nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 1/2009

Transkript

1 FDB:s FDB:s NYHETER 1/2009 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 1/2009 Anpassningar vid nationella prov - FDB frågar Skolverket Sollefteå satsar på elever med läsoch skrivsvårigheter Skolbibliotek kan ladda 1ner talböcker Lokalavdelning på gång i Ångermanland Angelägna föreläsningar på forum i Göteborg 25 april Tips som ger föräldrar lugnare sömn.

2 FDB:s NYHETER 1/2009 Samsyn och struktur saknas i många skolor Året är Hon går på gymnasiet. Jag jobbar och jobbar, berättar hon. Jag kan sitta uppe halva nätterna och plugga. Ändå går det inte. Jag får inte godkänt. Lärarna säger att om jag bara jobbar lite till, å lite till. Rösten brister, gråten är nära, men hon lyckas fortsätta. Hela auditoriet håller andan. Det går en osynlig våg av respekt och medkänsla genom publiken. Det är starkt att dela med sej av något så smärtsamt. Hennes berättelse går rakt in. Det finns så många uppenbart begåvade ungdomar med dyslexi, där skolans prov ibland måste kännas som en intellektuell föro- Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn, FDB, arbetar för att förbättra för de barn och ungdomar som går i skolan just nu. Det sker bl.a. genom att föreningen sprider information om läs- och skrivsvårigheter samt tar fram fortbildningsmaterial för lärare och föräldrar. Lokalavdelningar finns på flera platser i landet. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg, utvecklingsledare Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Tfn , fax: dyslexi@fdb.nu lämpning. När det inte fungerar. När skolan inte fungerar. Kan man uppnå VG eller MVG även om man tar längre tid på sej vid provet, missförstår några frågor och behöver komplettera muntligt? Eller misslyckas att redogöra för grammatiska regler, men är en lysande skribent? Naturligtvis borde det vara så i alla skolor. En mamma gick ut offentligt och skapade debatt om otillräckliga specialpedagogiska insatser och svårigheter att få hjälp även efter att eleven uppnått godkänt. En annan mamma berättar om sin och dotterns skoltid, som varit en evig kamp. Två generationer och mycket lite hade hänt. Alla dessa röster är oerhört värdefulla, men jag vet också att det ibland kostar på. Medlemsavgift 2009 Huvudmedlem: 100 kr/år Familjemedlem: 50 kr/år Lärare/övrig: 100 kr/år Skola/institution: 200 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro , plusgiro Ange namn, adress och e-postadress. FDB:s styrelse Eva Halldén, Västerbotten Christina Styrén, Västra Götaland Carina Ebelin-Lundh, Skåne Åke Strand, Östergötland Malin Bengtsson, Skåne Ann Carlsson, Södermanland Kerstin Hyrefelt, Stockholm Yvonne Ollman, Stockholm 2 Nu är det Läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas. Forskningsfältet ger oss mer kunskap. Många skolor arbetar förebyggande och medvetet på ett fantastiskt sätt. Men det saknas fortfarande en genomgripande samsyn och struktur inom många skolor. FDB får nog hänga i ett tag till. Tack för att Ni är med oss ännu ett år. För alla våra barns skull. Eva Halldén, ordförande Kommentera gärna ledaren på dyslexi@fdb.nu FDB:s NYHETER Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras men ange källa. Redaktionskommitté Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Eva Halldén Redaktör Lotta Person Sångarevägen 31, Sollentuna Tfn lotta.person@bredband.net Ansvarig utgivare Eva Halldén Tfn Tryckeri Stocken-Snabbtryck AB

3 FDB:s NYHETER 1/2009 Nr 1/09 S. 4 Sollefteå vill ge likvärdig utbildning till elever med läs- och skrivsvårigheter. S. 6 Åsa har utarbetat en metod för läsinlärning. S. 7 Föräldragrupp planerar lokalavdelning med stöd från Resurscentrum. FDB:s Föräldraforum 25/4 När skolarbetet inte går som på räls, då finns det alltid lösningar. IT-verktyg ger möjligheter! Studieteknik för elever med läs- och skrivsvårigheter. Jag kan om jag vill! Men jag kan inte, så jag vill inte! Detta är rubrikerna på fyra högintressanta föreläsningar vid FDB:s Föräldraforum i Göteborg, den 25 april 2009, kl Plats: IHM hotell & Konferens i Göteborg Pris medlem: 200 kronor inkl fika och lunch. Icke medlem: 400 kr. Anmälan till föreningens kansli. Läs mer på FDB:s årsmöte Forumdagen avslutas med årsmöte. Anmäl dig även till detta till FDB:s kansli. Årsmöteshandlingar skickas ut till dem som anmäler sig till årsmötet, eller ber om handlingarna. Vill du komma både till forumet och till årsmötet? Gör två anmälningar. Varmt välkommen! Styrelsen S. 8 Anpassningar vid nationella prov. Intervju med Skolverket. S. 11 Frågor & svar. Hur kan föräldrar hjälpa sitt barn att lyckas med skolarbetet? S. 12 Skolbibliotek kan ladda ner talböcker. Omslagsfoto: Johannes Nordemar Läger i Östergötland FDB:s länsavdelning i Östergötland arrangerar läger för ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. De ska ha gått ut årskurs 6, 7 eller 8. Läs mer på Medlemserbjudande! Bilderboken Jonathan på Måsberget handlar om en pojke som föds utan vingar i ett bergslandskap där alla förväntas kunna flyga. När han ska börja skolan ställs allt på sin spets. Skolan ligger högt upp på ett berg, dit Jonathan inte kan komma. Hur ska det gå? Boken skrevs 1986 av Jens Ahlbom, kanske mest känd som Mulle Mecks pappa. Den har översatts till flera språk och därmed hjälpt till att förändra attityden till barn med funktionshinder. Nu erbjuds FDB:s medlemmar att under en månad, mellan 20 mars och 20 april 2009, köpa boken för 100 kronor inklusive porto. Sätt in 100 kronor på Penndragets plusgiro Skriv Jonathan-FDB, namn och adress, så kommer boken 3 inom några dagar. Skolor och institutioner som önskar faktura kan ta kontakt med förlaget, e-postadress: penndraget@telia.com, tfn För mer information, se

4 I Sollefteå finns ett resurscentrum, vars övergripande mål är att elever med läs- och skrivsvårigheter ska lämna grundskolan med goda kunskaper, ett gott självförtroende och framtidstro. Parallellt har kommunen börjat utbilda samtliga lärare i läs- och skrivsvårigheter och i användningen av alternativa verktyg. Även föräldrarna ses som en positiv resurs och erbjuds studiecirklar i ämnet. Likvärdighet A och O Resurscentrum Dyslexi i Sollefteå är en stödverksamhet för kommunens grundskolor. Det har i uppdrag att skapa en likvärdig utbildning för elever med läs- och skrivsvårigheter. Eleverna ska kunna gå i samma klass som sina kamrater. Med stöd av speciallärare och med kunskap om och tillgång till alternativa verktyg ska de kunna klara sitt skolarbete på samma premisser som elever utan läs- och skrivsvårigheter. Svårigheterna ska inte bli ett hinder för god självkänsla eller för framtida utveckling. Röda tråden I flera år har kommunen kartlagt elevernas läsförmåga med olika screeningtest. Förskoleklasslärare, klasslärare, speciallärare och svensklärare använder sig av ett batteri av tester, från Fonolek i förskoleklassen till nationella proven i nian. Dessa kartläggnings- och uppföljningssystem går under samlingsnamnet Röda tråden. Syftet är dels att upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter, som kan behöva särskilda insatser, dels att följa läsutvecklingen. Mp3 eller Daisy För de tidiga årskurserna satsar vi framförallt på lästräning för de barn som riskerar att halka efter, berättar Ingrid Lindgren, en av centrets två specialpedagoger. (Läs mer på sidan 6, reds.anm.) Parallellt med lästräningen försöker centret sprida information om talböcker bland lärare till de yngre barnen. Det är centrets erfarenhet att böcker på Mp3 passar bättre för barn/ungdomar med måttliga svårigheter, eftersom dessa små apparater inte väcker någon uppmärksamhet bland kamraterna. Andra elever har större nytta av Daisyspelare för att bland annat kunna reglera hastigheten och sätta ut bokmärken. Det verkar som om allt fler läromedelsförlag också 4 Resurscentrum ska se till att alla elever får en likvärdig utbildning. Det säger Linda-Marie Lindberg och Ingrid Lindgren. erbjuder kostnadsfria nedladdningsbara ljudfiler på sina hemsidor, säger Ingrid, som även uppmuntrar lärare som ska beställa läromedel att fråga efter kompletterande CD- eller Daisyskiva. Talsyntes i alla datorer Alla datorer i skolorna är genom kommunlicens utrustade med talsyntes samt rättstavningsprogrammen Stava Rex och Spell Right. Ett femtiotal elever har även tillgång till talsyntes i hemmet, på skolans bekostnad. Personliga, bärbara datorer med talsyntes och rättstavningsprogram går framför allt till de äldre eleverna på högstadiet. På mellanstadiet används de utlånade,

5 bärbara datorerna oftast i klassrummen eller hos specialläraren. Resurscentret samarbetar med skolförvaltningens IT-enhet och får i princip den hjälp centret behöver. Vidare lånar Resurscentrum ut och undervisar i användning av bland annat Alpha Smart, Daisyspelare och skannerpennor. Skolorna kan sedan själva köpa in de hjälpmedel som de behöver. Idag finns det några elever i årskurs fyra och fem som vid sidan om intensiv lästräning är mycket självgående med egna alternativa verktyg. Förutom dator har de tillgång till bland annat Daisyspelare. Det ska bli spännande att följa dessa elever upp på högstadiet, säger Ingrid, för att se om deras goda självkänsla och bekymmersfria hållning till sina svårigheter håller i sig. Ingrid Lindgren vill dock betona att bemötande är viktigare än all teknik i världen. Hon menar att inget verktyg fungerar om eleven samtidigt inte blir bemött på rätt sätt. Det är oerhört viktigt att peppa ovilliga elever som kämpar hårt för att dölja sina svårigheter i kampen för att inte avvika från gruppen. De ska förmås att bejaka allt från verktyg till muntliga förhör, så att de lyckas med sin skolgång. Besöker alla klasser Ett led i arbetet med positivt bemötande är besök i samtliga högstadieklasser under våren. Där ska Ingrid och hennes kollega Linda-Marie Lindberg berätta vad läs- och skrivsvårigheter innebär, allt för att det inte ska uppfattas som skämmigt eller konstigt. De funderar också på att bjuda in alla elever med läs- och skrivsvårigheter till ett möte så att de förstår att de inte är ensamma med sina utmaningar. Redan föregående läsår påbörjades informationsspridningen om läs- och skrivsvårigheter och workshop med alternativa verktyg hölls. Snart har samtliga grundskolors arbetslag fått besök av Resurscentrum. mer information TIL Tidig Intensiv Lästräning TIL är ett metodiskt lästräningsprogram som ges ut av bokförlaget Natur & Kultur. Det bygger på att eleven tränar enskilt med en lärare/pedagog i 12 veckor. Materialet består av lärarhandledning och kopieringsunderlag. Utgivningsår: Författare: Monica Dahlin. Beställs genom förlaget Natur & Kultur, 5

6 Målmedveten, intensiv lästräning är en metod som lärare kan använda för att ge elevers läsinlärning en skjuts framåt. Metoden har utarbetats av en utvecklingspedagog i Sollefteå och bygger på ett tätt samarbete mellan skola och hem. MIL - framgångsrik strategi De elever i framför allt årskurs 1, vilka riskerar att halka efter i läsinlärningen, erbjuds att arbeta med ett material som heter MIL. Bokstäverna MIL står för målmedveten, intensiv lästräning. Lärare och elev arbetar på tu man hand med materialet ca minuter om dagen, fyra till fem dagar i veckan, fyra till sex veckor. Likadant gör eleven hemma med en förälder. Utvecklingspedagog Åsa Sundström har utarbetat materialet som är mycket enkelt att göra själv. Gör kort med alfabetet, i grupper om fyra bokstäver per kort. Man skriver A B C D på ena sidan, a b c d på den andra, förklarar Åsa. Bokstavsträning stärker eleverna Varje pass arbetar lärare och elev med fyra bokstäver åt gången. Bokstäverna repeteras sedan under kursens gång, parallellt med lästräningen. Hon arbetar också med ordbildskort med vanliga småord på, såsom jag, kan, och. Man kan också göra små ordböcker med, säg, åtta enkla ord, fortsätter Åsa. Ljudenliga, enstaviga ord som säl, vas, bil, tak. Då får barnet känslan av att hon/ han har läst en hel bok, trots att orden knappast bygger en historia, och det är oerhört bra för självförtroendet. Därifrån är inte steget långt till de läsalätt-böcker som förlagen ger ut. Ger bra resultat De barn som erbjuds att arbeta med MIL i årskurs 1 gör det en period före jul och en period efter påsk. Innan arbetet startar har MIL-läraren mött klasslärare och föräldrar för att förklara arbetssättet och vad det kräver av hemmet. Den beslutade insatsen förs in i ett 6 Åsa Sundberg lästränar tillsammans med en av sina elever. MILmetoden bygger på en-till-en-undervisning. åtgärdsprogram som alla skriver under. Efter en period av träning testas barnet för att se hur många ord det kan läsa. Kanske behövs en kursomgång till? Detta är ingen vetenskapligt utarbetad metod, säger Åsa, men testerna efter avslutad träningsperiod visar att materialet fungerar. Hittills har tjugofem-trettio elever tränat med MIL, och av dessa har vi enbart behövt skicka ett enda barn till Resurscentrum för vidare utredning och diagnos. Och det barnet gjorde sin första läskurs i årskurs 2.

7 Ett pass med MIL Måndag: A B C D Visa barnet alfabetskortet med de stora bokstäverna. Säg : Den heter A, den låter A eller Aa. Den heter be, den låter B etc. Peka på varje bokstav. Låt barnet vara eko. Berätta gärna att C ibland låter K. Gör likadant med de små bokstäverna. Barnet läser den bok som det har haft i läxa samt en ny som ska med hem till nästa dag. En ordbildsbok eller en läsalätt-bok, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsning. Ett ord eller en mening från läxboken skrivs på en pappersremsa och klipps sedan sönder i delar, i bokstäver eller ord. Barnet ska pussla ihop ordet/ meningen, så läraren ser att det blir rätt. Pusslet ska med hem och läggas för förälder och skrivas i en skrivbok. Barnet tränar att läsa några ordbildskort. Börja med några få som barnet kan och öka antalet vart efter läsningen framskrider. Sollefteå engagerar även föräldrar Resurscentrum Dyslexi erbjuder även utbildningsträffar för föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter. Grupperna är små, maximalt åtta föräldrar i varje, och de träffas tre gånger, två timmar varje gång. I grupperna råder tystnadsplikt, så att föräldrarna kan prata fritt om sina erfarenheter. Alla grupper får en kort presentation av vad läs- och skrivsvårigheter innebär. Därefter väljer gruppen från ett smörgåsbord av möjliga aktiviteter. En del bjuder in en skolkurator för att diskutera läxläsning Det senaste läsåret har Resurscentrum Dyslexi i Sollefteå i flera omgångar bjudit in föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter till uppskattade utbildningar. Dessa föräldrar har nu, genom brev från Resurscentrum, erbjudits att starta en lokalavdelning till FDB. Vårt primära uppdrag är att stötta skolorna med utredningar, alternativa verktyg samt elev- och personalutbildning, förklarar Ingrid Lindgren. Genom 7 eller hur de bäst kan stötta äldre barn, som kanske tycker att alternativa verktyg är skämmigt. Andra väljer att se FDB:s film En värld av möjligheter, för att därefter diskutera vad de som föräldrar kan göra för att bäst stötta sitt barn så att det inte hamnar i en ond cirkel av sjunkande tilltro till sin förmåga. En kväll brukar även vikas åt en workshop kring alternativa hjälpmedel: Daisy- och Mp3- spelare, skannrar, datorprogram med mera. Då är det fritt fram för föräldrarna att prova själva. lokalavdelning på väg i ångermanland att berätta om FDB och uppmuntra föräldrarna att bilda en lokalavdelning försöker vi ändå ta tillvara dessa föräldrars intresse och engagemang. Föräldern Stina Larsson har erbjudit sig att ställa upp som kontaktperson. Vi ser fram emot att kunna starta en lokalavdelning, berättar hon. Vi är fyra föräldrar som välkomnar fler! Ring eller mejla mig gärna! Tfn , e-post: stina.l.43@telia.com.

8 Anpassning eller inte? Vad gäller egentligen? Hur och när kan de nationella proven anpassas för elever med läs- och skrivsvårigheter? FDB har vänt sig till Skolverket för att få svar. Nationella prov finns sedan tidigare i matematik, svenska och engelska för årskurs 5 och 9. Från och med 2009 finns det även prov i NO för årskurs 9. Förra året infördes även nationella mål i årskurs 3 för ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. I vår genomförs nationella prov i dessa ämnen för första gången. Med nationella prov redan i årskurs 3 vill Sveriges politiker bidra till att utbildningen blir mer likvärdig över hela landet. Proven i årskurs 3 och årskurs 5 har ett tydligt diagnostiskt syfte och ska identifiera de barn som är i behov av särskilt stöd. De nationella proven i årskurs 9 ska istället utgöra ett av flera stöd vid betygssättningen. Det säger Roger Persson, undervisningsråd vid Skolverket. Han är en av mer än tio personer vid verket som arbetar med de nationella proven. läs mer! Kursplan i matematik, svenska och svenska som andra språk. Nationella prov - frågor och svar. Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för grundskolans ämnen. Grundskoleförordningen 7 kap 8 om betygsättning vid funktionshinder som inte är av tillfällig natur. Allt hittar du på 8 Elever som behöver det har rätt till anpassning Enligt Skolverkets anvisningar har elever med funktionshinder, som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna genomföra provet och då visa vad hon kan, rätt till anpassningar. Hur ska skolan bedöma vilka elever som har rätt till anpassning vid provsituationen? Roger Persson igen: Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett sådant funktionshinder. När en lärare ska bedöma en elevs svårigheter inför nationella prov behövs ingen formell diagnos utan den pedagogiska bedömningen väger lika tungt. Förlängd provtid vanligast Många olika anpassningar kan göras. Förlängd provtid är den vanligaste, enligt Skolverkets kontakter. Många lärare väljer också att dela upp provet i olika delar. Elever ska också kunna skriva svar på dator och med hjälp av talsyntes få sitt svar uppläst. Däremot får provtexterna av säkerhetsskäl inte skannas in för uppläsning med talsyntes. Om skolpersonal hjälper till med att läsa upp delar av prov är det viktigt att den personen är väl insatt i provet så att uppläsningen inte ger information som löser uppgiften åt eleven. När det gäller de olika anpassningar som en elev kan erbjudas utgår Skolverket ifrån att inget nytt tekniskt hjälpmedel presenteras för eleven vid själva provsituationen. Det absolut viktigaste är att alla elever är ordentligt förberedda på vad som ska hända och att pedagogerna använder sitt sunda förnuft, fortsätter Roger Persson. Endast hörförståelse inspelad I de nationella proven i engelska finns ingen text inspelad, förutom i hörsförståelsedelen. Skolverket anser ändå att provet i allmänhet bör gå att genomföra för elever med läs- och skrivsvårigheter.

9 FDB:s NYHETER 1/2009 Görs anpassningarna vid de nationella proven på rätt sätt blir allt rätt. Det menar Roger Persson, undervisningsråd vid Skolverket. Förlängd provtid har resulterat i att de flesta eleverna klarar provet ganska bra, säger Roger. Det är viktigt att komma ihåg att läsförståelsedelen enbart utgör en del av den totala språkförmågan, fortsätter han. Vid betygsättning bör läraren titta på elevens totala språksituation, såsom bland annat muntlig kompetens, ordförråd, meningsbyggnad. Skolverket rekommenderar lärare att läsa upp elevtexter för varandra, för att de lättare ska kunna bortse från exempelvis svag stavning och istället bedöma andra viktiga aspekter i texten. Det är klart att även elever med läs- och skrivsvårigheter ska kunna få MVG, även om de inte kan stava om målen i svenska för år 3 Målen för år 3 i svenska anger bland annat att: Eleven ska kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt. Målen gör ingen skillnad mellan avkodning och läsförståelse, förklarar Roger Persson. Detta faktum ställer krav på att den enskilda läraren känner till vad läs- och skrivsvårigheter innebär och vilka konsekvenser det får för vilken typ av anpassning den enskilde eleven kan erbjudas. Eleven ska kunna läsa elevnära skönlitterära texter och kunna återberätta handlingen muntligt eller skriftligt. Är det ok med ljudstöd? När i så fall? Om man läser upp texten prövas inte målet fullt ut, förklarar Roger. Om pedagogen ändå bedömer att det är nödvändigt med uppläsning måste denne ta hänsyn till att bedömningsanvisningarna inte är skrivna för bedömning av uppläst text och i stället göra en omdömesgill egen bedömning av det eleven presterat. Talsyntes får inte användas eftersom de nationella proven inte får överföras till digitalt format. 9 Eleven ska kunna skriva läsligt för hand. Hur långt upp i skolåren bör man öva innan man väljer att lägga energin på annat? Det är en fråga för pedagogen som måste bedöma vad som är möjligt och inte, svarar Roger. Eleven ska kunna skriva berättande texter med tydlig handling. Är det tillåtet med sekreterare? I ämnesprovet i årskurs 3, ja, om eleven har sådan skrivsvårighet att den inte kan skriva själv och sekreteraren ordagrant skriver ned vad eleven berättar, svarar Roger. Eleven ska kunna stava ord som eleven själv ofta använder i skrift och ord som är vanligt förekommande i elevnära texter. När blir det ok med rättstavningsprogram för den elev som har läs- och skrivsvårigheter? I provet i svenska för årskurs 3 bör rättstavningsprogram inte användas för då prövas ju inte målet i provet, svarar Roger. Givetvis får eleven använda kompensatoriska hjälpmedel i undervisningen.

10 Olika behov kräver olika lösningar för att likvärdighet ska uppnås. ämnet och ska därför inte anpassas för mycket. Resultatet ska ju kunna leda till stöd av olika slag om en elev visar sig inte ha nått målen. korrekt i svenska, engelska eller andra språk, säger Roger Persson. Maj Götefelt, även hon undervisningsråd, förtydligar: Det är skolans skyldighet att ge eleven det stöd den har rätt till. Det är skolan som beslutar om stöd och insatser för att en elev ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Om en provdel inte kan anpassas för en enskild elev utan att man så att säga anpassar bort delar av det provet avser att mäta, måste undervisande lärare tolka bedömningsanvisningarna varsamt eftersom de ju bygger på att eleven gjort provet efter anvisningarna. Ett möjligt sätt att lösa detta dilemma, som Skolverket ser det, är att låta eleven först göra provet utan anpassningar, om det är rimligt och om man har eleven med sig, och sedan göra om det med anpassningar. Därefter kan elev och lärare samtala om de resultatskillnader som finns. Proven i svenska i årskurs 3 och 5 består av korta delprov som ska genomföras över tid som en del av den ordinarie undervisningen, fortsätter han. De ska bland annat identifiera elevens starka och svaga sidor i 10 Kunskapsprofiler bryter ner målen De nationella provens läsförståelsetest prövar både elevens förmåga till avkodning och textförståelse. Dessa moment bedöms dock inte separat. Hur ska läraren hantera detta? En elev kan vara mycket duktig på att läsa mellan raderna, givet att han får ljudstöd. Samtidigt är det viktigt att visa att eleven har behov av särskilt stöd. Då kan kunskapsprofilerna komma till användning, förklarar Maj Götefelt. Det är en uppställning som bryter ner målen och provresultaten i respektive ämne, däribland svenska. I profilen fyller läraren i provresultat för respektive mål som prövas i provet. För varje mål är det dessutom tänkt att läraren ska skriva en kommenterande bedömning. Här kan läraren lägga till övrig information om eleven, om eventuella diagnoser, övriga iakttagelser samt prestationer i klassrumssituationen. Dessa profiler kan användas vid utvecklingssamtal. Uppmuntrar sambedömning Överhuvudtaget rekommenderar Skolverket sambedömning. Lärare behöver sätta sig ner och prata igenom vilka anpassningar som varje enskild elev kan behöva, istället för att lägga tid på att specificera vilka anpassningar som gäller för ett enskilt funktionshinder. Här kan man bjuda in elev och förälder till samtal. Då blir anpassningarna inget stort problem. Vidare behöver skolorna diskutera begreppet likvärdighet. Olika behov kräver olika lösningar för att likvärdighet ska uppnås. Det handlar inte om att göra lika för alla med samma diagnos, avslutar Roger Persson.

11 Varje vecka svarar Susanne af Sandeberg på FDB:s kansli på frågor från oroliga föräldrar. Många av frågorna är av allmänt intresse och vissa av dem publiceras i tidningen, ibland i förkortad version. Denna gång tar Frågor & svar upp läxläsning. Fråga: Min flicka som går i femman har dyslexi. Jag oroar mig för henne, och vill verkligen stötta och hjälpa på bästa sätt. Vi sitter i timmar med läxor efter att jag kommit hem från mitt jobb, tills vi är så trötta att vi inte orkar mer. Men är det egentligen rimligt? Ska det vara så? Svar: Ni ska inte behöva sitta i timmar med läxor varje dag! I så fall är det läxorna det är fel på, de är inte anpassade efter din dotters sätt att lära sig. Berätta för lärarna hur jobbigt ni har det med läxorna, och hur lång tid de tar. Träffa en överenskommelse med lärarna: Vid läxläsning ska ni utgå från syftet med uppgiften, och din dotter ska på alternativa sätt kunna nå samma mål som övriga elever. När det gäller läxor med faktainhämtning i olika skolämnen så är det bra om du är curlingföräldern som underlättar för ditt barn. Hjälp henne att ta bort de hinder som svåra texter utgör. Hon ska få möjlighet att ta del av skönlitteratur, få kunskaper och redovisa kunskaper utan att hindras av sina läs- och skrivsvårigheter. Det innebär, att om läsningen är jobbig i till exempel geografiboken, så hjälper du henne genom att läsa upp texten. Eller ännu hellre; låt henne använda inlästa böcker/talsyntes så att hon på sikt blir mer självständig. Gäller läxan faktaredovisning? Då kan du till och med skriva åt henne om hon är trött. Annars är det bra om hon till exempel skriver på dator, eller göra tankekartor. Det är jättebra om hon också lästränar en stund varje dag, men det ska vara på enklare texter. Pressa inte, låt henne läsa ett tag, stanna upp och diskutera, växelläs om det känns bra. Ha som mål att få henne att gilla läsning. Försök att få läxstunden mysig. Ligg steget före, ändra på läxan eller ta en paus, innan det blir jobbigt. Du ska inte i första hand vara lärare. Försök istället ge din dotter en positiv inställning till att lära sig nya saker! Uppmuntra, inspirera, väck nyfikenhet! Om hon lär sig vissa delar av läxan och fascineras av detta område, då är det värt mycket mer på sikt än om hon kan rabbla allt men hatar ämnet. Om hennes nyfikenhet till kunskap väcks, så kommer hon att klara skolan i många år. I det andra fallet är risken stor att hon tappar gnistan/motivationen och ger upp. Men glöm inte att i första hand vara förälder! Tro på din dotters förmåga, och fokusera på möjligheter, inte på svårigheter. Hjälp henne att hitta fritidsintressen och visa henne att skolan inte är det enda som är viktigt här i livet. Tips från läsare: Kommer mitt barn hem i tid eller.? Jag har kommit överens med mitt barn om att det ska vara hemma till exempel klockan ett på natten. Men jag är trött och vill inte sitta uppe och vänta och på så sätt även kontrollera att vår överenskommelse hålls. Då gör jag så här. Jag ställer min väckarklocka på den överenskomna tiden, Sedan går jag och lägger mig. 11 Kommer mitt barn hem i tid stänger det av klockan och jag sover lugnt vidare hela natten. Kommer barnet inte hem, det har kanske missat bussen, så ringer klockan och jag vaknar. Medlem i FDB

12 RETURADRESS: FDB Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g. SE STHLM B SVERIGE PORTO BETALT BEGR. EFTERSÄNDNING. Vid definitiv eftersändning, återsänd försändelsen med den nya adressen på denna sida. Det digitala biblioteket. Så heter TPB:s tjänst för nerladdning av DAISY-talböcker. Biblioteket innehåller mer än titlar. Även skolbibliotek kan ansöka om tillstånd att ladda ner. Även skolbibliotek kan ladda talböcker Paragraf 17 i upphovsrättslagen styr hur talböcker får produceras och distribueras. Talbokstillstånd krävs för denna hantering. Tillståndet kan sökas för ett skolbibliotek om biblioteket inte kan utnyttja folkbibliotekets talbokstillstånd. Tillstånd gäller enskilt bibliotek På en del orter finns skolbibliotekscentraler. Dessa kan söka tillstånd för de skolbibliotek de har knutna till sig. Skolbibliotekscentralen lånar därefter, i sin tur, ut talböckerna till skolbiblioteken. Tillståndet gäller ett enskilt skolbibliotek eller en skolbibliotekscentral, inte en enskild skola eller enskilda lärare. Det måste finnas en fungerande låneverksamhet på skolbiblioteket och detta måste känna till vad som gäller upphovsrättsligt vid hanteringen av talböcker. - Vill biblioteket använda mp3- spelare måste biblioteket låna ut och få tillbaka ett fysiskt exemplar, antingen en laddad spelare eller ett minneskort. Det förklarar Annika Sundin vid TPB. Biblioteket får inte ladda ner en talbok till en enskild elevs egen spelare. Däremot kan eleven göra en egen kopia av talboken för eget bruk. Skolbibliotek med egen utlåning kan enkelt bygga ut sitt bestånd av talböcker. Det som krävs är ett tillstånd från Justitiedepartementet. Gör så här - steg för steg Skolbibliotek söker tillstånd hos Justitiedepartementet. På TPB:s webbplats finns exempel på en ansökan. Bibliotek som har fått tillstånd skaffar lösenord via TPB. TPB-katalogen är ingången till det digitala biblioteket. Här söker och laddar biblioteken ner talböcker. Nedladdning kan ske dygnet runt. Innehållsbeskrivningarna på emballage och i katalogen får inte kopieras. På TBP:s webb finns mer information om allt som rör tillstånd, upphovsrätt, talböcker med mera. info@tpb.se Tfn: Surbrunnsgatan 41, 1 tr ö g Stockholm Telefon: Fax: dyslexi@fdb.nu