MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I PRAKTIKEN

Transkript

1 Intervjuer och rapporten är en del av Integrationsfondens projekt Mänskliga Rättigheter i praktiken Diarienummer: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I PRAKTIKEN Folkuniversitetet Umeå Folkuniversitetet Uppsala 30 november 2013 Detta projekt medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska integrationsfonden

2 Förord Folkuniversitetet Uppsala och Umeå har tillsammans med andra aktörer i det civila samhället samt inom den offentliga sektorn startat ett projekt som heter Mänskliga Rättigheter i praktiken i april Målet med projektet är att utveckla utbildningsmaterial för att förebygga patriarkalt våld och/eller förtryck via utbildning i mänskliga rättigheter. Målgruppen är nyanlända familjer, särskilt kvinnor, övriga föräldrar och organisationer som jobbar med de som är utsatta eller potentiellt utsatta för patriarkalt våld. Följande undersökning gjorde vi i samband med projektet i startfasen för att få information om hur stort behov angående utbildning i mänskliga rättigheter är och vilket material som behövs för att stödja förebyggande arbete. Patriakalt våld finns eller fanns i alla kulturer. Det har sin grund i värderingar eller normer och våldet som utövas är då någon bryter mot dessa värderingar eller normer. Samtidigt kan dessa värderingar stå i strid mot de värderingar, som utgör grunden för mänskliga rättigheter. Att öka kunskapen om mänskliga rättigheter och utifrån sådan kunskap diskutera de konflikter som finns i värderingsgrunder är en väg att närma sig en dialog kring våldsproblematiken mot kvinnor och inom familjer. Det förekommer att nyanlända familjer, särskild kvinnor, inte har kunskap om deras mänskliga rättigheter. Det beror på för lite eller för sen utbildning för målgruppen eller på felinformation av närstående. Följden är att kvinnorna blir osäkra, de vågar inte delta i samhällslivet och att bli ekonomisk självständiga. De har svårare att komma ut på arbetsmarknaden och har det därför svarare att integrera sig i samhället. Ett problem till som kan uppstå är klyftan mellan föräldrar som har migrerat till Sverige och som tog med sig normer och värderingar från sina hemländer och deras barn som lär sig om normer samt sina rättigheter på skolan i Sverige. Det är viktigt att utbilda hela familjen i mänskliga rättigheter, så att föräldrarna kan förstå barnen bättre. Därför syftar projektet på att förenkla integration för hela familjen. Mot denna bakgrund vill vi i detta projekt ta vara på den resurs, som invandrarföreningarna och andra föreningar utgör och utbilda coacher för utbildning av nyanlända tredjelandsmedborgare i mänskliga rättigheter och för att föra en dialog om våld och förtryck och för att förebygga patriarkalt våld. Folkuniversitetet Uppsala och Umeå

3 Innehåll BAKGRUND... 1 VARFÖR STARTADE VI PROJEKTET?... 1 VAD ÄR PROJEKTETS SYFTE?... 3 VEM ÄR PROJEKTETS MÅLGRUPP?... 4 UNDERSÖKNINGSMETOD... 5 Enkäten innehåller många öppna frågor, därför att det var viktigt för projektgruppen att hitta de mjuka värderingarna. Det är ett mycket känsligt tema, som man måste närma sig på ett flertal av subjektiva vägar, bilder, berättelser, historier. I följande analys hittar man därför ett flertal subjektiva svar, som återspeglar sig i deras variation av en stämning eller riktning... 5 INTERVJUER OCH NÄTENKÄTEN... 7 GENOMFÖRANDE... 7 RESULTAT... 8 Undersökningsgruppen... 8 Vilket material finns till förfogande? Hur sker informationsspridningen om Mänskliga Rättigheter? Vilka råd eller tips ger du en person som söker information om Mänskliga Rättigheter? I vilken utsträckning finns det uppföljning eller utvärdering av informationsspridningen om Mänskliga Rättigheter? Är det viktigt att sprida information och kunskap om Mänskliga Rättigheter till nyanlända? 17 Hur är målgruppens kunskap och intresse om Mänskliga Rättigheter? Hur når man målgruppen bäst? Vad behöver personer som jobbar med målgruppen? SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 27

4 1 Bakgrund Varför startade vi projektet? Med projektet vill vi förbättra nyanländas, särskilt kvinnornas, situation i Sverige genom att förebygga patriarkalt våld inom familjer. Patriarkalt våld finns i alla kulturer och för att bryta upp det mönstret måste såväl kvinnor som män veta om sina mänskliga rättigheter för att få en förebyggande effekt, som påverkar också en lyckad integration i samhället och på arbetsmarknaden. En av de största hinder för kvinnans integration i samhället är ett misslyckat inträde på arbetsmarknaden. Det kan även störa barnens integration och kan medföra psykosociala konsekvenser, försämrad hälsa, skilsmässa eller förstärkt isolering och segregation. Patriarkalt våld kan både vara orsak till och konsekvens av kvinnans isolering. Patriakalt våld bygger på att mannen vill behålla makten genom att bestämma över kvinnan och barnen. De får inte leva ett självständigt liv, de får inte göra fria val som berör deras liv. Samhället måste stärka kvinnornas och mammornas roller att bli ekonomisk jämnställda, men också männens och pappornas förståelse att jämställdhet är en fördel för hela familjen. Okunskap om grundläggande individuella mänskliga rättigheter och bristande språkkunskaper kan leda till vidare isolering och segregation. Situationen kan förvärras till följden av grupptryck p.g.a. av föråldrade könsroller, religion eller patriarkaliska normer som också kan leda till patriarkalt våld.

