Äldreomsorgsplan för Gnesta kommun

Transkript

1 Gnesta kommun Antagen KF Socialförvaltningen Pernilla Alfredsson GNESTA Äldreomsorgsplan för Gnesta kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax Organisationsnr GNESTA V Storgatan vx

2 Äldreomsorgsplan för Gnesta kommun Inledning Mål för äldreomsorgen...4 Socialnämndens mål med äldreomsorgen Äldreomsorgen som den är organiserad i Gnesta...4 Hemvård med boendeservice...4 Dagverksamhet i Gnesta kommun...5 Vård och omsorg vid kommunens äldreboenden...5 Kommunens kostenhet Viktiga delar i äldreomsorgen...6 Lättillgänglig information...6 Personalen inom äldreomsorgen...6 Kvalitet och inflytande inom äldreomsorgen Framtidens äldreomsorg i Gnesta kommun...7 Ordlista:...8 2

3 Äldreomsorgsplan för Gnesta kommun Äldreomsorgen i Gnesta kommun ligger organisatoriskt under Socialnämnden och arbetet utgår från de mål som Kommunfullmäktige årligen fattar beslut om. Socialnämnden arbetar efter visionen: Ett tryggt liv med valfrihet för alla i Gnesta kommun. 1. Inledning Äldreomsorgsplan för Gnesta har tagits fram på följande sätt: En projektgrupp i förvaltningen påbörjade arbetet under hösten Efter det tog en politiskt sammansatt arbetsgrupp över arbetet och skrev fram ett förslag till plan. Planen har inför slutlig behandling i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige varit ute på remiss till samtliga politiska partier samt Kommunala Pensionärsrådet. Planen är ett politiskt styrdokument över de mål, den utformning och inriktning som verksamheterna ska ha under perioden. Socialnämnden är ansvarig att en gång, 2007, och en gång innan en ny plan skrivs, 2009, följa upp intentionerna i planen. Äldreomsorgsplanen ska vara vägledande för kommunens insatser för äldre. Förutsättningen för planens genomförande är de resurser som socialnämnden har till sitt förfogande. Socialnämndens insatser styrs av bland annat Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialnämndens planer och riktlinjer. Äldreomsorgsplanen är ett övergripande styrdokument. Uttrycken varierar för hur man benämner äldre som från kommunen får olika insatser, i detta dokument används vårdtagare som ett gemensamt begrepp. Äldreomsorgsplanen är skriven för allmänheten. I slutet av dokumentet finns en ordlista för att lättare förstå vad som menas med olika fackuttryck och andra uttryck som kan vara nya för dem som inte varit i kontakt med äldreomsorgen tidigare. 3

4 2. Mål för äldreomsorgen Socialnämndens mål med äldreomsorgen För finns framtagna kommunövergripande mål där det bland annat står att kommunen ska erbjuda ökad valfrihet inom äldreomsorgen. Det ska vara värdigt att åldras i Gnesta kommun och äldreomsorgen ska vara av god kvalitet. Med detta menar vi att: Alla inom äldreomsorgen ska bemötas med respekt. Möjlighet ska ges att bo kvar i den invanda hemmiljön så länge det är möjligt. Alla ska känna trygghet och säkerhet inför ålderdomen och tillförsikt om att man av kommunen får den hjälp man behöver när man inte längre klarar sig själv i det egna boendet Boendet, vården och omvårdnaden ska formas och anpassas utifrån vårdtagarens behov. Alla ska ges möjlighet att leva ett värdigt liv utifrån sina egna förutsättningar. Vårdtagaren ska ha inflytande i sitt boende och i sitt dagliga liv. Alla ska uppmuntras att tillvarata de möjligheter de har för att aktivt delta i det dagliga livet. All verksamhet inom äldreomsorgen ska syfta till att vårdtagaren har sociala kontakter, gemenskap samt deltar i samhällslivet. Kommunens insatser ska komplettera det vårdtagaren själv kan. 3. Äldreomsorgen som den är organiserad i Gnesta Som boende i kommunen, på äldreboende eller i eget boende, som anhörig och närstående finns det olika sätt att påverka och få information om den vård och omsorg kommunen tillhandahåller. Organiserat under kommunstyrelsen ligger kommunens pensionärsråd där både politiker och pensionärsorganisationen finns representerade. På de äldreboenden som finns i kommunen har man idag även gårdsråd. Färdtjänst är en trafikservice för personer som har väsentliga svårigheter att åka med allmänna kommunikationer, som bussar och tåg. Färdtjänst gäller inom kommungränsen samt 30 km från bostaden. Riksfärdtjänst får den person som har ett svårartat handikapp och inte själv kan åka med tåg, man får istället åka taxi eller flyg. Hemvård med boendeservice Hemvården ansvarar för att fattade biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen verkställs. Tillsammans med vårdtagaren skrivs en överenskommelse om vad hemvårdspersonalen ska utföra. Hemvården utför service, vård- och omsorg samt hemsjukvårdsinsatser till vårdtagarna dygnet runt. De serviceinsatser som ges av hemvårdens personal avser praktisk hjälp. Omvårdnaden innefattar de insatser som krävs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov hos vårdtagaren. Den hemsjukvård som utförs genomförs på delegation av landstingets distriktssköterskor som bedömer 4

5 behovet. Dessutom kan insatser förekomma för att försöka bryta den isolering som många äldre upplever. Ett sätt att bryta denna isolering kan vara att äta lunch på Träffpunkten där det varje dag serveras lunch. Andra insatser kan vara att skapa trygghet med tillsyn. Efter behovsbedömning kan man få olika service, bland annat har kommunen ett avtal med Posten AB om lantbrevbärarservice. Med detta menas att Postens lantbrevbärare gör hembesök upp till fem gånger veckan hos äldre personer som inte vill eller inte behöver annan service. Hemvården har även en telefonservice där personal ringer upp och frågar vårdtagaren om allt är bra. För de som bor kvar i det egna hemmet och är i behov av extra trygghet och säkerhet kan man få trygghetslarm efter biståndsbedömning. Tekniska hjälpmedel för att kunna fortsätta leva ett självständigt liv beviljas på ordination av arbetsterapeut eller sjukgymnast. Anhöriga erbjuds att regelbundet träffas i anhöriggrupper. I Gnesta kommun finns frivilligorganisationer som erbjuder väntjänst till vårdtagarna. Dagverksamhet i Gnesta kommun Dagverksamhet är en öppen verksamhet dit alla äldre är välkomna för att träffa andra äldre. Verksamheten har planerade aktiviteter under året såsom bingo, högläsning, utflykter, filmvisning mm. Vid kommunens dagverksamhet genomförs aktiviteter med kulturella inslag till exempel sång, musik, dans, teater, utställningar och föredrag, även dessa är öppna för alla äldre. Dagvård är till för vårdtagare med ett psykosocialt behov av aktiviteter, samvaro, omvårdnad och träning/rehabilitering. Dagvården ska underlätta för vårdtagaren att så långt det är möjligt och säkert kunna vara kvar i sin hemmiljö. Vård och omsorg vid kommunens äldreboenden När behovet av insatser från kommunen i princip måste ske både dag och natt samtliga veckodagar kan vårdtagaren få flytta till ett av kommunens äldreboenden. Behovet ska utredas och visa att omvårdnad, trygghet och säkerhet inte kan tillgodoses av hemvården. På kommunens äldreboenden erbjuds evidensbaserad hälso- och sjukvård 1 upp till sjuksköterskenivå. Kommunen erbjuder även arbetsterapeut- och sjukgymnastresurser. Hälso- och sjukvården som kommunen erbjuder utgår från individens behov och kan vara rehabiliterande, habiliterande eller palliativt inriktad. Kommunen har även avtal med landstinget om läkarinsatser vid äldreboendena. I Gnesta kommun finns tre äldreboenden; Frustunagården och Liljedalshemmet som finns i Gnesta tätort samt Ekhagen som ligger i Björnlunda. På två av dessa äldreboenden finns för tillfället demensboende och på ett av dem finns korttidsboende. Vårdtagaren hyr själv sin egen lägenhet/rum på boendet. Boendemiljön på äldreboendena är organiserad så att det är praktiskt möjligt att bo även när vårdtagaren har ett stort omvårdnadsbehov. Omvårdnaden är utformad så att vårdtagarens förmåga och resurser tillvaratas. De gemensamhetsutrymmen som finns ger möjlighet till aktivering och samvaro med övriga boende och anhöriga för att bibehålla och utvidga sociala och kulturella nätverk. Möjlighet ska finnas att bo tillsammans med sin make/maka i rum/lägenhet för par. 1 Evidensbaserad hälso- och sjukvård bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. 5

6 Kommunens kostenhet Kostenheten är en integrerad del av äldreomsorgen i Gnesta kommun. Den präglas av kvalitetsoch servicetänkande på alla nivåer. Den mat som tillagas till kommunens äldre anpassas efter individuella behov så att medicinska, etiska, kulturella och religiösa aspekter i möjligaste mån tillgodoses. Matgästerna inom verksamheterna ska ges möjlighet att påverka utbudet av mat, måltidsmiljön samt andra rutiner. Liksom kommunens andra verksamheter strävar kostenheten efter att miljöanpassa sin verksamhet, vilket bland annat sker genom sopsortering. 4. Viktiga delar i äldreomsorgen Alla delar i Gnesta kommuns äldreomsorg ska hänga samman; att veta vad kommunen har för tjänster till de äldres förfogande, vad man kan förvänta sig av personalen samt vilken kvalitet vården och omsorgen ska hålla är viktiga delar för såväl vårdtagare och anhöriga som personal. Lättillgänglig information Information om kommunens äldreomsorg ska finnas lättillgänglig på kommunens hemsida, och på medborgarkontoret. I informationen ska man lätt kunna hitta vilka tjänster kommunen tillhandahåller, vad kommunen inte tillhandahåller samt information om vem som istället kan utföra tjänsten. Alla enheter inom äldreomsorgen ska ha en egen informationsbroschyr med den viktigaste informationen för verksamheten. Denna information ska finnas ute i verksamheterna, på Internet, i kommunhuset och på medborgarkontoret. Socialförvaltningen ansvarar för att informationen uppdateras vid behov. Personalen inom äldreomsorgen Personalen är den viktigaste resursen i arbetet med våra äldre. Personalens sociala kompetens, deras yrkesskicklighet och förmåga till empati och förståelse är en viktig del i hur kvaliteten uppfattas av vårdtagarna och deras anhöriga. Personal inom äldreomsorgen möter varje dag olika etiska frågor i sitt arbete, det är betydelsefullt att arbetsplatsen håller liv i diskussioner kring dessa frågor bland annat på arbetsplatsträffar och i personalgrupper. En ambition är att alla som anställs inom socialnämnden för att arbeta med äldreomsorgen ska ha minst undersköterskeutbildning. Oavsett tidigare utbildning ska socialnämnden alltid uppmärksamma att det är betydelsefullt att vidareutbilda och kompetenshöja personalen. För att kunna erbjuda hälso- och sjukvård vid kommunens äldreboenden finns sjuksköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast. Gnesta kommuns personalpolitiska program utgör grunden för en gemensam värdegrund för personalen. All personal inom äldreomsorgen har tillgång till riktlinjer för verksamheten för att säkra att vården är säker och lagenlig. 6

7 Kvalitet och inflytande inom äldreomsorgen Det är i mötet mellan personalen och vårdtagaren som kvaliteten i omsorgen skapas. Kvaliteten upplevs mycket personligt av varje individ och förutsätter därför ett stort inflytande över den vård som ges. Att lyssna till vårdtagarnas och anhörigas synpunkter är mycket viktigt för att uppnå en god kvalitet. Alla synpunkter ska tas tillvara. Därför ska det finnas tydliga rutiner för hur synpunkter hanteras i organisationen. För att säkra kvaliteten i den vård och omsorg som verksamheterna utför följs kvaliteten kontinuerligt upp. Som vårdtagare kan man lämna synpunkter på den vård man får till närmaste chef. Personalen lämnar in avvikelserapporter som berör HSL till den Medicinskt ansvariga sjuksköterskan som utreder avvikelsen. Medborgare kan även lämna synpunkter på vård till Patientnämnden. 5. Framtidens äldreomsorg i Gnesta kommun Tack vare den förbättrade folkhälsan och sjukvården blir Sveriges befolkning äldre och friskare än tidigare. Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer antalet personer över 65 år öka med närmare 300 personer den närmaste femårsperioden. 6,3 % av de över 65 år har någon insats från äldreomsorgen i kommunen och en ökande befolkning över 65 gör att volymen för äldreomsorgen kommer öka. Framtidens äldre antas i större utsträckning vara mer resursstarka än tidigare generationer och ställa högre krav på kommunernas äldreomsorg och den vård de betalar för. En långsiktig planering krävs för att möta framtidens behov. Det är viktigt att redan nu tänka förebyggande både vad gäller den äldre befolkningen och deras anhöriga. I framtiden kommer de äldre sannolikt att allt senare flytta till äldreboenden. Det finns en rad olika sätt att enkelt och flexibelt ge möjlighet för de äldre att bo kvar hemma. Man kan utveckla växelvården och möjligheterna till avlastning, utöka anhörigstödet och starta verksamheter för personer med demenssjukdom. Tekniska hjälpmedel utvecklas ständigt, blir mera avancerade och mer anpassade till olika behov. Kommunens och Landstingets insatser behöver fogas samman så att det blir vårdtagaren tillgodo. Huvudmannagränserna ska inte styra den vård och omsorg som våra äldre behöver i form av närvård. Framtidens äldre kan behöva ta ett större ansvar för planeringen av sin framtid. De kan till exempel behöva flytta till ett mellanboende liknande det som nu finns på Cirkustomten i Gnesta. En viktig förutsättning för dessa mellanboenden är att det i bostadens närhet finns vårdresurser och andra samhällsfunktioner. En ambition är att få till stånd fler mellanboenden i kommunen i framtiden. För framtida eventuella nybyggnationer av äldreboenden bör det redan i planarbetet tänkas på att olika behov kan finnas vid olika tidpunkter. Boendet ska kunna hysa såväl demensboende som korttidsboende, det vill säga framtidens boende behöver vara mer flexibla än dagens. De frivilligorganisationer som finns i kommunen är och kommer även fortsättningsvis vara viktiga samarbetspartners för kommunen. Vi ser behov av att ytterligare utveckla detta samarbete. En ambition är att under perioden som denna äldreomsorgsplan är gällande tillsammans med primärvården få igång den uppsökande verksamheten igen. 7

8 Ordlista: Anhöriggrupper Avlastning Avvikelserapport Dagverksamhet/Dagvård Demensboende Korttidsboende Det finns i Gnesta kommun idag en anhöriggrupp där man träffas och pratar om gemensamma erfarenheter, ibland förekommer det utbildningsinsatser eller föreläsningar. Tanken är att under tidsperioden för denna äldreomsorgsplan utöka antalet anhöriggrupper och specialisera dom inom olika områden (stroke, demens osv.). Anhöriggrupperna startar efter behov och medverkan är gratis. Avlastning kan ske i form av korttidsvistelse på äldreboende eller i egna hemmet. Avlastning ger anhörigvårdare möjlighet att få hjälp med vården. Avlastning kan vara första steget till växelvård, men behöver inte vara det. Personalen anmäler en icke förväntad händelse i verksamheten som medfört eller skulle ha kunnat medföra skada på vårdtagaren till tjänstgörande sjuksköterska. Denna rapporterar vidare till den medicinskt ansvariga sjuksköterskan om avvikelsen berör hälso- och sjukvård, om avvikelsen berör socialtjänst, social omvårdnad eller bemötande mm rapporteras det till enhetschefen. Man tar även upp avvikelserapporter på arbetsplatsmöten där man tar ställning till förbättringsåtgärder. Vid allvarliga avvikelser görs en anmälan till ansvarig myndighet (till ex Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, Polismyndighet och socialnämnden informeras) Verksamhet för personer med psykosocialt behov av aktiviteter, samvaro och som har behov av viss omvårdnad. Verksamheten är biståndsbedömd och beviljas utifrån det individuella behovet. Personer med demenssjukdomar och som inte längre kan vårdas i sitt hem kan efter utredning få plats vid ett demensboende. En form av växelvård för de som behöver intensivare medicinsk vård eller omvårdnad tillfälligt eller under regelbundet återkommande perioder för att fortsättningsvis kunna vistas och vårdas i sitt hem. Korttidsboende används vid rehabilitering, omvårdnad, växelvård och avlösning för närstående. Även efter sjukhusvistelse kan en kortare tids vistelse på äldreboende förekomma under tiden som behovet för framtida vård- 8

9 och/eller boendeform utreds. Lagar Äldreomsorgen inom Gnesta kommuns socialförvaltning arbetar efter bland andra dessa lagar: Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om färdtjänst, lagen om riksfärdtjänst. Mas Palliativ Medicinskt ansvarig sjuksköterska. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan utövar tillsyn, kvalitets och säkerhetsgranskning gällande sjukvårdsinsatser inom kommunens äldreboenden, dagverksamheter och gruppbostäder. Masen upprättar och sprider kunskap om riktlinjer för hälso- och sjukvård, kvalitetsgranskar och kvalitetsutvecklar densamma. Vård i livets slutskede. Patientnämnden Har man klagomål, synpunkter, frågor eller förslag när det gäller hälso- och sjukvård (privat, landsting eller kommun) och landstingets tandvård och omsorg, kan man kontakta Patientnämnden. Vid osäkerhet om vart man ska vända sig med sitt problem kan man alltid börja med att ringa till Patientnämnden och få råd och information. Patientnämnden är en fristående, opartisk instans dit patienter, anhöriga och personal helt kostnadsfritt kan vända sig. Patientnämnden nås via telefon måndag till fredag klockan Man kan också nå Patientnämnden via Kullbergska sjukhusets telefonväxel eller Mälarsjukhusets telefonväxel Adressen är: Patientnämnden, Landstinget Sörmland, Nyköping Riktlinjer Trygghetslarm Träffpunkten Socialnämnden har antagit riktlinjer som ger vägledning till handläggare och andra personalkategorier på hur man inom kommunen tillämpar olika styrande dokument som lagar och föreskrifter. Trygghetslarm kan beviljas till funktionshindrade och de som har sjukdomstillstånd som innebär att akuta hjälpbehov kan uppkomma. Ligger på. Här kan personer över 65 år varje dag, året runt äta lunch till självkostnadspris. 9

10 Väntjänst Växelvård Pensionärsföreningarna i kommunen, Röda korsets medlemmar samt privatpersoner kan åta sig olika former av väntjänst. Väntjänst kan bland annat innebära sällskap till läkare, tandläkare, besök vid sjukhusvistelse, i hemmet eller på äldreboende. Väntjänsten är kostnadsfri och tystnadsplikt gäller. Växelvård är regelbunden avlastning för anhöriga där vårdtagaren oftast bor 14 dagar hemma och 14 dagar på äldreboende. Växelvården biståndsbedöms. 10