T-Journalen. Om innehållet i T-Journalen, se sid 2. Inbjudan till julbordet se sid 12!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "T-Journalen. Om innehållet i T-Journalen, se sid 2. Inbjudan till julbordet se sid 12!"

Transkript

1 1 T-Journalen År 2013 Nr 4 november Om innehållet i T-Journalen, se sid 2. Inbjudan till julbordet se sid 12! Höst vid Svartån Foto: Per Z Föreningsadress: c/o Per Zimmerman, Malmgatan 58, Örebro Föreningslokal: Brukarhuset, Mellringevägen 120 B, Örebro (obemannat) Plusgiro: Plusgiro (stödfonden):

2 2 Redaktionskommitté T-Journalen: Per Zimmerman, redaktör och ansvarig utgivare, Mikael Löwengren och Sven-Erik Pettersson. T- Journalens innehåll i detta nummer: På sid 2-3 delger ordföranden sina synpunkter Se föreningens nya logga på sid 4 och även om föreningens utflykt med Räkbåten På sid 4-5 reflekterar redaktören Om donationsveckan se sid 5-6 På sid 6-9 om landstingets läkemedelskommitté Nytt från Riksförbundet finns på sid 9-10 Om proteinfattig kost, se sid OBS!!! Glöm ej att meddela adressändring!! Glöm inte att meddela Lasse Pettersson i föreningsstyrelsen om Du får ny adress. Han ser då till att ändringen införs i både lokalföreningens och i Njurförbundets medlemsregister så att Du får både Njurförbundets tidning, Njurfunk, och regionföreningens medlemstidning, T-Journalen. Ordföranden har ordet Nedanstående annons läste jag i Göteborgs-Posten den 12 oktober. Jag återger den här med exakt rätt ordalydelse och utseende/inramning: Njurdonator sökes Jag heter Kenneth och har en njursjukdom som gör att mina njurar sakta försämras och det innebär att jag behöver en ny njure om ca ett år enligt njurspecialisten på Sahlgrenska. Är Du den person (som inte tar mediciner) som skulle vilja bli min räddning genom att skänka mig en frisk njure? Jag inser att detta är ett mycket stort steg att ta för någon som inte ens känner mig, men jag vill ändå göra detta annorlunda försök. Friska njurar har mycket stor överkapacitet och Du kan lugnt leva ett bra liv med en njure. Läs mer på under Organdonation klicka på Att ge en njure, där finns sjukvårdens samlade erfarenheter och kunskaper om denna svåra fråga. Tacksam för skriftliga och seriösa svar till e-post:

3 3 Denna annons får man väl säga återspeglar en desperat vädjan från en person som lever i en verklighet där bristen på organ blir allt större vilket innebär längre köer och väntetider. Fram till den 30 september 2013 har 303 njurar transplanterats varav 112 var från levande donatorer. Vid samma tidpunkt väntade 628 personer på en njure således en fullständigt hopplös situation för de som väntar. De som väntar på en njure kan ändå få livsuppehållande behandling under väntetiden vilket dessvärre inte är fallet om man t.ex. väntar på ett nytt hjärta eller lungor. Där finns inte några livsuppehållande behandlingsalternativ. Den grymma verkligheten är istället sådan att ca 30 personer dör varje år under tiden man står på väntelistan, ett öde som känns overkligt i ett välfärdsland som Sverige med en sjukvård i världsklass. Det finns stor anledning tro att här bör finnas en avsevärd förbättringspotential. Äntligen, måste man tillägga, är en statlig utredning tillsatt för att komma med förslag i den riktningen. Det finns förhoppningsvis viss anledning att ändå se något optimistiskt på framtiden. Vi måste i Sverige få fram fler personer som vid sin död sagt ja till att donera organ. Samtidigt måste hela sjukvården utveckla sin organisation så att alla presumtiva donatorer verkligen ges möjlighet att få sin yttersta donationsvilja uppfylld. Njurförbundet och dess 14 regionföreningar, även vi i Njurföreningen Örebro län, har under donationsveckan (vecka 41) dragit våra strå till stacken genom att på olika sätt informera allmänheten om vikten av att ta ställning till att donera vid sin död. Det finns stor anledning både för oss som blivit transplanterade, och för de som går i dialys, att aktivt bidra till att sprida denna uppmaning. Läs mera nedan i T-Journalen om vad vår förening gjorde under donationsveckan. I förra numret av T-Journalen skrev jag om den nya Patientsäkerherhetslagen som infördes den 1 januari 2011 med syfte att göra vården säkrare för patienterna. Den 1 juni 2013 startade den nya myndigheten IVO, Inspektionen för vård och omsorg, till vilken man numera skall rikta sina klagomål mot vården. Det har nu visat sig att klagomålen hos den nya myndigheten läggs på hög med ökade handläggningstider som följd. I januari 2011 lämnade HSAN över patientklagomål till Socialstyrelsen och i juni vidarebefordrade Socialstyrelsen över klagomål till IVO som idag har ca klagomål registrerade. Detta innebär för närvarande en handläggningstid på 7 24 månader. Vad beror detta på? För dåliga utredningsresurser? Vad detta nu än beror på så måste vi som patientorganisation verkligen hoppas att sådana handläggningstider med det snaraste kommer att avsevärt förkortas, allt annat vore helt oacceptabelt. Jag ska här tillägga att vi på hemmaplan, i vårt eget landsting, har en Patientnämnd dit vi med fördel i första hand kan vända oss om vi har synpunkter på hur vi har blivit behandlade inom vården. Nämnden är fristående och opartisk och har till uppgift att stödja och hjälpa oss i våra kontakter med vården, att vara en förmedlande länk mellan patienter och vården. Nämnden gör inga medicinska bedömningar och kan inte vidta några disciplinära åtgärder. Per Zimmerman Ordförande