5 2 Hedersrelaterat våld definieras som är ett specifikt våld mot den som inte följer normen i vissa kulturer. Det handlar om total kontroll av kvinnans sexualitet, homosexualitet, bisexualitet och transpersoner. Barngiftermål och påtvingad könsstympning är också två punkter som tillhör kategorin. Hedersrelaterat våld är ett våld som utövas kollektivt av hela familjen, släkt och ibland också av ett helt samhälle och är en del av patriarkalt våld och förtryck. I denna rapport väljer vi att använda en bredare definition av våld, nämligen patriarkalt våld, som förekommer i alla kulturer i olika former och inte begränsat till term hedersrelaterad våld som är knuten till bara vissa grupper i samhället. Ett problem i kontexten är att ingen vet idag omfattning av problemet med patriarkalt våld och förtryck i Sverige eftersom en forskning statistik och saknas. Därför är det svårt att veta vilken effekt samhällssatsningarna inom detta område har haft. Det är också svårt att identifiera gråa zoner och insatser som krävs för att förebygg patriarkalt våld och förtryck på ett mer effektivt sätt. Denna rapport bidrar med specifik know-how till nya lösningar för att täcka de gråa zonerna. Rapporten kommer användas som grund till utveckling av utbildningsmaterialet som ska vara riktat till nyanlända migranter och flyktingar. De flesta intervjuade i undersökningen tycker att det är viktigt att få veta om mänskliga rättigheter så tidigt som möjligt, det är då den förebyggande effekten kan utvecklas. Om föräldrarna får en utbildning i mänskliga rättigheter och normer i Sverige kan man även förebygga klyftan som brukar förekomma mellan barn och föräldrar. Barnens integration går fortare med hjälp av skolan men föräldrarna håller ofta på hemlandets normer och saknar förtroendet för myndigheter p.g.a. dåliga erfarenheter i hemlandet. Språkproblem, okunskap om nyanländas kultur och traditioner samt bristande tillit hos målgruppen är stora hinder för dialog om och utbildning i mänskliga rättigheter. Vi ser invandrarföreningar, med kännedom om målgruppens seder och traditioner samt det gemensamma språket, som ända kanal för detta arbete. Tanken är att skapa trygghet och förtroende genom utbildningen som ska ske genom invandrarföreningens medlemmar som har lyckats med integrationen i Sverige men som har samma kulturella bakgrund och därmed kulturell förståelse som de nyanlända. Utbildningen ska ske på modersmålet för att undvika missförstånd p.g.a. språkproblem.

6 3 Vad är projektets syfte? Projektets övergripande syfte är att bidra till att effektivisera insatserna för att förebygga patriarkalt våld och att stärka de nyanlända tredjelandsmedborgarnas, särskilt kvinnornas, förutsättningar att tillvarata sina mänskliga rättigheter för smidigare integration i samhället och på arbetsmarknaden. Projektet syftar även till att översätta internationella juridiska överenskommelse som FN Deklaration för mänskliga rättigheter från 1948 och FN konventioner till praktiskt utbildningsmaterial. Materialet kan användas av föreningar som jobbar med mänskliga rättigheter, invandrarföreningar och skolor för att på ett praktiskt sätt utbilda olika målgrupper i mänskliga rättigheter. Projektet syftar att utveckla utbildningsmaterial på basis av FN deklarationen och konventioner om mänskliga rättigheter för invandrarföreningar så att de genom studiecirklar kan informera sina landsmän och nyanlända om företeelsen samt konsekvenserna av patriarkalt våld. Materialet ska också kunna användas av andra intressenter som kommuner, skolor och andra frivilliga krafter. Därutöver kommer projektet att främja samverkan mellan invandrarföreningar och andra intressenter i syfte att effektivisera arbetet mot patriarkalt våld.

7 4 Vem är projektets målgrupp? Direkta målgruppen är nyanlända tredjelandsmedborgare som har fått uppehållstillstånd. De kommer att ingå som deltagare i de studiecirklar, där studiematerialet testas under ledning av tvåspråkiga coacher. En indirekt målgrupp är tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd som omfattas inte av gruppen nyanlända och övriga svenska medborgare. Andra relevanta intressenterna är aktörer på lokal, regional och nationell nivå som jobbar med olika insatser för förebyggande av patriarkalt våld och förtryck: polis, socialtjänsten, invandrarföreningar, FN och andra föreningar, kvinnojouren, SFI-skolor och andra.

8 5 Undersökningsmetod I början av projektet utvecklade projektgruppen på FU Uppsala och FU Umeå en enkät som var tänkt såväl som en bas för intervjuer med representanter från målgruppen och andra intressenter och som formulär för nätenkäten. Med produktionen av enkäten som pågick under juni och juli 2013 började också insamlingen av befintligt material och erfarenheter samt informationsspridning om projektet. Vi skickade ut information till organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter och patriarkalt våld och nyanlända och/eller integration av migranter. Vi bokade tider för face-to-face intervjuer och telefonintervjuer och skapade därmed ett nätverk runt om vårt projekt med kommuner, myndigheter, organisationer och invandrarföreningar. Ett informationsblad för projektgruppen, ett informationsblad för referensgruppen och ett allmänt informationsblad framställdes. Tre grupper deltog i undersökningen: o Grupp 1: Personer från organisationer som jobbar med nyanlända och/eller mänskliga rättigheter och/eller patriarkalt våld o Grupp 2: Personer som är medlemmar i invandrarföreningar eller paraplyföreningar för invandrare o Grupp 3: Personer som är nyanlända och har just börjat lära sig svenska språket Enkäten innehåller många öppna frågor, därför att det var viktigt för projektgruppen att hitta de mjuka värderingarna. Det är ett mycket känsligt tema, som man måste närma sig på ett flertal av subjektiva vägar, bilder, berättelser, historier. I följande analys hittar man därför ett flertal subjektiva svar, som återspeglar sig i deras variation av en stämning eller riktning.

9 6 Vi fick väldigt bra information genom öppna frågorna i grupp 1 och 2. För grupp 3 var det för svårt med öppna frågor i nätenkäten. Det var lättare att nå grupp 3 genom intervjuer trots språkbegränsningar. Målet med enkäten var att samla: kunskap om erfarenheter från personer som jobbar med målgruppen (nyanlända) erfarenheter från målgruppen själv (via invandrarföreningar) en överblick av befintlig material tips vilket material som behövs för att uppnå målet med projektet

10 7 INTERVJUER och NÄTENKÄTEN Genomförande Under augusti och september 2013 genomförde vi undersökningen såväl i form av intervjuer såsom i form av en nätenkät. Face-To-Face-intervjuer genomfördes framförallt med representanter från olika organisationer som jobbar med målgruppen i olika sammanhang. Vi intervjuade personal från kommunen (SFIkurator, SFI-lärare, lärare som jobbar med ensamkommande flyktingsbarn, socialtjänst), Länsstyrelser, polis, föreningarna som stödjer integration och invandraföreningarna samt författare, journalister. - Nätenkätens länk skickades till myndigheter, organisationer och föreningarna på regional och national nivå. - Nätenkätenslänk för nyanlända skickades till invandrarföreningarna, SFI-skolor och andra paraplyföreningarna som jobbar med integration. - Vi framställde även en pappersversion av enkäten för nyanlända som blev efterfrågat från invandrarparaplyföreningar p.g.a. bristande tillgång till datorer.

11 8 Resultat Svarsfrekvensen på enkäten lades vid 39 %. Mer än 100 personer svarade. Denna siffra är inklusive de fördjupande intervjuerna. I regionen Umeå/Skellefteå intervjuades 20 personer, i regionen Uppsala var det kring 40 personer som deltog i undersökningen. Undersökningsgruppen 65 % kvinnor och 35 % män svarade enkäten, vad gäller djupa intervjuer har vi ett mer jämn förhållande mellan könen. Vi försökte att få lika många män som kvinnor som intervjupartner. Men det är intressant att se att kvinnorna dominerade med nätenkäten. De flesta som svarade befann sig i åldersgruppen mellan (44 %) och (42 %) år. Största andel svar kom ifrån ideella föreningar (28 %), sen kommunen (20 %), offentlig sektor (14 %), övriga organisationer (10 %), invandrarföreningar (9 %) och företag (6 %). Bild Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 1

12 9 Bild 2 2 Bild 3 3 Jag är ingen expert 87 % av personerna svarade att de jobbar med mänskliga rättigheter. Intressant var att många berättade vid första kontakt att: Jag tror inte att jag är rätt intervjupartner, jag är ingen expert. Sen visade det sig att alla intervjuade jobbar med mänskliga rättigheter men på ett eller annat sätt. Oftast finns det inga fasta rutiner hur man ska informera om mänskliga rättigheter, i de flesta fall finns det inget material att använda för nyanlända. All information anpassas till personens individuella behov på ett praktiskt sätt i form av dialog med information från Internet som underlag. 2 Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 2 3 Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 3

13 10 En del av gruppen har även fasta rutiner, de som jobbar med barn, på skolor, med studiecirklar och utbildning. Det materialet har samlats under intervjuer och kommer ligga till grund av det studiematerialet som kommer att utvecklas i projektet. Det är viktigt att använda lösningar som redan finns istället för att utveckla allting på nytt. Bild 4 4 Kunskapen av de intervjuade personerna om mänskliga rättigheter ser enligt egna uppgifter bra ut. 52 % av personerna svarade att de har bra utbildning/kunskap i ämnet, 42 % att de har begränsad utbildning/kunskap och 6 % sa att de saknar helt kunskap i ämnet. 4 Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 4 5 Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 15

14 11 Bild 5 5 Intressant är att många intervjuade menade att de ville ha mer kunskap i själva ämnet speciell om praktisk implementering av mänskliga rättigheter. Många tyckte att det behövs en vidareutbildning kring mänskliga rättigheter. Märkligt är också att 39 % valde att inte svara på den här frågan. Vi tror att orsaken ligger i det att det är svårt eller obekvämt att bedöma sig själva, speciell om det inte finns flera möjligheter att välja. Så känns det också nu efter genomföringen att ordet begränsat var inte bra vald. Det kan uppfattas som negativt och det blir frågan bortvald. Vilket material finns till förfogande? 39 % av tillfråganden har inte något färdigt material till deras förfogande och 61 % svarade med att de har rutiner och material. Bild 6 6 Tillgängligt material omfattar följande: informationsmaterial (flyer) på olika språk. undervisningsmaterial, mest för barn och ungdomar (skolor). Material på nätet men språket är för svårt. Material som personer har själva utvecklat för deras behov t.ex. för temadagar på skolor. 6 Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 5

15 12 informationsmaterial på nätet som oftast är rapporter mm som inte stödjer praktisk utbildning av målgruppen Det som saknas är: Material som är anpassad för vuxenutbildning. Språknivå anpassat material för vuxna nyanlända. kunskap om elevens kultur (normer, koder, etc.) på elevens modersmål för personer som ska utbilda nyanlända. Välfungerande informationsbroar mellan nyanlända och myndigheter. Satsningar på att diskutera mänskliga rättigheter på modersmålet. Interaktivt material som spel eller apar Sammanfattningsvis kan man säga att det finns material, framförallt för skolor (barn och ungdomar). Det finns informationsblad på olika språk och rapporter om problematiken och projekt - på nätet, hos myndigheter och organisationer. Men det finns inte något praktiskt material för nyanlända vuxna som är på lätt språknivå. Hur sker informationsspridningen om Mänskliga Rättigheter? Tillfrågade angav att deras spridning sker till 89 % muntligt, till 53 % i pappersform, 49 % med hjälp av nätet, 20 % med hjälp av film och 22 % annat. Bild Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 6

16 13 Internet men sen diskussion. Mänskliga Rättigheter måste diskuteras! Internet går bara om språket inte är ett problem. Problem med muntlig är att man behöver en tolk egentligen Intervjuade personer använder Internet som informationskälla men spridningen till målgruppen sker till stor del muntligt. På grund av att det är svåra begrepp skulle användning av nyanländas modersmål behövas i form av en tolk. En person som var nyanländ påpekade att de nyanlända har en mycket begränsat tillgång till datorer. Det gäller att inte glömma bort det i vår digitaliserade värld. Det [MR] är ett svårt begrepp och torrt! Ett problem med spridningen är att begreppet mänskliga rättigheter i sig är för stort och brett. Det är för många ord, för mycket information. Det måste finnas någon praktiskt koppling till deltagarens behov. Man måste försöka bryta ner det, t.ex. mänskliga rättigheter i mitt liv eller Mina vardagliga mänskliga rättigheter. Men den centrala frågan här är: Hur hamnar informationen hos målgruppen nyanlända? De som kommer hit vet inte hur man ringer för hjälp, hur man ringer 112! Undersökningen visar att målgruppen själva måste komma med frågor, sen ger läraren, kurartorn eller kontaktpersonen hos föreningen eller jouren informationen vidare. Och då handlar det om individuellt specifik information eller hjälp. Måste en person vara drabbad först att få kontakt med något ställe som kan ge information om deras Mänskliga Rättigheter? Hur kan man göra att informationen hamnar hos målgruppen innan de är drabbade? Det behövs nya välfungerande informationskanaler att ge information om rutiner man kan behöva i vardagen t.ex. hur man ringer 112 eller kvinnojouren.

17 14 Vilka råd eller tips ger du en person som söker information om Mänskliga Rättigheter? 60 % av undersökningsgruppen svarade som följande: Fråga en person som vet: lärare, kurator, Kolla upp information på nätet: FNs-, Amnestys-, EUs-, Regeringens-, Röda Korsetshemsida, Kvinnofridsportalen. Kontakta en organisation, myndighet eller förening: Amnesty, Röda Korset, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, Diskriminerings Ombudsmannen, kvinnoorganisationer, kontaktperson i förbund, ring kommunen Delta i studiecirklar "Man kan till en början söka specifika frågor i sökmotorer som Google Det kan vara allt från våld mot kvinnor till lite mer omfattande frågor som ett landsövergrepp mot t.ex. barnfångar! Frågornas karaktär ändrar också sökningens karaktär. Ibland kan det vara bra att ta kontakt med sakkunniga personer som t.ex. Statsrätt kunniga personer eller personer som är insatta i internationella lagar. Hur skall man tolka FNs konventioner?... För projektgruppens målgrupp är det inte så enkelt att få information, därför att inte alla nyanlända har tillgång till datorer eller mobiler och inte alla nyanlända kan engelska eller svenska än. Det finns också gruppen som inte är alfabetiserat än. Vi kan alltså se två hinder här: Språkhinder och tekniska hinder. Språkhinder kan man motverka genom tvåspråkiga informatörer som kan uttrycka sig såväl i nyanländas modersmålet som också på lätt svenska. Tekniska hinder är svårare att motverka, men man kan tipsa eller visa målgruppen platser där de kan surfa t.ex. på biblioteket. Men viktigast är väl i första fasen att bygga på direkt kontakt mellan målgruppen och informatörer. " hänvisa till kvinnoorganisationer, försöka samarbeta med myndigheter, skräddasydd hjälp beroende på behov "

18 15 Det är viktigt med att få personligt information anpassat till personens behov och därmed kontakt och förtroende till personer med kunskap on samhälle i Sverige. Bäst är då ett samarbete av myndigheter som jobbar med nyanlända och förre detta migranter som kan modersmålet och har lyckats med integrationen i Sverige. Intressant är att 40 % av de tillfrågade inte svarade på den här frågan. Det kan innebära att undersökningsgruppen inte blir tillfrågade så ofta av målgruppen. Om en person inte efterfrågar information betyder det inte att nyanlända inte är intresserade, men det finns till ena delen språkhinder vi pratade om tidigare och sen till andra delen är det inte för givet att våga fråga. Det är kanske också något nyanlända måste lära sig nytt: att man får ställa frågor, att det är bra att ställa frågor, att man kan lära sig mycket genom att våga ställa frågor. Inte alla utbildningssystem i världen bygger på ett frågande, reflekterande sätt att lära sig. I vilken utsträckning finns det uppföljning eller utvärdering av informationsspridningen om Mänskliga Rättigheter? 70 % svarade på frågan, varav 52 % angav att det inte finns och 48 % sa att det finns någon form av uppföljning eller utvärdering. Bild Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 8

