Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer tre 2012

Transkript

1 Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer tre 2012 Detta nummer innehåller Ny lag... s 1 Barnfattigdom... s 1 Bisfenol A... s 1 Frågor till BHV-enheten... s 2-3 Läsrättigheter Cosmic... s 3 2½ års formulären... s 3 FN:s konvention... s 4 Laktosintolerans... s 5 Svensk mjölk... s 5 Dietistens sidor... s 6-7 Lästips... s 8 Fortbildning... s 9 Barnfattigdomen fortsätter att öka i Sverige Rädda Barnens har nyligen publicerat sin årliga barnfattigdomsrapport, Barnfattigdomen i Sverige Den visar att allt fler barn i Sverige växer upp i fattigdom barn, eller 13 procent, lever i familjer som antingen har en låg inkomststandard enligt SCB:s definition, eller är beroende av försörjningsstöd. Det är fler barn än i förra årets rapport. Den negativa utvecklingen fortsätter. Barnfattigdomen har nu ökat i de två senaste rapporterna. Enligt rapporten är de mest utsatta grupperna barn till ensamstående föräldrar, och barn där bägge föräldrarna är födda utomlands. Därför menar Rädda Barnen att man bör fokusera särskilt på dessa grupper för att minska barnfattigdomen och mildra dess konsekvenser Barn ska kunna vårdas mot den ena vårdnadshavarens vilja (CU12) Socialtjänsten ska kunna besluta att ett barn ska vårdas mot den ena vårdnadstagarens vilja, förutsatt att vården krävs för barnets bästa. De nya reglerna gäller från den 1 maj 2012 för psykiatrisk och psykologisk utredning och behandling, behandling i öppna former samt utseende av en kontaktperson eller familj enligt socialtjänstlagen. Reglerna omfattar också vissa åtgärder enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Normalt krävs båda vårdnadstagarnas samtycke för att ett barn ska få vård. Om barnet självt anses kunna samtycka till eller motsätta sig olika behandlingar krävs inget samtycke från vårdnadshavarna. För närvarande införs ingen möjlighet för domstolar att utse ett juridiskt biträde för barn i mål som rör vårdnad, boende eller umgänge. Riksdagen har tidigare vid två tillfällen gett regeringen i uppdrag att se över frågan. Regeringen anser att frågan behöver övervägas ytterligare och kommer därför att låta utvärdera vårdnadsreformen från Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Läs hela protokollet Bisfenol A information från Livsmedelsverket Sedan den första mars 2011 är det inte längre tillåtet att tillverka nappflaskor med bisfenol A och sedan 1 juni 2011 är det inte längre tillåtet att sälja nappflaskor med bisfenol A i butiker inom EU. Regeringen har även lagt fram ett förslag om förbud mot all användning av bisfenol A i barnmatsförpackningar från 1 januari Läs mer på :

2 Frågor till BHV-enheten BVC-sjuksköterska: En nyinflyttad flicka från västkusten född juni 2009 som har fått Pentavac och Prevenar 13. Fick det först dosen och andra dosen Har fått MPR Nu undrar jag om hon skall ha sin 3:e dos av grundvacc eller behövs det inte när hon var så gammal vid dos 1 och 2. Kan jag då ge Infanrix Polio Hib och Synflorix som vi har. Staffan Skogar: Ja, ge boosterdosen nu med Infanrix polio samt Synflorix. Barnet är grundvaccinerat med Prevenar men du kan ge Synflorix som boosterdos. Det är lång tid sedan de första sprutorna men ge Infanrix- polio (Hib del behövs ej). BVC-sjuksköterska: Ska nu ge 4:e vaccinationen och sista dosen av Infanrix Polio Hib samt Synflorix till ett prematurt barn. Nu visar det sig att han även får Synagis (senast 20/3) och ska ha nästa dos av det samma om en månad, vet inte om han ska ha ytterligare en dos i maj? Hur kombinera. Vänta, tills sista dosen Synagis är given och vänta då ytterligare, hur länge?? eller?? tacksam för råd. Staffan Skogar: Du menar att du nu ska ge boosterdosen av Infanrix-polio-Hib antar jag. Du kan ge sprutan utan hänsyn till doserna av Synagis då det inte finns någon interaktion dokumenterad. Så här står det i FASS: Då den monoklonala antikroppen är specifik för RSV förväntas palivizumab inte interferera med immunsvaret efter vaccination BVC-sjuksköterska: Jag och BVCdoktorn har en fråga till dig angående en gosse född juni Hans mamma kommer från Thailand och det har nu framkommit att hon har thalassemi minor. Därför har inga prover tagits på gossen hittills. Hur går vi nu tillväga? Ska remiss skickas till barnmott för provtagning? Staffan Skogar: Barnet kan ha en alfa eller beta thalassemi minor men detta ger oftast inga symptom alls. Vid infektioner kan man ibland påvisa en anemi. Det är inte säkert att barnet har någon thlassemi alls men om barnet mår bra finns ingen indikation för en rutinmässig provtagning som inte är helt enkel heller. BVC-sjuksköterska: Jag har en liten flicka hos mig vars föräldrar är negativt inställda till vaccinationer. Hon är 3 månader och de vill helst inte ge henne något vaccin alls. Jag har pratat med dem mycket ang detta och givetvis skall de även träffa BVCläkare. De kanske kan tänka sig att ge enbart difteri och stelkramp. Det finns att ge till vuxna men finns det till barn? Hur är riktlinjerna ang TBE vaccination till barn. Ger man det till barn mellan 2-6 år. Vaccinet finns men är det motiverat att ge det? Staffan Skogar: Föräldrar som ej vill vaccinera sina barn kommer av och till. Vi måste stödja föräldrarna i det beslutet de gör och kunna ge bra information. I rikshandboken står en del om detta. Det finns stelkramp och difterivaccin som kan beställas från apoteket och som ges i separata doser. Vill föräldrarna ha detta ska vi erbjuda dessa vaccin. Dessvärre är de flesta vaccin i kombinationssputor så det är svårt att bara välja vissa. Polio finns dock som imovax. TBE kan ges till små barn men det finns ingen självklar indikation då små barn ej blir särskilt sjuka i TBE eller får några sequele samt att det finns endast få fall i Värmland. Kikhosta är en klart viktigare sjukdom som finns runt omkring oss och tillåter föräldrarna detta eller Iinfanrix polio.kan du ge Infanrix BVC-läkare m fl: Vi undrar hur många nya tider det är rimligt att skicka föräldrarna när det gäller hälsokontroller för asylsökande barn? Vårt problem är ofta att de inte dyker upp och att ringa går ju inte p g a språkförbristring. När det gäller vuxna skickar man inte fler än en påminnelse här på asylmottagningen för hälsoundersökning. Staffan Skogar: Jag funderar på hur väl dessa familjer har kunskap om BVC verksamheten och om hur de blir kallade till olika kontroller? I hälsoundersökningen ska familjen erhålla denna kunskap och veta var de ska vända sig. Jag förstår att det inte är effektivt att det uppstår luckor och att barnen inte dyker upp. Jag tycker dock att det är svårt att säga att BVC inte ska kalla efter ett visst antal förfrågningar. Kanske kan ni få hjälp via asylssk om vb har kontakt med familjen alternativt kan telefontolk med trepartssamtal vara ett alternativ om det föreligger språkförbistring. 2

3 BVC-sjuksköterska: Jag har problem att komma in i Svevac! Det står "FEL Tjänsten är inte tillgänglig". Har försöktmed jämna mellanrum i några timmar att komma in! Susanne Andrén, SMI Lund: Om det gäller ett och samma barn är det ett känt problem att det för vissa personer inte går att hämta ner namn och adress från Folkbokföringen. Vi vet ej varför. Om man är säker på att det är rätt person registrerar man namn- och adressuppgifter manuellt och klickar på Signera utan att ha klickat på Folkbokförings-knappen. BVC-sjuksköterska: Apoteket vill göra reklam för sina baby-bagar som de gravida kan få där. Full med babyprodukter så som salvor, nappar mm. Är det ok med en plansch här på BVC? Cristina Gillå: Nej, vi får inte ha någon marknadsföring enligt Landstingets policy. Se LiV:s riktlinje: BVC-sjuksköterska: Finns det några riktlinjer när det gäller handhavande av barn som är bärare av ESBL i tarmen när det gäller vistelse på BVC? Ingrid Persson, smittskydd CSK: Ska inte komma vid pågående diarré om det går att undvika. I övrigt basala hygienrutiner. Om det finns risk för att komma i kontakt med patientens kroppsvätskor eller att patienten kommer i kontakt med arbetsdräkten SKA plastförkläde och handskar användas. Jag hör mellan raderna att det här är en svår bit för BVC- sköterskorna. De har säkert barn i stort sett varje vecka med ESBL som ingen känner till. Därför är grundprincipen alltid basala hygienrutiner. I övrigt inga speciella restriktioner. Läsrättigheter i Cosmic Text: Isabel Lindgren Nu har alla BVC-sjuksköterskor i Värmland (utom de privatanställda) fått läsrättigheter i barnets förslossningsjournal. Information och introduktion ges vid vårens nätverksträffarna. I Cosmic kommer du även kunna följa barnets kontakter på Barn- och ungdomsmedicin. En manual finns tillgänglig som ligger på BHV-enhetens hemsida under info.material, blanketter och manualer för BVC. När alla berörda BVC-sjuksköterskor känner sig redo att hämta information i Cosmic själva, slutar förlossningen att skicka journalkopior ur journalsystemet. De kommer då fortsättningsvis skicka ett kort meddelande att barnet är fött till den BVC som föräldern har valt. Givetvis fortsätter förlossningen att skicka kopior till alla privata vårdgivare. Arbetar du som BVC-läkare och ser att en egen behörighet skulle underlätta i ditt arbete kontakta BHV-enheten eller följ instruktionerna som finns i manualen. 2½ års formulären Insamlingen av 2½ års formulären fortsätter och vi är tacksamma för detta extrajobb ni utför.tack! Adressen som fortsatt gäller är: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten Karlstad 3

4 FN:s konvention om barnets rättigheter Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar. Det finns 54 olika artiklar. Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några artiklar som är bra att läsa först och att komma ihåg. I artiklarna 2, 3, 6 och 12 finns viktiga regler. När du läser de andra artiklarna ska du tänka på vad som står i de här artiklarna. Artikel 2 handlar om att reglerana gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har ett funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt. Mobbning i skolan kan till exempel vara diskriminering. 4

5 Laktosintolerans bland barn Text: Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare & Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist Funderingar kring laktosintolerans och förfrågningar om läkarintyg uppkommer återkommande på BVC. Vi vill nedan klargöra hur ämnet bör hanteras av BVC läkare och även distriktsläkare på VC. Vad gäller förskolebarn finns det ingen indikation att via BVC eller i primärvården använda DNA metodik av laktasgen polymorfin. Resultaten är ej relevanta för barn under 12 års ålder (och särskilt inte för förskolebarn) och risken med ett provresultatet C/C (homozygot) är att barnet får en diagnos som ej är kopplat till den aktuella symptomatologin. I stort sett alla förskolebarn klarar att dricka mjölk oavsett om provet visar på ett positivt resultat. Förskolebarn som reagerar på mjölkintag ska i första hand misstänkas ha en komjölksproteinallergi eller en sekundär laktosintolerans som kan vara kopplad till celiaki. Sekundär laktosintolerans efter gastroenterit förekommer men är ovanlig. Det finnas således heller ingen indikation för BVC att skriva intyg till dagis om laktosintolerans. Vid ovanstående misstankar om eventuell allergi eller celiaki ska remiss skickas till barnkliniken och särskilt om det föreligger symptom i form av viktnedgång, avplanad vikt/längdkurva, nattliga besvär, blod i avföringen eller oförklarad järnbrist. Laktosintolerans har idag blivit något av en modediagnos och det finns en betydande begreppsförvirring vad som skiljer komjölksproteinallergi från primär- och sekundär laktosintolerans. Industrin uppmuntrar detta och lanserar en uppsjö av laktosreducerade produkter. Att inte tåla större mängder laktos i vuxen ålder är ingen sjukdom utan ett normaltillstånd och de individer som klarar detta ska i ett globalt perspektiv ses som udda fåglar. Mjölk är nyttigt men inte så livsnödvändigt som det kan uppfattas i Sverige. Bland barnen är övervikt och fetma ett klart större problem än att barn får i sig för lite näringsämnen och i detta avseende behöver vi minska mjölkintaget hos barnen. Om det för skolbarn trots allt efterfrågas utredning kan detta utföras genom upprepad provokation i hemmet med några glas mjölk för att se om symptom med gaser, uppspändhet och lös avföring uppstår. Även vid en konstaterad laktosintolerans hos skolbarn brukar barnet tolerera mindre mängder mjölk och det finns sällan någon indikation för intyg till skolköket. Matinformation på föräldragrupper från Svensk mjölk Tidigare har BHV enheten tagit hjälp av kostinförmatören Karin Wistrand Kardemark för att delta i föräldragrupper och informera om mat på BVC. Vi i Barnhälsovårdsenheten har diskuterat detta med att ha med externa aktörer när det gäller mat/kostinformation för föräldragrupper. Vi anser att vi tyvärr inte kan kvalitetssäkra information som kommer ut i föräldragrupper när den ges av privata företag. Vi vill att allt information som kommer ut till våra föräldrar bygger på evidensbaserad och beprövad forskning men även att den ska var helt objektiv. Med tanke på detta är det inte aktuellt med att ni på BVC ber om hennes medverkan i föräldragrupperna. Vi förstår även att det finns ett behov gällande information om mat i föräldragrupper. Därför kommer BHV dietisten i mån av tid komma till föräldragrupper och prata mat. Detta planeras starta till hösten. Mer information om detta kommer längre fram. 5

6 Kontakt med dietist Dietist mödra- och barnhälsovård Jannette Grahn Vera Frågor till dietist Fråga 1 BVC- sjuksköterska: Jag har en 2½-årig flicka som har lättare förstoppningsproblem. Familjen har från förskolan fått rådet att inte ge komjölk utan ge havremjölk för det är "mildare" för magen. Hur är det näringsmässigt att göra så? Är komjölk mer stoppande än havremjölk? Dietist: Mjölk kan ha en viss förstoppande effekt framför allt om den konsumeras i stora mängder (inräknat matlagningen). Svårt att säga om mjölk skulle kunna orsaka förstoppning hos denna flicka då jag inte vet mer än det du har berättat. De kan prova med havredryck som innehåller lite fibrer och kan lindra förstoppningen. Det som är extra viktigt att de väljer berikad havredryck (med kalcium och D vitamin) och inte ekologisk som inte berikas. Sedan är det även viktigt att se upp resten av flickans matvanor, det kan vara mycket mer än mjölken som orsakar förstoppningen. Dricker hon välling? Då är det fullkornsvälling att föredra, om hon dricker juice är det bättre med en frukt som innehåller mer fibrer, bröd med fullkorn osv. Hur mycket vätska dricker flickan? Att dricka för lite bidrar till förstoppning. Fråga 2 BVC- sjuksköterska: Jag har ett barn på drygt 3 år som inte vill dricka mjölk i någon form, äter bara ost smält på pizza. Mjölk i mat som pannkakor går bra. Mor orolig över att hon får kalkbrist, hon har spruckna naglar. Äter lite petigt generellt. Familjen bor nu en tid i Tyskland så jag har inte träffat dem. Mor ringer och undrar om det finns något kalktillskott de kan köpa? Kalkrik mat? Dietist: Det är svårt att säga, utan att ha en matregistrering och en koll om familjens livsmedelsval, om flickan får i sig för lite kalcium eller inte och därför är det även svårt att rekommendera kalciumtillskott anpassad till flickans eventuella behov. De skulle kunna ge henne kalciumberikad havredryck. Hon kanske gillar det i stället för mjölk. Oatly har en stor sortiment kalciumberikade produkter som flickan skulle testa, yoghurt, glass, havredryck, naturell och smaksatt. När det gäller andra livsmedel så är alla kålsorter kalciumrika, hon kan försöka smyga in de i maten likaså baljväxter, alla sorter är kalciumrika och kan mixas om barnet inte gillar de hela. Bladgrönsaker, spenat, nötter, sesamfrön, torkad frukt, framför allt fikon innehåller mycket kalcium. Man kan även tillsätta mager crème fraiche, exempelvis 8 % fett (magra mejeriprodukter innehåller mer kalcium än feta), i maten som extra kalcium tillskott. Andra saker att prova är smörgåsar med bredbarost eller varma mackor eftersom hon accepterar smältost. Testa med keso eller mager kesella med lite hackade nötter och frukt som efterrätt/mellanmål. Funkar ingenting av detta så har Apoteket kalcium tuggtabletter för barn, de skulle kunna köpa kalciumtabletter (antar att de finns likvärdiga tabletter i Tyskland) och följa doseringen men ge henne bara varannan dag tills hon får träffa en barnläkare som kan bedöma om hon behöver eller inte kalciumtabletter. Fråga 3 BVC- sjuksköterska: Jag har en familj med en pojke på 8 månader. Familjen är vegetarianer och pojken får också vegetarisk kost. Ev. ska han också få fisk. Mamman undrar dock om saltet i soyaprodukter (halvfabrikat) som finns att köpa i affären är ok att ge till barnet. Jag har dålig koll på de produkterna och dess saltmängder. Har du några tips på bra receptsidor för vegetarisk kost till barn. Något annat familjen bör tänka på? Dietist: För det mesta så innehåller halvfabrikat en del salt. Även soyaprodukter kan innehålla mycket salt. Enligt reglerna för märkning behöver producenter inte ange hur mycket salt en vara innehåller på förpackningen. Däremot kan innehållet av salt anges frivilligt, dels som en del i ingrediensförteckningen (som % koksalt), dels som natrium i näringsvärdesdeklarationen. 1 gram natrium motsvarar ungefär 2,5 gram salt. Då gäller det att läsa i innehållsförpackningen. 6

7 Så här står i Livsmedelsverkets råd gällande salt: Mycket är 0,5 gram natrium (1,25 gram salt) eller mer per 100 gram mat. Lite är 0,1 gram natrium (0,25 gram salt) eller mindre per 100 gram mat. Måttligt är mellan 0,1 och 0,5 gram natrium (0,25-1,25 gram salt) per 100 gram mat. Om du äter en färdigrätt som väger 500 gram, och som innehåller 0,5 gram natrium per 100 gram, får du i dig 2,5 gram natrium. Svenska näringsrekommendationer (SNR) har som mål att natriumintaget bör minska till 2,3 gram per dag (6 gram salt) hos kvinnor och till 2,8 gram (7 gram salt) hos män. Små barn har begränsad förmåga att reglera saltbalansen, förmågan ökar successivt. Intaget av salt kan även påverka blodtrycket både under barndomen och senare i livet. Under barnets första levnadsår bör man inte salta barnets mat eller ge livsmedel som innehåller mycket salt, till exempel salta snacks. Även om man själv uppfattar maten som smaklös är den inte smaklös för barnet, som ju inte har vants vid salt. Nedan ser du ett exempel på sojafärs från Hälsanskök som innehåller en måttlig mängd salt enligt Livsmedelsverket rekommendationer. Jag har markerat med gult det de ska titta efter i innehållsförteckningen. Eftersom alla inte deklarerar saltinnehållet är det bästa att hålla sig till produkter som anger det. Färsen är färdigstekt och behöver endast värmas. Stekpanna: Värm pannan, häll i olja och stek Tacofärsen i 5-6 min tills den är ordentligt uppvärmd. Rör om hela tiden. Micro: 2 ½ min på full effekt, ta ut och rör om och värm sedan/deretter i ytterligare 2 min Ingredienser: Rehydrerat sojaprotein (85%), vegetabilisk olja, rehydrerat vete- /hveteprotein (2%), maltodextrin, röd paprika, kryddor/krydder, salt (1,1%), jäst/gjær, maltextrakt (korn/bygg), hydrolyserat vegetabiliskt protein (vete/hvete, soja), lökpulver, vitlöks-/hvidløkspulver, stabiliseringsmedel (metylcellulosa), socker/sukker, färgämne/fargestoff (paprikaextrakt), arom/aroma. Kan innehålla spår/spor av ägg/egg. Kraftigt saltad. Näringsvärde Per 100g Per portion /(75g) 462kJ 110 kcal Energi 616kJ 146 kcal Protein 16 g 12 g 24% Kolhydrat 8,5 g 6,4 g 2% - varav sockerarter 5 g 3,8g 4% Fett 4 g 3g 4% - varav mättade fettsyror 0,5 g 0,4 g 2% Fiber 6 g 4,5 g 18% Natrium 0,45 g 0,34g 14% - motsvarar koksalt/ 1,1 g 0,8 g 14% %GDA* per portion (75g) 6% GDA är vägledande dagligt intag %. Individuella näringsbehov varierar beroende på ålder, kön, vikt och aktivitetsnivå. Det viktigaste är därför att läsa alltid innehållsförteckningen och lära sig detta med natrium och hur mycket salt motsvarar det, för att kunna försäkra sig att barnet inte får i sig för mycket salt. Frågor och svar till dietist Inom kort kommer jag att lägga en Frågor och svar flik på Dietistsidan där ni framöver kan leta information. Information från Livsmedelsverket gällande metaller i barnmat I mars skickade Livsmedelsverket ut information om pågående undersökning av metaller i barnmat, som då beräknades vara klar i april. Tyvärr har undersökningen blivit försenad, och beräknas i stället vara klar i höst. När arbetet är färdigt kommer Livsmedelsverket att informera er som arbetar med barn inom hälso- och sjukvården. 7

8 Lästips i samarbete med sjukhusbiblioteket CSK Moore-Mallinos, Jennifer Har du någon hemlighet? Om skillnaden mellan bra och dåliga hemligheter Syftet med denna bok är att lära barn förstå skillnaden mellan bra och dåliga hemligheter och att förmedla att man alltid ska berätta för en vuxen om man mår dåligt eller om någon varit dum. Den korta och välformulerade texten vänder sig direkt till barnet och ger exempel på vad bra respektive dåliga hemligheter kan vara. Avslutas med en kort handledning till den vuxne. Ingves, Gunilla Nalle Brunos vår Nalle Bruno och hans hundkompis Majsan ger sig ut på ett klassiskt upptäckaräventyr i naturen. Äntligen är det vår och det finns så mycket att upptäcka! Solen värmer, småfåglar piper, bäcken forsar och bland torra löv prasslar det och små blommor tittar fram. Lindberg, Carolina och Mårtensson, Malin Familjevardag med autism och asperger om att komma vidare efter diagnosen Boken ger nyttig och saklig information till föräldrar vars barn just har fått diagnosen autism eller Aspergers syndrom. Hur pratar man med barnet om diagnosen, hur blir familjelivet, vad innebär diagnosen, vilket stöd kan samhället ge, hur kan skolan fungera? Här finns många bra tips på vad närstående ska tänka på i sitt bemötande av barnet. Stark, Ulf (text) och Ramel, Charlotte (bild) Kanel och kanin och alla känslorna Detta är tredje boken med Kanel och Kanin och här spelar de ut hela sina känsloregister mot varandra och döljer inte ens sina sämsta sidor. Berättelsen innehåller fjorton roliga, rimmade verser om våra högsta och lägsta känslor och känsloyttringar, alltifrån avund och ilska till kärlek och ömsinthet. En bilderbok för alla åldrar. 8

9 Fortbildning Amningsfortbildning för hela vårdkedjan Amningsfortbildning för hela vårdkedjan kommer att ske i slutet av året och Richtersalen är bokad för följande tillfällen: Vecka 41: 11/10 & 12/10 Vecka 43: 25/10 & 26/10 Vecka 45: 6/11 & 7/11 Vecka 49: 4/12 & 5/12 Vecka 3: 15/1 & 16/01 Vid varje fortbildningstillfälle kommer cirka 40 deltagare blandas från barnkliniken, kvinnokliniken, BMM och BVC och fördelningen av datum kommer förmodligen att ges vid nätverksträffarna för BVC-personalen. Personal från Medela kommer att hålla i fortbildningen. Inbjudan och mer information kommer. //Livets tråd Hygien i förskolan Utbildning av hygienombud den 3 maj 2012 på Karolinen i Karlstad. Sändlista vid detta tillfälle är förskolechefer i Grums kommun, Hammarö kommun, Kils kommun, Forshaga kommun, blivande hygienombud på förskolorna och BVC-sjuksköterskor i respektive kommun. Se inbjudan på BHV-enhetens hemsida. Fortbildningsdagar för BVC-personal på Frykenstrand hösten 2012 Fortbildningsdagar på Frykenstrand för all personal inom barnhälsovård är preliminärt inbokat till den 3-4 oktober Mer information kommer. Lilla LiV:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten i Värmland Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare Lena Granath, MBHV-psykolog Jannette Grahn Vera, MBHV dietist Isabel Lindgren, assistent Adress till BHV-enheten: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten Karlstad Tel e-post: barnhälsovårdsenheten@liv.se Adress till MBHV-psykolog Psykologmottagningen för MBHV Centralsjukhuset Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 Adress till Föräldrastödsenheten Föräldrastödsenheten Centralsjukhuset Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 9