TEXTILT GALLERI. En förstudie om möjligheterna att öppna ett textilt galleri i Stockholm. Sanna Gustavsson och Ellen Landberg

Transkript

1 TEXTILT GALLERI En förstudie om möjligheterna att öppna ett textilt galleri i Stockholm Sanna Gustavsson och Ellen Landberg 1

2 Innehållsförteckning: Inledning 3 Arbetstid och arvodering 3 Resultat 3 Nätverkande och insamlande av information 3 Ytterligare finansiering 4 Lokal 4 Verksamhetsform 5 Slutsatser 5 Avslutning och framtida planer 5 Tillägg 5 Bilaga 1: Reviderad projektplan för projektet Textilt Galleri, diarienr 3-87/13 Bilaga 2: Vår ursprungliga ansökan till Nämnden för hemslöjdsfrågor, november Bilaga 3: Ansökan till Innovativ Kultur, vår Bilaga 4: Bild och bildtext 2

3 Inledning Vi vill öppna Stockholms enda textila galleri och däri bilda ett både faktiskt och digitalt rum för möten mellan textila verk, utövare, besökare, tekniker och tankar. I dag finns få arenor för textila verk att visas, och vi menar att det påverkar möjligheten för textil konst/hemslöjd/konsthantverk/etc att utvecklas. Att skapa en plats för att visa och tala om textil går bland annat i linje med de nationella målen att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, och att främja allas möjligheter till kulturupplevelser. Så började vår ansökan till Nämnden för Hemslöjdsfrågor i november 2013 för att starta ett textilt galleri i Stockholm. Vi fick kronor från Nämnden för att inleda med en förstudie kring möjligheterna att göra detta. Förstudiens mål var att, efter att vi skapat en reviderad projektplan, undersöka följande punkter: Verksamhetsform, Nätverkande och insamlande av information/tankar och åsikter kring ett textilt galleri, Lokal, samt Ytterligare finansiering (se även bilaga 1). Vi har genomfört förstudien utifrån dessa punkter, och utgått från vad just vi behövde. Exempelvis är vi båda två väl insatta i det textila konst/slöjd/hemslöjdsfältet av i dag, medan vi behövde öka våra kunskaper om företagande och galleriverksamhet. Detta är alltså inte en allmän guide för att starta ett textilt galleri, utan ett sätt att undersöka det just vi behöver. Arbetstid och arvodering KIF, Sveriges Konsthantverkare och Industriform, rekommenderar på sin hemsida en arvodering om 750 kronor/timme F-skatt för konstnärligt uppdragsarbete så som produktionsarbete, projektverksamhet, medverkansersättning vid utställning, tillfälliga konsult-, rådgivnings- och juryuppdrag, paneldebatter, guidningar. Eftersom vi kände att 33,3 timmar var för lite tid för att hinna med allt vi ville bestämde vi oss för att bara ta halva den rekommenderade arvoderingen, och då lägga 80 timmar var, det vill säga två arbetsveckor, på projektet utspritt över ungefär en månads tid. Resultat Inom ramen för projektet har vi bland annat träffat ett stort antal personer verksamma inom det textila fältet, sammanställt en mailenkät, haft möten med Nyföretagarcentrum och Coompanion, träffat representanter från Kulturbryggan och Innovativ Kultur angående verksamhetsform, sökt vidare finansiering, varit i kontakt med KIF och Gallerförbundet samt undersökt marknaden för lokaler. Här nedan följer en redovisning av förstudiens hållpunkter. Nätverkande och insamlande av information Genom intervjuer och samtal har vi kunnat få respons på vårt projekt, samt fått ta del av värdefulla tankar och yrkeserfarenheter. Alla vi träffade blev mycket engagerade i idén, och gav tips och uppslag till verksamheten, både under möten och i mail efteråt. Ett textilt galleri verkar väldigt eftertraktat. Vi träffade bland annat personer som driver textila eller andra konstnärliga verksamheter och diskuterade finansiering. Vid dessa tillfällen framkom att det är svårt ekonomiskt att driva den typen av verksamhet, och att det ofta behövs någon form av privat kapital. Vi har valt att inte namnge någon av personerna vi träffade. Vi skickade även ut en mejlenkät till lärare på textila utbildningar. Vi fick många svar och alla ställde sig positiva till ett öppnande av ett textilt galleri. Vi fick svar som: Jag tycker att tanken är jätteintressant om man samtidigt försöker visa textil mer otraditionellt än vad textil visas idag. Kanske med utställningar utan fokus på textilkonstnärer utan mer på processen och möjligheten med textil idag, det vore roligt - om kvaliteten hålls MYCKET hög och med en internationell inriktning och då skulle unga och gamla hantverkare kunna ställa ut sina alster, och det är viktigt att galleriet håller i det mesta av marknadsföringen för det är de flesta kreatörer och 3

4 hantverkare sämre på. Vi planerade att skicka ut en liknande enkät till textilkonstnärer och textila grupper/kooperativ, men beslöt oss för att avvakta till öppnandet av galleriet närmar sig. Vi har också ägnat tid åt att lära oss regler och information kring galleriverksamhet, bland annat genom Galleriförbundet, KIF och Kulturrådet. Vi har omarbetat vår projektplan utifrån denna information, till exempel utifrån det faktum att det går att ansöka om utställningsersättning från Kulturrådet från och med galleriets andra verksamhetsår. Vi har också undersökt avtal för utställningsförsäkringar. Ytterligare fnansiering Vi sökte medel från Kulturbryggan samt Innovativ Kultur. Här mötte vi vårt första nederlag under förstudien. Båda instanserna efterlyste innovativa och nyskapande projekt, begrepp som kan tolkas ganska brett: om det till exempel inte finns något textilt galleri i Stockholm, förmodligen inte i hela Sverige kan det då tolkas som nyskapande att starta landets första textila galleri? Vi träffade representanter från både Kulturbryggan och Innovativ Kultur och diskuterade detta. Vi fick mycket positiv respons. Vi fick även möjlighet att skicka in vår ansökan i förväg för genomläsning innan vi sände in den. Även där fick vi god respons. Dock fick vi avslag på båda ansökningarna, just med motiveringen att de inte föll inom ramen för projektmedlens syfte då startandet av ett galleri inte var tillräckligt innovativt i sig med andra ord det vi varit osäkra på från början. Utöver det fick vi bra respons på våra ansökningar. Så här skrev till exempel Kulturbryggan: Projektidén är bra, det behövs säkert fler aktörer som verkar för textilkonsten. Sökanden har god kompetens och konstnärlig kvalité. Projektet kan dock inte rubriceras som nyskapande i egentlig mening, många gallerier verkar med olika konstarter, inklusive textil. Projektet faller därmed utanför ramarna för Kulturbryggans syfte. Sökanden har tidigare fått medel från Nämnden för hemslöjdsfrågor och uppmanas söka ytterligare medel från t ex regionala kulturstöd. Lokal I vår ursprungliga ansökning till NFH förklarade vi varför vi ville placera galleriet i en förort till Stockholm: Då galleriet kommer att ligga i en av Stockholms förorter problematiserar vi de "alla" som vanligtvis har nära tillgång till gallerier, och vidgar i stället begreppet och möjligheten samt främjar allas möjlighet till kulturupplevelser, samtidigt som vi förskjuter centrum från innerstad till förort. Vi har tittat på lokaler både digitalt och fysiskt i förorter till Stockholm. Syftet har främst varit att få en uppfattning om hyresläget och överlåtelseavgifter, vilken uppsägningstid som oftast används och så vidare, snarare än att faktiskt tacka ja till en lokal. Vi ser tre alternativ att välja mellan när vi ska starta: 1) Att hyra lokal, antingen via värd eller efter överlåtelse. Detta skulle vara det bästa alternativet för vårt projekt och ligga inom ramen för vad vill vi uppnå; ett rum för textil. Det problematiska är att vi måste vara säkra på att kunna betala hyran innan verksamheten helt har satt igång, och att hyreskostnaden alltjämt blir en stor del av budgeten. 2) Pop up-galleri. Pop up är väldigt hippt just nu, oavsett om det gäller butiker, gallerier eller restauranger. Dock är det inte främst brist på textila utställningar vi ser i Stockholm, utan vad som saknas är ett stabilt och kontinuerligt utställningsrum för textil som samtidigt verkar för textilens roll som konstform, samt de textila utövarnas möjlighet att försörja sig. Många av våra grundidéer handlar också om integrering med omgivningen, i samarbeten med skolor etc. 3) Driva galleriet tillsammans med existerande verksamhet i någon form. En mix av de båda idéerna ovan skulle vara att vara del av en verksamhet som redan finns, och att vi ingår i den men i ett självständigt rum. Det innebär också en möjlighet att vara på oväntade platser, både för oss och verksamheten. Vi har inlett kontakter utifrån detta alternativ. 4

5 Verksamhetsform Vi insåg snabbt att företagsform var avgörande för projektet: vilka vi än kontaktade, oavsett om det var Kulturbryggan, KIF, Innovativ Kultur eller Kulturrådet, var första frågan vad vi skulle ha för företagsform. Därför lade vi tid på att reda ut vilken form som passar vårt projekt bäst. Vi har haft rådgivning hos Nyföretagarcentrum och Coompanion. Många gallerier bedrivs som konsthantverkskooperativ, men vi kommer att inleda med två enskilda firmor för att sedan gå över till antingen handelsbolag eller en ideell förening i kombination med ekonomisk förening, där den ideella föreningens syfte är att stödja den ekonomiska, beroende på hur verksamheten utvecklar sig. Kombinationen ideell/ekonomisk förening gör det möjligt att söka ekonomiskt stöd för kulturell verksamhet och samtidigt tjäna pengar på galleriverksamhetens olika delar. Slutsatser Vi har i förstudien samtalat med många människor kring vår projektidé, undersökt verksamhetsform och tittat på lokaler. Våra slutsatser är bland annat att vi kommer att inleda verksamheten med två enskilda firmor, för att sedan fortsätta med antingen handelsbolag eller en kombination av ekonomisk och ideell förening. Finansiering av verksamheten är vårt största problem, där bland annat kostnader i inledningsfasen är en svår nöt att knäcka (hyror, försäkringar mm, som måste betalas innan verksamheten har kommit igång). Vi jobbar därför just nu med alternativet att driva vårt galleri i samarbete med en annan verksamhet, men på en stabil och kontinuerlig plats. Vi har fått otroligt god respons på idén att starta ett textilt galleri bland dem vi samtalat med. Många har blivit förtjusta i idén, samt hört av sig efteråt per telefon och mail med idéer och önskemål. Ett textilt galleri verkar därmed både eftertraktat och engagerande. Avslutning och framtida planer I den här rapporten har vi fokuserat på de punkter förstudien undersökt och inte skrivit så mycket om själva galleriverksamheten. Naturligtvis har vi också planerat kring den. Vi har bland annat gjort en utställningslista med såväl separatutställningar som konceptutställningar och events. Delar av våra tankar kring verksamheten har vi konkretiserat i ansökan till Kulturbryggan, som bifogas som bilaga 3 för vidare läsning. Vi har många planer inför framtiden, kontakter har tagits och vi hoppas att få starta en textil galleriverksamhet, gärna i samarbete med en annan part för att undvika alltför dyra hyreskostnader. Under förstudien har vi gått från en visionär idé om att starta Stockholms enda galleri till en konkret och genomförbar projektplan. Vi vill tacka Nämnden för Hemslöjdsfrågor för denna möjlighet! Ett tillägg Situationen i Stockholm ser annorlunda ut än när vi för ett år sedan skickade in vår ansökan till Nämnden. Då ville vi starta Stockholms enda textila galleri. När vi skriver detta, i november 2014, kan man säga att det faktiskt redan finns två stycken! HV Galleri har under hösten startat upp sitt stora galleri igen, och Almgrens Sidenväveri har inlett ett samarbete med Fiber Art Sweden, genom ett utställningsprogram som profilerar dem lite mer åt gallerihållet, och inte bara som museum. Detta kände inte vi till under våren, då vi gjorde förstudien. Det är roligt att så mycket kan hända på ett år, och vi välkomnar verkligen dessa verksamheter. Det visar att textil förtjänar en plats i rampljuset, samt att vår idé med ett textilt galleri ligger i tiden även om det inte blir Stockholms enda. 5

6 Reviderad budget och tidsplan för projektet Textilt Galleri, diarienr 3-87/13 Vi, Sanna Gustavsson och Ellen Landberg, önskar använda de projektmedel om kronor från Nämnden för Hemslöjdsfrågor till en förstudie kring möjligheterna att öppna Stockholms enda Textila galleri. Våra mål med förstudien är följande: Nätverkande och insamlande av information/tankar och åsikter kring ett textilt galleri: Vi kommer att intervjua textilkonstnärer/hantverkare/slöjdare (etc) och gallerister om möjligheterna med en textil arena i form av ett galleri. Vilka behov finns? Vad saknas när det gäller textila utställningsmöjligheter i Stockholm i dag? Vilka erfarenheter har gjorts? Vi kommer även att träffa andra människor i den textila världen för utbyte av tankar, tips och erfarenheter. Lokal: Vi kommer att inleda arbetet med att hitta en lokal för galleriet. Verksamhetsform: Vi kommer att bestämma verksamhetsform för galleriet och väga föroch nackdelar med de olika formerna; om det exempelvis ska vara en förening eller ett företag. Vi har anmält oss till möten med Skatteverket och Nyföretagarcentrum. Ytterligare finansiering: Vi kommer också att använda tiden till att ansöka om ytterligare finansiering, till exempel startstöd för att iordningsställa lokal, göra slutgiltigt utställningsprogram, grafisk profil mm. De projektmedel vi fått kommer med andra ord i första hand att gå till arbetstid för att undersöka och uppfylla målen för förstudien. Reglerna kring beskattning av projektmedel är snåriga, och vi har vid flera tillfällen varit i kontakt med Skatteverket, men fått olika svar. Vi kan därför inte i nuläget precisera exakt vad summan blir efter skatt, men vår tidsplan är att kunna arbeta tre veckor på heltid med förstudien Sanna Gustavsson och Ellen Landberg

7 Projektansökan för 2014 Ansökningsblankett sid 1 (3) Projektets namn Utvecklingsbidrag eller projektbidrag KRYSSA Sökt belopp från NFH Ev tidigare diarienr. (Gäller enbart fleråriga projekt) Gäller enbart fleråriga projekt Sökande/huvudman Organisation (som ansvarar för projektet) Projektledare Namn Postadress Postadress Postnummer och ort Postnummer och ort Län Telefonnummer Organisationsnummer E-postadress Telefonnummer E-postadress Plusgiro/bankgiro Samarbetsparter Kortfattad projektbeskrivning (max 150 ord). Texten ska beskriva projektet så att den kan publiceras fristående. NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR THE NATIONAL SWEDISH HANDICRAFT COUNCIL POSTADRESS Box Stockholm. BESÖKSADRESS Götgatan 74 TEL E-POST nfh@nfh.se.

8 Projektansökan för 2014 Ansökningsblankett sid 2 (3) Beskriv kortfattat hur projektet förhåller sig till de nationella kulturmålen: Beskriv kortfattat vilka resultat, effekter och mål som projektet eftersträvar Beskriv kortfatta på vilket sätt främjar projektet utveckling och nytänkande? Beskriv hur projektets resultat och effekter ska spridas: NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR THE NATIONAL SWEDISH HANDICRAFT COUNCIL POSTADRESS Box Stockholm. BESÖKSADRESS Götgatan 74 TEL E-POST nfh@nfh.se.