19 16 " utvärdering och rapportering " " Rapportering till styrelse och årsmöte." "Eftersom arbetet sker i projektform sker en utvärdering av varje projekt." "Vi delar bland annat ut enkäter i samband med våra besök på skolor, både före och efter besöket. Vi utvärderar även den samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer som skapas, Både gemensamt muntligt i gruppen samt genom enkäter. " det gör förbundet efter cirklar " "Vi har uppföljning och utvärdering av varje informationstillfälle." "Vi har ett löpande uppföljningsarbete i vår verksamhet utifrån vårt systematiska kvalitetsarbete, där ingår även hur vi arbetar med våra "brukare" bl.a. med frågan om mänskliga rättigheter" Intervjuade organisationer som jobbar med Mänskliga Rättigheter gör alltid uppföljningar och rapportering. Också föreningar och andra verksamheter som arbetar med projekt är vana vid att genomföra löpande utvärderingar, som ske mest efter ett genomförde aktivitet eller avslutat kurs eller projekt. Det finns många rapporter om projekt som har Mänskliga Rättigheter eller hedersrelaterat våld som inslag på nätet. Men det handlar om rapportering under utvecklingsfasen och inte om utvärdering av praktiskt material efter en längre användningsperiod. " på muntligt sätt, vi diskuterar och träffas igen " " när frågan återkommer, diskuterar vi i grupp muntligt " " informellt vi - pratar med deltagaren innan de går på praktik och efter det. Det handlar om hur man gör rätt." En stor del av de intervjuade personerna menade i första hand att det inte finns någon utvärdering i direkt arbete med målgruppen, men efter längre fundering kom flesta fram till att man utvärderade på ett informellt sätt genom att prata med deltagarna, eleverna igen och diskutera återkommande frågor. På det sättet får de feedback om informationen om Mänskliga Rättigheter blev klargjort.

20 17 Är det viktigt att sprida information och kunskap om Mänskliga Rättigheter till nyanlända? 32 % av tillfrågade bestämde sig att inte svara på frågan, men återstående 68 % var överens och svarade JA. Självklart! och Alltid i alla målgrupper! Att det är så självklart för undersökningsgruppen kan bidra att en del valde bort att svara. "MR är till för alla och en var och en viktig grundstomme för ett demokratiskt samhälle." "Det är viktigt att sprida den informationen till alla. Människor har olika, ibland ingen, uppfattning om vad som gäller enligt de mänskliga rättigheterna. Eftersom de mänskliga rättigheterna gäller för alla oavsett ursprung och bakgrund är det viktigt att kunskapen når ut. Vårt projekt riktar sig inte till specifikt nyanlända." Alla bör ha kunskap om dessa rättigheter, vart man kan vända sig om ens röttigheter kränks samt vad som kan ske om man själv kränker andras rättigheter." Tillfrågade påpekade att det är viktigt att inte bara koncentrera på målgruppen. Personer, som ibland diskriminerar har oftast inte mer kunskap om Mänskliga Rättigheter. Bland de intervjuade personenar fanns det inte några tvivel om att det är viktigt och grundläggande att få veta om sina rättigheter. Ord som rättigheter och skyldigheter, jämnställdhet och diskriminering har förekommit ofta. "Vet inte riktigt hur ni definierar mänskliga rättigheter. Tänker att det ingår som en viktig del i informationen kring vad man som medborgare i Sverige har för rättigheter men även skyldigheter. Jag tycker särskild att kvinnors rättigheter, jämställdhet och sexualitet (sexualkunskap) är viktigt." " få viktig info att kvinnor är också en människa " Det fanns röster under enkätsvar som lyfte fram att det är väldigt viktig att koncentrera sig på spridningen av kvinnornas rättigheter eller att lära sig förstå Mänskliga Rättigheter i sammanhanget med kvinnornas jämställdhet och sexualitet (rätt till sin kropp) inom samhället.

21 18 MR är inte ett känt eller accepterat begrepp i många delar av världen. Utan en viss förståelse av vårt sätt att se på MR och demokrati har nyanlända ingen chans att förstå vad Sverige är. Många kommer ifrån förhållanden där man har varit i botten av samhällsskiktet, man har inget förtroende för staten och dess institutioner. Polisen är boven och juridiska systemet dess förlängda arm. Denna bild blir inte lätt att ändra på då man har haft enormt långa väntetider på handling av asylärenden. Ovisheten och stressen gör att många tappar hoppet och tron på statens allvar i MR frågor. Personer som är analfabeter har oftast enorma svårigheter till att kunna söka till sig information kring MR. Med analfabetism menar jag också personer som har svårt att kunna uttrycka sina tankar i skrift och förstå delvis eller helt komplexa texter. Dessa personer behöver oftast förenklade material. Sen blev betydelsen av statens tillstånd vart nyanlända kommer ifrån diskuterat. Att det är vanligt att personerna inom målgruppen har tappat förtroende för statens institutioner, som polisen och juridiken. De är därför lika rädda för myndigheter här i Sverige och kan inte tänka sig hur det kan vara/fungera med Mänskliga Rättigheter. Att omvandla den här rädslan och misstroendet i förtroende tar väldigt mycket tid. Språket är en till faktor som kan göra det även svårare att man lyckas med omvandlingsprocessen. Mänskliga Rättigheter är ett känsligt tema, det är väldigt viktig att man diskuterar det i olika exempel, men att kunna diskutera på ett nytt språk tar också väldigt länge tills man kan. Därför är det viktigt att vi sätta fokus på modersmålet och lätt svenska. "Vi ser ofta att våra kontakters mänskliga rättigheter kränks och inte fullt ut respekteras. Om de själva inte har tillgång till kunskap om vilka rättigheter de har blir det svårt att dokumentera de kränkningar som förekommer och i förlängningen svårt att förbättra den rådande situationen." "Informationsspridning om detta kan i många fall vara bristfällig. Det är viktigt att alla människor får den informationen. För att kunna motverka att rättigheter kränks behöver man veta om vad man har för rättigheter. När det gäller barn och unga kan informationen ibland skilja sig mellan den de får från t ex skolan och den de får från sina föräldrar. Det kan skapa en konflikt som är viktig att vara medveten om." Genom en förstärkt och tidig spridning om Mänskliga Rättigheter till målgruppen kan vi förebygga situationer av missförstånd, diskriminering och våld. En intervjupartner gav ett väldigt tydligt exempel om vi fokuserar på kvinnor: Hur kan en kvinna anmäla en våldtäkt om hon inte vet att det är en våldtäkt? Om hon inte vet att hon ha rätt till sin egen kropp, om hon tycker att mannen hon är gift med har rätt att göra så, även om hon inte vill eller om det gör ont. Hon har kanske accepterat detta i flera år, hon tänker att det måste vara så här och att det är hennes plikt som fru.

22 19 Ett stort problem med nyanlända familjer är att barn får mycket kunskap om deras rättigheter på skolan men föräldrarna får inte informationen i samma omfattning. Barnens bild av rätt börjar då avvika från förälders bild. Det händer enligt undersökningsgruppen ofta att föräldrarna stannar i hemlandet och barnen integrerar sig i det nya landet. Därmed utvecklas en klyfta som kan leda till problem inom familjen. Att vara medveten om sina mänskliga rättigheter är å en sida en förutsättning att förstå sina rättigheter och att inte bli drabbad själv men å andra sidan att lära sig respektera andras rättigheter och inte begränsa andra. "Det kommer bland annat att snabba på deras integration på arbetsmarknad och samhälle i Sverige." Det gäller att försöka minska det ekonomiska beroendet och öka den ekonomiska självständigheten genom tidigt utbildning i Mänskliga Rättigheter. Förälder-barn-klyftan som är nämnd ovan brukar minska när föräldrarna kommer ut i arbetslivet. Det kan förbättra deras språkkunskaper fortare och därmed också kan de förstå det nya samhället de har hamnat i och integrera på ett mycket bättre sätt i samhället. "Men det är viktigt vem/vilka som sprider kunskapen. Det är ingen självklarhet för att man är en invandrarförening är lämplig" En central fråga som uppstår: Vem eller vilka är det som sprider kunskapen? Inom vårt projekt vill vi bygga på att invandrarföreningar är broar (informatörer) mellan nyanlända och myndigheter. Under undersökningen fick vi många bekräftelser såväl från företrädare från invandrarföreningar som också från andra organisationer som jobbar med målgruppen att det är en viktig och bra tanke. Det behövs informationskanaler nyanlända kan ha förtroende för. Personer som har lyckats integrera sig i Sverige och vet om landsmännens kulturella koder och kan förstå hur nyanlända känner och funderar om olika samhällsfrågor. Men det fanns också kritiska röster som påpekade att det kan vara så att inte alla invandrarföreningar är lämpliga eller har inte resurser (tid!). En intervjupartner med migrationsbakgrund menade att målgruppen nyanlända hamnar först på SFI-skolor eller vuxenskolor. Det är först där man måste utbilda dem i Mänskliga Rättigheter, bäst med hjälp av migranter, företrädare från invandrarföreningar som har lyckats med integration och som är bäst i modersmålet och lätt svenska. Sen i andra hand kan man köra utbildningar i invandrarföreningar.

23 20 Hur är målgruppens kunskap och intresse om Mänskliga Rättigheter? Enkätfrågan Vilken kunskap eller intresse upplever du att nyanlända har för frågor som rör Mänskliga Rättigheter? blev svarad av 40 %. Många av de intervjuade personerna tyckte att det var en mycket svårt fråga. Det går nästan inte att svara på och där finns fler hinder att bedöma. svårt att säga, inte säkert om kunskap problem är språket Hinder språkbarriär: När nyanlända kommer till Sverige finns det en språkbarriär, de kan inte uttrycka sig som de vill eller som de kan i deras modermål. De kan ha stor kunskap men kan ännu inte beskriva det med ord på ett nya främmande språk. De kan även ha ingen kunskap. Man vet inte. " De nyanlända är fullt upptagna med att lära och förstå det nya landet och bearbeta vad de har upplevt samt praktiska uppgifter som bostad, språket os." Hinder tankerbarriär: Många är flyktingar som är traumatiserade p.g.a. krig, förtryck, förföljelse. Att prata om Mänskliga Rättigheter hänger ihop att man får prata fritt. Om man har blivit skadad eller om man har blivit behandlat orättvist p.g.a. sina tankar vågar man kanske inte tänka och säga fritt längre. Man vill vara ifred. "felaktig information de fick inom nära relationer" Hinder bristande förtroende för myndigheter: Om man flyttar hemifrån lämnar man tryggheten, när hemlandet är krigsdrabbade eller på något annat sätt osäkert finns det ändå familj, vänner, kulturen som kan ge trygghet, därför att det är någonting man känner. Man litar på sin familj och sina vänner, man har ingen förtroende för myndigheter. I det nya landet måste man bygga upp tryggheten på nytt, därför att allt är nytt och annorlunda. Om man inte känner sig trygg, vill man troligen inte yttra sig så mycket.

24 21 "Det första man hör är trygghet och kunna leva ett normalt liv." Hinder kulturella normer: Det kan vara svårt att skilja mellan kultureller normer och rätt. Om man kommer från ett land med ett korrupt rättsystem är det kanske ännu viktigare att man håller sig vid normer som finns i samhället för att överleva. " Man ska vara ödmjuk, med historiska tillbakablickar. [ ] Vi har mycket att lära oss själva om totalitära strukturer bland annat Kvinnorättigheter. Viktig att jämföra likheter med oss för att hitta gemensam grund. " bygger på samtal och erfarenheter från hemlandet Hinder fördomar och diskriminering: De finns tyvärr fortfarande ett vi-de-tänkande på båda sidor. Vi vet hur man gör - de måste lära sig att vi gör så här. Det är diskriminerande. För att bryta ned det här är det viktig att jämföra och reflektera t.ex. hur det har varit med kvinnors rättigheter för en eller två generationer sen i Sverige. Det gäller att hitta likheter och bygga på dem. Hur ser målgruppens kunskap ut? kunskapen kan variera kunskap som genomsnittlig svensk "Eftersom de flesta kommer från länder där de saknar rättigheter och får inte sina röster hörda. Därför saknar kunskap om sina rättigheter och tror att det är okej att bli behandlat på ett visst sätt." Alla dessa hinder gör det svårt att utgöra om det finns kunskap hos målgruppen. Men våra intervjupartner sa att de tror att det finns en grupp inom målgruppen som har ganska bra kunskap om Mänskliga rättigheter (de som har varit dabbade), och en annan grupp som har lite eller ingen kunskap. Det finns inget svar, men många känslor runt omkring den här frågan som bör räknas in i vårt utvecklande arbete.

25 22 Hur ser målgruppens intresse ut? "Min personliga erfarenhet är att nyanlända är mycket intresserade av att lära sig om och förstå samhället de nu befinner sig i. Hur stor andel av nyanlända som har mycket kunskap vet jag inte men många känner till någon rättighet. Situationen ser naturligtvis oerhört olika ut eftersom de nyanlända är ett stort antal individer." stort intresse flesta brinner för det men det finns också de som inte behöver "Många har sökt sig till just Sverige för att de har hört att mänskliga rättigheter efter levs här, Att rättssäkerheten är hög och att det är ett bra land att leva i. Här har vi en övervägande del av tillfrågade som tyckte att det finns stort intresset bland nyanlända, men gruppen nyanlända är ingen homogen grupp. De finns nyanlända som är väldigt intresserade av Mänskliga Rättigheter, därför att - de är medvetna om att det inte finns någon rättsäkerhet i deras hemland och därför sökte sig till Sverige. - De var utsatta politisk eller etnisk förföljelse i deras hemland och därmed drabbad själva på stort sätt. - de tillhör en grupp (kvinnor, HBTQ-personer) som kommer från ett land där deras rättigheter är mycket begränsade. "Många vet tyvärr inte vad Mänskliga Rättigheter har för betydelse bland många jag har träffat." " det hände inte många gånger att en person vill veta mer om mänskliga rättigheter " Enligt undersökningsgruppen finns det också en del nyanlända där det känns att de inte har något eller litet intresse, därför att - de har inte någon tid att fundera om Mänskliga Rättigheter, de har fullt upp med att lära sig språket och sätta igång med vardagen i ett nytt land. - de är nyfikna, men vågar inte fråga (språkproblem!), särskilt kvinnorna. - de är inte vana vid våra lärometoder (grupparbete eller diskussioner). Det kan vara mycket konstigt att lära sig på ett helt annorlunda sätt i vuxenålder. Kanske är det viktigt att gå flera steg tillbaka och fråga: Hur lärde du dig? Hur jobbade ni på skolan? Vilket värde har en diskussion i lärandet?

26 23 Hur når man målgruppen bäst? På frågan Vilket tror du, är bästa sättet att sprida information och kunskap om Mänskliga Rättigheter? svarade 52 % av tillfrågade. Svaren gav olika sort av idéer angående möjliga metoder, mötesplatser och informatörer eller informationskanaler. Vilken metod? "Film, material i modersmålet: Tigrinja, Dari, Persiska, Thailändska" "direkta möten, läsa + höra + uppleva, diskutera är viktig, informationsblad har en begränsning" "Genom utbildning, gemensamma mötesplatser." "Behöver koppla tillbaka till vår egen historia och jämföra med just det land som de nyanlända kommer ifrån och tydliggöra att alla länder har en historia som rör utveckling, utvecklande av mänskliga rättigheter" "man måste träffa folk personlig!!!" " workshops är inspirerande, diskutera normer och värderingar, normkritik värderingsövningar dilemma, frågor interaktiv, teater Förhärskande åsikt gällande metoder var att det är bäst med - muntlig (läsa, höra och uppleva). - Personliga möten med konkreta frågor som rör mänskliga rättigheter. - Diskutera normer och värderingar. - Diskussioner, med filmer och bilder som basis. - Information på egna språk/modersmål. - Aktivera folk att jobba med teman på ett praktiskt sätt som workshops eller kampanjer.

27 24 Var ska man mötas? "på skolan, studiecirklar" "Att möta individer och informera dem i samband med introduktionen i samhället. T.ex. via arbetsförmedlingen, som nu jobbar/ansvarar för integrationen i kommunerna. " "möte med någon som kan mänskliga rättigheter och gärna berättar, på vårt modermål" Mest nämnda mötesplatser var skolor, MR-organisationer och invandrarföreningarna. Intervjuade personer var överens att SFI-skolor är en mycket central ställe. Nästan alla som får uppehållstillstånd går på SFI och kan nås via SFI-skolan. Undantag här är romska kvinnor, thailändska eller utländska kvinnor som gifter sig med en svenskt partner och kommer till Sverige med skäll familjeanknytning. Vem ska vara informatör? "Föreningar är ett bra alternativ men det räcker inte med det. "Kommun, AF, Migrationsverket, ideella föreningar, SFI-undervisare." " invandrarföreningarna att jobba med, tvåspråkige informatörer är bra "På bred front. Myndigheterna är skyldiga att informera sina klienter, och det bör göras stringent och systematiskt, medan civilsamhället kan göra sitt genom att närma sig medborgarna från ett annat håll. Även skolorna borde ha ett informationsansvar. Det borde även finnas information tillgänglig hos hälso- och sjukvården." "Migrationsverket skulle kunna anordna en mindre kurs. Men det kan vara ett ide att ha det i mer neutrala lokaler." "Samarbete mellan Migrationsverket, invandrarföreningar & organisationer är À & O!" I en intervju med en nyanländ, menade han att information kring mänskliga rättigheter skulle man få i tidigt skede och han föreslog migrationsverket. Det är första myndigheten som målgruppen har kontakt med. Sen är det naturligtvis invandrarföreningarna som kan eller ska sprida informationen. Kommuner ska använda invandrarföreningarna som informatörer.

28 25 Andra tips av tillfrågade var: - Kvinnor till kvinnor män till män. - Man ska inte bara fokusera på gruppen som kan vara drabbad men sprida information till alla. - Att söka och använda kanaler som målgruppen har förtroende för. - Att samarbeta med invandrarföreningarna. - Att ha tvåspråkiga informatörer. - Via migrationsverket. - Via SFI-skolor. Vad behöver personer som jobbar med målgruppen? Det finns mycket material på nätet om mänskliga rättigheter. Tillfrågade sade att de tar lite av varje och anpassar materialet för egna behov. En feedback som undersökningen gav var att det finns för lite interaktivt material som är språknivåanpassad för målgruppen vuxna nyanlända. Därför ställde vi frågan: Vad skulle underlätta ditt arbete för att sprida frågor omkring Mänskliga Rättigheter till nyanlända? Bild Undersökningsresultat: Enkäten Mänskliga Rättigheter i Praktiken Fråga 16

29 26 " på mitt jobb skulle jag behöva material i följande språk: Dari, Tigrinja, Amhariska, Arabiska, Somaliska bra material i minst 5 språk, hellre 10 språk arabiska, somaliska, kurdiska (Badini, Badinani), dari, persiska, franska, engelska, lätt svenska, tigrinja, thailändska!" SFI-lärare påpekade att det kan ändras väldigt snabbt på vilket språk man skulle behöva material på skolan, därför ville de gärna ha utbildningsmaterial i alla språkgrupper som just finns på SFIskolor. att ha kunskap om bakgrunden av mottagaren jag ska jobba med mer resurser (mänskliga!), mer tid, största hinder för lite resurser (tid!) Statisken och kommentarer visar tydligt att det inte är informationsblad i olika språk som är mest efterfrågat. De flesta ville gärna ha egen fortbildning, föreläsning till målgruppen och policyändring. Under annat sa personerna att det saknas språknivå, anpassat undervisningsmaterial som innehåller mycket bilder eller film och inte så mycket text som diskussionsunderlag. Det saknas färdigt praktiskt material för den vuxna målgruppen.

30 27 Slutsatser och Rekommendationer Undersökningen har visat följande slutsatser: Det är viktigt att jobba med spridning kring mänskliga rättigheter. Det gäller att anpassa information till de dagliga rättigheterna varje individ behöver veta om. Det är också viktigt att lyfta fram skillnader mellan normer, rättigheter och skyldigheter. Det behövs passande material för målgruppen vuxna nyanlända. Det finns övningsmaterial för barn och ungdomar och informationsmaterial för våldsdrabbade personer men det finns inget förebyggande material för vuxna. Det saknas praktiskt och interaktiv material på olika språk och olika spraknivåer för vuxenskolor. Det finns material i digital form men inte i analog form. Nyanlända föredrar att mötas personligt och prata direkt med informatörer. De har begränsat tillgång till nya medier. Det är viktigt med tvåspråkiga informatörer. De kan modersmålet och förstår hemlandets koder och det nya språket. Genom insats av tvåspråkiga coacher kan vi utesluta missförstånd p.g.a. språket och kulturella normer. Det är viktigt att materialets språknivå på svenska inte blir för svårt. Svenska språket måste vara på lätt svenska även om modersmålet finns med i materialet och genom informatörer som kan modersmålet. Det finns okunskap eller felinformation till målgruppen, t.ex. vad gäller hälsan och rätt till sin egen kropp, myndigheternas uppgifter och ansvar. Det är viktigt med mycket tidig information för målgruppen. Det behövs bättre, tätare samarbete mellan myndigheter och invandrarföreningarna. På det sättet kan man nå större trygghet och därmed bättre förståelse av mänskliga rättigheter, skyldigheter och infrastruktur i samhället som rör de frågorna.

31 28 Undersökningsgruppens rekommendationer: Utveckla material på flera språk, i minst 5 språk, hellre 10 språk: Arabiska, Somaliska, Kurdiska(Badini, Badinani), Dari, Persiska, Franska, Engelska, lätt Svenska, Tigrinna, Amhariska, och Thailändska! Utbildningsmaterialet ska vara mycket visuellt med bilder och film. Materialet ska vara ett bra underlag för att kunna mötas och diskuteras i interaktiv form. Använda kanaler och informatörer som det finns förtroende för. t.ex. modersmålet, tvåspråkiga coacher, invandrarföreningar Kvinnor ska arbeta tillsammans med kvinnor. Kvinnor till kvinnor och män till män i utbildningen, men satsa också på aktiviteter för hela familjen. Praktisk kunskap om hur det ska fungera med MR frågor under vardagen är viktigast för nyanlända. Därför ska materialet anpassas till individuella behöv. Myndigheter ska vara med från början/i utbildningen för att bygga upp fortroendet, t.ex. migrationsverket, polisen. Hjälpa invandrare med information om mänskliga rättigheter och skyldigheter, d.v.s. så tidigt som möjligt på ett praktiskt och konkret sätt. Invandrarföreningarna behöver mer ekonomiskt stöd och resurser för att professionalisera deras insats. Utbilda coacher och tolkar i ämnet mänskliga rättigheter. Stärka samverkan mellan statliga myndigheter och (ideella) föreningar och arbetsgrupper på lokal och regional nivå. Det låter som om ni är på spåret i att framställa ett material som behövs!

32 29