Barnomsorgs- penning

Transkript

1 Barnomsorgs- penning Är det möjligt på Åland? En utredning om möjligheterna att införa en barnomsorgspenning Mariehamn den 30 juni 2004 Anthonio Salminen

2 Innehållsförteckning 1. Uppdraget Sammanfattning Bakgrund Lagstiftningsbehörigheten Förmåner och stöd till barnfamiljer Barnbidrag Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningar Stöd för vård av barn i hemmet ("hemvårdsstödet") Daghem och familjedagvård Barnomsorgspenning enligt utredningens förslag Antalet barn i åldern 0-6 år minskar Färre födda och flera döda gör att födelsenettot minskar Kommunernas kostnader för barnomsorgen ökar Antalet barn inom kommunal barnomsorg Sysselsättningen Utredningens förslag Förslaget med 1 fast belopp Förslaget med 2 fasta belopp (rekommenderas av utredningen) Förslaget med 4 fasta belopp Skillnader mellan förslagen Konsekvenser av införande av en barnomsorgspenning Konsekvenser för barn Konsekvenser för föräldrar Konsekvenser för kommuner Konsekvenser för jämställdheten Konsekvenser för miljön Skillnader mellan barnomsorgspenning och "hemvårdsstöd" Sammanfattning av dagens "hemvårdsstöd" Jämförelse mellan "hemvårdsstödet" och barnomsorgspenning Slutsatser...18 Bilagor (förslag till lagtexter)...18 Alternativ 1 (med 1 fast belopp)...19 Alternativ 2 (med 2 fasta belopp)...22 Alternativ 3 (med 4 fasta belopp)

3 En utredning om möjligheterna att införa en barnomsorgspenning 1. Uppdraget I landskapsregeringens handlingsprogram ingår att "Barnomsorgslagen förnyas och möjligheten att införa barnomsorgspenning utreds". Den 16 mars 2004 beslöt Ålands landskapsstyrelse att anlita den enskilda firman MANICKEN/Anthonio Salminen för att "Utreda möjligheterna att införa en barnomsorgspenning". Utredningen skulle vara slutförd senast den 30 juni Ålands statistik och utredningsbyrå, FPA i Mariehamn och Mariehamns stads barnomsorgskansli har bistått utredningen genom att leverera statistiska uppgifter. Lagberedningen inom landskapsregeringen har bistått utredningen i framtagning av förslag till lagtexter. 2. Sammanfattning Utredningen konstaterar att det är möjligt att införa en lag om barnomsorgspenning på Åland. Enligt punkten självstyrelselagen har landskapet behörighet i frågor som gäller socialvård och till detta område räknas bland annat barnomsorg och stöd för vård av barn i hemmet. Utredningen föreslår vidare att detta genomförs genom att det införs en ny landskapslag om barnomsorgspenning enligt alternativ 2 i utredningen och att landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet /50 (det så kallade hemvårdsstödet) upphävs. Utredningen rekommenderar alternativ 2 eftersom detta alternativ förväntas ge barnfamiljerna bäst möjligheter att vårda barnet i hemmet. Genom det nya lagförslaget utökas det så kallade "hemvårdsstödet" väsentligt så att möjligheten till stöd gäller ända tills barnet börjar i skolan. En annan viktig förändring är att stödbeloppet föreslås gälla per barn och att beloppen justerats så att olika former av barnomsorg värderas på ett mer likvärdigt sätt. Genom förändringen skulle väsentligt fler barnfamiljer få förbättrade möjligheter att vårda sina barn i hemmet och utredningen betonar att för varje familj som vill detta och också utnyttjar den nya möjligheten så förbättras levnadsvillkoren. Valfriheten gör att välfärden ökar eftersom ingen familj heller förlorar sin rätt att istället välja kommunal barnomsorg. 3

4 3. Bakgrund Samhället stöder barnfamiljer på flera olika sätt under barnets uppväxt. Vissa stöd gäller enbart i en viss bestämd situation och under en kort tid (ex. moderskapspenningen) medan andra stöd gäller mer generellt och under en lång tid (ex. barnbidraget). Det finns flera stöd som det finns skäl att beakta då man planerar införande av en barnomsorgspenning. De viktigaste stöden sammanfattas i punktform nedan. För barn under 1 år finns stöd i form av moderskaps-, föräldra- eller partiell föräldrapenning eller faderskapspenning. År 2002 var kostnaderna cirka 3,1 miljoner euro och dessa finansieras via staten. För barn under 3 år finns stöd i form av "hemvårdsstöd". År 2002 var kostnaderna cirka 2,4 miljoner euro och dessa finansieras via kommunerna. För barn under 7 år finns stöd i form av den subjektiva rätten till kommunalbarnomsorg. År 2002 var kostnaderna cirka 12,8 miljoner euro och dessa finansieras via kommunerna. För barn under 17 år finns stöd i form av barnbidrag. År 2002 var kostnaderna cirka 8,2 miljoner euro och dessa finansieras via landskapsregeringen. Utöver detta har utredningen beaktat vissa detaljuppgifter om kostnader och dylikt inom barnomsorgen samt vissa relevanta uppgifter om befolkningen. 3.1 Lagstiftningsbehörigheten Lagstiftningsbehörigheten inom den sociala sektorn är delad mellan landskapet och riket. Enligt punkten självstyrelselagen har landskapet behörighet i frågor som gäller socialvård. Till socialvården räknas förutom egentlig socialvård även bland annat barnomsorg, barnbidrag, moderskapsunderstöd och stöd för vård av barn i hemmet. Enligt 29 1 mom. 3 punkten självstyrelselagen har riket behörighet i frågor som gäller socialförsäkring. I begreppet socialförsäkring inräknas bl.a. lagstiftningen om moderskaps-, faderskaps och föräldraledighet. 3.2 Förmåner och stöd till barnfamiljer Barnbidrag För barn som är bosatta på Åland betalas barnbidrag tills barnet fyllt 17 år. Barnbidraget är graderat efter antalet barn i familjen och betalas enligt följande: för det första barnet för det andra barnet för det tredje barnet för det fjärde barnet 105,45 euro/mån 133,20 euro/mån 168,36 euro/mån 190,56 euro/mån 4

5 för det femte barnet och för ytterligare barn 225,71 euro/mån Till ensamförsörjare betalas ett tillägg på 37 euro/mån för varje barn Rätt till förhöjt barnbidrag för ensamförsörjare har barnbidragstagare som inte är gift eller sammanboende vid ingången av betalningsmånaden eller som före utbetalningsmånaden har separerat från sin make/maka/sambo i syfte att upphöra med samlevnaden Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningar När ett barn föds har föräldrarna lagstadgad rätt till ledighet och dagpenning. Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen (=föräldradagpenningarna) från FPA ersätter arbetstagaren för utebliven löneinkomst under föräldraledigheten. De som saknar inkomst garanteras grundtrygghet under föräldraledigheten (dagpenningen är minst 11,45 /dag). En förälder med en löneinkomst på /månad får en dagpenningen på cirka 75 /dag eller cirka /månad vilket motsvarar cirka 65% av den tidigare löneinkomsten. Moderskapspenning i 105 vardagar Föräldrapenning i 158 vardagar till mamman eller pappan vid fler barn + 60 för varje barn Faderskapspenning totalt i 18 vardagar under moderskaps- och föräldrapenningperioden vardagar omedelbart efter föräldrapenningsperioden om fadern tar ut åtminstone de 12 sista dagarna av föräldraledigheten Stöd för vård av barn i hemmet ("hemvårdsstödet") Efter föräldrapenningperioden har barnets mor eller far rätt till vårdledighet för att hemma ta hand om sitt barn tills det att barnet fyller 3 år utan att arbetsgivaren kan säga upp arbetsförhållandet. Efter vårdledigheten, när barnet fyllt 3 år, har arbetstagaren rätt att återvända till sitt tidigare arbete. Om barn under 3 år sköts någon annanstans än kommunens barnomsorg kan man söka om hemvårdsstöd för barn. År 2002 var kommunernas kostnader för hemvårdsstödet 2,4 miljoner euro eller 15,8% av kommunernas totala barnomsorgskostnader som var 15,2 miljoner euro. 5

6 3.2.4 Daghem och familjedagvård För att göra det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera har man skapat ett system av barnomsorg det vill säga vård av barn utanför hemmet. Hemkommunen är enligt lag skyldig att ordna barnomsorg för barn under skolåldern. Normalt ordnas detta antingen som vård i daghem eller i familjedaghem. I daghemmen sköts barnen beroende på hur gamla de är i grupper av olika storlek med flera yrkesutbildade skötare. En barnträdgårdslärare (förskollärare) ansvarar för pedagogiken. Inom familjedagvården sköter en familjedagvårdare i sitt hem en grupp som består av några barn ibland ingår också familjedagvårdarens egna barn i gruppen. Förutom kommunal barnomsorg kan det finnas privata (enskilda) daghem. År 2002 var kommunernas kostnader för daghemsplatser sammanlagt 11 miljoner euro vilket motsvarar 72,4 % av kommunernas samtliga kostnader för barnomsorg. Kommunernas kostnader för familjedagvård och lekparker var år 2002 cirka 1,8 miljoner euro eller 11,8 % av kommunernas samtliga kostnader för barnomsorg. Tabell1 År 2002 Kostnad (1000 ) Andel Daghem ,4 % Hemvårdsstöd ,8 % Familjedagvård och lekparker ,8 % Summa ,0 % 3.3 Barnomsorgspenning enligt utredningens förslag En barnomsorgspenning är en ekonomisk ersättning som betalas ut till vårdnadshavare som stöd för vård av barnet i hemmet. En förutsättning för att erhålla stödet är att barnet har rätt till kommunalt finansierad barnomsorg men inte utnyttjar rätten. Barnomsorgspenningens belopp baseras på kommunernas medelkostnad för barnomsorg. 3.4 Antalet barn i åldern 0-6 år minskar Den fanns det barn i åldern 0-6 år på Åland. Antalet barn i denna ålder har minskat varje år sedan år 1994 då det fanns barn. I medeltal har minskningen varit -38 barn per år. Under perioden 1985 fram till 1994 var trenden den motsatta, då ökade antalet barn med i medeltal +39 barn per år. De senaste årens minskningar har dock ätit upp de tidigare ökningarna och ifjol var antalet barn exakt lika lågt som det var år

7 Figur 1 Antalet barn i åldern 0-6 år mellan åren 1985 och Antal barn Årtal Mariehamn -Landsbygden -Skärgården Åland Diagrammet visar att antalet barn under skolåldern minskat med 341 barn eller -15 % de senaste 9 åren. 3.5 Färre födda och flera döda gör att födelsenettot minskar De senaste 53 åren har antalet födda varierat mellan 247 och 382. Ifjol föddes det 262 barn vilket är klart lägre än medeltalet som varit 304 barn per år. Under samma period har antalet döda varierat mellan 192 och 297. Ifjol var antalet döda 266 vilket är högre än medeltalet som varit 237 döda per år. Födelsenettot, som är skillnaden mellan antalet födda och döda, har varit positivt alla år under hela 53-årsperioden utom åren 1999 och 2003 då det var negativt (-10 respektive -4). Trenden i födelsenettot är fallande (-1,2 per år) genom att antalet födda minskar (-0,8) och antalet döda ökar (+0,4). 7

8 Figur 2 Födelsenettot åren 1951 till y = -0,8387x + 326, Antal y = 0,3925x + 226, y = -1,2312x + 100, Årtal Födda.. Döda.. Födelsenetto.. Linjär (Döda..) Linjär (Födda..) Linjär (Födelsenetto..) Födelsenetto har varit positivt de senaste 53 åren med undantag för åren 1999 och I slutet av 1980-talet ökade barnafödandet markant men sedan toppen 1990 är trenden i barnafödandet klart negativ (-6,5 barn/år). 3.6 Kommunernas kostnader för barnomsorgen ökar Kommunernas sammanlagda kostnader för barnomsorgen har ökat mycket kraftigt de senaste 17 åren. Mellan åren 1985 och 2002 steg kostnaderna från 5,3 till 15,2 miljoner euro per år vilket är nära på en tredubbling (+186 %). Kostnaderna har i medeltal ökat med euro/år. 8

9 Figur 3 Driftskostnader i tals för barnomsorgen i 2002 års priser y = 645,12x , tals euro Årtal Mariehamn -Landsbygden -Skärgården Åland Linjär (Åland) Sedan år 1993 är landsbygdens kostnader för barnomsorg högre än Mariehamn. Även den specifika kostnaden per barn i åldern 0-6 år har ökat mycket kraftigt. Mellan åren 1985 och 2002 steg denna kostnad från till euro per barn vilket är en ökning med eller + 177%. Kostnaden för år 2002 motsvarar 621 euro per barn och månad. Figur 4 Driftskostnader per barn i åldern 0-6 år i år 2002 års priser Euro per år Årtal Mariehamn -Landsbygden -Skärgården Åland Av diagrammet framgår att kostnaderna för barnomsorg under lång tid varit cirka euro högre per barn och år i Mariehamn än i skärgårds och landsbygdskommunerna. 9

10 3.7 Antalet barn inom kommunal barnomsorg Andelen barn i åldern 0-6 som finns i kommunal barnomsorg är 71 % vilket betyder att 29 % av barnen vårdas hemma. Nästan alla barn som är under 1 år vårdas hemma genom föräldraförsäkringen och cirka hälften av alla 1- och 2-åringar vårdas hemma via hemvårdsstöd. Nästan samtliga övriga barn (3 år eller äldre) nyttjar en kommunalt finansierad barnomsorgsplats fram till att de börjar skolan. Årtal Antal barn 0-6 år Varav i kommunal barnomsorg I procent 66 % 70 % 71 % 72 % 72 % 73 % 71 % 3.8 Sysselsättningen Mellan år 1970 och år 2000 ökade sysselsättningsgraden bland kvinnor från 48,3 % till 76,3 % eller med +28 procentenheter. Under samma tid sjönk sysselsättningsgraden bland män från 82,5 % till 77,2 % eller med -5,2 procentenheter. Mellan år 1980 och år 2000 ökade antalet anställda inom den offentliga sektorn med personer eller med 81 % (från till ). Under samma period ökade antalet anställda inom den privata sektorn med eller 51 % (från till 8.441). 10

11 4 Utredningens förslag Utredningen föreslår att det införs en barnomsorgspenning på Åland och att barnomsorgspenningens belopp baseras på den enhetskostnad som erhålls då man fördelar kommunernas totala driftkostnader för barnomsorgen med det totala antalet barn under skolåldern (0-6 år). År 2002 var denna enhetskostnad 621 euro per barn. I utredningens olika alternativ till barnomsorgspenning har beloppen baserats på ovanstående enhetskostnad men sedan justerats så att de förväntade förändringarna blir kostnadsneutrala för kommunerna. Enligt utredningens beräkningar kommer inte kommunernas sammanlagda kostnader för barnomsorg att öka genom införande av en barnomsorgspenning. Utredningen innehåller tre olika förslag till barnomsorgspenning: ett alternativ med 1 fast belopp ett alternativ med 2 fasta belopp ett alternativ med 4 fasta belopp Huvuddragen i alternativen presenteras nedan. Lagtexterna finns som bilagor till utredningen. Gemensamt för alla tre alternativ är att de främjar nedanstående syfte med familjepolitiken. Syftet med familjepolitiken är skapa goda levnadsvillkor för föräldrar och barn vilket i förlängningen gynnar hela samhället. Genom att stöda föräldrarna i deras omsorg om barnet främjas barnets bästa. Det mest grundläggande för barnets bästa är en varaktig och stabil relation till föräldrarna. Barn som växt upp under trygga och harmoniska förhållanden blir själva en dag goda föräldrar och samhällsmedborgare. Goda levnads- och uppväxtvillkor fortplantas på så sätt från generation till generation. Familjepolitiken bygger på att det är föräldrarna som vet sina barns bästa och bör därför präglas av valfrihet och möjligheter till ett aktivt föräldraskap. Alla former av barnomsorg skall utgå ifrån barnets bästa och bör ges samma förutsättningar och värderas lika. En barnomsorgspenning är ett viktigt medel för att uppnå valfrihet, barns bästa och goda levnadsvillkor som är det övergripande syftet med familjepolitiken. 11

12 4.1 Förslaget med 1 fast belopp I detta alternativ föreslås barnomsorgspenningen vara 610 euro per barn och utbetalas till vårdnadshavare till barn som har subjektiv rätt till barnomsorg men som inte alls utnyttjar den. För två barn skulle den sammanlagda barnomsorgspenningen bli euro per månad eller sammanlagt euro per år. Alternativet med 1 fast belopp Barnomsorgspenning Barn 1-7 år Hel 610 Halv Förslaget med 2 fasta belopp (rekommenderas av utredningen) I detta alternativ föreslås barnomsorgspenningen vara 540 eller 270 euro per barn beroende på i vilken grad barnet utnyttjar sin subjektiva rätt till barnomsorg. För barn som inte alls utnyttjar barnomsorg utbetalas helt belopp och för barn som utnyttjat högst en halvtidsplats utbetalas halvt belopp För två barn skulle den sammanlagda barnomsorgspenningen bli euro per månad eller sammanlagt euro per år. Alternativet med 2 fasta belopp Barnomsorgspenning Barn 1-7 år Hel 540 Halv Förslaget med 4 fasta belopp I detta alternativ föreslås barnomsorgspenningen vara graderad dels enlig barnets ålder och dels enligt i vilken grad barnet inte utnyttjar den subjektiva rätten till barnomsorg. För barn som inte alls utnyttjar barnomsorg utbetalas helt belopp och för barn som utnyttjat högst en halvtidsplats utbetalas halvt belopp. För barn under 3 år är beloppen 630 respektive 315 euro per månad. För barn i åldern 3 till 5 år är beloppen 360 respektive 180 euro per månad. För exempelvis två barn i åldern 2 respektive 4 år skulle den sammanlagda barnomsorgspenningen bli 990 euro per månad eller sammanlagt euro per år. Alternativet med 4 fasta belopp Barnomsorgspenning Barn 1-3 år Barn 3-5 år Hel Halv

13 4.4 Skillnader mellan förslagen I Alternativ 1 är barnomsorgspenningen ett enda belopp och denna utbetalas endast om barnet inte alls utnyttjar kommunalt finansierad barnomsorg. Det är således allt eller inget som gäller. I Alternativ 2 är barnomsorgspenningen uppdelad i ett helt och ett halvt belopp för att möjliggöra att familjen i viss mån kombinerar barnomsorg och barnomsorgspenning. Även med en halvtidsplats på daghem har barnet rätt till en halv barnomsorgspenning. Även i alternativ 3 är barnomsorgspenningen uppdelad i ett helt och halvt belopp för att möjliggöra kombinationen barnomsorg och barnomsorgspenning. Dessutom är beloppet garderat så att barnomsorgspenningen är större för yngre barn. Detta för att avspegla att det kan anses viktigare att små barn har större möjligheter att vårdas hemma än äldre barn och att de faktiska vårdkostnaderna är högre för yngre barn än äldre barn. Barnomsorgspenningen är 175 % större för barn under 3 år än för barn under 5 år. Faktorn 1,75 används i barnomsorgslagen för att gradera personaltäthet och ersättning till enskilda daghem beroende på barnen ålder (över eller under 3 år). 13

14 5 Konsekvenser av införande av en barnomsorgspenning Införande av en barnomsorgspenning skulle sannolikt minska antalet barn inom den kommunala barnomsorgen och öka antalet barn som vårdas i hemmet. 5.1 Konsekvenser för barn Införandet av en barnomsorgspenning innebär att föräldrar får bättre möjligheter att välja det alternativ som passar barnet bäst - att barnet vårdas i hemmet eller på annat sätt. Sannolikt medför denna nya valfrihet också att fler föräldrar väljer att vårda sina barn i hemmet vilket främjar barns bästa. Det mest grundläggande för barnets bästa är en varaktig och stabil relation till föräldrarna. Genom att stöda föräldrarna i deras omsorg om barnet främjas barnets bästa. Barns uppväxt- och levnadsvillkor gynnas av de förbättrade möjligheterna till ett aktivt föräldraskap. Om barn och föräldrar tillbringar mer tid tillsammans så uppstår positiva konsekvenser för barn. I ett barns liv är det föräldrarna som är de viktigaste personerna. 5.2 Konsekvenser för föräldrar Familjepolitiken bygger på att det är föräldrarna som vet sina barns bästa och bör därför präglas av valfrihet och möjligheter att välja ett aktivt föräldraskap. Införande av en barnomsorgspenning innebär att föräldrar får utökade möjligheter att själva välja att vårda sina barn i hemmet. Genom valfrihet ges föräldrar större inflytande över familjens levnadsvillkor under barnens uppväxttid vilket främjar välfärden. Valfriheten förbättrar även föräldrarnas möjlighet att kombinera förvärvsarbete och föräldraskap. Möjligheten till halv barnomsorgspenning förbättrar möjligheterna att deltidsarbeta under småbarnåren. Det är positivt för föräldrarna att få mer frihet att välja hur de vill ordna barnomsorgen. Det är till fördel för föräldrar som vill ha mer tid för barnen att få förbättrade möjligheter att vårda och fostra barnen i hemmet. Barnomsorgspenningen är inte inkomstgraderad eftersom en inkomstgradering skulle göra det mindre lönsamt för familjerna att öka sina inkomster. Enbart inkomstgraderingen av tilläggsdelen inom det nuvarande hemvårdsstödet kan medföra att upp till 15 % av en inkomstökning försvinner i minskat hemvårdstöd. Införandet av en barnomsorgspenning innebär inte att någon förälder hindras från sin rätt att istället välja kommunal barnomsorg eftersom den subjektiva rätten till barnomsorg är oförändrad. Rent ekonomiskt innebär införandet av en barnomsorgspenning att pengar kommer att flyttas från drift av kommunal barnomsorgsverksamhet till barnfamiljers plånböcker. 14

15 5.3 Konsekvenser för kommuner Om fler föräldrar väljer att vårda sina barn i hemmet så minskar naturligtvis antalet barn inom den kommunala barnomsorgen. Detta är positivt för kommunerna eftersom det minskar behovet av personal och lokaler inom barnomsorgen vilket medför att kostnaderna för både drift och investeringar minskar. Bara investeringskostnaden för en ny daghemsplats kan vara uppåt euro och den fortlöpande driftskostnaden kan vara uppåt euro per år vilket motsvarar en effektiv kostnad per vårddag om cirka 50. Det är inget självändamål att kommunen handgripligen skall handha barnomsorgen så det borde inte för kommunens del finnas några egentliga omsorgsmässiga aspekter på förändringen. Kommunernas övriga socialvård borde tvärt om rent allmänt gynnas av att familjerna tar ett ökat ansvar för barnen. Genom att barnomsorgspenningens belopp baserar sig på kommunernas nuvarande faktiska kostnader för barnomsorgen så torde förslaget inte innebära några betydande ekonomiska konsekvenser. Kommunens kostnader för "stöd för vård av barn i hemmet" torde öka i ungefär samma utsträckning som kostnaderna minskar för kommunens övriga barnomsorg. Kommuner med en hög kostnadsstruktur eller med ett högt tryck på den egna barnomsorgen skulle möjligen vinna något på att fler barn vårdas i hemmet men i kommuner med en låg kostnadsstruktur skulle effekterna möjligen bli de omvända. Sammantaget borde dock barnomsorgspenningen ha en hämmande effekt på kostnadsutvecklingen inom kommunernas egen barnomsorg. Om efterfrågan på barnomsorgspenningen blir stor så innebär det att kostnaderna för barnomsorgen utjämnas mellan kommunerna. Införandet av en barnomsorgspenning kommer sannolikt inte att minska kommunernas ekonomiska åtaganden för barnomsorg men däremot kommer troligen den faktiska mängden kommunal verksamhet att minska. 5.4 Konsekvenser för jämställdheten Förslaget behandlar alla barn lika, oberoende av om det är fråga om pojkar eller flickor, och förslaget gör heller ingen åtskillnad på föräldrar, oberoende av om det fråga om män eller kvinnor, och därmed är förslaget könsneutralt. Oberoende av om vårdnadshavaren är man eller kvinna så borde det dock vara till fördel att kunna välja hur man vill ha det. Åtminstone borde det inte vara till nackdel. 5.5 Konsekvenser för miljön Förslaget har inga kända konsekvenser för miljön. 15

16 6. Skillnader mellan barnomsorgspenning och "hemvårdsstöd" 6.1 Sammanfattning av dagens "hemvårdsstöd" Hemvårdsstödet består av 3 olika belopp som på vissa villkor kan betalas ut till vårdnadshavare till barn under 3 år. Det fjärde beloppet, som kallas syskonförhöjning, kan på vissa villkor betalas även för syskonbarn vars ålder är under 7 år. Tre av beloppen är fasta men tilläggsdelen är inkomstgraderad och varierar mellan 0 och 271,96 euro per månad beroende på familjens inkomster. Huvudprincipen är att barnet som stöds inte alls skall utnyttja barnomsorg men det partiella stödet och syskonförhöjningen kan utbetalas även om barnet utnyttjar barnomsorg. Ett barn under 3 år kan sammanlagt erhålla maximalt 660,47 euro per månad. Ett syskonbarn under 7 år kan erhåll maximalt 77,70 euro per månad. 1. Grunddel 388,51 euro 2. Tilläggsdel (maximalt) 271,95 euro 3. Partiellt stöd 97,21 euro 4. Syskonförhöjning 77,70 euro 6.2 Jämförelse mellan "hemvårdsstödet" och barnomsorgspenning Barnomsorgspenningen införs som ett nytt stöd för vård av barn i hemmet och ersätter det så kallade hemvårdsstödet som idag består av grunddel, tilläggsdel, syskonförhöjning och partiellt stöd. Rätten till barnomsorgspenning föreslås gälla även efter att barnet fyllt 3 år vilket betyder att antalet barn eller det antal årskullar, vars vårdnadshavare, har rätt till stöd ökar väsentligt. I utredningens alternativ 1 och 2 gäller rätten till barnomsorgspenning 4 år längre än rätten till hemvårdsstöd vilket betyder att antalet barn eller det antal årskullar, vars vårdnadshavare, har rätt till stöd tredubblas. Beloppen som utgör stödet i barnomsorgspenningen är mer rättvist värderat eftersom dessa baseras på kommunernas faktiska kostnader för barnomsorgen. Olika former av barnomsorg värderas därmed på ett mer likvärdigt sätt. 16

17 Genom att den inkomstgraderade tilläggsdelen i hemvårdsstödet slopas så minskar familjernas marginaleffekter med upp till 15 % vilket gör att familjen i framtiden kan få behålla upp till 15 % mer av en inkomstökning. En del familjer som i dagsläget lyfter tilläggsdel betalar i praktiken "dubbel kommunalskatt" på en inkomstökning. Slopandet av tilläggsdelen innebär även att bidragsbyråkratin minskar eftersom kommunernas handläggare slipper de årliga insamlingarna, bearbetningarna och kontrollerna av familjernas inkomstuppgifter. barnomsorgspenningen ökar småbarnsföräldrarnas möjligheter att få mer tid tillsammans med barnen. I alternativ 2 och 3 är rätten till barnomsorgspenning mer flexibel än rätten till hemvårdsstöd eftersom stödet kan erhållas som helt eller halvt belopp. Detta gör att föräldrar kan kombinera yrkesarbete och omvårdnad av barnen på ett mer flexibelt sätt. Det partiella stödet, för barn under 3 år, som utbetalas åt föräldrar som arbetar i medeltal högst 30 timmar/vecka utgår men istället införs en möjligheten till halv barnomsorgspenning för barn med en halvtidsplats (högst 25 timmar per vecka). Rent ekonomiskt skulle införandet av en barnomsorgspenning betyda mest för större familjer med flera barn eftersom barnomsorgspenningen betalas per barn. Jämfört med det nuvarande hemvårdsstödet så skulle förslaget särskilt gynna familjer som vårdar syskon under 7 år och tvillingbarn i hemmet. 17

18 7 Slutsatser Införande av en barnomsorgspenning ökar föräldrars möjligheter att själva vårda barnen i hemmet och detta för säkert med sig en rad förändringar. Vissa av dessa förändringar kan enkelt mätas i kvantitativa mått som euro och cent medan andra är mer svårmätta fastän de kan ha ett stort värde för de enskilda individer som berörs. Vad är det värt att en förälder som vill ta hand om sitt eget barn på heltid även kan göra detta eftersom kommunen stöder detta alternativ lika mycket som de andra alternativen? Vad är det värt för ett litet barn att få vårdas i hemmet på heltid av sin egen förälder i ett par år extra? Valfriheten har också ett värde. Om alternativen i övrigt är helt jämförbara så vore det dumt att inte ta vara på det värde som valfriheten kan skapa. Bilagor (förslag till lagtexter) - Alternativ 1 - Alternativ 2 - Alternativ 3 18

19 Alternativ 1 (med 1 fast belopp) L A N D S K A P S L A G om barnomsorgspenning Barnomsorgspenning 1 Barnomsorgspenning utbetalas med ett månatligt belopp av hemkommunen som stöd för vård av barn i hemmet till vårdnadshavare för ett barn med hemort i landskapet enligt lagen om hemkommun (FFS 201/1994). Utbetalning av stöd 2 Barnomsorgspenning betalas på ansökan till 1) vårdnadshavare som i ansökan uppgivits som mottagare av stödet, 2) annan vårdnadshavare som handhar vårdnaden om barnet eller 3) på grund av särskilda skäl till annan person som sörjer för barnets vård och fostran. Barnomsorgspenning utbetalas från och med den första vardagen efter att föräldrapenningsperioden enligt sjukförsäkringslagen (FFS 364/1963) har upphört. Utbetalning sker längst till och med den månad som föregår att barnet börjar i grundskolan eller får motsvarande undervisning på annat sätt. Barnomsorgspenning utbetalas endast för månader då ett barn inte alls utnyttjar kommunalt finansierad barnomsorg och beviljas inte för kortare tid än 1 månad. Barnomsorgspenning kan betalas retroaktivt för högst sex månader som föregår den månad då ansökan om barnomsorgspenning inlämnats. Om betalning av barnomsorgspenning uppenbarligen har skett på grund av felaktiga eller bristfälliga uppgifter från barnets vårdnadshavare kan barnomsorgspenningen retroaktivt rättas för högst ett år. Hinder för stöd 3 Barnomsorgspenning betalas inte under den tid då vårdnadshavare är berättigad till moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (FFS 364/1963). Även om vårdnadshavare inte har rätt till sådan förmån betalas stödet först sedan den i sjukförsäkringslagen avsedda tiden har löpt ut. Barnomsorgspenning utbetalas inte för barn som under mer än tre månader kontinuerligt vårdas på anstalt eller är i motsvarande vård. Med vård på anstalt eller motsvarande vård avses vård som omfattar uppehälle och som anordnats av kommun eller kommunalförbund på sjukhus, i anstalt eller i familj. Om ett barn har omhändertagits på det sätt som avses i landskapslagen angående tillämpning av vissa författningar rörande barnskydd i landskapet Åland (13/1977) upphör utbetalningen av barnomsorgspenningen då vården och fostran av barnet har ordnats utom hemmet. Ändring av stödbelopp 4 Om till en vårdnadshavare har utbetalats ett för högt barnomsorgspenningsbelopp kan det stöd som utbetalats utan grund återkrävas. Om det av särskilda skäl inte är ändamålsenligt eller skäligt att återkräva det utan grund utbetalade stödet eller om beloppet är litet, kan kommun helt eller delvis avstå från sådana åtgärder. Om barnomsorgspenning som utbetalats till för stort belopp inte kan kvittas mot de följande betalningsraterna av barnomsorgspenningen eller om det trots anfordran inte återbetalas, kan Åla nds 19

20 förvaltningsdomstol på framställning av kommunen ålägga mottagaren av barnomsorgspenningen att till kommunen återbetala det barnomsorgspenning som utbetalats till för stort belopp. Ändrade stödförutsättningar 5 Mottagare av barnomsorgspenning är skyldig att meddela kommunen ändringar i förutsättningarna för rätt till stödet. Om en kommun får uppgift om att en person till barnomsorgspenning utbetalas har flyttat till annan kommun, skall kommunen meddela detta till socialnämnden i den kommun till vilken stödmottagaren har flyttat samt översända de beslut och handlingar som rör beviljandet av barnomsorgspenning. Sekretess 6 Den som handhar uppgifter enligt denna lag får inte informera en utomstående om vad han på grund av sin ställning eller sin uppgift har fått veta om en enskilds eller en familjs personliga eller ekonomiska omständigheter. Detta utgör dock inte ett hinder för att uppgifter lämnas till den som på tjänstens vägnar har rätt att få ta del av uppgifterna. Den som bryter mot bestämmelsen om tystnadsplikt i 1 mom. skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är att anse som grovt döms dock till böter eller fängelse i högst ett år. Utmätningsskydd 7 I denna lag avsedd barnomsorgspenning får inte utmätas. Landskapsförordning Landskapsregeringen fastställer barnomsorgspenningens belopp i landskapsförordning. Ikraftträdande 8 9 Denna lag träder i kraft den 1 augusti Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Genom denna lag upphävs landskapslagen den 3 december 1985 om stöd för vård av barn i hemmet (50/1985). 20

21 L A N D S K A P S F Ö R O R D N I N G om barnomsorgspenning för vård av barn i hemmet Med stöd av 8 landskapslagen den 1 augusti 2005 om barnomsorgspenning (xx/2005) stadgas: Barnomsorgspenningen är 610 euro per kalendermånad. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti Genom ikraftträdande av denna landskapsförordning upphävs landskapsförordningen den 13 februari 1997 om stöd för vård av barn i hemmet (13/1997) 21

22 Alternativ 2 (med 2 fasta belopp) L A N D S K A P S L A G om barnomsorgspenning Barnomsorgspenning 1 Barnomsorgspenning utbetalas av hemkommunen, som stöd för vård av barn i hemmet, till vårdnadshavare för ett barn med hemort i landskapet enligt lagen om hemkommun (FFS 201/1994). Utbetalning av stöd 2 Barnomsorgspenning betalas på ansökan till 1) vårdnadshavare som i ansökan uppgivits som mottagare av stödet, 2) annan vårdnadshavare som handhar vårdnaden om barnet eller 3) på grund av särskilda skäl till annan person som sörjer för barnets vård och fostran. Barnomsorgspenning utbetalas från och med den första vardagen efter att föräldrapenningsperioden enligt sjukförsäkringslagen (FFS 364/1963) har upphört. Barnomsorgspenning beviljas inte för kortare tid än 1 månad. Utbetalning sker längst till och med den månad som föregår att barnet börjar i grundskolan eller får motsvarande undervisning på annat sätt. Barnomsorgspenning kan utbetalas som 1) hel barnomsorgspenning för månader då ett barn inte alls vistas inom kommunalt finansierad barnomsorg. 2) halv barnomsorgspenning för månader då ett barn vistas inom kommunalt finansierad barnomsorg på en halvtidsplats Barnomsorgspenning kan betalas retroaktivt för högst sex månader som föregår den månad då ansökan om barnomsorgspenning inlämnats. Om betalning av barnomsorgspenning uppenbarligen har skett på grund av felaktiga eller bristfälliga uppgifter från barnets vårdnadshavare kan barnomsorgspenningen retroaktivt rättas för högst ett år. Hinder för stöd 3 Barnomsorgspenning betalas inte under den tid då vårdnadshavare är berättigad till moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (FFS 364/1963). Även om vårdnadshavare inte har rätt till sådan förmån betalas stödet först sedan den i sjukförsäkringslagen avsedda tiden har löpt ut. Barnomsorgspenning utbetalas inte för barn som under mer än tre månader kontinuerligt vårdas på anstalt eller är i motsvarande vård. Med vård på anstalt eller motsvarande vård avses vård som omfattar uppehälle och som anordnats av kommun eller kommunalförbund på sjukhus, i anstalt eller i familj. Om ett barn har omhändertagits på det sätt som avses i landskapslagen angående tillämpning av vissa författningar rörande barnskydd i landskapet Åland (13/1977) upphör utbetalningen av barnomsorgspenningen då vården och fostran av barnet har ordnats utom hemmet. Ändring av stödbelopp 4 Om till en vårdnadshavare har utbetalats ett för högt barnomsorgspenningsbelopp kan det stöd som utbetalats utan grund återkrävas. Om det av särskilda skäl inte är ändamålsenligt eller skäligt att 22

23 återkräva det utan grund utbetalade stödet eller om beloppet är litet, kan kommun helt eller delvis avstå från sådana åtgärder. Om barnomsorgspenning som utbetalats till för stort belopp inte kan kvittas mot de följande betalningsraterna av barnomsorgspenningen eller om det trots anfordran inte återbetalas, kan Ålands förvaltningsdomstol på framställning av kommunen ålägga mottagaren av barnomsorgspenningen att till kommunen återbetala det barnomsorgspenning som utbetalats till för stort belopp. Ändrade stödförutsättningar 5 Mottagare av barnomsorgspenning är skyldig att meddela kommunen ändringar i förutsättningarna för rätt till stödet. Om en kommun får uppgift om att en person till barnomsorgspenning utbetalas har flyttat till annan kommun, skall kommunen meddela detta till socialnämnden i den kommun till vilken stödmottagaren har flyttat samt översända de beslut och handlingar som rör beviljandet av barnomsorgspenning. Sekretess 6 Den som handhar uppgifter enligt denna lag får inte informera en utomstående om vad han på grund av sin ställning eller sin uppgift har fått veta om en enskilds eller en familjs personliga eller ekonomiska omständigheter. Detta utgör dock inte ett hinder för att uppgifter lämnas till den som på tjänstens vägnar har rätt att få ta del av uppgifterna. Den som bryter mot bestämmelsen om tystnadsplikt i 1 mom. skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är att anse som grovt döms dock till böter eller fängelse i högst ett år. Utmätningsskydd 7 I denna lag avsedd barnomsorgspenning får inte utmätas. Landskapsförordning 8 Landskapsregeringen fastställer i landskapsförordning barnomsorgspenningens belopp samt vad som avses med en halvtidsplats inom kommunalt finansierad barnomsorg i enlighet med 2 2 mom. 2 punkten. Ikraftträdande 9 Denna lag träder i kraft den 1 augusti Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Genom denna lag upphävs landskapslagen den 3 december 1985 om stöd för vård av barn i hemmet (50/1985). 23

24 L A N D S K A P S F Ö R O R D N I N G om barnomsorgspenning för vård av barn i hemmet Med stöd av 8 landskapslagen den 1 augusti 2005 om barnomsorgspenning (xx/2005) stadgas: 1) en hel barnomsorgspenning är 540 euro per kalendermånad och 2) en halv barnomsorgspenning är 270 euro per månad. 1 2 Med halvtidsplats inom kommunal barnomsorg i enlighet med 2 2 mom. 2 punkten landskapslagen om barnomsorgspenning (xx/2005) avses att ett barn under en kalendermånad utnyttjar i genomsnitt högst 5 timmar per dygn och högst 25 timmar per vecka inom kommunalt finansierad barnomsorg. Denna förordning träder ikraft den 1 augusti Genom ikraftträdande av denna landskapsförordning upphävs landskapsförordningen den 13 februari 1997 om stöd för vård av barn i hemmet (13/1997) 24

25 Alternativ 3 (med 4 fasta belopp) L A N D S K A P S L A G om barnomsorgspenning Barnomsorgspenning 1 Barnomsorgspenning utbetalas av hemkommunen, som stöd för vård av barn i hemmet, till vårdnadshavare för ett barn med hemort i landskapet enligt lagen om hemkommun (FFS 201/1994). Utbetalning av stöd 2 Barnomsorgspenning betalas på ansökan till 1) vårdnadshavare som i ansökan uppgivits som mottagare av stödet, 2) annan vårdnadshavare som handhar vårdnaden om barnet eller 3) på grund av särskilda skäl till annan person som sörjer för barnets vård och fostran. Barnomsorgspenning utbetalas från och med den första vardagen efter att föräldrapenningsperioden enligt sjukförsäkringslagen (FFS 364/1963) har upphört. Barnomsorgspenning beviljas inte för kortare tid än 1 månad. Utbetalning sker längst till och med den månad under vilken barnet fyller fem år. Barnomsorgspenning kan utbetalas som 1) hel barnomsorgspenning för månader då ett barn inte alls vistas inom kommunalt finansierad barnomsorg. 2) halv barnomsorgspenning för månader då ett barn vistas inom kommunalt finansierad barnomsorg på en halvtidsplats Barnomsorgspenning kan betalas retroaktivt för högst sex månader som föregår den månad då ansökan om barnomsorgspenning inlämnats. Om betalning av barnomsorgspenning uppenbarligen har skett på grund av felaktiga eller bristfälliga uppgifter från barnets vårdnadshavare kan barnomsorgspenningen retroaktivt rättas för högst ett år. Hinder för stöd 3 Barnomsorgspenning betalas inte under den tid då vårdnadshavare är berättigad till moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (FFS 364/1963). Även om vårdnadshavare inte har rätt till sådan förmån betalas stödet först sedan den i sjukförsäkringslagen avsedda tiden har löpt ut. Barnomsorgspenning utbetalas inte för barn som under mer än tre månader kontinuerligt vårdas på anstalt eller är i motsvarande vård. Med vård på anstalt eller motsvarande vård avses vård som omfattar uppehälle och som anordnats av kommun eller kommunalförbund på sjukhus, i anstalt eller i familj. Om ett barn har omhändertagits på det sätt som avses i landskapslagen angående tillämpning av vissa författningar rörande barnskydd i landskapet Åland (13/1977) upphör utbetalningen av barnomsorgspenningen då vården och fostran av barnet har ordnats utom hemmet. Ändring av stödbelopp 4 Om till en vårdnadshavare har utbetalats ett för högt barnomsorgspenningsbelopp kan det stöd som utbetalats utan grund återkrävas. Om det av särskilda skäl inte är ändamålsenligt eller skäligt att återkräva det utan grund utbetalade stödet eller om beloppet är litet, kan kommun helt eller delvis avstå från sådana åtgärder. 25

26 Om barnomsorgspenning som utbetalats till för stort belopp inte kan kvittas mot de följande betalningsraterna av barnomsorgspenningen eller om det trots anfordran inte återbetalas, kan Ålands förvaltningsdomstol på framställning av kommunen ålägga mottagaren av barnomsorgspenningen att till kommunen återbetala det barnomsorgspenning som utbetalats till för stort belopp. Ändrade stödförutsättningar 5 Mottagare av barnomsorgspenning är skyldig att meddela kommunen ändringar i förutsättningarna för rätt till stödet. Om en kommun får uppgift om att en person till barnomsorgspenning utbetalas har flyttat till annan kommun, skall kommunen meddela detta till socialnämnden i den kommun till vilken stödmottagaren har flyttat samt översända de beslut och handlingar som rör beviljandet av barnomsorgspenning. Sekretess 6 Den som handhar uppgifter enligt denna lag får inte informera en utomstående om vad han på grund av sin ställning eller sin uppgift har fått veta om en enskilds eller en familjs personliga eller ekonomiska omständigheter. Detta utgör dock inte ett hinder för att uppgifter lämnas till den som på tjänstens vägnar har rätt att få ta del av uppgifterna. Den som bryter mot bestämmelsen om tystnadsplikt i 1 mom. skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är att anse som grovt döms dock till böter eller fängelse i högst ett år. Utmätningsskydd 7 I denna lag avsedd barnomsorgspenning får inte utmätas. Landskapsförordning 8 Landskapsregeringen fastställer i landskapsförordning barnomsorgspenningens belopp samt vad som avses med en halvtidsplats inom kommunalt finansierad barnomsorg i enlighet med 2 2 mom. 2 punkten. Ikraftträdande 9 Denna lag träder i kraft den 1 augusti Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Genom denna lag upphävs landskapslagen den 3 december 1985 om stöd för vård av barn i hemmet (50/1985). 26

27 L A N D S K A P S F Ö R O R D N I N G om barnomsorgspenning för vård av barn i hemmet Med stöd av 8 landskapslagen den 1 augusti 2005 om barnomsorgspenning (xx/2005) stadgas: 1 Till och med den månad ett barn fyller tre år är 1) hel barnomsorgspenning 630 euro per kalendermånad och 2) halv barnomsorgspenning 315 euro per månad. Från och med den månad som börjar efter den månad då ett barn fyller tre år, till och med den månad då ett barn fyller fem år är 1) hel barnomsorgspenning 360euro per kalendermånad och 2) halv barnomsorgspenning 180 euro per månad. 2 Med halvtidsplats inom kommunal barnomsorg i enlighet med 2 2 mom. 2 punkten landskapslagen om barnomsorgspenning (xx/2005) avses att ett barn under en kalendermånad utnyttjar i genomsnitt högst 5 timmar per dygn och högst 25 timmar per vecka inom kommunalt finansierad barnomsorg. Denna förordning träder ikraft den 1 augusti Genom ikraftträdande av denna landskapsförordning upphävs landskapsförordningen den 13 februari 1997 om stöd för vård av barn i hemmet (13/1997) 27