Kvinnofrid i Västmanland
|
|
- Emilia Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvinnofrid i Västmanland
2 Du som är eller har varit utsatt för våld eller hot i nära relation. Du som är eller har blivit slagen av din pojkvän, man eller sambo. Du som är eller har blivit utsatt för hedersrelaterat våld. Du som har barn som har bevittnat våld. Du som känner någon som är eller har blivit slagen, hotad eller kränkt. Det är förbjudet i lag att slå eller hota. Våld mot kvinnor är ett brott. Det finns stöd och hjälp att få. Du behöver inte orka ensam....du är inte ensam
3 Innehåll Inledning 4 Att tänka på 5 Vad händer? 7 efter polisanmälan när socialtjänsten kontaktas när hälso- och sjukvården kontaktas Möjligheter till stöd 9 Möjligheter till skydd 12 Reaktioner 14 Hjälp i kommunen 16 Hjälp av ideella organisationer 17 Möjlighet till ersättning 18 Liten ordlista 20 3
4 Inledning Den här informationen vänder sig till dig som har utsatts för våld och hot i en nära relation. Det kan vara någon som du har haft eller fortfarande har ett förhållande med, en pojkeller flickvän, make/maka, sambo eller partner. I broschyren kan du läsa om vilken hjälp du kan få och vad som händer när du gör en polisanmälan. Här beskrivs också vanliga reaktioner på våld och hot samt vart du kan vända dig. I broschyren finns även information om möjligheterna att få ersättning för fysiska och/eller känslomässiga skador och problem som brottet har fört med sig. Utgångspunkter för berörda myndigheters arbete när det gäller våld i nära relation är: Vem som helst kan utsättas för våld i nära relation. Den som utsatts för våld i nära relation har grundläggande rättigheter, som till exempel att få korrekt information. Alla ska behandlas lika oberoende av ålder, kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning, trosuppfattning, funktionshinder, social ställning och livsstil. Alla brottsoffer ska behandlas med respekt och empati. 4
5 Att tänka på Polisanmäl det inträffade för din skull Om du har utsatts för brott bör du så snart som möjligt anmäla det till Polisen. Detta underlättar att brottet klaras upp och den misstänkte grips. Du är inte skyldig att anmäla brott, men det är ofta nödvändigt för att dina rättigheter ska kunna tas tillvara. Att bli utsatt för våld och hot av någon du lever eller har levt ihop med är kränkande och känsloladdat. Det kan kännas mycket svårt att anmäla och redogöra för brottet i ett förhör, men berörda myndigheter och organisationer kan hjälpa och underlätta för dig att göra en anmälan. Dokumentera eventuella skador Ofta inträffar dessa brott inom hemmets väggar. Därför finns sällan några vittnen som kan berätta om de brott som du utsatts för. Av denna anledning är det många gånger avgörande att det finns annan bevisning som kan styrka din berättelse. Även om du inte tänker polisanmäla det inträffade är det mycket viktigt att du uppsöker din vårdcentral. Du behöver få dina skador omskötta och dokumenterade för en eventuell framtida polisanmälan och rättegång. Det är också bra om du kan spara de kläder du bar när du utsattes för brottet utan att tvätta dem eftersom de är bevismaterial. Kontakta en hjälp- och stödorganisation Du och barnen (om du har barn) kan behöva prata med någon som förstår hur det känns, eller med personer som har professionell kunskap. Du kan även behöva juridiska råd eftersom den här typen av brott ofta innebär omvälvande förändringar både socialt, psykiskt och ekonomiskt. Känslor som rädsla, vanmakt, otrygghet och frustration är vanliga. Att på egen hand bearbeta detta kan vara mycket svårt. 5
6 Socialtjänsten i din kommun har huvudansvaret för att du som utsatts för våld i nära relation får det stöd och den hjälp du behöver. Stödet kan ges både individuellt och/eller i grupp. Du kan alltid kontakta socialtjänsten om du vill veta mer om vilket stöd som du kan få, det kan du göra anonymt om du vill. Alla som arbetar inom socialtjänsten har tystnadsplikt och följer sekretesslagens bestämmelser. Bor du i Västerås, Arboga eller Köping kan du kontakta Kvinnocentrum, socialtjänstens verksamhet i Västerås för kvinnor utsatta för våld i nära relation. Barn som bevittnat våld är brottsoffer och kan behöva stöd och hjälp. Du kan vända dig till socialtjänsten i din kommun eller Barnahuset, och om du bor i Västerås till barngruppsverksamheten Viva. Du kan också vända dig till kvinnojourer. Det finns även andra ideella organisationer, till exempel brottsofferjourer (se sidorna 16-17). De erbjuder gratis stöd, rådgivning och praktisk hjälp till den som utsatts för brott i nära relation. Du kan antingen kontakta en kvinno- eller brottsofferjour själv, eller be din utredare vid Polisen eller socialtjänsten ge ditt namn till en jour som sedan tar kontakt med dig. Även den som utsatt dig för brottet kan behöva hjälp för att bryta sitt beteende, till exempel genom Kriscentrum för män ivästmanland (se sidan 17). Kriminalvården kan erbjuda behandling för relationsvåld, både på anstalter och i frivård. Alla parter vill genom åtgärder för mannen se till att våldet inte upprepas. Polisanmälan Vid akut fara ringer du 112, annars ringer du var du än bor. Polismyndigheten i Västmanlands län, Västgötegatan 7 i Västerås. Brottsofferfrågor inom Polisen Vid Polismyndigheten i Västmanlands län finns en särskild enhet som bland annat arbetar med frågor rörande brottsoffer och personsäkerhet. 6
7 Vad händer? Efter polisanmälan När Polisen fått kännedom om ett brott inleds en polisutredning, en förundersökning. Om du inte redan har hörts i samband med att du gjorde anmälan kommer Polisen att förhöra dig under förundersökningen. Polisen förhör också den som är misstänkt för brottet och eventuella vittnen. Det är viktigt att känna till att uppgifter som lämnas till Polisen och som redovisas i förhör kan komma att delges den misstänkte. En förundersökning kan leda till att personen åtalas för brottet, men den kan också läggas ned. Det kan bero på att bevisningen inte räcker. Alla anmälningar registreras dock hos Polisen. Om det kommer fram nya uppgifter som kan leda till att brottet klaras upp kan Polisen ta upp förundersökningen igen. I praktiken är alltså en nedlagd förundersökning vilande i avvaktan på mer information. Om åklagaren anser att det finns tillräcklig bevisning för en fällande dom, beslutar han eller hon att väcka åtal. Skulle åklagaren besluta att inte inleda eller att lägga ned en förundersökning eller att inte väcka åtal, kan du begära överprövning av närmaste högre åklagare. Beslutar åklagaren att väcka åtal lämnar han eller hon in en stämningsansökan till tingsrätten som utfärdar en stämning och beslutar om tidpunkt för huvudförhandling. Det kan vara bra att veta att du som målsägande är skyldig att komma till rättegången. Inför en eventuell rättegång begär domstolen in en personutredning, en kort beskrivning av den misstänktes personliga förhållanden och eventuella behov av särskilda insatser. Personutredningen görs av kriminalvården. I den föreslås även lämplig påföljd i relation till brottet, den misstänktes behov och övriga omständigheter som kan ha betydelse. Om den åtalade vid rättegången fälls för brottet beslutar domstolen om eventuellt straff. 7
8 När socialtjänsten kontaktas Du kan kontakta socialtjänsten om du vill ha råd, stöd eller ansöka om en särskild insats. När du tar kontakt med socialtjänsten får du prata med en socialsekreterare. Ni kan bestämma en tid för att träffas och prata om vad du behöver ha hjälp med. Bor du i Västerås, Arboga eller Köping kan du i första hand kontakta Kvinnocentrum för att få råd och stöd. Om du ansöker om en behovsprövad insats, till exempel försörjningsstöd eller kontaktperson, gör socialsekreteraren en utredning för att du ska få rätt hjälp. Socialsekreteraren kan, om du ger ditt godkännande, ta in uppgifter från andra som känner till din situation, till exempel sjukvården eller Polisen. Det är viktigt att utredningen går snabbt och att dina synpunkter finns med. Allt sker i samförstånd med dig. Därefter gör socialsekreteraren en bedömning av dina behov och rekommenderar en lämplig hjälpinsats. När hälso- och sjukvården kontaktas När du kommer till en patientmottagning efter det att du blivit utsatt för våld eller sexuellt övergrepp blir du först omhändertagen av en sjuksköterska, barnmorska eller undersköterska. Därefter träffar du en läkare som bedömer och åtgärdar dina skador, gör de undersökningar som behövs samt dokumenterar skadebilden. Ibland fotograferas skadorna för att dokumentationen ska bli så fullständig som möjligt. Skadedokumentationen är underlag för det rättsintyg som läkaren kan utfärda om polis och åklagare begär det. Om du har varit utsatt för ett sexuellt övergrepp erbjuds du en gynekologisk undersökning med provtagning för infektioner, graviditet och spårsäkring. Det är viktigt för din hälsa att du så snart som möjligt söker vård. Men tveka inte att ta kontakt även om det gått en tid sedan du utsattes för våld och övergrepp. Alla undersökningar och provtagningar är frivilliga och du måste ge ditt tillstånd till att rättsintyg skrivs. Det är vanligt att kvinnor får besvär efter misshandel och våldtäkt, såsom oro, nedstämdhet eller så kallat posttraumatiskt stressyndrom. Om du märker att du får besvär som inte går över kan du ta kontakt med familjeläkaren. 8
9 Möjlighet till stöd Målsägandebiträde Du som har anmält till Polisen att du utsatts för våld i nära relation har i princip rätt till ett eget juridiskt biträde. Det kallas målsägandebiträde och är ofta en advokat. Målsägandebiträdet ska stödja och hjälpa dig och tillvarata dina intressen under förundersökningen och rättegången. Han eller hon ska informera dig om vad som kommer att hända, vilka regler som gäller samt bevaka att förhör sker på ett lämpligt sätt. Du har rätt att ha med dig ett målsägandebiträde redan vid första polisförhöret. Kostnaden för målsägandebiträdet betalas av staten. Har du behov av ett målsägandebiträde? Ta i så fall kontakt med Åklagarmyndigheten ivästerås ( ) eller din utredare vid Polisen. Tolk Om du behöver en tolk i samband med att du gör en polisanmälan och under brottsutredningen kan du få hjälp av en sådan utan kostnad för dig. Stödperson Förutom målsägandebiträde har du möjlighet att ta med dig en stödperson under förundersökning och rättegång. Stödpersonen har, till skillnad från målsägandebiträdet, inga juridiska befogenheter, utan fungerar endast som ett moraliskt och känslomässigt stöd. Stödpersonen kan vara någon närstående, en kurator eller en representant från en kvinno- eller brottsofferjour. Du avgör själv om du har behov av en stödperson under förundersökning och/eller rättegång. Du har dock ingen ovillkorlig rätt att ha med dig en stödperson vid förhör under förundersökningen, till skillnad från vad som gäller målsägandebiträde. En stödperson har endast rätt att närvara om förundersökningsledaren anser att det kan ske utan negativa konsekvenser för utredningen. 9
10 Vittnesstöd För att underlätta situationen för brottsoffer i domstolsprocessen finns det sedan ett par år vittnesstöd vid landets tingsrätter och hovrätter. De är särskilt utvalda och utbildade personer som informerar om rättegångsförfarandet, och stöder dig inför rättegången. Vittnesstöden erbjuder även praktisk hjälp, till exempel att fylla i ersättningsblanketter och förmedla kontakt med personer som kan besvara frågor om ärendet. Om du vill ha kontakt med ett vittnesstöd, ring Västmanlands Tingsrätt, eller Rättsskydd, juridisk rådgivning och rättshjälp Har du behov av ytterligare juridisk rådgivning, utöver den hjälp du får av ditt målsägandebiträde och åklagaren, bör du vända dig till ditt försäkringsbolag för att få besked om vad rättsskyddet i din hemförsäkring omfattar. Du kan även ha möjlighet till rättshjälp enligt rättshjälpslagen. För att få rättshjälp beviljat krävs att du har uttömt möjligheten till rättsskydd enligt ovan. Vidare ställs krav på att du ska ha vänt dig till en advokat eller biträdande jurist för rådgivning. Rådgivning kan du få i minst en timme och högst två timmar mot en fast avgift. Det finns möjlighet att denna avgift kan sättas ned om dina ekonomiska förhållanden ger anledning till det. Telefonnummer till advokatbyråer och juridiska byråer finner du i telefonkatalogens gula sidor. Alla advokatbyråer och juridiska byråer är dock inte skyldiga att ge sådan rådgivning enligt rättshjälpslagen. 10
11 Underrättelse från kriminalvården När en intagen på en kriminalvårdsanstalt avtjänar straff för ett brott som har riktat sig mot ditt liv, din hälsa, frihet eller frid, ska du som drabbats tillfrågas om du vill veta när gärningsmannen får permission. Eller av någon anledning avviker från anstalten samt när gärningsmannen ska friges. För närmare besked kontakta Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping ( ). Särskild företrädare för barn Barn som är under 18 år och som blivit utsatta för brott av en närstående där förövaren kan dömas till fängelse, har rätt till en särskild företrädare. Syftet med den särskilde företrädaren är att stärka barnets rätt när vårdnadshavaren eller någon som vårdnadshavaren står i ett nära förhållande till misstänks för brott mot barnet. Den som förordnas som särskild företrädare ska, istället för barnets vårdnadshavare, ta vara på barnets rätt under förundersökningen och i efterföljande rättegång. Det är åklagaren som ansöker om ett sådant förordnande hos tingsrätten. För mer information kontakta Åklagarkammaren i Västerås ( ) eller Polisen. 11
12 Möjlighet till skydd Så kan samhället skydda dig Under senare år har situationen för personer som utsatts för våld i nära relation uppmärksammats allt mer. Det har bidragit till att det finns många möjligheter till skydd för den som behöver. Observera att de skyddsmöjligheter som beskrivs här intill sätts in först efter en behovsprövning i varje enskilt fall. Besöksförbud Om du har utsatts för våld, hot eller andra trakasserier kan du ansöka om ett så kallat besöksförbud hos Polisen. Åklagaren fattar beslut om din ansökan ska beviljas. Besöksförbud innebär att den som hotar eller trakasserar dig förbjuds att besöka, följa efter eller kontakta dig under en viss period. Inte heller du får ta kontakt eller tillåta kontakt. Förbudet gäller även kontakt via brev, sms eller e-post. Förbudet kan utvidgas till att personen som hotar eller trakasserar dig inte får uppehålla sig i närheten av din bostad eller arbetsplats. Det finns också möjlighet att få ett besöksförbud utfärdat mot den som du bor ihop med som då, under en begränsad tid, inte får vistas i den gemensamma bostaden. Alla som får besöksförbud kontaktas av Polisen. Skyddstelefon Om du är utsatt för allvarliga hot kan du, efter att Polisen har gjort en hot- och riskbedömning, få en så kallad skyddstelefon under en kortare period. Det är en mobiltelefontjänst som gör att din telefon kopplas direkt till Polisens ledningscentral som du kan nå genom ett kortnummer. Där kan personalen se att det är du som ringer och snabbt skicka hjälp. Du som får en skyddstelefon kontaktas sedan varje månad av Polisen för en ny bedömning. Det finns även andra typer av larm som Polisen kan tillhandahålla vid behov. För mer information om skydd, kontakta Personsäkerhetssamordningen på Polismyndigheten i Västmanlands län. 12
13 Skyddade personuppgifter Folkbokföringsuppgifter, till exempel personnummer, namn och adress, är normalt offentliga. Det innebär att var och en har rätt att få ta del av dessa uppgifter. I vissa fall kan dock personuppgifter skyddas genom så kallad sekretessmarkering. Exempel på sådana fall kan vara att du utsatts för våld, hot, förföljelse eller andra trakasserier. Ett annat sätt att skydda den som utsatts för den här typen av brott är så kallad kvarskrivning. Det innebär att du fortfarande är skriven på din gamla folkbokföringsort trots att du flyttat; du bor alltså anonymt på den nya orten. Du kan ansöka om både sekretessmarkering och kvarskrivning hos Skatteverket ( ). Om du utsätts för mycket allvarliga hot kan du få så kallade fingerade personuppgifter. Det innebär att du byter identitet. Det är dock endast ett fåtal personer i Sverige som får detta skydd. Din gamla identitet försvinner då helt ur folkbokföringen och endast Rikspolisstyrelsen och Riksskatteverket har kännedom om den. Alla ansökningar om fingerade personuppgifter utreds av Rikspolisstyrelsen. Tillstyrker Rikspolisstyrelsen en ansökan lämnar de över den till Stockholms tingsrätt som fattar beslut i ärendet. Om Rikspolisstyrelsen avstyrker kan du göra en ny ansökan direkt hos tingsrätten. Vänd dig till Polisen för mer information om sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Hemligt boende I Västmanlands län finns möjlighet för kvinnor som är utsatta för hot eller våld att bo på ett hemligt boende. Formerna och ansvaret för dessa boenden varierar. I vissa fall har kommunen ett hemligt boende, i andra fall drivs de hemliga boendena av kvinnojourer. För mer information om möjligheten till hemligt boende kan du kontakta socialtjänsten, Polisen eller kvinnojouren i din kommun (se sidorna 16-17). Är du man som utsatts för våld i nära relation, tag kontakt med socialtjänsten i din kommun. Du kan även få råd och stöd av frivilligorganisationen Krisscentrum för män i Västmanland (se sidorna16-17). 13
14 Reaktioner Reaktioner på våld och hot i nära relation Människor reagerar på våld och hot på en rad olika sätt. Trots de problem och risker som finns med att generalisera reaktionernas omfattning och utveckling finns det ofta, men långt ifrån alltid, gemensamma drag i kriser och krisreaktioner. Exempel på vanliga reaktioner ser du i rutan nedan. Fysiska: Magproblem, förändrade sömn- och matvanor, snabb puls, bröstsmärtor, yrsel, huvudvärk. Känslomässiga: Sorg, ångest, ilska, mardrömmar, känslomässig berg- och dalbana, rädsla, vanmakt, andliga tvivel. Relationsmässiga: Tillitsförlust, känslor av främlingskap gentemot familj, vänner och arbetskamrater. Intellektuella: Minnesstörningar, förvirring, svårigheter att fatta beslut, händelsen spelas upp gång på gång, minnesblixtar. Beteendemässiga: Drogmissbruk, isolering, starka reaktioner på små förändringar i omgivningen, klamra sig fast vid människor, oförmåga att utföra saker man tidigare kunnat. 14
15 Utöver de beskrivna reaktionerna är det också vanligt att den som utsatts för brott blir förvånad över, och kanske rädd för, sina egna eller andras reaktioner. Kom dock ihåg att många reaktioner anses som helt normala i svåra situationer. Att inte reagera skulle vara mer onormalt. Reaktioner kan även komma hos dem som har bevittnat våld eller hos dem som oroar sig för sin egen eller andras säkerhet. Övergrepp som sker i en nära relation blir extra allvarliga av att de ofta upprepas. De sker dessutom oftast i det egna hemmet, vilket gör att du som utsätts inte har någon fredad plats. Förövaren är också en person som du har eller har haft en relation med och kanske är beroende av såväl känslomässigt och socialt som ekonomiskt. Därför kan dessa brott beskrivas som tillitsbrott. Skuld och klander Det är vanligt att förövaren lägger skulden på offret för att ha provocerat fram övergreppen, men det är också vanligt att den som utsatts för våld och hot i en nära relation skuldbelägger sig själv för det inträffade. Det är viktigt att komma ihåg att du inte har någon skuld i att du drabbats av ett kriminellt övergrepp. Barn som växer upp i våldets närhet Reaktionerna gäller också barn som lever i våldets närhet. Även om de inte själva utsatts för brott kan de vara skräckslagna, förtvivlade och frukta för sina egna och anhörigas liv. Att se sin mamma eller annan anhörig misshandlas är bland det svåraste ett barn kan uppleva, det är en allvarlig form av psykisk misshandel. Tilliten rycks undan och familjen är inte den trygghet barnen behöver. Barn kan reagera med att skuldbelägga sig själva för att de inte lyckats stoppa våldet. En form av psykiskt försvar är förnekelse och isolering av känslor. Får inte barnet hjälp att bearbeta sina upplevelser kan det som vuxen få svårt att avgöra när situationer är farliga och lämna dem i tid. Barnet kan också komma att ta efter beteendet. Socialtjänsten i din kommun kan erbjuda stödsamtal och föräldra-/barngrupper. För mer information, kontakta din kommun (se sidan 16). Har dina barn utsatts för brott kan utredningen komma att göras i Barnahuset i Västmanlands län. Där får barnen träffa bland andra polis, socialtjänst och psykolog i en miljö som är så hemlik och trygg som möjligt. 15
16 Hjälp i kommunen Att vara utsatt för brott skapar många känslor och problem. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att personer som utsatts för brott i hemmet och deras barn får stöd och hjälp. Det kan handla om ekonomiskt, praktiskt och psykologiskt stöd. Flera ideella organisationer arbetar med att stödja och hjälpa den som utsatts för brott. Det kan handla om stödsamtal och kontakter med myndigheter och försäkringsbolag. Här finner du kontaktuppgifter till några sådana myndigheter och organisationer. Polismyndigheten i Västmanlands län tel , vid akut fara 112 Socialtjänsten kommuner i Västmanlands län och Socialjouren Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Skultuna Surahammar Västerås Kvinnocentrum kvinnocentrum@vasteras.se Barngruppen Viva Barnahuset för hela Västmanland Västmanlands läns Socialjour når du på tel eller via 112. Under kvällar, nätter och helger tar Socialjouren hand om akuta sociala ärenden. Det kan gälla information och stöd till enskilda medborgare. Men det kan också vara akuta ingripanden på grund av missbruk, psykisk sjukdom eller barn som far illa. 16
17 Ideella organisationer länet och nationellt Kvinnojourer Kvinnojouren Sala-Heby, , Kvinnojoursföreningen Frida, Fagersta, , Kvinnojouren Ka íta, Hallstahammar/ Surahammar, Kvinnojouren Köping, Arboga, Kungsör, Kvinnojouren och Kvinnohuset, Västerås, , Arosdöttrarnas tjej- och kvinnobeskydd, , Tjejjourer Tjejjouren Athena, Fagersta, Tjejjouren Ronja, Västerås, Riksorganisationen för Kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ROKS info@roks.se, Brottsofferjourer Hallstahammar-Surahammar, Västra Mälardalen (KAK) Sala-Heby, Västerås, Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR info@kvinnojour.com Kvinnofridslinjen Kriscentrum för män i Västmanland kmv@kriscentrum.nu Akutsjukvård Centrallasarettet, Västerås, Sjukvårdsupplysningen,
18 Möjlighet till ersättning Det är i första hand den person som utsatt dig för brott som ska ersätta dig för eventuella skador med anledning av brottet. Vill du kräva ersättning av gärningsmannen är åklagaren i princip skyldig att hjälpa dig att föra talan om enskilt anspråk, det vill säga krav på skadestånd, om du begär det. Du kan få hjälp av ditt målsägandebiträde. Om du vill att det enskilda anspråket ska tas upp i samband med rättegången eller få mer information kan du kontakta Åklagarkammaren i Västerås ( ) eller Polisen. I de fall domstolen utdömer skadestånd sänds domen automatiskt till Kronofogdemyndigheten som, om du så önskar, kostnadsfritt driver in beloppet. Om gärningsmannen inte har förmåga att betala ett utdömt skadestånd kan du vända dig till ditt försäkringsbolag för att se om du har en försäkring som ersätter skador vid brott. Med sakskada menas skador på föremål eller förlust av föremål genom stöld. Saknar gärningsmannen förmåga att ersätta dig för skadorna och om du inte har någon försäkring som täcker dem, kan du ha rätt till ekonomisk kompensation från staten, så kallad brottsskadeersättning. När det gäller övergrepp i nära relationer måste det finnas en dom som konstaterar brott innan Brottsoffermyndigheten kan besluta om eventuell brottsskadeersättning. Sådan ersättning avser främst personskador och kränkning. Kränkning För att du ska ha rätt till brottskadeersättning för kränkning krävs att brottet har inneburit en allvarlig kränkning av din person, frihet eller frid. Exempel på brott där du kan ha rätt till en kränkningsersättning är sexuella övergrepp, misshandel och överträdelse av besöksförbud. Ersättningens storlek beror på hur allvarlig kränkningen anses ha varit. Observera att även barn som bevittnat våld mot närstående kan ha rätt till ersättning. 18
19 Skada på din person Du kan få brottskadeersättning för både fysisk och psykisk skada som drabbat dig på grund av brottet eller brotten. Dessa skador kan avse: Kostnader för sjukvård, samtalsterapi och andra utgifter som du eller någon nära anhörig har haft och som har samband med skadan. Inkomstförlust. Fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk), till exempel om du varit inlagd på sjukhus eller genomgått smärtsam behandling. Bestående skador som lyte eller annat stadigvarande men, till exempel ärr, förlust av tänder, nedsatt syn eller hörsel. Särskilda olägenheter till följd av skadan, till exempel mycket påtagliga besvär i arbetslivet. Skadade kläder, glasögon, tandprotes eller liknande ting som du bar på dig vid brottstillfället Ansökan För att du ska kunna få brottsskadeersättning krävs en skriftlig ansökan. Brottsoffermyndigheten tillhandahåller en blankett för detta och ansökan ska i princip vara inlämnad till Brottsoffermyndigheten senast två år efter brottet eller det rättsliga förfarandet. Myndigheten har dock rätt att i vissa fall pröva en ansökan som lämnats in senare. Så kontaktar du Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten Box 470, UMEÅ E-post: registrator@brottsoffermyndigheten.se Hemsida: Servicetelefon: Fax:
20 Liten ordlista Allmän rättshjälp Behovsprövad ekonomisk hjälp för att täcka kostnader i samband med rättegång. Allmänt åtal Åklagaren har rätt att väcka åtal även utan brottsoffrets anmälan. Anmälan till socialtjänsten Ställs till socialtjänsten för att påkalla ett hjälp/stödbehov hos någon annan. Ansökan till socialtjänsten Begäran till socialtjänsten om stödinsats/bistånd. Görs av den enskilde eller legal företrädare. Besöksförbud Förbud för en person att under en viss tid besöka eller kontakta en annan person. Brott En handling, eller en underlåtelse att handla, som är belagd med straff i lagstiftningen. Brottsoffer Den som utsatts för brott (se målsägande). Brottsskadeersättning Ersättning från staten till brottsoffer för skador och lidande till följd av brott. Domstolar Allmänna domstolar: - tingsrätt; domstol i första instans - hovrätt; domstol i andra instans - Högsta domstolen; domstol i sista instans Förvaltningsdomstolar: - länsrätt; domstol i första instans - kammarrätt; domstol i andra instans - regeringsrätt; domstol i sista instans Enskilt anspråk Brottsoffers möjlighet att i brottmål begära skadestånd av gärningsmannen. Förundersökning Den utredning som görs under ledning av polis eller åklagare för att utreda ett brott. Grov fridskränkning/kvinnofridskränkning Upprepade straffbara handlingar som riktar sig mot barn eller andra närstående personer respektive mot närstående kvinnor och som varit ett led i en upprepad kränkning av den utsatta personens integritet och haft som syfte att allvarligt skada dennes självkänsla. Hedersrelaterat våld Tvång, våld och mord i hederns namn är en kulturspecifik företeelse i samhällen med patrialkala familjesystem. 20
21 Huvudförhandling Rättegång. Målsägande Används i lagstiftningen som beteckning på den mot vilken brott är begånget (se brottsoffer). Målsägandebiträde Juridiskt biträde, ofta en advokat. Påföljd Det allmännas sanktion på ett brott. Påföljderna är böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, överlämnande till särskild vård med mera. Råd och stöd Flera insatser inom Råd och Stöd, Individ- och familj är tillgängliga för boende i Västerås utan föregående biståndsbeslut. Rättsintyg Läkarutlåtande om en skadas omfattning, uppkomstsätt, allvarlighetsgrad och eventuella men som utförs på begäran av en rättsvårdande myndighet (till exempel polismyndighet, åklagarmyndighet eller domstol). Strafföreläggande Åklagaren kan vid enklare erkända brott förelägga böter utan att vända sig till domstol. Stödperson Ger stöd åt brottsoffret inför och under rättegång (utan juridiska befogenheter). Stödpersonen kan vara någon närstående, en vän, en kurator eller en representant från en kvinnoeller brottsofferjour. Särskild företrädare för barn Förordnas av tingsrätten att företräda ett barn och tillvarata dennes rätt inför och under rättegång. Tilltalad Används i domstolen som beteckning på den som är åtalad för brottet. Vittnesstöd Erbjuder stöd och praktisk hjälp åt brottsoffer och vittnen inför rättegång. Åklagare Den som för det allmännas (statens) talan om brott i domstol. Åtal Åklagarens (eller enskild persons) talan inför domstol om ansvar för brott, dvs en begäran om att domstolen skall döma någon för ett brott till ett straff, t ex fängelse. Åtalsunderlåtelse Beslut av åklagare att inte väcka åtal på grund av t ex gärningsmannens ålder. Överklagande Möjlighet att få ett mål prövat i högre instans om man inte är nöjd med domen eller möjlighet att få ett myndighetsbeslut prövat i högre instans om man inte är nöjd. 21
22 22 Anteckningar
23 Kvinnofrid i Västmanland Broschyren Du kvinna kvinnofrid i Västmanland har utarbetats av Länsstyrelsen i Västmanlands län efter en mall som hämtats från Tryggare Uppsala län. Frågor besvaras av jämställdhetsfunktionen vid Länsstyrelsen, tel Information finns även på Länsstyrelsen hemsida, Kvinnofrid i Västmanland Utgiven av Länsstyrelsen i Västmanlands län Produktion: Journalistgruppen Media 21 Textunderlag: Tryggare Uppsala län Illustration: Leyla Atak Tryck: Arkpressen, maj
24 Till dig som utsatts för våld i nära relation Den information som finns här vänder sig till dig som utsatts för våld och hot i en nära relation. Gärningsmannen kan vara någon som du har haft eller kanske fortfarande har ett förhållande med, till exempel en pojk- eller flickvän, make/maka, sambo eller partner. I den här broschyren hittar du information om vad som händer med din polisanmälan, samt vilken hjälp du kan få. Du kan även läsa om vanliga reaktioner på våld och hot. Och vart du kan vända dig för att få hjälp och stöd. Slutligen kan du läsa om dina möjligheter att få ersättning för de fysiska och/eller känslomässiga skador och problem som brottet givit upphov till.
Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer du är inte ensam» Att bli utsatt för våld och hot av någon du lever eller har levt ihop med är kränkande och känsloladdat. Vi har förståelse för att det kan kännas mycket svårt att
Läs merTill dig som har anmält ett brott
6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till
Läs merHot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd
Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm
Läs merHar du utsatts för brott?
Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med
Läs merAtt göra en polisanmälan vad händer sen?
Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete
Läs merSocialtjänsten, sjukvården, kvinnojouren, polisen, kriminalvården och åklagarmyndigheten i Luleå och Bodens kommuner.
VÅLD MOT KVINNOR Många kvinnor orkar inte och vågar inte söka hjälp när de blir misshandlade. Men många vet inte heller vart de kan vända sig eller vilken hjälp som går att få. Det här är en vägledning
Läs merStoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren
Läs merTrakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
Läs merHAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?
HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har
Läs merRåd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden
Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det
Läs merBrottsoffermyndigheten
Brottsoffermyndigheten Barns rätt till ersättning i samband med brott Ulrika Forsgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Ersättningsformer Ersättning vid skada till följd av brott Skadestånd,
Läs merErsättning vid brott
Ersättning vid brott SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING VARFÖR OLIKA BELOPP? ANSÖKAN KRÄNKNING SKADESTÅND KRÄNKNING KRÄNKNING SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSER- BROTTSSKADEERSÄTTNING SÄTTNING FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING
Läs merSkadestånd och Brottsskadeersättning
Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten
Läs merERSÄTTNING VID BROTT
ERSÄTTNING VID BROTT 2 ERSÄTTNING VID BROTT ERSÄTTNING VID BROTT 3 Innehåll Ersättning för skador orsakade av brott 5 Skadestånd 6 Att begära skadestånd 6 Målsägandebiträde 7 Solidariskt skadeståndsansvar
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merTill dig som utsatts för brott
Till dig som utsatts för brott Reaktioner Målsägandebiträde Åtal Vittnesstöd Polisanmälan Förundersökning Stöd o Stödperson hjälp Rättegång Ideella organisationer Po Skadestånd Försäkringsersättning lisanmälan
Läs merrättegången hur blir den?
Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen
Läs merVåld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar
Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Det berör oss alla! Den här broschyren har vi tagit fram för till stöd för den som lever med våld eller hot eller som känner rädsla för hot och
Läs merVi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.
Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få
Läs merrättegången hur blir den?
rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se Information från Brottsoffermyndigheten 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2018 Illustrationer: Maria Wall. Produktion: Matador kommunikation. Tryck: Taberg
Läs merEgna anteckningar och telefonnummer
Egna anteckningar och telefonnummer Polismyndigheten i Stockholms län Information till dig som utsatts för brott Mer information finns på vår hemsida www.stockholm.polisen.se Läs under Utsatt för brott?
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merMarianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg
Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merTINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs merInternationella barndagen den 1 oktober Louise Lundqvist, jurist
Internationella barndagen den 1 oktober 2018 Louise Lundqvist, jurist louise.lundqvist@brottsoffermyndigheten.se Innehåll Brottsoffermyndighetens verksamhet Ersättning till brottsoffer Brottsskadeersättning
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 17 Bokens syfte och utgångspunkter 20 Bokens uppbyggnad 21 Del I Bilden av offret 25 1. Vad är ett brottsoffer? 27 Politiska intressen bakom offerdefinitionen 29
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merVÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! www.sollentuna.se. Produktion: socialkontoret 2012
VÅLD - hjälp och stöd Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012 www.sollentuna.se Kontaktuppgifter SOCIALKONTORET Mottagningen för barn och unga, tel 08-579 212 50 Mottagningen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit
Läs merKarlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm
Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd
Läs merYttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31
Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Läs merSKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?
SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.
Läs merhur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott?
Jag vill veta hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott? www.jagvillveta.se VUXNA 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Inledning
Läs merDu har rätt till ett liv fritt från våld!
Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merBarn och unga som brottsoffer
Barn och unga som brottsoffer POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅNG BROTTSSKADEERSÄTTNING BARNKONVENTIONEN SOCIALTJÄNST ANMÄL STÖD OCH HJÄ POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅNG BROTTSSKADEERSÄTTNIN STÖD OCH HJÄLP POLIS BARNAHUS
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merHANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN
HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN INLEDNING Flickor i strängt patriarkala familjer vars fri- och rättigheter är hotade har under det sista decenniet uppmärksammats inom socialtjänsten. Länsstyrelsen
Läs merAnmäl vid misstanke om barn far illa
Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat
Läs merwww.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Läs merEfter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen
Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt
Läs merStyrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merVad är rättshjälp? Innehåll
Rättshjälp 1 Innehåll Vad är rättshjälp? Vad är rättshjälp?... 3 Rättsskydd i din försäkring... 5 Rådgivning... 6 Ung i rättssamhället... 7 Ny i Sverige... 7 Snabbguide till rättshjälp... 8 Vem kan få
Läs mer2009-07-03 meddelad i Alingsås
ALINGSÅS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1065-09 meddelad i Alingsås 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Kammaråklagare Louise Eriksson Åklagarkammaren i Borås Målsägande Sekretess, se bilaga 1 Särskild företrädare:
Läs merJag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?
Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk
Läs mer2013-05-06. Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merStockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM
R-2007/0326 Stockholm den 1 juni 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/1311/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 februari 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Målsägandebiträdet
Läs merINFORMATION OM BROTTSOFFERS RÄTTIGHETER
Tietoa rikoksen uhrin oikeuksista SELKORUOTSI 8.8.2017 INFORMATION OM BROTTSOFFERS RÄTTIGHETER I den här broschyren kan du läsa om information som brottsoffer har rätt att få av myndigheterna. Informationen
Läs merTill dig som utsatts för brott
Till dig som utsatts för brott REAKTIONER MÅLSÄGANDEBITRÄDE ÅTAL VITTNESSTÖD POLISANMÄLAN FÖRUNDERSÖKNING STÖD O STÖDPERSON HJÄLP RÄTTEGÅNG IDEELLA ORGANISATIONER PO SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING LISANMÄLAN
Läs merRiktlinjer. För att förebygga och hantera våld och hot mot personer verksamma inom idrotten
Riktlinjer För att förebygga och hantera våld och hot mot personer verksamma inom idrotten Bakgrund Med drygt 3 miljoner medlemmar, ca 650 000 ideella ledare och runt 20 000 idrottsföreningar är svensk
Läs merLag och Rätt åk 7, samhällskunskap
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld
Läs merLever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?
Lever du i en destruktiv relation eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är varje handling som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att göra något mot
Läs merTILL DIG SOM UTSATTS FÖR BROTT
TILL DIG SOM UTSATTS FÖR BROTT 2 TILL DIG SOM UTSATTS FÖR BROTT TILL DIG SOM UTSATTS FÖR BROTT 3 Innehåll Snabbguide 4 Inledning 5 Akuta åtgärder 6 Polisanmälan 7 Förundersökning 9 Stöd och hjälp 13 Rättegång
Läs merHandledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.
Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte
Läs merStatistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat
Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merStatistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010
Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merHur kan jag Hjälpa barn Som är utsatta För brott?
Hur kan jag Hjälpa barn Som är utsatta För brott? Information från Brottsoffermyndigheten www.jagvillveta.se VUXNA 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2018 Illustrationer: Maria Wall. Form: Plakat. Produktion:
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merVåld i nära relation
Våld i nära relation Våld och förtryck i olika former Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och handling som uppfattas som obehag, orsakar fysisk smärta eller skadar dig. Sexuellt våld
Läs merVarningssignaler och råd
Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.
Läs merUtsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott
Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som
Läs merKansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus
Läs merLPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård
LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att
Läs merGrundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn
Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män
Läs merVÅLD I NÄRA RELATIONER
VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merStatistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009
Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merSärskilt sårbara grupper som juridisk utmaning
Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Katja-Mari Ottelin, ansvarig krisarbetare, psykolog, psykoterapeut Kati Puhakka, ansvarig krisarbetare,
Läs merDina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten
Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Alla frågor i den här enkäten gäller perioden mellan den förra enkäten och nu. Vi har tagit emot den förra enkäten av dig den 8 december 2002. Så
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,
Läs merLag och rätt. Vecka 34-38
Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret
Läs merHandlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer
Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka
Läs mer2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg
2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 november 2018 Ö 5233-18 PARTER Klagande Sekretess CA Adress hos ombudet Ombud: Advokat KS Motpart Justitiekanslern Box 2308 103 17
Läs merAnmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande
Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,
Läs merKvinnors rätt till trygghet
Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns
Läs merBETALA SKADESTÅND. Kronofogden erbjuder brottsoffret hjälp att kräva in pengarna
BETALA SKADESTÅND 2 BETALA SKADESTÅND BETALA SKADESTÅND 3 BETALA SKADESTÅND Den som begått ett brott kan dömas att betala skadestånd till brottsoffret. Här får du information om vad som händer om du har
Läs merTill dig som söker asyl i Sverige
Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din
Läs merRiktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom
Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Begrepp Skadeståndsansvar uppstår när någon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet vållar skada på egendom och
Läs merEn hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merUngdomsfr id - Om våld, hot och sexuella övergrepp på ungdomar -
Ungdomsfr id - Om våld, hot och sexuella övergrepp på ungdomar - 2010-02-22 Ljuger ungdomar om hot, våld och sexuella övergrepp? - Ja ofta, de säger att det inte hänt, fast det har hänt Hot, våld och sexuella
Läs mer