9 Projektansökan för 2014 Ansökningsblankett sid 3 (3) Beräknad total kostnad för projektet 2014 Belopp, kr Beräknad totalkostnad för flerårigt projekt Belopp, kr Projektbudget Tänk på att kostnader och intäkter måste gå jämnt upp. Beräknade kostnader för 2014 Beräknade intäkter/finansiering för 2014 Belopp, kr Belopp, kr Summa: Summa: Medfinansiering, Ange tänkta medfinansiärer. Större projekt kräver extern medfinansiering; egen arbetsinsats räknas inte. Medfinansiär, namn Belopp, kr Sökt ja/nej Beviljat ja/nej Kompletterande uppgifter om finansiering Firmatecknares underskrift Om hemslöjdskonsulent är sökande/projektledare ska huvudman för konsulentverksamheten vara undertecknare. Ort och datum För NFH Ankomstdag Underskrift Namnförtydligande NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR THE NATIONAL SWEDISH HANDICRAFT COUNCIL POSTADRESS Box Stockholm. BESÖKSADRESS Götgatan 74 TEL E-POST nfh@nfh.se.

10 PROJEKTBESKRIVNING TEXTILT GALLERI Dokumentet innehåller: Projektidé Upplägg Uppföljningsbara resultat/tidsplan Ekonomi Informationsplan Uppföljning och utvärdering Om oss: Ellen Landberg och Sanna Gustavsson PROJEKTIDÉ Vi vill öppna Stockholms enda textila galleri * och däri bilda ett både faktiskt och digitalt rum för möten mellan textila utövare, besökare, tekniker och tankar. I dag finns få arenor för textila verk att visas, och vi menar att det påverkar möjligheten för textil konst/hemslöjd/konsthantverk/etc att utvecklas. En plats för kontinuerliga utställningar och samtal möjliggör att textilen kan vara den dynamiska, utmanande och obundna kraft som vi tycker att den är. Det går också i linje med de nationella målen att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, och att främja allas möjlighet till kulturupplevelser. Det textila materialet är utställningarnas sammanhållande länk, och galleriet kommer att visa allt från slöjd, smart textiles och teaterkostym till mode, trasmattor och textila installationer. Genom att textila utövare kan ställa ut med utställningsersättning och får chans att sälja sina verk vill vi bidra till den ekonomiska trygghet vi hävdar behövs för att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Galleriet kommer att ligga i en förort till Stockholm, för att förskjuta centrum från innerstaden och än mer främja allas möjlighet till kulturupplevelser. I enighet med de kulturpolitiska målen utgår vi ifrån följande syften och mål i projektet: 1. Bristen på textila utställningsarenor påverkar den textila konstens/hemslöjdens/konsthantverkets/etc möjligheter att synas och utvecklas. Ett eget rum för textil i alla dess former möjliggör såväl möten och fördjupning som konstnärlig förnyelse. Vi upplever att textila arenor idag i allt för stor utsträckning blir olika: en för mode, en för slöjd, en för textilforskning och så vidare. Målet är därför att skapa en gemensam plats för textil. I galleriet är det textila materialet utgångspunkt och i fokus är dess outsinliga möjligheter, oavsett teknik, material eller nisch/bransch. 2. Ekonomisk trygghet är en förutsättning för självständigt konstnärligt arbete med yttrandefriheten som grund. Ett övergripande mål under det treåriga projektet är att hitta strategier för att fler ska kunna uppnå ekonomisk möjlighet att ha textilen som profession efter studier. Det är för teknikernas fortsatta utveckling viktigt att människor - i den mån de vill - på heltid kan ägna sig åt sitt textila utövande för att kunna sätta sig in i de kunskaper ett hantverk kräver. Mycket behöver göras i den frågan, men ett galleri med utställningsersättning och möjlighet till försäljning med syfte att synliggöra textilen som konstform, samt en digital plattform, är ett led i det. 3. Galleriets verksamhet kommer att genomsyras av ett genusperspektiv, men även av ett normkritiskt perspektiv överlag, där vi inte bara är medvetna om normer och eventuella ojämlikheter mellan kvinnor och * Det enda som finns i Stockholm just nu är HV Galleris skyltfönsterutställningar. Det är endast möjligt att gå in under vernissagehelgen, och därför har vi inte räknat det som ett galleri på samma sätt som det rumsliga utrymme vi tänker oss.

11 män, utan även andra normer, till exempel kring klass, etnicitet och funktion. Det interkulturella perspektivet vill vi i första hand integrera inom landet, det vill säga synliggöra de kulturer som finns i Sverige, i stället för att fokusera på "svenskt hantverk", "svensk slöjd" etc i relation till andra länder. Stor vikt kommer att läggas vid att utställningarna speglar den textila bredd som finns. 4. Genom att galleriet ligger i en av Stockholms förorter problematiserar vi de "alla" som vanligtvis har nära tillgång till gallerier (till exempel i Stockholms innerstad), och vidgar i stället begreppet och möjligheten, samtidigt som vi förskjuter centrum från innerstaden till förort. I "alla" inkluderas även barn och unga, och till varje utställning kommer barnvisningar och workshops att hållas både inom den öppna verksamheten och för bokade grupper riktat mot förskola/skola. UPPLÄGG Galleriet kommer att visa tio utställningar per år, där varje utställning varar i en månad (med sommarstängt juni-juli). Utställarna ges, förutom möjlighet till försäljning av verk, en utställningsersättning på 4000 kronor. Ersättningen följer MU-avtalets rekommendationer. Föreläsningar och workshops kommer att hållas både utifrån den aktuella utställningen och kring textilens roll i samhället i dag miljö, hållbarhet, kreativitet, status, forskning, ekonomiska förutsättningar osv. I december varje år sammanställs en publikation med det gångna årets utställare. Där finns även artiklar kring textila ämnen som tagits upp i föreläsningar/samtal/- workshops. Galleriet ska ha öppet för allmänheten tre dagar i veckan; helg och en vardag eftermiddag/kväll. Övriga dagar finns möjlighet att ta emot bokade grupper, såväl förskole- och skolgrupper från närområdet som textilutbildningar och andra intresseanslutningar. I samband med skolvisningar kommer ett konstpedagogiskt material att erbjudas. Materialet är antingen utformat så att läraren på egen hand kan arbeta vidare med gruppen efter besöket eller som workshop ledd av oss. En hemsida med många olika funktioner portfoliobank för yrkesverksamma textilarbetare, webbshop för textila verk, digitala utställningar osv kommer att bilda ett digitalt textilt rum som fungerar både som ett komplement till och som fristående från själva galleriet. Hemsidan vidgar galleriets verksamhetsområde och gör det möjligt att ta del av dess utbud utan att behöva befinna sig i Stockholm. UPPFÖLJNINGSBARA RESULTAT/TIDSPLAN Genom galleriet får textilen en fast plats för utställningar, möten och samtal. Ambitionen är att vara en kraft som medverkar till att textil i stort liksom enskilda utövare får ett ökat utrymme i samhället, och att därmed verka höjande för textilens status som konstform. Projektet är treårigt med start 2014 och kan i grova drag skisseras enligt följande målplanering: År 1: Utformning av Textilt Galleri, tio utställningar per år, plus en publikation med årets utställare. Utveckling av hemsida och digital portfoliobank, där textilarbetare kan ladda upp sin portfolio. Även möjlighet att ha sin portfolio materiellt i galleriet, men där tillämpas ett urval på grund av platsbegränsning. Föreläsningar och workshops i galleriet. År 2: Fortsatt utställningsarbete. Tio utställningar plus publikation. Utökat samarbete med andra gallerier, konstnärer och konstgrupper. Utveckla en webbshop på hemsidan med textila verk, samt möjligheten att boka oss (Ellen och Sanna) på andra platser som föreläsare kring samtida textil, i galleriets regi. Utforska möjligheten att ha digitala utställningar på hemsidan. År 3: Fortsatt utställningsarbete. Tio utställningar plus publikation. Extra fokus på textilen som yrke; möjligheter och strategier. Möjligen ett extra projekt kring detta i samarbete med textilutbildning/ar.

12 EKONOMI Vi har sökt i utvecklingsstöd från Stockholms Stad för uppstartsarbetet för galleriet. Vi kommer då att arbeta båda två i en månad, och i detta arbete ingår bland annat att utveckla vår grafiska profil, bestämma slutgiltig lokal, kontakta konstnärer, slutgiltigt besluta utställningsprogrammet samt iordningsställa lokalen. Projektbidraget beslutade vi oss för att söka från Nämnden för Hemslöjdsfrågor eftersom dess prioriteringsområden överensstämmer väl med våra tankar om galleriet, och Nämnden är väl insatt i textilområdet i alla dess former. Vi söker kronor eftersom vi budgeterat att det är detta belopp vi behöver för att betala en viss del av våra löner samt utställningsersättning och lokalhyra för ett år, men vi tar gärna emot även delar av beloppet. Vi kommer även att ansöka om ytterligare ekonomiskt stöd från Stockholms Stad, Allmänna Arvsfonden och andra instanser. Utgifter som inte ingår i summorna ovan är till exempel försäkring, revisor och, till viss del, lön till oss. Galleriets egen verksamhet kommer också att generera intäkter, främst vid försäljning på utställningarna, då en viss procent kommer att tillfalla galleriet, men också vid försäljning i butiken, vid samarbeten med skolor och visningar utanför öppettider. INFORMATIONSPLAN Utifrån våra tidigare och nuvarande arbeten har vi ett stort textilt kontaktnät, och vi kommer att sprida information om galleriet genom detta. Tillsammans med de tio årliga utställningarna kommer föreläsningar och workshops att ge möjlighet till publik och publicitet. I december varje år sammanställs en publikation med årets utställare. Där finns även artiklar kring textila ämnen som tagits upp i föreläsningar/samtal/- workshops. Olika former av samarbeten - med förskola/skola, andra gallerier, konstgrupper, textilutbildningar och ytterligare aktörer - ger galleriet såväl utbyte som nya platser att verka på. En hemsida med många olika funktioner (portfoliobank, webshop för textila verk, utställningar osv) kommer att bilda ett digitalt textilt rum som fungerar både som ett komplement till och som fristående från själva galleriet. Hemsidan vidgar galleriets verksamhetsområde och gör det möjligt att ta del av dess utbud utan att behöva befinna sig i Stockholm. Vi kommer även att marknadsföra oss i sociala medier, som är ett billigt men effektivt sätt att visa att galleriet finns. Då en viktig målgrupp är boende i närområdet, kommer vi också att försöka hitta lokala samarbeten med andra kulturella verksamheter, och sprida information tillsammans med dem. Vår tanke med att byta utställning den första lördagen i varje månad är också att människor som bor i närheten då lätt kan veta att man alltid kan gå till galleriet den första helgen i månaden och se en ny utställning. Vårt mål är att på detta sätt bli en del av det lokala, och därmed hitta nya målgrupper som kanske inte själva sökt sig till textila utställningar. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Varje projektår utvärderas skriftligt utifrån de syften och mål som presenterats i tidsplan och projektidé, och resultat av utvärderingen samt eventuella åtgärder tas med i kommande års verksamhet. Efter att hela projekttiden är slut görs en samlad utvärdering i form av en slutrapport för alla tre åren.

13 OM OSS Ellen Landberg är utbildad på HV Skolas treåriga textila hantverksutbildning på Djurgården mellan 2006 och Hon har även en fil kand i Textilvetenskap, samt har läst kursen Konstnärliga forskningsprocesser på Konstfack. Hon arbetar som museipedagog på Skansen och leder kurser i bildväv. På Skansen var hon en av initiativtagarna till ett normkritiskt nätverk, som diskuterar normkritiskt historieförmedlande. Även Sanna Gustavsson är utbildad på HV Skolas treåriga textila hantverksutbildning på Djurgården mellan 2006 och Hon arbetar som nyhetsredaktör på tidningen Vävmagasinet, och läser Masterprogrammet i Genusvetenskap på Södertörns Högskola på deltid. Sommaren 2012 var hon en av två handledare som lärde besökarna att väva i utställningen VÄV på Nordiska museet. Hon har bland annat ställt ut textila verk på Röhsska museet och Arkitekturmuseet. Vi har sedan vi tog examen från HV Skola arbetat mycket tillsammans. Sommaren efter HV stod vi och ytterligare tre kollegor för idé, genomförande och koncept i rummet När barnen visar var skåpet ska stå - ett skapande rum för barn på Liljevalchs IKEA-utställning. Våren 2010 vävde vi gardiner till det stora Bokrummet på Ellen Keys Strand, efter förfrågan från Strand. Vi har också föreläst om Textilierna på Strand, och arbetat med ett projekt kring Ellen Keys skönhetssyn. På utställningen Textilsommar på Virserums Konsthall 2011 var vi fältkonstnärer och utställningsproducenter. Utställningens idé var att människor från hela Småland fick lämna in textila verk, och garanterades minst ett verk var i utställningen. Som fältkonstnärer och producenter fick vi äran att ta emot verken och formge utställningen utifrån dem. Vi har också lett broderikaféer och workshops i textil gatukonst ihop, samt är med i startgruppen för Manufaktur, ett nätverk för professionella textilutövare. Manufaktur har bland annat anordnat seminariedagen Svensk slöjd vad är det egentligen?.

14 PROJEKTBESKRIVNING TEXTILT GALLERI 1. PROJEKTIDÉ Vi, Sanna Gustavsson och Ellen Landberg, vill öppna Stockholms enda textila galleri 1 och däri bilda ett både faktiskt och digitalt rum för möten mellan textila utövare, besökare, tekniker och tankar. I dag finns få arenor för textila verk att visas, och vi menar att det påverkar möjligheten för textil konst/hemslöjd/konsthantverk/etc att utvecklas. Att utställningarna visas på en och samma plats med ett varierat och långsiktigt utställningsprogram möjliggör ett konceptuellt och övergripande grepp om och synliggörande av textilen som konstform. En plats för kontinuerliga utställningar och samtal gör att textilen, i linje med de kulturpolitiska nationella målen 2, kan vara en kulturellt dynamisk, utmanande och obunden kraft. Det textila materialet är utställningarnas sammanhållande länk, och galleriet kommer att visa allt från slöjd, smart textiles och teaterkostym till mode, trasmattor och textila installationer. Vi kommer inte att ha ett stall av konstnärer att arbeta med och för, utan snarare sträva efter bredd och komplexitet i de utställningar som visas genom verk av många olika utövare och utövarkonstellationer. Utställarna kommer att få 60% av försäljningsvärdet, men även utställningsersättning (från år 2). Verksamheten kommer bland annat att bestå av: 1. Tio utställningar per år (sommarstängt juli-augusti). 2. Försäljning av verk under utställningsperioderna. 3. Uthyrning av textila konceptutställningar till företag. 4. Kurser, seminarier, visningar och workshops. 5. Kontorsplatser för uthyrning till textila utövare. 6. Uthyrning av vävstol/vävredskap och andra textila arbetsredskap. 7. Särskild verksamhet riktad mot barn och unga, till exempel samarbete med förskolor/skolor. 8. Digitala utställningar på galleriets hemsida, samt digital portfoliobank. 9. Möjlighet för textila utövare att ha sin portfolio materiellt i galleriet. 10. Årlig publikation över galleriets utställningar samt artiklar kring det textila fältet. 2. FÖRNYELSE OCH SAMARBETEN Utifrån Innovativ Kulturs kriterier menar vi att galleriet i sig är kulturellt och konstnärligt nyskapande genom att vara Stockholms, och möjligen landets, enda textila galleri, vilket innebär en helt ny möjlighet för textilen och dess utövare att synliggöras och talas om. Att galleriet kommer att visa all sorts textil, oavsett genre eller nisch, främjar gränsöverskridande samverkan mellan både textila utövare och deras material. Vi menar också att konstnärlig och kulturell utveckling blir en avsiktlig effekt och konsekvens av projektets olika strategier, och därmed har potential att utveckla det textila kulturella fältet i galleriet, men också i länet och landet i stort. Genom ett arbetssätt som bygger på en dynamisk rörelse mellan textil i teori och praktik och ett undersökande och experimentellt förhållningssätt utvecklar vi nya metoder och processer med syfte att ge textilen plats, höja dess värde som konstform och öka möjligheterna för textila utövare att försörja sig på sin profession. I de olika delprojekten arbetar vi utifrån tematiska frågeställningar för att utveckla nätverk och strategier mellan textila utövare, näringsliv och akademi, vilket underlättar det som i förlängningen kan kallas 1 Det enda som finns i Stockholm just nu är HV Galleris skyltfönsterutställningar. Det är endast möjligt att gå in under vernissagehelgen, och därför har vi inte räknat det som ett galleri på samma sätt som det rumsliga utrymme vi tänker oss. 2 ( )

15 kulturentreprenörskap. Vi kommer även att bedriva verksamheten ur ett normkritiskt perspektiv med ett konceptuellt tänkande kring textil som konstform - i stället för att exempelvis utgå från begrepp som kvalitet och konstnärlighet i urvalet - vilket handlar om att utveckla nya metoder och arbetssätt vid utställningsverksamhet. Vi menar alltså att galleriet i sig på nämnda sätt är nyskapande, men även att vårt mål är att genom olika strategier möjliggöra nyskapande utveckling och och på så sätt sprida effekten. Samarbeten med andra aktörer: Samarbete med näringslivet under delprojekt 1: Låt textilen ta plats (se nedan). Samarbete med akademi under delprojekt 2: Öka möjligheterna för textila utövare att försörja sig på sin position (se nedan). Då en viktig målgrupp är boende i närområdet, kommer vi genomgående försöka hitta lokala samarbeten, till exempel med skolor och andra kulturella verksamheter i närheten. 2. BAKGRUND, DRIVKRAFTER OCH MOTIV Viljan och idén att starta ett galleri kommer ur våra erfarenheter både som praktiker och teoretiker inom det textila fältet i Sverige i dag. Vi har sett, hört och undersökt behovet av fler textila utställningar, bättre möjligheter för textila utövare att försörja sig på sin profession samt en önskan om ett uppvärderande av textilen som hantverk och konstform och dessa tre faktorer är också våra övergripande mål med galleriet. Vår erfarenhet är också att denna önskan om fler textila utställare kommer både från besökare och utövare. Vi är båda två utbildade väverskor och konstsömmerskor på HV Skolas textila hantverksutbildning, men har även en fil kand i textilvetenskap (Ellen) och en dito i genusvetenskap (Sanna). Det är denna kombination av teori och praktik vi metodologiskt kommer att utgå ifrån i verksamheten med galleriet; att låta galleriet bli en röst och ett rum för den samtida textilen genom ett arbetssätt där en dynamisk samverkan av teori och praktik vinner nya insikter och skapar förutsättningar för nytänkande och utveckling. Våra drivkrafter, riktlinjer och utgångspunkter är följande: Bristen på textila utställningsarenor påverkar den textila konstens möjligheter att synas och utvecklas. Ett eget rum för textil i alla dess former möjliggör såväl möten och fördjupning som konstnärlig förnyelse. Ekonomisk trygghet är en förutsättning för självständigt konstnärligt arbete med yttrandefriheten som grund. Det är för teknikernas fortsatta utveckling viktigt att människor - i den mån de vill - på heltid kan ägna sig åt sitt textila utövande för att kunna sätta sig in i de kunskaper ett hantverk kräver. Ett galleri med utställningsersättning och möjlighet till försäljning med syfte att synliggöra textilen som konstform är ett led i det. Galleriets verksamhet ska genomsyras av ett miljötänkande. Textilindustrin är i dag världens farligaste industri, och vi menar att det är vårt ansvar att förhålla oss till dessa frågor i teori och praktik. Galleriets verksamhet kommer att genomsyras av ett genusperspektiv, samt av ett normoch maktkritiskt perspektiv överlag. Genom att galleriet ligger i en av Stockholms förorter problematiserar vi de "alla" som vanligtvis har nära tillgång till gallerier (till exempel i Stockholms innerstad), och vidgar i stället begreppet och möjligheten, samtidigt som vi förskjuter centrum från innerstaden till förort.

16 En hemsida med många olika funktioner digitala utställningar, webbshop för textila verk, portfoliobank för yrkesverksamma textilarbetare osv kommer att bilda ett digitalt textilt rum som fungerar både som ett komplement till och som fristående från själva galleriet. Galleriet blir på så sätt såväl lokalt, nationellt som internationellt. 3. GENOMFÖRANDE: PROJEKTPLAN Projektet är treårigt, där varje år är ett delprojekt med särskilda syften och mål, vilka samtidigt går i linje med galleriets övergripande sådana. Varje delprojekt är därför både solitärt i sig och en del av helheten. I denna ansökan söker vi från Innovativ Kultur medel för delar av projekt 1: Låt textilen ta plats (se vidare budget, punkt 4). Upplägget för de tre åren är som följer: År 1, Delprojekt 1: Låt textilen ta plats. Utställningarna, kurser och workshops kommer att genomsyras av temat ur både ett teoretiskt och praktiskt perspektiv. Även att erbjuda textila utövare att hyra ateljé i gallerilokalen är ett led i temat att låta de textila utövarna ta plats. Temat är också anledningen till att vi vill ha galleriet i en fast lokal, och inte som kanske både är ett tecken i tiden och skulle underlätta ekonomiskt exempelvis ett pop-up-galleri. Det skulle helt enkelt inte följa vårt syfte. För att textilen ska kunna ta, ges och få plats krävs i dag att den också kan säljas. Vi kommer därför under det första året att söka samarbeten med näringslivet, och genom ett undersökande och experimentellt arbetssätt både teoretiskt och praktiskt arbeta kring frågorna: Hur kan vi sälja textil? Vad efterfrågas från näringslivet? Hur höjer vi textilens status och ekonomiska värde? På vilka sätt kan textilen vara en naturlig del av näringslivet, exempelvis på företag, hos arkitekter och i offentlig miljö och hur stärker vi samarbetet med utövarna? Ett mål är också att utarbeta ett starkt och långsiktigt nätverk mellan galleriet, textila utövare och näringsliv. År 2, delprojekt 2: Öka möjligheterna för textila utövare att försörja sig på sin profession. Under år två kommer vi utöver den verksamhet vi arbetat upp under år 1 även ge utställare utställningsersättning, eftersom sådan kan sökas från Kulturrådet i och med det andra verksamhetsåret. Samarbetspartners kommer detta år framför allt vara textila utbildningar på högskole-/yrkeshögskolenivå, där vi i olika samarbeten kommer att behandla frågan om vilka villkor och möjligheter de studenter som utbildas har att försörja sig på sin profession, samt utforska relationen mellan teori och praktik. Ett mål är införliva akademin i vårt existerande nätverk med näringslivet. År 3, delprojekt 3: Textilens roll i världen och samhället Under det tredje året kommer vi i utställningar, föreläsningar och kurser ta ett mer övergripande grepp om textilens roll i världen och samhället i dag. Varför är det viktigt med dessa kunskaper? Vad kan textilen lära oss om världen? Stor tonvikt läggs vid miljöfrågor och etiska frågor, lokalt och globalt, och alla delar i galleriets nätverk är delaktiga. 4. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER, SAMT HUR VI SKA NÅ UT Vi tror att vårt upparbetade nätverk inom det textila fältet är vår marknadsföringsyta, samt sociala medier och mun-mot-mun-metoden. Vi har löpande i ansökan beskrivit förväntade resultat och effekter av projektet. En del av dessa går att mäta, till exempel antalet utställningar, försäljning, besökssiffror och uthyrda konceptutställningar. Andra effekter är svårare att mäta, och handlar exempelvis om en höjd medvetenhet hos besökarna om det textila materialet, en större plats för textilen i det offentliga rummet och ett uppdaterat värde av densamma.

17 5. BUDGET OCH RESURSBEHOV Budget för delprojekt 1, år 1: Låt textilen ta plats: UTGIFTER Hyra :- Löner :- Försäkringar* - Ekonomisk rådgivning :- Utrustning/Material :- Konsulter/köpta tjänster :- Summa: :- INTÄKTER Stödmedlemskap :- Crowdsourcing :- Försäljning butik/galleri (efter kommissionsavdrag) :- Föreläsningar, workshops etc :- Hyror, ateljéhyresgäster** - Sökta projektmedel ( :- från IK) :- Summa: :- Tidigare beviljade medel: kronor från Nämnden för Hemslöjdsfrågor för en förstudie: se bilaga 1 (per mejl). Hyran är beräknad utifrån en kostnad om kr/månad (se bilaga 1). Löner är beräknad utifrån var sin halvtidstjänst för Ellen Landberg och Sanna Gustavsson, enskilda firmor, med timpenning 350 kronor. Stödmedlemskap är beräknade utifrån att ett sådant kostar 500:- per person och innebär ett medlemskap i galleriet samt ett exemplar av vår Årspublikation. Sökta projektmedel är vad vi i olika omgångar och hos olika instanser kommer att söka under det första året för att finansiera verksamheten och utarbeta trovärdiga och realistiska strategier för de två följande årens finansiering. Planerade ansökningar är till Kulturbryggan, Stockholm stads kulturstöd samt Postkodlotteriet. * Att försäkra utställningsverken kommer att vara en av våra viktigaste kostnader. Anledningen till att fältet är tomt och ingen beräknad kostnad finns är att skillnaderna är så stora beroende på vilken sorts lokal vi kommer att få, och var den är belägen, så det går i dagsläget inte att beräkna. Kostnaden för försäkringar kommer alltså att läggas till i utgiftstabellen. ** En intäkt vi inte har kunnat specificera är de inkomster vi får från uthyrda ateljéplatser i lokalen, då den också är beroende av storleken på lokalen. Intäkter från hyror kommer alltså att läggas på i intäktstabellen. Från och med delprojekt 2 (år 2) kommer dessa hyror täcka galleriets hyra. Från Innovativ Kultur söker vi kronor, vilket innebär hyra ( kr) från den 1 oktober 2014 till den 31 december 2015 samt löner för oss i 286 timmar ( kronor). Vi är medvetna om att Innovativ Kultur säger sig vilja ge medel till de innovativa delarna i projektet. Vi menar dock att de innovativa delarna i projektet inte kan skiljas från varandra, och att hyran, försäkringar och löner är en förutsättning för galleriets verksamhet och därför har högst prioritet i vår budget. Har vi dessa kostnader täckta har vi möjlighet att arbeta med alla de andra posterna.

18 Bildtext: Textilt Galleri en förstudie om möjligheterna att öppna Stockholms enda textila galleri och däri bilda ett faktiskt och digitalt rum för möten mellan textila verk, utövare, besökare, tekniker och tankar. Av Sanna Gustavsson och Ellen Landberg.