Förstudie till Bostadsförsörjningsplan med särskilt fokus på det framtida boendet för äldre.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie till Bostadsförsörjningsplan med särskilt fokus på det framtida boendet för äldre."

Transkript

1 Förstudie till Bostadsförsörjningsplan med särskilt fokus på det framtida boendet för äldre. Från villa till vad? bostadsbehov för äldre Anna Hedqvist, Projektledare Susanne Ivarsson, utredare/utvecklare 1

2 Innehåll Tierps kommuns vision... 4 Abstract... 5 Tiivistelmä... 5 Syfte... 5 Sammanfattning... 6 Bakgrund... 9 Metod... 9 Förteckning bilagor Regeringens bostadspolitiska mål Ny lagstiftning förändrar förutsättningarna för allmännyttan Vad säger forskningen? Omvärldsbevakning inspirerande exempel Barnperspektivet Tillgänglighetspolicy Mål för äldrepolitiken Begreppsdefinitioner boendeformer för äldre Nationella, regionala och lokala perspektiv på bostadsmarknaden Bostadsmarknadsenkäten ger en nationell bild Uppsala läns regionala bostadsmarknad Länsstyrelsens analys av den regional bostadsmarknad Nätverkskommuner - Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar Tierps kommun Resultat från hearing Befolkningsprognos Statistik från Socialstyrelsen Hushållens ekonomi Median är mittvärdet av den totala medelinkomsten Beskrivning av kommunen geografiskt Kommunens bostadssituation i dagsläget Bostadsbehov för olika grupper i Tierp Från villa till vad?- bostadsbehov för äldre Sammanfattning Äldre 2020 ett gott liv som äldre i Tierps kommun

3 Befolkningsprognos boende Särskilt boende Tierps kommun Bostadsanpassning...52 Uppsökande verksamhet, Hälsofokus Beskrivning av nuläget hösten Sammanfattning dialogcafé Beskrivning av tätorter Sammanfattning av enkätundersökning Bostäder för personer i åldrarna år Sammanfattning Sammanfattning av enkät år Tierpspanelen Bostäder för ungdomar inklusive studenter Sammanfattning Beskrivning av nuläget hösten Sammanfattning av enkätundersökning Boende för personer med funktionsnedsättning Bostäder för personer med svag ställning på bostadsmarknaden och för flyktingar.68 Beskrivning av nuläget hösten Referenser Försättsbladets bild Tierps järnvägsstation Fotograf Gunnel Hedberg 3

4 Tierps kommuns vision Det är tryggt att bo och leva i Tierps kommun 4

5 Abstract Prognosis shows that the elderly part of the population in the municipality of Tierp will increase, which will raise expectations on care and nurturing of the elderly as well as demands on alternate and altered forms of housing to fit their needs. In the different forms of citizen dialogue that has taken place, one conclusion is that many elderly people wish to continue living in their single-family dwellings. Another conclusion is that today, there is no type of housing to specifically meet the needs and wants of the elderly. Supply of different types of housing will enable elderly people to move from their single-family dwellings and in turn increase access for others to attractive housing within the municipality. The municipality s favourable position, with very good public transportation for commuting, the availability to natural and cultural values, combined with a lower price level of housing, create great opportunities to attract new citizens. Tiivistelmä Ikäihmisten määrä Tierpin kunnassa tulee ennusteiden mukaan lisääntymään mikä aiheuttaa korkeampia vaatimuksia vanhustenhuoltoon, asunnon sopeuttamiseen ja vaihtoehtoiseen asumiseen. Suorittamamme kiertokyselymme näytti että moni vanhempi haluaa jäädä asumaan omakotitaloonsa niin kauan kuin mahdollista. Kävi myös ilmi että tänä päivänä ei ole asumista joka vastaa ikäihmisten toivomuksia ja tarpeita. Lisää asumisvaihtoehtoja tuo mukanansa että ikäihmiset voisivat muuttaa omakotitalostansa ja irrottaa kunnassa olevia haluttuja asumismahdollisuuksia. Kunnan suotuisa sijainti työmatkaajien kannalta, läheisyys luontoon ja kulttuuriin, halvempien omakotitalojen yhteydessä tuo edellytyksen kuntaan muuttamisen. Syfte Syftet med förstudien är att med ett särskilt fokus på det framtida boendet för äldre, genomföra en behovsinventering. Medborgarna ska ges möjlighet genom enkäter och medborgardialoger att föra fram sin syn på det framtida boendet. På så sätt säkerställs att medborgarnas intressen, kunskap och önskemål förstås och beaktas i den fortsatta politiska processen. Förstudien och behovsinventeringen kommer att ligga till grund för Tierp kommuns bostadsförsörjningsplan och ska även utgöra ett underlag för den kommunala verksamhetsplaneringen samt att förtydliga kommunens utgångspunkter för boendeplanering för olika aktörer på bostadsmarknaden, exempelvis fastighetsföretag och byggherrar. Planen ska också vara en informationskälla för exempelvis förtroendevalda, allmänhet och företag. Tierp kommuns bostadsförsörjningsplan ska tas fram av fullmäktiges Beredning för tillväxt och samhällsbyggande. 5

6 Sammanfattning Kommunerna har ansvar för bostadsförsörjningen och ska enligt bostadsförsörjningslagen skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. I kommunens ansökan till Hjälpmedelsinstitutet om projekt till kommunala förstudier ställdes ett antal frågeställningar som kommunen ville belysa, bland annat beskrivning av boende, område och service på de olika orterna i kommunen, vilka behov och önskemål finns i olika faser i livet, befolkning och ålderssammansättning. Man ställde även frågan vilka utmaningar möter kommunen framgent. Bild 1 Centralgatan Tierp, Fotograf Gunnel Hedberg Andelen äldre befolkning kommer enligt SCB:s prognos att öka i Tierps kommun vilket kommer att ställa högre krav på äldreomsorg och krav på alternativa och anpassade boendeformer utifrån den äldres behov. Idag finns det +55 bostäder i Tierpsbyggens regi, samt Björken som kan liknas med ett trygghetsboende. Det är stor efterfrågan på lägenheter i Tierp och i Örbyhus. Många äldre personer beviljas särskilt boende när behovet av omvårdnad och känslan av otrygghet blir så omfattande att man inte kan bo kvar i sitt eget boende. Under perioden 1 januari till 30 november beviljades 77 personer plats på särskilt boende i Tierps kommun. Genomsnittstiden som en person bor på särskilt boende är den 7 december 2011, 2,2 år. 6

7 Svarsfrekvensen på enkäten +65 år var 64,7 procent och att deltagarna på dialogcaféerna har till största delen varit över 65 år ger kommunen ett bra underlag för framtida planering. Både i dialogcaféerna och i enkätundersökningen framkom att många önskar marklägenhet med täppa/balkong/uteplats. I enkätsvaren framkom att när man flyttar från sin villa vill man bo i två rum och kök till en hyreskostnad mellan kronor per månad. Man anser att det är viktigt med bra utomhusbelysning och portlås. Deltagarna i dialogcaféerna framför att om det är mer än ett våningsplan måste det finnas hiss. Man anser att det måste byggas eller byggas om lägenheter, både hyresrätter och bostadsrätter samt att det ska finnas trygghetsboende, på alla tätorter inte enbart Tierps köping. Det finns en oro för att hyreskostnaden blir för hög. Närhet till service, kommunikationer och hälso- och sjukvård är viktigt. Både i dialogcaféer och i de inkomna enkätsvaren, framkommer att många vill bo kvar i sina villor så länge som möjligt men de finns även personer som uttryckt att de skulle flytta från sin villa om det hade funnits en boendeform (här avses inte särskilda boenden) som motsvarar deras behov. I åldersgruppen år har det varit få deltagare på dialog caféerna samt en låg svarsfrekvens på enkäterna. Det innebär att det är svårt att dra slutsatser av resultatet utan snarare se det som en indikation. Gruppen yngre äldre (50-64 år) som bor i villor är oftast beredd att betala mer för ett framtida boende och man har också krav på hög standard, i dagsläget finns inte dessa boenden i Tierps kommun. Även i denna åldersgrupp är närheten till kommunikationer, service och kostnaderna för boendet viktigt. Enkätsvar, mäklare och Tierpsbyggen säger att efterfrågan på bostäder är störst i Tierp och i Örbyhus, mäklare säger att även andra orter längst Upptåget är intressant. I och med det gynnsamma geografiska läget (ABCX- stråket) och att prisnivån för villor är lägre jämfört mot Uppsala och Gävle, ger kommunen goda förutsättningar för en ökad inflyttning, det förutsätter att kommunen bland annat kan erbjuda attraktiva boendeformer. I den enkät som var riktad till gymnasieelever i årskurs 3, var svarsfrekvensen var 43,4 procent. Olika faktorer påverkar ungdomarnas situation på bostadsmarknaden, bland annat ungdomarnas ekonomiska förutsättningar men även utbudet på bostäder. Ungdomar över 18 år och som inte har en egen inkomst har mycket svårt att komma in på bostadsmarknaden. Flertal av de ungdomar som har svarat på enkäten kommer efter avslutade studier att flytta från kommunen. Av de fyra enkäter som har ställts till olika åldersgrupper är de 7

8 ungdomar som svarat på enkäten den största gruppen som upplever att kommunen inte är attraktiv att leva och bo i samt att man inte känner sig trygg i kommunen. Det finns ingen statiskt på hur många som flyttar tillbaka till kommunen. När man bildat familj kan nackdelar med storstadslivet framkomma och behovet av en större bostad kräver ekonomiska resurser. Tierps kommun som har en lägre prisnivå än Uppsala och Gävle och goda pendlingsmöjligheter kan möjliggöra en återflyttning till kommunen. Beredningen omsorg och livsmiljö har i uppdrag att arbeta fram ett förslag till policy Personer med funktionsnedsättning 2025 under Därför har ingen fördjupning gjorts i förstudien för denna målgrupp. Grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden, socialstyrelsens definition på att vara hemlös är utifrån fem olika situationer. I Tierps kommun finns ingen känd person som är hemlös. Kommunen hade hösten 2011, 79 st bostadssociala kontrakt. Utmaningar för Tierps kommun Enligt SCB:s befolkningsprognos fram till 2020 kommer andelen äldre att öka med ca 800 personer medan antalet personer i förvärvsarbete beräknas minskas med ca 450 personer, det kan innebära en utmaning för kommunen då fler personer kan behöva vård- och omsorgsinsatser både i det ordinära boendet och på ett särskilt boende i relation till eventuellt minskade skatteintäkter. Tillskapa bostäder/boendeformer som är tillgängliga och anpassade för äldre personer med olika behov, såsom +55 boende, trygghetsboende och särskilt boende. Trygghetsboende med tillgång till gemensamhetslokal, personal vissa tider på dygnet och matservering skapar sannolikt en mindre efterfrågan av insatser från Socialtjänsten samt platserna på särskilt boende i första hand reserveras för personer med stora omvårdnadsbehov eller demenssjukdom. Lagstiftarens kriterier för trygghetsboende måste uppfyllas för de som ansöker om investeringsstöd, men bör även kunna användas som kvalitetskriterium för trygghetsboende. Det finns behov av en lokal definition i Tierps kommun. Tillgången av olika boendeformer för äldre möjliggör att de kan flytta från villan och på så sätt ökar tillgången på attraktiva boenden i kommunen. Av de fyra enkäter som har ställts till olika åldersgrupper är ungdomarna som svarat på enkäten största gruppen som upplever att kommunen inte är attraktiv att leva och bo i samt att man inte känner sig trygg i kommunen. Det kan vara en viktig frågeställning för kommunen, vad ska prioriteras, att ungdomarna ska bo kvar eller att få dem att återvända när de bildat familj genom att kunna erbjuda en god barnomsorg, skola och attraktiva boenden för barnfamiljerna. Ta tillvara kommunens gynnsamma läge med mycket goda pendlingsmöjligheter, tillgången till natur och kultur i samband med en lägre prisnivå på villorna ger kommunen stora förutsättningar för att öka inflyttningen. 8

9 Att uppnå översiktsplanens 1 mål avseende befolkningsökning på 3000 personer. Att ta fram strandtomter vid kusten/dalälven Att få byggherrar att bygga i Tierps kommun Bakgrund Kommunen har beviljats finansiering från Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för Regeringsprogrammet Bo bra på äldre dar, för att genomföra projekt Från villa till vad bostadsbehov för äldre - en förstudie och fördjupad kartläggning av behovet av lämpliga boendeformer för äldre. Beredningen för tillväxt och samhällsbyggande har fått i uppdrag att arbeta fram en bostadsförsörjningsplan med ett särskilt fokus på det framtida boendet för äldre. Som ett inledande fas ingår förstudie och behovsinventering. Medborgarna skulle ges möjlighet genom enkäter och medborgardialog att föra fram sina åsikter i frågan samt för att beredningen skulle säkerställa att medborgarnas intressen, kunskap och önskemål förstås och beaktas i den fortsatta politiska processen. Enheten för processtöd arbetar nära fullmäktigeberedningarna och ger de förtroendevalda ett administrativt stöd. Utredare/utvecklare från enheten för processtöd, har utgjort ett stöd till beredningen i framtagande av förstudien till en bostadsförsörjningsplan samt tagit fram metoder för genomförande av medborgardialoger. Projektplan, bilaga 1. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Utredare/utvecklare på Processtöd var med i nätverket Medborgardialog för resultat som anordnades av SKL 2, som ingick som en del i KKiK. Ett uppdrag i nätverket var att ta fram en idé kring vilka resultat från KKiK som kommunen ville ha medborgardialog kring och vilken del i styrprocessen kommunen önskade få in medborgarna. Tierps kommun valde att föra medborgardialog utifrån resultat av mått 10 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? och mått 38Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? Metod För att ta fram underlag till förstudien har tjänstemän på enheten för processtöd bland annat gjort omvärldsbevakning av bostadsmarknaden nationellt och i länet samt tagit del av aktuell statistik. Interna styrdokument och policyer bland annat Äldre 2020, Översiktsplan för Tierps kommun har beaktats. Till underlag hur behovet av bostäder ser ut i Tierps kommun har Beredningen för tillväxt och samhällsbyggande valt att fokusera på olika former av medborgardialoger, de metoder Beredningen har använt var en hearing, olika former av enkäter till olika målgrupper, Beredningen har även genomfört sju dialogcaféer på olika orter i kommunen. 1 Fastställd av Kommunfullmäktige 132/ Sveriges Kommuner och Landsting 9

10 Den 11 oktober genomfördes en utbildning i olika former av medborgardialoger för tjänstemän och politiker, detta för att ge de personer som ska genomföra dialogerna mer kunskap om de olika metoderna. Utbildningen genomfördes av ett externt företag. Medborgardialog Bild 2 Källa SKL (Sveriges kommuner och landsting) Delaktighetstrappan illustrerar de olika nivåerna av inflytande från medborgarna. 1. Information- för att kunna vara delaktig behöver man information, vilket innebär att förse medborgarna med lättillgänglig, balanserad och objektiv information. 2. Konsultation- innebär att få medborgarnas respons/återkoppling på analyser, förslag, alternativ. Till exempel möjlighet att ta ställning till vilket alternativ man tycker är mest lämpligt att genomföra. 3. Dialog- medborgarna ges möjlighet att i olika former möta andra för att föra dialog om olika frågor som rör samhällets utveckling. Utgångspunkten är att alla ska få möjlighet att föra fram sin åsikt och argumentera för sin syn på frågan, utveckla, dela förståelse och samförstånd samt för att säkerställa att medborgarnas intressen, kunskap och önskemål förstås och beaktas i den fortsatta politiska processen. 4. Inflytande/Delaktighet- medborgarna ges möjlighet att vara delaktiga under en längre period utifrån ett övergripande tema, ämne och i denna process få inflytande från identifiering av behov, utveckling av alternativ, val av förslag till genomförande som bildar underlag till politiska beslut. 5. Medbeslutande-den representativt valda församlingen kan delegera ansvar till nämnd eller styrelse där delegaterna inte är valda utifrån partitillhörighet utan valda som enskilda personer 10

11 Beredning för tillväxt och samhällsbyggande Den 18 augusti genomfördes ett beredningssammanträde som var öppet för allmänheten, en medborgare deltog. På sammanträdet fastställdes projektplanen, en genomgång av enkäter, inbjudan till hearing samt frågeställningar. Underlagen justerades utifrån beredningen samt allmänhetens synpunkter. Utbildning för beredningen och tjänstemän i medborgardialog, bilaga3,genomfördes den 11 oktober. Tre metoder för medborgardialog - Fokusgrupp, Dialogcafé samt Framtidsverkstad utbildades politiker i, utbildningen fokuserade på praktiska övningar. I Dialogcafé prövades de frågeställningar som användes i det skarpa läget. En bra dialog ger en attraktiv kommun! Bild 3 Utbildning i medborgardialog för beredningen tillväxt och samhällsbyggande Fotograf Governo Referensgrupper Pensionärsrådet samt elevrådet på Högbergsskolan har varit referensgrupper, referensgrupperna har getts möjligheter att lämna synpunkter på enkäter samt sammanställningen av materialet. Muntliga synpunkter har inkommit från pensionärsrådet. Hearing Som en inledande del i arbetet bjöd beredningen in till en hearing för få informationer om hur bostadsmarknaden ser ut för olika målgrupper i Tierps Kommun. De inbjudna till hearingen fick ett antal frågor i förväg som beredningen ville få information om. En moderator höll i hearingen samt att den sändes via webbradio och dokumenterades, bilaga 2. Enkäter För att få fram synpunkter/behov hos befolkningen skickades fyra olika enkäter ut, både pappersenkät och webbenkäter. Årskurs 3 gymnasiet, webbenkät, totalt191 elever, svarsfrekvens 43,4 procent (83 elever), bilaga 4. 11

12 Tierpspanelen webbenkät i panelen ingick 77 personer, svarsfrekvens 61 procent (47 personer), bilaga 5. Öppen webbenkät på kommunens hemsida till personer mellan år, per den 31 december 2010 var gruppen personer svarsfrekvens0,8 procent (90 personer), bilaga , pappersenkät med möjlighet att svara på webb, även möjlighet att få enkäten på finska. Totalt 1000 personer, svarsfrekvens 64, 7 procent (647 personer), bilaga 7. Dialogcafé Dialogcaféerna var öppna för alla och hade på olika sätt annonserats i kommunen och i media. Dialogcaféerna besöktes av 76 personer, huvudsakligen personer över 65 år. De genomfördes sju dialogcaféer på sex orter i kommunen. Ett dialog café hade ett särskilt fokus på boendeplanering för personer över 65 år, det genomfördes dagtid samt att vid det tillfället deltog även kommunens finska kommunikatör, bilaga 8. Förvaltningskommun för finska Tierps kommun är förvaltningskommun för finska. Kommunens finska kommunikatör har översatt enkäten som är riktad mot personer över 65 år, följebrev samt projektplan. Kommunens finska kommunikatör har deltagit utbildning i medborgardialog och även deltagit på två dialogcaféer varav den ena för personer över 65 år. Återkoppling Dokumentationen redovisas i förstudien med bilagor och finnas även att tillgå på kommunens hemsida, där går det även att lyssna på hearingen i efterhand. De personer som har deltagit på dialogcafé, har fått enskriftlig sammanställning skickad per post. Pensionärsråd och elevrådet på Högbergsskolan har fått muntlig återkoppling samt möjligheter att lämna synpunkter på underlaget innan beredningen överlämnar förstudien till Kommunstyrelsen. En muntlig återkoppling till medborgare av förstudien genomfördes den 26 januari 2012, återkopplingen kombinerades med en föreläsning av Kerstin Kärnekull. Till informationen kom 23 åhörare, sju politiker, Ylva Sandström från SABO deltog samt en representant från Tierpsbyggen. Länk till kommunens hemsida Förteckning bilagor Bilaga 1, Projektplan Bilaga 2, Inbjudan hearing, frågeställningar samt sammanställning Bilaga 3, Utbildning medborgardialog, dokumentation 12

13 Bilaga 4, Enkät åk 3 gymnasiet samt resultat Bilaga 5, Enkät Tierpspanelen samt resultat Bilaga 6,Öppen enkät samt resultat Bilaga 7 Enkät + 65 år, följebrev samt resultat Bilaga 8, Plan för genomförande, frågeställningar samt sammanställning dialogcaféer Bilaga 9, Tomtsituationen i Tierps kommun Regeringens bostadspolitiska mål Regeringens bostadspolitiska mål är att bostaden har en central roll i människors liv då det är en grundför det privata-, sociala- och yrkesmässiga livet. För att främja integration krävs levande boendemiljöer. Bostadsmarknaden ska vara väl fungerande och utbudet ska styras av efterfrågan samt bidra till en fungerande arbetsmarknad i alla delar av landet. För att människor ska ges goda förutsättningar att etablera sig på bostadsmarknaden krävs valfrihet som kan möta människors behov och önskemål och till rimliga boendekostnader i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende-och bebyggelsemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologiskt, ekonomiskt och social hållbar utveckling vara till grund för verksamheten. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) ska varje kommun planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Bild 4 Strömsbergs bruk Fotograf Gunnel Hedberg 13

14 Ny lagstiftning förändrar förutsättningarna för allmännyttan Den 1 januari 2011 trädde en ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ikraft (SFS 2010:879), även kallad Allvill-lagen 3. Avsikten med lagen är att den ska förtydliga definitionen av bolagen men också ställa nya krav på hur verksamheten bedrivs: Ett kommunalt bostadsaktiebolags huvudsakliga uppgift ska vara att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgästerna inflytande. Bolagen ska driva verksamheten enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav. Den begränsning av utdelningsbegränsningar som fanns i den s.k. Allbolagen ersätts av en begränsning av värdeöverföringar från kommunala bostadsaktiebolag. Det har även införts förändringar i hyreslagstiftningen med nära anknytning till den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag: Hyressättningen i de allmännyttiga kommunala bostadsföretagen ska inte längre vara normerande för alla hyror. Istället ska kollektivt förhandlade hyror vara normerande, oavsett avtalsparter. Vidare införs en ny skyddsregel mot kraftiga hyreshöjningar. Regeln avser att dämpa effekten av kraftiga hyreshöjningar i fall där hyran tidigare varit för låg i förhållande till bruksvärdet. För det kommunala AB Tierpsbyggen innebär det inte så stora förändrade arbetssätt men däremot en skillnad ekonomiskt, eftersom kommunen kan ta delar av bolagets vinst. Detta ska vilket framgå i ägardirektiven, dessa håller på att skrivas om. Kommunen kommer att ta ut en borgensavgift eftersom Tierpsbyggen får bättre lånevillkor med kommunen som borgenär 4 Bild 5 Skolvägen Örbyhus,Fotograf Gunnel Hedberg 3 4 Information från VD Tierpsbyggen 14

15 Vad säger forskningen? Svenska modellen är hotad I en intervju med professor Mats Thorslund i Ekot Sveriges Radio den 17 november 2011, säger Mats Thorslund att den svenska modellen för äldrevård är allvarligt hotad. Han menar att i takt med att andelen äldre ökar kommer behovet av äldreomsorg att öka drastiskt, det finns inte heller några tecken på att de äldre kommer att vara friskare. Det kommer att ställa krav på den svenska modellen som är finansierad med skattemedel. Mats Thorslund menar att det stora problemet är att i framtiden när behovet på omsorg ökar krävs mer resurser, både ekonomiska och personella. Mats Thorslund ställer sig frågan om man kan börja höja skatterna ytterligare eller omfördela resurserna inom offentlig sektor? Det är viktigt att redan nu börja planera inför framtiden för att inte den svenska modellen ska sluta att fungera, alternativet kan vara att de äldre själva får bekosta sin vård vilket skapar segregation samt att det ställs allt högre krav på anhöriga att utföra vården. Mats Thorslund är professor i socialgerontologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. Svårt att bryta upp som äldre Joakim Forsemalm har gjort en kunskapsöversikt avseende äldres boende och etnicitet 5, Kommer det att finnas intressanta bostäder för den äldre växande befolkningen som inom en års period kommer att omfattas av en niondel av den svenska befolkningen? Hur kan de fyrtiotalister som äger och bor i villor lockas till mer storleksanpassat boende och på så vis öppna upp för yngre familjer med barns boendekaraktär? Man vill förändra så lite som möjligt i sitt boende när man blir äldre och man vill uttrycka sig på sitt eget språk i vård och omsorgssituationer samt fortsätta utöva traditioner och äta samma mat. På de platser man bott en längre tid har man investerat i ett platsbundenhetskapital. Det gäller etablerade sociala kontakter samt en utvecklad lokalkännedom. Att bryta upp ifrån en sådan miljö frestar på, i synnerhet då man kan gå en tid tillmötes som kännetecknas av sämre minnesförmåga och begränsad rörlighet. Att få känna sig trygg är en självklar utgångspunkt för alla människor. Hur denna trygghet skall uppnås för alla i ett samhälle som blir mer individualiserat och mer heterogent är den stora frågan inte minst ställt mot ekonomiska förutsättningar hos vård och omsorgs finansiärer. Bygg attraktivt för fyrtiotalister Bo Malmberg, har tillsammans med Marianne Abramsson, Lena Magnusson och Therese Berg tagit fram en rapport, Från eget hus till allmännyttan. I rapporten ställs frågor kring bland annat i vilken utsträckning fyrtiotalister som nu bor i småhus kan intresseras för ett boende i de kommunala bostadsföretagen och vilken typ av bostäder som skulle kunna locka fyrtiotalister. 5 Joakim Forsemalm,Etnologiska institutionen Göteborgs universitet 15

16 Många kommer att bo kvar i sina villor så länge som möjligt. Anledningen är en icke anpassad bostadsmarknad, det finns för lite attraktiva alternativ till buds. De äldre 55+ vill gärna äga om de ägt tidigare och de vill bo lugnt. Samtidigt är flera i denna kategori intresserade av eller skulle föredra ett socialt och generationsblandat område. Studien är beställd av SABO 6 och studiens syfte var att undersöka vilken roll allmännyttan har att spela när det gäller de utmaningar som bostadsmarknaden ställs inför när fyrtiotalisterna blir äldre. En av Malmbergs slutsatser är att fyrtiotalistgenerationen kommer att klara sig jämförelsevis bra som pensionärer av alla åldersgrupper är det denna som kan ha råd att betala för nybyggda bostäder. Möjligtvis finns ett problem att marknaden inte anpassats efter de förutspådda kraven på kategoriboende som den gruppen kommer att ställa. Flyttningsbenägenheten sjunker med ökad ålder, men en ökad rörlighet från småhus till lägenheter bland fyrtiotalisterna får effekter för hela bostadsmarknaden exempelvis genom att barnfamiljer som idag bor i lägenheter kan få tillgång till småhusmarknaden. Det kan därför vara samhällsekonomiskt välbetänkt att bygga bostäder som är attraktiva för just fyrtiotalisterna. Bo Malmberg är professor i kulturgeografi och forskningsledare på Institutet för Framtidsstudier i temat Demografiskt baserade framtidsstudier. Omvärldsbevakning inspirerande exempel SABO:s bopris SABO har instiftat ett bopris, som syftar till att lyfta fram duktiga företag och medarbetare och att sprida goda exempel på innovativa och kreativa sätt att arbeta med bostadsfrågor. Temat för 2011 års bopris var boende för äldre, resultatet presenteras i skriften SABOS BOPRIS 2011 Tema Boende för äldre Exempelsamling. pelsamling.pdf Norrköping söker hisslösningar I Norrköpings kommun och den östgötska innovationssatsningen Hälsans nya verktyg har man utlyst en idétävling Hus söker Hiss. Avsikten är att stimulera tillkomsten av nya innovativa lösningar utifrån följande problemområden. Ett av de ställda kraven i tävlingen är att totalkostnaden för anordningen installerad och klar inklusive anpassning av byggnaden får uppgå till högst SEK/lägenhet. Tävlingen ska vara avlutad under våren Alltför många hus saknar hiss. Det är dyrt och komplicerat att installera hissar. Äldre tvingas flytta. Behovet av omsorg ökar. 6 Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag 16

17 Gentofte kommune, Danmark, bygger framtidens boende I Gentofte kommun ska man bygga framtidens äldreboende. En utgångspunkt har varit att bygga rätt och riktigt från början. För att nå målet har man tagit hjälp av ett antal experter bland annat framtidsforskare, demenskonsulter samt en forskare i helande arkitekturen. Man har även bjudit in medborgare till fyra visionsprocesser för att få synpunkter och underlag. Bygget beräknas starta början av Förenade Solhem, kooperativ hyresgästförening, välkomnar alla Solhem ligger i Elmsta på Väddö i Norrtälje kommun. På Solhem bor pigga pensionärer från 70 till 95 år men också yngre familjer. Solhem fungerar delvis som seniorboende, äldreboende, trygghetsboende, men alla åldrar är välkomna att flytta hit. Solhem har ingen personal. Hemtjänsten, den ideella styrelsen och många boende ser till att allting fungerar. Örebrobostäder Örebrobostäder har till sina seniorboenden en tillgänglighetsdeklaration. Den ger information om hur tillgänglig den yttre och inre miljön är i huset. Bild 6 Dam med blomma 17

18 Barnperspektivet Tierps kommun har antagit en policy för barnkonventionen. Detta innebär att alla beslut och allt arbete i Tierps kommun ska utgå och göras i enlighet med FN:s barnkonvention och gällande svensk lagstiftning. Barnperspektivet syftar till att ta hänsyn till barnets villkor och verka för barnets bästa. Detta gäller inte minst utformningen av boende och den fysiska miljön. Det är främst två av de 54 artiklarna i Barnkonventionen 7 som har betydelse för samhällsplaneringen, dessa är artikel 3 och artikel 12. Båda artiklarna innebär kortfattat att man alltid ska ta hänsyn till barn och deras behov i planeringen. Artikel 3 Barnets bästa utgör grunden i konventionen. Alla förändringar som görs i samhället vilka berör barn ska uppmärksammas och ses mot bakgrund av barnets bästa, med andra ord ska barnets bästa alltid sättas i det främsta rummet Artikel 12- Åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd, handlar om att barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som berör dem, där deras åsikter ställs i förhållande till deras ålder och mognad och att de ska respekteras som individer. Bild 7 Flicka med rockring 7 FN:s Barnkonvention 18

19 Tillgänglighetspolicy Tierps kommun har en tillgänglighetspolicy 8 som utgår från kommunens vision, FN:s standardregler om tillgänglighet samt individen och dennes vilja att välja. Policyn omfattar perspektiven kommuninvånarna, näringslivet och arbetsmarknaden. Tillgängligheten ska mätas i tre definierade kriterier; rörlighet, trygghet och jämlikhet. Mål för äldrepolitiken I propositionen Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (proposition 1997/98: 113) anges målen för äldrepolitiken: Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. Äldre ska bemötas med respekt. Äldre ska ha tillgång till god vård och omsorg Målet om tillgång till god vård och omsorg innebär att den äldre personen ska kunna bo kvar i sin bostad så långt som möjligt samt att den äldre personen ska kunna flytta till en särskild boendeform om behoven är stora eller om hon eller han inte känner sig trygg. Ett större utbud och tillgång till så kallade trygghetsbostäder, kan innebära att äldre kvinnor och män upplever en större trygghet och därmed kan skjuta upp behovet av särskilt boende. 9 Begreppsdefinitioner boendeformer för äldre Äldre människor ska inte behöva flytta på grund av sjukdom eller handikapp. Bostäderna bör redan från början vid nybyggnad eller ombyggnad, anpassas till människor med funktionshinder. Den som så önskar ska kunna bo kvar i sin ursprungliga bostad och så långt det är möjligt få sina vårdbehov tillgodosedda i hemmet (Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken, 1997/98:113). Ordinärt boende Ett ordinärt boende är alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning (Socialtjänstlag 2001:453) Särskilt boende När behovet av omvårdnad eller tillsyn eller trygghet dygnet runt inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet kan den enskilde ansöka om ett särskilt boende. Vid bedömning av rätt till särskilt boende ska hänsyn tas till den fysiska omvårdnaden, 8 KF 89/2008 Tierps kommun 9 Regeringens proposition2009/10:116 Värdigt liv i äldreomsorgen sid 11 19

20 sociala och psykologiska faktorer ska beaktas (Regeringsrättens dom 21 december, 2007 mål ). Enligt socialtjänstlagen ska kommunerna inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. Med permanent boende i särskilda boendeformer avses stadigvarande boende i särskilda boendeformer i motsats till tillfälligt boende (korttidsvård/korttidsboende). På de särskilda boendena erbjuds service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt (heldygnsomsorg). För att tillgodose den enskildes behov kan de särskilda boendena ha olika inriktningar. Det kan vara inriktning mot demenssjukdomar, somatiska sjukdomar eller andra specifika behov som kräver särskild omvårdnad och kompetens. Trygghetsbostäder: Regeringen har i sin proposition 2009/10:116 Värdigt liv i äldreomsorgen fastställt ett antal kvalitetskrav för trygghetsboende 10. För dem över en viss ålder som vill ha en bostad med tillgång till personal varje dag och möjligheter till gemensamma aktiviteter eller gemensamma måltider kan trygghetsbostäder bli ett alternativ som bidrar till ökad trygghetskänsla. Trygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning. Det är därför viktigt att bostaden genom sin utformning underlättar, dels för den enskilde att använda moderna och bra hjälpmedel för att kunna klara sig själv, dels för att personal ska kunna utföra sitt arbete med effektiva metoder och moderna och bra hjälpmedel utan att riskera sin hälsa. Trygghetsbostäderna ska också innehålla lokaler för gemensamma aktiviteter. Det är grundläggande att trygghetsbostäder bemannas med personal varje dag för att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma måltider och erbjuda kulturella aktiviteter m.m. Regeringen kräver att kvalitetskraven ska vara uppfyllda för att ett trygghetsboende ska kunna komma ifråga för statligt investeringsstöd Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt och alltså inte endast hyresrätter som utredningen föreslog. En mångfald kan råda i fråga om ägande, former för upplåtelse, samverkan om drift och verksamhet. Trygghetsbostäder behöver nämligen se olika ut beroende på lokala förhållanden och på de önskemål som de äldre har. Trygghetsbostäder kan upplåtas till personer som har fyllt 70 år. Utöver lägenheter med god tillgänglighet ska det finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. 10 Proposition 2009/10: 116 Värdigt liv i äldreomsorgen sid 86 20

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Analys av regional bostadsmarknad 2011 i Uppsala Län

Analys av regional bostadsmarknad 2011 i Uppsala Län BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande Rapport Dnr. 405-5106-2010 Analys av regional bostadsmarknad 2011 i Uppsala Län www.lansstyrelsen.se/uppsala Samhällsbyggnadsenheten Inledning:

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17 Bo bra hela livet - också när man blir äldre Barbro Westerholm 2010 11 17 Skälen till äldreboendeutredningen 2006-2008 Bristen på platser i särskilt boende Insikten om att det är en myt att alla vill bo

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Rapport 2012:8. Bostadsmarknaden 2012 2013

Rapport 2012:8. Bostadsmarknaden 2012 2013 Rapport 2012:8 Bostadsmarknaden 2012 2013 med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2012 Bostadsmarknaden 2012 2013 med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2012 Boverket juni 2012 3 Förord Janna

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Bakgrund Denna information beskriver översiktligt reglerna för investeringsstöd till äldrebostäder.

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan 2013-2025

Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan 2013-2025 Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan 2013-2025 Antagen av kommunfullmäktige 43/2013 Innehåll Syfte... 4 Trender... 7 Livsstilsgrupper... 7 Livsmiljöns betydelse... 8 Svaga grupper på bostadsmarknaden...

Läs mer

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Antaget av kommunfullmäktige 17 juni 2015 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen Det är attraktivt

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogram Antaget 2013-09-24, 99 av kommunfullmäktige En bostad för alla Mullsjö kommun 2014-2018 1(10) Inledning Mullsjö kommun s vision för bostadsförsörjning är att det skall finns

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2015 Västmanland Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2015 Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson,

Läs mer

Underskrifter Paragrafer 7-12. Marie Jesson. Pia Wårdsäter. Marianne Pettersson BEVIS OM ANSLAG

Underskrifter Paragrafer 7-12. Marie Jesson. Pia Wårdsäter. Marianne Pettersson BEVIS OM ANSLAG 2011-05-10 8 Plats och tid Kommunhuset, A-salen kl 13:00-16:00 Beslutande Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Pia Wårdsäter (S), ordförande Håkan Thomsson (MP) Urban Blomster

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) YTTRANDE Vårt dnr: 15/3653 2015-09-25 N2015/5139/PUB Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Jan-Ove Östbrink Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Rapport 2013:7. Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder

Rapport 2013:7. Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder Rapport 2013:7 Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder Boverket februari 2013 Titel: Utvärdering av investeringsstödet för äldrebostäder

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Analys av regional bostadsmarknad År 2014 i Uppsala län

Analys av regional bostadsmarknad År 2014 i Uppsala län BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande Analys av regional bostadsmarknad År 2014 i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 13 MILJÖSKYDDSENHETEN N AT U R M I L J Ö E N H E T

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN

FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN VAD HÄNDER PÅ BOSTADSMARKNADEN NÄR FYRTIOTALISTERNA GÅR I PENSION? DEN 1 JANUARI 2005 är det dags för den första fyrtiotalisten att fira sin 65-årsdag. Tio år senare,

Läs mer

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys 2015 Meddelandeserien nr 2015:12 ISSN-nummer 0348-8748 Diarienummer 405-2797-14 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Med stöd av beslutade policies formuleras årligen handlingsplaner och uppdrag i verksamheten

Med stöd av beslutade policies formuleras årligen handlingsplaner och uppdrag i verksamheten I Förbos affärsplan anges bolagets affärsidé, mål och strategier för att nå visionen om att Förbo ska uppfattas som en av Sveriges bästa hyresvärdar. Affärsplanen baseras på en analys av hur Förbo kan

Läs mer

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Rapport 2013:23 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Boverket december 2013 Titel:

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sveriges allmännyttiga bostadsföretag sabo

från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sveriges allmännyttiga bostadsföretag sabo Ulrika Majstrovic Hansén från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Finns det boendealternativ som

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Förslag till Riktlinjer för. Bostadsförsörjning. 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16

Förslag till Riktlinjer för. Bostadsförsörjning. 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16 Förslag till Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16 20150422 1 Inledning 3 Kommunens roll 3 Riktlinjernas syfte 3 Vision för Gislaveds kommun 3 Attraktivitet 3 Utvecklingen i

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande. Analys av regional bostadsmarknad År 2014 I Uppsala län

BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande. Analys av regional bostadsmarknad År 2014 I Uppsala län BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande Analys av regional bostadsmarknad År 2014 I Uppsala län Bostadsmarknadsenkäten en unik koll på bostadsmarknaden Länsstyrelsen följer utvecklingen

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

2007 års Bostadsmarknadsenkät,

2007 års Bostadsmarknadsenkät, 405-08915-2006 2007 års Bostadsmarknadsenkät, bostadsmarknad och byggande i Blekinge län Rapport nr 2007:12 Innehållsförteckning Bostadsmarknadsläge 2007-2008 2 Bristsituationer 3 Uthyrningssvårigheter

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

SENIOR- OCH TRYGGHETSBOENDE.

SENIOR- OCH TRYGGHETSBOENDE. SENIOR- OCH TRYGGHETSBOENDE. Ett tryggt, bekvämt och aktivt boendekoncept från Peab. HEM SOM HÅLLER ETT NJUTBART BOENDE. Annehem är början på ett nytt, bekymmersfritt liv. ETT AKTIVT BOENDE. Aktiviteter

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Bo bra på äldre dar i Nordanstig

Bo bra på äldre dar i Nordanstig Bo bra på äldre dar i Nordanstig EN SAMMANSTÄLLNING AV BESLUTSUNDERLAG OCH FÖRSLAG AV BERITH DANIELSSON Hej, Mitt namn är Berith Danielsson och jag är projektledare för projektet Bo bra på äldre dar i

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Bostadspolitiska program

Bostadspolitiska program Sundsvalls Bostadspolitiska program Maj 2014 antaget av kommunfullmäktige 2014-06-23 Detta bostadspolitiska program innehåller mål och handlingsplan för Sundsvalls kommuns bostadsförsörjning med sikte

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

SNABBANALYS SÅ PÅVERKAR KOMBOHUSEN LOKALA BOSTADSMARKNADER. SABOs Kombohus ger positiv spiral på lokala bomarknaden

SNABBANALYS SÅ PÅVERKAR KOMBOHUSEN LOKALA BOSTADSMARKNADER. SABOs Kombohus ger positiv spiral på lokala bomarknaden SNABBANALYS MARS 2015 HANS-PETER BLOOM, BLEKINGE BILDREPORTAGE SÅ PÅVERKAR KOMBOHUSEN LOKALA BOSTADSMARKNADER SABOs Kombohus ger positiv spiral på lokala bomarknaden SABOs Kombohus pressar priserna och

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Avgränsningar Åren som studerats är i första hand 2001-2010 Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island,

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB VärmdöBostäder AB är ett helägt bolag till Kommunhuset i Värmdö AB som är ett helägt bolag till Värmdö kommun. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Bra boende för äldre på Vikbolandet

Bra boende för äldre på Vikbolandet 1 Bra boende för äldre på Vikbolandet Enkätens omfattning - sammanställning av enkätsvar Enkäten gick ut till personer som fyller 65 år eller mer under 2014 och som den 17 februari 2014 var folkbokförda

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark EMELIE HALLIN SID 1/3 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark Förslag till beslut

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Rapport Datum Dnr (anges vid skriftväxling) 2015-06-01 Dnr 405-3068-15 Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Foto; Länsstyrelsen i Jämtlands läns Bildbanken Länsstyrelsen i Jämtlands län juni 2015 Diarienummer:

Läs mer

Inflytande - Påverkansarbete

Inflytande - Påverkansarbete 2 3 4 Inflytande - Påverkansarbete Nationellt och lokalt Syfte Tillvarata äldres intressen Påverka de institutioner och verksamheter som berör äldres vardag Ställa äldres resurser till förfogande för det

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer