Motioner. Behandlade på Svensk Ungdoms kongress i Åbo den april 2014.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motioner. Behandlade på Svensk Ungdoms kongress i Åbo den 25-27 april 2014."

Transkript

1 Motioner Behandlade på Svensk Ungdoms kongress i Åbo den april 2014.

2 1. Förläng alkoholförsäljningstiderna i matbutikerna och Alkos öppethållningstider Värkmedicin i matbutiker Förbjud försäljning av raketpjäser till privatpersoner! Sänk rösträttsåldern till Erkänn ett tredje juridiskt kön för intersexuella personer i Finland Män som har sex med mäns rätt att donera blod Tillåt polygama äktenskap Sänk åldersgränsen för sterilisering Olaga hot under allmänt åtal Låt studerande investera! Slopa inkomstgränserna under icke- stödmånader En servicehelhet för marginaliserade unga Ersättning för läkararvoden av Folkpensionsanstalten Rätten till skatteavdrag för fackförbundens medlemsavgifter måste upphöra! Inför en ungdomsreservering i beskattningen! Strängare sanktioner för olagliga strejker Öka fångarnas sysselsättning Rädda skyddshemmen! Ett internationellt politiskt program för Svensk Ungdom Rätt till vård och utbildning för papperslösa Godkänd Tidigarelägg undervisningen i studieteknik Inför renodlad samhällslära redan i lågstadiet! Mera fokus på praktisk vardagsekonomi i huslig ekonomi Höj intagningskvoterna till läkarutbildningen! Språk är en rikedom Större vikt för avgångsbetyget från gymnasiet vid antagningen till universitet Förskjut skolornas sommarlov Ingen obligatorisk religion på morgonsamlingar Upphäv kejsar Alexanders reskript! Ledighet för att delta i kommunala förtroendeuppdrag för alla Håll jordbruket konkurrenskraftigt i Finland... 40

3 33. Arvode åt kretsordförande Öppna dörrarna för finskspråkiga! Bort med medlemsavgiften! Låt förbundsstyrelsen ta ansvar för sitt mojs!... 46

4 1. Förläng alkoholförsäljningstiderna i matbutikerna och Alkos öppethållningstider Svensk Ungdom i Helsingfors Senaste tiden har man diskuterat mycket alkoholpolitik i Finland. Man har till och med från statsmaktens sida sagt att man kunde stänga barerna och nattklubbarna kl.02 istället för kl.04. Ifall barernas och nattklubbarnas öppethållningstider skulle förkortas skulle det resultera i att flera branscher skulle gå miste om arbetsplatser, t.ex. musiker, väktare, restaurangarbetare, taxichaufförer. Syftet med alkohollagen är att genom styrning av alkoholkonsumtionen förebygga de samhälleliga, sociala och medicinska skadeverkningarna av alkoholhaltiga ämnen. ( 1 Alkohollagen 1143/1994) Att göra alkohol svårare tillgängligt för konsumenterna förebygger inte missbruket av alkoholen. Man bör därför satsa mera resurser i själva vården och till upplysningsarbetet om alkoholmissbruk och inte bara förbjuda alkoholen från medborgarna genom att stänga barer tidigare eller att sluta sälja alkohol i matbutiker redan kl.21 respektive 20. I dagens läge får matbutiker sälja svaga alkoholhaltiga drycker mellan kl.9 och 21. Alko, som säljer starka alkoholdrycker och sprit, stänger kl.20 (kl.18 på lördagar och är stängd på söndagen). Därför vill Svensk Ungdom i Helsingfors att: Livsmedelsbutikerna och Alko har möjlighet att sälja alkohol 24/7. Öppethållningstiderna för barerna och nattklubbarna skall inte förkortas. Barer och nattklubbar skall få ha öppet till i framtiden också. Finlands alkoholpolitik har varit på agendan de senaste åren, inte minst efter social- och hälsovårdsministeriets förslag om att begränsa butikernas rätt att sälja alkohol. Att i dagens ekonomiska läge sätta ytterligare restriktioner på branscher som har stor inverkan på övriga kan inte anses vara ekonomiskt hållbart. Svensk Ungdom anser marknadsekonomin vara en grundpelare för vår ekonomi, och därför bör restriktioner överlag övervägas mycket noga förrän de införs. Samtidigt är det självfallet klart att alkoholen har en mycket skadlig verkan på folkhälsan, men som motionären alldeles korrekt påpekar kommer detta knappast att lösas genom strängare öppethållningstider och restriktioner. Den faktiska förändringen i öppethållningstiderna skulle inte bli märkbar i praktiken även om både butiker och Alko fick rätt att själva bestämma, då de flesta butiker av arbetsmarknadsrelaterade skäl som höga löner oberoende stänger klockan 21. Utgångsläget bör ändå vara att de ska få besluta själva. Vad gäller nattklubbarnas öppettider håller föbunsstyrelsen med motionären i att nuläget är fungerande, och således inte behöver ändras. Förbundsstyrelsen anser därmed att motionen bör omfattas i sin helhet. Livsmedelsbutikerna och Alko har möjlighet att sälja alkohol 24/7. Öppethållningstiderna för barerna och nattklubbarna skall inte förkortas. Barer och nattklubbar skall få ha öppet till i framtiden också.

5 Livsmedelsbutikerna och Alko har möjlighet att sälja alkohol 24/7. Öppethållningstiderna för barerna och nattklubbarna skall inte förkortas. Barer och nattklubbar skall få ha öppet till i framtiden också. 2. Värkmedicin i matbutiker Svensk Ungdom i Österbotten Värkmediciner som innehåller ibuprofen, paracetamol och acetylsalicylsyra är väldigt vanliga värkmediciner som finns i nästan alla hushåll. För tillfället säljs dessa receptfria värkmediciner endast på apotek i Finland. I Sverige har man redan länge kunnat köpa receptfria värkmediciner i matbutiker. Försäljning av receptfria värkmediciner i matbutiker skulle underlätta speciellt för folk som bor ute på landsbygden som kan ha långa avstånd till närmaste apotek. Förpackningar som innehåller högst 500 milligram verksamma ämnen per tablett är det som kunde säljas i matbutiker för att minska risken för överdosering. Därför vill SU i Österbotten att Svensk Ungdom jobbar för: Att matbutiker skulle få sälja receptfria värkmediciner : En förbättring av tillgången av varor och tjänster på landsbygden är väldigt välkommet i tider då det generellt sett skärs i servicenätet. Tillgången till vanliga receptfria värkmediciner i dagligvaruhandlar är utan vidare ett steg i denna riktigt, om än förbundsstyrelsen vill poängtera att en möjliggörning av försäljning av vanliga läkemedel i daligvaruhandlar eventuellt minskar det nuvarande apoteksnätverket ytterligare, då apoteken tappar en del av sin försäljning. Motionen bör därmed inte ses som ett steg i processen att förflytta apotekens hela verksamhet till dagligvaruhandlarna, då apotekens och deras anställdas sakkunskap och expertis fortsättningsvis behövs. För att försäljningen av receptfria värkmediciner i även framtiden ska vara trygg, bör det i dagligvaruhandlarna finnas information om läkemedlen samt för vem de lämpar sig. Förbundsstyrelsen föreslår därför att SU arbetar för: Att dagligvaruhandlar skulle få sälja receptfria värkmediciner, under krav att information om läkemedlen som säljs i dagligvaruhandlar finns tillgängligt. Att dagligvaruhandlar skulle få sälja receptfria värkmediciner, under krav att information om läkemedlen som säljs i dagligvaruhandlar finns tillgängligt. Att dagligvaruhandlar skulle få sälja receptfria värkmediciner, under krav att information om läkemedlen som säljs i dagligvaruhandlar finns tillgängligt.

6 3. Förbjud försäljning av raketpjäser till privatpersoner! Jose Forslund, Erik Kaunismäki, Veronica Välimäki, Alexandra Back, Linnea Nieminen Skadar miljön, utsätter individer för onödiga olyckor, plågar hundar samt utsätter samhället för onödiga kostnader. Vi anser att det är mera ändamålsenligt och gynnar folket mer om städerna ordnar fyrverkeri helheter istället. Dessa problem skulle lätt kunna undvikas, genom att förbjuda raketpjäsernas försäljning till privatpersoner. Vi vill därför att: Försäljning av raketpjäser till privatpersoner förbjuds Privatpersoners skjutande av raketer är en omtvistad fråga. Precis som motionärerna påpekar skräpar raketskjutandet ned miljön, utsätter människor för fara och på sina håll plågar djur. SU är dock ett liberalt förbund som i flertalet sakfrågor poängterar att vi inte vill bygga ett förmyndarsamhälle. SU anser att människors självbestämmanderätt skall vidhållas så långt det går. Med tanke på att försäljningen och avfyrningen av raketpjäser redan i dagens läge är ytterst begränsat och att kommuner och städer även i nuläget har möjlighet att begränsa skjutande av fyrverkeripjäser i tätort anser SU att det inte är i förbundets intresse att arbeta för att förbjuda försäljning av raketpjäser till privatpersoner. Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionen inte föranleder åtgärder. Utskottet föreslår att motionen inte föranleder åtgärder. Motionen föranleder inte åtgärder. 4. Sänk rösträttsåldern till 16 Danica Vihinen, Nicholas Kujala Enligt Grundlagen 14 har varje finsk medborgare som har fyllt aderton år rätt att rösta i statliga val och folkomröstningar, varje finsk medborgare och varje i Finland bosatt medborgare i Europeiska unionen som har fyllt aderton år rätt att rösta vid val till Europaparlamentet och varje finsk medborgare och varje i Finland stadigvarande bosatt utlänning som har fyllt aderton år rätt att rösta i kommunalval och kommunala folkomröstningar. Enligt Strafflagens 3 kap 4 förutsätts för straffansvar att gärningsmannen vid tidpunkten för gärningen har fyllt femton år och är tillräknelig. I början av varje kalenderår skickar Skatteförvaltningen ett skattekort till alla som fyller minst 16 år under året. Även åringar kan på vissa villkor utföra lätt arbete, och betalar då skatt på sin lön. Unga personer är med andra ord straffskyldiga och skattepliktiga vid 16 års ålder, men har ingen möjlighet att påverka beslut såsom lagstiftning eller budgeten genom att vara med och rösta fram de representanter som besluter om dessa. Rösträttsåldern är inte fastslagen en gång för alla, utan har skiftat flera gånger under

7 historien för att spegla samtiden. Flera länder har sänkt rösträttsåldern till 16, till exempel Kuba, Brasilien, Österrike, Ecuador, Nicaragua, Argentina och Jordanien, och i vissa länder får man rösta som sextonåring om man har anställning (Serbien, Bosnien- Hercegovina) eller är gift (Ungern). En sänkning av rösträttsåldern kräver en ändring av grundlagen, samt samtliga lagar som reglerar val. Eftersom partisekreterarna redan bildat en grupp som uppdaterar vallagstiftningen i Finland kunde en sänkning av rösträttsåldern behandlas samtidigt då alla lagar som reglerar val i Finland ändå öppnas för revidering. Det finns många goda argument för en sänkning av rösträttsåldern till 16, till exempel skulle det bidra till att skifta fokus till frågor som verkligen berör unga och ge en mer välinformerad och framtidsfokuserad debatt gällande bland annat skol-, integrationsoch klimatfrågor. Dagens 16-åringar besitter tack vare modern teknologi och undervisning mer kunskap och information om världen, samhället och politik än någon generation innan dem, så att använda okunskap som argument mot en sänkning av rösträttsåldern är inte hållbart. Dessutom är demokrati i sista hand inte en fråga om kompetens eller kunskap, utan om folkvälde, att så många som möjligt har möjlighet att delta i beslutsfattandet. Det argumenteras ofta att unga inte själva är intresserade av en sänkt rösträttsålder, och att det endast skulle inverka negativt på det allmänna valdeltagandet. Studier av val i Österrike har ändå påvisat att åringars valdeltagande inte avviker från övriga åldersgruppers, och en studie från Niedersachsen i Tyskland (där man i lokala val får rösta som 16-åring) visar att den yngsta åldersgruppen till och med kan ha högre valdeltagande än genomsnittet. Därför vill vi: Att rösträttsåldern i samtliga val i Finland (kommunalval, riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval) sänks till 16 år Att Svensk Ungdom jobbar för att Svenska folkpartiet stöder frågan och beaktar den vid utformandet av nästa riksdagsvalprogram Frågan kring en sänkning av röståldern har varit aktuell under en lång tid och skapat mycket debatt. I den här frågan är förbundsstyrelsen är av samma åsikt som motionärerna och anser att man vid 16-års ålder borde ha möjlighet att påverka beslut som berör en. Speciellt med tanke på att man vid 16-års ålder är straffskyldig och därför har juridiskt ansvar för det som man gör. Därför borde man som 16-åring även ha rätt att genom att rösta påverka de beslut som tas i ens omvärld. Förbundsstyrelsen hade även en diskussion om huruvida man borde få kandidera vid 16-års ålder. Förbundsstyrelsen ansåg i den här diskussionen att det inte att det är möjligt att kandidera som 16-åring eftersom personer under 18-år inte får ta ekonomiskt ansvar. Det här hindrar dock inte 16-åringar från att ha möjlighet att rösta och förbundsstyrelsen anser att rösträttsåldern kunde sänkas till 16. Därför anser förbundsstyrelsen: Att rösträttsåldern i samtliga val i Finland (kommunalval, riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval) sänks till 16 år Att Svensk Ungdom jobbar för att Svenska folkpartiet stöder frågan och beaktar den vid utformandet av nästa riksdagsvalprogram

8 Att rösträttsåldern i samtliga val i Finland (kommunalval, riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval) sänks till 16 år Att Svensk Ungdom jobbar för att Svenska folkpartiet stöder frågan och beaktar den vid utformandet av nästa riksdagsvalprogram Att rösträttsåldern i samtliga val i Finland (kommunalval, riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval) sänks till 16 år Att Svensk Ungdom jobbar för att Svenska folkpartiet stöder frågan och beaktar den vid utformandet av nästa riksdagsvalprogram 5. Erkänn ett tredje juridiskt kön för intersexuella personer i Finland Internationella utskottet Intersexualitet innebär att en person har ett oklart kön utifrån könsorganens uppbyggnad eller kromosomuppsättningen. Till skillnad från transsexualitet är intersexualitet ett biologiskt syndrom som också går under benämningen DSD som är en förkortning från det engelska disorders of sex development. En person som föds som intersexuell genomgår oftast ett kirurgiskt ingrepp redan som spädbarn för att kunna definieras som antingen kvinna eller man. Ingreppen kan kritiseras eftersom en sådan operation ofta leder till en konflikt angående den egna könsidentiteten i ett senare skede av livet. Kön är inte endast det manliga och det kvinnliga, utan det finns en stor mångfald inom uppfattningen av kön och det är viktigt att vara medveten om detta. Att erkänna tredje kön i Finland skulle ge föräldrar till barn som föds med oklar könstillhörighet möjligheten att avstå att registrera barnet som antingen pojke eller flicka. Tidigare har länder som Australien, Indien, Nepal, Nya Zeeland, Pakistan och Sydafrika erkänt ett tredje juridiskt kön. Tyskland är det enda landet i Europa som hittills har erkänt tredje kön. Ett tredje kön skulle i praktiken betyda att barnets kön kan lämnas blankt i födelseattestet och i befolkningsdatasystemet. Ett tredje juridiskt kön skulle ge intersexuella personer rätt att själva definiera sin könsidentitet. Då personen är tillräckligt gammal för att förstå konsekvenserna av en operation och kan uttrycka sin egen könsidentitet skulle det skulle vara möjligt att definiera sig som antingen kvinna eller man eller fortsättningsvis låta bli att definiera sig som någotdera könet. Införandet av tredje kön skulle förhoppningsvis bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för intersexualitet. Det finns ingen statistik på intersexuella personer i Finland, men man räknar med att det föds ett intersexuellt barn per Denna siffra kan dock vara större på grund av svårigheter med att definiera intersexualitet. Därför vill SU:s internationella utskott att Svensk Ungdom ska arbeta för: Att föräldrar ska kunna registrera sitt barn som tredje kön och att intersexuella personer även själv kan välja det tredje könet Att frångå könsbestämmande kirurgiska ingrepp på intersexuella spädbarn Att personer med tredje kön ska garanteras jämlika rättigheter i lagen : Motionären är ute i ett viktigt ärende. En av grundpelarna i Svensk Ungdoms politik är varje individs rätt att vara sig själv utan att dömas eller exkluderas. Införandet av ett

9 tredje kön i förvaltningen ger individen rättighet att själv bestämma hur den vill definiera sitt kön vilket förbundsstyrelsen varmt understöder. De operationer som länge utförts på barn som föds med båda könen är förutom att vara frihetsberövande, också något som kan leda till ångest och förvirring då barnet växer upp. Därför är det ytterst viktigt att ingen förälder eller utomstående får bestämma över ett barns könstillhörighet och att denne då den är färdig att fatta beslutet själv får bestämma. Det enda undantaget är om det finns explicita medicinska skäl till att genomföra en operation. Förbundsstyrelsen understöder motionärernas förslag, dock finns det en konsensus bland personer av det tredje könet att den rätta termen för att beskriva dem är att man är interkönad. Ordet intersexuell upplevs som missledande då könet inte har något att göra med personerna ifrågas sexualitet. Av ovanstående orsak har förbundsstyrelsen valt att omformulera att-satserna så att de använder ordet interkönad. Förbundsstyrelsen föreslår att Svensk Ungdom arbetar för: Att föräldrar ska kunna registrera sitt barn som tredje kön och att interkönade personer även själv kan välja det tredje könet Att frångå könsbestämmande kirurgiska ingrepp på interkönade spädbarn då det inte finns en vägande medicinsk orsak till ingreppet Att personer med tredje kön ska garanteras jämlika rättigheter i lagen Att barn som föds som interkönade registreras som interkönade och att interkönade personer även själv kan välja det tredje könet Att frångå könsbestämmande kirurgiska ingrepp på interkönade spädbarn då det inte finns en vägande medicinsk orsak till ingreppet Att interkönade personer ska garanteras jämlika rättigheter i lagen Att barn som föds som interkönade registreras som interkönade och att interkönade personer även själv kan välja det tredje könet Att frångå könsbestämmande kirurgiska ingrepp på interkönade spädbarn då det inte finns en vägande medicinsk orsak till ingreppet Att interkönade personer ska garanteras jämlika rättigheter i lagen 6. Män som har sex med mäns rätt att donera blod Svensk Ungdom i Österbotten För att donera blod är karenstiden 4 månader efter att man bytt sexpartner. För män som har sex med män är karenstiden från och med tolv månader. Det här har från årets början sjunkit till ifrågavarande karenstid från ett permanent hinder. Gränsen på fyra månader har lagts för att det inte ska finnas någon risk för att HIV- och hepatitinfektioner inte syns i blodet. Fyra månader efter att man har smittats med en av dessa infektioner syns det i blodet hos alla människor och blodgivning borde därför inte vara riskfyllt. Eftersom det här gäller även för män som har sex med män finns det ingen orsak att dessa diskrimineras på grund av sina sexuella preferenser. SU i Österbotten föreslår därför att Svensk Ungdom ska jobba för: Att män som har sex med mäns karenstid för blodgivning minskas till 4 månader efter byte av sexpartner

10 Motionärerna lyfter upp en fråga som är principiellt viktig ur ett jämlikhetsperspektiv. Även om utvecklingen gällande homo- och bisexuella mäns möjlighet att donera blod gått i rätt riktning, är det omotiverat att ha en karenstid på 12 månader från samlag för en grupp människor då tiden är 4 månader från byte av sexpartner för andra. Det donerade blodet testas alltid för hiv, hepatitvirus A, B och C samt syfilis. Eftersom alla infektioner inte går att upptäcka som färska, åläggs samtliga blodgivare en karenstid för blodgivning på 4 månader från byte av sexpartner, även om man har skyddat sex, på grund av en ökad smittorisk. Män som har sex med män löper fortfarande statistiskt sett en högre risk att insjukna i hepatit och hiv jämfört med hela befolkningen (Röda Korsets Blodtjänst uppskattar att risken för färsk hiv-smitta vid sex mellan män är över 20-faldig jämfört med risken för män vid heterosex, baserat på information från Institutet för hälsa och välfärd THL). Eftersom det anses att en karenstid på 4 månader från byte av sexpartner anses vara tillräcklig tid för att eventuell smitta ska upptäckas för personer som idkar heterosex är det svårt att försvara varför män som haft sex med en man tvingas ingå ett ettårigt celibat för att få donera blod. Förbundsstyrelsen föreslår att SU arbetar för: Att karenstiden för blodgivning ska vara 4 månader från byte av sexpartner för alla donatorer, oberoende av sexuella preferenser Att karenstiden för blodgivning ska vara lika för alla donatorer efter byte av sexpartner för alla donatorer, oberoende av sexuella preferenser Att karenstiden för blodgivning ska vara lika för alla donatorer efter byte av sexpartner för alla donatorer, oberoende av sexuella preferenser 7. Tillåt polygama äktenskap Svensk Ungdom i Nyland I Finland är det för tillfället endast tillåtet att gifta sig med en person av det andra könet. Vi vill betona individens rättigheter att bestämma över sig själv och sitt liv. Därmed bör individen även ha rätt att välja sin partner eller sina partners utan att staten lägger sig i. Polygama äktenskap ska få ingås av alla nordiska medborgare och utländska medborgare med permanent uppehållsrätt eller uppehållstillstånd, som har en fri vilja att ingå äktenskapet. I Finland har vi kommit långt i vår jämställdhet och då det kommer till mänskliga rättigheter är kvinnor och män jämställda i vårt samhälle. Vi bör minnas att det även finns kvinnliga polygamer! Därför går det inte heller att jämföra Finland med länder som tillåter polygami och där normen är en man med flera fruar. I dessa länder saknar kvinnor också många andra rättigheter att bestämma över sina egna liv. Vi bör alltså inte blanda ihop polygami med äktenskap som ingås genom tvång eller våld. Tvångsäktenskap ska vara olagliga, inte polygama äktenskap. Därför anser SU i Nyland: Att äktenskapslagen ska tillåta polygama äktenskap

