Förstudie till Bostadsförsörjningsplan med särskilt fokus på det framtida boendet för äldre.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie till Bostadsförsörjningsplan med särskilt fokus på det framtida boendet för äldre."

Transkript

1 Förstudie till Bostadsförsörjningsplan med särskilt fokus på det framtida boendet för äldre. Från villa till vad? bostadsbehov för äldre Anna Hedqvist, Projektledare Susanne Ivarsson, utredare/utvecklare 1

2 Innehåll Tierps kommuns vision... 4 Abstract... 5 Tiivistelmä... 5 Syfte... 5 Sammanfattning... 6 Bakgrund... 9 Metod... 9 Förteckning bilagor Regeringens bostadspolitiska mål Ny lagstiftning förändrar förutsättningarna för allmännyttan Vad säger forskningen? Omvärldsbevakning inspirerande exempel Barnperspektivet Tillgänglighetspolicy Mål för äldrepolitiken Begreppsdefinitioner boendeformer för äldre Nationella, regionala och lokala perspektiv på bostadsmarknaden Bostadsmarknadsenkäten ger en nationell bild Uppsala läns regionala bostadsmarknad Länsstyrelsens analys av den regional bostadsmarknad Nätverkskommuner - Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar Tierps kommun Resultat från hearing Befolkningsprognos Statistik från Socialstyrelsen Hushållens ekonomi Median är mittvärdet av den totala medelinkomsten Beskrivning av kommunen geografiskt Kommunens bostadssituation i dagsläget Bostadsbehov för olika grupper i Tierp Från villa till vad?- bostadsbehov för äldre Sammanfattning Äldre 2020 ett gott liv som äldre i Tierps kommun

3 Befolkningsprognos boende Särskilt boende Tierps kommun Bostadsanpassning...52 Uppsökande verksamhet, Hälsofokus Beskrivning av nuläget hösten Sammanfattning dialogcafé Beskrivning av tätorter Sammanfattning av enkätundersökning Bostäder för personer i åldrarna år Sammanfattning Sammanfattning av enkät år Tierpspanelen Bostäder för ungdomar inklusive studenter Sammanfattning Beskrivning av nuläget hösten Sammanfattning av enkätundersökning Boende för personer med funktionsnedsättning Bostäder för personer med svag ställning på bostadsmarknaden och för flyktingar.68 Beskrivning av nuläget hösten Referenser Försättsbladets bild Tierps järnvägsstation Fotograf Gunnel Hedberg 3

4 Tierps kommuns vision Det är tryggt att bo och leva i Tierps kommun 4

5 Abstract Prognosis shows that the elderly part of the population in the municipality of Tierp will increase, which will raise expectations on care and nurturing of the elderly as well as demands on alternate and altered forms of housing to fit their needs. In the different forms of citizen dialogue that has taken place, one conclusion is that many elderly people wish to continue living in their single-family dwellings. Another conclusion is that today, there is no type of housing to specifically meet the needs and wants of the elderly. Supply of different types of housing will enable elderly people to move from their single-family dwellings and in turn increase access for others to attractive housing within the municipality. The municipality s favourable position, with very good public transportation for commuting, the availability to natural and cultural values, combined with a lower price level of housing, create great opportunities to attract new citizens. Tiivistelmä Ikäihmisten määrä Tierpin kunnassa tulee ennusteiden mukaan lisääntymään mikä aiheuttaa korkeampia vaatimuksia vanhustenhuoltoon, asunnon sopeuttamiseen ja vaihtoehtoiseen asumiseen. Suorittamamme kiertokyselymme näytti että moni vanhempi haluaa jäädä asumaan omakotitaloonsa niin kauan kuin mahdollista. Kävi myös ilmi että tänä päivänä ei ole asumista joka vastaa ikäihmisten toivomuksia ja tarpeita. Lisää asumisvaihtoehtoja tuo mukanansa että ikäihmiset voisivat muuttaa omakotitalostansa ja irrottaa kunnassa olevia haluttuja asumismahdollisuuksia. Kunnan suotuisa sijainti työmatkaajien kannalta, läheisyys luontoon ja kulttuuriin, halvempien omakotitalojen yhteydessä tuo edellytyksen kuntaan muuttamisen. Syfte Syftet med förstudien är att med ett särskilt fokus på det framtida boendet för äldre, genomföra en behovsinventering. Medborgarna ska ges möjlighet genom enkäter och medborgardialoger att föra fram sin syn på det framtida boendet. På så sätt säkerställs att medborgarnas intressen, kunskap och önskemål förstås och beaktas i den fortsatta politiska processen. Förstudien och behovsinventeringen kommer att ligga till grund för Tierp kommuns bostadsförsörjningsplan och ska även utgöra ett underlag för den kommunala verksamhetsplaneringen samt att förtydliga kommunens utgångspunkter för boendeplanering för olika aktörer på bostadsmarknaden, exempelvis fastighetsföretag och byggherrar. Planen ska också vara en informationskälla för exempelvis förtroendevalda, allmänhet och företag. Tierp kommuns bostadsförsörjningsplan ska tas fram av fullmäktiges Beredning för tillväxt och samhällsbyggande. 5

