SOCIALNÄMNDEN Kallelse

Transkript

1 HAPARANDA STAD SOCIALNÄMNDEN Kallelse Tid: Tisdag kl. 13:00 Plats: Hamnskär Föredragningslista Nr Ärende Diarienr Föredragande 1 Val av justerare Marlene Haara 2 Prognos augusti och delår SN 2014/11 Tanja Niva 3 Verksamhetsrapporter 2014 Hemtjänsten 4 Verksamhetsrapporter 2014 Personliga assistenter 5 Riktlinjer för försörjningsstöd i Haparanda kommun 2014 SN 2014/19 SN 2014/19 SN 2014/110 Catharina Strandberg Lena Keisu Gard, Anne Koivuranta Marie Segerlund 6 Ansökan om fritidspeng - Socialstyrelsen SN 2014/109 Marie Segerlund 7 Månadsstatistik till SCB SN 2014/60 Carina Kapraali 8 Information om Tornedalssamariten AB SN 2014/47 Carina Kapraali 9 Information om kartläggning av behovet av Psykiatriboende i Haparanda SN 2014/112 Carina Kapraali 10 Förvaltningens åtagande 2015 SN 2014/67 Kirsti Jussila 11 Information om statsbidrag för minoritetspolitiken till kommuner 12 Synpunkter på Program för nationella minoriteter och minoritetsspråk 13 Den europeiska (CEMR) deklarationen för jämställdhet - handledning för att genomföra KS 2014/383 KS 2014/143 KS 2013/472 Kirsti Jussila Kirsti Jussila Kirsti Jussila 14 Virkesupphandling SN 2014/95 Stefan Waara, Monica Perdahl Täikkö 15 Delgivningar KS beslut ang. Beroendecentrum. Marlene Haara Marléne Haara Merja Pikkuaho Ordförande Sekreterare Postadress: Haparanda kommun Haparanda Besöksadress: Torget 9 Haparanda Telefon: E-post/Hemsida kommun@haparanda.se

2 SOCIALNÄMNDNS ARBETSUTSKOTT Protokollsutdrag Sammanträdesdatum (1) 67 Diarienummer SN 2014/11 Prognos augusti och delår Beslut Socialnämndens arbetsutskott tar del av prognosen och beslutar att sända de till socialnämnden för behandling. Ärendetext Redovisning av prognosen för augusti samt delår per 30 augusti, Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott tar del av prognosen och beslutar att sända de till socialnämnden för behandling.

3 SOCIALNÄMNDEN Prognos augusti 2014 Budget 2014 Periodbudget Bokfört perioden Prognos Avvikelse F.g Prognos Förändring Gemensam verksamhet Arbetsmarknadsåtgärder Äldreomsorg Handikappomsorg Social omsorg Totalsumma

4 SOCIALNÄMNDEN Prognos augusti 2014 Jämförelse Budget, prognos och bokfört under perioden Budget 2014 Prognos Helår Periodbudget Bokfört Perioden , , , , , , , , ,00 Värden Budget 2014 Prognos Helår Periodbudget Bokfört Perioden ,00 0,00 Drift Driftbudget Detaljerad driftbudget Verksamhet Benämning Periodbudget

5 SOCIALNÄMNDEN Delår aug 2014 Budget 2014 Periodbudget Bokfört perioden Delårsposter Avvikelse Gemensam verksamhet Arbetsmarknadsåtgärder Äldreomsorg Handikappomsorg Social omsorg Totalsumma

6 TJÄNSTESKRIVELSE Socialnämnden Datum Diarienummer SN 2014/19 Merja Pikkuaho Verksamhetsrapporter Socialförvaltningen Förslag till beslut att Socialnämnden godkänner verksamhetsrapporten och lägger den till handlingarna. Bakgrund och ärendebeskrivning Verksamhetsrapport Hemtjänst Socialnämnden Merja Pikkuaho Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

7 Verksamhetsrapport SN 30/9 Hemtjänst

8 Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning av verksamheten Årets budget/ekonomiska läget Årets verksamhetsplan med åtaganden för enheten och personalen Förändringar under det senaste året Framtida utveckling/personalsituation/rekryteringsbehov Slutkommentar... 5 Bilagor Bilaga 1: Ekonomisk analys hemtjänsten Hemtjänst, Verksamhetsrapport SN 30/9 2(5)

9 1 Allmän beskrivning av verksamheten Din text/analys Olika omvärldsfaktorer påverkar hemtjänsten allt mer. Allt fler hälso- och sjukvårdsuppgifter samt omvårdnad- och serviceuppgifter bedrivs inom verksamheten då vårdtagare skall bo i det egna hemmet så långt det är möjligt.detta ställer stora krav på omvårdnadspersonalen, att de har kunskap och kompentens för det arbete som skall bedrivas. 2 Årets budget/ekonomiska läget Din text/analys Ekonomisk analys hemtjänsten Hemtjänstens verksamhet förändras från dag till dag, beroende på biståndsbeslut. Trenden de senaste åren har varit att antalet hemtjänsttimmar ökar. Under november år 2010 beslutades hemtjänst timmar, jämfört med juli i år då antalet beslutade timmar var Detta är en ökning med timmar. Detta har inneburit att hemtjänstens budget har ökat under de senaste åren. Idag försöker vi arbeta utifrån att hemtjänsten ska kunna möta förändringar under året, men allting kan inte förutses. Under året har omfattande utbildningsbehov inneburit ökade kostnader då Laps care har införts inom hemtjänsten. Verksamheten har använt utbildningstimmar, vilket har inneburit en merkostnad på 333 tkr. Årets budgetprognos visar på ett underskott på 865 tkr. Av detta beror 333 tkr på vikariekostnader vid utbildningar och 402 tkr på avgiftsbortfall. Totalt gör detta 735 tkr. Kvar blir 130 tkr som beror på tillfälliga utökningar av personalbehovet. Införandet av nytt planerings- och rapporteringsverktyg möjliggör att hemtjänstens verksamhet kommer att kunna utvärderas grundligare. Det har idag medfört att enheten har sett effektiviseringsvinster genom att införskaffa fler bilar till arbetsgrupperna, det minskar kring tiden med transporter. Planeringssystemet möjliggör att verksamheten kan anpassa det dagliga bättre och därmed vara effektivare. Trots att införskaffandet av bilar innebär merkostnader, är målet att minska årets underskott eftersom effektiviseringsvinsterna ligger i mindre behov av vikarier och effektivare planering av ordinarie personal. 3 Årets verksamhetsplan med åtaganden för enheten och personalen Din text/analys Enhetens åtaganden: 1.Ha ett bättre bemötande gentemot kunder och medarbetare. Under arbetsplatsträffar har vi diskuterat kommunikation, bemötande gentemot våra kunder samt personal gentemot varandra i arbetsgruppen. Arbetet fortsätter kontinuerligt. Ett flertal medarbetare har haft bemötande som åtagande, detta har lett till att personalen blivit allt mer medveten om sitt förhållningssätt. 2. Förbättra kompetens gällande arbetsmiljön. Hemtjänst, Verksamhetsrapport SN 30/9 3(5)

10 All personal inom hemtjänsten har genomgått utbildning i ergonomi och förflyttningsteknik. Alla skyddsombud inom hemtjänsten har genomgått utbildning i Bättre arbetsmiljö under september månad. Ett flertal medarbetare har haft handledning som sitt åtagande, dessa har genom gått en handledarutbildning för att introdusera praktikanter och nyanställda i organisationen på ett bra sätt. 3. Nyttja befintlig digital information/teknik fullt ut. Verksamheten nyttjar idag telefonerna i olika syften. Bl a som arbetsverktyg för att utläsa de planerade insatserna som skall utföras hos våra kunder. Informationsöverföringen har blivit smidigare. Med hjälp av telefonen kan den anställde erhålla information direkt i telefonen. Ett flertal medarbetare har haft informations/teknik som sitt åtagande, detta har bidragit till en förbättring i användandet av bl a e-post och sms. 4 Förändringar under det senaste året Din text/analys Laps care planeringsverktyg i hemtjänsten Laps care är ett planeringsverktyg som introducerats i hemtjänsten i Haparanda november Syftet med detta verktyg är att det skall ge en tydlighet kvalitetssäkra arbetet med planeringen för personalen och för att tydliggöra insatserna hos vårdtagaren. Personalen får en tydlig bild om vilka insatser som är beviljade för vårdtagaren. Under första halvåret 2014 har 10 personer inom hemtjänsten genomgått utbildning i planeringsverktyget. Två anställda i varje hemtjänstgrupp ansvarar för planering av insatser. För att få en optimal planering är det av största vikt att ansvarsfördelningen mellan chef, gruppledare och personal är tydlig. Beställningen av vårdtagarens insatser verkställs i Procapita av chef och gruppledare. Därefter går vårdtagarens insatser över till Laps care. När vårdtagaren ställer krav på insatser kan planeringsverktyget påvisa vilka insatser de har fått beviljade. Verktyget har idag kunnat påvisa mindre stress bland personalen inom hemtjänsten. Detta pga en lättöverskådlig planering där resursutnyttjandet nyttjas på ett mer optimalt sätt. 5 Framtida utveckling/personalsituation/rekryteringsbehov DIn text/analys Utvecklingsområden: Stress, Arbetsmiljöförhållanden och Hälsa. De tre prioriterade områdena berör vår arbetsmiljö, därför kommer en del av åtgärderna vara att fortsätta se över vårt systematiska arbetsmiljöarbete.vi ska trygga hemtjänstens upplevelse av stress i arbetsmiljön genom att undersöka det belastningsergonomiska förhållandena vid det olika arbetsmoment som förekommer i verksamheten genom att riskbedömningar skall göras. Detta utvecklingsområde kan även bidra till att lättare tillgodose personal försörjningen i framtiden. Hemtjänst, Verksamhetsrapport SN 30/9 4(5)

11 6 Slutkommentar Din slutkommentar Att planera hemtjänst är bland det svåraste planeringsuppgifter man kan ta sig an.behoven skiftar hela tiden och dess utom ökar de konstant. Likaså kraven på effektivisering genom att ta till vara tillgängliga resurser. Hemtjänsten har präglats av omfattande ny teknik i form av nya dataprogram som Infosoc,Lapscare och Lifecare mobil. Personalen har utöver sina ordinarie arbetsuppgifter fått utbildning i de nya systemen. Detta har tidvis upplevts stressigt i personalgrupperna. Sammantaget kan den nya tekniken hjälpa verksamheten till en mer optimal planering när den implementerats samt att våra utvecklingsområden likaså bidrar till en mer gynnsam utveckling av verksamheten. Hemtjänst, Verksamhetsrapport SN 30/9 5(5)

12 Ekonomisk analys hemtjänsten Hemtjänstens verksamhet förändras från dag till dag, beroende på biståndsbeslut. Trenden de senaste åren har varit att antalet hemtjänsttimmar ökar. Under november år 2010 beslutades hemtjänst timmar, jämfört med juli i år då antalet beslutade timmar var Detta är en ökning med timmar. Detta har inneburit att hemtjänstens budget har ökat under de senaste åren. Idag försöker vi arbeta utifrån att hemtjänsten ska kunna möta förändringar under året, men allting kan inte förutses. Under året har omfattande utbildningsbehov inneburit ökade kostnader då Laps care har införts inom hemtjänsten. Verksamheten har använt utbildningstimmar, vilket har inneburit en merkostnad på 333 tkr. Årets budgetprognos visar på ett underskott på 865 tkr. Av detta beror 333 tkr på vikariekostnader vid utbildningar och 402 tkr på avgiftsbortfall. Totalt gör detta 735 tkr. Kvar blir 130 tkr som beror på tillfälliga utökningar av personalbehovet. Införandet av nytt planerings- och rapporteringsverktyg möjliggör att hemtjänstens verksamhet kommer att kunna utvärderas grundligare. Det har idag medfört att enheten har sett effektiviseringsvinster genom att införskaffa fler bilar till arbetsgrupperna, det minskar kring tiden med transporter. Planeringssystemet möjliggör att verksamheten kan anpassa det dagliga bättre och därmed vara effektivare. Trots att införskaffandet av bilar innebär merkostnader, är målet att minska årets underskott eftersom effektiviseringsvinsterna ligger i mindre behov av vikarier och effektivare planering av ordinarie personal. Hemtjänsten prognos augusti Radetiketter Budget 2014 Periodbudget Bokfört Prognos helår Avvikelse 7102 Hemtjänsten Admin.Hemtjänst Hemtjänst Södra Hemtjänst Norra Hemtjänst Karungi Kosthåll hemtjänst Hemtjänst S-ö/Nikkala Hemvårdsbidrag Kontaktpersoner SoL Avtal NLL Totalsumma

13 TJÄNSTESKRIVELSE Socialnämnden Datum Diarienummer SN 2014/19 Merja Pikkuaho Verksamhetsrapporter Socialförvaltningen Förslag till beslut att Socialnämnden godkänner verksamhetsrapporten och lägger den till handlingarna. Bakgrund och ärendebeskrivning Verksamhetsrapport Personliga assistenter Socialnämnden Merja Pikkuaho Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

14 Verksamhetsrapport SN 30/9 LSS Pers ass

15 Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning av verksamheten Årets budget/ekonomiska läget Årets verksamhetsplan med åtaganden för enheten och personalen Förändringar under det senaste året Framtida utveckling/personalsituation/rekryteringsbehov Slutkommentar... 4 Bilagor Bilaga 1: Uppfölning LSS ekonomi Bilaga 2: Uppföljning LASS LSS Pers ass, Verksamhetsrapport SN 30/9 2(5)

16 1 Allmän beskrivning av verksamheten Din text/analys Personlig assistans är en insats som styrs av LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagen ger människor med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv med goda levnadsvillkor som utgångsläge. Insatsen är individuell och skall finnas tillgänglig för brukaren i olika situationer och under olika tider på dygnet i varierande omfattning beroende på beslut. Personlig assistans i organisationen, Haparanda Stad innefattar: 3 enhetschefer, Anne Koivuranta, Ann Karlsson och Lena Keisu Gard, 74 medarbetare som är personliga assistenter, 29 ledsagare och 66 brukare. I verksamheten verkställer vi beslut enl.sfb, LSS och SOL. 2 Årets budget/ekonomiska läget Din text/analys Ekonomisk analys LASS och LSS I augusti verkställdes totalt 41 LASS ärenden och 42 LSS ärenden. Av dem verkställs 31 LASS ärenden och 10 LSS ärenden av privata utförare. Totalt innefattar LASS och LSS området idag LASS timmar och LSS timmar. Under budgetåret har det skett en del förändringar som påverkar det ekonomiska utfallet. Inom LASS har det tillkommit två helt nya ärenden, två ärenden har gått över till LSS samtidigt som två ärenden har tillkommit från LSS till LASS. Ett ärende har avslutats under året. Inom LSS har det tillkommit några mindre ärenden, tre ärenden har avslutats, två har gått över till LASS och två LASS ärenden har ombedömts till LSS ärenden idag. Det har även skett en del justeringar i befintliga beviljade timmar hos brukarna, vilket också påverkar ekonomin. Totalt innebär detta att kostnaderna inom LASS ligger något över det budgeterade idag, men samtidigt ser LSS ut att göra ett överskott. Eftersom verksamheterna är helt beroende av Försäkringskassans och biståndsenhetens beslut om hjälpinsatser är det svårt att göra besparingar inom ordinarie verksamheter. Därför ligger utmaningen i att följa biståndsbesluten och bevaka rekvireringen av pengar från försäkringskassan. 3 Årets verksamhetsplan med åtaganden för enheten och personalen Din text/analys Under 2014 har Enheten och medarbetarna arbetat med: Ökad trygghet för våra brukare. Medarbetaråtaganden i gruppen har varit att göra brandronder LSS Pers ass, Verksamhetsrapport SN 30/9 3(5)

17 tillsammans med chef och åtgärda ev.brister. Här fortgår arbetet men, vi är inte färdiga än. Med brukarundersökningens resultat har kvalitetsrådet analyserat och åtgärdat områden där vi fick ett lägre resultat med fokus på: Introduktion, Kvalitetsrådet har utfomat en gemensam intro.-checklista. För att brukarna skall uppleva ökad trygghet i att veta vem som kommer och jobbar har Kvalitetsrådet kommit fram till gemensamma rutiner, arbetsgrupperna använder självservice, bemanningsöversikt. För ökad kvalitet i området, arbetar Kvalitetsrådet nu med en gemensam mall för genomförandeplan. Arbetsmiljö, här har grupperna hunnit olika långt i arbetet. Arbetsmiljömaterialet, Vård i annans hem används. Marknadsföring, detta är ett pågående arbete och syftet är att göra yrket, Personlig assistans mer synligt. Vi har även arbetat med kompetenskartläggning över samtliga medarbetare. Teknisk användning, här har vi under året utökat våra användningsområden i tex.stratsys och Infosoc. Arbetet fortgår men, vi är inte i mål än. 4 Förändringar under det senaste året Din text/analys Organisationen, personlig assistans har förändrats då det tom var en chef och två biträdande chefer i verksamheten. From så är det tre enhetschefer. Under 2014 har arbetet med att utveckla hela verksamheten i frågor som rör beslut-ekonomi, arbetsmiljö och struktur varit i fokus. Det har varit ett omfattande arbete och där vi nu kan konstatera att vi än inte är i mål. Via kommunförbundet Norrbotten har Haparanda stads personliga assistenter fått möjlighet att under 2014 delta i kompetensutvecklingsprojektet, Reflexen som innefattar kunskap om lagar och förordningar, bemötande och EBP som arbetssätt. 5 Framtida utveckling/personalsituation/rekryteringsbehov DIn text/analys De tre senaste åren har vi märkt att det är svårare att rekrytera sommarvikarier och vi vet att undersköterska kommer att vara ett bristyrke under flera år framöver i vårt närområde. Arbetet som personlig assistent innebär att höga krav ställs i yrkesutövandet, då man ofta arbetar ensam. Detta ställer höga krav på kompetens därför ser vi undersköterskeutbildningen som en bra grund. Vi har uppmuntrat våra medarbetare som ofta är väldigt erfarna men, saknar formell utbildning att utbilda sig. Vi gläds nu över att flera medarbetare påbörjat och slutfört utbildningen. Det som vi kommer att fortsätta arbeta med är att förbättra kvaliteten i området, skapa rutiner och systematisera arbetsmiljöarbetet. Då vi fått signaler om att ökade krav på dokumentation blir aktuella inom området behöver vi se över behovet av program/teknisk utrustning i samtliga grupper. 6 Slutkommentar Din slutkommentar Många positiva händelser har skett i området, organisationen är tydligare och strukturen har förbättrats. Förbättringsarbetet fortsätter med budget i balans, skriftliga rutiner, ökad kvalitet LSS Pers ass, Verksamhetsrapport SN 30/9 4(5)

18 och kompetensutveckling. LSS Pers ass, Verksamhetsrapport SN 30/9 5(5)

19 Värden Radetiketter Budget Period budget Totalt bokfört Prognos Avvikelse adm Ann Anne Lena Privat Totalsumma

20 Värden Radetiketter Budget Period budget Totalt bokfört Prognos Avvikelse adm Ann Anne Lena Privat Totalsumma

21 SOCIALNÄMNDNS ARBETSUTSKOTT Protokollsutdrag Sammanträdesdatum (1) 64 Diarienummer SN 2014/110 Riktlinjer för försörjningsstöd i Haparanda kommun 2014 Beslut Socialnämnden arbetsutskott godkänner de föreslagna riktlinjerna gällande försörjningsstöd och skickar dem vidare till nämnden för beslut. Ärendetext Uppdaterade riktlinjer gällande försörjningsstöd Förslag till beslut Att socialnämnden godkänner de föreslagna riktlinjerna gällande försörjningsstöd.

22 Riktlinjer för försörjningsstöd, Haparanda Stad. 1. Livsföring i övrigt 1.1 Hälso- och sjukvård Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd för skäliga kostnader för hälso- och sjukvård som är medicinskt påkallat. Nämndens bedömning av vad den enskilde skall få för ersättning får göras från den utgångspunkten att syftet med vården skall uppnås. 1 Den skiljelinje som måste dras är, enligt regeringens uppfattning, mot sådana insatser som är att hänföra till hälso- och sjukvård och som är sjukvårdshuvudmannens ansvar att tillgodose. Det kan inte vara rimligt att t.ex. kostnader för psykoterapi, alternativ medicinsk behandling eller andra sjukvårdande insatser ska bekostas av socialtjänsten. Däremot kan kostnader för vård ingå som ges av t.ex. sjukgymnast eller naprapat och efter remiss från läkare. 1.2 Tandvård Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för nödvändig tandvård. Om den biståndssökandes behov av ekonomiskt bistånd bedöms vara kortvarigt och denne själv kan tillgodose sitt behov inom en rimlig tid, bör detta naturligtvis vägas in i bedömningen av hur omfattande biståndet till tandvård ska vara. 1.3 Glasögon Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för glasögon, om behovet styrks av en legitimerad optiker eller läkare. Gäller även rätt till ersättning om glasögonen har gått sönder och ett nytt par måste köpas. Om den biståndssökandes behov av ekonomiskt bistånd bedöms vara kortvarigt och denne själv kan tillgodose sitt behov inom en rimlig tid, bör detta naturligtvis vägas in i bedömningen av hur omfattande biståndet till glasögon ska vara. 1.4 Hemutrustning Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till den hemutrustning som behövs för att ett hem ska fungera. Den hemutrustning som avses skall kunna tillgodose behov som t.ex. matlagning, umgänge, sömn, förvaring, rengöring och information via radio eller tv. Socialnämnden bör, om det krävs för att den enskilde skall kunna bibehålla en skälig levnadsnivå, ge ekonomiskt bistånd till - inköp av hemutrustning som behöver bytas ut, - underhåll av hemutrustning, - reparation av hemutrustning, eller - inköp av kompletterande hemutrustning. 1 All kursiv text är hämtad f rån Socialstyrelsens allmänna råd. 1

23 Riktlinjer för försörjningsstöd, Haparanda Stad. Grundutrustning i form av möbler och husgeråd kan vara av olika omfattning och kvalitet. En fullständig hemutrustning kan omfatta t.ex. möbler, köksutrustning, hemtextil, lampor, radio och tv. Behövlig hemutrustning hör till den standard som biståndet bör garantera. Vad som är behövligt kan inte fastställas en gång för alla. Bedömningen måste anpassas efter den allmänna standardutvecklingen i samhället, dvs. till vad människor i allmänhet kan kosta på sig. Det innebär att vad som är skälig nivå på bistånd till hemutrustning skiftar, inte bara från fall till fall utan också över tid. Även radio, TV och dator med internetuppkoppling bör ingå i en hemutrustning. Vid bedömning av behovet av dator med internetuppkoppling bör nämnden särskilt ta hänsyn till behoven hos barn och ungdomar som går i skolan. Dator med internetuppkoppling kan vara viktig för det skolarbete som görs hemma men också i sociala sammanhang barn och ungdomar emellan. Men hänsyn tagen till detta kan nämnden pröva behovet på samma sätt som för övrig utrustning till hemmet, dvs. i förhållande till om behovet kan tillgodoses på annat sätt och inom rimlig tid. För att ha en skälig levnadsnivå ska man också ha ett hem som fungerar tillfredsställande. Men det finns ingen allmän rätt för den som får en bostad och har dålig ekonomi att få ekonomiskt bistånd till utrustning av bostaden. Därför får de flesta klara av situationen som människor i allmänhet gör, det vill säga genom planering, sparande, lån och gåvor från sitt sociala nätverk, etc. Det gäller särskilt för unga personer som flyttar hemifrån och som har kunnat planera för sin flyttning till eget boende. Se bilaga Flyttkostnader Ekonomiskt bistånd till flyttkostnader bör i regel bl.a. omfatta - hyra av bil, inklusive försäkring - bensin, - hyra av flyttlådor. Den enskilde bör inkomma med minst två offerter för flyttkostnader för jämförelse av rimligt bistånd. Bistånd till flyttkostnader kan utgå under förutsättning att flyttningen är motiverad av arbetsmarknadsmässiga skäl eller starka sociala och/eller medicinska skäl. Bistånd till flyttning skall inte ges annat än om det är högst sannolikt att flyttningen kan bli verklig hjälp för den enskilde och dennes familj. Rehabiliteringsaspekten skall alltså tillmätas en stor betydelse, vidare skall flyttningen vara ett uttryck för en genomplanerad åtgärd. 1.6 Spädbarnsutrustning Bidrag till spädbarnsutrustning kan utgå vid första barnets födelse efter särskild prövning. Bidrag till spädbarnsutrustning kan utgå med max 15% av basbelopp. Spädbarns utrustningen skall inköpas begagnat. 2

24 Riktlinjer för försörjningsstöd, Haparanda Stad. 1.7 Umgängesresor Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för att en förälder skall kunna umgås med sitt barn som bor på annan ort. Avgörande för vad som bör vara skälig kostnad för resor och hur ofta bistånd bör ges till kostnader för umgänge, bör anpassas till vad en familj i allmänhet ar råd med. Vid denna bedömning bör nämnden även beakta vad som har reglerats genom dom eller beslut av domstol eller genom avtal om umgänge. 1.8 Avgifter för kommunal service, ansöknings- och förmedlingsavgifter, m.m. Bistånd till kostnader för att ansöka om skilsmässa kan utgå. Kommunen har kostnadsfri barnomsorg. Kommunal service är inkomstbeprövat och man behöver ej betala om man inte har råd. Individuell prövning sker i varje fall. 1.9 Rekreation Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för rekreation, om det finns särskilda skäl. Det kan finnas särskilda behov av rekreation t.ex. hos barnfamiljer som under lång tid på grund av ekonomiska problem inte har kunnat få någon form av semester och hos vuxna med långvariga medicinska eller sociala problem. Om det finns barn i hushållet, bör socialnämnden göra en särskild bedömning av barnets behov. Med rekreation menas sådana aktiviteter som normalt hör ihop med semester, t.ex. resor och vistelse på annan ort. Det rör sig inte om mer vardagliga aktiviteter som biobesök, läsning, motion etc. för vilket det finns en behovspost i riksnormen och som därför ingår i försörjningsstödet Begravningskostnader Begravningskostnader täcks i första hand av tillgångar i dödsboet. Begravningskostnaderna går före alla andra kostnader som kan belasta dödsboet, t.ex. obetald hyra, hushållsel, telefon eller kostnader för utflyttning och städning av bostaden. Rätten tillbistånd bedöms utifrån dödsboets ekonomiska situation och inte dödsbodelägarnas. Socialtjänsten kan dock beakta om den avlidne t.ex. gett bort eller sålt tillgångar till en dödsbodelägare förmånligt strax före dödsfallet. Socialtjänsten kan även vara uppmärksam på hur tillgångarna i dödsboet är värderade. Försäkringar som faller ut kan vara en tillgång i dödsboet. Om dödsboet saknar tillgångar helt eller delvis, bör socialnämnden ge ekonomiskt bistånd som möjliggör en värdig begravning. Den avlidnes och anhörigas önskemål beträffande formerna för begravningen bör respekteras, om kostnaden är skälig. Kostnader för minnesstund beaktas ej av socialnämnden. Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader utgår med 50% av basbeloppet till begravning samt 25% av basbeloppet till gravsten. 3

25 Riktlinjer för försörjningsstöd, Haparanda Stad Skulder Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till betalning av skulder, endast om det är enda möjligheten för den enskilde att uppnå en skälig levnadsnivå. Nämnden bör ge bistånd till skulder efter en individuell prövning och när det enligt nämndens bedömning skulle få allvarliga och sociala konsekvenser för den enskilde om skulden inte betalas, Det kan t.ex. gälla skulder för boendekostnader eller hushållsel. Bidrag till skulder utgår ej. Personer som har höga skulder att de ej klarar av livsuppehället skall i första hand försöka ordna ackordsuppgörelser med gäldenärerna eller vända sig till kronofogdemyndigheten. Skulder knutna till boende prövas i första hand utifrån möjligheten att ordna boendet på annat sätt. Här skall ett barnperspektiv beaktas om det finns barn i hushållet. Det ekonomiska biståndets syfte är att tillgodose försörjningen och livsföringen i övrigt vid tillfälliga ekonomiska problem och i väntan på annan försörjning. Att en person har skulder är inte speciellt ovanligt och kan normalt knappast beaktas som en belastning. Socialtjänsten bör se restriktivt på bistånd till skulder i allmänhet, t.ex. bör ekonomiskt bistånd aldrig ges till betalning av böter, skadestånd eller skatteskulder. Om bistånd beviljas bör det i allmänhet ges en förebyggande karaktär. Som alternativ till ekonomiskt bistånd kan socialtjänsten erbjuda t.ex. hushållsekonomisk rådgivning eller skuldrådgivning. Om en person har mycket stora skulder kan socialtjänsten initiera en utredning om eventuell sanering av skulderna enligt skuldsaneringslagen (1994:334). Den biståndssökande bör även uppmanas att undersöka möjligheterna att få uppskov med betalningen eller att få skulderna avskrivna eller eftergivna. Vid vissa skulder, främst obetalda boendekostnader som riskerar att leda till att den biståndssökande blir utan bostad, blir den sociala konsekvenserna mycket större än vid andra skulder. I dessa fall bör socialtjänsten därför kunna ta större social hänsyn, särskilt när det gäller t.ex. barnfamiljer och personer med fysiska funktionshinder Fritidspeng 4 a kap 1 Hushåll med barn som går i grundskolans årskurs 4 9 eller motsvarande i andra skolformer har rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för barnets deltagande i fritidsaktiviteter (fritidspeng) om hushållet vid ansökningstillfället 1. har försörjningsstöd enligt 4 kap. 1, och 2. har haft sådant stöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden. Barnets fritidsaktiviteter ska vara regelbundna och ledar ledda samt främja ett aktivt deltagande i samhällets gemenskap. Fritidspengen får inte påverka beräkningen av försörjningsstödet enligt 4 kap. 3 andra stycket tredje meningen. Ersättning utgår med max 3000 kr per barn och år (behöver ej vara kalenderår). Separat ansökan och utredning görs kring detta. ( 1500 kr per barn per vårdnadshavare) 4