Kommunalhuset Tumba rum 2:2 Alytus. 1 Kommunens säkerhetsarbete med funktionshinderperspektiv. 2 Översyn av kommunala rådet för funktionshinderfrågor

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Tid , Kl 17:00-20:00 Plats Kommunalhuset Tumba rum 2:2 Alytus Ärenden Justering 1 Kommunens säkerhetsarbete med funktionshinderperspektiv 2 Översyn av kommunala rådet för funktionshinderfrågor 3 Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, ny diskrimineringsgrund 4 Ökad medvetenhet/kunskap om olika funktionsnedsättningar - Riksförbundet för social och mental hälsa 5 Remissärenden - Tullinge idéhus, äldreplan och teknisk handbok för gata/park 6 Ann Bjellert informerar 7 Ärendelistan 8 Anmälningsärenden 9 Övriga frågor

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Kaffe och smörgås serveras klockan Vid förhinder kontakta Clara Hansson på telefon , eller via e-post Varmt välkomna! Ebba Östlin Ordförande Ann Bjellert Handläggare Clara Hansson Sekreterare

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Kommunens säkerhetsarbete med funktionshinderperspektiv

4 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Översyn av kommunala rådet för funktionshinderfrågor

5 RAPPORT 1 [12] Vård- och omsorgsförvaltningen Referens Clara Hansson Mottagare Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Översyn av kommunala rådet för funktionshinderfrågor VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post clara.hansson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

6 BOTKYRKA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen RAPPORT [12] Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Sammansättning... 4 Syfte enligt reglemente... 4 Funktion i praktiken... 5 Varför dialog och råd?... 5 Kommunala rådet för funktionshinderfrågor i relation till samlad erfarenhet av medborgardialog... 6 Vem ska kommunen lyssna på?... 6 Rätt mandat och roll från kommunen i relation till syfte... 7 Att leda och utforma... 9 Slutsatser... 11

7 BOTKYRKA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen RAPPORT [12] Inledning För att stärka eller komplettera den representativa demokratin har olika deltagardemokratiska former, ofta kallad medborgardialog, blivit allt vanligare. Att ta in medborgares värderingar och åsikter även mellan valen har varit ett steg i en kommunal demokratiförnyelse. Olika inslag av deltagardemokratiska forum förekommer på ett eller annat sätt i alla Sveriges kommuner och så även i Botkyrka. Exempel på forum för inflytande och dialog i Botkyrka kommun är dialogforum, medborgarpanel och ungdomsrådet för barn och unga med funktionsnedsättning. Även KRF (kommunala rådet för funktionshinderfrågor) är ett exempel på när kommunen samråder med civilsamhället. Motsvarigheter till KRF finns i majoriteten av Sveriges kommuner. Kommunala rådet för funktionshinderfrågor är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan organisationer för personer med funktionsnedsättning och kommunen. Rådet är en dela av nämndorganisationen och är organiserat under kommunstyrelsen. Administrationen av rådet är inom vård- och omsorgsförvaltningens ansvarsområde medan tillgänglighetsfrågorna är en del av kommunledningsförvaltningens ansvarsområde. Denna rapport redogör för översynen av KRF. Syftet med översynen är att se över rådets verksamhet utifrån de olika aktörernas perspektiv, att bringa klarhet i om arbetsformerna för rådet är ändamålsenliga och att förbättringsområden definieras. Översynen ska resultera i att förbättringsområden/ utvecklingsområden definieras och ett underlag till ett eventuellt fortsatt arbete och utveckling av rådets verksamhet. I Botkyrka kommuns nuvarande strategi för demokrati och delaktighet är ett av utvecklingsområdena och strategiska fokus att möjliggöra för fler medborgare att delta genom fler deltagardemokratiska inslag. Ett av de prioriterade utvecklingsområdena som Botkyrkas flerårsplan utgår ifrån är att Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin. Metod För att genomföra översynen har intervjuer gjorts med två urvalsgrupper. Dessa är: 1. Representanter från lokala funktionshinderrörelsen som sitter med i rådet. 2. Politiker som sitter med i rådet.

8 BOTKYRKA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen RAPPORT [12] Intervjufrågorna har tagits fram utefter ett antal frågeområden som har bedömts vara relevanta att belysa i översynen. Intervjuerna har varit semistrukturella och intervjufrågorna har mestadels varit öppna. Intervjuerna har anpassats utefter respektive urvalsgrupp. Även observation av rådets möten ligger till grund för översynen. Materialet har sedan analyserats efter Skl:s (Sveriges kommuner och landsting) samlade material om erfarenheter av medborgardialog. Nulägesbeskrivning Sammansättning Kommunala rådet för funktionshinderfrågors sammansättning är elva ledamöter och elva ersättare. Tio av platserna innehas av politiker och 12 av platserna innehas av organisationsrepresentanter. Kommunfullmäktige utser de politiker som ska vara representerade i rådet, fem ledamöter och fem ersättare. Ordförande i rådet är kommunalråd, ersättare i kommunstyrelsen och ordförande i utbildningsnämnden. Övriga nämnder som är representerade i rådet är kulturoch fritidsnämnden, vård- och omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden. Nio olika organisationer har representation i rådet: DHR, Hörselskadades riksförbund (HRF), synskadades riksförbund (SRF), Astma och Allergiförbundet, Attention, Hjärt- och lungsjukas förening, riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), föreningen för hörselskadade barn och föräldrar (FHDBF) och elöverkänsligas riksförbund, (FEB). Syfte enligt reglemente Rådets syfte anges i fyra punkter i reglementet: Att tillföra kommunal verksamhet och planering det kunnande och den erfarenhet som personer med funktionsnedsättning har, Att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att påverka samhällsplaneringen och den kommunala verksamhetens utformning och innehåll, Att vara ett forum för opinionsbildning och kunskapsspridning,

9 BOTKYRKA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen RAPPORT [12] Att stimulera personer med funktionsnedsättning till aktivitet i egna föreningar och samhällslivet i övrigt. Funktion i praktiken KRF sammanträder ungefär sex gånger per år. Ett arbetsutskott träffas för att förbereda dagordningen till kommande möte. Innehållet på mötena varierar men utgörs till stor del av informationspunkter där en tjänsteman informerar rådet om ett verksamhetsområde eller ärende. Organisationsrepresentanterna ställer frågor och lämnar synpunkter muntligen i informationsärendena. Tonvikten ligger på ett utflöde av information från kommunen till organisationerna. Workshops och yttranden på remisser är inslag av inflöde av information till kommunen från organisationerna. Tjänstemannastödet till rådet utgörs av sekreterare och utvecklingsledare tillgänglighet. Arbetet med rådet på tjänstemananivån innebär att bistå i arbetet med att ta fram en relevant dagordning, återkoppling och information till rådet i kommunala frågor och ämnen som berör rådet, bistå i arbetet med skriftliga yttranden samt nämndadministrationens olika delar. Varför dialog och råd? Enligt Skl (Sveriges kommuner och landsting) är tanken att medborgardialog ska stödja den representativa demokratin genom att skapa transparens, öka kunskap om systemet och utveckla ett samspel mellan de som styr och de som styrs. Medborgardialog ska användas till att stärka demokratin i olika avseenden och öka effektiviteten. Medborgardialog är på så vis ett verktyg för att sammanfoga värderingar hos medborgarna med tjänstemännens faktakunskaper och underlag som tas fram inför ett beslut. På så vis får de förtroendevalda ett bredare underlag vid beslut. Det finns olika syften med medborgardialog: Rådfråga inför beslut: Kommunen rådfrågar medborgarna för att ta del av olika idéer och kompetens inför att beslut ska fattas av förtroendevalda. Skapa förståelse: För att skapa förståelse för svåra prioriteringar och för kommunens uppdrag kan medborgarna engageras. I detta sammanhang finns också ett pedagogiskt

10 BOTKYRKA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen RAPPORT [12] syfte samtidigt som kommunen tar del av medborgarnas kompetens och erfarenheter. Visa öppenhet: Kommunen kan visa sig öppen och visa att kommunen vill lyssna på och ha goda relationer till medborgarna, grupper och organisationer genom att föra samtal med civilsamhället. Det finns en risk med att föra dialog endast för att visa att kommunen är öppen. Tar kommunen inte hand om synpunkterna, hanterar dessa och ger återkoppling kan denna typ av dialog skapa missnöje. Lösa komplexa samhällsutmaningar: Kommunen kan engagera medborgare, organisationer/föreningar, universitet/högskolor, näringsliv och andra aktörer för att arbeta mot ett gemensamt mål och driva utvecklingen i en gemensam riktning. Syftet är ofta operativt när de olika parterna bidrar med resurser. Ofta handlar det om komplicerade gemensamma utmaningar, exempelvis hög arbetslöshet eller otrygghet. Kommunala rådet för funktionshinderfrågor i relation till samlad erfarenhet av medborgardialog Vem ska kommunen lyssna på? I en god medborgardialog finns vinster att göra både ur ett demokratiperspektiv och ur ett effektivitetsperspektiv. Men det finns även vissa risker med medborgardialog främst kopplad till hur den representativa demokratin kan påverkas. KRF är målgruppsanpassat och ett permanent forum. Det innebär att denna målgrupp har av en eller annan anledning lyfts upp och prioriterats av kommunen. En svårighet som framgår av samlad erfarenhet av medborgardialog är att nå de medborgare som är berörda av frågan eller ämnet kommunen för dialog kring men som är engagerade i mindre utsträckning. Medborgare som är engagerade i hög utsträckning är ofta lätta för kommunen att nå. De kan vara vana att röra sig i formella sammanahang och är redan resursstarka grupper. Det är viktigt för kommunen att även nå och lyssna på de medborgare som är mindre engagerade.

11 BOTKYRKA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen RAPPORT [12] Vilka lyssnar kommunen till i KRF? Politiker och organisationsrepresentanter blir invalda i KRF till en mandatperiod. Från funktionshinderrörelsen är nio organisationer representerade. Frågorna och ämnena som behandlas i KRF är ofta av allmänt intresse där funktionhinderrörelsen får tillfälle att förmedla sitt perspektiv. Kommunen når relativt få personer ur funktionshinderrörelsen genom denna dialogform och oorganiserade personer med funktionsnedsättning når kommunen inte alls. I och med den fasta formen KRF har är det ett permanent antal personer under en 4-årsperiod som kommunen lyssnar till. Organisationsrepresentanterna är just representanter för sin organisation och ska lyssna in medlemmarnas åsikter och för dessa vidare. Mycket av informationen ges dock av kommunen muntligen på KRF-mötena som organisationsrepresentanterna sedan ska lämna synpunkter på. Därmed finns det inte alltid utrymme för organisationsrepresentanterna att samråda med övriga medlemmar i frågorna som tas upp på rådets möten. En mer flexibel och öppen form av dialog skulle kunna bidra till att kommunen når fler medborgare i målgruppen. Rätt mandat och roll från kommunen i relation till syfte En viktig aspekt är att roller och mandat är tydligt. När kommunen får till sig synpunkter och frågor ska kommunrepresentanterna ha mandat att kunna handla och kunna svara på frågor. Om personer med fel mandat sitter som kommunrepresentanter finns risk att dialogen skapar missnöje och undergräver förtroendet. En person kan ha flera olika roller, exempelvis representant för en nämnd, parti, förening, kommundel osv. Det är viktigt att det klargörs i vilken roll man som kommunrepresentant träder in i medborgardialogen. Ytterligare en skiljelinje i roll och mandat är mellan politisk nivå och tjänstemannanivå samt ansvarsfördelningen i medborgardialog respektive brukardialog. Begreppet brukare ställs oftast i relation till mottagare av offentliga åtgärder eller kommunal service och är på så vis sammankopplad med systemets utflöde. Begreppet medborgare innefattar ett större ansvar för det allmännas bästa och långsiktiga effekter och är mer förknippad med systemets inflöde. Skl kopplar samman medborgare med de politiska organen och brukare med förvaltningarna. Vad kommunen gör är en fråga för kommunens politiker och hur kommunen gör detta är en fråga på tjänstemannanivå.

12 BOTKYRKA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen RAPPORT [12] Gällande medborgare och brukare är detta något som även bör beaktas i perspektiv. Dialog i brukarperspektiv innebär att tillägna sig kunskaper om hur brukare ser på de tjänster och den service som de nyttjar i kommunen. Detta i syfte att erbjuda kvalitet i den service invånarna erhåller. Medborgarperspektivet handlar mer om att ta del av invånarnas syn på om kommunen gör rätt saker till rätt kostnader utifrån egenskapen av skattbetalande medborgare. Vilket perspektiv och därav dialog ska avgöras utefter vilket behov det finns från kommunens sida av invånarnas åsikter eller synpunkter. Enligt Skl bör man således även ta ställning till vilka frågor man ska föra dialog kring. Om förtroendevalda redan beslutat sig i en fråga bör inte medborgardialog inledas. Mandat och roller i KRF I KRF sitter tio politiker som representerar kommunen. Av rådets reglemente framgår det att det helst ska finnas representanter från kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Ordförande i rådet är ersättare i kommunstyrelsen och ordförande i utbildningsnämnden. Övriga nämnder som är representerade i rådet är kultur- och fritidsnämnden, vård- och omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden. Av de kommunala politikerna som är invalda i rådet har inte alla ett politiskt uppdrag i en nämnd. Av dessa har vissa representationen i rådet som enda politiska uppdrag i kommunen, andra har plats i kommunfullmäktige eller dialogforum. Rollen som politiker i rådet är på så vis något otydlig. Av reglementet framgår det att vissa nämnder bör vara representerade vilket indikerar att politikerna sitter där som representant för en beslutsfattande nämnd och nämndens ansvarsområde. Att politiker är representerade i rådet utan representation i ett annat beslutsfattande organ indikerar att politikerna representerar sitt parti. Innehållet på mötena varierar på så vis att det handlar både om vad kommunen gör och hur kommunen gör. Alltså varierar innehållet på KRF mellan brukarperspektiv och medborgarperspektiv. Även detta bidrar till en otydlighet och en svårighet i hur och vem som ska ta till sig och hantera synpunkter som förs fram på rådet. Av intervjuer med politiker som sitter i rådet återspeglas otydligheten kring roll och mandat. När man inte har representation i något kommunalt beslutande organ upplevs en svårighet i hur man som politiker ska hantera de synpunkter man får till sig. Man för synpunkterna vidare till partiet men har svårt att se hur det sedan hanteras i kommunen och upplevelsen av att man som politiker står

13 BOTKYRKA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen RAPPORT [12] lite utanför finns representerad. Har man som politiker representation i en beslutande nämnd tar man med frågorna som hör till nämndens ansvarsområde dit och belyser funktionshinderperspektivet. Upplevelsen av att det är svårt att se hur synpunkterna som förs fram av organisationsrepresentanterna sedan hanteras i kommunen finns också bland politikerna i KRF. Bland organisationsrepresentanterna finns upplevelsen av att rådet mestadels är en del man från kommunens sida informerar. Det finns en osäkerhet kring var i beslutsprocessen rådet befinner sig och upplevelsen av att politikerna i rådet inte har mandat att ta med sig och driva frågorna och synpunkterna som förs fram på rådet. Man erfar att när synpunkterna förs fram faller det platt. Man upplever även att det är svårt att se resultat i kommunen av de synpunkter som har förts fram. Att leda och utforma Dialogen med medborgarna måste vara meningsfull. Därför bör dialogen ske tidigt i beslutsprocessen och intentionen att inleda dialog ska vara ärligt från både politiker och tjänstemän. Det ska finnas en genuin vilja från kommunen att ta del av medborgarnas synpunkter och åsikter kring ämnet eller den aktuella frågan. Samtidigt ska det finnas ett intresse av frågan eller ämnet bland dem kommunen för dialog med. Låta syftet styra Syftet med dialogen ska styra utformningen av dialogen. Varför ska kommunen inleda dialog med medborgarna om en fråga och vad ska dialogen leda till? Vilka medborgare behöver kommunen nå i dialogen? Detta är exempel på frågor som behöver besvaras så att tillvägagångssättet stödjer dialogens syfte. Syftet behöver vara tydligt för alla som är inblandande i dialogen: för dem som leder dialogen och för medborgarna som deltar. Det ska vara klarlagt varför kommunen träffar medborgarna och hur synpunkterna som medborgarna lämnar, sedan ska hanteras. Är det enbart en information till medborgarna eller är det fråga om konsultation inför beslut. Även underlaget bör vara lätt att ta till sig.

14 BOTKYRKA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen RAPPORT [12] Återkoppling För att dialogen ska upplevas som meningsfull för dem som deltar blir återkopplingen central. Det som förs fram i dialogen ska kunna tas om hand av kommunen och det bör redan från början finnas en tanke kring hur synpunkter och medskick ska hanteras i kommunen. Finns det ingen möjlighet eller intention från kommunens sida att göra så, bör det vara tydligt att avsikten endast är att informera. Återkoppling på hur synpunkter och åsikter i frågan har hanteras blir en bekräftelse på att dialogen har varit av betydelse och en officiell del i processen. Hur är KRF utformat? Formen för dialogen KRF innebär är på förhand satt. Det anges i reglementet att rådet ska sammanträda sex gånger per år. Innehållet till mötena och ämnen som tas upp, tas fram efter hand. Det är alltså inte frågan eller ärendet som kommunen ska rådfråga målgruppen om som avgör formen. Istället är det att dialogen ska ske och hur den ska ske som är fastställt och sedan anpassa innehållet utefter det. Det finns en flexibilitet att utforma mötena på olika sätt. Oftast är informationen muntlig och synpunkter och åsikter på informationen lämnas muntligen. Ibland hålls workshops kring ett tema. Workshopen brukar inledas med muntlig information och därefter följer diskussion i mindre grupper kring ett antal frågeställningar. Oftast blir ansvarig tjänsteman eller chef tillfrågad att komma till rådet för att berätta om ett ärende eller verksamhetsområde. En problematik kan vara att när initiativet inte kommer från den som äger frågan finns inte alltid en öppenhet att hantera synpunkterna och sedan återkoppla. Rådet får i de lägen mer av en påtryckande roll istället för en rådgivande funktion. I intervjuer med ledamöter i rådet finns olika uppfattningar om vad KRFs syfte och funktion är. Att förbättra samhället för personer med funktionsnedsättning och ett sätt för kommunen att legitimera samråd med funktionshinderrörelsen är exempel på hur syftet och funktionen uppfattas. En osäkerhet kring vad rådets syfte och funktion är, finns också representerad. Kommunen behöver fundera över vilka frågor som är lämpliga och verksamma att föra dialog kring. Finns det inget behov av mer information från målgruppen eller om man från kommunens sida inte är beredd att bli påverkad av den

15 BOTKYRKA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen RAPPORT [12] information man får till sig, bör dialog i dessa frågor inte inledas. Det bör även finnas en större flexibilitet kring samråd med den aktuella målgruppen så att syftet med dialogen kan styra när det ska göras, hur det ska göras och med vilka kommunen behöver lyssna till. Av intervjuerna framgår både från politiker och representanter för organisationerna upplevelser av brister i återkopplingen och en otydlighet i hur rådets synpunkter förs vidare och hanteras i kommunen. Utvecklingsledare tillgänglighet framhålls i sammanhanget som en kanal för återkoppling. Slutsatser Dialogens existens ska avgöras av kommunens behov av mer information från den aktuella målgruppens synpunkter och åsikter. Här måste det finnas en ärlig och genuin vilja från kommunen att ta del av målgruppens åsikter och synpunkter samt en bereddhet att bli påverkad. Det behövs således ställningstagande från kommunens sida om vilka frågor man ska inleda dialog kring. Rådets syfte behöver tydliggöras i den mening att kommunen behöver klargöra vad man vill att rådens verksamhet ska uppnå i eller leda till. Syftet bör alltid stå i fokus för verksamheten och beroende på vilket syfte man kommer fram till ska detta avgöra arbetsformerna. Syftet måste vara känt för alla som deltar. Flexiblare arbetsformer bör utvecklas så att det finns utrymme att anpassa just arbetsformerna efter syftet samt en mångsidighet kring vilka kommunen samråder med. Rollerna i KRF behöver tydliggöras och likaså perspektivet. I nuläget finns en otydlighet kring hur och vem i kommunen som ska ta emot och hantera synpunkterna. Som politiker i rådet med det som enda politiska uppdrag finns en svårighet i att ta emot synpunkterna när det inte finns mandat att agera. Är innehållet på KRF-mötena ur medborgarperspektiv eller brukarperspektiv, alltså är samrådet om vad-frågor eller hur-frågor? Detta påverkar om det är politikerna eller tjänstemännen som är mottagare av synpunkterna. Återkoppling på synpunkter som förs fram på KRF behöver bli bättre. I intervjuer med ledamöter i KRF framgår att återkopplingen är svag. Återkopplingen är en central del i att dialogen ska upplevas som meningsfull för delatagarna.

16 BOTKYRKA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen RAPPORT [12] Referensförteckning: Montin, S. (2007), Moderna kommuner, Liber AB: Malmö. 11 tankar om medborgardialog i styrning Publikation från Skl (2009)

17 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, ny diskrimineringsgrund

18 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Ökad medvetenhet/kunskap om olika funktionsnedsättningar - Riksförbundet för social och mental hälsa

19 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Remissärenden - Tullinge idéhus, äldreplan och teknisk handbok för gata/park Remissärenden: Tullinge idéhus (skicka synpunkter till Ann Bjellert) Tryggt att bli äldre i Botkyrka Äldreplan (skicka synpunkter till Ann Bjellert) Teknisk handbok för gata/park. Senare utskick (skicka synpunkter till Clara Hansson)

20 1 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten INFORMATIONSBREV SAMRÅD Förslag till Detaljplan för Idéhuset i Tullinge centrum, Botkyrka kommun Nu pågår ett arbete med att ta fram en detaljplan som syftar till att möjliggöra byggandet av idéhuset i enlighet med det vinnande förslaget från en arkitekttävling, samt att rusta upp området närmast i söder till ett torg/mötesplats med angöring och parkering. Ett förslag till detaljplan för Idéhuset i Tullinge centrum har upprättats i enlighet med Plan- och bygglagen 2010:900. Materialet finns tillgängligt i kommunalhuset i Tumba, plan 7 och på Tullinge bibliotek, där det också finns en modell, från den 13 mars till 25 april Förslaget finns också att läsa på kommunens hemsida, tillsammans med tillhörande handlingar. Under samrådstiden kommer det finnas pinnar uppsatta på plats som markerar husets norra hörn och som redovisar husets blivande höjd. Informationsmöte kommer äga rum måndagen den 31 mars klockan 18:30 i Falkbergsskolan. Välkomna! Bild från söder

21 [2] Planplanområdet ligger i Tullinge centrums västra del mot Nibblevägen. Den röda ringen markerar platsen i Tullinge centrum Planprocessen Detaljplaneprocessen har flera steg, vi befinner oss nu i samrådsskedet. Start Arkitekt- Plan- Granskning Antagande Laga kraft tävling samråd Synpunkter på förslaget: Skicka dina eventuella synpunkter till: Samhällsbyggnadsförvaltningen Botkyrka kommun Tumba eller e-posta plan@botkyrka.se senast 25 april Sakägare som under samrådstiden eller granskningstiden framför skriftliga synpunkter som inte blir tillgodosedda har rätt att senare överklaga beslutet om att anta detaljplanen. Kontaktperson är Eva Kamph tel Går att nås på tisdagar och onsdagar, eller via mail: eva.kamph@botkyrka.se. Botkyrka kommun

22 40:35 Samrådshandling FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR IDÈHUS I TULLINGE CENTRUM PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DIARIENUMMER: SBF/2011:769

23 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 2 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten

24 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 3 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Innehåll XX-XX... 1 Sammanfattning... 6 Idéhuset Idéhuset ska vara en byggnad med uttalad egen karaktär och identitet såväl exteriört som interiört. En nyskapande byggnad med en arkitektur i särklass som stärker Tullinge torg som mötesplats och som ger Tullinge en attraktion. Ett landmärke när det handlar om arkitektur, design och innehåll INLEDNING... 7 Handlingar... 7 Planens syfte... 7 Bakgrund... 7 Arkitekttävlingen... 7 Planens läge och areal... 8 Markägoförhållanden... 8 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 9 Översiktliga planer... 9 Program för planområdet... 9 Detaljplaner... 9 Kommunala beslut Behovsbedömning/Miljöbedömning Sammanfattande bedömning Ett hållbart Botkyrka Rättigheter Geotekniska förhållanden Radon Fornlämningar Störningar Vibrationer Bebyggelseområden Tillgänglighet och trygghet Solstudier Natur Teknisk försörjning FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Fastighetsbildning... 17

25 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 4 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Rättigheter Geotekniska förhållanden Riskanalys. Farligt gods Radon Störningar Bebyggelseområden Solstudier Natur Teknisk försörjning ADMINISTRATIVA FRÅGOR Tidplan Genomförandetid... 24

26 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 5 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Detaljarbetet för idéhus på Tullinge torg genomförs med normalt planförfarande. Arbetet med att ta fram en detaljplan regleras i plan- och bygglagen, PBL och kan delas in i olika skeden. Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras och bevaras. Under samrådsskedet tas ett förslag till detaljplan fram och berörda ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan blir föremål för granskning. I antagandeskedet godkänns detaljplanen av samhällsbyggnadsnämnden innan den antas av kommunfullmäktige. Efter antagande vinner detaljplanen laga kraft, under förutsättning att den inte överklagas. Uppdrag Samråd Granskning Antagande Laga kraft Genomförande MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Jimmy Wilbacher byggprojektledare Sigvard Andersson projekl. mark o expl Eva Kamph. planarkitekt Serop Bidros, trafikplanerare Katarina Holmkqvist, landskapsarkitekt Anders Forsberg, miljöstrateg Natalia Kotik, abonentingenjör Marina Pavlova, planarkitekt Katarina Balog, bygglovhandläggare Fastighetsenheten Stadsbyggnadsenheten Stadsbyggnadsenheten Gata- parkenheten Gata- parkenheten Miljöenheten VA-enheten Stadsbyggnadsenheten Stadsbyggnadsenheten Detaljplanen upprättas enligt Plan- och bygglagen 2010:900

27 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 6 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Sammanfattning I november 2011 beslutade kommunstyrelsen att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ändra detaljplanen för Tullinge torg. I juni 2012 gav kommunstyrelsen kommunledningsförvaltningen bl a i uppdrag att genomföra en arkitekttävling för idèhus i Tullinge. I juni 2012 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att utarbeta ett förslag till detaljplan för ett idéhus på Tullinge torg. Tävlingen genomfördes i två steg. Först en prekvalificering, under vintern Totalt anmälde 53 kontor sitt intresse. Fyra internationellt kända kontor valdes ut till fortsatt tävling, ett iranskt/engelskt, ett spanskt, ett danskt och ett svenskt (Wingårdhs som vann). Detta vinnande förslag ligger till grund för detta samråd. Idéhuset Idéhuset ska vara en byggnad med uttalad egen karaktär och identitet såväl exteriört som interiört. En nyskapande byggnad med en arkitektur i särklass som stärker Tullinge torg som mötesplats och som ger Tullinge en attraktion. Ett landmärke när det handlar om arkitektur, design och innehåll. Tullinge idéhus ska bli en mötesplats där de många människornas idéer får plats och tas till vara. Ett nyskapande hus för det oväntade och oprövade, men också ett hus med ett innehåll som bärs upp av traditioner och stolthet över de kunskaper och erfarenheter som vunnits under många år. Husets största del är biblioteket, ett bibliotek där form och innehåll samspelar. Rummet ska vara en del av upplevelsen. Målgruppen är allt från barnfamiljer, barngrupper och studerande till äldre och pensionärer. Ett hus för alla. Huset ska även innehålla ett kafé och medborgarservice, samt lokaler för skapande, möten, evenemang m m. (Text från programmet till arkitekttävlingen). Del av juryns bedömning: En byggnad som ger många värden till Tullinge centrum och som kommer att bidra till att det blir attraktivt och fullt av liv. Byggnaden har en mycket öppen sida mot centrums gångstråk som gör att det som sker i huset hela tiden kommer att vara närvarande i centrum. Genom sin attraktion kommer byggnaden att bli ett landmärke för Tullinge centrum. Byggnaden är flexibel och kan anpassas till olika aktiviteter och behov över tiden på ett sätt som gör att den är mycket tillåtande för spontana initiativ och en sprudlande verksamhet.

28 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 7 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten INLEDNING Handlingar Plankarta med bestämmelser på grundkarta. Denna plan- och genomförandebeskrivning Illustrationsplan med perspektiv Behovsbedömning Fastighetsförteckning Övriga handlingar som ska tas fram under planarbetet Samrådsredogörelse (efter samråd) Utlåtande (efter granskning) Planens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggandet av idéhuset i enlighet med det vinnande förslaget från arkitekttävlingen, samt att rusta upp området närmast i söder till ett torg/mötesplats med angöring och parkering. Bakgrund Arkitekttävlingen Tävlingen ägde rum i 2 steg. Först en prekvalificering, allmän inbjudan. Där 53 kontor anmälde intresse att delta. Tjänstemän valde sedan, efter en särskild kvalitetsmall, ut de fyra team som sedan gick vidare för tävling. De fem tjänstemänen representerade kommunledningsförvaltningen, stadsbyggnadsenheten, plangruppen och fastighetsenheten. De fyra utvalda teamen var, Wingårdh arkitektkontor+gross Max, EstudioBarozzi+Hermansson Hiller Lundberg arkitekter, DorteMandrup Arkitekter+Kontur arkitektkontor+hospper Sweden+Mandaworks och Zaha Hadid Architects+Gross Max. Svenskt, spanskt, danskt och engelskt/irakiskt team. Deltagarnas förslag var anonyma. Juryn bestod av tre politiker, tre tjänstemän, en boende i Tullinge samt två representanter från Sveriges Arkitekter. Sekreterare var representant för Sveriges Arkitekters tävlingsnämnd.

29 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 8 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Planens läge och areal Planområdet är beläget i Tullinge centrums västra del. Motiv till att den här platsen har valdes var ett behov av att utveckla Tullinge centrum som en attraktiv plats och som en viktig mötesplats för Tullingeborna. Tullinge centrum är den enda tydliga centrumplatsen i Tullinge. Här finns infrastruktur med kommersiell service, transporter mm. Idéhuset med sin kultur- och ett föreningsverksamhet blir ett värdefullt komplement som gör dagens centrum mer komplett. Detaljplanen omfattar ca kvm, varav kvartersmarken är ca kvm. Markägoförhållanden Marken ägs huvudsakligen av Botkyrka kommun genom Tullinge 19:276 och Tullinge 19:631 som är en transformatorfastighet. Slätten 1 äger del av den blivande byggrätten för ide huset. Slätten 1 ägs av Fastighets AB Tullinge Centrum. Ide huset gränsar till Björkliden 2 som ägs av Bostadsrättsföreningen Slätten.

30 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 9 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Översiktliga planer Gällande Översiktsplan för Botkyrka kommun är antagen av kommunfullmäktige och aktualitetsförklarad Centrala Tullinge är angivet som förändringsområde. Även i den Översiktsplan som varit på samråd under våren 2013 anges Tullinge centrum som område med tät stadsbygd. Översiktsplanen bedöms överrensstämma med ett nytt idéhus. Program för planområdet Detaljplaneprogram för centrala Tullinge utarbetades Detaljplaner Svart streckad linje, ungefärlig plangräns. Röd linje, gällande detaljplaner Gällande detaljplaner som berörs: Tullinge centrum (40-16), som vann laga kraft Genomförandetiden har gått ut. Detaljplanen anger centrumbebyggelse samlingslokal. Till denna detaljplan finns också ett tillägg som medger bostäder över centrumbyggnaden.

31 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 10 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Nibblevägen (41-17), som fastställdes Genomförandetiden har gått ut. Detaljplanen anger gata för Nibblevägen och bostäder för HSB föreningen norr om planområdet. Tullinge lanthem 1 (41-1), som är fastställd Genomförandetiden har gått ut. Planen anger bostäder. Tullinge lanthem (40-2), som fastställdes Genomförandetiden har gått ut. Planen anger bostäder. Ålderdomshem (41-27), som vann laga kraft Genomförandetiden har gått ut. Detaljplanen anger park natur och transformator. Tullinge centrum (40-08), som fastställdes Genomförandetiden har gått ut. Planen anger gata, torg, park. Kommunala beslut I november 2011 beslutade kommunstyrelsen att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ändra detaljplanen för Tullinge torg. I juni 2012 gav kommunstyrelsen kommunledningsförvaltningen bl a i uppdrag att genomföra en arkitekttävling för idèhus i Tullinge. I juni 2012 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att utarbeta ett förslag till detaljplan för ett idéhus på Tullinge torg. Behovsbedömning/Miljöbedömning För detaljplaner ska kommunen göra en behovsbedömning, för att avgöra om en miljöbedömning ska göras eller inte. Resultatet av behovsbedömningen blir ett ställningstagande till om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Sammanfattande bedömning Detaljplanen bedöms sammantaget inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. De miljöaspekter som detaljplanen kan beröras av är främst dagvatten, buller och transporter av farligt gods. Det är huvudsakligen rent dagvatten från Idéhusets byggnad som kommer att uppkomma till följd av detaljplanen. Påverkan på nedströms liggande Tullingesjön bedöms därför bli marginell. Om Idéhuset byggs som planerat med s k. grönt tak och om någon form av fördröjning för dagvattnet anläggs i marken bedöms riskerna för översvämning i området bli små.

32 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 11 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Hanteringen av det dagvatten som uppstår på befintliga eller eventuellt tillkommande trafikerade ytor som kommer att innefattas av detaljplanen behöver utredas och åtgärdas så att förorenat dagvatten renas, i enlighet med kommunens dagvattenstrategi, innan det förs vidare till Tullingesjön. Planområdet är utsatt för buller från Nibblevägen, Huddingevägen och Västra Stambanan. Enligt den bullerkartläggning som tidigare gjorts i Botkyrka kommun (Ingemansson, 2006) ligger den ekvivalenta ljudnivån i planområdet på dba och den maximala ljudnivån dba. Det finns inga lagkrav på bullernivåer i kulturhus men eftersom t.ex. biblioteksdelen är en bullerkänslig verksamhet bör bullerproblematiken noga beaktas vid utformningen av byggnaden. Planområdet ligger ca 70 m från Huddingevägen som är sekundär transportled för farligt gods. En sakkunnig på Räddningstjänsten har granskat detaljplanen och bedömt riskbilden. Utifrån detta är bedömningen att det inte krävs fördjupade studier vad gäller riskhantering vid framtagandet av detaljplanen. Ett hållbart Botkyrka Bilden visar kommunens sex hållbarhetsutmaningar.

33 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 12 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Hemkänslan, skolan förtroendet och arbete kommer att gynnas av idéhuset som mötesplats. Även klimatet kommer att gynnas genom att ett krav på idéhuset är att det ska vara miljösmart.

34 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 13 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten OMRÅDES FÖRUTSÄTTNINGAR Rättigheter Tullinge 19:631 är upplåten för Vattenfalls transformatorstation. Fastigheten ligger inom område för det blivande idéhuset. Förslag till nytt E-område redovisas väster om Nibblevägen. Delar av kommunens fastighet Tullinge 19:276 är upplåten för parkeringsändamål till Fastighets AB Tullinge Centrum. Nytt avtal erfordras för parkering i samband med utbyggnaden. Inom Slätten 1 ligger underjordiska ledningar som bör säkras med avtal och u-område. Någon fullständig utredning har inte skett. Geotekniska förhållanden Den naturliga jordarten i planområdet är postglacial lera. Geoteknisk undersökning krävs inför bygglovhanteringen. Radon Baserat på de geologiska förhållandena är risken för markradon låg till normal i planområdet. Fornlämningar Inga fornlämningar finns inom området. Störningar Buller Planområdet är utsatt för buller från vägar (Huddingevägen och Nibblevägen) och järnväg (Västra Stambanan). Enligt den bullerkartläggning som tidigare gjorts i Botkyrka kommun (Ingemansson, 2006) ligger den ekvivalenta ljudnivån i planområdet på dba och den maximala ljudnivån dba. Vibrationer Stora delar av marken kring Tullinge centrum består av postglacial lera. Mark med lera i kombination med tung trafik medför risk för höga markvibrationer.

35 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 14 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Bebyggelseområden Bostäder HSBs bostäder i norr Arbetsplatser Tullinge centrum I Tullinge centrum finns i dag bl a två livsmedelsbutiker, restaurang, kafé, bank blomsterhandel. Här finns också bibliotek och medborgarkontor

36 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 15 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Tillgänglighet och trygghet Goda förutsättningar finns för att skapa en bra tillgänglighet. Solstudier Eftersom den byggnad som vann arkitekttävlingen om idéhuset endast innehåller två plan varav 1,5 plan vetter mot det närmaste flerbostadshuset bedöms inte skuggningen från Idéhuset bli betydande. Natur Mark och vegetation Planområdet är en del av ett mindre parkområde i anslutning till Tullinge centrum. I den aktuella del av parken, som kommer att tas i anspråk för Idéhuset, har inga betydande naturvärden noterats. En större ek utmärker sig mot Tullinge torg. Härutöver består trädskiktet på kullen av en dubbelstammig ek, ett antal lönnar, en lärk samt av blommande träd såsom hägg och fågelbär. I kanten på kullen finns ett tätt buskage av snöbär och paradisbuske. På gräsytan ett mindre antal planterade askar samt några lönnar runt transformatorn. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Området angörs från Nibblevägen. På centrumets västra del finns idag 48 parkeringsplatser, varav två platser för funktionshindrade och sju platser är uthyrda. Marken ägs av kommunen men är i dag utarrenderad till centrumbolaget. Även de parkeringsplatser som ligger utefter Huddingevägen, 45 stycken, ägs av kommunen men är i dag utarrenderade till centrumbolaget. Öster om centrum finns 48 parkeringsplatser, varav två för funktionshindrande. Platser som är avsedda för centrumbesökare och ägs av centrumbolaget. Lastning till centrumbyggnaden sker från sydöstra sidan, mot Huddingevägen. Livsmedelhallen i nordöst har egen lastplats i öster. Kaféet lastas från torgstråket. Lastytorna nås både från Nibblevägen och från Nyängsvägen. Ett gång- och cykelstråk leder genom centrum ner till bussterminal och pendeltågstationen.

37 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 16 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Anordnad cykelparkering finns inte i Tullinge centrum. Närmaste cykelparkering finns vid Tullinge pendeltågstation. Kollektivtrafik Anslutning till kollektivtrafik är god, med omedelbar närhet till både buss och pendeltåg. Riskanalys Planområdet ligger cirka 70 m från Huddingevägen (väg 226) och 125 m från Västra Stambanan. Huddingevägen utgör sekundär transportled för farligt gods och på Västra Stambanan förbi Tullinge går ett fåtal transporter med farligt gods per dygn. Enligt Länsstyrelsens Riskhantering i detaljplaneprocessen (2006) ska riskhanterings-processen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en farligt gods led. Vatten, avlopp och dagvatten Området är försörjt med VA-ledningar. En huvudvattenledning som bl a leder till Huddinge sjukhus går diagonalt genom området. Samtidigt går en motsvarande ledning tom under Tullinge torg. Denna kan åter tas i bruk och ersätta den i dag verksamma. Eftersom den naturliga jordarten i hela planområdet är postglacial lera enligt den geologiska kartan blir det sannolikt svårt att infiltrera det dagvatten som kommer att uppkomma inom planområdet. Enligt kommunens dagvattenstrategi ska dagvatten från trafikerade ytor (förorenat dagvatten) fördröjas och renas innan det släpps vidare till dagvattennätet. Värme Området är försörjt med fjärrvärme. El Inom området ligger en transformatorstation, som måste flyttas.

38 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 17 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Fastighetsbildning Ny fastighet för ide huset bildas genom avstyckning från kommunens fastighet Tullinge 19:276. Genom fastighetsreglering med Slätten 1 överförs erforderlig mark från centrumfastigheten till kommunens fastighet. Befintlig transformatorfastighet belägen inom Tullinge 19:631 överförs genom fastighetsreglering till kommunens nya fastighet. Upplåtelse av mark för ny transformatorstation görs väster om Nibblevägen. Rättigheter Centrumbolaget har genom avtal med kommunen säkrat ett antal parkeringsplatser för centrum. Planförslager innebär att avtalen bör ses över. Geotekniska förhållanden Den naturliga jordarten för större delen av planområdet är postglacial lera. Det är stor risk för sättningar, enligt översiktlig byggnadsgeologisk karta. Inför projektering bör geoteknisk utredning göras. Sannolikt krävs pålning. Äldre geotekniska utredningar finns Riskanalys. Farligt gods En sakkunnig inom risk- och säkerhet (Magnus Andersson, Södertörns brandförsvar) har gjort en tidig bedömning av riskbilden och konstaterat att det inte krävs fördjupade studier vad gäller riskhantering vid framtagandet av detaljplanen. Om parkeringsytan sydväst om planområdet senare under planprocessen skulle infogas i planområdet och omvandlas till ett torg är det rimligt ur ett riskperspektiv att placera parkbänkar och liknande installationer, där människor kan uppehålla sig under längre tider, med ett avstånd på minst m från Huddingevägen. Radon Baserat på de geologiska förhållandena är risken för markradon låg till normal i planområdet. Störningar Bullerutredning Det finns inga riktvärden att ta hänsyn till när det gäller utomhusbuller vid kulturhus. Om Idéhuset ska ha ett utomhuscafé är den bästa placeringen ur bullersynpunkt vid den norra eller östra sidan av idéhuset.

39 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 18 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Med tanke på att en del av kulturhusets verksamheter är bullerkänsliga, t.ex. biblioteket, är det viktigt att det relativt höga utomhusbullret kan dämpas så att en god ljudmiljö inomhus skapas. En rimlig målsättning kan vara att minst klara de riktvärden som krävs för lokaler för undervisning m.m., d v s 45 dba maximal ljudnivå och 30 dba ekvivalent ljudnivå (Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2005:6). Även vid utformningen av byggnadens inre bör bullerfrågan finnas med. Detta med tanke på att Idéhusets olika verksamheter kommer medföra olika ljudnivåer och har olika krav på tystnad. För boenden i det befintliga flerbostadshus som kommer att ligga norr om och bakom idéhuset, sett från Huddingevägen, kommer utomhusbullret att minska när idéhuset är byggt. Vibrationsutredning Tidigare gjorda geotekniska undersökningar i området och en eventuell ny undersökning kan ge mer information om detta. Det kommer troligen att bli nödvändigt att förebygga risken för markvibrationer vid grundläggningen av den nya byggnaden. Bebyggelseområden Planförslaget handlar i första hand om att kunna genomföra idéhuset vid Tullinge torg i enlighet med det vinnande förslaget från den allmänna arkitekttävlingen. Wingårdhs kallar det anonyma förslaget för Rut, dels för att de alltid väljer kvinnonamn, dels för den rutiga fasaden. Idéhuset är placerat i den västra delen av Tullinge centrum, mot Nibblevägen. Huset är placerat så att det sluter rummet kring Tullinge torg å ena sidan, samtidigt som det skapar ett parkrum åt dess andra sida. Genom sitt framdragna läge, ända fram till Nibblevägen, får det god kontakt med såväl centrum och pendeltågen, som med en eventuell framtida bebyggelse väster om Nibblevägen. Idéhuset är väl inplacerat på platsen och tar stor hänsyn till omgivningen. Det är lågt, mot bostadsrättsföreningen i norr är det drygt 1½ våning och högst i det sydvästra hörnet. Fasaden är av trä och är, rutig, med gula, orange och röda kulörer uppbrutna med stora fönsterpartier. Taket kommer att förses med ett växtskikt, te x sedum. För att säkerställa ytformningen av det vinnande tävlingsförslaget har planbestämmelser införts som reglerar husets höjd, takvinkel och att utformningen ska följa illustrationerna på plankartan och denna handling.

40 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 19 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Inne i idéhuset kommer besökare att nå ett entrétorg, där man får omedelbar kontakt med husets alla centrala funktioner. Dessa funktioner är bl a bibliotek, multisal, danssal, mediaverkstad, mötesrum, rum för barn/vatten och ett kafé i direkt anslutning till det lilla berget med eken i öster. Här kan också kaféet få flytta ut på torget och parken med eken. Idéhuset kommer också innehålla medborgarkontoret. Illustration Bild från öster

41 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 20 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Perspektiv från söder Exempel på grönt tak

42 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 21 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten

43 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 22 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Tillgänglighet Alla förutsättningar finns för att få en bra tillgänglighet både utanför och inne i idéhuset. Att detta uppfylls prövas i samband med bygglovet. Solstudier Eftersom den byggnad som vann arkitekttävlingen om idéhuset endast innehåller två plan varav 1,5 plan vetter mot det närmaste flerbostadshuset bedöms inte skuggningen från Idéhuset bli betydande. Natur Mark och vegetation Planområdet är en del av ett mindre parkområde i anslutning till Tullinge centrum. I den aktuella del av parken, som kommer att tas i anspråk för Idéhuset, har inga betydande naturvärden noterats. Härutöver består trädskiktet på kullen av en dubbelstammig ek, ett antal lönnar, en lärk samt av blommande träd såsom hägg och fågelbär. I kanten på kullen finns ett tätt buskage av snöbär och paradisbuske. Större del av dessa träd och växter kan behållas. Även den större eken mot Tullinge torg kommer vara kvar. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Idéhuser kommer att angöras, last, sop och angöring kommer att ske på torget från Nibblevägen. Även parkeringen nås via Nibblevägen. Parkeringen kommer att minskas till ca 20 platser, varav tre är platser för funktionshindrade. Övrig besöksparkering hänvisas till nuvarande infartsparkering väster om Nibblevägen. Viss del av dessa närmast Nibblevägen kommer bli besöksplatser. (För tillfället arbetas med att utöka infartspakeringen åt väster.) Större publika aktiviteter i idéhuset kommer att vara på kvällar och helger då infartsparkeringen inte utnyttjas för kollektivresenärer. Cykelparkering planeras i anslutning till idéhuset. Gående och cyklande från bostadsområdena norr om Tullinge torg, hänvisas till gång- och cykelvägen väster om det nya kaféet och vidare utefter torget till bussterminal och pendeltågstation. Den gångväg som går i ostvästlig riktning i grönområdet kommer utgå.

44 40:35 BOTKYRKA KOMMUN 23 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Vatten och avlopp, dagvatten Vatten En huvudvattenledning som bl a leder till Huddinge sjukhus går diagonalt genom området. Samtidigt går en motsvarande ledning tom under Tullinge torg. Denna kan åter tas i bruk och ersätta den i dag verksamma. Avlopp Idéhuset kan ansluta till befintlig ledning, som går under Tullinge torg. Dagvatten Den ökade mängd dagvatten som kommer att bildas till följd av detaljplanen är huvudsakligen s k rent dagvatten som kommer att avrinna från Idéhusets huskropp. Idéhuset är planerat att byggas med s.k. grönt tak och även ett fördröjningsmagasin eller liknande kommer att anläggas för det dagvatten som uppkommer i området. Detta gör att riskerna för översvämning i närområdet bedöms bli små och att även planområdets bidrag med föroreningar till Tullingesjön blir små. Hanteringen av det dagvatten som uppstår på befintliga eller eventuellt tillkommande trafikerade ytor som kommer att innefattas av detaljplanen behöver utredas och åtgärdas så att förorenat dagvatten renas, i enlighet med kommunens dagvattenstrategi, innan det förs vidare till Tullingesjön. Värme Idéhuset kommer att värmas via befintlig fjärrvärmeledning. El Befintlig transformator kommer att försvinna och ersättas med en ny på andra sidan Nibblevägen Avfall Idéhuset kommer att ha sitt soprum i det sydvästra hörnet på idéhuset. Soprummet kommer at angöras från Tullinge torg via Nibblevägen.