4 4 Den nya loggan på T-Journalens första sida För att det tydligare skall framgå att vår regionförening, liksom alla de övriga 13 regionföreningarna i landet hör till Njurförbundet, har vår förening beslutat, i enlighet med Njurförbundets rekommendationer, att vår nya logga skall ha Njurförbundet som översta rad, se härintill den nya varianten. En tanke/förhoppning är väl att detta skall skapa en större samhörighet mellan regionföreningarna och Njurförbundet och att det dessutom för allmänheten tydligt skall markera att regionföreningarna är en del av Njurförbundet./Per Z Medlemsutflykten den 28 september I skymningen lördag den 28 september steg en liten skara medlemmar ombord på M/S Gustav Lagerbjelke för att tillbringa lördagskvällen på Hjälmarens mörka vatten. Vi var inte fler än vi rymdes vid ett eget bord, men båten var fylld till sista plats. Det var avlöningshelg och sista turen för säsongen och de flesta av passagerarna var ganska unga och glada i hågen. Vi försågs omgående med rikligt med räkor, bröd, tillbehör och dryck därtill. Sakta och fint gled vi förbi Wadköping, slussade och seglade ut på Hjälmaren. Underhållna blev vi också av en trubadur som höll igång hela tiden och räkskålen fylldes på, när vi så önskade, av rask och trevlig personal. Vi passerade genom Ässundet och sedan vände båten hemåt och så dags var det riktigt mörkt. På hemvägen blev det kaffe och vi fick tillfälle att presentera oss för en medpassagerare som av en händelse hade en njursjuk liten dotter och som blev näst intill tagen när han fick veta vilka vi var och han fick naturligtvis veta hur välkommen han var att ta kontakt med föreningen. Strax efter tio klev vi iland vid Hamnplan efter en riktig hålligångkväll. Nu ser vi fram mot julbordet som förhoppningsvis går lite lugnare till./sven-erik Pettersson Några tankar och reflektioner I förra numret av T-Journalen skrev jag en del om den nu arbetande Donationsutredningen under ordförandeskap av Anders Milton. Apropå denna utredning läste jag den 23 september en intressant artikel i NA under rubriken Vård för donation en känslig fråga. Artikeln kom från TT. En av flera frågor som Donationsutredningen skall titta på, är den etiskt komplicerade frågan huruvida döende patienter skall kunna ges intensivvård enbart i syfte att säkra organ för donation/transplanta-

5 5 tion. Nuvarande bestämmelser säger att en patient inte får tas in till intensivvård och behandling endast för att kunna bli organdonator varje patient får enbart vårdas för sin egen skull, detta oavsett om det klart skulle framgå att patienten sagt ja till att donera sina organ när hon dör. För patienter som däremot redan befinner sig i intensivvårdsbehandling kan vården trappas ner eller inte. Här saknas idag tydliga regler varför intensivvårds - personal har efterfrågat tydliga regler. Otydliga regler innebär att sjukhusen idag hanterar denna grannlaga fråga på olika sätt. Vissa intensivvårdsavdelningar trappar ner vårdinsatserna för patienter som inte beräknas kunna överleva medan vissa fortsätter vården för att hålla patientens organ i gott skick för att de skall kunna doneras. Från sjukvårdens håll kräver man tydligare riktlinjer. Vi får hoppas att Donationsutredningen kommer att behandla denna fråga och förhoppningsvis tydliggöra vad som gäller och att ett sådant tydliggörande kommer att innebär fler organ för donation och därmed kortare väntetider för de som väntar på en organtransplantation. Det är minsann inte bara i Sverige som det råder organbrist. Jag brukar ibland roa med mig att gå in på EU:s hemsida och se vad som där finns att läsa på detta område. Där kan man bland annat se att EU vill ha gemensamma standarder för organdonationer och transplantationer. Av statistiken framgår att ca människor i EU väntar på transplantation och att varje dag dör 12 av dessa innan de hinner få ett nytt organ. Antalet organdonationer varierar kraftigt från land till land från 35 donationer per miljon invånare i Spanien till Rumänien med endast 1 donation. Sveriges motsvarande siffra ligger på 14,5 och Norge på 23. Allt detta är förstås en skrämmande statistik och EU arbetar för att få till stånd gemensamma regler för att på så sätt utjämna de stora skillnader som undergräver patientsäkerheten och gör det svårare att hitta donatorer. Från patientföreningarnas sida önskar vi naturligtvis både vår egen Donationsutredningen och också EU all lycka i deras arbete! Frågan är minst sagt angelägen!/per Z Donationsveckan 7 13 oktober Njurmedicinskt Regionmöte i Örebro 9 10 oktober Njurföreningen Örebro län var inbjudna att deltaga under Regionmötet med njursjukvårdspersonal från hela Mellansverige samlat till Club 700 i Örebro, allt i arrangemang av ÖLL. Från föreningens sida deltog Nils Erik Berg och undertecknad. Bland många utställare, läkemedelsföretag och tillverkare av olika medicinsk utrustning, hade vi ett eget bord där vi fick tillfälle att informera om att det finns en njurpatientförening i Örebro län och om vår verksamhet. Många människor rörde sig i både utställningslokalen och i samband med de många olika föreläsningarna vilka förstås utgjorde den viktigaste delen regionmötet. Nils Erik och jag fick tillfälle att vara med vid några av föreläsningarna där någon föreläsning var teoretiskt alldeles för svår för oss medan andra var helt förståeliga och intressanta att ta del av. På kvällen var det mingel och middag på Örebro slott vilket vi däremot inte deltog i.

6 En föreläsning där vi närvarade hette: Resultat från Fokusgrupp med patienter i självdialys HD. Undersökningen hade gjorts av kurator Lotta Spansk och arbetsterapeut Gunilla Nordansjö, båda tjänstgörande vid USÖ. Fokusgrupp är en metod där en grupp personer, i detta fall självdialyserande. Det är en enkel och snabb metod där man alltså försöker mäta den självupplevda kvalitén i självdialyssituationen som den upplevs av den självdialyserande. Resultaten av undersökningen var intressanta men låter sig inte här sammanfattas. T-Journalen kommer att återkomma till denna intressanta fråga. Vi vill tro att självdialys, och dess förlängning hemdialys, är en framtida utveckling av största intresse!? En annan intressant förläsning handlade om Korrigering av hemodialyspatienters torrvikt med vägledning av bioimpedansspektroskopi vilken presenterades av en sjuksköterska vid Dialys- och aferesmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Kostnaden för Njurföreningens deltagande vid denna konferens sponsrades av Fresenius Medical Care. Vi tackar så mycket för detta! 6 Lotta och Gunilla i talarstolen Utdelning av donationskort Torsdag och fredag oktober delade vår förening ut donationskort i entréhallen vid USÖ:s huvudingång. Där passerar dagligen en strid ström av människor där vi gavs tillfälle att informera allmänheten om vikten av att ta ställning till organdonation då man avlider samt att självklart säga ja till att donera sina organ. Vi fick kontakt med många människor och fick möjlighet att informera om denna viktiga fråga. Vi noterade att de flesta människor verkligen är positiva till donation men att man dessvärre inte på något sätt gjort denna sin inställning klar. Att bära med sig ett ifyllt donationskort i sin portmonnä är ett av sätten att visa omvärlden sin inställning vilket vi nu kunde förklara. /Per Z Informationsträff omkring läkemedel Läkemedelshantering - En introduktion För patientorganisationerna är frågan om läkemedelsanvändningen en mycket viktigt aspekt. Nedanstående är i stora delar hämtat från ÖLL:s hemsida under sidan Läkemedelskommittén. Citerade delar är markerade med citationstecken. Läkemedelsterapi är den mest förekommande behandlingsformen inom sjukvården. Den snabba medicinska utvecklingen har bl. a. fört med sig ett flertal nya, men också mer potenta läkemedel. Utvecklingen av nya och mer avan-

7 7 cerade sätt att administrera läkemedel är också på frammarsch. Allt detta har i sin tur gett upphov till en explosionsartad ökning av informationsflödet samt bidragit till att hanteringen av läkemedel har blivit ett av de mest författningsreglerade områdena inom hälso- och sjukvården. Vår förhoppning är att denna interneresurs ska vara en hjälp att möta alla förväntningar och krav på kunskap inom området läkemedelshantering. Det mesta är av allmänt intresse, men ibland gäller viss information speciellt förhållandena på USÖ. Efterhand kommer vi att fylla på med speciell information även för övriga enheter. LHR:s (Länshandikapprådets) referensgrupp hade måndagen den 16 september till Brukarhuset inbjudit Leif Kronberg och Birgitta Lernhage, båda apotekare och anställda vid Läkemedelskommittén. De informerade både muntligen och illustrerat med bilder. Det gavs dessutom stort utrymmer för frågor från den vetgiriga lyssnarskaran. Det var i allt en mycket informativ stund för oss närvarande. De började med att berätta om LK:s (Läkemedelskommittén), dess organisation och uppgifter. LK vid ÖLL bildades 1970 och det finns tre lokala LK på länets sjukhus efter beslut av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bildades den nuvarande Läkemedelskommittén med sitt reglemente med anledning av Lagen om läkemedelskommittéer (SFS 1996/97:1157). - Läkemedelskommittén utses formellt av landstingsstyrelsen. - LK:s uppdrag är att vara initierande, rådgivande och stödjande. - LK arbetar med de stora läkemedelsgrupperna, som hanteras på många enheter. På hemsidan under rubriken Övergripande mål kan följande läsas: Kommitténs övergripande mål är att, som expertorgan inom områdena läkemedel och läkemedelsterapi, verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel sedd ur ett helhetsperspektiv, där patientens och samhällets bästa beaktas. Enligt Lagen om läkemedelskommittéer skall inom varje landsting finnas en eller flera läkemedelskommittéer. Kommitténs arbetsområde omfattar såväl offentlig som privat hälso- och sjukvård inom länet. Kommittén utses av landstingsstyrelsen. Kommitténs uppgifter är: att initiera och stödja att lokala terapirekommendationer inom viktiga terapi-/diagnosområden utarbetas och förankras, samt verka för att dessa rekommendationer fortlöpande revideras, att utgöra remissorgan vid framtagande av övriga terapirekommendationer, att kontinuerligt ta ställning till nya läkemedel och läkemedelsterapier, att följa utfall av framtagna terapirekommendationer, samt ge förskrivarna återkoppling på förskrivningsmönster, att ansvara för att förteckning över av kommittén rekommenderade läkemedel

8 8 utarbebetas, varvid dess ändamålsenlighet och pris beaktas i syfte att stärka förskrivarnas kostnadsmedvetenhet, att initiera, utarbeta, eller låta utarbeta, riktlinjer för säkerheten i läkemedelshanteringen att medverka till att hälso- och sjukvårdspersona fortlöpande vidareutbildas i läkemedelsfrågor, att stimulera rapportering av läkemedelsbiverkningar, att initiera uppföljning av patienternas användning av läkemedel, att verka för god patientinformation och för att egenvårdsråd utarbetas och sprids till allmänheten, att som expertorgan inom läkemedelsområdet, medverka i handläggning av upphandlingsärenden, samt att i övrigt fullgöra de uppgifter som, enligt landstingsstyrelsen eller dess hälso- och sjukvårdspolitiska delegation, ankommer på kommittén. Vid sidan av LK finns 25 expertgrupper med totalt ca 80 personer från sjukvårdens olika yrkesgrupper involverade och dessa personer utses på frivillig basis. Några av dessa grupper är t.ex. Grupp C Hjärta/kärl, Grupp D- hud, Grupp N Neurologi m.fl. Expertgrupperna är de som lämnar information till det som skrivs in i skriften Rekommenderade läkemedel som ÖLL ger ut vartannat år där nästa upplaga (med nr 22) kommer att ges ut i mars Nuvarande upplaga gäller för åren Nyheter från ÖLL beträffande läkemedel ges ut i en tidning som sedan tas med i skriften Rapport om läkemedel som kommer ut 6 gånger/år. Övriga publikationer som ges ut av ÖLL är Rapport om Antibiotika, Sov gott och Handla klokt. Den senare skriften vänder sig till oss patienter och handlar om bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa och ges ut i samarbete mellan landstinget och Apoteket. Den är på 7 sidor med lättläst text. De båda apotekarna informerade vidare om att Aktuell läkemedelslista får man endast av sin behandlande läkare som är att skilja från listan Mina sparade recept som man får från apoteket. Den senare listan behöver inte vara garanterat aktuell eftersom på den listan finns alla ens på recept utskrivna läkemedel där recepten ännu inte gått ut vilket innebär att där kan finnas med läkemedel som man har slutat med. Även listan Aktuell läkemedelslista kan vara felaktig i och med att Apoteket kan byta ut den av läkaren förskrivna medicinen om det finns en likadan men till lägre kostnad. Alla vi patienter som har många olika läkemedel känner numera väl till detta med utbyte av läkemedel till något med samma innehåll men där tabletterna kan se ut på ett helt annat sätt, både till form och färg. Annan intressant information var att långtidsstudier av läkemedels effekt nästan aldrig sträcker sig över en period på 10 år, oftast kortare tid. Det finns dessutom inga studier vad gäller läkemedelseffekt hos multisjuka. Studier av läkemedels effekt utförs

9 9 förvånande nog nästan alltid av läkemedelsfabrikanterna själva eftersom sådana studier är mycket dyra att genomföra och att pengar för sådana studier knappast finns hos det allmänna. Hur många av oss storkonsumenter av läkemedel känner till denna omständighet?/per Z Nytt från Njurförbundet Webshop och varumärke Njurförbundet kommer inom kort att lägga ut en webshop kopplad till förbundets hemsida. Till en början kommer två olika njurformade konstverk i glas, designade av Pamela Lindgren, att ligga ute till försäljning. Glasnjurarna tillverkas vid Skrufs glasverk i Småland. Förbundet kommer samtidigt att lansera ett särskilt varumärke, You & Me, som ska vara direkt kopplat till de produkter som förbundet kommer att sälja. Det är förbundsstyrelsens förhoppning att webshopen ska ge förbundet god PR och samtidigt medverka till att öka förbundets intäkter till verksamheten. Annons om glasnjurar och priser för dessa finns i Njurfunk nr Workshop om organdonation Som tidigare beslutats skall en workshop om donationsfrågor arrangeras när vi har mer kunskap om de förslag som den pågående Donationsutredningens kommit fram till. Samverkan med kuratorer Fram till för något år sedan hade förbundet en samverkan med en referensgrupp för kuratorer inom njursjukvården. Samarbetet kommer att återupptas med ett par möten per år för att utbyta erfarenheter och via grupp-mail förmedla information till kuratorer ute i landet och ta emot förslag till frågor att behandla. Nationella riktlinjerför njursjukdom Njurförbundet har sänt begäran till Socialstyrelsen om nationella riktlinjer för vården av njursjuka. Socialstyrelsen har besvarat förbundets begäran att det för närvarande saknas resurser att utveckla nationella riktlinjer för nya grupper. Förbundet kommer att fortsätta att driva frågan eftersom nationella riktlinjer kan medverka till att skapa en jämlik njurvård i landet. Tyvärr har Socialstyrelsen hittills besvarat skrivelsen negativt. Väntelista för transplantation Njurförbundet har till Socialstyrelsen även lämnat in en skrivelse med anledning av frågan om gemensam väntelista för transplantation i hela landet. Statistik visar att det är stora skillnader i tillvaratagande av organ i skilda delar av landet vilket påverkar väntetiderna på landets fyra transplantationsenheter. Här skall tilläggas att Örebro läns landsting i detta avseende inte utmärker sig på något negativt sätt. Socialstyrelsen har besvarat denna skrivelse med att Socialstyrelsen inte kan gå in i ett område som regleras av det kommunala självbestämmandet. Förbundet kommer att driva frågan vidare.

10 10 Manual för sjukskrivning Njurförbundet har engagerat Nils Grefberg, som har lång erfarenhet som överläkare för njurmedicin i Växjö, att ta fram i samråd med andra njursjukvårdsexperter en manual för sjukskrivning vid njursjukdom. I Njurfunk efterlyser förbundet erfarenheter av de situationer då sjukskrivningsreglerna i olika situationer fungerat illa för njursjuka. Här ankommer det också på oss förtroendevalda inom regionföreningarna att, när sådan information om problem av detta slag kommer oss till känna, föra sådan kunskap vidare till Njurförbundets kansli. Proteinreducerad kost vid nedsatt njurfunktion Proteinreducerad kost är något som en del njursjuka kommer i kontakt med innan det blir aktuellt med dialys. Protein är ett viktigt näringsämne som finns i maten. När proteinet bryts ner bildas slaggprodukter i kroppen som utsöndras via njur - arna. När njurarnas funktion är nedsatt minskar också förmågan att utsöndra slaggprodukter. Detta kan leda till symtom som t ex dålig aptit, illamående, trötthet och ibland även klåda. För att minska dessa symtom och bibehålla kvarvarande njurfunktion så länge som möjligt kan man äta mindre av proteinrik mat och mer av mat som innehåller lite eller inget protein, s k proteinreducerad kost. Det har visat sig att många patienter med kraftiga uremiska symptom innan dialysbehandling kan hållas i princip symptomfria i månader och ibland t o m år med en proteinreducerad kost. Sådan kost ordineras och följs alltid upp av patientens njurläkare. Det ordinerade proteinintaget är individuellt, och beror bl a på patientens vikt och typen av njursjukdom, men en vanlig ordination nuförtiden är ett intag av maximalt 60 g protein per dygn. Tillsammans med dietisten får man lära sig att hantera de praktiska ordinationerna. Problemet med att bli ordinerad proteinreducerad kost är, tycker jag, trots dietisters vägledning, att informationen om denna typ av diet är mycket knapphändig. Man skulle ju kunna tänka sig att det i denna tid av ett oändligt informationsflöde i cyberrymden skulle finnas mycket kunskap att inhämta där men så är tyvärr inte fallet. För trots information om vad man bör och inte bör äta så finns det en stor fråga som kvarstår. Eftersom proteinet är en stor del av det näringsämne som gör den friska människan mätt i ett välbalanserat kostintag så hamnar man som patient satt på proteinreducerad kost inför dilemmat hur man håller sig mätt på ett minimalt intag av protein? En proteinreducerad kost innebär att det finns ett antal livsmedel man ska äta så lite som möjligt av och ett antal livsmedel som man i princip kan äta obegränsade mängder av. Alla livsmedel kan även fortsätt - ningsvis egentligen ingå i kosten, men de mer proteinrika som kött, fisk, kyckling, ägg, mjölk och ost bör man bara äta små portioner av. Hur kompenserar man då bristen på protein i denna kost? För att kunna hålla sig mätt hela dagen så får man byta ut den proteinrika delen av kosten mot kolhydrater och fettrika livsmedel som potatis, pasta, ris, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Det har visat sig att det faktiskt finns vissa patienter med njursvikt som självmant, utan att de ofta är medvetna om det,

11 11 börjar äta en mindre mängd protein på grund av illamående och aptitlöshet. Så ibland kanske läkarordinationen handlar mer om att öka energiintaget än att minska proteinintaget. En kost som innehåller mycket energi förebygger muskelnedbrytning hos den njursjuke. Att bryta ned och förbränna muskelmassan ger nämligen samma uremiska symtom som en proteinrik kost. Det är därför också viktigt att den proteinreducerade kosten berikas med större mängd fett. Man bör därför vara generös med olja, smör och grädde i sin matlagning. Ett klokt val kan vara att utnyttja en del av den begränsade mängden mejeriprodukter och ägg i själva matlagningen för att få maximal effekt för en komplett näringsriktig måltid. Detta ser ganska enkelt ut på papperet men kan vara svårare att praktisera i verkligheten. Det kan vara en svår utmaning för en sjuk människa att orka med att börja laborera med kosten för att uppnå optimala värden. Det tips som oftast ges är att man fortsättningsvis ska äta halvportion av de proteinrika livsmedlen och sedan kompensera med mer av de proteinfattiga. Det kan vara en svår omställning ur rent smakmässig synvinkel. Ett personligt tips som jag själv praktiserade är därför istället att, om man är hyfsat intresserad av matlagning, lära sig så mycket som möjligt om den exakta proteinhalten i de livsmedel man använder och därigenom skapa egna recept av vanligtvis även proteinrika maträtter. Det kan t ex handla om att i köttfärssås byta ut nötfärs mot blandfärs, dryga ut såsen med mera tomater, morötter och rotselleri och kompensera med färska och torkade örtkryddor. Min erfarenhet är att med lite intresse och en stor portion vilja kan man skapa intressanta och smakrika proteinreducerade maträtter. /Mikael Löwengren Receptförslag på ungnsgratinerad falukorv (4 portioner) 1 kg oskalad potatis 4 äggulor smör muskot (om du gillar det) salt peppar Ugnsstek den oskalade potatisen. När potatisarna är färdiga delar ni dom i två delar och gröper ut inkråmet och lägger det i en kastrull. Mosa det till puré med elvisp eller dylikt. Blanda i ett par ordentliga klickar med smör, 4 äggulor, salta och peppra efter smak och dra några riv på en muskotnöt om du gillar det. Rör om och tillsätt 2 dl vispad grädde under vispning. Smöra en gratängform, lägg purén i den, häll över 200g smält smör och grädda hastigt i het ugn. Servera med korv, köttbullar eller vad du vill ha till./mikael Löwengren

12 12 inbjuder till.. JULBORD TID: lördagen den 30 november 2013 kl (OBS dag och tid!). PLATS: Margaretas festvåning, Drottninggatan 19. Örebro. PRIS: Medlemmar betalar 200 kr inkl. glögg, lättöl alt vatten. Icke medlemmar betalar 350 kr. Har Du någon anhörig som vill stödja föreningens verksamhet genom att bli medlem för 2013/14? För att få julbordsrabatt, måste medlemsavgiften (200 kr) vara vår kassör tillhanda senast den 15 november på plusgiro: (Njurföreningen Örebro län). Anmälan Anmälan till julfesten är bindande. Du anmäler Dig genom att sätta in 100 kr på föreningens postgiro, se ovan! Vid ankomsten betalar Du resterande belopp. Glöm ej att på postgirotalongen ange namn, hur många som kommer samt telefonnummer och på talongen ange Julbord. Vid ev. förhinder pga sjukdom anmäl detta genast till Per Zimmerman, alt Din anmälan vill vi ha senast fredagen den 18 november genom att anmälningsavgiften på 100 kr då finns inne på föreningens pluskonto! Välkomna till en stunds trevlig samvaro och till god mat! Vi har bokat 25 platser så det kommer att fungera så att först till kvarn får först mala. Styrelsen tillönskar alla medlemmar och anhöriga en riktigt GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR!

År 2015 Nr 1 februari

År 2015 Nr 1 februari 1 T-Journalen År 2015 Vinterfrukt? Nr 1 februari Foto: Per Z OBS!! På sid 11 finns inbjudan till ÅRSMÖTE söndag den 8 mars kl. 12.00! Med detta nummer medskickas även inbetalningskort för medlemsavgift

Läs mer

T-Journalen. Sångsvanar går in för landning vid Tysslingen den 24 mars 2014

T-Journalen. Sångsvanar går in för landning vid Tysslingen den 24 mars 2014 1 T-Journalen År 2014 Nr 2 april/maj Sångsvanar går in för landning vid Tysslingen den 24 mars 2014 Foto: Per Z OBS! Medlemsutflykt lördagen den 24 maj till Askersund och Stjärnsunds slott. Om anmälan,

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Årgång 2011 Nr 3 september Något av innehållet i detta nr: särskild inbjudan på sid 16. Vad mer finns att läsa i detta nummer? sid 2-3 sid 4 sid 3-9

Årgång 2011 Nr 3 september Något av innehållet i detta nr: särskild inbjudan på sid 16. Vad mer finns att läsa i detta nummer? sid 2-3 sid 4 sid 3-9 1 T-Journalen Årgång 2011 Något av innehållet i detta nr: Nr 3 september Varför denna bild på vårt vackra slott? På sid 16 kan Du läsa mer om den medlemsträff som äger rum lördagen den 8 oktober med rundvandring

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

KostMedMera. www.kostmedmera.se

KostMedMera. www.kostmedmera.se Måndag: Thailändsk röd curry-kyckling 600 g kycklinglårfilé 10 cm purjolök eller kokosfett Röd currypasta (burk på hyllan med utländsk mat) 1 burk kokosmjölk Thailändsk fisksås Limesaft 400 g broccoli

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 650 gram kycklingfilé Ca 800 gram torskrygg 3 Hej! Den här veckan hittar du en spännande rätt med raw currysås och grönsakspasta på menyn.

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

T J O U R N A L E N. År 2009 Nr 4 - november. Rynningeviken som den såg ut i samband med medlemsträffen till Naturens Hus lördagen den 26 september

T J O U R N A L E N. År 2009 Nr 4 - november. Rynningeviken som den såg ut i samband med medlemsträffen till Naturens Hus lördagen den 26 september 1 T J O U R N A L E N År 2009 Nr 4 - november Rynningeviken som den såg ut i samband med medlemsträffen till Naturens Hus lördagen den 26 september Innehållet i detta nr av T-Journalen: Ordförandens synpunkter

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

En Lättare Vecka v.19

En Lättare Vecka v.19 v.19 MÅNDAG Ost & tomatgratinerad falukorv med stuvade makaroner TISDAG Fiskbiff med mos och kall sås ONSDAG Ritas köttfärssås TORSDAG Laxsoppa med en touch of thai FREDAG Vegetarisk wok LÖRDAG Klassiska

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Quiche Lorraine. Näringsinformation Per portion: 810 kcal 30 g protein

Quiche Lorraine. Näringsinformation Per portion: 810 kcal 30 g protein Recept Quiche Lorraine Ingredienser 3 portioner 2 ägg 100 g riven ost 200 g färdig mördeg, färdig degmix 100 g hackad bacon 1 matsked olja Per portion: 810 kcal 30 g protein Värm ugnen till 170 grader.

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Bränningevägen 12 120 54 Årsta SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24 Spätta med rödlöksgremolata vecka 24 inspiration Spätta med rödlöksgremolata Ett utsökt fiskrecept där rödlöksgremolata serveras som tillbehör. Den fräscha gremolatan får smak av persilja, citron och lök

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta kg potatis, Grönsaker rödlök gul lök vitlök paprika blomkål chilipeppar citron kruka dill knippe rädisor ask babyspenat kg morötter,,,, Hej! Välkomna till

Läs mer

Årgång 2010 Nr 4 oktober/november Något av innehållet i detta nr:

Årgång 2010 Nr 4 oktober/november Något av innehållet i detta nr: 1 T-Journalen Årgång 2010 Nr 4 oktober/november Något av innehållet i detta nr: Vad skall vi göra med kroken? Eller man skall väl smida medan järnet är varmt? På sid 10 får ni förklaring på denna något

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.28 Recept Kött/fisk Ca 600 gram kycklingfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 550 gram falukorv Ca 500 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkotlett 1 2 3 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1 pkt ris

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor!

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Vecka 4,4 port Monikas dagarskasse! Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Här finns både välkända och klassiska goda smaker samt mindre kända smaker i nytänkande rätt. Min personliga favorit

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42 Lammkorv med linser och rostad potatis vecka 42 familj Lammkorv med linser och rostad potatis cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2527 kj/ 606 kcal. Protein 25,6 g. Fett 28,1 g. Kolhydrater

Läs mer

Veckans middagsrecept!

Veckans middagsrecept! Vi levererar din nya livsstil. VECKA 19 Veckans middagsrecept! Här kommer veckans recept, omsorgsfullt sammansatta av vår kock Karin Andersson och näringsberäknade av vår dietist Sierra de Goldsmith. Smaklig

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Recept till Nutrison Powder

Recept till Nutrison Powder Recept till Nutrison Powder Nutrison Powder Nutrison Powder är ett komplett och balanserat berikningspulver som kan användas för att höja energi- och näringsinnehållet i maten. Denna receptbroschyr kan

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 00 gram räkor Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta mm pkt glasnudlar Hej! Välkomna till en ny vecka fylld av spännande smaker från världens

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till 12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till Grönsaker perfekta till fisk är en härlig blandning gjord på grillad aubergine, svarta bönor, sugar snap peas och tomater. FISK I FOLIE 1 portion

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

Smör. ALLT blir godare med

Smör. ALLT blir godare med Smör Folk har varit lite smör-rädda, men nu är fett hett igen och vår gula vän är tillbaka i köket. Ylva Porsklev berättar varför vi ska älska en av våra bästa smakförstärkare. ALLT blir godare med Av

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1 Vecka 47,4 port Monikas -dagarskasse! Varmt välkomna till en riktigt god, lättlagad och spännande vecka! Här finns vardagsfavoriter som kyckling, färsbiffar och fisk fast på lite annorlunda vis. De baconlindade

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Passalbladet November 2013

Passalbladet November 2013 Passalbladet November 2013 Månadens recept Hej på er alla Passalare! Pumpasoppa Nu har jag, Lena, fått äran att skriva här i Passalbladet. Jag vill uppmärksamma er alla på att Passal har fått en ny hemsida.

Läs mer

Pasta med krämig vitlökssås och kräftstjärtar. Kyckling tandoori. Falukorv caprese. Sötpotatis- och kikärtsgryta

Pasta med krämig vitlökssås och kräftstjärtar. Kyckling tandoori. Falukorv caprese. Sötpotatis- och kikärtsgryta Vecka 48 Pasta med krämig vitlökssås och kräftstjärtar Kyckling tandoori Falukorv caprese Sötpotatis- och kikärtsgryta Laktosfria kassen är för dig som känner som jag, att det är viktigt med smak, gärna

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v. Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkarré Ca 000 gram kycklingben Recept Potatis/ris/pasta mm kg fast potatis, Grönsaker gul lök vitlök 500 gram morötter 500 gram palsternackor

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Vår huvudsponsor Program Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Yvonne Lundholm 2014-10-01 STORT TACK till våra sponsorer Huvudsponsor Fresenius Medical Amgen Hospira Nordic MSD Baxter/Gambro

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

5 dagar. Ingredienser v 41. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 41. Köp gärna med fler matvaror!

5 dagar. Ingredienser v 41. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 41. Köp gärna med fler matvaror! 5 dagar v 1 Recept Kött/fisk Ca 600 gram torskfilé Ca 500 gram nötfärs 1 falukorv 700 gram tunnskivad kycklingfilé 1 2 5 Potatis/ris/pasta 900 gram potatis 1 Hej! Vi inleder denna oktobervecka med vår

Läs mer

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept 1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Proteinreduceradkost. Då och nu. Sigrid Wegener 1505

Proteinreduceradkost. Då och nu. Sigrid Wegener 1505 Proteinreduceradkost Då och nu Proteinreducerad kost Grundsyfte: Minska symtom av uremi, bättre välbefinnande Upprätthålla bra nutritionsstatus Livsuppehållande och den enda behandlingen innan Dialys och

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Medlemsavgiften för 2013 Ansökan till föreningens fond

Medlemsavgiften för 2013 Ansökan till föreningens fond 1 T-Journalen År 2013 Nr 1 januari Dags för årsmöte söndagen den 10 mars! Kallelse/inbjudan finns på sista sidan! Skidtur i Kilsbergen Foto: Malin H Mer av T-Journalens innehåll i detta nr: Sid 2-3; ordföranden

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram fläskkotlett Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta kg potatis Hej! Stekta lax med het majs- och zucchinisallad får

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer