Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad"

Transkript

1 Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad Tematiska PM Befolkningsstrategi

2 Uppdragsbeskrivning En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till en fördjupad översiktsplan. Det är av största intresse att det finns ett helhetsperspektiv och en samsyn. För att kunna påbörja sådana diskussioner behöver man dock tydliggöra planeringsförutsättningarna inom olika sektorsintressen. Arbetet med att insamla kunskapsunderlag från olika sektorer sker genom ett antal tematiska PM. Dessa redogör kortfattat för nuläget samt pekar på väsentliga framtidsfrågor som har betydelse för hur den fördjupade översiktsplanen formuleras. Detta tematiska PM belyser Landskronas befolkningsstruktur samt hur befolkningens behov ser ut i dag och i framtiden. PM:et har tagits fram av en Eivor Johansson - Strategiavdelningen, Mattias Wald - Utbildningsförvaltningen, Jerry Karlsson Omsorgsförvaltningen, Mikael Lindberg Individ- och familjeförvaltningen, Tomas Johansson Utbildningsförvaltningen. 2

3 Geografisk avgränsning 3

4 Sammanfattning Landskrona har en hög andel flerfamiljshus och få ägda lägenheter. Den centrala delen av staden domineras helt av hyresrätter. Genom nyproduktionen sker en långsam utjämning av ägarstrukturen. Befolkningen har under 2000-talet ökat med cirka en procent om året. Genom inflyttningen har befolkningens medelålder sjunkit. Då inflyttningen framför allt skett till de centrala delarna av staden är antalet unga och barn högt här, och framför allt i områdena Öster och norra delen av Föreningsgatan. De äldre utgör en stor andel i andra områden såsom Strandvägen, Borstahusen, V. Fäladen och i synnerhet i Nyhamn. Flyttfrekvensen är påfallande hög i vissa delar av staden. En del kvarter har tillika ett inflyttningsunderskott från övriga staden. Inflyttningen sker framför allt från övriga Sverige och från utlandet. Kombinationen av låg förvärvsfrekvens och låg inkomst i tillsammans med hög omflyttning och låg inflyttning av individer som känner till kvarteren, är indikatorer på att här finns bostäder som är mindre attraktiva. Befolkningsökningen fram till år 2030 kan komma att öka med mellan cirka och invånare. För att tillgodose behovet av bostäder behöver bostadsproduktionen öka från cirka 90 per år till storleksordningen årligen. Behovet av särskilt boende för de äldre kommer att öka kraftigt runt år till 3 Antalet äldreboenden kan behöva utökas med två till tre. Emellertid beror behoven också på i vilken omfattning som seniorbostäder och trygghetsbostäder produceras. Kapaciteten för undervisning kommer också att behöva öka med motsvarande 2 skolor. Huruvida detta ska tillgodoses med två traditionella skolor eller i mindre enheter som kombineras med annan verksamhet bör bli föremål för överväganden. Behovet av utökad kapacitet beror dels på en förväntad ökning av andelen barn och unga dels på grund av de reformer som har införts de senaste tio åren inom förskolan. Skola/förskola bör bli en strategisk faktor vid planering av staden. Olika gruppers behov och önskemål kan sammanfattas på följande sätt - Friliggande villor är ett starkt önskemål bland dem som står i tomtkön - Barnfamiljer efterfrågar i stor omfattning småhus och flyttar dit sådana byggs. - Seniorboenden och trygghetsboenden efterfrågas av den generation som i stor utsträckning bott i småhus. - Ungas behov av mindre hyresrätter tillgodoses idag. - Boenden för personer med funktionsnedsättning får kontinuerligt bevakas. - Blandad bebyggelse motverkar segregation. 4

5 1 Stadens bostadsstruktur Landskrona hade år 2010 drygt bostäder enligt SCBs kalkylerade bostadsbestånd. Staden har en hög andel bostäder i flerfamiljshus med 65 procent sådana bostäder. Malmö är den enda kommun i Skåne som har markant större andel. Hyresrätterna dominerar kraftigt i de centrala delarna av staden och är den enda upplåtelseformen i Sandvången och N om Ringvägen, förutom de atrium- och radhus som ligger längs Helsingborgsvägen. Den geografiska fördelningen av hyresrätter och äganderätter framgår av kartan i bilaga 1. Den årliga nyproduktionen av bostäder har sedan år 2002 varit cirka 90 bostäder i genomsnitt. Cirka 70 procent av dessa har varit bostads- och äganderätter. Nyproduktionen av bostäder har således gått i riktning mot större andelar ägda bostäder och småhus. Effekten på bostadsbeståndets sammansättning blir märkbar först på sikt. Nyproduktionen av bostäder Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Summa Trots en måttlig bostadsproduktion har inflyttnignen varit relativt omfattande vilket medfört att antalet invånare per bostad har ökat sedan 1990-talet. En utveckling som staden delar med övriga Skåne. Kvoten har ökat från 1,98 invånare per bostad till 2,08 på tio år. 5

6 2 Befolkning Den sista juni 2011 uppgick befolkningen till invånare. Cirka bor inom det område som berörs av den fördjupade översiktsplanen. Fördelningen i de olika delarna av staden framgår av tabellen nedan. Område Antal invånare Södra innerstaden Norra innerstaden Öster Väster Strandv. o Bostahusen V. Fäladen Karlslund + Nyvång o Esperanza Innanför Ringvägen Föreningsgatan N sidan Örja 248 Åldersfördelningen i staden Åldersfördelningen i tätorten Landskrona skiljer sig påtagligt från byarnas. Framför allt bor här färre barn (1-15 år), fler ungdomar och unga vuxna (16-24 år) och färre i de familjebildande åldrarna (25-39 år). Inslaget av unga är påfallande. Här bor t.ex. fler åringar än åringar. Åldersfördelningen skiljer sig också mellan de olika stadsdelarna inom tätorten Landskrona. Andelen barn är relativt hög i områdena Öster, Pilåkern-Kopparängen och N sidan av Föreningsgatan. Här bor också en låg andel äldre människor. Det omvända förhållandet råder i områdena Strandvägen-Borstahusen och V. Fäladen. Här bor en låg andel barn och unga medan andelen äldre är hög. De områden som har en åldersfördelning som ligger nära genomsnittet i staden är S. Centrum, Väster och S om Ringvägen. 6

7 Andelar i resp. åldersgrupp i olika delar av Landskrona S Cen t Pilåk- Koppa r S om Ring v Före n N sid N Cent Öste r Väste r Strv Borst V Fälad Esper Örj a Total t 0-5 7,1 6,9 10,2 6,4 4,6 3,9 5,9 10,4 5,2 11,1 7,1 6, ,1 9,8 12,5 8,3 9,4 7,3 12,1 12,9 8,1 11,8 10,5 9, ,2 4,6 3,8 2,9 3,8 2,7 4,0 3,1 3,9 3,1 4,1 3, ,7 10,8 12,1 10,8 5,0 4,9 5,7 9,9 8,7 12,9 7,8 9, ,1 20,9 23,3 19,9 8,8 12,4 14,3 23,7 16,7 24,6 20,1 18, ,1 28,0 29,9 30,4 36,5 33,1 38,8 23,1 33,3 28,9 39,5 31, ,4 12,4 5,8 13,1 22,2 23,8 12,1 10,1 16,4 5,6 9,5 13, ,2 6,7 2,6 8,2 9,7 11,9 7,0 6,7 7,5 2,0 1,4 6, ,0 Centrala staden Andelen förvärvsarbetande och medianinkomsten är i de centrala delarna huvudsakligen lägre än i andra delar av staden. Se bilaga 2 och 3. Flyttfrekvensen är påfallande hög i vissa delar av centrum. En del av kvarteren har tillika ett inflyttningsunderskott från övriga staden. Inflyttningen sker framför allt från övriga Sverige och från utlandet. Kombinationen av låg förvärvsfrekvens och låg inkomst i tillsammans med hög omflyttning och låg inflyttning av individer som känner till kvarteren, är indikatorer på att här finns bostäder som är mindre attraktiva. Dessa förhållanden kommer att utvecklas närmare i en särskild rapport senare i höst. Arbetspendling Pendlingen mellan de skånska städerna på Skånes västkust ökar kontinuerligt. Till Landskrona pendlar dagligen cirka personer och antalet Landskronabor som pendlar till annan kommun uppgår till Till detta ska lägga de cirka 500 som arbetar i Danmark. Migrationen belyses i annan delrapport. 3 Befolkning 2030 Sedan många år har det pågått en koncentration av befolkningen i riket till de tre storstadsregionerna samtidigt som befolkningen fortsätter att minska i de mindre regionerna. Denna utveckling kan förväntas fortsätta. I Landskrona ökade befolkningen med cirka en procent årligen mellan åren 2000 och Ett av flera framtida scenarier kan vara att befolkningen fortsätter att växa i samma takt. Det skulle innebära att antalet invånare år 2030 kommer att uppgå till cirka invånare. Emellertid beräknar Region Skåne att befolkningen ökar något långsammare under de kommande tio åren jämfört med under de allra senaste. Detta gäller i synnerhet för sydvästra Skåne, men även för nordvästra. Ökningen bedöms bli drygt hälften så stor som under de senaste åren. Framför allt är det inflyttningen från utlandet som bedöms bli lägre än under perioden Utflyttningen till utlandet bedöms däremot fortsätta att öka. En tendens i denna riktning har vi kunnat se under de senaste åren även i Landskrona. 7

8 För Landskronas del där invandringen från utlandet varit omfattande under senare år kan detta nya migrationsmönster påverka befolkningsutvecklingen. Med ett antagande om en befolkningsökning på 0,6 procent årligen stannar antalet invånare år 2030 på cirka Med dessa två scenarier kan fördelningen på olika åldersgrupper bli följande år Man kan förvänta att den kraftigaste befolkningsökningen kommer att ske under den första halvan av perioden. Antal invånare och framskrivning per åldersgrupp Årlig ökning 0,6% Årlig ökning 1% Ålder 2010 Antal 2030 Ökn. Antal Antal 2030 Ökn. Antal w Summa Sådana beräkningar bör betraktas som tänkbara scenarier. Den faktor som påverkar befolkningsutvecklingen mest är flyttningen till och från utlandet och denna styrs i hög grad av händelseutvecklingen i andra länder. Scenarierna ger framför allt underlag för handlingsberedskap när det gäller bostäder och kommunal service. 4 Behov av bostäder och skolor 2030 Antalet invånare per bostad uppgår idag till 2,08 dvs. samma som genomsnittet i Skåne. Med samma täthet av bostäder i relation till befolkningens storlek skulle antalet bostäder behöva öka under perioden fram till 2030, med respektive om befolkningen ökar med 0,6 procent respektive en procent. Detta innebär en produktion av 125 respektive 225 bostäder årligen. Under de senaste tio åren har den årliga nyproduktionen uppgått till knappt 90 bostäder per år och sedan 1991 till 93 per år. 8

9 Den förväntade fortsatta inflyttningen till V Skåne kräver således att takten i bostadsproduktionen ökar. Även vid en måttlig ökning i Landskrona på 0,6 procent, d.v.s. mindre än vad vi sett under de senaste åren, behöver bostadsproduktionen öka med 25 procent för att invånarantal och bostadsproduktion ska hålla jämna steg. Vid en fortsatt ökning av invånarantalet i samma takt som hittills behöver bostadsproduktionen mer än fördubblas. Erfarenheterna hittills visar att även vid en måttlig nyproduktion av bostäder ökar befolkningen. Flyttningens volym påverkas på kort sikt endast i begränsad utsträckning av om nya bostäder byggs. Däremot påverkar nyproduktionens inriktning och bostadsbeståndets sammansättning vilka som flyttar till och från staden. Vi har under en följd av år haft en utflyttning av t.ex. invånare i familjebildande åldrar som efterfrågat småhus som inte kunnat tillgodoses. Behov av bostäder för äldre De stora behoven på grund av demografiska förändringar kommer att uppstå under åren strax efter Det är då som de stora årskullarna som nu är mellan 61 och 68 år kommer upp i 80-årsåldern och ett mera allmänt behov av särskilt boende inträder. Det är således under perioden mellan 2020 och 2030 som de stora kapacitetskraven kommer att ställas på äldreomsorgen i Landskrona. De överslagsvis gjorda beräkningarna ovan ger vid handen att de äldre kommer att öka, såväl i antal som i andel av befolkningen. Under förutsättning att samma andelar av de olika åldersgrupperna är i behov av särskilt boende som nu är fallet, så kan behovet av platser öka med mellan 100 och 150 beroende på hur kraftigt befolkningen ökar. Översatt till äldreboende (särskilt boende) handlar det om två á tre stycken om vardera 45 platser. Behov av skolor Skola och barnomsorg, både kvalitet och tillgång till, spelar en stor roll vid val av bostadsort. För att som stad kunna växa är det en stark fördel att satsa på dessa verksamheter. Landskrona har flera kvalitativt goda skolor och förskolor. I princip alla skolor i Landskrona ligger betygsmässigt på rikssnittet eller över. Det finns dock fortfarande många utmaningar kvar att arbeta med. Den fysiska miljön kring verksamhetslokalerna spelar en viktig roll. Miljön och lokalerna ska se fräscha ut, och sända en signal om att staden satsar på verksamheten. Utbildningsförvaltningen arbetar kontinuerligt med att utveckla och förbättra miljön på stadens förskolor och skolor. Vid byggnation och renovering är det viktigt att skapa olika typer av lokaler men även lokaler som går att nyttja till olika verksamheter, dvs flexibelt nyttjande. Det kan vara behovet av förskola och skola som växlar över tid. Det är även angeläget att vid planering ta hänsyn till var övrig service finns, exempelvis omsorgsförvaltningen, för att underlätta och minska mattransporter osv. Skolan/förskolan bör också placeras strategiskt. Både med hänsyn till närhetsprincipen, men även i stråk för att kunna komplettera exempelvis kollektivtrafik, gång och cykelvägar, samt befintliga eller nya idrottsplatser. Det handlar till stor del om att se skola/förskola som en naturlig och viktig del vid planering av områden. Det finns olika sätt att skapa nya verksamhetslokaler. Alla barn är olika och valfriheten ska understödjas. Det innebär att skolor måste planeras och utformas på olika sätt, för att skapa 9

10 valmöjligheten och tillgodose efterfrågan. Det bör inte bara finnas stora skolor utan även några mindre. Vid en utbyggnad av ca 1000 bostäder i Landskrona kommer det att krävas ytterligare förskole- och skolplatser motsvarande ca 1200 barn. I detta perspektiv är det två stora skolor som behövs. En jämförelse är Emiliaskolan, den senaste skolan Landskrona byggt, är byggd för 350 elever/barn. Utbildningsförvaltningen arbetar tillsammans med andra förvaltningar i det s.k. Karlslundsprojektet. Projektet syftar till att öka attraktiviteten i stadsdelen. Inom utbildningsförvaltningen pågår en utredning för att kunna anpassa den verksamhet som finns i området, till att bättre matcha efterfrågan. I planeringen finns även en plan på att stärka collegeverksamheten på Karlslund (årskurs 7-9). En faktor ur ett stadsbyggnadsperspektiv är att öppna infarten till området, via en förlängning av Hjalmar Brantings väg. En viktig faktor för stadens centrumliv, är en gymnasieskola i centrum. I förvaltningens skolplan står att förvaltningen ska arbeta för en gymnasieskola i centrum. Detta arbete har påbörjats med att se olika möjliga alternativ för att kunna realisera detta. Att ha de teoretiska programmen i centrumnära läge, skulle inte bara stärka konkurrenskraften om ungdomar, men även markant öka rörelsen i centrum. Gymnasieungdomar är en köpstark grupp, med en väl utbyggd kultur att röra sig i butiker och caféer. Arbetspendling Arbetspendlingen till och från Landskrona har ökat kontinuerligt och detta mönster har Landskrona gemensamt med övriga landet. En fortsatt befolkningsökning ställer ökade krav på pendlingskapacitet. 10

11 5 Invånarnas önskemål och behov Tomtkön I den kommunala tomtkön, där cirka 500 hushåll är anmälda, finns en mycket tydlig intresseprofil när det gäller bostäder. En friliggande villa, havsnära och belägen i de norra eller västra delarna av staden är de faktorer som värderas högst. Till bilden hör att en stor del av dem som står i tomtkön redan bor i en villa i ett attraktivt område. Man har således inget akut behov av ny bostad utan avvaktar tills rätt objekt erbjuds. Tomtkön speglar framför allt de medelålders önskemål även om också andra åldersgrupper finns i kön för småhus och tomter. Cirka 10 procent av de som står i tomtkön bor i annan kommun än Landskrona. Befolkningsprognosen visar att gruppen år kommer att öka kraftigt redan under åren fram till Drygt 750 fler i detta åldersintervall kan man förvänta. (Uppdateras inom kort till 2017) Familjebildarna Landskrona har en påtaglig utflyttning av invånare i de familjebildande åldrarna dvs. i de åldrar då önskemål om småhus är som störst. Till skillnad från andra kommuner av motsvarande storlek har Landskrona en relativt liten del av bostadsbeståndet i form av småhus. Denna grupp (25-39 år) består idag av cirka personer och befolkningsprognosen visar att den kommer att öka med cirka personer under perioden fram till (Uppdateras inom kort till 2017) Detta innebär att trycket på småhus kommer att öka ytterligare. De unga Länsstyrelsen säger i sin rapport att bostadsmarknaden i Skåne under hela 2000-talet varit ansträngd för flera olika samhällsgrupper. Kommunerna har rapporterat en ökande bostadsbrist, särskilt i de västra delarna. Enligt 2010 års enkät råder det brist på bostäder framför allt för ungdomar som tillhör de stora kullarna som föddes i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Hyresrätter är den upplåtelseform som unga efterfrågar framför allt. Skälen till bristen på lägenheter för unga är den allmänna bostadsbristen, att lägenheterna är för stora eller för dyra. I Landskrona är tillgången på hyreslägenheter till relativt låga kostnader god. Efter avslutade gymnasiestudier söker sig många till högskoleorter för fortsatta studier. I Landskrona är det inrikes flyttnettot konstant negativt i denna ålder, dvs. fler flyttar ut till andra orter i Sverige än hit. Det utrikes flyttnettot ser annorlunda ut med fler inflyttare än utflyttare i denna ålder. Idag finns cirka ungdomar i denna ålder (19-24 år) och gruppen kommer att vara relativt oförändrad under perioden fram till 2016 för att därefter öka något. (Uppdateras inom kort till 2017) 11

12 Bostäder för äldre Enligt Boverket har de äldre svårt att få bostad. Det handlar framför allt om behovet av bostäder för pensionärer och medelålders som vill flytta till en mindre bostad. I Skåne anger 14 kommuner att det råder brist på sådana bostäder. Frågan för framtiden handlar främst om hur morgondagens äldre kommer att vilja bo och om nya former av boenden för äldre kan bidra till att frigöra bostäder för andra grupper. Att bygga särskilt boende med mindre antal lägenheter än cirka 45 blir driftsmässigt alldeles för dyrt. Ökade krav på bemanningen innebär också att man måste bygga i en storlek som ekonomiskt är mest effektiv. Detta gör också att särskilda boenden bör förläggas i centralorten eftersom det inte finns underlag i byarna för särskilda boenden i denna storlek. En central placering främjar också möjligheterna för de boende att ta tillvara delar av samhället utanför boendet och det är också positivt för personalförsörjningen genom att en fungerande kollektivtrafik underlättar transporten till och från arbetet. De flesta äldre bor inom stadsbebyggelsen i Landskrona. Inom detta område bor cirka personer som är 65 år och äldre. I byarna har Häljarp och Glumslöv mellan 400 och 500 äldre och Asmundtorp cirka 300. Många av dem som bor i Landskrona bor i lägenheter med hyresrätt. Hyresrätter som oftast består av trevåningshus utan hiss eller högre hus utan hiss eller med olika tillgänglighetsproblem som leder till inlåsningseffekter. Våtutrymmen är ofta små och försvårar för hemtjänsten att kunna hjälpa människor i hemmet. Långsiktigt kommer antalet äldre att stiga och för att i någon mån motverka behovet av äldreboende borde det byggas fler bostäder som har hög tillgänglighet. Dessa bostäder som ska ingå i det ordinarie bostadsbeståndet kan vara seniorboende 1, trygghetsboende 2 eller ett vanligt boende med hög tillgänglighet. Genom denna typ av bostäder kan man tillgodose önskemål om bostäder för äldre såväl i byarna som i centralorten. Seniorboenden och trygghetsboenden ger de boende ökat inflytande över sitt boende och bedöms kunna minska behovet av särskilt boende. Se vidare Underlag till bostadsförsörjningsprogram Särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning Våren 2011 finns totalt 103 lägenheter i särskilda boenden för funktionsnedsättning. Av dessa drivs 83 i kommunal regi. I investeringsplanen är resurser avsatta för ett gruppboende under åren 2012 och 2013 vardera. Dessa boende täcker det behov man kan se idag. Nya boende behövs fortlöpande från 2014, i takt med att funktionshindrade barn växer upp och blir vuxna. Det finns också en grupp medelålders funktionshindrade som fortfarande bor hos sina 1 Seniorbostäder är ett samlingsbegrepp för alla bostäder i det ordinarie bostadsbeståndet, som är avsedda för personer över en viss ålder. Dessa kan vara hyresrätt eller bostadsrätt med regler som fastighetsägaren sätter upp, t.ex. att inflyttning får ske mellan år. 2 Tryggetsbostäder är en form av bostäder för äldre som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade. De som bor i trygghetsbostäder ska ha tillgång till en gemensamhetslokal med möjlighet att inta gemensamma måltider, personal som en gemensam resurs och trygghetslarm. Dessa bostäder upplåts som hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Det finns ett investeringsstöd för ny- och ombyggnader som startas senast december Förutsättningar för investeringsstödet är en lägsta åldersgräns 70 år och god tillgänglighet. Bostaden motsvarar i stort svensk standard med höjd nivå. 12

13 föräldrar. Den dag dessa föräldrar inte orkat ta hand om sina barn måste ett boende ordnas. Det krävs olika boendet beroende på arten av funktionshinder. Det kan vara gruppboende eller serviceboende. Boende som måste ligga på markplan, i ett plan högre upp i en fastighet eller i ett trapphus. Nyanlända från utlandet och individer med små resurser Länsstyrelsen redovisar utifrån kommunernas svar på bostadsenkäten att de som är i ett utsatt ekonomiskt läge, som har begränsade kunskaper och erfarenheter av bostadsmarknaden eller som saknar kontaktnät har svårt att få bostad. Betalningsförmåga är den enskilt viktigaste faktorn för att få tillgång till bostad. Det råder ingen generell brist på hyreslägenheter i Landskrona. Däremot har man vid förvaltningen för individ- och familjeomsorg kunnat se att antalet barnfamiljer som är trångbodda ökar, då riktigt stora lägenheter är svåra att få tag i. Sådana bostäder finns endast i de centrala delarna av staden. I en stad som de sista 5-10 åren präglats av olika typer av utsatthet som är väl dokumenterade, måste de olika typer av strukturella förslag till lösningar som arbetas fram och konsekvensbeskrivas med aspekter som tydligt belyser möjligheterna för olika utsatta grupper. Risken är annars att utsattheten förstärks. Landskrona stad har idag i likhet med många andra städer områden med sämre livsvillkor för de boende. I samma takt som nya områden (ofta med dyra boendekostnader) produceras, måste även strategier finnas på hur man motverkar segregation. När det planeras för skolor och fritidsanläggningar bör man också planera för t.ex. mötesplatser för barn och ungdomar, men även andra målgrupper bland befolkningen. Både ekonomi och samsyn för vad som stärker befolkningens hälsa i det långa perspektivet förstärks med ett sådant förhållningssätt redan från start. Integrerade verksamheter som innebär att olika målgrupper, t.ex. att barn och äldre möts i större utsträckning bör vara en strävan i sig denna planering. Pendlarna Pendlingen kan ge en indikation om en potentiell inflyttningsgrupp. De som framför allt pendlar in till Landskrona är de med teoretisk specialistkompetens och i ledningsfunktion. Detta är tillika de grupper som är mest benägna att pendla och väljer relativt fritt bostadsort. Här finns således en tänkbar inflyttningsgrupp om deras önskemål vad gäller bostad m.m. kan tillgodoses personer pendlar från Helsingborg, Svalöv, Kävlinge, Malmö och Lund. Drygt en tredjedel av dessa reser från Helsingborg. 13

14 6 Kommunens långsiktiga mål Kommunfullmäktige har slagit fast långsiktiga mål för stadens utveckling. För befolkning och bostadsproduktion gäller följande. - En positiv inflyttning till staden - Produktionen av ägande- och bostadsrätter ska prioriteras - Fler hyresrätter i stadens ytterområden - Stärka Landskronas centrum - Föredöme när det gäller energianvändning och miljöpåverkan De övergripande målen konkretiserades närmare i dokumentet Vägval Landskrona som Kommunfullmäktige ställde sig bakom är Däri sägs bl.a. att en förutsättning för att kunna ge alla ett gott boende, en bara skola, omsorg och stöd vid behov är att staden har ett bärkraftigt skatteunderlag. En befolkningssammansättning som i högre grad liknar övriga Skånes är därför angelägen. Bostadsproduktionen lyfts fram som en central del för att nå dessa mål. - Bostäderna ska byggas i attraktiva lägen för att bidra till att staden får ökad skattekraft. - En ökad andel småhus ska ge möjlighet för barnfamiljer att stanna kvar i Landskrona. - Genom aktiva insatser ska antalet arbetsplatser öka. - Attraktiva bostäder ska öka stadens attraktion bland specialister och företagsledare. Ambitionerna för bostadsbyggandet för de kommande åren är höga. Den politiska viljeinriktningen är att under de närmaste fem åren ska nya bostäder byggas. Produktionen av ägande- och bostadsrätter ska prioriteras och byggnationen ska stärka Landskronas centrum. Parallellt med nybyggnationen ska också ske en fastighetssanering där fastigheter med låg standard och eftersatt underhåll åtgärdas. (Utredning pågår) 14

15 Hyresrätter och äganderätter i centrala Landskrona 15

16 Antal som flyttat ut ifrån och till respektive område 16

17 Andel förvärvsarbetande inom respektive område (16 år och äldre) 17

18 Medianinkomst inom respektive område.(20 år och äldre) 18

Så här vill vi bo. En sammanställning av Landskrona stads undersökning om önskemålen för en framtida tomt. Eivor Johansson, Pia Strand, Angelica Kure

Så här vill vi bo. En sammanställning av Landskrona stads undersökning om önskemålen för en framtida tomt. Eivor Johansson, Pia Strand, Angelica Kure Så här vill vi bo En sammanställning av Landskrona stads undersökning om önskemålen för en framtida tomt Eivor Johansson, Pia Strand, Angelica Kure 2(7) I en fristående villa och gärna bygga i egen regi.

Läs mer

Bostadsprogram KSU

Bostadsprogram KSU Bostadsprogram 2018-2021 KSU 2017-09-19 Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram? Lagkrav att kommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Visar kommunens

Läs mer

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Omsorgsförvaltningen 1(5) Datum 2008-02-28 Handläggare Jerry Karlsson Omsorgsnämnden Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Inledning Regeringskansliet, Socialdepartementet har inbjudit Landskrona

Läs mer

Barnfamiljerna och deras flyttningar

Barnfamiljerna och deras flyttningar Barnfamiljerna och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. www.goteborg.se Tre av tio

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden

Läs mer

Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation

Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2017 06 26 Befolkning Under de senaste drygt 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början

Läs mer

Hur ser det ut i Trelleborg?

Hur ser det ut i Trelleborg? Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2018-06-20 Befolkning Under 2017 ökade befolkningen med 682 invånare till 44 595 invånare vilket var den näst högsta ökningen ett enskilt

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Befolkningsprognos BFP18A

Befolkningsprognos BFP18A R A PPORT Befolkningsprognos 018-08 BFP18A Innehåll Inledning... 4 Befolkningsförändringar 017... 5 Utfall 017 jämfört med prognos... 7 Prognos 018-08... 9 1. Vallentuna kommun... 9 1.1 Totalbefolkning

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

Hur ser det ut i Trelleborg?

Hur ser det ut i Trelleborg? Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation Nästan halvvägs (mot 50 000 invånare) 2019-06-28 Befolkning Varje år sedan 1984 har befolkningen ökat i Trelleborgs kommun. Sedan 2016

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN 2015-2030. BAKGRUND: BEFOLKNINGSUTVECKLING 1990-2014 Befolkningen i har ökat med 4 010 personer under åren 1990-2014, eller i medeltal med 160 personer per år. År 2014

Läs mer

Befolkningsprognos BFP17A

Befolkningsprognos BFP17A R A PPORT Befolkningsprognos 017-07 BFP17A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 016... 4 Utfall 016 jämfört med prognos... 6 Prognos 017-07... 8 1. Vallentuna kommun... 8 1.1 Totalbefolkning...

Läs mer

Program för bostadsförsörjningen Mål och indikatorer

Program för bostadsförsörjningen Mål och indikatorer Diarienr 2017/00043 Program för bostadsförsörjningen 2018-2021 Mål och indikatorer Antaget av kommunfullmäktige datum XX 2017 Reviderad XXXX Remisshandling 2017-04-19 program policy handlingsplan riktlinje

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Befolkningsutveckling 2018

Befolkningsutveckling 2018 Befolkningsutveckling 218 www.goteborg.se 7 8 nya göteborgare 218 blev ytterligare ett år med en hög befolkningstillväxt. Stadens invånarantal ökade med 7 829 till 571 868. Därmed har stadens befolkning

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan. Lotta Jaensson 140407

Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan. Lotta Jaensson 140407 Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan Lotta Jaensson 140407 Bostadsmarknaden i ett sammanhang Befolkningsökning. Industrisamhället ersatts med tjänstesamhälle. Urbanisering. Utflyttning

Läs mer

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Uppdragsbeskrivning; - En beskrivning och analys av kommunens olika geografiska områdens förutsättningar

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,, Vejbystrand/Magnarp

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

BEFOLKNING I FRAMTIDEN

BEFOLKNING I FRAMTIDEN BEFOLKNING I FRAMTIDEN 52 Översiktsplan Tomelilla kommun - Granskningshandling År 2015 sammanställdes en befolkningsprognos för Tomelilla kommun. Prognosen baseras på bland annat befolkningsutveckling

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017 2050 Den årliga befolkningsprognosen för Uppsala kommun sträcker sig från innevarande år till och med år 2050. Kommunprognosen redogör för väntade befolkningsförändringar

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Befolkningsprognos BFP15A

Befolkningsprognos BFP15A R A PPORT Befolkningsprognos 015-05 BFP15A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 014... 4 Utfall 014 jämfört med prognos... 5 Prognos 015-05... 6 1. Vallentuna kommun... 6 1.1 Totalbefolkning...

Läs mer

Befolkningsprognos BFP16A

Befolkningsprognos BFP16A R A PPORT Befolkningsprognos 016-06 BFP16A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 015... 4 Utfall 015 jämfört med prognos... 6 Prognos 016-06... 8 1. Vallentuna kommun... 8 1.1 Totalbefolkning...

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK

STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK Malmö stad Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 (5) Datum 2019-06-27 Adress 205 80 Malmö Diarienummer ASN-2019-5732 Yttrande Till Kommunfullmäktige STK-2019-477Motion från Emma-Lina Johansson om att ta

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret 2004-09-28 Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret 2004-09-28 Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1 FAGERSTA KOMMUN Datum 2004-09-28 Maria Westberg Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1. Övergripande mål och syfte Målet för bostadsförsörjningsplaneringen i Fagersta är att alla kommuninvånare

Läs mer

Småbarn och deras flyttningar

Småbarn och deras flyttningar Statistik och Analys Stadsledningskontoret Småbarn och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2005 fram till dess att de var sex år och började

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Organisation En projektledare, ingen arbetsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott politisk styrgrupp Bostadspolitiska mål hämtade från Vision och Handlingsprogram

Läs mer

Förslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun

Förslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun Förslag till riktlinjer för trygghetsboende Enköpings kommun 2017 Yulia Innehåll: Inledning 3 Beskrivning av boendeformen 5 Riktlinjer 7 Dokumentversion: 2016-11-18 Getty Images Inledning Enköpings kommun

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN 2013-2030 ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ÅLDERSGRUPP: TOTALT. 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 Kommunledningskontoret KAAB

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2019-2029 Innehåll: Bild 3-6 utveckling fram till 2018-12-31 Bild 7: Årets prognos jämfört med prognosen från 2018 Bild 8-12: Prognosförutsättningar och antaganden Bild 13: Prognos antal

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2013 2022 AVDELNINGEN FÖR REGIONAL UTVECKLING STAB/ENHETEN FÖR SAMHÄLLSANALYS 1 2 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 7 Fler

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2016-07-28 Dnr 1602139 1 (5) Samhällsbyggnadsförvaltningen Erik Bredmar Järnvägsgatan 8 263

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden YTTRANDE Datum 2019-09-26 Dnr 1900410 1 (5) Dnr: Fi 2019/02681/BB Fi.remissvar@regeringskansliet.se Fi.sba.bb@regeringskansliet.se Remiss: Förslag till ändringar i förordningen

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer

Boende, regional fördelning och tillgång till bil

Boende, regional fördelning och tillgång till bil Boende, regional fördelning och tillgång till bil LO/Löne- och välfärdsenheten - juni 2000 Sven Nelander/Elisabeth Lönnroos 2 Rapportens innehåll Rapporten ger grundläggande fakta om boende, bilinnehav

Läs mer

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013 Kommunkontoret 1 (13) Utvecklingsavdelningen 212-5-2 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 213 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 323 personer 213

Läs mer

Regional befolkningsprognos

Regional befolkningsprognos Regional befolkningsprognos Typ: Kommun Kod: 019200 Namn: Nynäshamn År: 2014-2034 Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun gjort på SCB för period 2014-2034(bearbetat av Irina Martin) 1 Antal Personer

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Befolkningsprognos Malmö

Befolkningsprognos Malmö Rapport Befolkningsprognos Malmö 2013-2018 Vid frågor rörande befolkningsprognosen kontakta: Malmö stadskontor, Avdelningen för samhällsplanering Maria Kronogård maria.kronogard@malmo.se eller 040-34 17

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012 Kommunkontoret 1 (12) Utvecklingsavdelningen 212-4-19 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 212 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 232 personer 212

Läs mer

Äldres flyttmönster i Göteborg

Äldres flyttmönster i Göteborg Äldres flyttmönster i Göteborg Ett material från delprojektet Öka kunskapen inom Äldres boende 2 - en handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Arbetsgrupp: Samhällsanalys och statistik,

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun,, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans

Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans Bostadsmarknadsläget 218 Bostadsmarknadsläget 218 utifrån kommunstorlek 135 26 29

Läs mer

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun Befolkningsprognos 2019-2028 Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Inledning Uppföljning av 2018 års befolkningsprognos Prognosantaganden Prognosresultat Att använda ett prognosresultat Inledning Befolkningsprognosen

Läs mer

Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK ASN

Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK ASN Malmö stad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 1 (5) Datum 2019-05-24 Vår referens Lars G Larsson Utvecklingssekreterare lars.g.larsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Motion från Emma-Lina Johansson om

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Befolkningsprognos för Svalövs kommun

Befolkningsprognos för Svalövs kommun Befolkningsprognos för Svalövs kommun 2015-2025 Bakgrund Befolkningsprognosen för Svalövs kommun tas årligen fram som ett underlagsmaterial för den kommunala planeringen. Fjolårets prognos Befolkningen

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016 Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret 2016 1 Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omva rld Nr 2: 2013 Perspektiv Helsingborg Ännu ett år med många flyttande till Helsingborg - Om flyttning till och från Helsingborg år 2012 - Antalet inflyttade till

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre personer

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar., Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp och övrig

Läs mer

Bostadsbyggnadsprogram

Bostadsbyggnadsprogram Program antaget av Dnr SPN-168/2005 263 Kommunfullmäktige 2007-04-23 Bostadsbyggnadsprogram 2007 för Norrköpings kommun 2(14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 3 Mål och strategier

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

FÖRORD Vid frågor rörande befolkningsprognosen kontakta:

FÖRORD Vid frågor rörande befolkningsprognosen kontakta: FÖRORD Region Skåne har ansvaret för bland annat regionala bedömningar av den ekonomiska utvecklingen samt prognoser över sysselsättning och befolkning. Region Skåne tar därför årligen fram befolkningsprognoser

Läs mer

Vad är vad, och vad är särskilt boende?

Vad är vad, och vad är särskilt boende? Vad är vad, och vad är särskilt boende? Särskilt boende, SoL 1992. Gruppboende, äldreboende, servicehus, sjukhem, ålderdomshem, vårdboende, vårdbostäder, demensboende, servicelägenheter, omsorgsboende,

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste

Läs mer

Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025

Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025 Befolkningsprognos för Jönköpings kommun 2016-2019 med utblick mot 2025 STADSKONTORET AUGUSTI 2016 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz andreas.zeidlitz@jonkoping.se

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer