrasismens mest framträdande kännetecken kan beskrivas som en process där rasistiska föreställningar får liv genom socialisation och som införlivas i praktiker, dessa praktiker som kantras av rasistiska attityder blir till normalitet. 27 Den västerländska kunskapen samt de västerländska framstegsnormernas dominans och även globaliseringen av vad västvärldens bedömning för vad som är kulturellt riktigt är utav en norm i våra samhällen. Rasism innefattar social och ideologiska processer som diskriminerar individer på grund utav att dessa uppfattas tillhöra en viss etnisk grupp. Diskursen om rasism har från den tidigare biologiska underlägsenheten som tillskrevs vissa individer med en viss etnisk härkomst förflyttats till att nu se individer med en viss kulturell bakgrund som underlägsna. 28 Vardagsrasism skall som begrepp fungera som ett verktyg för att se att rasismen som en process som innefattar en kontinuerlig, men ofta ett omedvetet utövande av makt som har sin grund i en vit övermakt. Vardagsrasismen är svår att förstå samt att upptäcka, vilket genererar att de förekommande orättvisorna normaliseras i form av attityder eller beteenden som tas för 24 Giddens (2003) s Ibid s Essed (2005) s Ibid s Ibid s

14 givna, vilket bidrar till ett upprätthållande av dessa orättvisor som grundar sig i ras. 29 Vardagsrasism utgör ett motstånd om föreställningen att rasism antingen måste vara ett individuellt eller ett institutionellt problem. Rasismen består inte enbart av personliga fördomar och är inte enbart en produkt av en individs fördomsfulla psyke. Den institutionella delen refereras till institutioner som bildar ett samverkande system som blir en del av ett lands maktapparat på områden som exempelvis- utbildning, rättsväsendet, vård samt media. Dessa institutioner bygger och genomsyras av visa kulturella värderingar vilket innebär att uppfattningen och känslan av att sin egen grupptillhörighet ska ha företrädde blir till normalitet då man anser att individer med en annan etnisk härkomst bland annat är mindre civiliserade, mindre intelligenta samt att dessa inte är lika kompetenta som en själv. Detta bidrar i sin tur till att förekommandet av diskriminering av individer som tillhör en etnisk minoritet sker samt att det möjliggör en ideologisk förmedling av rasism. 30 Esseds har i studier om vardagsrasism funnit tre huvudformer som kan beskriva vardagsrasismen och hur den fortlöper. Enskilda händelser av rasism får genom dessa tre huvudprocesser mening och de kan yttra sig genom följande; de individer som uppfattas som etniskt annorlunda än en själv marginaliseras, en problematisering av de andras kultur sker samt att man fryser ut de andra genom symboler eller rent fysiskt förlöjligar och förnekar förekommandet av rasism då dessa individer försöker göra motstånd mot de rådande orättvisorna. 31 Ett av vardagsrasismens viktigaste förutsättningar för att kunna fortlöpa är antagandet om att de individer som utsätts för diskriminering inte är kompetenta att göra en bedömning av händelsen. Rasprivilegier upprätthålls genom att de som gör anspråk på tolkningsföreträde inte är mottagliga för att känna igen vardagliga rasorättvisor, samtidigt som dessa påstår att vardagen är fri från rasism. 32 Vidare skriver Essed att rasförtryck förekommer i den vardagliga sociala ordningen och att det inte rör sig om rasism i allmänhet och att faktum är att det är ett vardagsproblem. Då rasismen förmedlas som en normalitet så uppmärksammas den rasistiska situationen sällan och om man ska finna rasism i ett system av olika praktiker så ska fokus inte läggas på att försöka bekämpa individer. Essed menar att det är viktigt att fokusera på när, var samt hur rasismen verkar i vardagslivet, vilket innebär att kunna säga hur och när en situation blir en 29 Essed (2005) s Ibid s Ibid s Ibid s

15 rasistisk situation. Att vara uppmärksam på berättelser från de individer som i deras vardag utsätts för rasism är avgörande för att finna nya kunskaper som är väsentlig för motverkandet av rasism i vardagslivet. 15

16 7. Metod Jag kommer i detta kapitel att redogöra hur jag samlat in mitt material och varför jag valt den metod jag valt och även urvalet av informanter presenteras samt hur undersökningsprocessen har gått till. 7.1.Genomförande Denna undersökning har genomförts genom Kvale s ide om de sju stadier inom en kvalitativ intervjuundersökning. Detta innebär att jag till en början tillsammans med min uppdragsgivare formulerade ett syfte samt en problemfrågeställning. Jag började sedan söka efter teorier och tidigare forskning som skall hjälpa mig att förstå min inhämtade empiri, för att i ett senare stadium kunna besvara mina frågeställningar. Jag fann Gidden s teori sociala normer och värderingar aktuell samt att Essed s teori om vardagsrasism skulle kunna hjälpa mig att förstå den empiri jag sedan samlade in. Att finna relevant tidigare forskning på området ansåg jag som högsta aktuellt då det berikar studien med nödvändig kunskap. Det andra steget i undersökningsprocessen innebar att bestämma genom vilken metod jag skulle inhämta min empiri. Då studiens syfte är att undersöka om nyanlända irakier har några erfarenheter av diskriminering och vad det i sådana fall grundar sig i samt vad de har för uppfattning om svenska normer och svenskhet och vilka som förmedlar dessa så har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Denna metod syftar till att akumelera en bredare kunskap av det aktuella ämnet som undersöks och blir därför den självklara metoden jag använder mig utav. Studien har genomförts genom en såkallad abduktions metod, vilket innebär att den bygger på en viss förförståelse till det aktuella ämnet som jag blivit tillfrågad att undersöka. Detta innebär med andra ord att vi människor bildat oss en intuitiv uppfattning om något runt omkring oss. En abduktion bygger på en erfarenhet och att det är så det brukar vara. Detta tillvägagångssätt kan ses som en process mellan induktion och deduktion. 33 Då jag använder mig av en kvalitativ metod så det blev därför nödvändigt för mig att utarbeta en intervjuguide. 34 Jag fann att semistrukturerade intervjuer var den inhämtningsmetod som 33 Trost s Dalen (2007) s

17 passar min studie bäst. Valet av de semistrukturerade intervjuerna grundar sig i metodens flexibilitet, vilket bland annat innebär att intervjufrågorna som ställts till informatörerna är detsamma, men öppna på så sätt att det inte finns några formulerade svarsalternativ. Detta angreppssätt kan även generera undersökning nya infallsvinklar då jag har kunnat formulera följdfrågor under intervjuernas gång. 35 Standardiseringen i undersökningen har i och med de semistrukturerade intervjuerna varit av låg grad. Detta innebär att variation mellan de genomförda intervjuerna finns. Jag har som exempel använt mig av de olika informanternas språkbruk. Jag har även valt att fråga informanterna intervjufrågorna i den ordningen jag anser att de passar under intervjuernas gång samt att jag som ovan nämnt formulerat följdfrågor beroende på tidigare svar. Detta då jag i minsta möjliga mån försökt undvika att styra mina informanter i syfte att få ut så mycket som möjligt av dessa. 36 Det blev i detta stadium aktuellt att fundera på hur mitt urval samt avgränsningar. Jag hade sedan tidigare tillsammans med min uppdragsgivare Paki Holvander bestämt att undersökningen skulle baseras på nyanlända från Irak som är bosatta i Södertälje kommun då det är dessas upplevelser hon är intresserad av att få kunskap om. Jag har därför medvetet sökt efter informanter som är nyanlända från Irak och som är bosatta i Södertälje kommun och urvalet av informanter har därför skett systematiskt. Informant ett (T) har jag genom en personlig kontakt frågat om denna kunde tänka sig att medverka i min studie. Valet utav T skedde genom ett bekvämlighetsurval som är en utav de vanligaste och användbaraste urvalen för att det skall bli så strategiskt som möjligt. Genom T fick jag kontakt med informant två (K). Vilket ledde till att jag nu hade ett snöbollsurval vilket är en variant av bekvämlighetsurvalet. Detta urval bygger på att man genom en informant finner ytterligare informatörer som är lämpligt för studien. Det var även genom denna metod jag kom i kontakt med informant tre (N) samt informant fyra (S). 37 Två av informanterna är kvinnor och två är män. Kvinnorna är 30 respektive 37 år gamla och männen är 28 respektive 43 år gamla. Samtliga informanter är nyanlända i Sverige, vilket innebär att deras bosättning i Sverige inte överstiger tio år. Informanternas bakgrund och 35 Larsson (2005) s Trost (2010) s Ibid s

18 nuvarande livssituation är heterogena på så sätt att deras ålder varierar samt att deras boendeförhållande och familjeförhållanden varierar. Samtliga är dock bosatta i Södertälje. Innan genomförandet av intervjuerna med informanterna så har jag gett dem information om syfte till undersökningen och att deras deltagande i undersökningen är frivillig och att de när som helst har möjlighet att avbryta deras medverkan. Jag har även informerat de medverkande att det centrala i undersökningen bygger på deras upplevelser och erfarenheter och att jag försäkrar dem att deras berättelser är konfidentiella. I enlighet med Trost s uppfattning så har jag låtit informanterna själva bestämma platsen för intervjun. 38 Jag har dock kommit med förslag om platser för intervjuer. Intervjuerna har i och med detta genomförts på tre olika platser enligt önskemål. Tre av fyra intervjuer har genomförts i Södertälje, två av dem i Södertälje s biblioteket, en intervju genomfördes på en utav informanternas kontor och en genomfördes på Södertörns högskolebibliotek. Det tredje steget innefattar själva intervjuandet. Jag har genom en bandspelare spelat in alla fyra intervjuer som genomförts. Detta för att på enklaste sätt kunna lyssna till informanternas berättelser för att sedan kunna transkribera det som sagts. Varje intervju tillfälle genomfördes på ca 50 minuter och jag upplevde en avslappnad stämning med ett stort engagemang. I det fjärde steget så har jag bearbetat min empiri som jag redovisar under avsnittet resultatoch analys i syftet att göra det så överskådligt som möjligt då jag i det femte steget skall genomföra en analys. Det finns ett antal sätt att göra sin empiri tillgänglig för bearbetning och jag har valt att lyssna på mitt inspelade material och sammanfatta informanternas svar efter varje enskild fråga som jag ställt. Ett sådant angreppssätt har bidragit till att all min inhämtade empiri är efter samma struktur då jag enbart tagit tillvara på det som har med studien att göra. Under min läsning av teorierna och den tidigare forskningen har jag skapat fyra olika teman som med hjälp av min inhämtade empiri ska kunna generera kunskap om mina frågeställningar. Jag har gett mina utarbetade teman namnen; västerländsk makt, va inte så känslig, vi är de problematiska och svenskhet. 39 I det femte steget så påbörjade jag nu min analys av min inhämtade empiri med Gidden s teori om sociala normer och värderingar samt Essed s teori om vardagsrasism som teoretiskt 38 Trost (2010) s Ibid s

19 perspektiv och den tidigare forskningen som grund. Jag har analyserat mitt resultat genom de fyra olika tematiseringar jag tidigare skapat. Jag ska nu enligt Kvale s steg sex funnit ledtrådar genom min analys om undersökningens resultat. I det sjunde och sista steget så presenterar jag mitt resultat av undersökningen under avsnittet slutsats och diskussion, tillsammans med mina egna tolkningar av materialet för att kunna besvara undersökningens syfte och de följande frågeställningar Reliabilitet, validitet och generalisering Idéerna om reliabilitet och validitet kommer ursprungligen från den kvantitativa undersöknings metoden och begreppens innebörd blir av en annan form när man talar om dessa i en kvalitativ undersökning. Vissa menar att begreppen kräver en objektivitet som bara går att uppfylla genom en kvantitativ forskning. 41 För att uppnå hög reliabilitet så är en förutsättning att undersökningen har varit standardiserade. En kvalitativ undersökning förutsätter dock en låg grad av standardisering och det går därför inte att tala om reliabilitet på samma sätt som man kan göra vid en kvantitativ undersökning. 42 Även begreppet validitet i en kvalitativ metod är något som ifrågasätts. Begreppet beskrivs genom hur man undersöker det man har som syfte att undersöka samt om informanternas berättelser är tillförlitliga. I en kvalitativ undersökning har jag genom det faktum då jag utför intervjuer en större närhet till de min undersökning syftar till att undersöka. Detta kan vara en problematik då jag skulle kunna uppleva informanternas berättelser felaktigt. 43 Jag ifrågasätter dock inte sanningen i mina informanters berättelse då samtliga uttrycker berättelser om snarlika erfarenheter, vilket genererar en hög grad av tillförlitlighet. För att vidare försöka säkerställa en så hög validitet i studien som möjligt så har jag under hela undersökningsprocessen ifrågasatt samt granskat mina resultat mot teorin. 44 Studiens syfte samt dess frågeställning har jag ställt mot mitt val av metod, samt även mitt resultat och analys för på ett så säkert sätt som möjligt konstaterat att jag undersökt det jag hade som syfte 40 Trost (2010) s Brinkmann, Kvale (2009) s Trost (2010) s Holme & Solvang (1997) s Brinkmann, Kvale (2009) s

20 med studien att undersöka. Den öppenhet jag har visat för studiens genomförande ökar även undersökningens autencitet. 45 Att kunna göra en generalisering utifrån en kvalitativ metod är omdiskuterad. Kritiker menar att det är svårt att använda resultatet av en sådan studie för ett universellt bruk. Dock är den kvalitativa metodens värde då metodens tillvägagångssätt kan hantera subtilitet i komplexa sociala situationer. Denna möjlighet kommer från det strategiskt beslutet om att urvalet begränsas till ett fåtal informanter. 46 Skillnaden mellan tillvägagångssättet för att uppnå generaliserbarhet i en kvantitativ undersökning är att det resultatet min studie visar skall generaliseras till mina valda teorier och inte till populationen. Styrkan och argumenten i de teoretiska diskussionerna samt de slutsatser jag kommit fram till är det som kommer att bestämma undersökningen generaliserbarhet Trost (2010) s Denscombe (2009) s Bryman (2011) s

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Att förebygga diskriminering - ett aktivt förändringsarbete

Att förebygga diskriminering - ett aktivt förändringsarbete Sida 1 Att förebygga diskriminering - ett aktivt förändringsarbete Diskrimineringsombudsmannen (DO) Johanna Kumlin DO arbetar för att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Utvärdering av SFX April-juni 2011

Utvärdering av SFX April-juni 2011 Utvärdering av SFX April-juni 211 KOMMUNFÖRBUNDET 2 (9) Sammanfattning Denna undersökning har gjorts av Arlen Herrera, student på Södertörns Högskola, på uppdrag av Kommunförbundet Stockholms Län, KSL.

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling VALDEMARSVIKS 2002-06-13 Sid. 1 (5) Inledning Det är omöjligt att säga exakt hur många som blir utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet, men de ärenden som kommer upp hos försäkringskassan, företagshälsovården,

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2015/2016 Datum: Oktober 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Arbetslagen på. Förskolechef. Vår vision På vår förskola

Läs mer

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 OLIKA, ÄNDÅ LIKA Integrationspolicy för Åstorps kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 Den grundläggande målsättningen för alla insatser inom ramen för kommunens flykting- och invandrarpolitik

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Mångfaldspolicy och mångfaldsplan För Ljusdals kommuns förvaltningar

Mångfaldspolicy och mångfaldsplan För Ljusdals kommuns förvaltningar Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-24 Mångfaldspolicy och mångfaldsplan För Ljusdals kommuns förvaltningar Människor från olika kulturer välkomnas att flytta till Ljusdals kommun. Öppenhet för andra

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

ATT INTE KRÄNKAS PÅ ARBETSPLATSEN

ATT INTE KRÄNKAS PÅ ARBETSPLATSEN ATT INTE KRÄNKAS PÅ ARBETSPLATSEN Normmedvetet perspektiv Carina Kullgren God social arbetsmiljö Fri från: Kränkande särbehandling Trakasserier (mobbing) 10-30 000 långstidssjukskrivningar/år 100-300 självmord/år

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-11-27 Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-10-30 Vision: På vår förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Häggebo och Pegasus plan mot diskriminering och kränkande behandling

Häggebo och Pegasus plan mot diskriminering och kränkande behandling Häggebo och Pegasus plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Agneta Kessman samt likabehandlingsgruppen

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning

Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning Närdistans Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla

Läs mer

Klostertians förskolas

Klostertians förskolas Klostertians förskolas Likabehandlingsplan BUREÅ 14 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Klostertiansförskola, Bureå 2014-10-27 Förord Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet,

Läs mer

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar?

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Oavsett hur våra fördomar ser ut så har vi preferenser om vad vi tycker om och vad vi inte riktigt gillar. De flesta skulle nog hålla med om att alla

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Interkulturella läroprocesser och integrering

Interkulturella läroprocesser och integrering Interkulturella läroprocesser och integrering Föreläsning på konferensen om Lärande och interkulturella möten på MDH Den 24 mars 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Innehåll: Överblick över mångkulturalism

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Mångfald i Västra Götalandsregionen

Mångfald i Västra Götalandsregionen Mångfald i Västra Götalandsregionen Individuell uppgift i Kritisk jämlikhets- och mångfaldsforskning vt 2008 Institutionen för genusvetenskap Elin Grelsson 1. Inledning Jag har valt att studera mångfaldsarbetet

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12 Detta dokument innehåller två planer för de kommunala förskolorna i Lessebo Kommun Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12 Utarbetad 2009-06-11 Beslutad i Kostas LSoU-grupp 2009-09-14

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling NY LAG Från 2006 04 01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Årlig plan för lika behandling

Årlig plan för lika behandling Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och

Läs mer

För ett inkluderande Sverige och ett fullvä

För ett inkluderande Sverige och ett fullvä För ett inkluderande Sverige och ett fullvä värdigt medborgarskap SIOS medlemsförbunds handlingsplan mot rasism och andra former av intolerans Obs! förslag som går till remiss till medlemsförbunden 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning 1 En hemlighet Material Time Age A6 2x45 min 10-12 Nyckelord: mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö, hbt Innehåll En visualiseringsövning där eleverna föreställer sig att någon har en hemlighet om sig

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet

Läs mer

TILLÄMPNING. Etnisk mångfald. Hudiksvalls kommun

TILLÄMPNING. Etnisk mångfald. Hudiksvalls kommun TILLÄMPNING Etnisk mångfald i Hudiksvalls kommun Plan för aktiva åtgärder Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett

Läs mer

Norm. Tidigare projekt

Norm. Tidigare projekt Norm Jag vill gärna se mitt konstnärskap som en mängd mindre berättelser som inte nödvändigtvis hänger ihop vid första anblicken eller kan indelas i redan existerande fack. Vi är födda in i en färdig värld

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden 2011-2012 Inledning Planen ska främja barns och vuxnas lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

Läs mer