Materialdata för betong SKANSKA-K6516P
|
|
- Klara Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TEKNISK RAPPORT 25:25 Materialdata för betong SKANSKA-K656P JAN-ERIK JONASSON Luleå tekniska universitet Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Byggkonstruktion 25:25 ISSN: ISRN: LTU - TR - - 5/ SE
2 Materialdata för betong SKANSKA-K656P Jan-Erik Jonasson Innehåll sid Förord 2 Betongsammansättning 3 Temperaturkänslighet och hållfasthetsutveckling 3 Hydratationsvärme 7 Krypning Frirörelser 2 Spänning vid fullständigt tvång 2 Referenser 4 Luleå Tekniska Universitet Oktober 25
3 Förord Denna utredning, som omfattar mätning av materialegenskaper för hårdnande betong och utvärdering av resultaten anpassade för att användas i datorsystemet ConTeSt, är ett uppdrag från SKANSKA till LTU (Luleå tekniska universitet). Kontaktman på SKANSKA är Hans Hedlund, Göteborg. I förhållande till en standardutformad materialprovning av egenskaper i ung betong har ett avsteg gjorts i och med att reglerutrustningen slutade att fungera under pågående mätning i spänningsriggen. Detta innebär att betongen inte har belastats till dragbrott i riggen. Därför genomfördes en uppsågning av provkroppen från spänningsriggen i fem 5 mm kuber, varav två belastades till tryckbrott och tre kuber spräcktes genom belastning med linjelaster. Härigenom får man en bra uppfattning av tryck- och draghållfastheten trots att riggförsöken oavsiktligt fick avbrytas. Luleå i oktober 25 Jan-Erik Jonasson 2
4 Betongsammansättning Provbetongens recept är framtaget av Sydsten, se tabell. Alla delmaterial, utom vattnet, har sänts till Luleå tekniska universitet (LTU). Vid provblandning på LTU med kravet att sättmåttet ska ligga inom 4 ± mm ändrades i samråd ned Sydsten flyttillsatsmedlet från föreslagna.63 % av cementhalten till.7 % av cementhalten. Tabell Betongsammansättning vid provningarna i Luleå för recept K656P Recept SKANSKA K656P Mängder Densitet Volym Material [kg/m3] [kg/m3] [liter] Cement Degerhamn Kalkfiller Limus Vatten Flytmedel Sikament 2 HE Åstorp Sand -4 Enl leverans Makadam 8-6 Enl. leverans Fiber Adfil.8x6.9 Luft, antaget 25 Summa 2395 vct =.42 sättmått: 4 ± mm Temperaturkänslighet och hållfasthetsutveckling Provkropparna är mm kuber. Testkropparna lagras i tempererade vattenbad. Samtliga provkroppar är tillverkade i samma blandningsomgång för att inte få in onödiga blandningsvariationer i mätresultaten. De temperaturnivåer som valts är 5, 2, 35 respektive 5 ºC. Temperaturen i betongen registreras, och utvärderingen baseras på de mätta temperaturerna enligt metodiken i Ekerfors (995). Resulterande temperaturer presenteras i figur, där de streckade linjerna visar medeltemperaturen för respektive temperaturgrupp, och siffran i figuren anger den uppmätta medeltemperaturen. Vid vissa tidpunkter mäts tryckhållfastheten för mm kuberna i de tempererade vattenbaden, se figur 2. Var je punkt för mätt hållfasthet i figur 2 utgörs av medelvärdet för tre enskilda kubprovningar. De streckade linjerna i figur 2 anger linjära anpassningar med konstant lutning i logaritmisk tidsskala för respektive medeltemperatur som en del av utvärderingstekniken, och den heldragna linjen visar detta samband för exakt 2 ºC. 3
5 6 Temperatur, ºC C ºC C ºC Temp 5 ºC Temp 2 ºC Temp 35 ºC Temp 5 ºC ºC C 5.7 C 5 5 Tid efter gjutiung, h Figur Betongtemperaturer för mm vattenlagrade kuber Tryckhållfasthet, MPa Temp 5 C Temp 2 C Temp 35 C Temp 5 C fcc_2 fcc_5 fcc_35 fcc_5 fcc_ekv 2 Tid efter gjutning, h Figur 2 Tryckhållfasthet för mm kuber i de tempererade vattenbaden. Med resultatet i figur 2 kan temperaturkänsligheten ( mognadsfunktionen, ekv ) bestämmas, vilket visas i figur 3. 4
6 Temperaturfaktor, beta_t (ekv ) Temp 5 C Temp 2 C Temp 35 C Temp 5 C Figur Betongtemperatur, ºC Utvärderad temperaturfaktor för betong K656P enligt ekv och 2 med Θ ref = 3785 K och κ 3 =.54. Utgående från figur 3 har anpassning skett för följande samband: β T = exp Θ () 293 T där β T = temperaturfaktor ( mognadsfunktion ), - T = betongtemperatur, ºC Θ = aktiveringstemperatur, K Aktiveringstemperaturen Θ beräknas med följande samband, Jonasson (984): Θ κ Θ 3 ref = T + (2) där Θ ref = aktiveringstemperatur vid 2 ºC, K Den i figur 3 utvärderade kurvan har följande parametrar: SKANSKA K656P Θ ref = 3785 K : κ3 =. 54 Utifrån ekv och 2 kan man uttrycka ekvivalent tid, eller mer korrekt uttryckt temperaturrelaterad ekvivalent tid (Jonasson, 994), t et, enligt t = β dt (3) et t T där β T = temperaturfaktor enligt ekv. 5
7 En visuell kontroll att den beskrivna utvärderingsmetodiken fungerar nöjaktigt fås genom att rita upp mätta hållfastheter som funktion av temperaturrelaterad ekvivalent tid, vilket visas i figur 4. Av figuren framgår att spridningen kring den anpassade kurvan enligt ekv (4) är relativt liten, varför metodiken med temperaturrelaterad ekvivalent tid som beskrivning av hållfasthet vid variabel temperatur kan sägas fungera väl för aktuell betong. Tryckhållfasthet, MPa Temp 5 C Temp 2 C Temp 35 C Temp 5 C f_cc ekv(4) f_28d 2 Temperaturrelaterad ekvivalent tid, t et, h Figur 4 Tryckhållfasthet som funktion av ekvivalent tid. f 28d = 72. MPa, s =.27 och t S =6 h vid tillämpning av ekv (4) och (5). Det kontinuerliga hållfasthetsförloppet i figur 4 beskriv av för τ f = cc s (4) τ f 28d e för < τ där f cc = betongens tryckhållfasthet, MPa τ = relativ tid uttryckt enligt ekv (5) nedan, - f 28d = betongens tryckhållfasthet vid ekvivalent referenstid, t ref, MPa (t ref är här satt till 28d) s = anpassningsparameter för hållfasthetskurvans förlopp, - Den relativa tiden, τ, i ekv (4), beskrivs av tet t τ = S (5) tref ts där t S = ekvivalent tid för formell start av den unga betongens mekaniska struktur, h t ref = vald referenstid, vilket här är satt till 672 h (28d) Den i figur 4 presenterade kontinuerliga kurvan för betong K656P har följande parametrar: 6
8 f28d = 72. K656P : s =. 27 ts = 6 h MPa För beräkning med programsystemet ConTeSt uttrycks hållfasthetsförloppet med styckvis linjära funktioner i logaritmisk tidsskala, s k splines, med följande brytpunkter: t et = [4h, 6h, 8h, 2h, 8h, 24h, 72h, 68h, 672h] - f cc /f 28d = [, η, η 2, η 3, η 4, η 5, η 6, η 7, ] - /promille/ (6) där värdena markerade med fetstil är valda på förhand. Med värden enligt ekv (4) och (5) fås för betong K656P följande värden i erforderliga brytpunkter: η = promille η 2 = promille η 3 = 76 promille K656P η 4 = 75 promille η 5 = 254 promille η 6 = 556 promille = 758 promille η 7 Hydratatationsvärme Hydratationsvärmen bestäms med hjälp av två s k semi-adiabater, här kallade Semi-A och Semi-B, som består av cellplastisolering kring betong som gjutits i hinkar av tunn plåt (volym ca 4 l). Ingen extern reglering görs, och man mäter betongens naturliga temperaturförlopp vid aktuell isoleringsgrad. Vid upprepade provningar av samma typ av betong kan man använda befintliga beskrivningar av isoleringsgraden i form av kända avsvalningstal, se definition i ekv (7). För här aktuell betong är det delvis nya komponenter i receptbeskrivningen, varför provkropparna värms separat, när det naturliga förloppet har klingat av, och efter återplacering i semi-adiabaterna mäts avsvalningsförloppet. Nedan redovisas utvärderingen av avsvalningsförloppen först, eftersom isoleringsgraden måste vara känd för att kunna bestämma betongens hydratationsvärme. Avsvalningstal Den värme som överförs till luften beskrivs här med ett avsvalningstal som beskrivning av samspelet mellan betong och luft via isoleringen. Avsvalningstal definieras enligt: dt dt = a ( T Tluft ) (7) där T = betongtemperatur, C T luft = lufttemperatur, C t = realtid, h a = avsvalningstal, h - 7
9 Lösningen till ekv (7) kan skrivas T ( t) Tluft a ( t = e t ) T T luft (8) där T (t) = den analytiska avsvalningskurvan, C t = en vald tidpunkt på den analytiska avsvalningskurvan, h T = betongtemperatuen vid tidpunkten = t på den analytiska avsvalningskurvan, C Med lösningen beskriven av ekv (8) har anpassade avsvalningsförlopp för T 45 C resulterat i följande avsvalningstal, se figur 5: Semi A : a = Semi B : a =.242 a =.242 h h Temperatur, C Semi-A a =.242 /h T_luft T_luft (medel) Temperatur, C Semi-B a =.242 /h T_luft T_luft (medel) Tid, h a) Semi-adiabat A b) Semi-adiabat B Figur 5 Mätta avsvalningsförlopp och anpassning för T 45 C Tid, h Utifrån de mätta temperaturförloppen och kända avsvalningstal beräknas den utvecklade hydratationsvärmen, W tot, enligt t Wtot = ρ c cc ( T Tstart ) + ρc cc a ( T Tluft ) dt (9) där T = mätt betongtemperatur i semi-adiabaten, C T start = betongtemperaturen vid start av försöket, C ρ c = betongens densitet, kg/m 3 c c = betongens specifika värmekapacitet, J/(kg C) 8
10 Med hjälp av ekv (3) räknas aktuellt temperatur-tid-förlopp om till temperaturrelaterad ekvivalent tid, och anpassning av utvecklad värme genomförs i enlighet med (Jonasson,994): där t λ [ln( + et κ W )] tot W = = t C WCU e () C W C = betongens hydratationsvärme per viktsenhet bindemedel, J/kg C = betongens cementhalt, kg/m 3 W CU = hydratationsvärmets formella slutvärde per viktsenhet cement, J/kg λ, t [h], κ och W CU [J/kg] är tillgängliga anpassningsparametrar. Resultatet av anpassning till ekv () visas i figur 6, där följande parametrar har använts: K656P: 3 ρc = 235 kg/m cc = J/(kg C) 3 C = 365 kg/m WCU = J/kg λ = t =.73 h κ =.7 Betongens värmekapacitivitet, c c, ligger för vanlig betong inom intervallet 8 2 J/(kg ºC), och i utvärdering har använts J/(kg ºC). Eftersom densitetsskillnaden, se tabell, skiljer mindre än 2 % mot standardvärdet 235 kg/m 3 har här använts produkten ρ c cc = 235 J/(m3 C), vilket alternativt kan tolkas som ρ c = 2395 kg/m3 och c c = 98 J/(kg C). Det man måste tänka på vid tillämpningen är att använda samma värde som vid utvärderingen. Då införs inte något fel i temperaturberäkningen, eftersom det är viss rundgång i metodiken (Ekerfors, 995). Detta beror på att man utgår från mätta temperaturer, beräknar ett antal mellanled för att åter vid tillämpningen beräkna temperaturer. Eftersom receptet är framräknat för exakt m 3 kan man tillåta en viss justering av receptet, om man för tillämpningen räknar om bindemedelshalt, C, att gälla för exakt m 3. Hydratationsvärme (WC), kj/kg Semi_A Semi_B W_C beräknad 5 Figur 6. Ekvivalent tid, h Anpassning enligt ekv () av mätt hydratationsvärme för betong K656P. 9
11 En visuell kontroll att den beskrivna modellen fungerar nöjaktigt fås genom att rita upp mätta temperaturer och jämföra med beräknade temperaturer med framtagna modellparametrar. Detta visas i figur 7 för de bägge semi-adiabaterna. Som framgår av figuren ligger avvikelserna inom ca ºC för bägge semiadiabaterna. En jämförelse mellan beräkning (= anpassning) och mätning för semiadiabaterna är relevant för många tillämpningar, eftersom här använda semi-adiabater kan sägas simulera en representativ konstruktion för ett typiskt anläggningsbyggande. Betongtemperatur, C Betongtemperatur, C Semi-A T_ber 2 Semi-B T_ber tid, h a) Semi-adiabat A b) Semi-adiabat B tid, h Figur 7 Jämförelse mellan mätta och från utvärderingen beräknade temperaturer vid användning av respektive semi-adiabat för betong K656P. Krypning Kryptester för betongen sker genom pålastning i tryck vid åldrarna d, 3d och 7d. Belastningsnivån är ca 2 % av brottlasten. Förutom den belastade kroppen mäts deformationen för en obelastad provkropp, och i enlighet med normal definition på krypkompliansen, J[/Pa], uträknas den som differensen mellan belastad och obelastad provkropp, se figur 8, enligt ε ε J = 2 () σ σ = F/A (Ingen yttre last) ε ε 2 Figur 8 Principen för mätning av krypdeformationer
12 De utvärderingar som gjorts här för krypningen av betong K656P redovisas i figur 9. Figur 9 Total deformation, -2/Pa Tid efter gjtuning, d Utvärdering av krypningen för betong K656P d 3d 7d Beräknad Krypkurvorna i figur 9 översätts till ett s k relaxationsspektra (Jonasson, 994) som indata till programmet ConTeSt. Frirörelser För en temperaturbelastning som motsvarar en.7m vägg mäts deformationerna för provkroppen, och de rörelser man utvärderar är justerade med hänsyn till deformationsgivarnas egen rörelse vid variabel temperatur. Dessutom mäts rörelsen för en nära konstant temperatur. Med nära konstant temperatur avses att det aldrig går att undvika en mindre temperaturhöjning i en betongkropp av realistisk storlek pga den egenvärme som bildas. På detta sätt får man en uppfattning om rörelsen både vid nära konstant temperatur och för en temperaturvåg som liknar vad som sker i en verklig konstruktion. Utvärderingen av frirörelseförsöken visas i figur, där det framgår att man på detta sätt får en bestämning av både den fria temperaturrörelsen och den autogena deformationen, dvs den krympning som sker inne i en konstruktion pga självuttorkningen. Utvärderingstekniken finns detaljerat beskriven i Hedlund (2).
13 Deformation, ^ uppmätt autogen def. beräknad Ekvivalent tid, h Deformation,.^-6 25 autogen def. 2 uppmätt temp.-rörelse 5 beräknad Equivalent time, h a) Nära konstant temperatur b) Realistisk temperaturvåg Figur Utvärdering av frirörelser för betong K656P. Spänning vid fullständigt tvång Med en temperaturbelastning som motsvarar en.7m vägg mäts spänningen vid fullständigt tvång. Den svenska mätutrustningen utvecklades ursprungligen av Emborg (989) och en senare version har modifierats av Westman (999). Det resultat man här fick för betong K656P visas i figur. 4 Spänning, MPa 3 2 Spänningsriggen Beräknad Tid efter gjutning, h Figur Utvärdering av spänningar vid fullständigt tvång för betong K656P. Det vertikala streck som syns i figur till höger på bilden innebär inte att provkoppen gått till brott, utan att i detta fall har reglerutrustningen slutat att fungera vid denna tidpunkt. Därför genomfördes en uppsågning av provkroppen från spänningsriggen i fem 5 mm kuber, varav två belastades till tryckbrott och tre kuber spräcktes genom belastning med linjelaster med resultat enligt tabell 2. 2
14 Tabell 2 Provning av kuber tillverkade av provkroppen i spänningsriggen Recept SKANSKA K656P, 5 mm kuber Tryckhållfasthet, MPa Spräckhållfasthet, MPa Prov Prov Prov Medel Den rena draghållfastheten är enligt Betonghandboken - Material ca 7 % av spräckhållfastheten. Här har använts faktorn.85, vilket med resultaten i tabell 2 ger följande samhörande värden för kalibrering av draghållfasthetskurvan: fct = 3.75 MPa K656P: fcc = 6. MPa Det använda spännings-töjningssambandet i ConTeSt framgår av figur 2 (Jonasson, 994). Som figuren visar kan spänningskvoten, σ / fct, aldrig passera, medan töjningskvoten, ε m / ε, kan ha ett värde > vid beskrivning av ett dragbrott. Ett realistiskt brottkriterium för betong beskrivs med Maximal spänningskvot: ca.99 Maximal töjningskvot:. σ /f ct α ct ε m / ε Figur 2 Spännings-töjningssamband vid användning av programmet ConTeSt. De parametrar som beskriver betong K656P för att beräkna spänning leveras som en separat indatafil till programmet ConTeSt. Den som är detaljintresserad av en fullständig beskrivning av använda samband hänvisas till avsnitt 7.5 i Teknisk Rapport 2:4 från Luleå tekniska universitet, del D. 3
15 Referenser Betonghandbok - Material (997). Utgåva 2, Svensk Byggtjänst, Stockholm Ekerfors K (995) Mognadsutveckling i ung betong Temperaturkänslighet, hållfasthet och värmeutveckling. Avdelningen för konstruktionsteknik, Luleå tekniska universitet, Licentiatavhandling 995:34L, 36 sid. Emborg M (989) Thermal Stresses in Concrete at Early Ages. Luleå University of Technology, Doctoral Thesis 989:73D, 285 pp. Hedlund H (2) Hardening Concrete Measurements and Evaluation of Non-Elastic Deformation and Associated Restraint Stresses. Luleå University of Technology, Doctoral Thesis 2:25, 395 pp Jonasson J-E (984) Slipform construction calculations for assessing protection against early freezing. Swedish Cement and Concrete Research Institute, Fo/Research 4:84, Stockholm. Jonasson J-E (994) Modelling of Temperature, Moisture and Stresses in Young Concrete. Division of Structural Engineering, Luleå University of Technology, Doctoral thesis 994:53D. Jonasson J-E, Wallin K, Emborg M, Gram A, Saleh I, Nilsson M, Larson M och Hedlund H (2, rev 23) Temperatursprickor i betongkonstruktioner Handbok med diagram för sprickbedömning inklusive åtgärder för några vanliga typfall. Del D. Bakgrund och beskrivning av fallet vägg på platta. Luleå tekniska universitet, Teknisk rapport 2:4, 7 sid. Westman G (999) Concrete Creep and Thermal Stresses New Creep Models and Their Effects on Stress Developments. Luleå University of Technology, Doctoral Thesis 999:, 3 pp. 4
GJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA
GJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA Studier av sprickrisker orsakat av temperaturförloppet vid härdningen Jan-Erik Jonasson Kjell Wallin Martin Nilsson Abstrakt Försök med gjutning av konstruktionen vägg på platta
Läs merMätning och Modellering av Hållfasthetsoch Värme-utveckling för Betonger med Svenska Cement
T E K N I S K R A P P O RT Mätning och Modellering av Hållfasthetsoch Värme-utveckling för Betonger med Svenska Cement Jan-Erik Jonasson, Peter Fjellström Mätning och Modellering av Hållfasthetsoch Värme-utveckling
Läs merGJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA
FORSKNINGSRAPPORT GJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA Studier av sprickrisker orsakat av temperaturförloppet vid härdningen JAN-ERIK JONASSON KJELL WALLIN MARTIN NILSSON GJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA Studier av sprickrisker
Läs merCraX1 - Handboksmetoden
CraX1 Handboksmetoden 1(5) CraX1 - Handboksmetoden [SBUF-projekt nr 11238 med titeln Information om CraX1 - Handboksmetoden.] Det som kännetecknar CraX1 - Handboksmetoden är att det utvecklats en metodik
Läs merBetongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression
SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 2 Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression ICS 91.100.30 Språk:
Läs merCraX1 - Handboksmetoden
CraX1 Handboksmetoden 1(6) CraX1 - Handboksmetoden Ovanstående rubrik betecknar resultatet av SBUF-projekt nr 06087 med ursprungstiteln Handledning om gjutning av grova konstruktioner begränsning av temperaturrelaterade
Läs merBetong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet
Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet Ingemar Löfgren, FoU chef TCG & adjungerad professor Chalmers tekniska högskola Betongens tidslinje Blandning Gjutning Tillstyvnande
Läs merAvancerade metoder för planering och uppföljning av betongkonstruktioner
Avancerade metoder 1(7) Avancerade metoder för planering och uppföljning av betongkonstruktioner Slutrapportering av SBUF-projekt nr 11015 med rubricerad titel. Sammanfattning Aktuellt forskningsprojekt
Läs merBetong för industrigolv:
Betong för industrigolv: Senaste rön inom materialteknik Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group AB C.lab Blandning Gjutning Tillstyvnande & glättning Tidig hållfasthet 28-d Rivning & återvinning Betongens
Läs merSLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6a MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand Sprickor är en effekt av stor krympning Dr Mats Emborg
Läs merBetonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse
Betonggjutning i kall väderlek Temperaturens betydelse Betongens hållfasthetstillväxt Vid all betonggjutning är de närmaste timmarna och dagarna efter gjutningen avgörande för betongens hållfasthetstillväxt.
Läs merDOSERINGSRÅD MERIT 5000
DOSERNGSRÅD ANVÄNDNNG AV MERT 5000 BETONG TLLÄMPNNG AV SS-EN 206-1 OCH SS 13 70 03:2008. 1 nledning Merit 5000 är granulerad, torkad och mald masugnsslagg. Kraven i SS 13 70 03:2008 utgåva 4 punkt 5.1.6.
Läs merTEKNISK RAPPORT TEMPERATURSPRICKOR I BETONGKONSTRUKTIONER. Handbok med diagram för sprickriskbedömning inklusive åtgärder för några vanliga typfall
2:4 TEKNISK RAPPORT TEMPERATURSPRICKOR I BETONGKONSTRUKTIONER Handbok med diagram för sprickriskbedömning inklusive åtgärder för några vanliga typfall CraX Temperaturmax utan åtgärd kylning värmd motgjutning
Läs merFörord. Sollentuna i septemper 1997. Kjell Wallin, Peab Öst AB Projektledare
Förord Föreliggande projekt har genomförts på Peab Öst AB med stöd av externa medel från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF). Tre olika arbetsplatser har ingått i projektet med gjutningar under
Läs merKlimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group
Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group Betong som ett material Utvecklas gradvis (kontrollerbart) från flytande/plastisk till fast form däremellan
Läs merP-13-07. Studier av frysningsegenskaper hos betong från 1 BMA. Per-Erik Thorsell Vattenfall Research and Development AB, Civil Engineering.
P-13-07 Studier av frysningsegenskaper hos betong från 1 BMA Per-Erik Thorsell Vattenfall Research and Development AB, Civil Engineering Maj 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and
Läs merProvning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix
CBI UPPDRAGSRAPPORT P900734-B Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix www.cbi.se CBI Betonginstitutet Uppdragsrapport P900734-B Provning av tryckhållfasthet,
Läs merProvning av undervattensbetong med antiutvaskningsmedel Rescon T
Provning av undervattensbetong med antiutvaskningsmedel Rescon T Peter Skärberg 2017-11-23 Rapportnummer VRD-R40:2017 Sammanfattning Provning av Mapei AS antiutvaskningsmedel Rescon T (AUV) för gjutning
Läs merBetong Användning av EN i Sverige
SVENSK STANDARD SS 13 70 03 Fastställd 2002-02-01 Utgåva 2 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige Concrete Application of EN 206-1 in Sweden ICS 91.100.30 Språk: svenska Tryckt i mars 2002 Copyright SIS.
Läs merLösningar för undervattensgjutning. Presentationens innehåll. Betongindustri och UV-betong. Betongindustri och UV-betong
Presentationens innehåll Lösningar för undervattensgjutning Innehåll Kort om Betongindustri Erfarenheter från olika ar Lösningar för gjutning på frostfritt djup Lösningar för gjutning delvis under vatten
Läs merFörstudie avs. spänningsanalys och sprickriskberäkning i datorprogrammet Produktionsplanering Betong
ID: 13059 Förstudie avs. spänningsanalys och sprickriskberäkning i datorprogrammet Produktionsplanering Betong Slutrapport Marcin Stelmarczyk, The Green Dragon Magic Hans Hedlund, Skanska Sverige AB /
Läs merMATERIALLÄRA (VBM611)
LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson MATERIALLÄRA (VBM611) Laborationer ht 1 2013 Postadress Box 882, SE-251 08 Helsingborg Besöksadress Universitetsplatsen 2 Telefon dir 046-222
Läs merEXAMENSARBETE. Egenskaper för betong i ung ålder. Hållfasthets- och värmeutveckling. Ali Rasool Husain Ahmed Rasool Husain
EXAMENSARBETE Egenskaper för betong i ung ålder Hållfasthets- och värmeutveckling Ali Rasool Husain Ahmed Rasool Husain Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merBindemedlens inverkan på betongens uttorkning
Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Niklas Johansson Cementa AB Bindmedel för betong med vct 0,36 Bascement Floridacement Byggcement
Läs merNyheter inom betongforskningen
Nyheter inom betongforskningen nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement
Läs merBetonggjutning i kall väderlek. Ett häfte om temperaturens betydelse
Betonggjutning i kall väderlek Ett häfte om temperaturens betydelse Januari 07 Betongens hållfasthetstillväxt Vid all betonggjutning är de närmaste timmarna och dagarna efter gjutningen avgörande för betongens
Läs merBascement TEKNISK BESKRIVNING
TEKNISK BESKRIVNING Förord är en produkt som är anpassad till dagens högt ställda krav på ett hållbart samhällsbyggande. j Betong med ger en lägre CO 2 -belastning eftersom klinkerandelen kunnat reduceras.
Läs merEn ny algoritm för att beräkna tjälinträngning under periodiskt varierande klimatförhållanden. Stephen Burke Jesper Arfvidsson Johan Claesson
En ny algoritm för att beräkna tjälinträngning under periodiskt varierande klimatförhållanden Stephen Burke Jesper Arfvidsson Johan Claesson En ny algoritm för att beräkna tjälinträngning under periodiskt
Läs merHandledning version 1.0. Datorprogrammet BI Dry Handledning för framtagning av uttorkningsprognoser
Handledning version 1.0. Datorprogrammet BI Dry Handledning för framtagning av uttorkningsprognoser INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Allmänt 3 Generell teknisk bakgrund 3 Öppning av programmet/bakgrundsfönster
Läs merBetongprovning Hårdnad betong Tryckhållfasthet Omräkningsfaktorer
SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 4 Betongprovning Hårdnad betong Tryckhållfasthet Omräkningsfaktorer Concrete testing Hardened concrete Compressive strength Conversion factors ICS 91.100.30
Läs merDeformationsmätning vid pågjutning av plattbärlag. Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN
Deformationsmätning vid pågjutning av plattbärlag Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN Institutionen för Konstruktionsteknik Rapport Nr. 02:9 Betongbyggnad CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg,
Läs merProvläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 13 70 10 Fastställd 2002-03-22 Utgåva 1 Betongkonstruktioner Täckande betongskikt Concrete structures Concrete cover ICS 91.010.30 Språk: svenska Tryckt
Läs merBANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15
BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15 Upprättad av Fastställd av Håkan Karlén Susanne Hultgren
Läs merBestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver 1) Metodens användning och begränsningar. Princip
Utgivningsdatum: 0-0-03 SS-EN 697-5:005 Bestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver ) "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras
Läs merPROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK
PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK Manouchehr Hassanzadeh VATTENFALL RESEARCH AND DEVELOPMENT AB Rapportnummer U 09:135 2009-10-30 Provning av borrkärnor från Forsmark Från Rapportdatum Rapportnr Vattenfall
Läs mer1. Horisontella öppna vindsbjälklag alternativt svagt lutande öppna vindsbjälklag s.k. ryggåstak
1(13) Uppgifter som inhämtas från tillverkare eller leverantör av produkt med bestyrkta egenskaper Det är tillverkaren alternativt leverantören som ansvarar för riktigheten i underlaget. Observera att
Läs merInstrumentering och utvärdering av fullskaleförsök av betongplugg för slutförvar av kärnbränsle
Instrumentering och utvärdering av fullskaleförsök av betongplugg för slutförvar av kärnbränsle Kraftindustrins betongdag 2019-03-13 Richard Malm, Tekn. Dr KTH Royal Institute of Technology SWECO Energy
Läs merHans-Erik Gram
Proportionering och användning av krossat berg som ballast i betongproduktionen Hans-Erik Gram Innehåll Proportionering Indata Siktkurvan fördelar-begränsninger Kompaktdensiteten fördelar-begränsninger
Läs merIdealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.
Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell
Läs merTextilarmering, av Karin Lundgren. Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017.
Textilarmering, av Karin Lundgren Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017. 7.6 Textilarmering 7.6.1 Allmänt Textilarmering består
Läs mert = 12 C Lös uppgiften mha bifogat diagram men skissa lösningen i detta förenklade diagram. ϕ=100 % h (kj/kg) 3 (9)
1 (9) DEL 1 1. För att påskynda avtappningen ur en sluten oljecistern har man ovanför oljan pumpat in luft med 2 bar övertryck. Oljenivån (ρ = 900 kg/m 3 ) i cisternen är 8 m högre än avtappningsrörets
Läs merStommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat
Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad
Läs merFukttransport i vattenbyggnadsbetong
Fukttransport i vattenbyggnadsbetong Doktorandprojekt Martin Rosenqvist 2011.03.30 DAGORDNING EXAMENSARBETE KUNSKAPSLUCKOR DOKTORANDPROJEKT PLANERING DELSTUDIER 2 Fukttransport i vattenbyggnadsbetong Martin
Läs merPrognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.
1 Prognosverktyg för betong Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof. Presentationens innehåll Bakgrund TorkaS Korrigeringsfaktor vid lågt vct Produktionsplanering Betong
Läs merDimensionering av byggnadskonstruktioner
Dimensionering av byggnadskonstruktioner Välkommen! 2016-03-22 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Dimensionering av byggnadskonstruktioner Kursen behandlar dimensionering av balkar, pelare och
Läs merHampa som byggmaterial
Hampa som byggmaterial Resultat av forskningsarbete vid SLU och LTH Paulien Strandberg (f.d. de Bruijn) 17 september 2015 Degeberga Lite om mig MSc Architecture, Building and Planning Technical University
Läs merBetong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar
Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Vad är
Läs merBILAGA 1 INSTITUTIONEN FÖR MIKROELEKTRONIK CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA UTREDNING BETRÄFFANDE BRANDTEKNISK KLASS PÅ BÄRVERK (STÅL) 1. SAMMANFATTNING Beräkningar har utförts för en stålpelare i ett representativt
Läs merHans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram
Krympning, frostbeständighet och ASR vid användning av krossat berg som betongballast Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Krympning Enligt svensk standard 13 72 15 bestäms krympning på prismor
Läs merSS-EN 1992-1-2: Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner Del 1-2: Allmänna regler Brandteknisk dimensionering
SS-EN 1992-1-2: Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner Del 1-2: Allmänna regler Brandteknisk dimensionering 1(7) Docent Yngve Anderberg Fire Safety Design AB Malmö Inledning Eurokod 2, dimensionering
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av styvhetsmodulen hos asfaltbetong genom pulserande pressdragprovning Bituminous pavement and mixture. Determination of resilient modulus of asphalt concrete
Läs merLivens inverkan på styvheten
Livens inverkan på styvheten Sidan 1 av 9 Golv förstärkta med liv är tänkta att användas så att belastningen ligger i samma riktning som liven. Då ger liven en avsevärd förstyvning jämfört med en sandwich
Läs merStyrdiagram. ny alternativ metod för kontroll av överensstämmelse. Anders Lindvall Thomas Concrete Group, C-lab. E-post:
Styrdiagram ny alternativ metod för kontroll av överensstämmelse Anders Lindvall Thomas Concrete Group, C-lab E-post: anders.lindvall@c-lab.se Thomas Concrete Group Vårt fabriksnätverk Sverige: Thomas
Läs mer12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.
12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet
Läs merEnergieffektiv framställning av betong baserad på krossballast. Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta. MinBas-dagen 2009 SGU-Uppsala
Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta Cement och miljö Krossat berg är mera kantigt och flakigt än naturballast Betong blir
Läs merSVENSK STANDARD SS :2005. Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning. Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing
SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 4 Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing ICS 91.100.30 Språk: svenska Publicerad: mars
Läs merSVENSK STANDARD SS
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 13 70 03 Fastställd Utgåva Sida 2001-05-23 1 1 (12) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Betong Användning av EN 206-1
Läs merUttorkningsberäkning av betong med COMSOL
Uttorkningsberäkning av betong med COMSOL Magnus Åhs Praktik och teori Praktik mäta/registrera hur det blev? Mät uttorkning/hur torrt är det! Svårt! Teori räkna/förklara varför det blev så! Vi behöver
Läs merByggingenjörsprogrammet Högskolan i Halmstad Sektion för Ekonomi och Teknik Examensarbete 15hp VT Alexander Andersson.
Byggingenjörsprogrammet Högskolan i Halmstad Sektion för Ekonomi och Teknik Examensarbete 15hp VT 2012 Alexander Andersson 1 Fredrik Ljungberg Abstract The maturation of concrete is strongly affected
Läs merFuktmätning i betonggolv med pågjutningar
Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Bakgrund och syfte Fuktmätning i betonggolv med RF-metoden före mattläggning av fuktkänsliga golvbeläggningar är idag väletablerad. Metodiken togs fram i början
Läs merFuktmätning i högpresterande
YSC.1 betong Foto: JM Ibland hävdas det att det inte är nödvändigt att mäta fukt i högpresterande betong, eftersom det är självuttorkningen som bestämmer hur torrt det blir och inte vilka torkinsatser
Läs merLångtidsmätningar av töjningar. på Nya Årstabron till 2011
Långtidsmätningar av töjningar på Nya stabron 2008 till 2011 Stefan Trillkott Teknisk Rapport 2012:3 Brobyggnad 2012 ISSN 1404-8450 Brobyggnad KTH Byggvetenskap KTH, SE 100 44 Stockholm www.byv.kth.se
Läs meryttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -
B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten
Läs merTENTAMEN HF1006 och HF1008
TENTAMEN HF006 och HF008 Datum TEN 8 jan 08 Tid 8- Analys och linjär algebra, HF008 (Medicinsk teknik), lärare: Erik Melander, Analys och linjär algebra, HF008 (Elektroteknik), lärare: Marina Arakelyan
Läs merTENTAMEN HF1006 och HF1008
TENTAMEN HF006 och HF008 Datum TEN 6 mars 06 Tid 8:-: Analys och linjär algebra, HF008 (Medicinsk teknik), lärare: Inge Jovik Analys och linjär algebra, HF008 (Elektroteknik), lärare: Marina Arakelyan
Läs merNyheter inom betongområdet!
Nyheter inom betongområdet! Betong med mineraliska tillsatser Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Oskar Linderoth Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola
Läs merAckrediteringens omfattning för Vattenfall Research & Development AB, Betongprovning
Ackrediteringens omfattning för Vattenfall Research & Development AB, Betongprovning Ackrediterad verksamhet bedrivs vid laboratoriets permanenta provningslokaler i Älvkarleby samt som fältverksamhet.
Läs merCAEBBK30 Genomstansning. Användarmanual
Användarmanual Eurocode Software AB 1 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 TEKNISK BESKRIVNING...3 2 INSTRUKTIONER...4 2.1 KOMMA IGÅNG MED CAEBBK30...4 2.2 INDATA...5 2.2.1 BETONG & ARMERING...5 2.2.2 LASTER &
Läs merhttp://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Fastställd 2004-10-15 Utgåva 3 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige
Läs merDEFORMATIONER HOS HUSBYGGNADSBETONG
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial DEFORMATIONER HOS HUSBYGGNADSBETONG Inverkan av produktionsmetoder på elasticitetsmodul, krympning och krypning Bertil Persson Rapport TVBM-388
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.
Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa
Läs merUTTORKNI NGSPROGNOS FÖR BETONGKONSTRUKTI ONER MED TI LLGÄNGLI GA PROGNOSVERKTYG
ID: 12476. BERÄKNAD UTTORKNI NGSPROGNOS FÖR BETONGKONSTRUKTI ONER MED TI LLGÄNGLI GA PROGNOSVERKTYG En jämförande studie av likheter och skillnader för beräknat uttorkningsförlopp för några simulerade
Läs merSpännbetongkonstruktioner. Dimensionering i brottgränstillståndet
Spännbetongkonstruktioner Dimensionering i brottgränstillståndet Spännarmering Introducerar tryckspänningar i zoner utsatta för dragkrafter q P0 P0 Förespänning kablarna spänns före gjutning Efterspänning
Läs merManual BrdBtg10 BroDesign Betongdim
Sida1(35) 1 Allmänt... 3 1.1 Beräkningsgång... 4 1.2 Indatafiler... 5 1.2.1 [Snittkrafter].xml... 5 1.2.2 [Indatafil].xml... 5 1.2.3 Hantering av filer... 5 2 Indata... 6 2.1 Menyer... 6 3 Indata... 8
Läs merSpänning och töjning (kap 4) Stång
Föreläsning 3 Spänning och töjning Spänning och töjning (kap 4) Stång Fackverk Strukturmekanik FM60 Materialmekanik SMA10 Avdelningen för Bggnadskonstruktion TH Campus Helsingborg Balk Ram Spänning (kraftmått)
Läs mer(RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet
(RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola RBK-AUKTORISERAD FUKTKONTROLLANT 2011 / 2012 160 mm, enkelsidig
Läs merBeräkning av sprickbredd. för konstruktioner utsatta för tvångskrafter
Beräkning av sprickbredd för konstruktioner utsatta för tvångskrafter Betonggolv är exempel på en konstruktionstyp där tvångskrafter kan leda till en oacceptabel sprickbildning (se figur 1), vilket inte
Läs merTemperaturreglering. En jämförelse mellan en P- och en PI-regulator. θ (t) Innehåll Målsättning sid 2
2008-02-12 UmU TFE/Bo Tannfors Temperaturreglering En jämförelse mellan en P- och en PI-regulator θ i w θ θ u θ Innehåll Målsättning sid 2 Teori 2 Förberedelseuppgifter 2 Förutsättningar och uppdrag 3
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Torsten Sjögren 2015-09-25 3P05868 1 (8) SP Bygg & Mekanik 010-516 52 49 Torsten.Sjogren@sp.se
Kontaktperson Torsten Sjögren 2015-09-25 3P05868 1 (8) SP Bygg & Mekanik 010-516 52 49 Torsten.Sjogren@sp.se Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse Frösundaleden 2 169 99 STOCKHOLM SLUTRAPPORT (Ref. nr.
Läs merSBUF - Projekt 11 456 Blåsbildning på broar
SBUF - Projekt 11 456 Blåsbildning på broar Sammanfattning Överbyggnader av brodäck har från tid till annan blivit föremål för blåsbildning. Orsaken till en över tid ökande blåsbildning har sin troliga
Läs merBetong- och armeringsteknik
Betong- och armeringsteknik Idag: Betong- och armeringsteknik Kapitel 16 26 16. Hantering av betong 17. Gjutning, bearbetning och ytbehandling 18. Betongens tillstyvnande och hårdnande 19. Efterbehandling
Läs merAckrediteringens omfattning
Ackrediterad verksamhet bedrivs vid laboratoriets permanenta provningslokaler i Älvkarleby samt som fältverksamhet. Metoder som även bedrivs i fält är markerade med kursiv stil. Förändringar är markerade
Läs merNyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar
Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement
Läs merSLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6b MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast Dr Hans-Erik Gram Projektledare FoU Cementa
Läs merWilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merMer om slumpvariabler
1/20 Mer om slumpvariabler Måns Thulin Uppsala universitet thulin@math.uu.se Statistik för ingenjörer 4/2 2013 2/20 Dagens föreläsning Diskreta slumpvariabler Vilket kretskort ska man välja? Väntevärde
Läs merFÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING
2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77
SVENSK STANDARD SS 14 23 77 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 4 Rostfritt stål SS-stål 23 77 Stainless steel SS steel 23 77 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in
Läs mer25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning
25% Undervisning Gotland 25% Forskning 50% Konstruktör Fulltofta Trädpromenad Ljunghusen Veberöd Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond Putsen utsetts för både rena drag- och tryckspänningar samt böjdragspänningar
Läs merVideoförstärkare med bipolära transistorer
Videoförstärkare med bipolära transistorer IE1202 Analog elektronik - Joel Nilsson joelni at kth.se Innehåll i 1 Första försöket 1 1.1 Beräkningar....................................... 1 1.1.1 Dimensionering
Läs merT / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merProvning av spännarmerade plattbärlag. Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN
Provning av spännarmerade plattbärlag Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN Institutionen för Konstruktionsteknik Rapport Nr. 02:16 Betongbyggnad CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige
Läs merEXAMENSARBETE. Undvikande av sprickor i industrigolv. Metodutveckling. Joakim Bylund. Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik
EXAMENSARBETE Undvikande av sprickor i industrigolv Metodutveckling Joakim Bylund Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Läs merIngjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering. Sensobyg delprojekt D4
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering Sensobyg delprojekt D4 Lars-Olof
Läs merDIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP
DIFFERENTIALEKVATIONER INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner ORDINÄRA DIFFERENTIAL EKVATIONER i) En differentialekvation
Läs merExperimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband
Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska
Läs merPraktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare
SPICE-parametrar för halvledare IH1611 Halvledarkomponenter Ammar Elyas Fredrik Lundgren Joel Nilsson elyas at kth.se flundg at kth.se joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Shaho Moulodi moulodi
Läs merKarlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s
Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39
Läs merHållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov
Hållfasthetslära Lektion 2 Hookes lag Materialdata - Dragprov Dagens lektion Mål med dagens lektion Sammanfattning av förra lektionen Vad har vi lärt oss hittills? Hookes lag Hur förhåller sig normalspänning
Läs merAntiutvaskningsmedel VV Publ 2002:50 1. Publ 2002:50
Antiutvaskningsmedel VV Publ 2002:50 1 Publ 2002:50 Antiutvaskningsmedel VV Publ 2002:50 2 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2002-06 Publikation 2002:50 Upphovsman (författare, utgivare) Enheten för
Läs mer