11 : Svensk Ungdom stöder att äktenskapslagstiftningen tillåter månggifte, men anser att aktiva åtgärder i denna fråga bör antas då en samhällelig efterfrågan påkallar det. En mer akut fråga är hur dagens lagstiftning beaktar personer som redan lever i ett polygamt äktenskap, t.ex. nyfinländare som ingått polygama äktenskap innan de kommit till Finland. I dagens läge känner den finländska lagstiftningen inte till månggifte, och därmed finns risken att samhället inte kan garantera att de grundläggande rättigheterna uppfylls för samtliga parter i ett polygamt äktenskap. Svensk Ungdom vill på inga vis ta modell av samhällen och kulturer där månggifte innebär en mans rättighet att ta flera fruar, utan ser polygami som en möjlighet för flera individer att frivilligt och på jämlika grunder ingå i ett juridiskt erkänt äktenskap med varandra. Förbundsstyrelsen anser därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: Att den finländska lagstiftningen behandlar polygama äktenskap som likvärdiga med övriga äktenskap Att motionen inte föranleder åtgärder Motionen föranleder inte åtgärder 8. Sänk åldersgränsen för sterilisering Svensk Ungdom i Nyland Enligt steriliseringslagens ( /283) 1 2 punkt måste man ha fyllt 30 år för att sterilisera sig ifall man inte fött tre barn eller har andra medicinska skäl för det. Detta är emot Svensk Ungdoms grundläggande principer som säger att SU tror på jämlikhet och människans rätt att bestämma över sitt liv, så länge hon inte inskränker på andra människors personliga friheter. Det betyder att individen ska kunna göra sina egna val och ta ansvar för dem. I Finland är individen myndig då hon fyllt 18 år och är därmed juridiskt ansvarig för sig själv. Således skall staten inte blanda sig i individens rätt att bestämma över sin egen kropp. Därför anser SU i Nyland: Att åldersgränsen för sterilisering bör sänkas till 18 år. : Sterilisering är ett irreversibelt kirurgiskt ingrepp. Det finns åtgärder som strävar efter att återta fertilitet, men deras framgång kan inte garanteras. Ingreppet att återfå fertiliteten efter sterilisering är ett betydligt dyrare och mer invecklat ingrepp än själva steriliseringen. In vitro-fertilisering är nog möjlig, men det är också mycket dyrare och inte helt riskfritt det heller. Enligt dagens lag måste den som söker sterilisering uppfylla något av följande kriterier

12 (1970/283): 1. Har tre barn från tidigare, eller har tillsammans med sin make/maka tre minderåriga barn 2. Är över 30 år gammal 3. En graviditet skulle äventyra hennes liv eller hälsa 4. Möjligheterna till andra former av prevention är ovanligt dåliga 5. Det finns skäl att anta att barnen skulle vara missbildade 6. Personens sjukdom antas kraftigt begränsa dennes förmåga att ta hand om barn 7. Det är frågan om en transkönad person Uppfylls någon av dessa kriterier bekostar staten steriliseringen, samt i vissa fall även det eventuella ingreppet för att återfå fertilitet. Förbundsstyrelsen anser att en sterilisering bekostad av staten inte är motiverad utgående från någon som helst ålder, varken 18 eller 30 år, utan statligt bekostade steriliseringar bör ha vägande eller medicinska skäl som grund. Om man däremot själv bekostar sin sterilisering, och eventuella återtagningar av steriliseringen, bör alla myndiga personer ha rätt att sterilisera sig, på remiss från en läkare. Som grund för förbundsstyrelsens beslut ligger också att det finns olika alternativa trygga och hormonfria preventivmetoder som ger flera års skydd, varpå sterilisering inte kan ses som nödvändiga annat än av medicinska eller andra vägande skäl. Förbundsstyrelsen förslår därför: Att statligt bekostade steriliseringar inte längre bör beviljas utgående från ålderskriteriet Att privat bekostade steriliseringar bör tillåtas alla myndiga personer Att statligt bekostade steriliseringar endast beviljas utgående från medicinska skäl Att privat bekostade steriliseringar bör tillåtas alla myndiga personer Att en betänketid tillämpas för alla som önskar sterilisera sig förutom om det görs på medicinska skäl Att statligt bekostade steriliseringar endast beviljas utgående från medicinska skäl Att privat bekostade steriliseringar bör tillåtas alla myndiga personer Att en betänketid tillämpas för alla som önskar sterilisera sig förutom om det görs på medicinska skäl 9. Olaga hot under allmänt åtal Svensk Ungdom i Nyland Olaga hot är i dagens läge ett allvarligt problem. Hot av offentliga personer har ökat dramatiskt i antal, hoten speciellt mot samhällspåverkare. I och med internet har det blivit allt lättare att utföra anonyma hot. Hotelser är även vanliga i samband med familjevåld. Enligt 25:9 i strafflagen måste målsägande anmäla olaga hot till åtal, ett livsfarligt hjälpmedel använts eller det finns ett synnerligen viktigt samhälleligt intresse. Många brottsoffer vågar inte anmäla brotten och åklagarna använder inte i praktiken sin rätt att väcka åtal med stöd av samhälleliga intresset även om det vore

13 påkallat. Det är i samhällets intresse att olaga hot behandlas i en domstolsprocess. Därför vill SU i Nyland: Att olaga hot ställs under allmänt åtal Olaga hot är precis som motionärerna skriver ett problem som bör ventileras i det offentliga rummet och juridiskt stramas åt. På justitieministeriet har man vid ingången av 2014 kriminaliserat förföljelse. Den nya bestämmelsen innebär juridiskt numera, att den som upprepade gånger hotar, följer efter, iakttar, kontaktar eller på något annat jämförbart sätt förföljer någon annan så att förfarandet är ägnat att skapa skräck eller ångest hos den som förföljs gör sig skyldig till olaga förföljelse. Straffet för detta brott är böter eller fängelse i högst två år, och följer således samma straffskala som olaga hot. Förföljelse är dock enligt den nya bestämmelsen ett brott som lyder under allmänt åtal, vilket betyder att åklagaren kan väcka åtal även om målsäganden inte yrkar straff. Förbundsstyrelsen anser att olaga hot är ett minst lika allvarligt brott som olaga förföljelse, och att brottet borde kriminaliseras likt de nya bestämmelserna kring olaga förföljelse. Genom en dylik skärpning i bestämmelserna, understryker rättssamhället tillika att olaga hot tas på allvar och inte ses mellan fingrarna. Förbundsstyrelsen föreslår därför att SU arbetar för: Att olaga hot ställs under allmänt åtal Att olaga hot ställs under allmänt åtal Motionen föranleder inte åtgärder 10. Låt studerande investera! Svensk Ungdom i Helsingfors Det är svårt för en studerande att handla med aktier och att lyfta studiestöd samtidigt. Detta är p.g.a att Folkpensionsanstalten (Fpa) inte tar i beaktande investeringsförluster i studiestödet utan bara investeringsvinster. Som exempel: Om en studerande köper 100 aktier av företag A vid priset 5 per aktie och säljer aktierna vid 10 kommer en studerande att göra 500 vinst (100 x x 5 = 500). Men samtidigt köper vår studerande 100 aktier av företag B vid 10 och säljer vid 5. Alltså förlorar hen 500 vid investeringen av företag B och vinner 500 vid investeringen i företag A. Nettoinkomsten kommer att vara noll. Eftersom Fpa inte tar i beaktande investeringsförlusten på 500 utan enbart vinsten på 500 kommer studerandets studiestöd att minska även om hen inte har gjort någon reell vinst. SU i Helsingfors vill därför: Att nettoinkomsten på aktiehandel påverkar studiestödet istället för vinsten på varje enskild transaktion

14 Motionären lyfter upp en av flera orättvisor i studerandes utkomst. Att man genom studier valt att utveckla sina kunskaper för att därmed i framtiden kunna bidra till samhället på ett bättre sätt ska man inte bestraffas för. Förbundsstyrelsen vill dock inte begränsa denna ändring i FPAs regelverk till bara studiestödet, utan ser hellre att det är nettoinkomsten och inte vinsten på aktiehandel som ska påverka alla stöd. Detta går i linje med den modell av negativ inkomstbeskattning som Svensk Ungdom arbetar för att införa i Finland, där det alltid ska vara möjligt att arbeta eller investera utan att bli av med stöd. Detta sagt bör det också preciseras att vinsten eller förlusten för aktiehandel endast ska påverka stöden för året då de realiserats. Förbundsstyrelsen anser således att Svensk Ungdom bör arbeta för att: Att det är nettoinkomsten på aktiehandel som påverkar eventuella stöd istället för vinsten på varje enskild transaktion Att vinst eller förlust på aktiehandel endast påverkar stöden för det år de realiserats Att det är nettoinkomsten på aktiehandel som påverkar eventuella stöd istället för vinsten på varje enskild transaktion Att vinst eller förlust på aktiehandel endast påverkar stöden för det år de realiserats Att det är nettoinkomsten på aktiehandel som påverkar eventuella stöd istället för vinsten på varje enskild transaktion Att vinst eller förlust på aktiehandel endast påverkar stöden för det år de realiserats 11. Slopa inkomstgränserna under icke-stödmånader Svensk Ungdom i Åboland Det nuvarande studiestödssystemet går ut på att inkomsterna räknas ut kalenderårsvis. Folkpensionsanstalten (FPA) reglerar således även de inkomster en studerande får ha under de månader han eller hon inte lyfter studiestöd. Idag får en studerande ha inkomster uppgående till euro för varje månad för vilken han eller hon inte har fått studiepenning eller bostadstillägg (17 Lagen om studiestöd). Vi tycker att det rent ideologiskt är fel att de inkomster man har under icke-stödmånader inverkar på möjligheten att lyfta studiestöd under resten av året. Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) utgår från ett system där det inte finns någon inkomstgräns under de månader man inte lyfter studiestöd. Vi anser att den åländska modellen är mer rättvis ur en socialliberal synvinkel. Därför vill Svensk Ungdom i Åboland att SU jobbar för att: Beräkningen av den genomsnittliga förvärvsinkomsten endast ska beakta den inkomst man har under de månader man lyfter studiestöd under ett skatteår. Motionären är ute i ett angeläget ärende. Arbete är grunden till vårt välfärdssamhälle och studeranden ska inte bestraffas för att de jobbar. Svensk Ungdom har länge arbetat

15 för att inkomstgränserna för studiestödet ska höjas men motionärens förslag är en annan bra lösning på problemet. Den åländska modellen har funnits sedan 1972 och liknar i huvudsak den finska modellen med vissa undantag. I det åländska systemet räknas endast de inkomster du fått under de månader du lyfter studiestöd och studerar. Genom att inte räkna med icke-stödmånader gör man det lättare för studerande att ta emot arbete vid sidan då man inte mister studiestödet om man råkar ha ett välbetalt jobb under sommaren. I den åländska modellen kan man dessutom också välja att lyfta studiestöd för deltidseller heltidsstudier och på det sättet kan studerande kombinera arbete och studier utan att mista det som för många studerande är den enda fasta inkomsten de har. Förbundsstyrelsen anser att ett system liknande det åländska med fördel kunde utvecklas också på fastlandet. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: Att en modell liknande den åländska modellen för studiestöd införs i Finland. Att beräkningen av den genomsnittliga förvärvsinkomsten endast ska beakta den inkomst man har under de månader man lyfter studiestöd under ett skatteår. När det gäller beräkningen av den genomsnittliga kapitalinkomsten så ska den slås ut över 12 månader. Att en modell liknande den åländska modellen för studiestöd införs i Finland. Att beräkningen av den genomsnittliga förvärvsinkomsten endast ska beakta den inkomst man har under de månader man lyfter studiestöd under ett skatteår. När det gäller beräkningen av den genomsnittliga kapitalinkomsten så ska den slås ut över 12 månader. Att en modell liknande den åländska modellen för studiestöd införs i Finland. Att beräkningen av den genomsnittliga förvärvsinkomsten endast ska beakta den inkomst man har under de månader man lyfter studiestöd under ett skatteår. När det gäller beräkningen av den genomsnittliga kapitalinkomsten så ska den slås ut över 12 månader. 12. En servicehelhet för marginaliserade unga Svensk Ungdom i Åboland Över finländare i åldern år saknar utbildning efter grundskolan och står utanför jobb och studier. Statens revisionsverk uppskattar att en marginaliserad ung person kostar samhället euro i året. Trots de samhällsekonomiska kostnaderna borde fokusen ändå ligga på individen och det lidande som marginaliserandet medför. Det finns många orsaker till att en ung person marginaliseras eller står inför risk att marginaliseras. De har alla olika bakgrunder och olika problem och därmed även individuella behov. För att få hjälp måste unga kunna integrera sig i den service som erbjuds, trots att individens behov inte strukturerar sig i enlighet med myndigheternas arbetsfördelning. En ändring i ungdomslagen trädde i kraft år I lagen togs in en bestämmelse gällande sektorövergripande samarbete mellan lokala myndigheter för att förbättra de ungas möjlighet att få offentliga tjänster som de behöver. Enligt den nya bestämmelsen

16 ska kommunen bilda ett koordinerande nätverk för vägledning av och tjänster för unga. Nätverket ska främja samordningen av de tjänster som ungdomar erbjuds, effektivera de ungas möjligheter att bli hänvisade till tjänster avsedda för dem och att byta från en tjänst till en annan. Nätverket behandlar inte enskilda ungas ärenden, utan fokuserar på ett mera allmänt plan på hur tjänster som unga behöver fungerar lokalt. Trots det lagstadgade nätverket går det trögt att komma åt problemet på gräsrotsnivån. Att hjälpa unga förhindras eller försvåras ofta av brist på samarbete mellan olika instanser eller på grund av byråkratin. För tillfället måste de flesta unga kunna identifiera sina egna problem för att kunna söka hjälp. Detta leder ofta till att de unga bollas mellan olika instanser och fastnar i byråkratin. Även om den service som erbjuds unga har utvecklats, finns det tecken på att de etablerade styr- och servicesystemen inte har tillräckliga tillvägagångssätt för att kunna svara på de ungas utbildnings-, rehabiliterings- och sysselsättningsbehov som förknippas med social marginalisering. För att hjälpa marginaliserade unga och unga som riskerar att blir marginaliserade behövs sektoröverskridande samarbete för att förbättra kvaliteten på den service som erbjuds unga. Bättre service för unga skapas med hjälp av långvarigt stöd, planenlig och målinriktad vägledning och genom lättillgängliga servicepunkter. Många unga saknar en vuxen person som skulle ha tid och ork att prata med dem, men många är också i behov av mentalvård, social- och hälsovård, behöver hjälp med boende och ekonomin eller hjälp med att hitta studie- eller arbetsplats. Genom att kombinera kunnande och erbjuda en effektiv servicehelhet är det möjligt att minska på kommunernas utgifter. Förebyggande arbete kräver långsiktiga lösningar. Därför vill SU i Åboland att Svensk Ungdom ska arbeta för: Att den service som erbjuds ungdomar baserar sig på sektoröverskridande samarbete för att förbättra kvaliteten Att servicen är lättillgänglig och utgår från de ungas behov Att alla unga har lika tillgång till servicen, oberoende av hemkommun Förbundsstyrelsen delar motionärernas oro för att unga riskeras marginaliseras. I Finland har vi infört en ungdomsgaranti som har tagits i bruk i varierande grad runt om i landet. Fortfarande har flera kommuner problem med att veta hur man helt konkret ska förverkliga garantin. Kommunerna har inte alltid de verktyg till hands som behövs för att hindra ungas marginalisering. Ett stort problem inom ungdomsarbetet är att olika instanser inte kan kommunicera med varandra p.g.a. tystnadsplikten. Fastän flera instanser har tillgång till samma information får de ändå inte diskutera den här informationen med varandra. Det här gör att det är svårt att skapa en helhetsbild om hur de unga mår och på vilket sätt de bäst kunde hjälpas. Det är därför av största vikt att kommunerna satsar på sektoröverskridande arbete för att förhindra att fler unga faller genom systemet. Det här kunde till exempel göras genom sektoröverskridande team som kunde se till helheten för de unga utan att hindras av brist på samarbete mellan olika instanser. Förbundsstyrelsen vill dock förtydliga motionärens att-satser och göra dem mera konkreta. Därför föreslår förbundsstyrelsen at Svensk Ungdom ska arbeta för: Att påskynda att samtliga kommuner uppfyller Ungdomslagens 3 kap 7 a, dvs. att man i kommunen bildar ett koordinerande nätverk för vägledning av och tjänster för unga med företrädare för undervisnings-, social-, hälsovårds- och ungdomsväsendet samt för arbets- och polisförvaltningen

17 Att kommunerna ges tillräckliga resurser för att ordna uppsökande ungdomsarbete i tillräcklig utsträckning Att tjänster och service riktade till unga samlas till ett ställe så de är lättillgängliga, och att tillgången till service på det egna modersmålet (finska eller svenska) garanteras Att Svensk Ungdom arbetar för att Sfp lyfter upp frågan om tillräckliga resurser för genomförande av ungdomsgarantin inför riksdagsvalet 2015 Att påskynda att samtliga kommuner uppfyller Ungdomslagens 3 kap 7 a, dvs. att man i kommunen bildar ett koordinerande nätverk för vägledning av och tjänster för unga med företrädare för undervisnings-, social-, hälsovårds- och ungdomsväsendet samt för arbets- och polisförvaltningen Att kommunerna ges tillräckliga resurser för att ordna uppsökande ungdomsarbete i tillräcklig utsträckning Att tjänster och service riktade till unga samlas till ett ställe så de är lättillgängliga, och att tillgången till service på det egna modersmålet (finska eller svenska) garanteras Att Svensk Ungdom arbetar för att Sfp lyfter upp frågan om tillräckliga resurser för genomförande av ungdomsgarantin inför riksdagsvalet 2015 Att påskynda att samtliga kommuner uppfyller Ungdomslagens 3 kap 7 a, dvs. att man i kommunen bildar ett koordinerande nätverk för vägledning av och tjänster för unga med företrädare för undervisnings-, social-, hälsovårds- och ungdomsväsendet samt för arbets- och polisförvaltningen Att kommunerna ges tillräckliga resurser för att ordna uppsökande ungdomsarbete i tillräcklig utsträckning Att tjänster och service riktade till unga samlas till ett ställe så de är lättillgängliga, och att tillgången till service på det egna modersmålet (finska eller svenska) garanteras Att Svensk Ungdom arbetar för att Sfp lyfter upp frågan om tillräckliga resurser för genomförande av ungdomsgarantin inför riksdagsvalet Ersättning för läkararvoden av Folkpensionsanstalten Svensk Ungdom i Österbotten Enligt sjukförsäkringslagen har man rätt att få ersättning av FPA för en del av privatläkar- och privattandläkararvoden samt behandlingar och undersökningar enligt en särskild taxa. FPA fastställer taxan för läkararvode i enlighet med sjukförsäkringslagen och de grunder som nämns i statsrådets förordning. Sjukförsäkringen ersätter många olika avgifter men inte till exempel expeditionsavgifter hos privata vårdinrättningar, operationssalsavgifter, sjukhusens vårddygnsavgifter, poliklinikavgifter och avgifter för preventiv vård (undantaget preventiv tandvård). Den ersättning som man får av FPA är knappast orsaken till att man väljer den privata vården, utan oftast väljer en person privatläkare för att till exempel undvika de kommunala vårdinrättningarnas långa köer. När man endast väljer

18 den privata vården av dylika orsaker finns det ingen orsak att FPA ska betala en ersättning. Om man kan få samma vård inom det kommunala men väljer det privata borde inte FPA betala ersättning. För att minska statens kostnader kunde därför de ersättningar som FPA ger för privatläkar- och privattandläkararvoden avskaffas. SU i Österbotten föreslår därför att Svensk Ungdom ska jobba för: Att FPA inte längre skulle ersätta privatläkar- och privattandläkararvoden om den kommunala vården kan erbjuda samma vård Motionären lyfter upp en fråga som är viktig och grundläggande i diskussionen om den nordiska välfärdsmodellen. Trots att det vid första anblick kan te sig orättvist att personer med en bättre ekonomi får ekonomisk ersättning för kostnader vid användning av privat vård så är det de facto ett viktigt styrinstrument för att vårt välfärdssystem ska fungera bättre. Det är allmänt känt att den offentliga vården är hårt pressad. Köerna i den offentliga vården är ofta långa och för att lätta på situationen har man valt att uppmuntra de som är villiga att betala en del av sin vård att använda den privata sektorn. Att flera använder sig av den privata sektorn är också ett sätt att stimulera företagsamhet och tillväxt inom den privata vårdssektorn. Användning av den privata vården är relativt vanligt och de personer som använder den är inte nödvändigtvis rika utan ofta medelinkomsttagare som känner att de kan betala en del av sin egen vård. Förbundsstyrelsen är rädd för att dessa personer inte skulle använda den privata vården om man inte fick ersättning för en del av kostnaderna. Konsekvensen av det skulle bli ännu längre köer inom det offentliga. Den finska grundlagen ger alla medborgare rätt till vård och förbundsstyrelsen ser att det viktiga är att samtliga medborgare har tillgång till vård, inte vem som ger vården. Att ge stöd för användning av privat vård är ett verktyg för att utöka tillgången till vård och på så sätt garantera varje enskild medborgares rättighet till högkvalitativ och fungerande hälso- och sjukvård. Med anledning av ovanstående motiveringar anser förbundsstyrelsen att motionen inte föranleder åtgärder. att motionen inte föranleder åtgärder. att motionen inte föranleder åtgärder. 14. Rätten till skatteavdrag för fackförbundens medlemsavgifter måste upphöra! Svensk Ungdom i Österbotten Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och arbetslöshetskassaavgifter är avdragbara utgifter som föranleds av inkomstens förvärvande. De kan dras av till fulla beloppet. Avdraget för inkomstens förvärvande som görs från löneinkomsterna begränsar inte rätten att dra av dessa avgifter. Avdraget kan också göras från

19 inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning samt sjukdagpenning. Arbetsmarknadsorganisationer är intresseorganisationer, vilkas huvudsakliga uppgift är att underhandla om arbetsavtal som har bindande verkan på parterna eller om de villkor som ska iakttas i samband med anställningsförhållanden (t.ex. FFC, STTK, Akava, EK) samt deras medlemsföreningar. Anslutningsavgifter, avgifter till olika fonder, frivilliga strejkbidrag eller förseningsavgifter eller -räntor på grund av försening av en betalning är inte avdragbara såsom medlemsavgifter eller arbetslöshetskassaavgifter. 1 Det att fackförbundens medlemsavgifter är avdragsgilla i beskattningen är en orättvisa mot resten av intressebevakande organisationer och föreningar. Arbetsmarknadsorganisationerna har heller inte alltid en allmännyttig roll eftersom de ganska ofta enbart tänker på sina medlemmars nytta, vilket också är tanken, därmed är det ohållbart att medlemsavgifterna ska vara avdragsgilla och därmed en börda för hela samhället. Därmed anser SU i Österbotten att Svensk Ungdom borde jobba för att: Fackförbundens medlemsavgifter ska upphöra att vara avdragsgilla. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att fackförbunden innehar en särställning gentemot andra intressebevakande organisationer som fackförbunden inte förtjänar. Liksom det framgår ur motionärens brödtext gäller detta även allmänna arbetslöshetskassor, varpå förbundsstyrelsen vill inkludera även dessa i motionen. Inga intressebevakande organisationers medlemsavgifter bör vara avdragsgilla i beskattning. Förbundsstyrelsen föreslår därför att SU arbetar för: Att fackförbunds och allmänna arbetslöshetskassors medlemsavgifter ska upphöra att vara avdragsgilla Arbetsmarknadsorganisationers medlemsavgifter ska upphöra att vara avdragsgilla. Konggressens beslut Arbetsmarknadsorganisationers medlemsavgifter ska upphöra att vara avdragsgilla. 15. Inför en ungdomsreservering i beskattningen! Katja Flittner, Patrik Gayer, Niklas Mannfolk, Cosmo Mether, Christel Sourander, Rasmus Sinnemaa, Filip Björklöf Lågkonjunkturer gör ungdomars position på arbetsmarknaden särskilt svår. År 2013 var 19,6 procent av ungdomar under 25 år arbetslösa när arbetslöshetsgraden för personer mellan år i medeltal låg på 8,5 procent. Arbetslöshetssiffran för under nyutexaminerade under 30-åringar är även hög. Grunden för en meningsfull placering i arbetslivet under hela arbetskarriären är att träda in i arbetslivet som ung. Allas insats 1

20 måste utnyttjas fullt ut för att klara av att upprätthålla välfärdssamhället även i framtiden med bl.a. hållbarhetsunderskottet och den demografiska utvecklingen som stora utmaningar. Om en ung person inte träder in i arbetslivet, leder detta förutom till utslagning, även till att den ungas utbildning och kunskaper inte utnyttjas för samhället. Utbildning och kunskaper som inte används föråldras. Detta gäller främst teoretiska kunskaper man fått genom utbildning. En arbetslös person som aldrig haft en chans att visa vad den går för har svårare att bli sysselsatt än en arbetslös med arbetserfarenheter på över 10 år. Personer som är utslagna livet ut eller tvingas jobba med uppgifter under deras kvalifikationsnivå är en stor samhällskostnad eftersom de ökar behovet av socialbidrag och skatteintäkter går förlorade. Detta leder dessutom till färre innovationer och långsammare utveckling på alla samhällets områden. Samtidigt finaniserar företag sina investeringar i en vid utsträckning genom lån. Under ekonomiskt osäkra tider försvåras möjligheterna att få lån för investeringar. Om investeringar finansieras genom lån, sjunker den beskattningsbara inkomsten då räntorna på lånen är avdragbara i beskattningen. En ökad ekonomisk tillväxt förutsätter åtgärder för att trygga ungdomars tillträde på arbetsmarknaden och förbättra möjligheterna hos företag att göra investeringar även under lågkonjunkturer. Som en riktad åtgärd för att höja sysselsättningsgraden hos ungdomar och öka investeringar borde en s.k. ungdomsreservering införas i beskattningen. Detta skulle innebära att företag som anställer personer under 30 år ska ha möjligt att göra en extra reservering i sin beskattning. Reserveringens storlek skulle till beloppet vara en summa som motsvarar 30 % av den ungas lönekostnader. De reserverade medlen skulle sättas åt sidan utan att beskattas som vinst och skulle få användas under skatteåret eller tre därpå följande år för att finansiera investeringar. Om reserveringen inte under den tre år långa tiden används till investeringar skulle reserveringen beskattas som företagets vinst. Därför anser motionärerna Att en ungdomsreservering bör införas i företagsbeskattningslagstiftningen Att ungdomsreserveringen tas i bruk när ungdomsarbetslöshetsgraden överskrider 10 procent Att ungdomsreserveringen skulle gälla oberoende av företagsformen eller vilket slag av verksamhet företaget bedriver Förbundsstyrelsen ser positivt på en ungdomreservering i beskattningen av företag. En sådan ungdomsreservering skulle innebära att företag som anställer personer under 30 år ska ha möjligt att på årsbasis göra en extra reservering i sin beskattning. Denna ungdomsreservering skulle få göras på alla anställda under 30 år och utöver den driftsreservering rörelseidkare och yrkesutövare har rätt att göra i dagens system. Ungdomsreserveringen skulle minska mängden unga arbetslösa vid lågkonjunkturer och hjälpa unga att komma in på arbetsmarknaden. Ungdomsreserveringen gör det också möjligt för företag att satsa mera på unga även vid dåliga ekonomiska förhållanden. Förbundsstyrelsens åsikt är i enlighet med motionärernas. Förbundsstyrelsen föreslår därför att SU arbetar för att: Att en ungdomsreservering bör införas i företagsbeskattningslagstiftningen Att ungdomsreserveringen tas i bruk när ungdomsarbetslöshetsgraden överskrider 10 procent

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Fakta om ungdomsgarantin

Fakta om ungdomsgarantin 9.4.2014 Fakta om ungdomsgarantin Slutrapporten över det forskningsinriktade stödet för ungdomsgarantin publicerades den 1 april 2014. Nedan presenterade fakta bygger till stora delar på nämnda rapport.

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om studiestöd skall ändras. De

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. om ändring av lagen om studiestöd Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 1 4 mom., 3 4 punkten, 4 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 1 punkten, 5 b, 6 1 mom. 3 punkten, 11,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Finansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring.

Finansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring. 30. Sjukförsäkring F ö r k l a r i n g : Sjukförsäkringen kompletterar den offentliga hälso- och sjukvården genom att ersätta en del av befolkningens öppenvårdskostnader för läkemedel och resor samt genom

Läs mer

Beräkning av barnavårdsstöd

Beräkning av barnavårdsstöd Beräkning av barnavårdsstöd Med beräkningsprogrammet kan du räkna ut en uppskattning av storleken på hemvårdsstödet och privatvårdsstödet. Om du bor på Åland ska du kontrollera barnavårdsstödets belopp

Läs mer

penning som bestäms enligt sjukförsäkringslagen.

penning som bestäms enligt sjukförsäkringslagen. 1994 rd - RP 65 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av Il lagen om avskiljande av mänskliga organ och vävnader för medicinska ändamål och 4 a sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Strafflag 19.12.1889/39

Strafflag 19.12.1889/39 Strafflag 19.12.1889/39 30 KAP (24.8.1990/769) Om näringsbrott 1 (1.4.1999/475) Marknadsföringsbrott Den som vid yrkesmässig marknadsföring av varor, tjänster, fastigheter, privata aktiebolags värdepapper

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Infotillfälle ang. intressebevakning

Infotillfälle ang. intressebevakning Infotillfälle ang. intressebevakning 02.05.2012 LAGSTIFTNING Lag om förmyndarverksamhet (442/99), Förordning om förmyndarverksamhet (889/99) SYFTE Syftet är att övervaka sådana personers rätt, som inte

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

RP 22/2012 rd. I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som är röstberättigade

RP 22/2012 rd. I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som är röstberättigade Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av partilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som

Läs mer

Motverka missbruksproblem!

Motverka missbruksproblem! Akava Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Finlands Näringsliv EK KT Kommunarbetsgivarna Kyrkans arbetsmarknadsverk Statens arbetsmarknadsverk SAMV Tjänstemannacentralorganisationen FTFC Motverka

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Helsingfors 25.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Det undantagstillstånd som Finland, Sverige och Danmark har i EU för införselkvoter på alkohol upphör den 1.1.2004. I och med det kan den enskilda medborgaren

Läs mer

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 Innehåll Vad då ungdomsgaranti? Varför ungdomsgaranti? Mål och budskap med ungdomsgarantin Vem genomför ungdomsgarantin? Resultat av ungdomsgarantin

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 2220/01.01.01/2013 Stadsstyrelsen 254 16.9.2013 140 Fråga om etnisk diskriminering vid rekrytering Beredning och upplysningar: Kimmo Sarekoski, tfn 09 816 22525 E-post

Läs mer

embryo och genom Beslut Lag om ändring av 22 kap. i strafflagen

embryo och genom Beslut Lag om ändring av 22 kap. i strafflagen RIKSDAGENS SVAR 35/2009 rd Regeringens proposition med förslag till ändring av straffbestämmelserna om skydd av foster, embryo och genom Ärende Regeringen har till 2008 års riksmöte överlämnat sin proposition

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden 25.4.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid Matti Marttunen, Jussi Matikkala, arbetsgrupp 24/2012

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Helsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland

Helsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 31.1.2017 2/2017 Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland Med hjälp av denna rekommendation

Läs mer

Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete

Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete Jakobstad 8.5.2015 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-06-13 DNR 106-0305/2006 Till Socialtjänstnämnden En

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga

Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård 1.6.2012 Tillsammans för bättre arbetsförmåga Utbildning för företagshälsovården 9.5 14.6.2012 Heikki Palomäki/Lauri Keso Sakkunnigläkaren

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 11.3.2005. Typ av publikation Förslag till regeringsproposition

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 11.3.2005. Typ av publikation Förslag till regeringsproposition PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Lagstiftningsrådet Janne Kanerva Utgivningsdatum 11.3.2005 Typ av publikation

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 106/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Propositionen

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

L a g LAGFÖRSLAG. om ändring av strafflagen

L a g LAGFÖRSLAG. om ändring av strafflagen 75 LAGFÖRSLAG 1. L a g om ändring av strafflagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen av den 19 december 1889 (39/1889) 8 kap. 1 och 4 mom., 2 1 och 2 mom., 6 1 och 3 mom., 9, 10 1 mom.,

Läs mer

RP 117/2008 rd 2009.

RP 117/2008 rd 2009. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om Propositionen hänför sig till

Läs mer

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter, med Internet aktiviteter menas övervakning av mail och vilka webbsidor

Läs mer

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Innehåll Hälsa och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd av FPA? 2 FPA-kortet

Läs mer

Aktia Personskydd. Produktfakta. Gäller fr.o.m. 1.1.2016. Ingående av avtal 2. Hälsotillståndet påverkar beviljandet av en försäkring 2

Aktia Personskydd. Produktfakta. Gäller fr.o.m. 1.1.2016. Ingående av avtal 2. Hälsotillståndet påverkar beviljandet av en försäkring 2 Aktia Personskydd Produktfakta Gäller fr.o.m. 1.1.2016 Innehållsförteckning Ingående av avtal 2 Hälsotillståndet påverkar beviljandet av en försäkring 2 Avtalets innehåll 2 Förmånstagare 2 Adress- eller

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT Social- och miljöavdelningen 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Klientens ställning och rättigheter... 3 Grundläggande fri- och rättigheter... 3 Rätt till gott bemötande och socialvård

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av arbetspensionslagarna och av vissa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

*1279901* DEL A + + OLE_P_PEU 1. 1 Egna uppgifter 1.1 Personuppgifter ANSÖKAN OM PERMANENT UPPEHÅLLSTILLSTÅND

*1279901* DEL A + + OLE_P_PEU 1. 1 Egna uppgifter 1.1 Personuppgifter ANSÖKAN OM PERMANENT UPPEHÅLLSTILLSTÅND OLE_P_PEU 1 *1279901* ANSÖKAN OM PERMANENT UPPEHÅLLSTILLSTÅND Med denna blankett kan du ansöka om antingen permanent uppehållstillstånd i Finland (P) eller EU-uppehållstillstånd för medborgare i tredje

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 Motion 1: Kursvitsord i frivilliga gymnasiekurser På samma sätt som en studerande frivilligt kan välja en fördjupad eller tillämpad kurs i gymnasiet, skall den

Läs mer

Reglering av distanshandel med alkoholdrycker (Ds 2016:33) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 30 december 2016

Reglering av distanshandel med alkoholdrycker (Ds 2016:33) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 30 december 2016 PM 2016:208 RVI (Dnr 110-1561/2016) Reglering av distanshandel med alkoholdrycker (Ds 2016:33) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 30 december 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av lagen om ändring

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt 3 a lagen om arbetsförmedling (1645/91) kan en arbetssökande som är arbetslös

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt 3 a lagen om arbetsförmedling (1645/91) kan en arbetssökande som är arbetslös 1992 rd - RP 230 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetsförmedling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om arbetsförmedling

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension.

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension. RP 131/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 12 i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Klientens ställning och

Klientens ställning och Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller

Läs mer

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 3 Arbetslöshetsdagpenning 3 Arbetsmarknadsstöd 4 Integrationsstöd till invandrare

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

S:t Karins stad KLIENTAVGIFTER INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN FRÅN OCH MED

S:t Karins stad KLIENTAVGIFTER INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN FRÅN OCH MED S:t Karins stad KLIENTAVGIFTER INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN FRÅN OCH MED 1.3.2017 1 SMÅBARNSPEDAGOGIK Grunder för bestämmande av klientavgifter inom småbarnspedagogiken För sådan småbarnspedagogik som ordnas

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1 Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande Arbetsmarknadsfrågor behandlar i detta betänkande 5 motioner om arbetsmarknadsfrågor. Motion I motion 2014:2A3Fr, Utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i fråga om vissa dagpenningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Lag. om ändring av strafflagen

Lag. om ändring av strafflagen Lag om ändring av strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 2 a kap. 9 11, sådana de lyder, 2 a kap. 9 i lagarna 475/2008, 641/2009, 392/2011, 431/2014 och 381/2015 samt

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse

Läs mer

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

l. Nuläge och föreslagna ändringar

l. Nuläge och föreslagna ändringar 1994 rd - RP 209 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att sjukförsäkringslagen

Läs mer

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag RP 269/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadsbidrag

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer