Årsredovisning 2004 Öckerö kommun

Transkript

1 Årsredovisning 2004 Öckerö kommun

2 Innehåll 2 Politisk organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Öckerö kommun och omvärlden 6 Finansiell analys och borgensåtaganden 9 Fem år i sammandrag 41 Kultur- och fritidsnämnden 44 Samhällsbyggnadsnämnden 47 Myndighetsnämnden 10 Kommunens personal 12 Redovisningsprinciper 13 Redovisningsmodellens delar 14 Öckerö kommuns redovisning 14 Resultaträkning och finansieringsanalys 15 Balansräkning 16 Noter 49 Koncernen Öckerö kommun 50 Sammanställd redovisning 50Resultaträkning 51 Balansräkning 52 Noter 53 Revisionsberättelse 20 Drifts- och investeringsredovisning 23 Verksamhetsberättelser 23 Kommunstyrelsen 30Barn- och utbildningsnämnden 36 Socialnämnden

3 Politisk organisation Öckerö kommunala förvaltnings AB Öckerö Bostads AB Kommunfullmäktige Valberedningsnämnd Revisorer Överförmyndare Planutskott Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Myndighetsnämnd Valnämnd Kommunfullmäktige Befolkning var personer Antal mandat Moderata Samlingspartiet 11 Kristdemokraterna 10 Folkpartiet Liberalerna 4 Miljöpartiet de Gröna 2 Arbetarpartiet Socialdemokraterna 12 Vänsterpartiet 2 Samtliga partier 41 Totalt Förändring Areal i hektar Hönö Öckerö Hälsö Björkö Knippla Hyppeln Rörö Kalvsund Fotö Grötö Summa * * 5 personer restförda 2 Politisk organisation

4 Året som gått 2004 kan tyckas vara ett händelsefattigt år men när vi tittar i backspegeln och summerar vad som hänt så blir listan lång. För att nämna några exempel så beslutades det om att bygga ett nytt kommunhus. Detta beslutades efter en process på c:a tjugo år. Städningen centraliserades till en enhet och arbetet med att göra detsamma med kosthållningen påbörjades under året. Detta är något som de senaste femton åren utretts vid flera tillfällen i kommunen. Under många år har det pratats om hur fult det har varit på Öckerö hamnplan. Under förra året gjordes denna i ordning vilket innebar att flera gamla byggnader revs. Trevnaden inköptes och revs och nu diskuteras vad vi skall bygga på tomten. Kanske blir det kommunens första höghus. En svindlande tanke som initierats av vår planarkitekt innebar också ett ekonomiskt genombrott. Efter att vi under ett flertal år arbetat med att få kommunens ekonomi i balans så lyckades vi äntligen. För första gången på många år så gick nämndernas verksamhet med plus. Detta skall jämföras med förra årets underskott på 3 mkr eller förra mandatperiodens underskott på närmare 60 mkr. För kommunen är det oerhört viktigt att ha en ekonomi i balans. Det skapar utrymmen för framtida utveckling när nya pengar tillförs och det skapar inte minst arbetsro för de anställda. Istället för att plågas av ständiga neddragningar, besparingskrav och olika stopp så kan man istället koncentrera sig på verksamheten. Många skall vara med och dela på berömmet. Allt från kommunledningen, förvaltningsledningarna, verksamhetsledningarna ner till den enskilda arbetaren och tjänstemannen som på sitt sätt har bidragit till det fina resultatet. förvånansvärt bra. Jag hade nog väntat mig lite mer problem efter en så stor och komplicerad affär. Detta visar återigen att våra duktiga tjänstemän har gjort ett bra arbete fick kommunen ytterligare en utmärkelse av klass. Vid detta tillfälle var det Bergmans boende som fick tidningen Äldreomsorgs värdegrundspris. Representanter från verksamheten och nämnden var i Stockholm och hämtade priset som utdelades av drottning Silvia. Det är viktigt att kommunen uppmärksammas positivt inte bara internt utan också för att kommunens attraktionskraft skall öka externt påbörjades också arbetet med ett vallöfte som vi hade, nämligen att konkurrensutsätta kommunal verksamhet. Den första enhet som vi började med var Hönö hemvård. Efter upphandlingen visade det sig att kommunen hade det bästa anbudet. Detta visar att vår verksamhet åtminstone i detta avseende står sig väl i konkurrensen. Vi har för avsikt att fortsätta att konkurrensutsätta flera verksamheter i framtiden. Vi tror att det är nyttigt med konkurrens även för kommunal verksamhet och att vi vill att den drivs effektivt och med bra kvalité. Det är mycket som är på gång i vår kommun just nu. Nya bostadsområden och bostäder planeras, södra Björnhuvudet håller på att utvecklas, vi har kommit ett steg närmare en etablering av fisketekniskt centrum mm. Öckerö kommun är en bra kommun att leva, bo och verka i. Vår största utmaning är att den skall förbli detta. Vi har fortfarande områden vi kan förbättra och detta kommer vi att arbeta på. Med de förutsättningar vi har så anser jag att vi kan se framtiden an med tillförsikt. När man tittar på de finansiella nyckeltalen och jämför med tidigare år så visar dessa en klart uppåtgående trend. Detta trots att ökningen av skatteintäkterna minskar. Att vi står starka i en för kommunerna ekonomiskt utsatt tid borgar gott för framtiden. Nu gäller det att fortsätta det goda arbetet och jag anser att vi med tillförsikt kan se framtiden an innebar också ett plus i resultatet för kommunen med 8,9 mkr. Då skall vi ta med i beräkningen att jämfört med budget så tappade vi sju mkr i skatteintäkter. Detta kompenserades till stor del av att vi sålde fastigheter och därigenom fick reavinster, även om dessa inte räknas in så gick kommunen med 0,9 mkr plus var också första året då vi hyrde våra fastigheter av Öckerö Bostads AB och fick se konsekvenserna av kommunernas största affär genom tiderna. Personligen tycker jag att det har fungerat Arne Lernhag (m) Kommunalråd Kommunstyrelsens ordförande 3

5 Öckerö kommun och omvärlden Sverige 2004 ett år med många bilder I Sverige har BNP-tillväxten mattats av sedan högkonjunkturåren BNP, värdet av tillverkade varor och tjänster, ökade med 1,9 procent 2002 och 1,6 procent Jämför med 4,4 procent för år Siffran för 2004 blev 3,5 procent. Bakom förbättringen i tillväxttalet ligger exportens starka ökning. Någon större påverkan på det kärva sysselsättningsläget har ej skett 2004, utan det dröjer tills innan konjunkturuppgången återspeglas i fler sysselsatta. Företagen har ledig kapacitet och kan via ny teknik öka sin produktivitet, dvs man kan producera mera med befintliga resurser ett år med sjunkande skatteintäkter/statsbidrag Kommunernas möjligheter att utveckla sin tjänsteverksamhet och motsvara de krav kommuninvånarna ställer är tydligt kopplat till aktiviteten/sysselsättningen i samhällsekonomin i stort. En alltför optimistisk bild över den svenska konjunkturen och skatteunderlagets utveckling ledde till för stora preliminära skatteutbetalningar åren 2003 och Den modell som gäller för redovisning av skatteintäkter gav därför negativa korrigeringar i bokslutet dessa år, minus 2,4 mkr respektive minus 5,2 mkr. År 2004 förstärks intäktsminskningen genom statens indragning, under rullande budgetår, av statsbidrag. Detta har sin orsak i ändrade pensions- och skatteregler år För Öckerös del blev beloppet minus 2,2 mkr. Befolkningsstruktur i Öckerö kommun 31/12 respektive år Kommunens planeringsförutsättningar och investeringsbehov är till stora delar beroende av befolkningsmässiga faktorer. Generellt för landets kommuner gäller ett kraftigt behov att bygga ut service för befolkningspyramidens topp, dv s våra allt fler äldre. Trycket är hårdast från gruppen ca 80 år och äldre ( äldre äldre ), den grupp där vårdbehovet är som störst. Se tabell nedan över denna grupps utveckling i vår kommun under drygt 20 år, mer än fördubbling! Eftersom vi lever allt längre kommer antalet 80 år och mer att fortsätta öka. Frågan är i vilken takt? Och vilket blir vårdbehovet? Och hur skall detta hanteras? Antal äldre: 80 år och mer Siffran för de yngsta, antalet barn 0 5 år, stabiliserades under åren Se nedan. År 2003 redovisades en relativt kraftig ökning. Trendbrott? Mellan 1998 och 2004 har antalet barn i åldersklassen 0 5 år minskat med 45 st eller 5 procent. Siffrorna kan variera på ö-nivå. Antal barn 0 5 år Observera att efterfrågan på förskoleplatser styrs av fler faktorer än antalet barn. Maxtaxa-reformen är ett tydligt exempel där ändrad avgift påverkat efterfrågan på barnomsorg. Antal barn 6 12 år Sedan år 2000 har denna grundskolegrupp minskat med ca 180 elever. Under kommande femårsperiod, , kommer minskningen att fortsätta. Ytterligare ca 170 elever kommer att lämna åldersintervallet, allt enligt SCB:s befolkningsstatistik från 31/ In- och utflyttning påverkar siffrorna. I siffrorna ligger kraftigt förändrade planeringsförutsättningar för barnoch utbildningsnämnden och där anpassning till elevunderlaget blir fråga nr 1 på nämndens agenda. Antal barn år Grundskolegruppen, år, når sin topp i antal elever år Stora årskullar från tidigt nittiotal samlas på kommunens högstadium Brattebergsskolan. Sedan följer ca år när antalet elever i grundskolans högsta klasser successivt minskar, utifrån dagens kända förutsättningar. Antal gymnasieelever år Under den kommande 3-årsperioden kommer antalet gymnasieelever att öka kraftigt. Från dagens nivå kommer siffran att öka till ca st åren Därefter minskar antalet elever successivt under en tioårsperiod. Alltefter den bild vi i dag ser över kommunens åldersklasser och i övrigt oförändrade förutsättningar. In- och utflyttning påverkar bilden. Befolkningsökning år 2004: 66 personer Ett negativt flyttningsnetto och ett lågt födelsetal ledde till att 1997 var det första året sedan 1950-talet som Öckerö kommun minskade sin invånarsiffra. Sedan 1998 ökar befolkningen igen. 4 Öckerö kommun och omvärlden

6 Ovanligt många antal döda åren har resulterat i ett lågt sk födelsenetto. Det är ett positivt flyttnetto som genererar totalsiffran. Befolkningssiffran var vid årsskiftet: Befolkningsutveckling åren Bostäder/lägenheter En variabel som påverkar befolkningstillväxten är bostadsbyggandet. Sambandet är speciellt starkt i vår kommun med sitt attraktiva läge. Från några år med låg nivå på bostadsbyggandet började aktiviteten på bostadsmarknaden from 1998 att öka, bla som ett resultat av låg ränta och uppdämda behov. Hög efterfrågan på bostäder rapporteras under 2002 och Att antalet tillkommande lägenheter stannade vid 22 st respektive 17 st förklaras med brist på byggklara tomter iordningsställs 35 lägenheter, varav kommunens bostadsbolag svarar för ca 1/3. Sysselsättning Öckerö kommuns egensysselsättning, dvs andelen av kommunens förvärvsarbetande befolkning som har sitt arbete i kommunen, är låg. Mer än hälften av de förvärvsarbetande finner sin försörjning utanför kommunens gränser. År 2002 fanns 5834 förvärvsarbetande personer boende i Öckerö kommun. Av dessa pendlade 3381 till arbetsplatser utanför kommunen. Arbetslöshet Arbetslöshetssiffrorna under åren redovisas nedan. Uppgifterna kommer från Länsarbetsnämnden och är i ett regionalt perspektiv låga Siffrorna avser oktober månad och mäter antal arbetslösa samt personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i åldern år. Sifferserien speglar väl årens allmänna konjunkturutveckling. Obs uppgången i arbetslöshetssiffrorna från år 2002 till år 2004! Framtiden Efter några svaga kommunalekonomiska år kan det finnas fog för en ljusare bild de närmaste åren. Konjunkturen förväntas successivt ge bättre sysselsättningsläge som i sin tur ger bättre skatteunderlag och ökade skatteintäkter. Trendbrottet i kostnadsutvecklingen från 2003 lär fortsätta åren framöver. Måttliga löneökningar bidrar till den positiva bilden. ÖBO-affären kommunens försäljning av fastigheter Den sk ÖBO-affären, som kommunfullmäktige godkände i december 2003, förändrar kraftigt den finansiella bilden hos ingående delar i kommunkoncernen. Detta framkom för första gången i delårsbokslut som presenterades per augusti 2004 för Öckerö kommun och Öckerö Bostads AB. I samtliga rapporter över ekonomiskt resultat och ställning samt finansiella flöden (in- och utbetalningar) är skillnaden stor när siffrorna jämförs med motsvarande period föregående år. Enligt villkoren i köpeavtalet skall kommunen som betalning för fastighetsförsäljningen erhålla 86,2 mkr i kontanter, 50 mkr i skuldrevers och nyemitterade aktier à 1000 kr i Öckerö Bostads AB. Totalt 170,2 mkr. Låneskuld I kommunens bokslut för år 2003 var låneskulden till olika banker 70 mkr, fördelade på 20 mkr i bundna lån och 50 mkr i rörliga lån. I politisk enighet har del av fastighetsförsäljningens kontantersättning använts till att lösa in kommunens befintliga låneskuld. Ett beslut som väl stämmer överens med kommunallagens principer om god ekonomisk hushållning. Från och med andra kvartalet 2004 har kommunen inga lån till kreditinstitut. Skuldrevers Skuldreversen, som en del i ÖBO:s betalning för köpet av kommunens fastigheter, löper på 50 mkr till 2 procents årlig ränta. Årlig amortering av skulden finns ej inskriven i reversens villkor. Reversen gäller under fem år och förlängs sedan med ett år i taget. Kommunen kan under vissa villkor säga upp reversen till betalning. ÖBO AB kan lösa in hela eller delar av skulden i förtid. Finansnetto Finansnettot visar skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader. Till skillnad från tidigare år är finansnettot i 2004 års bokslut positivt. Lånen är inlösta och likvida medel genererar, trots dagens låga räntor, ränteintäkter. Ränta på kommunens inlåning har minskat från 2,7 procent i januari till 2,0 procent i december. Bankernas sk basräntor styrs av Riksbankens reporänta. Ränta på skuldrevers från ÖBO AB faller ut med 1 mkr/år. Periodvis under året har överlikvid, bla från ÖBO-affären, placerats i värdepapper för att generera avkastning över vad ordinarie bankkonto ger enligt avtal. De räntekostnader som redovisas avser de dagar under kvartal ett som löpte till dess samtliga lån var inlösta. Dessutom redovisas som finansiell kostnad ränta på pensionsavsättning kopplat till vissa pensionsförpliktelser i avtalet PFA98. Jarl Gustavsson, ekonomichef Öckerö kommun och omvärlden 5

7 Finansiell analys Utgångspunkten för den finansiella analysen finns i kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. Resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen utgör tillsammans underlag för den finansiella analysen både på kort och lång sikt. Kommunens försäljning av merparten av sina fastigheter till sitt fastighetsbolag, Öckerö Bostads AB, har kraftigt förändrat både verksamhet och den ekonomiska rapporteringens innehåll. Jämförelser mellan 2003 och 2004 blir därför svår att göra. År 2004 är dessutom unikt såtillvida att skattesatsen är höjd med 1 krona. 1. RESULTATRÄKNING (RR) Årets resultat: plus 8,9 mkr Kommunens resultat för år 2004 blev ett överskott på 8,9 mkr. Budget för året uppgick till 3,0 mkr har blivit något av reavinsternas år och bokfördes till 8,0 mkr. Inget av dessa intäkter fanns med i budget för året. Negativa sk slutavräkningar i bokslutet över skatteintäkter för åren 2003 och 2004 påverkar resultatet med ca 5 mkr. Balansresultat: plus 0,9 mkr För att få fram balansresultatet exkluderas reavinster från årets resultat. Vi skriver positiva 0,9 mkr. Med minsta möjliga marginal uppfyller kommunen minimikravet för en ekonomi i balans. Någon reglering av negativt balansresultat för år 2004 behövs således ej. Däremot kan konstateras att kommunen inte har klarat av att under åren 2003 och 2004 reglera 2002 års negativa balansresultat på 3,6 mkr. Kommunallagens minimikrav på god ekonomisk hushållning har ej uppfyllts. Nettokostnad ett viktigt nyckeltal Intäkter som verksamheten tar in i form av avgifter/taxor, bidrag mm minskat med resultaträkningens alla kostnadsposter ger oss det vi kallar nettokostnad. Denna siffra skall sedan med marginal täckas av externa intäkter: skatteintäkter och statsbidrag. Ett av de vanligaste sk nyckeltalen i den finansiella analysen kallar vi nettokostnadsandelen, vilken visar i procent hur stor del som återstår av skatteintäkter/statsbidrag sedan verksamheten betalats. Riktpunkt brukar sättas till ca 96 97%, vilket för Öckerö kommuns del kan översättas med ett positivt resultat på ca 10 mkr. Denna önskvärda finansiella situation ger kommunfullmäktige ett ekonomiskt handlingsutrymme, samtidigt som egna resurser skapas för investeringsverksamhet, amortering av lån, minskning av framtida pensionsförpliktelser etc. Tabellen nedan visar att kommunens nettokostnadsandel under en femårsperiod pendlat runt 100%, dvs resultatkravet i budget är för lågt satt. Ekonomi i balans förutsätter bättre överensstämmelse och marginal mellan verksamhet och ekonomi. Kostnadsutvecklingen avgörande för resultatet Kommunens mjuka tjänster är välfärdstjänster, vilka till sin natur är personalintensiva och där endast måttliga produktivitetsökningar kan väntas ske. Den helt dominerande kostnaden för kommunen är personalkostnader. Kostnadsutvecklingen för en kommun mellan ett år till ett annat beror till övervägande del på lönernas utvecklingstakt. Kommunen behöver därför intäkter som utvecklas minst i samma takt som lönerna. Verksamhetens nettokostnader, inkl avskrivningar och finansnetto, har under året ökat med ca 9 mkr, vilket innebär ökning med ca 2,2%. Motsvarande siffra för år 2003 var ca 12 mkr och ca 3%. Personalkostnad (löner, sociala avgifter, pensionskostnader) har under året ökat med ca 3%. Motsvarande siffra var för år 2003 ca 6,6%. mkr Årets resultat mkr Facknämndernas budgetavvikelser Finansiell analys

8 Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter är kommunens största intäktskälla. Dessa har i jämförelse med år 2003 ökat med ca 30 mkr eller ca 9% (Obs! förändrad skattesats +1 kr). Redovisade skatteintäkter är ca 5 mkr lägre än vad som budgeterats. En annan intäktskälla av vikt är de sk generella statsbidragen, inklusive utjämningssystemet. År 2004 erhöll kommunen ca 44 mkr netto. Det är ca 15 mkr mindre än för år 2003 och speglar kommunens förändring från bidragsmottagare i systemet till avgiftsbetalare. Skattenettot (skatteintäkter + generellt statsbidrag) har totalt ökat med ca 15 mkr jämfört med år Ökningen år 2003 var 17 mkr. Se vidare not 4 skatteintäkter mm. Pensionsförpliktelser allmänt Kommunernas avtal utfäster en viss pension utöver vad folkpension och ATP-systemen ger. Pensionsskuldens storlek har beräknats av företaget KPA och kan sägas motsvara personalens vid mättillfället inarbetade pensionsmedel under vissa förutsättningar (inflation, ränta mm). Samtliga pensioner intjänade tom 31 december 1997 har lyfts ur balansräkningen och redovisas som en sk ansvarsförbindelse. Utbetalningarna redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp med ränta och inflation. År 2004 betalades ca 5,7 mkr ut i pension inkl löneskatt. Det finns inga medel avsatta för utbetalningar av denna gamla skuld. Nyintjänade pensioner from 1998, enligt pensionsavtalet PFA98, redovisas som en sk avsättning (=skuldföring) i balansräkningen och som kostnad i resultaträkningen i takt med intjänandet. Den del som avser den sk individuella delen av pensionsavsättningen redovisas som en kortfristig skuld eftersom den kommer att betalas ut i mars månad året efter det sk intjänandeåret. Kommunfullmäktiges beslut att betala ut den nya skulden till de pensionsförvaltare som personalen valt, innebär att den sk återlåning av pensionsmedel som skett under flera år och som använts till att finansiera bla investeringar upphör. Pensionsförmåner som intjänats from 1998 och som inte kan betalas ut som individuell del, kompletterande ålderspension och efterlevandepension, redovisas som en avsättning i balansräkningen. Räntan på avsättningen redovisas som en finansiell kostnad Särskild löneskatt, motsvarande arbetsgivaravgifter vid vanlig lön, redovisas för pensioner för såväl avsättning i balansräkning, ny skuld, som pensionsförpliktelser uppsatta som ansvarsförbindelse, gammal skuld. Nedanstående diagram visar prognos över kommunens framtida utbetalningar från ingångna pensionsförpliktelser i löpande priser (2% inflation). Källa: KPA 2. FINANSIERINGSANALYS (FA) Betalningsflöden in/ut... Finansieringsanalysen liknar resultaträkningen i så måtto att den visar vad som hänt under en tidsperiod. FA hämtar information från resultaträkningen och balansräkning. För icke-ekonomen har FA den fördelen att den är uppbyggd av flöden av pengar, dvs inbetalningar och utbetalningar, och inte som resultaträkningen innehåller poster som saknar sin motsvarighet i betalningsmässiga poster/händelser. Det senare gör RR svår att tolka, samtidigt som den visar det som alla vill få svar på: Resultatet! Den modell som Öckerö kommun använder kallas sektorindelad FA (se sidan 14) och består av tre delar: drift, investering och finansiering. Inom varje sektor redovisas in- och utflöden av pengar summerat i en delsumma. FA avslutas på sista raden med periodens likviditetsförändring. % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna mkr Prognos pensionsutbetalningar Finansiell analys 7

9 Finansiell analys Modellen för år 2004 visar att sektor 1, driftverksamheten, visar ett positivt betalningsflöde på ca 25 mkr. Försäljning av anläggningstillgångar bidrar kraftigt till denna siffra. Investeringssektorn redovisar en delsumma, ca 130 mkr, efter det att nyinvesteringar har minskats med försäljningar av anläggningstillgångar och aktietilldelning. Siffran är unik till sin storlek och en effekt av den sk ÖBO-affären. Finansieringssektorn visar en negativ siffra, ca 119 mkr, över årets likvidpåverkan som summan av skuldrevers från Öckerö Bostads AB och minskning av kommunens kortfristiga lån. På sista raden visar FA att årets förändring av likvida medel är positiv och uppgår till ca 36 mkr. Kommunens kortsiktiga betalningsförmåga har stärkts för andra året i rad. 3. BALANSRÄKNING (BR) Soliditeten mått på finansiell styrka Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga och finansiella styrka. Måttet ställer det egna kapitalet i relation till de totala tillgångarna och anger i vilken grad kommunen finansierat sina tillgångar med egna medel. En fallande soliditet är ett tecken på att åtgärder behövs för att stabilisera ekonomin. Detta kan åstadkommas genom att i ett längre perspektiv vidta åtgärder för en förbättrad resultatutveckling. Under 2004 har soliditetmåttet stärkts. Likviditeten kortsiktig betalningsberedskap När likvida flöden, inbetalningar utbetalningar, är i obalans blir följden förr eller senare att den kortsiktiga betalningsförmågan sätts på prov. Negativa/svaga årsresultat och hög investeringsnivå har tidigare år skapat en försämrad likvid situation. Utvecklingen bröts när siffrorna från ögonblicksbilden 31/ redovisades. Den förbättrade likvida situationen för kommunen har kvarstått 2004 och förstärkts. Fortsatt låg investeringstakt och försäljning av anläggningstillgångar har ökat på kassan. Återstoden av den likvida delen av betalningen för kommunens fastigheter från Öckerö Bostads AB, efter amortering av kommunens låneskuld, är ca 16 mkr och är placerat på särskilt konto. Budgetföljsamhet finansiell kontroll Facknämndernas totala budgetavvikelse uppgår till positiva 1 mkr för år Nämndernas budgetdisciplin, utfall ställt mot budget, visar på en kraftigt förbättrad precision. Endast socialnämnden visar negativ budgetavvikelse ( 3,6 mkr). Kommunfulllmäktiges målstyrning över nämndernas verksamhet sker via den sk Öckerö-modellen där uppdragshandlingen är ett centralt begrepp. Ekonomistyrningen, ur nämndens perspektiv, innefattar all den kontroll och uppföljning av verksamheten som krävs för att denna bedrivs inom budgetens ramar. För en mer ingående beskrivning av nämndernas verksamhet och ekonomi hänvisas till driftsredovisningen på sidan 21 och respektive nämnds verksamhetsberättelse. Facknämndernas budgetavvikelser mellan år 2000 och 2004 framgår av diagram på sidan 6. Investeringar Kommunens investeringsverksamhet har successivt lagts på en lägre nivå. Budget för nya projekt år 2004 var 10 mkr och reserveringar från 2003 uppgick till ca 5 mkr. Totalt: ca 15 mkr. Utfallet blev ca 13 mkr (netto). Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden ryms idag till största delen inom bostadssektorn. På balansdagen, 31 december 2004, uppgick borgen för Öckerö Bostads AB till tkr ( kr per invånare). Se vidare borgensåtaganden not 20. I samband med att bostäder byggts har kommunen tecknat förlustansvar (40%) av det statliga bostadslånet. Vidare finns en kommunal ansvarsförbindelse för statligt kreditgaranterade bostadslån. Not 20 visar kommunens förlustansvar. % Soliditetsutveckling Finansiell målsättning avslutande kommentar 1. Den löpande verksamheten bör uppvisa ett positivt resultat. 2. Reinvesteringar skall finansieras fullt ut med egna medel. 3. Återbetalning av låneskulden skall påbörjas. Samtliga målpunkter ovan har uppfyllts under år Uppfylls de finansiella målen ökar förutsättningen för att ekonomin även i det långa perspektivet kan bidra till en god kvalité i verksamheten. Kommunforskning i Västsverige (Kfi) poängterar i sin finansiella genomgång av Öckerö kommun åren att kommunen måste visa upp en följd av år med positiva resultat för att stärka sin finansiella ställning. Det är slutsatsen! Jarl Gustavsson, ekonomichef 8 Finansiell analys

10 Fem år i sammandrag Allmänt Folkmängd 31/ Antal barn 0 5 år Antal barn 6 15 år Antal ungdomar år Antal äldre: 80 år och äldre Kommunal skattesats, total, kr 31,44 30,44 30,44 30,44* 30,97 varav kommunal utdebitering 21,19 20,19 20,19 20,19 20,19 * exklusive kyrkan Personal Personalkostnader, mkr varav pensionskostnader Antal anställda per 1/ Ekonomi, mkr Nettokostnad inklusive avskrivningar och finansnetto Skattenetto (skatteintäkter, generella statsbidrag) varav skatteintäkter Årets resultat Balansresultat Avskrivningar * Facknämndernas driftbudgetavvikelse * vägverket ca 2 mkr netto (färjor) Investeringar, mkr Budget, netto (10 nya projekt + 5 reserveringar) Utfall, netto Tillgångar och skulder Tillgångar, mkr per invånare, kr Långfristig låneskuld, mkr (bank) per invånare, kr Likvida medel, mkr Eget kapital, mkr Ansvarsförbindelse, mkr (exkl löneskatt) Borgensförbindelser, mkr per invånare, kr Finansiella nyckeltal Soliditet, % Soliditet, % (inkl ansvarsförbindelse + löneskatt) Kassalikviditet, % (minimum 100%) * Likviditetsdagar (sikta på 30 dagar) * I kortfristig skuld ingår 70 mkr amortering av lån Fem år i sammandrag 9

11 Kommunens personal Personalredovisningen nedan avser statistikuppgifter per den 1/ , vilket är enligt Svenska kommunförbundets rekommenderade mättidpunkt. Antal anställda och personalkostnader Antalet anställda i Öckerö kommun den 1 november 2004 uppgick till 985 personer, en minskning med 22 personer jämfört med 2003 då motsvarande siffra var Totalt utgör de 985 anställda 819 helårsarbetare vilket kan jämföras med 839 föregående år och 866 året dessförinnan. Kommunens totala personalkostnader, enligt tabell nedan, för 2004 (inkl avsättning till pensionsskuld) uppgick till 306,6 mkr. Detta är en ökning med 3% jämfört med år 2003, se diagram. Semesterlöneskulden minskade under 2004 med 0,1 mkr från 17,5 mkr till 17,4 mkr. mkr Personalkostnader (exkl övriga personalkostnader) Åldersstruktur och anställningstid Den genomsnittliga anställningstiden är 13,0 år för män och 13,3 år för kvinnor. Medelåldern är 47,5 år för männen och 45,4 år för kvinnorna. Tabellen nedan visar antalet anställda inom respektive åldersintervall och förvaltning. Antal anställda i resp åldersintervall 2004 Ålder KS BUF SF KFF SBF Totalt Totalt Barn- och utbildningsförvaltningen har minskat med 23 anställda. Av dessa har 20 förts över till den nya centraliserade lokalvårdsenheten som är organiserad under Samhällsbyggnadsförvaltningen. Även Socialförvaltningen har minskat antalet anställda. Av dessa 20 har ca 5 gått över till lokalvårdsenheten. 150 Personalrörlighet Personalomsättningen fortsätter att minska. Nedanstående sam- 100 manställning ger en bild av nettoförändringen Antal nyanställda respektive avslutade under året i förhållande till antal fast anställda 1 november 2004 Andel nyanställda 13,57% Andel avslutade 19,62% Personalkostnader 2004 i mkr Löner arbetad tid 184,6 Löner ej arbetad tid, bl a semester, sjuklön 27,7 Kostnadsersättningar 1,6 Sociala avgifter 78,5 Pensionskostnader 14,2 Summa personalkostnader 306,6 Pensionskostnader Under 2004 utbetalades ca 4,6 mkr till kommunens pensionstagare, vilket är en minskning med 0,3 mkr i jämförelse med Pensionskostnaden uppgick år 2004 totalt till 14,2 mkr. Nettoförändring 6,05% Av kommunens tillsvidareanställda är ca 40% 50 år eller äldre. Till och med år 2013 kommer 24% av arbetstagarna att avgå med pension. Beräkningen bygger på avgång vid 65 års ålder. Barn- och utbildningsförvaltningen samt Socialförvaltningen beräknas behöva nyrekrytera med ca 20% vardera enbart på grund av pensionsavgångar vid oförändrad bemanningsnivå. Det största rekryteringsbehovet avser kategorierna lärare/ förskollärare och undersköterskor/vårdbiträden. Normal personalomsättning och ökande rörlighet på arbetsmarknaden gör att rekryteringsbehovet inte kan förväntas minska. 10 Kommunens personal

12 Frånvaro Med anledning av ändring i lagen om kommunal redovisning redovisas sjukfrånvaron enligt följande: Förutom redovisning av total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid lämnas även uppgift om 1. långtidssjukfrånvaro, den andel av total sjukfrånvarotid som överstiger 60 dagar 2. sjukfrånvaro för kvinnor respektive män, se diagram 1 nedan 3. sjukfrånvaro för anställda i tre olika åldersintervall, yngre än 29 år, år samt äldre än 50 år se diagram 2 nedan Sjukfrånvaron har minskat i förhållande till den tillgängliga arbetstiden och var 2004 totalt 7,8%, jämfört med år ,2%. Motsvarande siffra var för ,8%. Långtidssjukfrånvaron, mer än 60 dagar, stod 2003 för 73,25% av den totala sjukfrånvarotiden. Under 2004 sjönk även denna siffra och utgjorde 71,91% av total sjukfrånvaro. % Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig tid 10 4,65 10,31 4,4 8, Män Kvinnor 50 år Den minskade sjukfrånvaron beror delvis på att anställda erhållit det som tidigare benämndes förtidspension, men som numera heter sjukersättning. Vår bedömning är att minskningen även beror på de förebyggande och rehabiliterande insatserna av olika slag som görs både ute i förvaltningarna och från centralt håll i kommunen. Nettoarbetstiden har återigen ökat något. Från 69,5% 2002 till 71,3% år ,38 9,12 10,61 3,12 7,33 9, år år Detta innebär att av den totala arbetstiden under 2004 utgjorde knappt 30% någon form av frånvaro. Den högsta andelen frånvaro utgjordes av semester, 10,42%, därefter kom sjukfrånvaron med 7,8%. Diagrammet nedan visar hur olika typer av frånvaro förhåller sig till arbetad tid. % ,5 10,2 9,8 4,7 Personalstrategi Tidsanvändning 70 10,5 9,2 4,6 71,3 10,4 7,8 4, Nettoarbetstid Föräldraledighet Semester Studier Sjukdom Övrigt Kommunens strategiska mål är att skapa förutsättningar för att vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare i syfte att behålla och rekrytera kompetent personal. Detta ska bla uppnås genom ett ledarskap som utvecklar och tar tillvara personalens kunskaper och kompetens. Öckerö kommun skall, genom en målmedveten personalsatsning och en aktiv strävan att uppnå en god arbetsmiljö, uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats. Att idag kännetecknas av att vara en bra arbetsgivare skapar även goda förutsättningar att möta de krav och förväntningar som morgondagens generationsväxling ställer. Jämställdhetslagen ställer krav på handlingsplan i syfte att uppnå jämställda löner. Arbetsvärdering inom och mellan olika yrkeskategorier har utförts under Under 2005 fortsätter arbetet med kartläggning och analys av eventuella osakliga löneskillnader mellan könen. Processen har beräknats ta ca 2 år innan en övergripande handlingsplan kan presenteras. Arbetsgivarpolicyn är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument i arbetsgivarfrågor. Kommunens personal 11

13 Redovisningsprinciper Kommunen följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller Referensgruppen i redovisningsfrågor. När det gäller beskrivning av redovisningssystemet, 2 kap 8, har kommunen dock inte kunnat färdigställa denna dokumentation. Pensionsskuld Kommunens samlade pensionsskuld uppgår till 162,8 mkr per Under avsättningar finns 8,4 mkr redovisat och under kortfristiga skulder finns de pensioner som tjänats in av de anställda under 2004 till 8,2 mkr. Under ansvarsförbindelser finns de pensionsförpliktelser som har tjänats in av arbetstagare och pensionstagare före Dessa räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Detta åtagande uppgår till 146,2 mkr. Särskild löneskatt Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 5 periodiseras den särskilda löneskatten på pensionskostnader. Under avsättningar finns 2 mkr redovisat och under kortfristiga skulder 2 mkr. Under ansvarförbindelser finns den särskilda löneskatt som hänför sig till pensionsförpliktelser intjänade före 1998, 35,5 mkr. Kommunens skuld för särskild löneskatt uppgår till 39,5 mkr. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar och redovisas tillsammans med upplupen arbetsgivaravgift som en kortfristig skuld. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningar påbörjas månaden efter färdigställandet. Avskrivningstiderna följer Kommunförbundets rekommendationer. Exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter redovisas under omsättningstillgångar, bl a Suddaområdet, strukturförändring Öckerö hamn, Gula villan m fl. Under kortfristiga skulder finns ett exploateringsområde redovisat, Östra Pinan, industriområde. VA-anslutningsavgifter VA-anslutningsavgifter redovisas som intäkter i resultaträkningen. Exploateringsverksamhet redovisar anslutningsavgifter över resultatet då arbetet är slutfört. 12 Redovisningsprinciper

14 Redovisningsmodellens delar Resultaträkningen återger driftsverksamhetens ekonomiska resultat. Här redovisas intäkterna minus kostnaderna, vilket ger förändring av kommunens eget kapital. Resultaträkningen beskriver i tre steg hur årets resultat uppkommer. Första steget visar nettokostnaden, vilket är verksamhetens intäkter, förutom skatteintäkter och finansiella intäkter, minus verksamhetens kostnader exkl finansiella kostnader. I steg två tillkommer skatteintäkter och generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader. Detta resultat anger om skatteintäkterna täcker kommunens kostnader. Steg tre är resultatet före extraordinära poster. Finns inga extraordinära poster är detta årets resultat. Det är detta resultat som bäst beskriver hur den löpande verksamheten påverkar det egna kapitalet samt ger den bästa bilden av kommunens ekonomiska utveckling. Finansieringsanalysen redovisar inbetalningar och utbetalningar, d v s hur medel anskaffas och hur dessa använts. Här visas hur driftsverksamheten finansierat investeringarna samt bidragit till förändringen av likvida medel. I balansräkningen redovisas kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa har finansierats, med skulder eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångarna innehåller likvida medel, kortfristiga fordringar (som förfaller till betalning inom ett år), förråd och exploateringsfastigheter. Anläggningstillgångar är tillgångar med längre varaktighet, t ex byggnader, fordon, maskiner. Finansiering av tillgångar sker med eget kapital och/eller med främmande kapital (lån). Det främmande kapitalet indelas i kortfristiga och långfristiga skulder beroende på skuldernas löptid. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder. Eget kapital kan delas upp i anläggningskapital (anläggningar långfristiga skulder) och rörelsekapital (omsättningstillgångar kortfristiga skulder). Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, dvs hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Driftredovisning Budgeterade och redovisade kostnader och intäkter för löpande verksamhet Investeringsredovisning Nettoinvesteringar = Årets investeringar minus Investeringsbidrag och Försäljning av anläggningstillgångar Resultaträkning Intäkter minus Kostnader =Förändring eget kapital Finansieringsanalys Inbetalningar minus Utbetalningar =Förändring likvida medel Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningtillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kapitalanvändning Kapitalanskaffning Redovisningsmodellens delar 13

15 Öckerö kommun Resultaträkning mkr 2004 Budget Verksamhetens intäkter, not 1 134,7 111,4 124,4 Verksamhetens kostnader, not 2, 3 532,2 524,7 501,9 Avskrivningar, not 10 14,3 11,8 20,5 Nettokostnad 411,8 425,1 398,0 Skatteintäkter, not 4 375,8 381,0345,8 Generella statsbidrag, not 4 43,7 45,059,1 Resultat före finansiella intäkter och kostnader 7,7 0,9 6,9 Finansiella intäkter, not 5 2,1 2,8 0,3 Finansiella kostnader, not 5 0,9 0,8 3,9 Resultat före extraordinära poster 8,9 2,9 3,3 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 Årets resultat, not 6 8,9 2,9 3,3 Finansieringsanalys mkr Den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter 134,7 124,4 Verksamhetens kostnader 532,2 501,9 Ej rörelsekapitalpåverkande intäkter/kostnader, not 7 10,2 5,8 Verksamhetens nettokostnader 407,7 383,3 Skatteintäkter/generellt statsbidrag 419,5 404,9 Finansiella intäkter 2,1 0,3 Finansiella kostnader 0,9 3,9 Justering för rörelsekapitalets förändring, not 8 11,7 2,1 Verksamhetsnetto 24,7 15,9 2. Investeringar Inköp av materiella tillgångar 12,7 10,9 Avyttrade materiella tillgångar 177,3 8,4 Inköp av aktier och andelar 34,0 0,00 Investeringsnetto 130,6 2,5 3. Finansiering Ökning långfristiga fordringar 50,0 0,00 Minskning långfristiga lån 0,0 52,4 Minskning kortfristiga lån 68,9 0,0 Ökning kortfristiga lån 0,0 50,0 Finansieringsnetto 118,9 2,4 Förändring av likvida medel (= 1+2+3), not 9 36,40 11,0 14 Öckerö kommun

16 Balansräkning mkr Tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar, not ,9 296,5 Maskiner och inventarier, not 10 12,8 17,3 Pågående arbete, not 10 0,3 3,9 149,0 317,7 Finansiella anläggningstillgångar Andelar och aktier, not 11 35,1 1,1 Långfristig fordran, not 11 50,0 0 85,1 1,1 Summa anläggningstillgångar 234,1 318,8 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Lager 0,1 0,1 Exploateringsfastigheter, not 12 3,1 1,6 Kortfristiga fordringar, not 13 36,1 42,7 Likvida medel, not 14 54,6 18,1 Summa omsättningstillgångar 93,9 62,5 Summa tillgångar 328,0 381,3 Eget kapital, avsättningar och skulder EGET KAPITAL Eget kapital, not ,8 227,9 Därav årets resultat 8,9 3,3 AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser, not 16 8,4 7,5 Beräknad skuld löneskatt, not 16 2,0 1,8 Summa avsättningar 10,4 9,3 SKULDER Långfristiga skulder, not 17 0,1 0,1 Exploateringsfastighet, not 18 0,2 5,3 Kortfristiga skulder, not 19 80,5 138,7 Summa skulder 80,8 144,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 328,0 381,3 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Borgen gentemot bank, not ,6 197,3 Förlustansvar, not 20 5,6 6,9 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder, not ,2 141,9 Beräknad löneskatt som inte tagits upp bland skulder, not 21 35,5 34,4 Öckerö kommun 15

17 Öckerö kommun Noter Not 1 Verksamhetens intäkter tkr Försäljningsmedel Avgifter och ersättningar Hyror och arrenden Bidrag Försäljning verksamhet och entreprenad Övrigt Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader tkr Lönekostnader Sociala avgifter Avsättning pensionsskuld, individuell Avsättning pensionsskuld, övriga Utbetalda pensioner, ålders Utbetalda pensioner, SÅP Förvaltningsavgifter pensioner Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Anläggnings- och underhållsmaterial Vatten för distribution Bidrag och transfereringar Entreprenader, köp av verksamhet Konsulttjänster Hyror och fastighetsservice Hyra/leasing anläggningstillgångar Bränsle, energi, vatten Förbrukningsinventarier, material Kontorsmateriel och trycksaker Rep, underhåll maskiner, inventarier Diverse främmande tjänster Tele- datakommunikation, porto Transporter Försäkringsavgifter, riskkostnader Övrigt Summa övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Not 3 Leasing Framtida leasingavgifter år Framtida leasingavgifter år Framtida leasingavgifter år Not 4 Skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning tkr Skatteintäkter Kommunalskatt Slutavräkning Preliminär slutavräkning Summa skatteintäkter Generella statsbidrag, utjämning Generella statsbidrag Generellt sysselsättningsstöd Nyanställningsstöd Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Nivåjustering Summa generella statsbidrag, utjämning Not 5 Finansiella intäkter och kostnader tkr Finansiella intäkter Ränteintäkter, banktillgodohavanden Ränteintäkter, koncernfordran Övriga ränteintäkter Summa finansiella intäkter Finansiella kostnader Ränta långfristiga skulder Räntekostnad pensioner Summa finansiella kostnader Not 6 Årets resultat tkr Enligt balanskravet Årets resultat Avgår reavinst Balansresultat tkr Under året betalda leasingavgifter avseende Inventarier Transportmedel Öckerö kommun

18 Not 7 Ej rörelsekapitalpåverkande intäkter/kostnader tkr Reavinster * Nedskrivning lokalvårdsprojekt Vinst exploateringsprojekt Samsmarka Gatukostnad Hyppeln, utförs Summa ej rörelsekap.påverk. poster *År 2003 är ett nettobelopp av alla ej rörelsekap. poster Not 8 Justering för rörelsekapitalets förändring tkr Minskn/ökn av expl.fast, lager mm +/ Minskn/ökn av kortfrist. fordringar, +/ Ökn/minskn pensionsskuld, +/ Ökn/minskn övr kortfrist skulder, Summa rörelsekapitalets förändring Not 9 Förändring av likvida medel Ökn/minskn av kassa och bank, +/ Not 10 Materiella anläggningstillgångar tkr Allmän markreserv Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljningar Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Investeringsbidrag Försäljning/utrangering Årets avskrivning Utgående bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning/utrangering 8 29 Överföring till publika fastigheter Årets avskrivning Utgående bokfört värde Publika fastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning/utrangering 0 0 Överföring från fastigheter för affärsverks Årets avskrivning Utgående bokfört värde Övriga fastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar 0 Försäljning/utrangering Överföring till verksamhetsfastigheter 0 Årets avskrivning Utgående bokfört värde Summa mark, byggnader, tekn anläggn Maskiner, inventarier, fordon Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning/utrangering Årets avskrivning Utgående bokfört värde Avskrivningar, nedskrivningar Avskrivningar, byggnader Avskrivningar, inventarier Nedskrivning anläggningstillgångar Nedskrivning exploateringsprojekt Summa avskrivning, nedskrivning Pågående arbeten Ledningsplats 186 Träningsredskap Förlägning kaj Björnhuvudet 23 Saneringsplan Ombyggnad ar-verk Rörö Hönö Röd GC-väg 17 Utfyllnad Öckerö hamn 27 Renovering av pumpstation Utbyggnad dagvattenledning Reservkraft VA-anläggning 212 Summa pågående arbeten Öckerö kommun 17

19 Öckerö kommun Not 11 Finansiella anläggningstillgångar tkr Aktier och andelar Öckerö Kom. Förvaltn. AB Öckerö Bostads AB Renova AB Kommentusgruppen AB 1 1 Västtrafik AB AB Jönköpingsbostäder Summa aktier och andelar Långfristig fordran Revers Öckerö Bostads AB Summa långfristig fordran Summa finansiella anl.tillgångar Not 12 Exploateringsfastigheter tkr Öckerö hamnförening Öckerö hamnplan Strukturförändring Öckerö hamn Öckerö 2:51 Gula Villan Markexploatering norr om Statoil Suddaområdet Summa exploateringsfastigheter Not 13 Kortfristiga fordringar tkr Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Not 15 Eget kapital tkr Eget kapital Årets resultat Summa Eget kapital Not 16 Avsättningar tkr Pensionsskuld Ingående avsättning pensionsskuld Avsättningar under året Utbetalningar Ränteuppräkn, basbeloppsuppräkn, övriga poster Utgående avsättning pensionsskuld Löneskatt Ingående avsättning löneskatt Årets avsättning löneskatt Utgående avsättning löneskatt Summa avsättningar Not 17 Långfristiga skulder tkr Skuldrevers Västtrafik AB Summa långfristiga skulder Not 18 Exploateringsfastigheter tkr Östra Pinan industriområde Exploateringsområde Björkö Samsmarka Summa exploateringsfastigheter Not 14 Likvida medel tkr Kassa Postgiro Bank Summa likvida medel Öckerö kommun

20 Not 19 Kortfristiga skulder tkr Diverse kortfristiga skulder varav amortering av lån Leverantörskulder Moms Personalens källskatt Upplupna sociala avgifter Upplupen semesterlöneskuld och okompenserad övertid Upplupna timlöner avseende december Upplupen kostnad avgångsvederlag Upplupen räntekostnad Upplupen pension individuell del Upplupen löneskatt individuell del Skuld staten avseende skatt Övrigt Summa kortfristiga skulder Not 21 Ansvarsförbindelser tkr Ingående pensionsförpliktelser Utbetalningar Ränteuppräkn, basbeloppsuppräkn, övriga poster Utgående pensionsförpliktelser Ing löneskatt på pensionsförpliktelser Årets löneskatt på pensionsförpliktelser Utg löneskatt på pensionsförpliktelser Summa ansvarsförbindelser Not 20 Borgensförbindelser o övr ansvarsförbindelser tkr Borgensförbindelser Öckerö Bostads AB Rederi AB Gunilla FUC HSB Södra Bohuslän Renova Summa borgensförbindelser Förlustansvar egna hem SBAB BKN Spintab Venantius Summa förlustansvar Öckerö kommun 19