Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok 2002

Transkript

1 STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok 2002 Yearbook of Health and Medical Care 2002

2 Statistics Health and Medical Care Yearbook of Health and Medical Care 2002 The National Board of Health and Welfare OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Information: Helen Flink, Socialstyrelsen, tel Anne Lehtiniemi, Statistiska Centralbyrån, tel , Från trycket: 10 januari 2003 Publicerad på Internet 18 december 2002 Tidigare publicering: Denna statistik har producerats av Statistiska centralbyrån (SCB) som tidigare publicerade motsvarande statistik i Statistiska meddelanden, serie S Previous publication: This publication has previously been issued in Statistical reports series Social Welfare by Statistics Sweden ISSN ISBN Artikelnr Printed in Sweden by Ekonomi-Print, Stockholm 2002

3 Förord Socialstyrelsen presenterar härmed den åttonde utgåvan av Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok, ingående i serien Hälso- och sjukvård. Framtagandet av boken har skett i nära samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB). Bakgrunden till bokens tillkomst är ett uppdrag från regeringen till Socialstyrelsen år 1994 att i samarbete med Landstingsförbundet, Spri och SCB utveckla en till regeringen regelbundet återkommande rapportering av förhållanden inom hälso- och sjukvården. Enligt planerna för att fullgöra uppdraget skall en huvudrapport produceras vart tredje år. De rapporter som givits ut i denna serie är Sjukvården i Sverige 1995 resp och Hälso- och sjukvårdsrapport Utöver de analytiska rapporterna finns också behov av samlad, kontinuerligt och enhetligt framtagen statistik över förhållandena inom hälso- och sjukvården. Sådan statistik skall enligt regeringsuppdraget publiceras varje år. Föreliggande bok är 2002 års utgåva. Boken innehåller uppgifter hämtade dels ur på olika håll framställd officiell statistik och dels ur andra källor. Liksom tidigare år publiceras huvudsakligen redan publicerade uppgifter. Undantagen är främst uppgifter baserade på Socialstyrelsens Patientregister, SCB:s undersökningar om Levnadsförhållanden (ULF), några nationella kvalitetsregister och studien av läkemedelsförbrukning i Jämtlands län. Underlaget till boken har till den övervägande delen har tagits fram av Anne Lehtiniemi vid SCB:s avdelning för Befolkning och välfärd. Hon har också svarat för den slutliga redigeringen av innehållet. I arbetet har från SCB också deltagit programchefen Ulla Brith Rimén. Andra medverkande på samma avdelning är Ingrid Florén. Från Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning har följande personer medverkat: Helen Flink (projektledare), Ann Bonair, Carl-Lennart Carlsson, Ann Clements, Ingemar Eckerlund, Göran Engholm, Örjan Ericsson, Nina Frohm, Håkan Gäbel, Johny Hultin, Pia Maria Jonsson, Tiina Laukkanen, Maud Lindeberg, Sören Lindroth, Sylvia Myrsell, Lars Nyberg, Hans Sundberg, Per-Olov Wester. Dessutom har följande personer medverkat från Epidemiologiskt Centrum inom Socialstyrelsen: Lotti Barlow, Annika Edberg, Leif Forsberg, Clas Hedberg, Andrejs Leimanis, Petra Otterblad Olausson och Curt-Lennart Spetz. Kvalitetsregisterbaserade uppgifter har framtagits av Ulf Stenestrand vid Universitetssjukhuset i Lindköping och Lars Wallentin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala (Riks-HIA), Staffan Schön vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping (Svenskt Register för aktiv Uremivård) samt Birgitta Stegmayr vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå (Riks-Stroke).

4 Docent Göran Boëthius vid Östersunds sjukhus har bidragit med uppgifter från Läkemedelsregistreringen i Jämtlands län, och uppgifter om läkarbesök i Hallands läns landsting har ställts till förfogande av Girija Sintring, Hallands läns landsting. Särskild material som behandlar vårdkostnader för region Skåne har tagits fram av Thor Lithman. Marianne Hanning från Landstingsförbundet har bidragit med uppgifter om och ur den nationella väntetidsdatabasen. Till alla, som på olika sätt bidragit i arbetet, riktar Socialstyrelsen ett varmt tack. Stockholm i december 2002 Bo Lindblom

5 Innehåll / Contents 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa 1.2 Registrerad ohälsa 1.3 Vårdutnyttjande 1.4 Läkemedelsanvändning 1.5 Dödlighet 1.6 Ohälsans samhällsekonomiska konsekvenser 2 Hälso- och sjukvårdens organisation, lagstiftning och resurser 2.1 Övergripande regler, organisation och struktur 2.2 Sjukhus och vårdplatser 2.3 Personal 2.4 Kapital 3 Prestationer i hälso- och sjukvården 3.1 Öppen vård 3.2 Sluten vård 3.3 Läkemedel 4 Kvalitets- och förändringsaspekter, patientupplevelser 4.1 Allmänhetens syn 4.2 Tillgänglighet 4.3 Medicinsk kvalitet 4.4 Brister inom vården 5 Kostnader 5.1 Totala hälso- och sjukvårdskostnader 5.2 Särskilda hälso- och sjukvårdskostnader 5.3 Kostnader för läkemedel 6 Finansiering 6.1 Finansieringskällor 6.2 Patientavgifter Sida/Page Prevalence of illness and poor health in Sweden 1.1 Perceived illness 1.2 Registered illness 1.3 Use of health and medical care services 1.4 Use of pharmaceuticals 1.5 Mortality 1.6 Socio-economic consequences of illness and poor health 2 The organisation, legislation and resources of health and medical care 2.1 Main rules, organisation and structure of health and medical care 2.2 Hospitals and hospital beds 2.3 Personnel 2.4 Capital 3 Performances in the health care sector 3.1 Out-patient care 3.2 In-patient care 3.3 Pharmaceuticals 4 Aspects of quality and change, patient experiences 4.1 The general public s view 4.2 Accessibility 4.3 Medical quality 4.4 Shortcomings in the health and medical care services 5 Costs 5.1 Costs according to the new national accounts 5.2 Special costs for health and medical care 5.3 Costs for pharmaceuticals 6 Financing 6.1 Sources of financing 6.2 Patient fees

6 7 Forskning och utveckling inom hälsooch sjukvårdssektorn 7.1 Kostnader 7.2 Innovationstakt 8 Övrig statistik 8.1 Befolkning 8.2 Basindex 9 Internationell statistik 10 Tandvård 10.1 Resurser 10.2 Prestationer 10.3 Kostnader 10.4 Finansiering Tabellförteckning Diagramförteckning Sakregister Sida/Page Research and development in the health and medical care sector 7.1 Costs 7.2 Pace of innovation 8 Other statistics 8.1 Population 8.2 Basic index 9 International statistics 10 Dental care 10.1 Resources 10.2 Performances 10.3 Costs 10.4 Financing List of Tables List of Diagrams Subject index Uppgift inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges..... Uppgift kan ej förekomma..... Inget finns att redovisa (värdet är noll)... Mindre än hälften av den använda enheten ,0 Data not available Category not applicable Magnitude zero Magnitude less than half of unit employed

7 1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 7 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället Det finns ingen definition av begreppet hälsa som gör det möjligt att entydigt skilja mellan friska och sjuka. En människas hälsotillstånd är i varje ögonblick en subjektiv upplevelse, som bara till en del kan mätas på ett objektivt sätt. Bland många förslag till definition av begreppet hälsa är Världshälsoorganisationens (WHO) den mest kända: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom eller svaghet. Befolkningens hälsotillstånd brukar ofta beskrivas i termer av frånvaro av hälsa. Det beror på de svårigheter som finns att hitta relevanta mått på begreppet hälsa. Tre olika sätt att värdera eller bedöma individens hälsoförhållanden brukar användas: 1. Medicinsk bedömning, t ex grundad på läkarundersökning 2. Individens egen bedömning, t ex upplevda besvär 3. Samhällets bedömning, t ex befrielse från arbete genom förtidspensionering I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av befolkningens hälsotillstånd utifrån tillgängliga statistikkällor. Uppgifterna är hämtade från bl a Statistiska centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden, från Socialstyrelsens dödsorsaksregister, cancerregister och patientregister samt från läkemedelsregistrering i Jämtlands län. Vidare återges statistik från Riksförsäkringsverket över ohälsotal, sjukfrånvaro och förtidspensionering. Kapitlet är uppdelat i följande avsnitt: Upplevd ohälsa, Registrerad ohälsa, Vårdutnyttjande, Läkemedelsanvändning, Dödlighet och Ohälsans samhällsekonomiska konsekvenser. 1.1 Upplevd ohälsa Diagram 1 Mäns upplevelser av sitt eget hälsotillstånd. Fördelning på åldersgrupper Procent 1) Diagram 2 Kvinnors upplevelser av sitt eget hälsotillstånd. Fördelning på åldersgrupper Procent 1) Procent Mycket dåligt Dåligt Procent Mycket dåligt Dåligt Någorlunda Någorlunda Gott Gott Mycket gott Ålder Mycket gott Ålder Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Fråga: Hur bedömer Du Ditt allmänna hälsotillstånd? Är det mycket gott, gott, någorlunda, dåligt eller mycket dåligt? Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån

8 8 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa Diagram 3 Andelen (%) män som har upplevt sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt efter 1) 2) ålder, Diagram 4 Andelen (%) kvinnor som har upplevt sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt efter 1) 2) ålder, Procent 25 Män Procent 25 Kvinnor år år år år år år år år år år Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se nedan. 1) Fråga: Hur bedömer Du Ditt allmänna hälsotillstånd? Svarsalternativen var följande: Är det gott, dåligt eller något däremellan? (under perioden ) Är det mycket gott, gott, någorlunda, dåligt eller mycket dåligt? (sedan 1996 ) 2) Andelen personer som har svarat under åren att de har dåligt allmänt hälsotillstånd samt under åren att de har mycket dåligt eller dåligt allmänt hälsotillstånd. Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån Undersökningar av levnadsförhållanden Statistiska centralbyrån (SCB) har sedan 1975 genomfört årliga undersökningar av levnadsförhållandena (ULFundersökning) i Sverige. I studien är en av välfärdskomponenterna hälsa. Datainsamlingen sker genom besöksintervjuer och vid intervjutillfället bedömer den intervjuade själv sin hälsa, dvs det är en subjektiv bedömning av det egna hälsotillståndet. Nettourvalet i 2001 års undersökning var ca personer i åldern år och antal intervjuer ca 5 800, dvs bortfallet var 22 procent. Beskrivning av undersökningen mm finns på Statistiska centralbyråns hemsida. Adressen till hemsidan är

9 1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 9 Tabell 1 Andel (%) barn och ungdomar t o m 19 år som har någon form av sjukdom, 1) 2) besvär eller funktionshinder som påverkar deras dagliga liv, 2001 Kön Andel (%) barn och ungdomar t o m 19 år som har Antal Någon sjukdom, Allergi Astma Damp Dyslexi Hörsel- Syn- intervjuade något besvär el. nedsätt- nedsätt- föräldrar funktionshinder ning ning Båda könen 19,6 11,7 4,8 0,7 1,3 1,1 4, Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Fråga: Har han/hon någon av dessa sjukdomar, något besvär eller funktionshinder som påverkar hans/hennes dagliga liv? Svarsalternativen var: Nej Ja, allergi Ja, astma Ja, damp Ja, dyslexi Ja, hörselnedsättning Ja, synnedsättning Något annat vad?. 2) I undersökningen ingår intervjupersonens eget/egna barn eller sambos barn födda (t o m 19 år) som bor i intervjupersonens hushåll minst en tredjedel av tiden. Även fosterbarn ingår. Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån Undersökning om skolbarnens hälsovanor Forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor har pågått ett drygt decennium. Världshälsoorganisationen accepterade senare projektet som en "WHO Collaborative Study" och läsåret 1985/86 genomfördes den första tobaks- och hälsovaneundersökningen med elva deltagande länder. Den andra datainsamlingen gjordes 1989/90. Tolv länder ingick i undersökningen denna gång. Läsåret 1993/94 genomfördes nästa undersökning i tjugofem länder/regioner och läsåret 1997/98 deltog tjugosju länder i undersökningen. Den senaste undersökningen genomfördes läsåret 2001/02. I HSSÅ99 publicerades uppgifter från denna undersökning.

10 10 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa Tabell 2 Andel (%) barn med vissa sjukdomar eller besvär efter kön och ålder, 1988/89 och 1996/97 1) Kön Nedsatt Nedsatt Huvud- Någon Någon allergisk Hösnuva Ålder syn hörsel värk allergi snuva 1988/ / / / / / / / / /97 Pojkar 0 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, ,3 4,9 2,9 2,1 1,5 21,0 7,4 8,5 6,5 6, ,3 7,6 2,6 3,9 8,2 25,8 11,2 16,3 9,6 14, ,0 13,7 3,3 3,8 10,4 26,6 16,9 18,1 14,3 16, ,6 16,9 2,7 3,2 13,3 26,3 18,4 20,3 16,5 17, ,0 9,7 2,9 3,1 7,4 24,4 13,1 14,8 11,4 12,8 Flickor 0 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, ,0 3,1 2,5 1,7 1,3 22,1 6,4 5,3 4,5 4, ,9 10,7 2,5 3,0 6,8 22,4 10,1 8,4 8,4 7, ,3 18,1 3,0 4,0 13,9 24,5 14,7 14,3 11,8 10, ,0 24,2 1,5 1,1 16,5 27,4 11,8 16,0 9,5 13, ,6 12,3 2,4 2,4 8,3 23,7 10,5 10,1 8,2 8,2 Kön Allergisk Någon Eksem Diabetes Psoriasis Ålder astma matallergi 1988/ / / / / / / / /97 Pojkar 0 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, ,2 3,4 8,7 8,5 10,3 0,0 0,2 0,0 0, ,2 9,2 9,4 6,8 8,1 0,0 0,2 0,0 0, ,0 6,2 8,5 8,7 7,9 0,3 0,5 1,8 0, ,5 6,3 10,0 7,0 6,6 0,5 0,8 1,4 0, ,8 6,1 9,1 7,8 8,5 0,2 0,4 0,7 0,1 Flickor 0 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, ,9 3,0 11,4 10,0 12,1 0,0 0,0 0,1 0, ,0 2,8 9,5 10,1 10,2 0,0 0,7 0,2 0, ,7 4,7 9,6 10,1 9,4 0,2 0,7 0,6 0, ,3 4,7 9,8 8,4 8,4 0,4 0,8 1,2 3, ,1 3,7 10,2 9,7 10,3 0,1 0,5 0,5 1,0 Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Frågor som ställdes till förälder, t ex: Har han/hon Nedsatt syn? Nedsatt hörsel? Får han/hon astma vid kontakt med pollen eller pälsdjur? Besväras han/hon av eksem under minst 3 månader per år? Har han/hon diabetes? Har han/hon psoriasis? Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån

11 1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 11 Tabell 3 Förekomst av långvarig sjukdom eller andra besvär efter kön och ålder, 1985 och 2001 Procent 1) Kön Långvarig I hög grad ned- Nedsatt Rörelse- Nedsatt Nedsatt Ålder sjukdom satt arbetsför- rörelse- hinder hörsel syn måga pga lång- förmåga varig sjukdom Män ,4 25,0 2,2 1,3 0,9 0,4 0,0 0,2 2,8 2,4 0,0 0, ,8 32,2 2,8 5,3 1,8 3,0 0,9 0,9 4,9 9,0 0,3 0, ,5 50,9 14,7 13,6 15,6 11,1 6,5 4,3 18,3 18,3 0,9 0, ,1 78,8 18,4 20,7 39,2 37,7 16,0 15,4 29,1 35,4 2,3 2, ,3 85,2 34,4 31,6 67,1 64,3 33,3 31,5 38,5 37,9 8,2 8, ,6 46,0 9,9 10,9 14,0 13,2 6,1 5,6 13,2 15,9 1,1 1,2 Kvinnor ,5 35,2 3,5 3,3 0,8 1,2 0,5 0,2 2,9 3,0 0,0 0, ,2 37,8 3,3 8,0 3,8 5,2 1,3 1,7 4,1 5,8 0,3 0, ,3 57,4 14,7 19,7 19,2 19,0 7,3 6,3 8,3 12,0 0,6 1, ,0 77,6 19,1 19,5 50,4 52,0 21,8 20,8 17,4 12,7 4,5 3, ,6 85,3 35,2 31,1 80,5 75,7 47,4 35,1 28,6 29,6 14,9 13, ,4 53,1 11,5 14,8 20,8 21,5 9,7 8,5 9,0 10,6 2,2 2,1 Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Frågor, t ex: Har Du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, något handikapp eller annan svaghet? Medför den/de sjukdom(ar) Du har att Din arbetsförmåga är nedsatt i hög grad, i någon mån eller inte alls? Kan Du springa en kortare sträcka, säg 100 meter, om Du har bråttom? Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån Diagram 5 Förekomst av långvarig sjukdom och nedsatt 1) 2) arbetsförmåga, Procent Procent Har någon långvarig sjukdom Kvinnor 40 Män Har i hög grad nedsatt arbetsförmåga Kvinnor 10 Män Beskrivning av undersökningar om levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Frågor: Se tabell 3 ovan. 2) Uppgifterna är inte jämförbara med statistik som har publicerats i tidigare HSSÅ. Årets statistik är åldersstandardiserad efter 2000 års befolkningsfördelning. Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån

12 12 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa Tabell 4 Förekomst av långvarig sjukdom m m efter kön och ålder, 1985 och Procent 1) Sjukdomsgrupp Kön år 2) år år år år år år 2) I Infektionssjukdomar m 0,7 0,0 0,2 0,4 1,1 1,7 0,4 kv 0,5 0,8 0,4 0,6 0,3 1,0 0,6 II Tumörer m 0,8 0,0 0,2 0,9 2,7 5,8 1,1 kv 1,5 0,0 0,4 2,6 3,9 3,9 1,8 III Endokrina systemets m 2,7 0,2 1,9 8,0 16,5 11,7 5,9 sjukdomar kv 5,8 1,5 3,9 8,5 21,6 20,0 8,7 Diabetes m 2,0 0,0 1,1 4,1 9,5 7,1 3,2 kv 2,5 0,3 0,4 2,3 8,8 7,6 2,7 IV Blodsjukdomar m 0,3 0,0 0,1 0,2 1,4 2,5 0,4 kv 0,7 0,0 0,5 0,7 0,8 2,6 0,7 V Psykiska störningar m 1,8 2,2 4,4 3,4 2,7 1,7 3,4 kv 3,7 4,1 5,2 6,5 5,0 6,1 5,5 VI Sjukdomar i nervsystemet m 7,1 2,3 3,1 7,4 8,1 20,1 6,2 och sinnesorganen kv 7,3 4,7 5,2 6,9 11,3 22,4 8,1 Ögonsjukdomar m 2,2 1,0 1,1 1,5 3,3 11,0 2,2 kv 3,0 0,9 0,6 1,6 5,1 16,5 3,1 Öronsjukdomar m 2,8 0,8 1,1 3,3 3,8 9,8 2,7 kv 1,5 1,2 1,1 2,5 3,4 6,4 2,4 VII Cirkulationsorganens m 12,7 0,5 1,8 16,2 43,5 54,7 14,5 sjukdomar kv 13,6 0,3 1,8 13,3 35,4 49,9 14,0 Högt blodtryck m 6,9 0,2 1,1 10,8 19,2 18,7 7,3 kv 8,2 0,0 0,9 10,4 22,3 26,4 8,8 Hjärtsjukdomar m 4,5 0,2 0,5 4,6 19,4 25,0 5,5 kv 3,7 0,3 0,2 2,3 9,5 21,0 4,0 VIII Andningsorganens m 4,2 8,1 5,3 3,6 9,9 10,8 6,0 sjukdomar kv 3,2 11,1 5,7 7,6 7,3 6,9 7,3 Bronkit m m m 2,5 3,7 3,0 2,0 7,9 7,1 3,6 kv 2,0 6,0 3,0 5,8 5,5 6,0 4,9 IX Matsmältningsorganens m 2,9 0,9 3,6 3,9 6,3 3,7 3,6 sjukdomar kv 2,9 2,6 3,8 5,3 8,8 9,5 5,3 Mag/tarmsår m 0,6 0,0 0,3 0,8 0,7 0,9 0,5 kv 0,4 0,0 0,1 0,4 0,2 0,4 0,2 X Sjukdomar i urin- eller m 1,5 0,0 0,2 1,1 6,6 7,8 1,7 könsorgan kv 1,7 1,1 0,9 3,8 4,0 3,2 2,4 XII Hudens och underhudens m 2,8 1,6 1,9 1,5 2,2 4,0 1,9 sjukdomar kv 3,7 2,7 2,0 2,6 2,3 2,6 2,4 XIII Sjukdomar i rörelseorganen m 11,1 5,4 12,2 20,4 24,6 25,9 16,3 kv 13,6 8,4 14,1 26,0 35,2 39,4 22,1 Ledbesvär m 3,2 0,4 0,4 1,5 2,7 4,0 1,3 kv 4,6 0,3 1,3 2,2 3,8 3,9 2,0 Ryggvärk m 6,8 3,2 5,9 10,3 11,2 5,7 7,5 kv 6,7 2,8 6,3 10,6 12,1 10,4 8,3 XIV Medfödda missbildningar m 0,2 0,2 0,1 0,1 0,2 0,0 0,1 kv 0,2 1,0 0,3 0,2 0,0 0,8 0,4

13 1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 13 Tabell 4 (forts) Sjukdomsgrupp Kön år 2) år år år år år år 2) XVI Symtom och ofullständigt m 5,4 1,5 2,9 3,1 3,6 12,2 3,5 preciserade fall kv 7,7 1,8 2,9 4,8 8,4 14,2 5,1 XVII Skador och förgiftningar m 3,0 7,1 7,6 6,5 6,4 5,2 6,9 kv 2,3 7,4 6,5 6,2 6,3 8,5 6,7 Frakturer m 0,5 0,5 0,3 0,5 1,4 2,1 0,6 kv 1,1 0,5 0,5 0,6 1,7 4,3 1,0 Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Frågor: Har Du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, något handikapp eller annan svaghet? Om svaret var JA frågades även Vad är det? Högst sex olika sjukdomar/besvär registrerades. 2) Uppgifterna är inte jämförbara med statistik som har publicerats i tidigare HSSÅ. Årets statistik är åldersstandardiserad efter 2000 års befolkningsfördelning. Källa: Undersökningar om levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån Tabell 5 Andel (%) personer med vissa besvär under en tvåveckorsperiod 1) efter kön och ålder, 1988 och 2001 Ålder Andel personer som under en tvåveckorsperiod ofta känt sig trötta haft besvär med sömnen haft återkommande huvudvärk eller migrän Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor ,6 48,0 40,0 60,0 4,7 20,7 10,2 26,9 5,6 10,3 16,3 32, ,2 50,8 39,7 59,1 9,4 24,1 12,3 26,7 8,7 12,1 18,2 24, ,0 38,3 34,3 48,9 11,3 22,5 22,7 33,6 7,9 13,3 13,8 21, ,9 35,7 31,9 42,1 18,5 24,2 32,3 37,3 7,0 9,7 10,3 15, ,2 37,4 38,9 51,0 24,7 26,6 39,3 44,6 5,6 6,5 11,3 12, ,0 43,8 37,1 53,2 11,2 23,3 19,9 31,9 7,6 11,6 15,0 22,6 Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Frågor: Har Du ofta känt dig trött under de senaste två veckorna? Har Du haft besvär med sömnen? Har Du haft återkommande huvudvärk eller migrän? Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån

14 14 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa Tabell 6 Andel (%) personer med vissa svåra eller lätta sjukdomar eller besvär efter kön och ålder, 2000 och ) Ålder Värk i skuldror, Ryggsmärtor, Värk eller smärtor Ängslan, oro nacke eller axlar ryggvärk, ischias, i händer, armbågar, eller ångest eller höftsmärtor ben eller knän Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor ,9 40,1 19,6 31,7 19,0 26,2 11,6 24, ,2 50,5 32,2 36,6 25,7 24,8 17,2 24, ,6 59,0 40,3 45,0 34,3 46,2 15,4 24, ,8 50,0 39,1 47,4 40,4 48,1 11,2 28, ,5 43,7 33,5 49,7 36,7 52,4 13,3 27, ,4 51,2 34,1 41,2 30,0 37,2 15,0 25,1 Ålder Värk i skuldror, Ryggsmärtor, Värk eller smärtor Ängslan, oro nacke eller axlar ryggvärk, ischias, i händer, armbågar, eller ångest eller höftsmärtor ben eller knän Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor ,2 36,8 22,8 30,5 18,6 24,0 13,2 27, ,9 50,8 34,2 35,6 24,4 27,1 20,8 27, ,5 54,5 37,6 43,6 31,1 44,0 18,1 25, ,0 48,5 36,3 50,8 42,8 51,6 17,4 31, ,9 40,9 37,2 54,8 41,8 56,0 18,1 29, ,3 49,0 34,2 41,1 28,8 37,8 18,3 27,5 Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Frågor: Jag har redan frågat om sjukdomar men det är några sjukdomar eller besvär som jag för säkerhets skull vill ställa några särskilda frågor om. Har du möjligen något av följande: Värk i skuldror, nacke eller axlar? Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias? Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän? Ängslan, oro eller ångest? Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån

15 1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 15 Tabell 7 Andel (%) av befolkningen som de senaste 12 månaderna har haft vissa lätta eller svåra sjukdomar eller besvär efter kön och ålder, 1991 och ) Sjukdom/besvär Kön År Ålder därav med svåra besvär Huvudvärk, migrän m ,8 52,8 37,2 22,0 44,1 7, ,6 53,2 35,9 20,1 42,8 7,6 kv ,2 71,5 58,1 36,9 61,8 15, ,7 72,9 55,1 36,4 61,2 16,9 Förkylning, influensa m ,7 77,0 62,5 52,0 69,9 13, ,0 74,1 58,3 49,1 65,9 12,9 kv ,4 79,0 64,7 55,7 71,5 19, ,3 73,2 58,6 49,2 65,1 18,4 Synbesvär/ögonsjukdom som ej m ,2 4,6 7,3 11,9 6,6 2,3 påtagligt avhjälps av glasögon ,0 3,8 6,7 14,2 6,1 2,2 kv ,9 4,4 7,7 18,4 7,8 2, ,8 5,2 8,6 17,2 8,2 2,8 Hörselnedsättning m ,1 10,2 26,2 42,6 19,8 4, ,3 9,4 24,5 41,8 18,7 4,5 kv ,8 4,0 12,5 25,9 10,2 2, ,2 4,6 12,1 24,4 10,5 2,4 Smärtor eller värk i bröstet m ,4 6,0 11,4 15,3 9,0 2, ,5 5,3 8,5 13,2 7,6 1,7 kv ,3 4,9 10,3 13,9 7,8 2, ,1 6,7 9,0 13,5 8,5 2,7 Kronisk luftrörskatarr (astma) m ,2 2,4 4,9 9,4 4,3 1, ,9 3,6 5,2 5,3 4,4 1,0 kv ,9 3,4 5,8 8,3 5,2 1, ,1 6,0 7,4 10,9 7,3 2,1 Förstoring av sköldkörteln m ,5 0,2 0,5 1,6 0,5 0,2 (struma) ,0 0,2 0,3 0,8 0,3 0,0 kv ,3 1,4 5,1 8,5 3,7 0, ,3 3,2 4,9 8,1 4,3 1,1 Tuberkulos (alla former) m ,5 0,2 0,4 0,2 0,3 0, ,0 0,2 0,2 0,3 0,2 0,0 kv ,3 0,2 0,4 0,6 0,3 0, ,3 0,4 0,1 0,0 0,2 0,1 Värk i skuldror eller axlar m ,5 21,4 30,2 32,1 24,6 7, ,1 26,0 29,8 29,7 26,8 7,7 kv ,4 35,1 44,5 43,1 38,6 14, ,0 42,0 48,3 44,0 43,8 17,2 Propp i hjärtat, hjärtinfarkt m ,2 0,7 1,6 4,3 1,5 0, ,0 0,0 1,6 5,9 1,3 0,6 kv ,0 0,0 0,3 1,0 0,2 0, ,0 0,3 0,9 1,9 0,7 0,3 Propp i hjärnan, stroke 2) m ,0 0,1 0,7 5,4 1,0 0,4 kv ,0 0,4 0,6 3,5 0,9 0,4

16 16 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa Tabell 7 (forts) Sjukdom/besvär Kön År Ålder därav med svåra besvär Hjärtsvaghet m ,2 0,6 3,1 11,2 2,9 0, ,0 0,2 3,4 11,3 2,7 0,9 kv ,0 0,6 1,6 8,2 2,1 0, ,0 0,5 2,1 11,9 2,7 0,5 Högt blodtryck m ,2 3,5 15,5 17,5 9,1 1, ,6 3,3 13,2 28,3 9,9 2,1 kv ,1 3,4 12,7 28,2 10,4 2, ,7 4,0 12,7 32,3 10,9 2,5 Magont, magvärk m ,4 22,2 16,0 13,2 19,3 4, ,3 22,1 17,3 11,5 19,2 4,9 kv ,5 28,7 19,7 15,8 24,6 6, ,5 30,6 22,3 19,7 27,0 8,3 Magsår m ,0 1,5 2,6 2,0 1,9 0, ,3 2,9 2,4 3,5 2,7 1,1 kv ,6 2,0 2,8 1,7 2,3 1, ,7 3,1 2,6 3,0 2,9 1,4 Ryggsmärtor, ryggvärk, m ,3 32,3 39,1 32,1 34,2 12,3 höftsmärtor, ischias ,3 35,9 40,1 38,8 36,4 13,3 kv ,0 33,9 42,1 43,2 38,0 14, ,6 38,0 45,2 49,8 41,5 16,8 Gallbesvär eller gallsten m ,7 0,9 1,3 3,6 1,4 0, ,0 1,0 1,8 3,5 1,5 0,7 kv ,0 3,1 4,0 6,6 3,7 1, ,0 2,5 4,4 6,5 3,5 1,2 Njurbesvär eller njursten m ,5 2,2 2,7 3,1 2,3 1, ,3 1,1 2,4 2,1 1,6 0,9 kv ,1 1,2 2,1 1,9 1,7 0, ,4 1,9 2,3 1,9 2,2 1,0 Hemorrojder, smärtor i m ,2 3,6 7,6 7,8 5,2 1,1 ändtarmen ,3 3,8 4,8 8,0 4,4 0,9 kv ,3 4,5 7,7 9,1 6,0 1, ,4 5,2 6,5 11,7 6,3 1,5 Prostata, besvär med m ,2 1,2 4,1 15,7 4,1 1,1 vattenkastning ,3 0,7 4,6 17,6 4,3 0,7 Blåskatarr, besvär med kv ,4 4,6 4,2 10,8 5,7 2,4 vattenkastning ,4 4,7 6,4 8,4 5,9 2,0 Menstruationsbesvär kv ,2 30,8 13,1 3).. 26,3 4) 11, ,7 23,8 9,8 3).. 19,7 4) 7,2 Komplikationer vid graviditet kv ,4 6,5 0,6 3).. 4,0 4) 2, ,4 5,2 0,4 3).. 3,2 4) 2,2 Andra underlivsbesvär kv ,7 7,9 7,3 6,2 7,2 2,0 (flytningar, smärtor, framfall mm) ,4 8,0 5,3 5,9 6,9 2,2 Ljumskbråck m ,2 1,0 3,5 5,4 2,4 0, ,7 1,2 2,6 4,5 2,1 0,8 kv ,0 0,4 0,5 0,8 0,4 0, ,0 0,6 0,6 1,2 0,6 0,2

17 1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 17 Tabell 7 (forts) Sjukdom/besvär Kön År Ålder därav med svåra besvär Åderbråck, bensår m ,5 1,4 4,3 7,9 3,1 0, ,0 0,7 3,4 6,1 2,4 0,4 kv ,5 4,5 11,5 22,5 9,3 1, ,7 3,8 10,2 24,6 8,8 2,0 Bensvullnad, svullna ben m ,4 1,9 4,6 9,2 4,0 1, ,0 2,3 4,2 11,7 4,1 0,8 kv ,6 8,6 15,9 22,8 12,6 2, ,1 7,8 15,4 22,4 12,2 2,6 Värk/smärtor i händer, m ,7 20,2 27,1 28,0 23,1 7,5 armbågar, ben eller knän ,3 23,6 25,7 29,3 24,7 8,4 kv ,7 19,5 36,3 43,1 28,4 12, ,6 22,8 40,4 47,5 32,2 12,6 Allmän trötthet m ,0 17,2 19,1 17,7 18,1 3, ,3 29,2 22,6 19,5 25,3 4,7 kv ,4 28,1 30,7 25,9 28,6 6, ,8 42,6 35,4 27,8 37,6 9,9 Sömnbesvär m ,6 9,0 10,8 15,2 10,3 2, ,1 15,6 14,9 14,9 14,9 3,5 kv ,2 9,5 21,0 29,5 16,1 4, ,7 19,2 25,8 32,4 23,7 7,4 Nervösa besvär m ,4 8,0 10,0 10,1 8,6 2,1 (ängslan, oro, ångest) ,1 10,1 8,8 8,8 9,6 2,8 kv ,1 9,5 15,2 22,8 13,7 3, ,8 18,1 16,2 17,2 17,8 5,8 Depression, djup nedstämdhet m ,7 5,1 4,9 4,5 5,0 1, ,9 7,3 6,0 6,7 6,6 2,2 kv ,5 5,4 9,1 8,9 7,5 2, ,7 12,6 10,7 9,5 12,0 4,6 Psykisk sjukdom m ,5 0,6 0,9 1,8 0,9 0, ,0 1,0 1,2 0,3 0,9 0,5 kv ,3 0,4 1,7 1,2 0,9 0, ,0 0,9 1,5 1,6 1,2 0,5 Blodvallningar, svettningar m ,2 1,4 1,8 2,0 1,5 0, ,7 1,2 2,2 4,0 1,9 0,4 kv ,0 3,5 24,3 12,5 11,4 2, ,7 4,8 21,5 11,6 11,8 2,5 Hosta m ,3 25,6 21,4 20,2 23,8 3, ,6 23,6 20,6 17,4 22,0 3,0 kv ,9 25,7 23,6 21,2 24,8 5, ,6 20,8 19,6 21,3 21,1 4,8 Andnöd, andfåddhet m ,2 3,4 7,0 12,8 5,8 1, ,6 3,6 7,3 15,7 6,4 1,6 kv ,1 4,5 8,5 17,6 7,9 2, ,8 5,5 8,8 17,6 8,7 2,5

18 18 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa Tabell 7 (forts) Sjukdom/besvär Kön År Ålder därav med svåra besvär Yrsel m ,7 4,1 7,9 11,2 6,3 0, ,9 5,5 7,7 12,3 7,2 1,2 kv ,0 11,6 15,4 22,2 14,3 3, ,3 14,5 14,7 22,5 15,7 3,7 Illamående m ,3 13,9 5,9 5,2 10,4 1, ,2 11,1 5,6 6,1 8,6 1,3 kv ,9 18,9 11,8 9,7 15,9 3, ,5 19,9 10,2 7,2 15,1 2,6 Avmagring m ,5 1,3 1,2 2,7 1,6 0, ,6 1,4 1,5 2,7 1,6 0,5 kv ,9 2,4 2,1 5,2 2,9 0, ,4 3,6 1,4 3,3 2,8 0,9 Kräkningar m ,6 9,7 3,7 3,6 6,8 1, ,9 8,0 2,8 1,1 5,1 1,1 kv ,9 12,1 6,5 4,1 9,3 2, ,2 12,1 3,7 2,8 7,5 1,4 Diarré m ,3 14,9 7,1 4,9 10,8 1, ,5 12,5 7,4 5,9 9,7 1,9 kv ,1 15,1 10,8 6,4 11,8 2, ,6 14,0 9,9 7,5 11,5 2,0 Förstoppning m ,5 1,5 2,5 6,5 2,6 0, ,0 2,5 2,4 7,2 3,1 0,6 kv ,2 6,3 7,3 15,1 7,9 2, ,8 9,1 8,6 14,0 9,5 2,2 Överansträngning m ,6 7,7 5,8 2,2 6,3 0, ,5 13,0 7,9 2,7 9,7 1,9 kv ,9 7,8 8,0 4,1 7,0 1, ,3 14,5 13,9 4,9 13,1 3,8 Utslag, eksem, psoriasis m ,3 13,0 10,0 11,2 11,4 2, ,8 11,5 11,0 12,3 11,3 1,3 kv ,2 17,2 12,8 11,2 15,5 2, ,7 14,9 13,2 14,2 14,3 3,0 Elakartad tumör, cancer, m ,2 0,1 1,4 2,2 0,8 0,6 kräfta ,3 0,2 0,9 2,4 0,8 0,4 kv ,3 0,8 1,2 1,5 1,0 0, ,0 0,4 0,9 1,9 0,8 0,3 Blodbrist, anemi m ,0 0,6 0,3 0,2 0,4 0, ,0 0,2 0,6 1,9 0,5 0,2 kv ,5 4,8 4,0 4,2 4,0 0, ,0 4,9 3,6 4,0 4,0 0,9 Sockersjuka, diabetes m ,0 1,3 3,8 6,7 2,7 0, ,7 0,7 4,5 12,8 3,6 1,2 kv ,3 1,2 1,4 8,5 2,4 0, ,0 1,1 2,9 9,6 2,8 1,0

19 1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 19 Tabell 7 (forts) Sjukdom/besvär Kön År Ålder därav med svåra besvär Övervikt, fetma m ,0 8,1 14,1 16,1 10,5 1, ,9 10,9 18,1 14,8 13,3 1,9 kv ,0 10,7 20,0 24,9 15,7 3, ,5 13,2 20,9 26,5 17,4 3,9 Organisk nervsjukdom m ,2 0,6 0,7 1,3 0,7 0,3 (CP, MS, Polio etc) ,0 0,2 0,8 1,6 0,6 0,3 kv ,0 0,5 1,1 1,7 0,9 0, ,3 0,4 0,7 1,6 0,7 0,4 Bestående besvär av m ,3 9,3 13,7 11,5 11,0 4,9 olycksfall eller skada ,9 10,8 10,0 11,2 10,3 3,8 kv ,6 4,6 9,7 14,1 7,8 3, ,4 6,7 7,9 9,3 7,4 3,6 Allergi m ,4 16,5 10,9 9,9 14,5 2, ,1 24,1 13,0 8,6 17,7 2,7 kv ,6 21,1 17,8 16,4 19,4 4, ,8 21,5 19,4 16,3 20,3 4,7 Urinvägsinfektion m ,2 0,6 0,7 5,4 1,3 0, ,6 1,1 1,4 2,9 1,5 0,4 kv ,2 6,0 4,8 11,4 6,8 2, ,5 7,3 6,2 6,5 7,1 2,4 Antal intervjuer m kv Beskrivning av levnadsnivåundersökningen, se nedan. 1) Fråga:Har du under de senaste 12 månaderna haft någon av följande sjukdomar eller besvär? (Om Ja: Intervjupersonen frågas om besvären är lätta eller svåra) Besvären är: Huvudvärk, migrän; förkylning, influensa; mm. 2) Frågan ställs år 2000 men inte år ) år. 4) år. Källa: Levnadsnivåundersökningen år Institutet för social forskning Levnadsnivåundersökningen Institutet för social forskning (SOFI) har genomfört levnadsnivåundersökningar 1968, 1974, 1981, 1991 och senast år I 2000 års undersökning intervjuades drygt personer om sina levnadsvillkor, bl a om hälsa. Bruttourvalet består av olika befolkningsskikt. Det första skiktet i 2000 års undersökning är de personer som ingått i tidigare omgångar av LNU (födda ; totalt personer). Det andra skiktet är tilläggsurval av ungdomar (födda ; totalt 956 personer). Det tredje skiktet är immigranter som bodde i Sverige den 31 december 1999 (födda ; totalt 332 personer). Till 2000 års LNU kopplades också en separat studie av barn och ungdomar (10 18 år) som bodde i samma hushåll som intervjupersonen i LNU (barn-lnu). Det totala bruttourvalet i 2000 års LNU-undersökning var ca personer. Det totala bortfallet uppgick till 23,4 procent. På SOFIs hemsida finns en beskrivning av LNU-undersökningen mm. Adressen till hemsidan är

20 20 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa Diagram 6 Andel (%) av befolkningen i åldern år som år ) 2) angav att de har eller har haft astma, efter kön och ålder Procent Män Kvinnor år år år år år år Beskrivning av den nationella miljöhälsoenkäten 1999, se nedan. 1) Frågor: Har du eller har du haft någon av följande sjukdomar? Astma. Har du av läkare fått diagnosen astma? 2) Andelen avser personer som angav att de har eller har haft astma och/eller har fått läkardiagnosen astma. Källa: Miljöhälsorapport Socialstyrelsen, Institutet för Miljömedicin, Miljömedicin Stockholms läns landsting Publikationen finns på Socialstyrelsens hemsida. Adressen är Nationell miljöhälsoenkät 1999 Institutet för Miljömedicin (IMM) har tillsammans med Miljömedicinska enheten vid Stockholms läns landsting (MME) på uppdrag av Socialstyrelsen utarbetat en rapport Miljöhälsorapport Detta är den första rapport som beskriver det nationella läget avseende hälsorisker i miljön och miljörelaterad ohälsa. I Miljöhälsorapport 2001 publiceras uppgifter från nationella miljöhälsoenkäten 1999 (NMHE 99). Statistiska centralbyrån genomförde denna undersökning under Målpopulationen i undersökningen var alla personer mellan 19 och 81 år som varit bosatta i Sverige de senaste fem åren. Man gjorde ett slumpmässigt urval av 750 personer från vart och ett av landets 21 län. Frågeformuläret skickades ut i slutet av mars 1999 till cirka personer. 254 personer i urvalet kunde inte nås, t ex på grund av att de hade flyttat utomlands eller avlidit. Nästan personer fick till slut enkäten och av dessa svarade ca personer, dvs svarsfrekvensen var 72,5 procent. Den nationella miljöhälsoenkäten bestod av frågor om boende, besvärsupplevelser, hälsotillstånd, rök- och kostvanor samt arbete och utbildning. På Socialstyrelsens hemsida finns Miljöhälsorapport 2001 och miljöhälsoenkäten från Adressen är

21 1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 21 Tabell 8 Andel (%) personer i olika viktgrupper efter kön och ålder, 1980/81, 1988/89 och 2000/2001 Ålder Underviktig 1) Normalviktig 1) Överviktig 1) Fet 1) Samtliga 1) År Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor /81 3,9 10,9 84,1 82,2 10,5 6,4 1,5 0, /89 4,7 10,3 81,9 82,8 12,2 6,3 1,1 0, /01 3,4 8,8 75,3 77,3 18,0 12,3 3,3 1, /81 0,8 5,2 68,4 80,6 27,1 12,2 3,7 2, /89 0,6 4,7 64,5 77,0 30,5 15,1 4,5 3, /01 0,8 2,2 50,3 67,7 40,1 22,1 8,8 8, /81 0,8 1,5 50,0 58,5 42,2 31,3 7,0 8, /89 0,4 1,9 48,2 58,4 43,6 30,9 7,8 8, /01 0,5 1,3 37,5 53,5 49,4 33,4 12,6 11, /81 0,9 3,3 48,8 46,0 42,5 40,7 7,8 10, /89 1,4 3,3 47,0 51,2 44,3 35,9 7,3 9, /01 0,4 2,2 37,4 43,0 47,4 40,1 14,9 14, /81 1,9 5,4 55,1 53,2 37,4 33,3 5,6 8, /89 2,1 5,0 56,6 54,9 34,1 32,9 7,2 7, /01 2,2 3,8 46,5 47,8 43,4 35,2 7,9 13, /81 1,4 4,8 62,5 67,8 31,2 22,2 4,9 5, /89 1,4 4,6 60,2 67,4 33,0 22,4 5,4 5, /01 1,1 2,9 47,8 59,7 41,2 27,8 9,9 9, Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Body Mass Index (BMI) beräknas enligt följande formel : Vikt i kilo / (Längd i m) 2. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar följande gränsvärden: Underviktig = BMI : under 18,5 Normalviktig = BMI : 18,5 24,9 Överviktig = BMI : 25,0 29,9 Fet = BMI: över 29,9 Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån

22 22 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa Tabell 9 Förekomst av sjukdom eller symtom bland befolkningen i åldrarna år efter huvudman, Procent 1) Landsting/motsvarande Andel (%) av befolkningen med 2) Tumörer Diabetes Nerv- Cirkula- Högt Hjärt- Andningssjukdom tionsorga- blodtryck sjukdom organens nens sjd sjd Stockholms län 1,1 2,7 6,6 10,8 5,7 4,0 6,2 Uppsala län 1,6 3,4 7,9 14,0 8,3 4,1 8,2 Södermanlands län 1,3 3,0 8,3 11,2 5,5 3,9 7,9 Östergötlands län 1,0 2,7 5,4 14,0 8,2 4,6 5,9 Jönköpings län 1,4 2,8 8,3 15,5 8,0 6,1 6,4 Kronobergs län 1,0 3,2 6,2 13,7 7,5 4,4 5,5 Kalmar län 1,5 3,6 6,3 14,1 7,4 5,5 4,5 Blekinge län 1,1 2,3 7,8 13,2 7,4 4,7 7,8 Skåne län 1,9 2,4 7,6 12,6 6,4 4,4 6,9 Hallands län 1,2 2,2 5,3 12,6 6,4 5,0 7,6 Västra Götalands län 1,4 2,7 8,3 13,5 8,0 4,2 6,1 Värmlands län 1,4 3,1 4,9 15,4 9,5 4,7 6,4 Örebro län 1,1 3,3 6,5 14,6 9,3 4,5 5,4 Västmanlands län 1,2 2,1 5,9 13,2 7,3 5,7 6,8 Dalarnas län 0,9 3,4 5,4 13,2 7,0 4,9 5,6 Gävleborgs län 1,3 2,9 7,3 17,8 10,5 5,5 6,5 Västernorrlands län 1,0 3,5 6,9 16,3 10,3 5,4 5,8 Jämtlands län 1,2 2,6 7,5 14,8 9,4 5,1 5,0 Västerbottens län 0,6 3,1 8,7 17,8 10,6 5,3 7,0 Norrbottens län 0,9 3,3 5,9 16,6 10,6 4,9 5,4 Gotlands kommun 1,5 0,8 6,0 12,6 7,4 2,5 7,2 Hela riket 1,3 2,8 7,1 13,4 7,6 4,6 6,4

23 1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 23 Tabell 9 (forts) Landsting/motsvarande Andel (%) av befolkningen med 2) Befolkning Antal som Sjukdom Sjukdom Hud- Sjukdom (1 000 tal) svarat i matsmält- i urin- och sjukdom i rörelseningsorgan könsorgan organ Stockholms län 4,1 1,9 1,8 15, Uppsala län 4,2 1,9 1,7 18, Södermanlands län 3,8 2,1 2,1 19, Östergötlands län 4,2 1,4 1,4 17, Jönköpings län 4,2 1,9 1,9 18, Kronobergs län 5,1 1,7 1,5 17, Kalmar län 3,5 1,4 1,8 17, Blekinge län 2,6 2,9 1,4 16, Skåne län 4,5 1,9 2,0 16, Hallands län 4,5 1,2 1,9 16, Västra Götalands län 4,5 2,2 2,4 19, Värmlands län 3,1 1,8 1,9 15, Örebro län 3,8 1,0 1,7 15, Västmanlands län 4,6 3,0 2,4 21, Dalarnas län 2,9 0,9 1,5 18, Gävleborgs län 4,1 1,9 2,3 22, Västernorrlands län 3,4 1,1 2,5 22, Jämtlands län 3,1 3,0 1,3 26, Västerbottens län 3,3 1,9 2,4 21, Norrbottens län 3,0 1,6 2,5 20, Gotlands kommun 6,3 3,5 1,7 24, Hela riket 4,1 1,9 2,0 18, Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Frågor: Har Du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, något handikapp eller annan svaghet? Om svaret var JA frågades även Vad är det? Högst sex olika sjukdomar/besvär registrerades. 2) Åldersstandardiserat efter rikets befolkningsfördelning Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån

24 24 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.2 Registrerad ohälsa 1.2 Registrerad ohälsa Tabell 10 Nyregistrerade cancerfall efter tumörlokalisation och kön, 1965, 1985, 1993 och ) ICD7 Tumörlokalisation Antal fall per ) Antal fall Män Kvinnor Alla cancerfall 442,6 564,2 577,8 599,4 372,3 429,5 444,9 457, Därav 140 Läpp 5,4 4,6 3,6 2,7 0,5 0,9 0,9 0, Matstrupe 6,1 7,1 6,0 6,6 3,1 2,0 2,6 2, Magsäck 58,7 32,3 22,2 15,6 28,6 15,5 11,0 8, Tjocktarm 35,7 42,7 41,9 41,3 31,9 35,4 34,8 33, Ändtarm 24,2 27,2 28,3 26,6 14,3 17,7 17,7 17, Lever, intrahepatiska, gallvägar, gallblåsa 11,6 16,0 12,2 9,7 12,5 15,8 11,6 7, ,0 Lever, primär 6,7 8,9 7,0 5,6 3,2 4,7 3,7 2, Bukspottkörtel 17,0 17,3 14,8 10,2 11,9 14,4 12,7 9, Struphuvud, stämband 4,1 5,6 4,0 3,7 0,6 0,5 0,7 0, ,1 Bronker och lunga, primär 34,8 51,7 45,0 40,8 9,6 16,9 20,8 25, Bröst 1,1 0,8 1,0 0,9 83,4 106,2 115,9 134, Livmoderhals ,1 12,2 11,4 9, Livmoderkropp ,7 20,7 24,7 26, Äggstock, äggledare,... breda livmoderband ,1 22,6 21,2 18, Prostata 98,6 130,2 159,5 197, Testikel 2,4 4,2 4,3 5, ,0 Njure, njurbäcken 14,5 18,5 14,1 11,4 9,5 10,3 8,9 6, Urinvägar utom njure 21,7 40,1 41,8 41,5 7,8 10,5 11,4 11, Melanom i huden 5,6 15,1 18,3 19,6 5,9 14,2 15,9 17, Annan tumör i huden 18,2 28,1 38,0 49,9 7,6 11,9 16,3 21, Hjärna, övriga nervsystemet 11,4 16,0 15,1 13,5 12,9 16,2 14,9 13, Sköldkörtel 2,0 3,0 1,9 1,9 4,9 5,8 4,6 4, Malignt lymfom av Non-Hodgkintyp 8,6 16,7 18,9 18,6 5,4 10,7 13,0 12, Lymfogranulomatos (Mb Hodgkin, Mb Sternberg) 4,0 3,0 2,3 2,4 3,2 1,9 1,9 1, Multipelt myelom m m 6,6 9,7 8,1 7,7 4,3 5,5 5,4 4, Leukemi, Polycythaemia vera, Myelofibros 14,6 18,8 16,9 17,4 10,0 11,5 10,8 12, Beskrivning av cancerregistret, se nedan. 1) Uppgifterna är inte jämförbara med statistik som har publicerats i tidigare HSSÅ p.g.a. att olika basår har använts vid beräkningarna. 2) Åldersstandardiserat efter 2000 års befolkningsfördelning. Källa: Cancerregistret. Socialstyrelsen Cancerregister Socialstyrelsens cancerregister innehåller uppgifter om alla elakartade (maligna) tumörer och vissa godartade (benigna) tumörer som upptäcks av läkare i Sverige hos personer som är folkbokförda i riket. Registret innehåller även uppgifter om cancer som upptäcks vid obduktion. Registret uppdateras en gång om året då de sex regionala cancerregistren skickar den senaste kompletta årgången till Socialstyrelsen. Beskrivning av cancerregistret finns på Socialstyrelsens hemsida. Adressen är

25 1.2 Registrerad ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 25 Tabell 11 Nyregistrerade cancerfall efter tumörlokalisation, ålder och kön, 2000 ICD7 Tumörlokalisation Kön Antal Antal fall per av befolkningen, åldersgrupperat fall Totalt Alla cancerfall m ,3 27,6 67,8 520, , , ,6 532,9 kv ,3 26,4 124,9 660, , , ,2 492,9 Därav 140 Läpp m ,1 2,0 6,9 17,5 17,6 2,3 kv ,1 0,6 1,3 5,8 11,4 1,1 150 Matstrupe m ,3 7,6 22,0 32,4 27,2 6,0 kv ,3 2,5 6,3 11,3 15,6 2,6 151 Magsäck m 593-0,2 1,9 12,1 44,2 84,8 120,0 13,5 kv ,2 6,9 29,7 43,9 59,6 9,9 153 Tjocktarm m ,2 0,6 2,9 32,3 122,6 250,2 241,5 36,1 kv ,1 0,8 4,4 27,0 115,4 185,8 166,7 37,7 154 Ändtarm m ,9 25,7 96,0 128,8 134,4 23,7 kv 888-0,2 2,3 19,3 56,3 93,1 71,7 19,8 155 Lever, intrahepatiska, m 381 0,2 0,2 0,2 10,1 32,4 50,7 43,2 8,7 gallvägar, gallblåsa kv 371 0,1-0,4 6,9 26,6 39,3 33,3 8,3 155,0 Lever, primär m 220 0,2 0,2 0,2 6,2 17,6 29,1 22,4 5,0 kv 107 0,1-0,4 2,1 7,3 11,1 7,8 2,4 157 Bukspottkörtel m 405-0,2 0,6 10,3 37,9 51,5 40,0 9,2 kv 447-0,2 0,3 11,0 34,4 39,8 32,6 10,0 161 Struphuvud, m ,2 3,8 14,5 19,5 8,0 3,4 stämband kv ,1 1,0 2,0 3,2 0,7 0,7 162,1 Bronker och lunga, m ,2 1,8 42,0 175,4 195,7 94,4 37,3 primär kv ,0 43,3 93,5 88,1 21,3 27,0 170 Bröst m ,2 1,3 1,4 4,6 3,2 0,8 kv ,2 44,5 263,9 341,1 306,3 331,3 141,5 171 Livmoderhals kv 448-0,4 13,8 11,9 16,1 18,3 14,9 10,0 172 Livmoderkropp kv ,2 1,2 42,7 102,3 92,8 53,9 28,8 175 Äggstock, äggledare, breda livmoderband kv 878 0,1 2,6 6,1 33,0 52,0 52,9 24,1 19,6 177 Prostata m ,6 136,6 781, ,2 956,5 173,5 178 Testikel m 244 0,4 5,9 13,2 3,5 1,4 0,4-5,6 180,0 Njure, njurbäcken m 566 0,8 0,2 1,5 15,5 38,7 46,1 27,2 10,6 kv 401 0,9 0,2 0,8 7,6 24,4 31,1 9,2 7,1 181 Urinvägar utom njure m ,2 1,9 33,8 140,5 229,4 246,3 36,4 kv 592-0,2 0,8 11,2 42,5 60,2 57,5 13,2 190 Melanom i huden m 797-1,9 8,3 26,4 48,3 71,1 75,2 18,2 kv 819-3,2 12,0 27,5 37,0 42,5 43,3 18,3 191 Annan tumör i huden m ,8 2,5 22,4 99,7 305,8 655,8 40,6 kv ,1 0,4 2,3 12,7 50,5 119,5 263,9 25,7 193 Hjärna, övriga m 582 5,1 5,0 8,7 21,2 28,6 23,7 14,4 13,3 nervsystemet kv 635 3,1 4,2 7,3 26,2 29,4 22,4 11,4 14,2 194 Sköldkörtel m 81 0,1 0,6 1,0 3,1 4,0 5,4 4,8 1,8 kv 212 0,1 2,6 4,9 6,5 6,5 7,6 11,4 4,7 200 Malignt lymfom m 735 1,1 1,9 2,4 20,3 54,3 90,2 83,2 16,8 av Non-Hodgkintyp kv 607 0,6 0,6 2,9 12,0 38,2 59,9 51,8 13,5 201 Lymfogranulomatos (Mb m 103 0,7 3,4 2,9 1,9 3,8 2,9 3,2 2,3 Hodgkin, Mb Sternberg) kv 73-5,6 1,5 0,9 2,0 2,3 0,7 1,6 203 Multipelt myelom m m m ,7 7,3 23,1 38,6 54,4 6,8 kv ,1 5,9 16,6 24,7 15,6 5, Leukemi, Polycythaemia m 585 4,3 2,9 2,4 15,7 53,2 87,7 64,0 15,8 vera, Myelofibros kv 464 4,8 1,2 2,7 13,3 30,2 54,4 37,6 13,0 Beskrivning av cancerregistret, se sida 24. Källa: Cancerregistret. Socialstyrelsen

26 26 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.2 Registrerad ohälsa Tabell 12 Åldersstandardiserad cancerincidens per invånare vad gäller vissa cancerformer efter patienternas hemlandsting/kommun och kön, ) Landsting/Kommun Tjocktarm 2) Luftstrupe, Bröst 4) Prostata 5) Samtliga lunga m m 3) cancerformer 6) Män Kvinnor Män Kvinnor Kvinnor Män Män Kvinnor Stockholms län 44,7 31,8 39,2 25,2 146,8 218,4 648,8 473,4 Uppsala län 35,9 30,4 50,1 20,2 118,2 177,0 524,0 410,5 Södermanlands län 45,9 28,7 54,5 26,0 112,6 177,4 554,6 407,7 Östergötlands län 40,0 30,0 42,1 29,2 153,3 174,5 588,8 489,0 Jönköpings län 33,0 27,0 45,9 18,4 123,0 159,0 571,2 454,7 Kronobergs län 41,6 44,0 33,1 17,8 151,8 149,8 525,4 466,9 Kalmar län 44,0 41,7 48,7 24,6 123,8 199,5 599,7 443,7 Blekinge län 38,3 32,9 34,0 23,8 136,5 163,2 539,6 442,4 Skåne län 45,9 36,1 52,1 29,8 145,7 218,6 671,6 487,8 Hallands län 58,1 35,1 48,9 19,9 148,5 213,5 651,7 482,0 Västra Götalands län 44,8 37,4 42,1 24,9 133,6 222,9 650,7 475,5 Värmlands län 32,5 25,8 35,6 28,9 120,4 176,6 583,9 441,2 Örebro län 31,2 34,6 38,5 31,6 116,6 180,0 536,3 429,7 Västmanlands län 36,0 41,0 72,2 32,9 114,5 224,5 606,0 429,3 Dalarnas län 33,1 32,1 29,2 27,5 130,5 166,0 489,6 404,9 Gävleborgs län 41,8 29,6 51,9 34,3 125,8 131,1 518,2 439,3 Västernorrlands län 39,3 27,7 40,8 23,7 121,2 158,6 505,4 405,7 Jämtlands län 28,1 26,7 31,2 34,1 111,3 216,2 565,5 435,9 Västerbottens län 41,8 35,3 30,6 22,0 109,2 216,6 566,3 423,9 Norrbottens län 26,6 30,0 31,0 21,9 121,1 149,1 433,5 399,7 Gotlands kommun 38,0 44,3 34,8 19,8 201,8 170,9 497,3 474,1 Hela riket 41,3 33,6 43,1 26,0 134,6 197,0 599,4 457,1 Beskrivning av cancerregistret, se sidan 24. 1) Åldersstandardiserat efter 2000 års befolkningsfördelning. Redovisningen inkluderar fall som upptäckts först vid obduktion (985 år 2000). 2) ICD7: ) ICD7: ) ICD7: ) ICD7: ) ICD7: Källa: Cancerregistret. Socialstyrelsen Smittskyddsinstitutets (SMI) statistik omfattar kliniska anmälningar enligt smittskyddslagen (54 anmälningsplik-tiga infektionssjukdomar), laboratorieanmälningar enligt smittskyddslagen (55 smittämnen som orsakar de anmälningspliktiga sjukdomarna) samt laboratorieanmälningar av ytterligare några smittämnen enligt den s k frivilliga laboratorierapporten. SMI tar också fram statistik över vaccinationstäckning på barnavårdscentraler och skolor samt sammanställer statistik från landets laboratorier rö-rande antibiotikaresistens. För några år sedan infördes ett nytt system, SmiNet, som möjliggör en avancerad samkörning av de kliniska anmälningarna och laboratorieanmälningarna. I SMIs publikation Smittsamma sjukdomar: Årsrapport från avdelningen för epidemiologi och på institutets hemsida redovisas statistiken fr o m år 2000 med utgångspunkt från när anmälan når SMI, oavsett om den kommer från den behandlande läkaren eller laboratoriet. Statistiken återspeglar verkligheten i högre grad än tidigare eftersom den dåvarande statistiken endast omfattade anmälningar från behandlande läkare. Detta medför dock att uppgifterna i tidigare årsrapporter inte är direkt jämförbara med senare rapporter. Smittskyddsinstitutets statistik redovisas på sidorna och På Smittskyddinstitutets hemsida finns information om smittsamma sjukdomar samt en omfattande statistisk från de olika övervakningssystemen. Adressen till SMIs hem-sida är

27 1.2 Registrerad ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 27 Tabell 13 Antal fall av vissa sjukdomar som anmälts enligt smittskyddslagen, ) 2) Sjukdom År för anmälan ) AIDS Amöbainfektion Atypiska mykobakterier 3) Campylobacterinfektion 3) EHEC ) Giardiainfektion 3) Gonorré Hepatit A Hepatit B akut Hepatit B bärare Hepatit C Hepatit D Hepatit E Hepatit non A- non E Haemophilus, influenzae typ B, invasiv 4) HIV -infektion 5) HTLV I/II Kikhosta 6) Klamydiainfektion 7) Legionärsjuka 3) Listerios Malaria Meningokockinfektion Mässling 4) Nefropathia epidemica 3) Papegojsjuka Paratyfoidfeber Pneumokocker res 4) Påssjuka 4) Salmonellainfektion Shigellainfektion Stelkramp Syfilis, förvärvad Toxoplasmainfektion Tuberkulos 8) Tularemi Tyfoidfeber Yersiniainfektion 4) Beskrivning av Smittskyddsinstitutets statistik, se sidan 26. 1) Frekvensen av anmälningar av vissa sjukdomar varierar kraftigt över den här rapporterade perioden. Exempel på detta är amöbainfektion, giardiainfektion och smittsam hepatit B. Variationerna förklaras ibland av variation i invandrargruppers sammansättning. 2) års statistik redovisas i tabell 14 på sidan 28. Uppgifterna är inte direkt jämförbara med uppgifterna i denna tabell, se sid 26. 3) Fr o m ) Fr o m ) Rapporteringen av HIV infördes och då med retroaktiv verkan. Sålunda utgör de presenterade siffrorna inte något exakt antal för respektive år, utan kan även inkludera fall från tidigare år. 6) Fr o m ) Fr o m ) T o m 1994 baseras statistiken på diagnosår, fr o m 1995 på anmälningsår. 9) Diskrepansen mellan tabell 27 och 28 förklaras av den omläggning som nämns i texten på sidan 26. Källa: Smittsamma sjukdomar i Sverige 1999, epidemiologiska enhetens årsrapport. Smittskyddsinstitutet Publikationen finns på Smittskyddsinstitutets hemsida. Adressen är