Umeå kommun. Granskning av kommunens palliativa vård. Rapport. KPMG AB Antal sidor: 18
|
|
- Ann-Sofie Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Granskning av kommunens palliativa vård Rapport KPMG AB Antal sidor: 18 1
2 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 2 4. Ansvarig styrelse/nämnd 3 5. Metod och genomförande 3 6. Palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård Centrala begrepp inom palliativ vård Lagstiftning och nationella riktlinjer Prioriteringsutredningen 6 7. Iakttagelser Palliativ vård i Vård och omsorgsboende Hemsjukvård Hospice Hanteras kvinnor och män på lika sätt? 16 1
3 1. Sammanfattning Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i granskat kommunens vård och omsorg i livets slutskede palliativ vård. Granskningen ingår i revisorernas revisionsplan för år Granskningens övergripande bedömning är att socialnämnden och kommundelsnämnderna i Umeå bedriver att ambitiöst arbete med att utveckla vård och omsorg i livets slutskede palliativ vård inom vård- och omsorgsboende 1 i. Det finns ett stort engagemang och god kompetens bland ledning och personal. Det har etablerats ett ändamålsenligt system för uppföljning av insatser för vård i livets slutskede. Vår uppfattning är att uppföljningssystemet har inneburit att vården i livets slutskede har utvecklats och förbättrats under de senaste åren. Det styrks av data från det nationella kvalitetsregistret för palliativ vård. Ansvaret för hemsjukvård övertogs nyligen av kommunen från landstinget. Övertagande av hemsjukvården innebär att ansvaret för palliativ vård övergått till kommunen. Läkarinsatser inom allmän palliativ vård är fortfarande ett ansvar för primärvården. har avtal för palliativ vård vid Axlagården, ett privat drivet hospice i. Avtalskonstruktionen beskrivs i avsnitt Det finns riktlinjer och rutiner för palliativ vård i. Däremot saknas det skriftliga riktlinjer för den allmänna palliativa vården i ordinärt boende och hur samverkan med primärvården inom den allmänna palliativa vården skall utformas. Det finns utifrån tillgängliga data inget som talar för att vård och omsorg i livets slutskede är annorlunda för män och kvinnor inom kommunernas vård och omsorg varken i Umeå eller i riket som helhet. Den enda stora skillnaden mellan kvinnor och män i kommunens vård och omsorg är att det är fler kvinnor än män som får insatser från kommunernas vård och omsorg. Detta kan bland annat förklaras med att kvinnors och mäns olika omsorgsbehov beror på att fler kvinnor än män lever ensamma och lever längre. Nedan beskrivs de områden som granskningen funnit behöver utvecklas och förtydligas inom den palliativa vården som socialnämnden och kommundelsnämnderna ansvarar för. Även om det inte är nämndernas egentliga ansvar har andelen som vårdas i livets slutskede och fått information av läkare ökat (brytpunktssamtal). Vår bedömning är att om de riktlinjer som finns om och när brytpunktsamtal skall ske följdes av alla läkare skulle andelen som får information av läkare kunna öka i ännu större utsträckning. 1 Vi använder i denna rapport begreppet vård- och omsorgsboende. I många sammanhang används begreppet särskilt boende. Vi anser att begreppet vård- och omsorgsboende i större grad beskriver boendets innehåll. Begreppet vård- och omsorgsboende är också det begrepp som mer och mer används i nationella riktlinjer m.m. 1
4 Vår bedömning är att den allmänna palliativa vården i ordinärt boende kommer att öka i framtiden. Det är därför angeläget att de tas fram skriftliga riktlinjer för hur den kommunala allmänna palliativa vården skall bedrivs. Vi anser också att det bör tas fram skriftliga riktlinjer för samverkan mellan den allmänna palliativa vård inom kommunens hemsjukvård, primärvården och landstingets specialiserade palliativa vård inklusive Axlagården. Granskningens bedömning är att socialnämndens avtal med Axlagården ger möjlighet att i samverkan med landstinget erbjuda hospicevård till kommunens innevånare. Dock anser vi att avtalet i vissa delar bör justeras. o o o Den årliga uppskrivningen av avtalet är hög och borde justeras efter t.ex. konsumentprisindex istället för nuvarande uppskrivning á tre procent årligen. Nuvarande avtal har ingen bortre gräns. Vi anser att det borde finnas en sådan bortre gräns av t.ex. en avtalstid på fyra år med en möjlighet till förlängning i två år. återsöker moms för de vårddygnsavgifter man ersätter Axlagården. Det innebär att den faktiska kostnaden som betalar per vårddygn är lägre än det belopp som uppges i avtalet. Det finns i avtalet ingen reglering om momsfrågan. Vi anser att momsfrågan bör regleras i avtalet mellan och Axlagården. 2. Bakgrund Trots att det inte finns några data som talar för att det finns skillnader mellan könen i den palliativa vården som ges, anser vi att uppföljningsresultat även bör redovisas utifrån respektive kön. Detta för att säkerställa att det verkligen inte är några skillnader i insatser mellan könen inom den palliativa vården. Det övergripande målet för vård vid livets slutskede, den palliativa vården, är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för den enskilde när bot inte längre är möjligt samt att utgöra ett stöd till anhöriga. Palliativ vård skall vara tillgänglig för alla oavsett diagnos och skall inte vara beroende av var i landet man bor. Ett palliativt förhållningssätt innebär att man ser döendet som en normal process. Vården ska stödja människor att i livets slutskede leva med värdighet. 3. Syfte och avgränsning Syftet med granskningen var att bedöma om socialnämnden och kommundelsnämnderna har en ändamålsenlig styrning, ledning och kontroll av arbetet kring palliativ vård. De övergripande revisionsfrågorna är: Hur är den palliativa vården organiserad? Vilka resurser finns för palliativ vård? 2
5 Vilka former av palliativ vård erbjuds? Finns lokala vårdprogram för palliativ vård? Hur tillses att dessa dokument följs och att kontinuitet i vården upprätthålls? Hur utvärderas verksamheten? Hur tillses att berörd personal har tillräcklig kompetens? Hanteras kvinnor och män på lika sätt? 4. Ansvarig styrelse/nämnd Granskningen avser socialnämnden i samt kommundelsnämnderna. 5. Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom dokumentstudier av kommunens riktlinjer och rutiner för vård i livets slutskede och dokumenterade uppföljningar. Dessutom har vi tagit del av data från palliativa registret och andra nationella riktlinjer. Intervjuer har genomförts med verksamhetsansvariga, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, projektledare. Intervjuer har även genomförts med representanter för hemsjukvården, Axlagården, ansvariga inom landstingets avancerade sjukvård i hemmet (ASH) samt handläggare vid palliativa registret. Verksamhetsbesök har skett vid fyra särskilda boenden i kommunen. Rapporten är sakgranskad av socialdirektören, och verksamhetscheferna inom vård- och omsorgsboende och hemsjukvård. 6. Palliativ vård 6.1 WHO:s definition av palliativ vård Världshälsoorganisationen (WHO) har år 2002 definierat palliativ vård 2 som vård med ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. WHO beskriver att den palliativa vården skall: Lindra smärta och andra plågsamma symtom. Bekräfta livet och betrakta döendet som en normal process. Inte syfta till att påskynda eller fördröja döden. Integrera psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård. 2 Ref: National cancer control programs: policies and managerial guidelines, second ed. Geneva, World Health Organization, Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM 3
6 Erbjuda organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden. Erbjuda organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet. Tillämpa ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt, om det behövs, även tillhandahålla stödjande och rådgivande samtal. Befrämja livskvalitet och även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse. Vara tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier som syftar till att förlänga livet såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer. 6.2 Centrala begrepp inom palliativ vård I samband med skapandet av den nationella cancerstrategin togs ett underlagsdokument fram om palliativ cancervård som ett underlag till strategin. Även om utgångspunkten är cancersjukdom så gäller i princip dokumentets slutsatser all palliativ vård oavsett grundsjukdom. I dokumentet beskrivs ett antal centrala begrepp och definitioner inom den palliativa vården. Döendet är en normal process. Vårdteamets uppgift är att hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet vid livets slut. Stöd och omhändertagande av familj och närstående är en integrerad del av den palliativa vården. Palliativ vård kräver att man arbetar i multiprofessionella team. Ett centralt begrepp i sammanhanget är brytpunktssamtalet. Med brytpunktsamtal menas ett samtal efter att läkare gjort bedömningen att vårdens inriktning övergår från att bota till att lindra och att mål har förändrats från bot och livsförlängande åtgärder till att fokus ligger på livskvalitet. Det är en läkaruppgift att leda ett samtal där patienten och patientens anhöriga informeras om att vården övergår från att bota till att lindra. Ett genomfört brytsamtal är ofta en förutsättning för inskrivning i olika former av palliativ vård. Den palliativa vården har vuxit fram ur hospicefilosofin, vilken beskriver ett vårdinnehåll oberoende av hur vården är organiserad. Grundtanken är att försöka belysa varje plåga hos den döende ur fyra synvinklar för att bättre förstå patienten och dennes situation. Patienten betraktas ur ett fysiskt, psykiskt, socialt och andligt perspektiv. Denna grundsyn leder till att vårdteamet alltid består av personer med kompetens att se patienten ur de fyra synvinklarna. Familjen och de närstående står alltid i centrum tillsammans med patienten. Med allmän palliativ vård menas vård som ges dygnet runt av läkare, sjuksköterska och omvårdnadspersonal med basal kompetens inom palliativ vård till patienter med ett relativt symtomfattigt sjukdomsförlopp och ett stort omvårdnadsbehov i livets slutskede. 4
7 Med specialiserad palliativ vård avses den vård som ges av ett multiprofessionellt team bestående av läkare, sjuksköterskor och oftast av undersköterskor, rehabiliteringspersonal, kuratorer m.fl. med kompetens inom specialiserad palliativ vård för patienter i livets slutskede med komplexa symtom och behov. Den specialiserade palliativa vården ges dels vid hospice/palliativa slutenvårdsplatser eller i avancerad (läkarledd) sjukvård i hemmet (ASH). ASH är den vanligaste benämning men även andra begrepp förekommer. ASH innebär att vården skall vara teambaserad, läkarledd och ha möjligheter att inleda teknisk avancerad behandling dygnet runt samt ha palliativ vård som huvudinriktning. Allmän palliativ vård är en integrerad del av all vård som bedrivs inom kommunernas och landstingens hälso- och sjukvård. Inom den avancerade palliativa (specialiserade) vården är palliativ vård huvuduppgiften. Tidigare har allmän palliativ vård benämnts basal palliativ vård Palliativ medicin är det medicinska och omvårdnadsmässiga kunskapsområde som är inriktat på behandling och vård av patienter med icke botbara sjukdomar där förloppet innebär en fortskridande försämring vid till exempel cancer, AIDS, hjärtsvikt, respiratorisk insufficiens och neurologiska sjukdomar. Palliativ medicin som omfattar forskning, utbildning och utveckling av området är en egen medicinsk specialitet i länder som Storbritannien, USA, Kanada och Australien men i dagsläget inte i Sverige. 6.3 Lagstiftning och nationella riktlinjer Utgångspunkten för all hälso- och sjukvård i kommuner och landsting/regioner är Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). I dess portalparagraf ( 2) anges att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet ska ges företräde till vården. Lagen ( 3) ger landstinget/regionen det huvudsakliga ansvaret för hälso- och sjukvård, undantaget sådan hälso- och sjukvård som enligt 18 är kommunens ansvar (i särskilda boenden, viss dagverksamhet och hemsjukvård om landstinget/regionen överlåtit att erbjuda sådan vård). Kommunens ansvar omfattar enligt lagen inte sådan sjukvård som meddelas av läkare. I fråga om palliativ vård ger lagen kommuner och landsting/regioner ett delat ansvar. Till skillnad från många länder saknar Sverige för närvarande en nationell strategi för palliativ vård. Den nationella cancerstrategin (SOU 2009:11) tar till viss del upp området palliativ vård inom palliativ vård av cancersjukdom. År 2006 publicerade socialstyrelsen rapporten, Vård i livets slutskede, Socialstyrelsens bedömning av utveckling i landsting och kommuner. Rapporten konstaterade att: Den palliativa vården hade utvecklats och förbättrats sedan millenieskiftet Det fanns behov av kompetensutveckling för personal som arbetar inom palliativ vård Tillgång till läkare med kompetens inom palliativ vård är otillräcklig 5
8 Likvärdig palliativ vård inte kunde erbjudas i hela landet År 2013 presenterade Socialstyrelsen Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede vägledning, rekommendationer och indikatorer stöd för styrning och ledning. Kunskapsstödet är delvis uppbyggd på samma sätt som de nationella riktlinjer som socialstyrelsen tar fram i samverkan med experter inom respektive område. Kunskapsstödet innehåller vägledning, rekommendationer och indikatorer i ett gemensamt dokument och ska stödja vårdgivarna att utveckla den palliativa vården, underlätta uppföljningar och kvalitetssäkringar samt tillgodose en likvärdig vård för patienterna. 6.4 Prioriteringsutredningen Prioriteringsutredningen tillsattes Slutbetänkandet Vårdens svåra val (SOU 1995:5) kom våren I april 1997 fattade riksdagen beslut om riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som innebar förändringar i Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763, 1997:142). Riksdagen ställde sig bakom utredningens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Beslutet innebär att tre principer ska ligga till grund för prioriteringar inom vården och utgöra den etiska plattformen: Människovärdesprincipen alla människor har samma värde och samma rättigheter. Behovs- och solidaritetsprincipen resurserna bör fördelas efter behov. Kostnadseffektivitetsprincipen vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder ska det finnas en rimlig relation mellan kostnad och effekt. Prioriteringsutredningen gjorde en indelning i fyra prioriteringsgrupper. Palliativ vård och vård i livets slutskede ingår tillsammans med bl.a. vård av livshotande akuta sjukdomar i prioriteringsgrupp 1. När det gäller palliativ vård och vård i livets slutskede framhöll utredningen vikten av att den palliativa vården skall tillerkännas samma krav på kompetens som den behandlande vården. Omvårdnad av patienter i livets slutskede kräver resurser och kompetens och ett utvecklat samarbete mellan olika vårdgivare. 6
9 7. Iakttagelser 7.1 Palliativ vård i En stor del av den vård och omsorg som ges till äldre kan betraktas som vård i livets slutskede. Numera är boendetiden på vård- och omsorgsboende från inflyttning till man dör kort i jämförelse med längre tillbaka i tiden. Även en stor del av de kommunala insatser som ges till äldre i ordinärt boende sker den sista tiden i livet. Flera rapporter och utredningar har visat att man konsumerar mest sjukvård och omsorg det sista året i livet oavsett ålder. Det finns därför ingen möjlighet att beskriva och definiera vilka ekonomiska resurser som kommun eller landsting avsätter för vård och omsorg i livets slutskede. På senare år beskrivs vård i livets slutskede som en integrerad del av vård och omsorg. Vi kommer nedan att beskriva den palliativa vård som socialnämnden och kommundelsnämnderna ger i. I rapporten används både begreppet vård i livets slutskede och palliativ vård. I huvudsak beskriver dessa två begrepp samma typ av vård och omsorg Vård och omsorgsboende Det har sedan år 2007 pågått olika projekt för att utveckla och förbättra den palliativa vården inom s vård och omsorg. Inriktningen har varit att utbilda och handleda personal inom kommunens särskilda boenden och hemtjänst inom palliativ vård. Målsättningen har varit att öka förståelsen och höja kompetensen kring olika smärttillstånd och vård i livets slutskede hos äldre multisjuka och personer med demenssjukdom och kognitiv svikt. Exempelvis arbetade ett nätverk bestående av sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut, inom äldreomsorgens särskilda boenden år 2012, med att stimulera till att öka förekomsten av brytpunktsamtal, efterlevandesamtal samt införande och användande av validerad smärtskattning. Insatserna möjliggjordes bl.a. genom stimulansmedel från den nationella satsningen på äldre. Det har också skapats en central resurs vid verksamhetsledningen för att stödja enheterna inom vård i livets slutskede. Alla vårdenheter utför registrering i Palliativa registret. Registret finansieras genom medel från regeringen i den beslutade överenskommelsen att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Till registret kan del av eller hela verksamheten i en kommun eller ett landsting/region anslutas. Syftet med registret är att på individnivå mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede. På så sätt ska registret stödja ett kontinuerligt förbättringsarbete som syftar till optimal vård för dessa patienter oavsett diagnos och typ av vårdenhet. Registret samlar in och analyserar data med mål att identifiera brister som finns i vården i livets slutskede och är ett redskap för egenbedömning och för att stimulera till förbättringsarbete. Genom regeringens och SKL:s överenskommelse sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre 2013 erhöll cirka 2,5 miljoner kr i prestationsersättning för förbättringar som skett inom vård i livets slutskede utifrån resultatet i Palliativa registret. I nedanstående figur 1a och 1b och tabell I beskrivs förbättringar inom den palliativa vården i från kvartal 2, år 2012 till och med kvartal 1, år 2013 jämfört med kvartal 2, år 2013 till kvartal 1, år
10 Figur 1a. Indikatorer Palliativ vård kvartal 2 år 2012 till och med kvartal 1 år Figur 1b. Indikatorer Palliativ vård kvartal 2 år 2013 till och med kvartal 1 år
11 Tabell 1: Palliativ vård i kvartal 2, år 2012 till kvartal 1, år 2013 jämfört med kvartal 2, år 2013 till kvartal 1, år Indikatorena presenteras i uppnådd procentandel. Indikator 2012:2 2013:1 2013:2 2014:1 Läkarinformation till närstående 74,7 (65,3) 86,1 (69,3) Läkarinformation till patienten 57,2 (53,9) 80,5 (60,0) Utförd validerad smärtskattning 10,5 (21,0) 56,4 (31,1) Lindrad från smärta 82,5 (83,0) 91,7 (83,8) Lindrad från rosslig andning 73,5 (76,9) 77,1 (77,3) Symtomlindrad mot ångest 78,6 (78,0) 87,2(79,6) Munhälsa bedömd 68,1 (64,6) 79,3 (67,3) Avliden utan trycksår 93,0 (89,5) 93,2 (89,2) Eftersamtal erbjudet 37,0 (58,5) 68,4 (63,5) (Figur 1a och b och data i tabell I är hämtade från Palliativa registret) Som kan ses i ovanstående figurer och tabell har samtliga indikatorer som presenteras i Palliativa registret för den palliativa vården i förbättrats mellan de jämförda tidsperioderna. Den indikator som förbättrats mest är utförd validerad smärtskattning. Orsaken till den stora förbättringen kan förklaras av den utbildningsatsning som genomförts för att införa metoden. Även om antalet registreringar är många gånger fler i riket än i visar ovanstående siffror att de positiva förändringar som skett i inom de flesta områden är större än i riket som helhet. T.ex. kan konstateras att information till den döende och dess anhöriga har ökat i betydligt större grad i än i riket som helhet. Skillnaderna mellan riket och Umeå kommun ska dock tolkas med försiktighet. Förändringar i är betydligt osäkrare statistiskt sett än i riket som helhet. Den indikator som avser önskad dödsplats har inte förändrats. Tillförlitligheten för denna indikator är låg. Två av indikatorerna mäter insaster som kommunen inte har huvudansvar för. Dessa är läkarinformtion till patienten (brytpunktsamtal) och läkarinformation till närstående. Det är den enskilde anvarige läkaren som har ansvar för att brytpunktssamtal genomförs. Den kommunala personalen infomerar enligt våra respondenter ofta ansvarig läkare att man anser att brytpunktsamtal bör genomföras. Flera av de som vi intervjuat upplever att det ibland förekommer en ovilja från behandlande läkare att genomföra dessa samtal. Detta har tagits upp av bl.a kommunens MAS i samband med träffar med primärvården. Trots detta har andelen som fått information om vård i livets slutskede av läkare ökat. 9
12 Vid våra intervjuer förklaras ovanstående förbättringar med av det strukturerade utvecklingsarbete och systematiska uppföljning som skett under de senaste åren. Inom finns 19 vård- och omsorgsboenden varav ett drivs i privat regi (14 lägenheter). Verksamheten är organiserad inom Tillväxt och välfärd vuxna som är en del av den gemensamm förvaltningen i enligt nedanstående organisationsfigur. Figur 2. Organisationsschema för vård- och omsorgsboende i Som syns i organisationsbeskrivningen i figur 2 finns det på ledningsnivå en sjuksköterska med ansvar för att stärka den palliativa vården. Under år 2014 finansieras denna funktion av prestationsersättningen som erhölls för år Avsikten är att funktionen skall finnas kvar även efter Styrning och kommunikation inom äldreomsorgen (Vård- och omsorgsboende) sker i enlighet med nedanstående figur. 10
13 Figur 3. Styrning och kommunikation inom vård- och omsorgsboende,. Sedan år 2012 har styrning och ledning för vård- och omsorgsboenden förstärkts enligt ovanstående figur. En del i utvecklingen av styrning och ledning har varit att formulera mätbara kvalitetsmål och att hitta metoder att följa upp dessa mål. Ett kvalitetsmål har varit att förbättra och utveckla den palliativa vården. Uppföljning av utvecklingen inom den palliativa vården ingår i det system för regelbunden uppföljning som utvecklats. Nedan beskrivs kortfattat några av uppföljningssystemets olika delar. Grunden för uppföljningen är den månatliga uppföljning som sker av ett antal indikatorer ifrån det palliativa registret. De indikatorer inom palliativ vård som ingår i denna uppföljning är: Brytpunktssamtal Validerad smärtskattning Lindring mot ångest Genomförd munhälsobedömning Månadens resultat delges respektive enhet i en rapport (kalkylblad) från verksamhetsledningen Månadspulsen. Månadspulsen innehåller också enhetens ekonomiska resultat och resultat från kvalitetsregistret Senior alert. Alla enheter erhåller resultatet för samtliga enheter och kan därmed jämföra det egna resultatet med de andra. Varje enhet får också en månatlig förbättringsrapport med kommentar till resultatet från den månatliga uppföljningen. Exempel på förbättringsrapport visas i bilaga 1. 11
14 Resultatet följs upp vid de månatliga avstämningsmöten som sker med verksamhetsledning och enhetschefer och vid yrkesspecifika träffar som ledningen har med utsedda representanter från varje enhet. Det finns fyra yrkesspecifika grupper, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och undersköterskor. Avsikten är att resultatet från uppföljningen skall återkopplas vid respektive enhet vid arbetsplatsträffar och teamträffar. Teamträffarna rör enskilda brukare och arbetsplatsmöten avser enhetens resultat. Även om det åtgår mycket tid för att rapportera och följa upp enligt den framtagna modellen så ansåg verksamheterna att det var motiverat. Motivationen uppgavs öka när man fick återkoppling och kunde påvisa att förbättringar ägt rum för den enskilde brukaren. Kommunens MAS genomförde under år 2013 en uppföljning av den palliativa vården i Umeå kommun. Vård- och omsorgspersonal vid kommunens 18 särskilda boenden intervjuades. Enligt sammanställningen beskrev alla intervjuade att det idag är självklart att arbeta utifrån nationella och lokala riktlinjer för palliativ vård. De flesta intervjuade ansåg att det råder samsyn i vårdteamen avseende hur man skall arbeta med palliativ vård. De önskemål som framkom i intervjuerna var att man önskade mer tid för handledning och reflektion i samband med dödsfall. Under år 2014 planeras en utbildningssatsning inom palliativ vård för personal. En uppdaterad rutinpärm för palliativ vård har tagits fram och finns på respektive enhet. Rutinpärmen kommer även att finnas på kommunens intranät Kommentar Vår bedömning är att socialnämnden och kommundelsnämnderna i Umeå bedriver att ambitiöst arbete med att utveckla vård och omsorg i livets slutskede palliativ vård inom vård- och omsorgsboende i. Det finns ett stort engagemang och hög kompetens bland ledning och personal. Det har etablerats ett ändamålsenligt system för uppföljning av insatser för vård i livets slutskede. Vår uppfattning är att uppföljningssystemet har inneburit att vården i livets slutskede har utvecklats och förbättrats under de senaste åren. För detta har kommunen erhållit ersättning enligt den stimulans- och prestationsersättning som staten avsatt för utveckling av vården av äldre. Arbetet i Umeå har också uppmärksammats nationellt. Även om uppföljningen är omfattande och kräver tid i det dagliga arbetet är vår bedömning att verksamheterna själva ser mervärdet med uppföljningen. Orsaken till detta anser vi vara att uppföljningar återrapporteras regelbundet till respektive vård- och omsorgsboende i olika forum. Även om det inte är kommunens egentliga ansvar har andelen som vårdas i livets slutskede och fått information av läkare ökat (brytpunktssamtal). Vår bedömning är att om de riktlinjer som finns om och när brytpunktsamtal skall ske följdes av alla läkare skulle andelen som får information av läkare kunna öka i ännu större utsträckning. 12
15 Det finns alltid ytterligare utvecklings- och förbättringsmöjligheter, men vi anser att har kommit en god bit på väg mot att utveckla en god palliativ vård inom särskilda boenden. De viktigaste förutsättningarna finns man vet hur det ser ut och man vet hur den palliativa vården utvecklas över tid Hemsjukvård Kommunerna i Västerbottens län tog över hemsjukvården till och med sjuksköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå från landstinget den 1 september I och med detta har kommunen ansvar för den allmänna palliativa vården i ordinärt boende. I avtalet om övertagande av hemsjukvården från Västerbottens läns landsting till länets kommuner beskrivs att kommunerna ansvarar för att allmän palliativ vård ges till patienter vars behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård. I samband med att kommunerna tog över ansvaret för hemsjukvården tecknandes också ett länsövergripande ramavtal mellan landstinget och länets kommuner om samverkan mellan hemsjukvård och läkarinsatser. Avtalet beskriver att och hur de vårdcentraler som ingår i Hälsoval Västerbotten skall medverka i hälso- och sjukvård i ordinärt boende. När det gäller palliativ vård säger avtalet att vårdcentralens läkare har att ta ställning till palliativ vård. Insatser såsom informerande samtal, brytpunktsamtal samt efterlevandesamtal ska tydliggöras i patientens vårdplan och i patientjournalen. Hemsjukvården i är organiserad i fyra geografiska enheter. Det finns två enhetschefer som ansvarar för två geografiska enheter var. Hemsjukvården leds av en verksamhetschef. Det finns i dagsläget inga dokumenterade riktlinjer för allmän palliativ vård inom hemsjukvården. De dokumenterade riktlinjer som finns är de av MAS framtagna rutiner/riktlinjer för palliativ vård för insatser inom framförallt vård- och omsorgsboende. Det finns fyra utsedda kontaktsjuksköterskor för palliativ vård inom hemsjukvården, en vid varje geografisk arbetsenhet. Kontaktsjuksköterskorna har erfarenhet/kompetens/intresse för palliativ vård. Enligt våra intervjuer finns det en välfungerande samverkan mellan de olika aktörerna inom palliativ vård. Det finns etablerade kontakter med landstingets palliativa konsultteam, avancerad sjukvård i hemmet. Det finns också en etablerad kontakt med de resurspersoner inom vård- och omsorgsboenden som arbetar med palliativ vård. Man uppger också att man har goda kontakter med och stöd från kommunens MAS. Sedan kommunen tog över hemsjukvården är det endast tre personer som fått palliativ vård enligt uppgifter från hemsjukvården. Det har genomförts vissa utbildningsinsatser inom palliativ vård för hemsjukvårdpersonal och primärvårdspersonal med föreläsning av läkare från AHS. Kontaktsjuksköterskorna har genomfört en kompetensinventering av hemsjukvårdspersonalen. Utifrån denna planeras utbildningsinsatser under hösten 2014 våren Under hösten 2014 kommer också MAS-mappen att uppdateras för att anpassas till hemsjukvård. 13
16 Kommentarer Hospice Ansvaret för hemsjukvård övertogs nyligen av kommunen från landstinget. Enligt våra respondenter har det endast varit tre personer som har erhållit som palliativ vård sedan i september. Vår bedömning är att antalet personer som har behov av allmän palliativ vård i ordinärt boende borde vara större. Vi räknar med att antalet personer som kommer vara i behov av allmän palliativ vård i ordinarie ordinärt boende kommer att öka i framtiden. Enligt de uppgifter vi har fått har hemsjukvården goda kontakter både med landstingets enheter för palliativ specialiserad vård och funktioner inom vård- och omsorgsboende som arbetar med utveckling och uppföljning av palliativ vård. Det finns idag inga dokumenterade speciella riktlinjer för palliativ vård i ordinärt boende. Det finns heller inga skriftliga riktlinjer för samverkan inom palliativ vård mellan landstingets enheter för specialiserad palliativ vård och den allmänna palliativa vården inom kommunen och primärvården. Enligt uppgift är det ett gott samverkansklimat mellan de olika aktörerna, men det saknas dokumentation och skriftliga riktlinjer. Vår bedömning är att den troliga ökningen av både allmän och specialiserad palliativ vård i ordinarie boende kräver att det finns tydliga skriftliga riktlinjer/rutiner. Sådana riktlinjer bör tas fram i samverkan mellan kommunens hemsjukvård, hemtjänst och vård- omsorgsboenden samt landstingets primärvård och enheter för specialiserad palliativ vård inklusive Axlagårdens hospice. Vi välkomnar den utbildningssatsning som planeras för hemsjukvårdspersonal inom palliativ vård. erbjuder i samverkan med Västerbottens läns landsting palliativ vård vid det privata Hospicet, Axlagården AB i Umeå. Axlagården är ett hospice med 16 vårdplatser beläget i stadsdelen Backen i Umeå. Vården som ges vid Axlagårdens är kvalificerad medicinsk vård kombinerad med omvårdnad. Axlagården är ett av Sveriges första hospice. Axlagården startade år 1992 och drivs av Axlagården AB som ägs av stiftelsen Hospicevård. Stiftelsen bildades år 1991 och ansökte om medel från cancerfonden och erhöll 15 miljoner kr att bygga upp ett hospice i Umeå. bidrog med tomt. Den 1 december 1992 startade verksamheten. Det finns ett avtal mellan och Axlagården AB om palliativ vård vid Axlagården. Senaste avtal är tecknat år 2011 och gäller för åren 2011 till och med Därefter förlängs avtalet två år i sänder om inte uppsägning sker senast ett år före avtalstidens utgång. Förutsättningen för att avtalet skall vara giltigt är att Västerbottens läns landsting tecknar ett i allt likalydande avtal med Axlagården. Målgruppen för vård vid Axlagården är personer som av medicinsk expertis bedöms ha en begränsad tid kvar att leva. För att kommunen skall ersätta vård vid Axlagården krävs remiss från den enskildes behandlande läkare och beslut av kommunens beslutsgrupp. Handläggning av dessa beslut skall ske skyndsamt. 14
17 Kostnaderna för vård vid Axlagården ersätts av patientavgifter ( kr per dygn) och vårddygnskostnad (3 250 kr per dygn år 2011). och Västerbottens läns landsting betalar hälften var av vårddygnskostnaden för personer folkbokförda i. Ersättningen höjs med tre procent per år under avtalets initiala löptid. Att höjningen är tre procent motiveras enligt våra intervjuer med att det inte skett uppskrivningar under tidigare avtalsperiod. Enligt avtalet garanterar att Axlagården får ersättning för lägst vårddygn per år avseende gäster folkbokförda i. Det motsvarar 75 procent av de antal vårdygn som Västerbottens läns landsting garanterar ersätta Axlagården för vård till gäster folkbokförda i Västerbottens län. Kommunen återsöker moms för dygnsavgifter som betalats för vård Axlagården AB. Avtalet reglerar inte frågan om moms. I nedanstående tabell visas s kostnader och volymer för vård vid Axlagården under de senaste fem åren. Tabell II. s ersättning och volymer för vård vid Axlagården år kostnader presenteras i kkr. År Kostnad momsintäkt Netto Antal brukare Antal dygn Snittdygn/brukare ,3-475, , ,3-424, , ,0-312, , ,3-423, , ,6-401, , Sammanställningen i tabellen visar att antal vårddygn för samtliga av de senaste fem åren överstiger den garanterade ersättningsnivån à vårddygn per år. Om hänsyn tas till att Umeå kommun återsöker moms är den faktiska kostnaden för för vård vid Axlagården cirka sex procent lägre än vad som beskrivs i avtalet. I avtalet mellan Axlagården och beskrivs att det vartannat år skall genomföras granskning av kvalitet och kvalitetsarbete vid Axlagården. Uppföljningen skall ske gemensamt med kommun och landsting. Formerna beslutas av parterna tillsammans. Från kommunens sida deltar MAS i uppföljningen. Vid kvalitetsuppföljningen skall även uppföljning av volymer, beläggning, diagnoser etc. ske. I avtalet finns det inte formulerat om och i vilken form Axlagården skall delta i gemensams vårdutveckling för den palliativa vården i. Enligt uppgifter från kommunen och Axlagården existerar ett gott samverkansklimat dem emellan. 15
18 Kommentarer Palliativ vård vid livet slutskede vid hospice eller motsvarande är organiserad och finansierad på olika sätt i Sverige. I vissa områden har landstinget hela ansvaret, i vissa kommuner är det kommunerna som har hela ansvaret. I Västerbotten och Västernorrland delas kostnadsansvaret för palliativ vård vid hospice mellan landstinget och respektive kommun där den enskilde är folkbokförd. Det finns inga data som beskriver om och i så fall hur vårdens innehåll skiljer sig åt vid de olika vårdformerna. Tillgång till hospice eller andra vårdenheter för vård skiljer sig åt i landet. Vi anser att samverkan om vård vid Axlagården är ändamålsenlig och ger möjlighet att erbjuda vård i livets slutskede till s invånare. Vi anser att det är generöst av att finansiera specialiserad palliativ vård vid Axlagården. Vår bedömning är att om kommunen inte ersätter vård vid Axlagården finns det en risk att behovet av korttidsplatser skulle öka. Därför anser vi att nuvarande konstruktion är rimlig om än inte självklar. I avtalet finns en uppskrivning av vårdygnsersättning med tre procent per år för åren Även om det (enligt våra respondenter) ska ses som en kompensation för tidigare avtal inte innehöll någon uppskrivning anser vi att uppskrivningen är hög. Enligt vår mening vore det rimligare att uppjustering sker efter t.ex. konsumentprisindex. Avtalet mellan Axlagården och kan i nuvarande skrivning efter avtalstidens slut 2014 förlängas två år i taget utan bortre gräns. Vår uppfattning är att ett avtal av den här karaktären bör ha en bortre gräns t.ex. fyra år med möjlighet till förlängning i två år. Samverkan mellan kommunen och Axlagården beskrivs som välfungerande. I avtalet finns inte någon formulering om att Axlagården skall delta i samverkan med för att utveckla den palliativa vården. Vi anser det rimligt att man i avtalet nämner och reglerar att Axlagården skall samverka med för att utveckla den palliativa vården i Umeå. återsöker moms för de vårddygnsavgifter man ersätter Axlagården (se tabell II) enligt gällande regler. Axlagården återsöker inte moms av. Det innebär att den faktiska nettokostnaden per vårddygn för är lägre än det belopp som uppges i avtalet. Det finns i avtalet ingen reglering om momsfrågan. Vår uppfattning är att momsfrågan ska regleras i avtal av den här karaktären. Det finns t.ex. ingen formulering i avtalet om att i den avtalade dygnsersättningen ingår en momskompensation enligt en viss procentsats. Vi anser att momsfrågan bör regleras i avtalet mellan Axlagården och. 7.2 Hanteras kvinnor och män på lika sätt? Män och kvinnor behandlas olika i vård och omsorg. Det visas bland annat i SKL:s kunskapsöversikt: Ojämställdhet i hälsa och vård (2013). Ibland är skillnaderna motiverade medicinskt och biologiskt. Ibland är skillnaderna omotiverade och måste åtgärdas för att åstadkomma en jämställd vård och omsorg mellan könen För att få reda på om det är skillnader mellan könen måste vårdens resultat redovisas fördelat på kön. När det gäller palliativ vård görs detta sällan. Nedan ges några exempel på skillnader mellan 16
19 kvinnor och män i resultat från det Palliativa registret för de som dött inom kommunal vård och omsorg Resultat Kvinnor Resultat Män Figur 2. Indikatorer för kommunal palliativ vård januari 2012 till maj 2014 för hela riket (procentandel). Uppgifter från Palliativa registret (Män Kvinnor ) Resultat Kvinnor Resultat Män Figur 3. Indikatorer för palliativ vård januari 2012 till maj 2014, (procentandel). Uppgifter från Palliativa registret (Män 229 Kvinnor 398) 17
20 Ovanstående figurer visar att det är små skillnader mellan könen i de indikatorer för palliativ vård som används i Palliativa registret. Detta gäller både hela riket och. Vid intervjuer med ansvariga och vård- och omsorgspersonal uppger man att vård och omsorg till den enskilde ges utifrån behov och inte utifrån vilket kön den enskilde har Kommentar Det finns utifrån tillgängliga data inget som talar för att vård och omsorg i livets slutskede är annorlunda för män och kvinnor inom kommunernas vård och omsorg varken i Umeå eller i riket som helhet. Skillnaderna mellan könen är för små. Den enda stora skillnaden mellan kvinnor och män i kommunens vård och omsorg är att antalet kvinnor som är registrerade i Palliativa registretet är fler än män. Det är fler kvinnor än män som får insatser från kommunernas vård och omsorg. Detta kan bland annat förklaras med att kvinnors och mäns olika omsorgsbehov beror på att fler kvinnor än män lever ensamma och lever längre. Trots att det inte finns några data som talar för att det finns skillnader mellan könen i den palliativa vården som ges, anser vi att resultaten från Palliativa registret även bör redovisas utifrån respektive kön. Detta för att säkerställa att det inte är några skillnader i insatser mellan könen inom den palliativa vården. KPMG, dag som ovan Örjan Garpenholt Konsult, med dr 18
Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8
Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merDen palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merBurlövs Kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport. KPMG AB Februari 2011 Antal sidor:8
Burlövs Kommun Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede KPMG AB Antal sidor:8 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning 1
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merNationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Läs merSkurups Kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 7
Skurups Kommun Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede KPMG AB 2010-12-21 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merHospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Läs merPallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM
Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM Myter om Pallia%v vård Om man remi*eras,ll pallia,va dör man inom 2 veckor pallia,va avdelningen = dödsavdelning Pa,enten har en cancersjukdom som är spridd jag
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merPalliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merMål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.
Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa
Läs meroch läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merUmeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14
Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost Rapport KPMG AB Antal sidor: 14 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig styrelse/nämnd 4 5. Metod och
Läs merPallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska
Pallia%v vård - %ll alla som behöver gunnar.eckerdal@vgregion.se Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska Vad är pallia%v vård? Är pallia%v vård prioriterad vad säger lagen? När behövs
Läs merTjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har
Läs merLokal riktlinje Palliativ vård och vård i livets slut
Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Anders Engelholm SN 2018 00176 Vårdprogram 1.0 1(7) Författare Datum: Datum fastställande: Palliativa gruppen 2019-06-04 Ange datum Sakgranskare
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merAnslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Läs merHandlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Läs merPalliativ vård i livets slutskede
RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merPalliativ vård i samverkan
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merErsättning år 2019 samt revidering av förfrågningsunderlag för upphandling av särskilt boende (LOV)
Vård- och omsorgskontoret Tjänsteutlåtande Johanna Bång Sidan 1 av 5 Diariekod: 110 Vård- och omsorgsnämnden Ersättning år 2019 samt revidering av förfrågningsunderlag för upphandling av särskilt boende
Läs merHur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?
Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? En förbättringsresa i palliativ vård Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun 2013 Pernilla Blomdal, Verksamhetschef
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet
Läs merInnehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 7 Verksamhetschef hälso- och sjukvård...
Läs merLänsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs merOmvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Marie Kelpe Telefon: 08 508 20583 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Ansökan
Läs merPalliativregistrets värdegrund
Palliativregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina
Läs merUppföljning palliativ vård
Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2
Läs merEn dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund
En dag om palliativ vård Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund RÖJ-regionala öppna jämförelser 9802 personer avled i norra regionen 2014 2269 av dessa
Läs merInformation om hemsjukvård
Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård
Läs merABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Läs merRutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:
Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merLULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74
Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merwww.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2019 2020 Samordnande äldregrupp
Läs merNationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013
Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter
Läs merNationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-11 Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merTill: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss.
Till: Läkarförbundet Stockholm 2011-04-18 Susann Asplund Johansson REMISS Begrepp för god palliativ vård Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss. Den övergripande frågan
Läs merPresentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1( 6) 2009-03-20 Handläggare: Kjell O Jansson Telefon: 08-508 14 542 Marie Kelpe Telefon: 076-12 20 583 Till
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merHuvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07
PM Vård av patient med behov av specialiserad palliativ vård Enhet/förvaltning: Förvaltningsgemensamt Ansvarig: Förvaltningschef Bengt Wittesjö, Blekingesjukhuset Förvaltningschef Anders Rehnholm, Primärvården
Läs merBättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014
KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs
Läs merPatientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål
1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet
Läs merDeltagande i nationella kvalitetsregister, Senior Alert och Svenska Palliativregistret Förslag från äldrenämnden
Utlåtande 2011:151 RV (Dnr 327-1512/2011) Deltagande i nationella kvalitetsregister, Senior Alert och Svenska Palliativregistret Förslag från äldrenämnden Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Läs merEn värdig vård vid livets slut
2009-11-12 En värdig vård vid livets slut Hospice Österlen som centrum för vård, forskning och utbildning Svenska Kyrkan och Stiftelsen Österlenvård verkar för omsorgen om människorna på Österlen. Vi vill
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merVård av äldre i livets slut
Den äldre döende patientens självbestämmande när den palliativa vården planeras och genomförs en jämförelse mellan äldre patienters självbestämmande vid palliativ vård i specialiserad hemsjukvård och vårdoch
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Läs merPatientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Läs merResultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012
Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merBrytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
Läs merAntagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Läs merDemenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk
Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan
Läs merPalliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande
Läs merÅrligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:
Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merVägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Läs merPalliativ vård i särskilt boende, PVIS Vad hände sen? Chefernas synpunkter efter att personal har fått utbildning
Palliativ vård i särskilt boende, PVIS Vad hände sen? Chefernas synpunkter efter att personal har fått utbildning Elisabeth Bergdahl, Med dr Eva Henriksen, Med dr Rapport 2014:01 Juni 2014 Palliativ vård
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merTjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till
Läs merVård i livets slutskede Innehållsförteckning
Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merLandstinget Dalarna. Palliativ vård Revisionsrapport. Offentlig sektor - Advisory KPMG AB Antal sidor: 21
Revisionsrapport Offentlig sektor - Advisory KPMG AB Antal sidor: 21 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Revisionsfrågor 3 4. Avgränsning 4 5. Revisionskriterier 4 6. Metod 4 7. Utgångspunkter
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merKommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket
Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och
Läs merAtt få leva tills man dör
Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård
Läs merRubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning vårdbehov, del 1 Region Skåne 2019-02-05 Utfärdad Fastställd Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior
Läs merNU - Specialiserad palliativ vård
NU - Specialiserad palliativ vård 1 Enkät för utvärdering av palliativ vård i livets slutskede Syftet med nationell utvärdering av palliativ vård i livets slutskede är att utvärdera hälso- och sjukvården
Läs mer