6 Sammanfattning Kommunerna har ansvar för bostadsförsörjningen och ska enligt bostadsförsörjningslagen skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. I kommunens ansökan till Hjälpmedelsinstitutet om projekt till kommunala förstudier ställdes ett antal frågeställningar som kommunen ville belysa, bland annat beskrivning av boende, område och service på de olika orterna i kommunen, vilka behov och önskemål finns i olika faser i livet, befolkning och ålderssammansättning. Man ställde även frågan vilka utmaningar möter kommunen framgent. Bild 1 Centralgatan Tierp, Fotograf Gunnel Hedberg Andelen äldre befolkning kommer enligt SCB:s prognos att öka i Tierps kommun vilket kommer att ställa högre krav på äldreomsorg och krav på alternativa och anpassade boendeformer utifrån den äldres behov. Idag finns det +55 bostäder i Tierpsbyggens regi, samt Björken som kan liknas med ett trygghetsboende. Det är stor efterfrågan på lägenheter i Tierp och i Örbyhus. Många äldre personer beviljas särskilt boende när behovet av omvårdnad och känslan av otrygghet blir så omfattande att man inte kan bo kvar i sitt eget boende. Under perioden 1 januari till 30 november beviljades 77 personer plats på särskilt boende i Tierps kommun. Genomsnittstiden som en person bor på särskilt boende är den 7 december 2011, 2,2 år. 6

7 Svarsfrekvensen på enkäten +65 år var 64,7 procent och att deltagarna på dialogcaféerna har till största delen varit över 65 år ger kommunen ett bra underlag för framtida planering. Både i dialogcaféerna och i enkätundersökningen framkom att många önskar marklägenhet med täppa/balkong/uteplats. I enkätsvaren framkom att när man flyttar från sin villa vill man bo i två rum och kök till en hyreskostnad mellan kronor per månad. Man anser att det är viktigt med bra utomhusbelysning och portlås. Deltagarna i dialogcaféerna framför att om det är mer än ett våningsplan måste det finnas hiss. Man anser att det måste byggas eller byggas om lägenheter, både hyresrätter och bostadsrätter samt att det ska finnas trygghetsboende, på alla tätorter inte enbart Tierps köping. Det finns en oro för att hyreskostnaden blir för hög. Närhet till service, kommunikationer och hälso- och sjukvård är viktigt. Både i dialogcaféer och i de inkomna enkätsvaren, framkommer att många vill bo kvar i sina villor så länge som möjligt men de finns även personer som uttryckt att de skulle flytta från sin villa om det hade funnits en boendeform (här avses inte särskilda boenden) som motsvarar deras behov. I åldersgruppen år har det varit få deltagare på dialog caféerna samt en låg svarsfrekvens på enkäterna. Det innebär att det är svårt att dra slutsatser av resultatet utan snarare se det som en indikation. Gruppen yngre äldre (50-64 år) som bor i villor är oftast beredd att betala mer för ett framtida boende och man har också krav på hög standard, i dagsläget finns inte dessa boenden i Tierps kommun. Även i denna åldersgrupp är närheten till kommunikationer, service och kostnaderna för boendet viktigt. Enkätsvar, mäklare och Tierpsbyggen säger att efterfrågan på bostäder är störst i Tierp och i Örbyhus, mäklare säger att även andra orter längst Upptåget är intressant. I och med det gynnsamma geografiska läget (ABCX- stråket) och att prisnivån för villor är lägre jämfört mot Uppsala och Gävle, ger kommunen goda förutsättningar för en ökad inflyttning, det förutsätter att kommunen bland annat kan erbjuda attraktiva boendeformer. I den enkät som var riktad till gymnasieelever i årskurs 3, var svarsfrekvensen var 43,4 procent. Olika faktorer påverkar ungdomarnas situation på bostadsmarknaden, bland annat ungdomarnas ekonomiska förutsättningar men även utbudet på bostäder. Ungdomar över 18 år och som inte har en egen inkomst har mycket svårt att komma in på bostadsmarknaden. Flertal av de ungdomar som har svarat på enkäten kommer efter avslutade studier att flytta från kommunen. Av de fyra enkäter som har ställts till olika åldersgrupper är de 7

8 ungdomar som svarat på enkäten den största gruppen som upplever att kommunen inte är attraktiv att leva och bo i samt att man inte känner sig trygg i kommunen. Det finns ingen statiskt på hur många som flyttar tillbaka till kommunen. När man bildat familj kan nackdelar med storstadslivet framkomma och behovet av en större bostad kräver ekonomiska resurser. Tierps kommun som har en lägre prisnivå än Uppsala och Gävle och goda pendlingsmöjligheter kan möjliggöra en återflyttning till kommunen. Beredningen omsorg och livsmiljö har i uppdrag att arbeta fram ett förslag till policy Personer med funktionsnedsättning 2025 under Därför har ingen fördjupning gjorts i förstudien för denna målgrupp. Grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden, socialstyrelsens definition på att vara hemlös är utifrån fem olika situationer. I Tierps kommun finns ingen känd person som är hemlös. Kommunen hade hösten 2011, 79 st bostadssociala kontrakt. Utmaningar för Tierps kommun Enligt SCB:s befolkningsprognos fram till 2020 kommer andelen äldre att öka med ca 800 personer medan antalet personer i förvärvsarbete beräknas minskas med ca 450 personer, det kan innebära en utmaning för kommunen då fler personer kan behöva vård- och omsorgsinsatser både i det ordinära boendet och på ett särskilt boende i relation till eventuellt minskade skatteintäkter. Tillskapa bostäder/boendeformer som är tillgängliga och anpassade för äldre personer med olika behov, såsom +55 boende, trygghetsboende och särskilt boende. Trygghetsboende med tillgång till gemensamhetslokal, personal vissa tider på dygnet och matservering skapar sannolikt en mindre efterfrågan av insatser från Socialtjänsten samt platserna på särskilt boende i första hand reserveras för personer med stora omvårdnadsbehov eller demenssjukdom. Lagstiftarens kriterier för trygghetsboende måste uppfyllas för de som ansöker om investeringsstöd, men bör även kunna användas som kvalitetskriterium för trygghetsboende. Det finns behov av en lokal definition i Tierps kommun. Tillgången av olika boendeformer för äldre möjliggör att de kan flytta från villan och på så sätt ökar tillgången på attraktiva boenden i kommunen. Av de fyra enkäter som har ställts till olika åldersgrupper är ungdomarna som svarat på enkäten största gruppen som upplever att kommunen inte är attraktiv att leva och bo i samt att man inte känner sig trygg i kommunen. Det kan vara en viktig frågeställning för kommunen, vad ska prioriteras, att ungdomarna ska bo kvar eller att få dem att återvända när de bildat familj genom att kunna erbjuda en god barnomsorg, skola och attraktiva boenden för barnfamiljerna. Ta tillvara kommunens gynnsamma läge med mycket goda pendlingsmöjligheter, tillgången till natur och kultur i samband med en lägre prisnivå på villorna ger kommunen stora förutsättningar för att öka inflyttningen. 8

9 Att uppnå översiktsplanens 1 mål avseende befolkningsökning på 3000 personer. Att ta fram strandtomter vid kusten/dalälven Att få byggherrar att bygga i Tierps kommun Bakgrund Kommunen har beviljats finansiering från Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för Regeringsprogrammet Bo bra på äldre dar, för att genomföra projekt Från villa till vad bostadsbehov för äldre - en förstudie och fördjupad kartläggning av behovet av lämpliga boendeformer för äldre. Beredningen för tillväxt och samhällsbyggande har fått i uppdrag att arbeta fram en bostadsförsörjningsplan med ett särskilt fokus på det framtida boendet för äldre. Som ett inledande fas ingår förstudie och behovsinventering. Medborgarna skulle ges möjlighet genom enkäter och medborgardialog att föra fram sina åsikter i frågan samt för att beredningen skulle säkerställa att medborgarnas intressen, kunskap och önskemål förstås och beaktas i den fortsatta politiska processen. Enheten för processtöd arbetar nära fullmäktigeberedningarna och ger de förtroendevalda ett administrativt stöd. Utredare/utvecklare från enheten för processtöd, har utgjort ett stöd till beredningen i framtagande av förstudien till en bostadsförsörjningsplan samt tagit fram metoder för genomförande av medborgardialoger. Projektplan, bilaga 1. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Utredare/utvecklare på Processtöd var med i nätverket Medborgardialog för resultat som anordnades av SKL 2, som ingick som en del i KKiK. Ett uppdrag i nätverket var att ta fram en idé kring vilka resultat från KKiK som kommunen ville ha medborgardialog kring och vilken del i styrprocessen kommunen önskade få in medborgarna. Tierps kommun valde att föra medborgardialog utifrån resultat av mått 10 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? och mått 38Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? Metod För att ta fram underlag till förstudien har tjänstemän på enheten för processtöd bland annat gjort omvärldsbevakning av bostadsmarknaden nationellt och i länet samt tagit del av aktuell statistik. Interna styrdokument och policyer bland annat Äldre 2020, Översiktsplan för Tierps kommun har beaktats. Till underlag hur behovet av bostäder ser ut i Tierps kommun har Beredningen för tillväxt och samhällsbyggande valt att fokusera på olika former av medborgardialoger, de metoder Beredningen har använt var en hearing, olika former av enkäter till olika målgrupper, Beredningen har även genomfört sju dialogcaféer på olika orter i kommunen. 1 Fastställd av Kommunfullmäktige 132/ Sveriges Kommuner och Landsting 9

10 Den 11 oktober genomfördes en utbildning i olika former av medborgardialoger för tjänstemän och politiker, detta för att ge de personer som ska genomföra dialogerna mer kunskap om de olika metoderna. Utbildningen genomfördes av ett externt företag. Medborgardialog Bild 2 Källa SKL (Sveriges kommuner och landsting) Delaktighetstrappan illustrerar de olika nivåerna av inflytande från medborgarna. 1. Information- för att kunna vara delaktig behöver man information, vilket innebär att förse medborgarna med lättillgänglig, balanserad och objektiv information. 2. Konsultation- innebär att få medborgarnas respons/återkoppling på analyser, förslag, alternativ. Till exempel möjlighet att ta ställning till vilket alternativ man tycker är mest lämpligt att genomföra. 3. Dialog- medborgarna ges möjlighet att i olika former möta andra för att föra dialog om olika frågor som rör samhällets utveckling. Utgångspunkten är att alla ska få möjlighet att föra fram sin åsikt och argumentera för sin syn på frågan, utveckla, dela förståelse och samförstånd samt för att säkerställa att medborgarnas intressen, kunskap och önskemål förstås och beaktas i den fortsatta politiska processen. 4. Inflytande/Delaktighet- medborgarna ges möjlighet att vara delaktiga under en längre period utifrån ett övergripande tema, ämne och i denna process få inflytande från identifiering av behov, utveckling av alternativ, val av förslag till genomförande som bildar underlag till politiska beslut. 5. Medbeslutande-den representativt valda församlingen kan delegera ansvar till nämnd eller styrelse där delegaterna inte är valda utifrån partitillhörighet utan valda som enskilda personer 10

11 Beredning för tillväxt och samhällsbyggande Den 18 augusti genomfördes ett beredningssammanträde som var öppet för allmänheten, en medborgare deltog. På sammanträdet fastställdes projektplanen, en genomgång av enkäter, inbjudan till hearing samt frågeställningar. Underlagen justerades utifrån beredningen samt allmänhetens synpunkter. Utbildning för beredningen och tjänstemän i medborgardialog, bilaga3,genomfördes den 11 oktober. Tre metoder för medborgardialog - Fokusgrupp, Dialogcafé samt Framtidsverkstad utbildades politiker i, utbildningen fokuserade på praktiska övningar. I Dialogcafé prövades de frågeställningar som användes i det skarpa läget. En bra dialog ger en attraktiv kommun! Bild 3 Utbildning i medborgardialog för beredningen tillväxt och samhällsbyggande Fotograf Governo Referensgrupper Pensionärsrådet samt elevrådet på Högbergsskolan har varit referensgrupper, referensgrupperna har getts möjligheter att lämna synpunkter på enkäter samt sammanställningen av materialet. Muntliga synpunkter har inkommit från pensionärsrådet. Hearing Som en inledande del i arbetet bjöd beredningen in till en hearing för få informationer om hur bostadsmarknaden ser ut för olika målgrupper i Tierps Kommun. De inbjudna till hearingen fick ett antal frågor i förväg som beredningen ville få information om. En moderator höll i hearingen samt att den sändes via webbradio och dokumenterades, bilaga 2. Enkäter För att få fram synpunkter/behov hos befolkningen skickades fyra olika enkäter ut, både pappersenkät och webbenkäter. Årskurs 3 gymnasiet, webbenkät, totalt191 elever, svarsfrekvens 43,4 procent (83 elever), bilaga 4. 11

12 Tierpspanelen webbenkät i panelen ingick 77 personer, svarsfrekvens 61 procent (47 personer), bilaga 5. Öppen webbenkät på kommunens hemsida till personer mellan år, per den 31 december 2010 var gruppen personer svarsfrekvens0,8 procent (90 personer), bilaga , pappersenkät med möjlighet att svara på webb, även möjlighet att få enkäten på finska. Totalt 1000 personer, svarsfrekvens 64, 7 procent (647 personer), bilaga 7. Dialogcafé Dialogcaféerna var öppna för alla och hade på olika sätt annonserats i kommunen och i media. Dialogcaféerna besöktes av 76 personer, huvudsakligen personer över 65 år. De genomfördes sju dialogcaféer på sex orter i kommunen. Ett dialog café hade ett särskilt fokus på boendeplanering för personer över 65 år, det genomfördes dagtid samt att vid det tillfället deltog även kommunens finska kommunikatör, bilaga 8. Förvaltningskommun för finska Tierps kommun är förvaltningskommun för finska. Kommunens finska kommunikatör har översatt enkäten som är riktad mot personer över 65 år, följebrev samt projektplan. Kommunens finska kommunikatör har deltagit utbildning i medborgardialog och även deltagit på två dialogcaféer varav den ena för personer över 65 år. Återkoppling Dokumentationen redovisas i förstudien med bilagor och finnas även att tillgå på kommunens hemsida, där går det även att lyssna på hearingen i efterhand. De personer som har deltagit på dialogcafé, har fått enskriftlig sammanställning skickad per post. Pensionärsråd och elevrådet på Högbergsskolan har fått muntlig återkoppling samt möjligheter att lämna synpunkter på underlaget innan beredningen överlämnar förstudien till Kommunstyrelsen. En muntlig återkoppling till medborgare av förstudien genomfördes den 26 januari 2012, återkopplingen kombinerades med en föreläsning av Kerstin Kärnekull. Till informationen kom 23 åhörare, sju politiker, Ylva Sandström från SABO deltog samt en representant från Tierpsbyggen. Länk till kommunens hemsida Förteckning bilagor Bilaga 1, Projektplan Bilaga 2, Inbjudan hearing, frågeställningar samt sammanställning Bilaga 3, Utbildning medborgardialog, dokumentation 12

13 Bilaga 4, Enkät åk 3 gymnasiet samt resultat Bilaga 5, Enkät Tierpspanelen samt resultat Bilaga 6,Öppen enkät samt resultat Bilaga 7 Enkät + 65 år, följebrev samt resultat Bilaga 8, Plan för genomförande, frågeställningar samt sammanställning dialogcaféer Bilaga 9, Tomtsituationen i Tierps kommun Regeringens bostadspolitiska mål Regeringens bostadspolitiska mål är att bostaden har en central roll i människors liv då det är en grundför det privata-, sociala- och yrkesmässiga livet. För att främja integration krävs levande boendemiljöer. Bostadsmarknaden ska vara väl fungerande och utbudet ska styras av efterfrågan samt bidra till en fungerande arbetsmarknad i alla delar av landet. För att människor ska ges goda förutsättningar att etablera sig på bostadsmarknaden krävs valfrihet som kan möta människors behov och önskemål och till rimliga boendekostnader i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende-och bebyggelsemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologiskt, ekonomiskt och social hållbar utveckling vara till grund för verksamheten. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) ska varje kommun planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Bild 4 Strömsbergs bruk Fotograf Gunnel Hedberg 13

14 Ny lagstiftning förändrar förutsättningarna för allmännyttan Den 1 januari 2011 trädde en ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ikraft (SFS 2010:879), även kallad Allvill-lagen 3. Avsikten med lagen är att den ska förtydliga definitionen av bolagen men också ställa nya krav på hur verksamheten bedrivs: Ett kommunalt bostadsaktiebolags huvudsakliga uppgift ska vara att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgästerna inflytande. Bolagen ska driva verksamheten enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav. Den begränsning av utdelningsbegränsningar som fanns i den s.k. Allbolagen ersätts av en begränsning av värdeöverföringar från kommunala bostadsaktiebolag. Det har även införts förändringar i hyreslagstiftningen med nära anknytning till den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag: Hyressättningen i de allmännyttiga kommunala bostadsföretagen ska inte längre vara normerande för alla hyror. Istället ska kollektivt förhandlade hyror vara normerande, oavsett avtalsparter. Vidare införs en ny skyddsregel mot kraftiga hyreshöjningar. Regeln avser att dämpa effekten av kraftiga hyreshöjningar i fall där hyran tidigare varit för låg i förhållande till bruksvärdet. För det kommunala AB Tierpsbyggen innebär det inte så stora förändrade arbetssätt men däremot en skillnad ekonomiskt, eftersom kommunen kan ta delar av bolagets vinst. Detta ska vilket framgå i ägardirektiven, dessa håller på att skrivas om. Kommunen kommer att ta ut en borgensavgift eftersom Tierpsbyggen får bättre lånevillkor med kommunen som borgenär 4 Bild 5 Skolvägen Örbyhus,Fotograf Gunnel Hedberg 3 4 Information från VD Tierpsbyggen 14

15 Vad säger forskningen? Svenska modellen är hotad I en intervju med professor Mats Thorslund i Ekot Sveriges Radio den 17 november 2011, säger Mats Thorslund att den svenska modellen för äldrevård är allvarligt hotad. Han menar att i takt med att andelen äldre ökar kommer behovet av äldreomsorg att öka drastiskt, det finns inte heller några tecken på att de äldre kommer att vara friskare. Det kommer att ställa krav på den svenska modellen som är finansierad med skattemedel. Mats Thorslund menar att det stora problemet är att i framtiden när behovet på omsorg ökar krävs mer resurser, både ekonomiska och personella. Mats Thorslund ställer sig frågan om man kan börja höja skatterna ytterligare eller omfördela resurserna inom offentlig sektor? Det är viktigt att redan nu börja planera inför framtiden för att inte den svenska modellen ska sluta att fungera, alternativet kan vara att de äldre själva får bekosta sin vård vilket skapar segregation samt att det ställs allt högre krav på anhöriga att utföra vården. Mats Thorslund är professor i socialgerontologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. Svårt att bryta upp som äldre Joakim Forsemalm har gjort en kunskapsöversikt avseende äldres boende och etnicitet 5, Kommer det att finnas intressanta bostäder för den äldre växande befolkningen som inom en års period kommer att omfattas av en niondel av den svenska befolkningen? Hur kan de fyrtiotalister som äger och bor i villor lockas till mer storleksanpassat boende och på så vis öppna upp för yngre familjer med barns boendekaraktär? Man vill förändra så lite som möjligt i sitt boende när man blir äldre och man vill uttrycka sig på sitt eget språk i vård och omsorgssituationer samt fortsätta utöva traditioner och äta samma mat. På de platser man bott en längre tid har man investerat i ett platsbundenhetskapital. Det gäller etablerade sociala kontakter samt en utvecklad lokalkännedom. Att bryta upp ifrån en sådan miljö frestar på, i synnerhet då man kan gå en tid tillmötes som kännetecknas av sämre minnesförmåga och begränsad rörlighet. Att få känna sig trygg är en självklar utgångspunkt för alla människor. Hur denna trygghet skall uppnås för alla i ett samhälle som blir mer individualiserat och mer heterogent är den stora frågan inte minst ställt mot ekonomiska förutsättningar hos vård och omsorgs finansiärer. Bygg attraktivt för fyrtiotalister Bo Malmberg, har tillsammans med Marianne Abramsson, Lena Magnusson och Therese Berg tagit fram en rapport, Från eget hus till allmännyttan. I rapporten ställs frågor kring bland annat i vilken utsträckning fyrtiotalister som nu bor i småhus kan intresseras för ett boende i de kommunala bostadsföretagen och vilken typ av bostäder som skulle kunna locka fyrtiotalister. 5 Joakim Forsemalm,Etnologiska institutionen Göteborgs universitet 15

16 Många kommer att bo kvar i sina villor så länge som möjligt. Anledningen är en icke anpassad bostadsmarknad, det finns för lite attraktiva alternativ till buds. De äldre 55+ vill gärna äga om de ägt tidigare och de vill bo lugnt. Samtidigt är flera i denna kategori intresserade av eller skulle föredra ett socialt och generationsblandat område. Studien är beställd av SABO 6 och studiens syfte var att undersöka vilken roll allmännyttan har att spela när det gäller de utmaningar som bostadsmarknaden ställs inför när fyrtiotalisterna blir äldre. En av Malmbergs slutsatser är att fyrtiotalistgenerationen kommer att klara sig jämförelsevis bra som pensionärer av alla åldersgrupper är det denna som kan ha råd att betala för nybyggda bostäder. Möjligtvis finns ett problem att marknaden inte anpassats efter de förutspådda kraven på kategoriboende som den gruppen kommer att ställa. Flyttningsbenägenheten sjunker med ökad ålder, men en ökad rörlighet från småhus till lägenheter bland fyrtiotalisterna får effekter för hela bostadsmarknaden exempelvis genom att barnfamiljer som idag bor i lägenheter kan få tillgång till småhusmarknaden. Det kan därför vara samhällsekonomiskt välbetänkt att bygga bostäder som är attraktiva för just fyrtiotalisterna. Bo Malmberg är professor i kulturgeografi och forskningsledare på Institutet för Framtidsstudier i temat Demografiskt baserade framtidsstudier. Omvärldsbevakning inspirerande exempel SABO:s bopris SABO har instiftat ett bopris, som syftar till att lyfta fram duktiga företag och medarbetare och att sprida goda exempel på innovativa och kreativa sätt att arbeta med bostadsfrågor. Temat för 2011 års bopris var boende för äldre, resultatet presenteras i skriften SABOS BOPRIS 2011 Tema Boende för äldre Exempelsamling. pelsamling.pdf Norrköping söker hisslösningar I Norrköpings kommun och den östgötska innovationssatsningen Hälsans nya verktyg har man utlyst en idétävling Hus söker Hiss. Avsikten är att stimulera tillkomsten av nya innovativa lösningar utifrån följande problemområden. Ett av de ställda kraven i tävlingen är att totalkostnaden för anordningen installerad och klar inklusive anpassning av byggnaden får uppgå till högst SEK/lägenhet. Tävlingen ska vara avlutad under våren Alltför många hus saknar hiss. Det är dyrt och komplicerat att installera hissar. Äldre tvingas flytta. Behovet av omsorg ökar. 6 Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag 16

17 Gentofte kommune, Danmark, bygger framtidens boende I Gentofte kommun ska man bygga framtidens äldreboende. En utgångspunkt har varit att bygga rätt och riktigt från början. För att nå målet har man tagit hjälp av ett antal experter bland annat framtidsforskare, demenskonsulter samt en forskare i helande arkitekturen. Man har även bjudit in medborgare till fyra visionsprocesser för att få synpunkter och underlag. Bygget beräknas starta början av Förenade Solhem, kooperativ hyresgästförening, välkomnar alla Solhem ligger i Elmsta på Väddö i Norrtälje kommun. På Solhem bor pigga pensionärer från 70 till 95 år men också yngre familjer. Solhem fungerar delvis som seniorboende, äldreboende, trygghetsboende, men alla åldrar är välkomna att flytta hit. Solhem har ingen personal. Hemtjänsten, den ideella styrelsen och många boende ser till att allting fungerar. Örebrobostäder Örebrobostäder har till sina seniorboenden en tillgänglighetsdeklaration. Den ger information om hur tillgänglig den yttre och inre miljön är i huset. Bild 6 Dam med blomma 17

18 Barnperspektivet Tierps kommun har antagit en policy för barnkonventionen. Detta innebär att alla beslut och allt arbete i Tierps kommun ska utgå och göras i enlighet med FN:s barnkonvention och gällande svensk lagstiftning. Barnperspektivet syftar till att ta hänsyn till barnets villkor och verka för barnets bästa. Detta gäller inte minst utformningen av boende och den fysiska miljön. Det är främst två av de 54 artiklarna i Barnkonventionen 7 som har betydelse för samhällsplaneringen, dessa är artikel 3 och artikel 12. Båda artiklarna innebär kortfattat att man alltid ska ta hänsyn till barn och deras behov i planeringen. Artikel 3 Barnets bästa utgör grunden i konventionen. Alla förändringar som görs i samhället vilka berör barn ska uppmärksammas och ses mot bakgrund av barnets bästa, med andra ord ska barnets bästa alltid sättas i det främsta rummet Artikel 12- Åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd, handlar om att barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som berör dem, där deras åsikter ställs i förhållande till deras ålder och mognad och att de ska respekteras som individer. Bild 7 Flicka med rockring 7 FN:s Barnkonvention 18

19 Tillgänglighetspolicy Tierps kommun har en tillgänglighetspolicy 8 som utgår från kommunens vision, FN:s standardregler om tillgänglighet samt individen och dennes vilja att välja. Policyn omfattar perspektiven kommuninvånarna, näringslivet och arbetsmarknaden. Tillgängligheten ska mätas i tre definierade kriterier; rörlighet, trygghet och jämlikhet. Mål för äldrepolitiken I propositionen Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (proposition 1997/98: 113) anges målen för äldrepolitiken: Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. Äldre ska bemötas med respekt. Äldre ska ha tillgång till god vård och omsorg Målet om tillgång till god vård och omsorg innebär att den äldre personen ska kunna bo kvar i sin bostad så långt som möjligt samt att den äldre personen ska kunna flytta till en särskild boendeform om behoven är stora eller om hon eller han inte känner sig trygg. Ett större utbud och tillgång till så kallade trygghetsbostäder, kan innebära att äldre kvinnor och män upplever en större trygghet och därmed kan skjuta upp behovet av särskilt boende. 9 Begreppsdefinitioner boendeformer för äldre Äldre människor ska inte behöva flytta på grund av sjukdom eller handikapp. Bostäderna bör redan från början vid nybyggnad eller ombyggnad, anpassas till människor med funktionshinder. Den som så önskar ska kunna bo kvar i sin ursprungliga bostad och så långt det är möjligt få sina vårdbehov tillgodosedda i hemmet (Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken, 1997/98:113). Ordinärt boende Ett ordinärt boende är alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning (Socialtjänstlag 2001:453) Särskilt boende När behovet av omvårdnad eller tillsyn eller trygghet dygnet runt inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet kan den enskilde ansöka om ett särskilt boende. Vid bedömning av rätt till särskilt boende ska hänsyn tas till den fysiska omvårdnaden, 8 KF 89/2008 Tierps kommun 9 Regeringens proposition2009/10:116 Värdigt liv i äldreomsorgen sid 11 19

20 sociala och psykologiska faktorer ska beaktas (Regeringsrättens dom 21 december, 2007 mål ). Enligt socialtjänstlagen ska kommunerna inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. Med permanent boende i särskilda boendeformer avses stadigvarande boende i särskilda boendeformer i motsats till tillfälligt boende (korttidsvård/korttidsboende). På de särskilda boendena erbjuds service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt (heldygnsomsorg). För att tillgodose den enskildes behov kan de särskilda boendena ha olika inriktningar. Det kan vara inriktning mot demenssjukdomar, somatiska sjukdomar eller andra specifika behov som kräver särskild omvårdnad och kompetens. Trygghetsbostäder: Regeringen har i sin proposition 2009/10:116 Värdigt liv i äldreomsorgen fastställt ett antal kvalitetskrav för trygghetsboende 10. För dem över en viss ålder som vill ha en bostad med tillgång till personal varje dag och möjligheter till gemensamma aktiviteter eller gemensamma måltider kan trygghetsbostäder bli ett alternativ som bidrar till ökad trygghetskänsla. Trygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning. Det är därför viktigt att bostaden genom sin utformning underlättar, dels för den enskilde att använda moderna och bra hjälpmedel för att kunna klara sig själv, dels för att personal ska kunna utföra sitt arbete med effektiva metoder och moderna och bra hjälpmedel utan att riskera sin hälsa. Trygghetsbostäderna ska också innehålla lokaler för gemensamma aktiviteter. Det är grundläggande att trygghetsbostäder bemannas med personal varje dag för att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma måltider och erbjuda kulturella aktiviteter m.m. Regeringen kräver att kvalitetskraven ska vara uppfyllda för att ett trygghetsboende ska kunna komma ifråga för statligt investeringsstöd Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt och alltså inte endast hyresrätter som utredningen föreslog. En mångfald kan råda i fråga om ägande, former för upplåtelse, samverkan om drift och verksamhet. Trygghetsbostäder behöver nämligen se olika ut beroende på lokala förhållanden och på de önskemål som de äldre har. Trygghetsbostäder kan upplåtas till personer som har fyllt 70 år. Utöver lägenheter med god tillgänglighet ska det finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. 10 Proposition 2009/10: 116 Värdigt liv i äldreomsorgen sid 86 20

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Förslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun

Förslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun Förslag till riktlinjer för trygghetsboende Enköpings kommun 2017 Yulia Innehåll: Inledning 3 Beskrivning av boendeformen 5 Riktlinjer 7 Dokumentversion: 2016-11-18 Getty Images Inledning Enköpings kommun

Läs mer

Vad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9. Bostadsmarknaden

Vad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9. Bostadsmarknaden Vad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9 Bostadsmarknaden 2011-2012 Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2011 Titel: Bostadsmarknaden 2011 2012 Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Omsorgsförvaltningen 1(5) Datum 2008-02-28 Handläggare Jerry Karlsson Omsorgsnämnden Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Inledning Regeringskansliet, Socialdepartementet har inbjudit Landskrona

Läs mer

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter...

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter... Sammanställning av Bostadsmarknadsenkäten 2001 APRIL Innehållsförteckning Inledning...0 Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1 Hur yttrar sig bostadsbristen?...1 Uthyrningssvårigheter...2

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Bostadsmarknaden

Bostadsmarknaden Boverket Bostadsmarknaden 2010 2011 Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Bostadsmarknaden 2010 2011 Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Boverket maj 2010 Titel: Bostadsmarknaden

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP)

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP) Företeelsen Trygghetsboende SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP) Några fakta I dag lever vi ett kvarts sekel längre än för 100 år sedan Medellivslängden

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013 Västmanland Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Resultat - kopia.xlsx Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget i kommunerna

Läs mer

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030 T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017

Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Datum 2016-12-01 Diarienummer 3603/2016 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Del 1. Begreppen balans och obalans: Vad som är balans och obalans

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...

Läs mer

Vad är vad, och vad är särskilt boende?

Vad är vad, och vad är särskilt boende? Vad är vad, och vad är särskilt boende? Särskilt boende, SoL 1992. Gruppboende, äldreboende, servicehus, sjukhem, ålderdomshem, vårdboende, vårdbostäder, demensboende, servicelägenheter, omsorgsboende,

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING ÄGARDIREKTIV FÖR MARKS BOSTADS AB 1. Ägaruppdrag Kf 2012-04-26, 35 Blad 1(5) Avsikten med Marks Bostads AB, nedan kallad Bolaget, är att det på samma sätt som de kommunala nämnderna och övriga kommunala

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram 2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

Enkätsvar från åldrarna 65+ Sidan 1 av 5

Enkätsvar från åldrarna 65+ Sidan 1 av 5 / Enkätsvar från åldrarna 65+ Sidan 1 av 5 Ålder 65-69 år 31.1% (201) 70-74 år 30.4% (197) 75-80 år 20.7% (134) 80-85 år 16.7% (108) Ej svarat 1.1% (7) Kön Kvinna 50.2% (325) Man 44.7% (289) Ej svarat

Läs mer

Riktlinjer för. Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun

Riktlinjer för. Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2016-2025 Lindesbergs kommun Innehåll Inledning 3 Kommunens roll 4 Riktlinjernas syfte 4 Vision 2025 4 Attraktivitet 5 Utvecklingen i kommunen 5 Kommunens mål för utveckling

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

Äldreomsorg Boende. Höör Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor

Äldreomsorg Boende. Höör Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor Äldreomsorg Boende Höör 2016-10-25 Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor Demografisk utveckling Ca 2 miljoner pensionärer 65 år och äldre ökar med över 300 000 per år 2030 kommer det att finnas

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Analys av regional bostadsmarknad 2011 i Uppsala Län

Analys av regional bostadsmarknad 2011 i Uppsala Län BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande Rapport Dnr. 405-5106-2010 Analys av regional bostadsmarknad 2011 i Uppsala Län www.lansstyrelsen.se/uppsala Samhällsbyggnadsenheten Inledning:

Läs mer

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror Pär Svanberg par.svanberg@hyresgastforeningen.se Vad är det för marknad? Rätten till bostad är inskriven i 2 av regeringsformen av en anledning:

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Bostadsförsörjningsplan

Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

10 förslag för bättre boende för seniorer

10 förslag för bättre boende för seniorer Socialdemokraterna i Uppsala Uppsala 2013-06-27 10 förslag för bättre boende för seniorer För oss socialdemokrater är en god äldreomsorg grundläggande för ett välfärdssamhälle. När man jobbat och kämpat

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Handbok i att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Marie Sand

Handbok i att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Marie Sand Handbok i att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen Marie Sand 2016-01-28 Webbaserad handbok Innehåll Varför är det viktigt att arbeta med bostadsförsörjningen? Vad säger lagen? Processen Vad bör

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag.

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag. ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 35 C ÄGARDIREKTIV FÖR ESLÖVS BOSTADS AB Godkända av kommunfullmäktige 2011-12-19, antagna på bolagsstämma Bakgrund Eslövs kommun är en relativt stor aktör på bostadsmarknaden

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Strategiskt program för boendeplanering

Strategiskt program för boendeplanering Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 164 1 Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Bostadsmarknaden i Östergötland Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten

Bostadsmarknaden i Östergötland Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bostadsmarknaden i Östergötland 2011 Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Program 9.00 9.10 Välkomna! (Magnus Holgersson, lst) 9.10 9.40 Läget på bostadsmarknaden i länet (Sofia Bergvall,

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner

Läs mer

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Södermanlands län 2015 Sammanställningen kan beställas från: Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping Tel: 010-223 40 00 Omslagsfoto: Johnér Bildbyrå AB 2 Förord Varje år

Läs mer

Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län

Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län Rapport 2011:16 Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2011-2012 Rapportnummer: 2011:16 Diarienummer: 405-15-11 Ytterligare e. av denna rapport kan beställas från: Länsstyrelsen i

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Barbro Westerholm 2009 01 09 Dir. 2006:63, Tilläggsdir. 2006:137 Slutredovisning av uppdrag Särskild utredare/ordförande: Barbro Westerholm Varför tillsattes

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten

Bostadsmarknadsenkäten Bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län 2012 Bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län 2012 Omslagets bild visar Fullriggaren, stadsdelen Gävle Strand, Gävle kommun. Foto: Pernilla Bylund FÖRORD Varje år görs

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030

PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030 RAPPORT PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030 2014-12-01 Lotta Nordkvist SÄN 2014/503-709 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset,

Läs mer

Information om ansökan av subvention till värd/- värdinna samt delfinansiering av gemensamhetsytor i trygghetsboende inom Umeå kommun

Information om ansökan av subvention till värd/- värdinna samt delfinansiering av gemensamhetsytor i trygghetsboende inom Umeå kommun Information om ansökan av subvention till värd/- värdinna samt delfinansiering av gemensamhetsytor i trygghetsboende inom Umeå kommun Trygghetsboende ska ses en del av utbudet av bostäder i kommunen där

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2011 Kronobergs län Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Strategisk boendeplanering 5 Länsstyrelsens roll 5 Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen 5 Demografi 8 Befolkningen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1(10) Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1. Inledning Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 Varför en bostadspolitisk strategi? Tillgången till och utbudet av bostäder

Läs mer

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden 3i Gävleborg snabba 2016 om bostadsmarknaden Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna skrift är ett kort sammandrag

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Essunga Underskott Underskott Balans Falköping Balans Underskott

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Rapport 2012:8. Bostadsmarknaden 2012 2013

Rapport 2012:8. Bostadsmarknaden 2012 2013 Rapport 2012:8 Bostadsmarknaden 2012 2013 med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2012 Bostadsmarknaden 2012 2013 med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2012 Boverket juni 2012 3 Förord Janna

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

Svarsjournal. Publikationsnamn BME 2016 Namn

Svarsjournal. Publikationsnamn BME 2016 Namn Svarsjournal Publikationsnamn BME 216 Namn Svalövs kommun Datum 216-2-1 9:34:59 1. Handläggaruppgifter - Namn Fredrik Johansson 1. Handläggaruppgifter - E-post fredrik.johansson@svalov.se 1. Handläggaruppgifter

Läs mer

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17 Bo bra hela livet - också när man blir äldre Barbro Westerholm 2010 11 17 Skälen till äldreboendeutredningen 2006-2008 Bristen på platser i särskilt boende Insikten om att det är en myt att alla vill bo

Läs mer

Svar på motion (V) om r egionalt allmännyttigt byggföretag

Svar på motion (V) om r egionalt allmännyttigt byggföretag Tjänsteskrivelse 2016-08 - 24 Handläggare Daniel Nilsson Utredningsenheten Kommunstyrelsen Svar på motion (V) om r egionalt allmännyttigt byggföretag Förslag till beslut Motionen avslås. Beslutsnivå Kommunfullmäktige

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Västernorrlands län

Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Västernorrlands län Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2005-2006 Sammanställning av 2005 års bostadsmarknadsenkät i Västernorrlands län. Beställning och information: Ulla Ullstein telefon 0611-34

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 21-6-9, 47 Sammanfattning Sollentuna har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolkningsökningen,

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Magnus Holgersson Länsråd Jan Persson Länsarkitekt

Magnus Holgersson Länsråd Jan Persson Länsarkitekt LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 405-6387-13 Boendeplanering handlar om att långsiktigt planera för bra bostäder och goda boendemiljöer för alla medborgare. Kommunernas ansvar för att hantera dessa frågor

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Bostäder för alla men hur? Seminarium i Skellefteå 8 december 2016

Bostäder för alla men hur? Seminarium i Skellefteå 8 december 2016 Bostäder för alla men hur? Seminarium i Skellefteå 8 december 2016 Varmt välkomna till detta seminarium, som är ett av fem regionala som SKL tillsammans med länsstyrelserna anordnar på olika platser runt

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

www.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37

www.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län www.m.lst.se Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 ISSN 1402:3393 Bostadsmarknadsenkäten Boverket går i början av

Läs mer

Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor

Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Lågt bostadsbyggande sedan mitten av 1970 talet, men trenden har

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer