Fisknätet. En handlingsplan för läs- och skrivutveckling

Transkript

1 Fisknätet En handlingsplan för läs- och skrivutveckling Parkskolan okt, 2014

2 Fisknätet Syftet med fisknätet är att effektivt samordna skolans resurser i en gemensam satsning med tydligt riktade mål. Målet med planen är att starta redan i förskolan med att uppmuntra och ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för den språkliga världen. Vi vill också fånga in alla elever i ett tidigt skede, så att de kan simma genom fisknätet med tillräckligt goda kunskaper i läsning och skrivning. Våra specialpedagoger samarbetar med personal från förskolan till år 6 och kan bland annat introducera alternativa verktyg för de elever som behöver extra stöd i sin läs- och skrivutveckling. Målet är att barnet själv ska arbeta med verktygen i klassrummet. Program som kan användas som komplement är: Amis, Inläsningstjänst, Lexia, Stava rex, Vital, Vitex, Visa ord, Gustavas ordbok och Spell right. Förskolan/skolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Vi har en Plan för flerspråkiga barn/elever på Parksförskola/skola (se bilaga) som är en arbetsplan för att tydliggöra läroplanens mål gällande de flerspråkiga barnen/eleverna. Forskning har visat att de lärare som noga följer sina elevers läsutveckling med formella och informella metoder är mer framgångsrika än lärare som inte ägnar tid, engagemang och kraft åt detta (Lundberg, 2003).

3 Lästräning lika viktigt som idrottsträning (Johan Unenge, Artikel i nättidningen Litteratur Magazinet) För en sådär hundra år sedan kom folkrörelserna igång. Man skulle sluta dricka, börja läsa och ut och idrotta. Så här ett sekel senare, känns det som idrottsrörelsen har lyckats bäst. Alla rör på sig. Och de som inte rör på sig, går med en gnagande känsla av att de borde. Kanske hänger det lite ihop med vårt ungdomsideal. Orka hur länge som helst. Pension vid 75. Jag läste om ett antal storchefer i Sverige. De hade en sak gemensamt. De sprang maraton och åkte vasaloppet. Ingen trött golf här inte. I artikeln drogs paralleller till karaktär och uthållighet på alla områden, typ. Och korpidrotten lever på sena kvällar och tidiga morgnar. Flera av mina kompisar pratar om sin PT. Någon som tar hand om deras kropp på ett personligt och vetenskapligt plan. När jag växte upp kostade en piggelin 50 öre och ville man spela fotboll så blev det på gården. Nu organiseras fyraåringar. Att börja på hockey och vara åtta år kan man glömma. "Han ligger efter med skridskoåkningen" blir svaret. Och de allra flesta föräldrar accepterar spelreglerna. Idag är det självklart att man skjutsar sina barn till träningen. En del med drömmen om att det sitter en blivande världsmästare i baksätet. En del säjer det till och med rätt ut. Och uteblir man från träningen kanske man inte får spela matchen på helgen. Det har många barn fått erfara. Disciplin och karaktär. Till och med skoltrötta skejtare gör sina invecklade flippar tills de sitter [...] Men hur gör vi med läsning?" Och en sak tycks alla vara övertygade om: Träning ger färdighet. Det där tragglandet. Om det så är hundratals varv runt på en hästrygg eller zickzackande mellan ett oändligt antal koner. Till och med skoltrötta skejtare gör sina invecklade flippar tills de sitter. En tränare vet vad som krävs. Även när övningarna inte självklart går att koppla till slutmålet att vinna. Men

4 hur gör vi med läsning? När barnen är små är det självklart att läsa sagor. Jag började innan de kunde prata. Plötsligt börjar barnen skriva bokstäver, sitt namn, läsa på skyltar. Högläsningen är inte längre samma sak. Barnet kan ju själv. Och skolan tar ju hand om svenskundervisningen. Och äntligen kan man se på ett helt teveprogram. Där händer något. Den där kopplingen mellan övning och färdighet verkar helt bortblåst. För det är också i den vevan som det börjar dra iväg. De som övar, och öva betyder egentligen bara att fortsätta läsa böcker på egen hand, drygar sakta ut sitt försprång. De andra, och det är de som är problemet, blir bara fler och fler. Har man fyra timmar svenska i veckan räcker inte det för att hålla jämna steg med de som lästränar. Och träna när det gäller läsning är nöjesläsning. Att välja mellan tusentals spännande roliga, läskiga berättelser i ett bibliotek som lånar ut böcker gratis. What s stopping you? Det finns en tydlig koppling mellan läsförståelse och resultat i de allra flesta skolämnen" Idag är de flesta forskare överens om att det finns en tydlig koppling mellan läsförståelse och resultat i de allra flesta skolämnen. Det är helt enkelt så att många barn sitter och kliar sig i huvudet inte fattar vad de läser när Pär och Pål ska bygga ett staket runt ett hus som är fyra gånger fem meter. Det är inte matten som är problemet utan svenskan. Men det är ju inte så konstigt om man aldrig läser. Språk är makt. Den som kan uttrycka sig får inflytande. Om samma engagemang som man kan finna runt idrottsarenor fanns i barns läsning skulle läslusten inte halverats på fem år som medierådet redogjorde för nyligen. Vi kan inte lita på att skolan ska göra jobbet. Det är dags för alla föräldrar att stretcha och gå in och röra runt i barnens bokhyllor. De flesta barn blir ju inte fotbollsproffs och nöjer sig efterhand med att bli åskådare. Jag tror det finns mer att göra för att våra barn inte ska hamna på läktarplats i livet. Johan Unenge

5 Råd och information till föräldrar Prata och läs med ditt barn så ofta du kan. Lässtunder tillsammans spelar en mycket stor roll för barnets framtida läsning. Fortsätt med lässtunder även när barnet själv börjat läsa och se det som en trevlig stund tillsammans. Man kan t ex turas om att läsa och låta barnet läsa bitvis när barnet kan läsa. Låt barnet umgås med böcker och andra texter så ofta det är möjligt och samtala om innehållet. Ta med barnet till bibliotek från tidig ålder. Genom påverkan kan man skapa läslust. Den vuxnes inställning till böcker och läsning spelar stor roll. Eleven behöver massor med uppmuntran och stöd från sin närmsta omgivning under sin läsutveckling. Föräldrar och lärare har ett gemensamt ansvar för elevens läsinlärning. Under läsåret 14/15 fortsätter vi i F-6 att jobba extra med läsning. Vi jobbar med lässtrategier på olika sätt, bl. a med En läsande klass där ni kommer att möta figurerna Vi förbereder Texten gör dig Vi reder ut nya Fångar in det Texten påverkar oss för läsningen. nyfiken. ord och begrepp. som har lästs. oss, hur kändes det att läsa den här boken?

6 Så skapar vi en lyckad läsutveckling (Nya språket lyfter, skolverkets diagnosmaterial) Den pedagogiska miljön är av största vikt för elevens läs- och skrivutveckling. Eleven behöver ges förförståelse, varierad litteratur samt tillfällen att samtala om böcker och texter. Förförståelse: Eleven behöver ges förförståelse inför alla nya texter. Elever behöver olika mycket förförståelse. Genom att t ex studera bilder, läsa baksidestext, förklara ord och begrepp skapas en förförståelse. Det är också viktigt att jämföra med tidigare lästa texter för att reflektera och knyta egna erfarenheter till textens innehåll. Eleven behöver även få uppleva läsningen på flera olika sätt och få använda sig av alla sinnen för att optimera förförståelsen. Samtal: Att samtala och kunna vara en aktiv samtalsdeltagare har stor betydelse för utveckling av förmågan att läsa och skriva. Eleven måste ges tid att diskutera texter och böcker tillsammans med pedagogen. I diskussionen kan pedagogen uppmärksamma elevens kroppsspråk och ansiktsuttryck för att utläsa om eleven hänger med och har förstått en text. Det är också betydelsefullt att eleven får stöd genom samtal om texternas innehåll för att kunna utveckla ett rikt ordförråd samt olika läs- och skrivstrategier. Tyst läsning: Tyst läsning måste kompletteras av andra mer effektiva former för att utveckla elevens läsförmåga. Det är främst de starka läsarna som gynnas av tyst läsning. Den lässvaga eleven har större nytta av att öva på vägledd högläsning på anpassade texter. En anpassad text är en text där 90 % av orden är kända för eleven. Varierad litteratur: Eleven måste få uppleva olika typer av litteratur, t ex skönlitteratur, faktatexter, tidningar, broschyrer, kataloger osv. Observationspunkter: Observationsmaterialet synliggör elevens framsteg och åskådliggör för läraren hur undervisningen ska anpassas utifrån varje enskild elevs behov. Det är viktigt att läraren analyserar sin undervisning för att säkerställa att undervisningen ligger på rätt nivå och anknyter till elevens intressen och förkunskaper.

7 Förskolan I förskolan läggs grunden för ett livslångt lärande. Språk och lärande hänger samman liksom språk och identitetsutveckling. Vi i förskolan lägger stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntrar deras nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn utvecklar sitt språk genom att dela sina upplevelser och uppfattningar med andra, alltså genom att använda språket för att kommunicera. Om barnen får många chanser i förskolan att i språklekar upptäcka språkets formsida, dvs. se på språket ur ett annat perspektiv, så har de fått en förberedelse för läs- och skrivinlärningen. Barnen blir språkligt medvetna och kan skilja mellan vad som menas och vad som yttras, mellan form och innehåll. Språket blir till objekt för reflektion! Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner (Lpfö reviderad 2010).

8 Så här arbetar vi i förskolan: Språkutvecklande samtal Ett utvecklande samtal skall alltid ge vissa utmaningar och ligga snäppet över barnens nivå för att vara utvecklande. Pedagogerna har samma förväntningar på de flerspråkiga barnen som på de enspråkiga barnen. För att samtalet ska bli språk- och kunskapsutvecklande baseras det på barnets intresse och nyfikenhet. Genom att ställa öppna frågor/följdfrågor för samtalet vidare, t ex: Berätta vad du lärt dig/vad du gjort? Vad vill du berätta för oss? Det där lät intressant, kan du berätta en gång till, vad hände sen? Berätta lite mer! Vad menar du? Hur tänkte du nu? Vill du berätta för mig..? Hur gjorde du? Leken som språkutvecklare Att leka är att lära Leken är grunden för allt lärande och har en central plats i det dagliga arbetet på förskolan. Det är viktigt att barnen har inflytande och att det är ett tillåtande klimat så att leken utvecklas och fortgår i relationer med varandra. Det är i leken barn tränas i att samspela och kommunicera med andra och sig själva. På det sättet blir leken som ett växthus för utforskande, upptäckande, föreställningsförmåga, tänkande, språk och kommunikation. (Kärnämnen i Förskolan:2012 Barbro Bruce/Bim Riddersporre)

9 Språklekar Det ska vara skoj att leka med språket! Vi leker med språket ofta så att barnen vet om att språklekar ingår i vardagen och tar tillvara på alla situationer för detta. Språkutveckling sker i ett sammanhang i Samspel(funktion)-Grammatik(form)-Ordförråd(innehåll). Vi arbetar med ett språkutvecklande arbetssätt där vi använder t.ex. TAKK(tecken som alternativ kompletterande kommunikation) Ex. fingerlekar, ramsor, rim, sånger, lyssnaövningar och språkljudsövningar Högläsning, berättande och barnböcker I förskolans dagliga verksamhet är högläsning och berättande en viktig del i det språkutvecklande arbetet. Högläsning främjar ordförråd, utökar förmågan till empati, stimulerar fantasin, tillåter barnet att skapa identifikationsobjekt, det skapar gemenskap och trygghet kring själva högläsningen eller berättandet. Genom att lyssna till berättelser får barnet också lära sig hur en berättelse är uppbyggd med en början, mitten och slut. Böckerna som finns på förskolorna fyller olika syften, allt från faktaböcker, pekböcker, ordböcker till sagoböcker och kapitelböcker. Att böcker från olika länder och på olika språk finns i förskolan förstärker flerspråkigheten och kunskapen om världen. Böckerna stärker barnens identitet och skapar nyfikenhet på allt som är nytt. Vi har tillgång till skolbiblioteket, skolbibliotekscentralen och stadsbiblioteket där vi kan låna böcker.

10 Förskoleklass- åk 6 Genom undervisning i ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer. Söka information från olika källor och värdera dessa. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av åk 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommunicera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter (LGR 2011). Kunskapskrav för betyget E i slutet av åk 6 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen (LGR 2011).

11 Arbetssätt i förskoleklass- åk 3 Vi har schemalagd lästid under dagen Använda gemensam läsning som utgångspunkt för frågor, samtal och diskussioner om innehållet Arbeta medvetet med rim, ramsor, språklekar, rytmer och sånger Leka och laborera med bokstavsformerna för att främja skrivriktningen Vi vuxna ska använda små bokstäver när vi skriver med och till eleverna Använda berättelseböcker där eleverna skriver olika typer av texter där vi sedan kan följa deras skrivutveckling Systematiskt arbeta med lässtrategierna Skapa en inbjudande läsmiljö för våra elever med ett rikt urval av skönlitteratur och göra regelbundna besök på bibliotek Koppla skrivandet till t ex. bild, poesi, drama eller musik Informera på föräldramöte om vikten och glädjen av att kunna läsa och att hjälpa till med bra lästips Uppmuntra elever att läsa för varandra Varje år uppmärksammar vi barnboksveckan Träna berättande och återberättande av händelser och sagor Eleverna använder datorn i sin läs- och skrivutveckling

12 Målsättning och arbetssätt i åk 4-6 Kontinuerlig lästräning Informera om och besök på huvudbiblioteket, med bokprat och rundvandring en gång per år. Regelbundna besök på skolans bibliotek Använda gemensam läsning som utgångspunkt för frågor, samtal och diskussioner om innehållet Ha muntliga och skriftliga bokredogörelser Träna på att läsa högt för andra (t ex. bokcirklar, läsgrupper) med efterföljande bokdiskussion/ recension Genomföra intensivläsningsperioder med både skönlitteratur och faktaböcker Varje år uppmärksammar vi barnboksveckan Lyssna på radioteater, exempelvis adventskalendern Ge respons på barnens berättande texter