Innovation för tillväxt affärsplan Sverige IVA Arbetsgruppen för stimulans av FoU i små och medelstora företag Förslag till skattereformer
|
|
- Georg Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 S-O Lodin Innovation för tillväxt affärsplan Sverige IVA Arbetsgruppen för stimulans av FoU i små och medelstora företag Förslag till skattereformer Avskaffande av eller lättnader i underskottsavdragsspärren vid ägarskiften Bakgrund gällande lagstiftning Det är inte ovanligt att innovatörer inte har tillräcklig kapitaltillgång för att fullfölja ett kapitalkrävande projekt. För projektets slutförande kan då krävas ägarbyte. Kostnaderna härför påverkas starkt av möjligheterna för företaget att även efter ett ägarskifte i form av förlustavdrag få utnyttja de underskott som projektarbetet förorsakat. I Inkomstskattelagen kapitel 40 finns regler om förlustavdragsbegränsning vid ägarskifte. Kortfattat innebär de följande. Reglerna gäller när det bestämmande inflytandet i ett bolag övergår till annan ägare. Om det överlåtna företagets underskott uppgår till mer än dubbla köpeskillingen får företaget efter ägareövergången enligt den s.k. beloppsspärren inte längre utnyttja sitt förlustavdrag över huvud taget. Vid denna relation mellan gamla förluster och köpeskillingen torde lagstiftaren menat att ren förlustbolagshandel i skatteundandragande syfte föreligger. Emellertid torde idag denna situation med mycket stora utvecklingskostnader inte vara ovanlig när ägare till utvecklingsföretag på grund av kapitalbrist inte längre har möjligheter att fortsätta verksamheten även om den kan vara lovande. Om ett sådant företag har outnyttjade förluster på en miljon kronor måste köparen betala mer än kr för företaget för att beloppsspärren inte skall slå till. Förlusten av förlustavdragen innebär i detta fall en merkostnad på kr. På så sätt innebär beloppsspärr en betydande fördyring av verksamheten av en storlek att denna typ av ägarskiften oftast omöjliggörs och även lovande projekt läggs ner. För företagsöverlåtelser som klara beloppsspärren återstår den s.k. koncernspärren som i praktiken innebär att de förlustavdrag som det överlåtna företaget har under en femårsperiod inte kan utnyttjas mot koncernbidrag från andra bolag i den koncern som företaget nu ingår i.
2 2 Under denna tid kan förluster endast utnyttjas mot vinster som genereras i det överlåtna företagets egen verksamhet. Samhällsekonomiskt skadliga effekter av gällande regler De problem som förlustavdragsspärren förorsakar beror på en del på principen om beskattningsårets slutenhet. Utfallet av ett företags verksamhet bör egentligen ses i ett långsiktigt sammanhang som omfattar företagets hela livslängd. Företaget kan ha perioder av hög lönsamhet liksom perioder av svårigheter och till och med stora förluster. Först i efterhand kan man bestämma företagets nettolönsamhet och egentligen vilken skattekraft som verksamheten haft. Emellertid är en så lång bedömningsperiod i praktiken omöjlig att hantera vid beskattningen. För att få en hanterbar period för att bedöma ett företags skattepliktiga inkomst har man valt ett ettårsperspektiv som egentligen saknar en principiell grund. Man har också i flera avseenden gjort avsteg från ettårsprincipen. Så medger lagstiftningen resultatutjämning mellan olika år framåt i tiden. Företagen har rätt att få avdrag för tidigare förluster mot inkomster som uppstår under senare år utan tidsbegränsning, s.k. carry forward i vart fall så länge som inte väsentliga förändringar i ägarförhållandena inträffar. Däremot tillåter lagstiftningen inte att senare förluster i efterhand skall få avdras mot tidigare vinster, så kallad carry back. Det betyder att timingen av förluster liksom vinster får avgörande betydelse för ett företags skattbelastning. Ett exempel kan belysa effekterna. Om ett företag A under 5 år har en årlig förlust på kr och därefter en vinstperiod på fem år med en årlig vinst på kr, får de gamla förlusterna dras av mot de senare vinsterna och nettobeskattningen blir noll, vilket återspeglar nettoresultatet av den 10-åriga perioden. Ett annat företag B har den motsatta resultatcykeln först fem goda år följt av fem förlustår. Vid 30 procent bolagsskattesats får detta företag betala en årlig skatt på kr på vinsterna. Men företaget får inte kvitta de senare förlusterna mot de tidigare vinsterna utan drabbas av en sammanlagd skatt på kr trots att dess nettoresultat är noll och detsamma som företag A:s som slapp all skatt. Resultatet är en reell överbeskattning av B och därmed också av bolagssektorn. Staten får härigenom högre skatteinkomster än vad företagens samlade resultat borde ge upphov till. Ser man vidare på B:s situation kan företaget egentligen ha ett mycket lovande projekt som dock krävt stora utvecklingskostnader som förorsakat förlusterna. B:s ägare har dock inte finansiella resurser att driva projektet vidare fram till dess att de stora vinsterna kommer och
3 3 har heller inte möjligheter att lånefinansiera utvecklingen. I stället måste ägarna söka nya ägare till hela eller delar av företaget. En väsentlig ägarförändring riskerar dock att medföra att de tidigare förlusterna inte kan utnyttjas som avdrag mot de hägrande framtida vinsterna. Härmed kan projektet fördyras med kr i extra skattekostnader jämfört med om de ursprungliga ägarna haft finansiella muskler tillräckliga för att själva driva projektet vidare. Denna situation med stora utvecklingskostnader är inte ovanlig när ägare till utvecklingsföretag på grund av kapitalbrist inte längre har möjligheter att fortsätta verksamheten även om konceptet kan vara lovande. Om ett sådant företag exempelvis har outnyttjade förluster på en miljon kronor måste köparen betala mer än kr för företaget för att beloppsspärren inte skall slå till. Förlusten av förlustavdragen innebär i det fallet en merkostnad på kr. På så sätt innebär beloppsspärren en betydande fördyring av verksamheten av en storlek att denna typ av ägarskiften oftast omöjliggörs och även lovande projekt läggs ner. Koncernspärren innebär att skatteuttaget på ett utvecklingsprojekt, som bytt ägare och där förluster uppstått under utvecklingens första skede, också här blir högre än om den första ägaren haft tillräcklig finansiell uthållighet. Vid en diskonteringsfaktor på 10 procent, vilket är lågt räknat vid riskprojekt, sjunker värdet av förlustavdraget med ca 60 procent under femårsperioden fram till att det får utnyttjas. Om man tänker sig ett projekt som vid ägarbytet har en miljon kr i underskott, betyder det en kostnadsökning på nära kr. Denna skattefördyring endast på grund av att ett företag byter ägare, innebär att svårigheterna att få en ny finansiär till projektet ökar även i de fall överlåtelsen klarar beloppsspärren. Följden blir i många fall att projekt måste läggas ner på grund av kapitalbrist. Härigenom går staten miste om möjliga skatter på projektet om det hade kunnat föras till ett lyckligt slut av den nye ägaren. Förbudet kan därför snarast leda till statsfinansiella förluster. Inkomstskattelagens bestämmelser förefaller utgå från att företag med förluster är misskötta eller utan framtid och saknar berättigande att på oförändrade skattevillkor fortsätta i en ny ägares händer. Det kan till en del stämma för hur näringslivet såg ut när de här principerna knäsattes. Men tiderna har förändrats. Dagens utveckling är mycket snabbare. De innovationsintensiva branscherna har blivit fler och utvecklingsverksamheten mer kapitalkrävande. I allmänhet krävs större kapitalresurser än tidigare. Det verkar som om man
4 4 helt förbisett att lovande företagsidéer ofta blir så kapitalkrävande att den förste företagaren saknar resurser att fullfölja projektet, trots att det pekar framåt mot god lönsamhet. Denna situation blir extra akut i tider, som nu under rådande finansiella kris när brist på riskkapital uppstår. Nuvarande regler medför att många lovande projekt aldrig kan fullföljas. Egentligen saknas över huvud taget bärkraftiga skäl för den gällande förlustavdragsspärren efter ägarskiften. Detta framhölls också 1999 av Lagrådet (se proposition 1999/2000:2, bilaga 6) i dess granskning av den nya inkomstskattelagens spärregler. Lagrådet skriver bl.a. att staten inte torde ha utgått från ett större skatteuttag från företagssektorn än 28 procent av sektorns nettovinst. Lagrådet fortsätter: Slopandet av rätten att dra av (kvitta) vissa underskott mot överskott leder till att det faktiska skatteuttaget blir högre än 28 procent av den samlade nettovinsten. För det enskilda företaget innebär förbudet mot kvittning att hela underskottet måste om företaget skall leva vidare täckas av beskattade medel. Endast det faktum att ett företag bytt ägare kan inte vara ett tillräckligt skäl för en skatteskärpning. Staten torde dessutom i allmänhet inte göra någon skatteförlust om förlustavdragen kan utnyttjas av en ny ägare. Rätten att utnyttja förlustavdraget har ett värde som normalt höjer köpeskillingen och därmed säljarens eventuella vinst eller minskar förlusten. Härigenom blir värdet av förlustavdraget i princip beskattat hos den förste ägaren. Lagrådets tungt vägande argumentation beaktades emellertid inte av regeringen. Ser man dessutom till skatteintäkterna för hela bolagssektorn innebär handel med förlustbolag ingen förlust för staten jämfört med att samma företag i stället förmått fortsätta verksamheten. Det förefaller snarare som det är moraliska skäl som styrt lagstiftarens handlande. Uppenbart är dock att lagstiftaren hittills förbisett de negativa konsekvenserna av spärreglerna. Ny skärpning. Genom beslut i december 2009 har lagstiftningen skärpts ytterligare om skärpning av reglerna (Skr: 2008/09:225) så att även köparens kapitaltillskott efter förvärvet kan medföra att de tidigare förlusterna inte kan utnyttjas. Just denna skärpning kommer att särskilt drabba nya finansiärers övertagande av lovande men underfinansierade innovationsprojekt. Skärpningen gör systemet än krångligare och, vad värre är, i sin utformning också leder till ytterligare svårigheter för seriösa övertaganden av innovationsföretag med
5 5 utvecklingspotential. Den nya lagstiftningen, som införts i 40 kap 16 och 16a IL, innebär att ett kapitaltillskott till förlustbolaget i samband med ett ägarskifte vid tillämpningen av beloppsspärren skall räknas av från köpeskillingen om det inte är uppenbart att förvärvaren erhållit tillgångar av verkligt och särskilt värde. Till den del köpeskillingen efter reduktionen med tillskottsbeloppet uppgår till mindre än hälften av förlustavdraget i det förvärvade företaget går förlustavdragsrätten förlorad. Även om huvudskälet för denna skärpning varit att stoppa ett visst skatteflyktsbeteende, slår lagstiftningen hårt mot ett mycket vanligt för att inte säga typiskt förfarande vid inträde av nya finansiärer i ett innovations- eller utvecklingsprojekt. Ofta för att inte säga mycket ofta visar det sig att en innovatör har underskattat kostnaderna för projektets genomförande och därmed överskattat sina egna finansiella resurser för dess fullföljande. Lånefinansiering är oftast omöjlig då projektet ännu inte resulterat i några belåningsbara tillgångar som kan fungera som säkerhet för lån. Det krävs i allmänhet att nya finansiärer, som vill ha del i vinsten för sitt risktagande, träder till. Följden blir ofta att innovatören måste överlåta en del av eller hela sitt aktieinnehav och att de nya finansiärerna skjuter till nytt kapital genom en riktad nyemission i företaget för projektets fullföljande, kanske endast detta. Redan tidigare kunde förlustavdragsspärren medföra problem. Genom att nyemissionsbeloppet i den nya lagstiftningen skall dras av från köpeskillingen kommer kvarstående köpeskilling ofta att motsvara bara en bråkdel av förlustavdraget. Man skall nämligen komma ihåg att underskottet i ett innovationsföretag kan bestå av samtliga kostnader under företagets hittillsvarande livstid, då några inkomster ännu inte förekommit. Det kan därför vara fråga om mycket stora underskott i relation till företagets marknadsvärde vid tidpunkten för de nya finansiärernas inträde. Den utvidgade spärregeln skall dock inte slå till om det är uppenbart att förvärvaren erhållit tillgångar av verkligt och särskilt värde. Uttrycket uppenbart har i rättstillämpningen givits en mycket restriktiv innebörd, som torde göra det nästan omöjligt att i praktiken uppfylla uppenbarlighetskriteriet när det gäller immateriella tillgångar i form av idéer, planer, experimentresultat som ännu inte avspeglar sig som bokföringsbara tillgångar eller givit någon inkomst. För att komma till rätta med missbruksfallen bör det räcka med att man måste göra troligt att man förvärvar något av värde. Uppenbarhetskriteriet slår undan benen för många
6 6 innovationsprojekt. Då den idé som man köper in sig normalt inte är patenterade eller ens får bokföras som en tillgång i det överlåtna företaget. Just kapitaltillskott i form av riktad nyemission är ju standardförfarandet när man tar in nya finansiärer i innovationsprojekt. Som förslaget nu ligger är det så tillväxtfientligt som det över huvud taget kan bli. Förlustavdragsspärrarna vid ägarbyten kan ifrågasättas av många skäl. Försäljningsvinster på näringsbetingade aktier har gjorts skattefria för att inte förorsaka en kedjebeskattning och för att undvika en merbeskattning av bolagssektorns inkomster. Man har där helt riktigt varit beredd att betrakta bolagssektorn och dess skattebelastning som en enhet. Enligt detta synsätt som lagstiftaren varit beredd att anlägga på inkomstsidan, borde med lika starka skäl tillämpas också på förlustsidan. Förlustavdragsspärren ger en högre beskattning av projekt inom företag som byter ägare och som vid överlåtelsen har förlustavdrag jämfört med företag som inte byter ägare. Härigenom sker en överbeskattning av bolagssektorn. Att neka avdragsrätt för ett bolag på grund av ett ägarskifte leder till samma slags merbeskattning av bolagssektorn som nu undvikits vid beskattningen av bolagssektorns inkomster. Samma principer bör tillämpas i båda fallen. Men också redovisningsreglerna missgynnar i detta sammanhang investeringar i egna projekt för utveckling av immateriella tillgångar jämfört med investeringar i materiella tillgångar.. Utgifter för utveckling av immateriella tillgångar är normalt inte aktiveringsbara utan måste dras av omedelbart, vilket medför underskott före en aktieöverlåtelse, medan aktiveringsbara utgifter för materiella tillgångar, t.ex. byggnader, eller varulager inte ger upphov till avdrag förrän senare t.ex. i form av värdeminskningsavdrag eller försäljning av tillgången, vilket kan inträffa först efter ett ägarbyte. Förlustavdragsspärren, som nu inkluderar även nyemissioner i samband med ägarbytet, slår bara till när redovisningsreglerna framtvingat att utgifterna avdragits före ägarbyte. Härmed slår reglerna till just på typfallet för kapitalförstärkning i innovationsinriktade företag genom överlåtelse till nya finansiärer. I och med att kostnaderna inte kan materialiseras i en aktivpost i bokföringen är det ofta hopplöst att visa att köparen uppenbarligen förvärvat en tillgång av verkligt värde. En uppmjukning av kravformuleringen i 16a i 40 kap. till att det skall räcka med att man kan göra troligt att köparen har förvärvat egendom av verkligt värde skulle rädda många seriösa inhopp av nya finansiärer i innovations- och forskningsprojekt, som Ni nu slänger ut i kylan. En sådan formulering skulle ändå räcka för att hålla borta missbruksfallen.
7 7 Spärreglerna bör avskaffas eller i vart fall mildras Även om det saknas bärkraftiga skäl för spärrlagstiftningen över huvud taget, bör man åtminstone avskaffa spärren vid företagsöverlåtelser av andra skäl än att endast utnyttja förluster för att undgå skatt på vinster i en helt annan verksamhet. Så borde koncernspärren kunna avskaffas helt för överlåtelser av företaget med outnyttjade förluster, där verksamheten avses att fortsätta eller där tillgångar, materiella eller immateriella, personal eller metoder är av värde i en annan köparens verksamheter. Detta kriterium torde i allmänhet vara uppfyllt om köparen är verksam inom samma eller närliggande bransch. I sådana fall bör lagstiftningen utan villkor tillåta att förluster får utnyttjas. Detsamma bör gälla vid hel- eller delöverlåtelse av företag, som har InnovF-status. I andra fall måste den regel om dispens om samhällsekonomiska skäl föreligger utvidgas till att också gälla fall när det köpande företaget kan göra troligt att verksamheten avses fortsätta antingen i det förvärvade företaget eller annat företag inom koncernen. Denna dispensmöjlighet bör också gälla för beloppsspärren. Skatteverket torde här vara en lämplig dispensmyndighet. De ovan föreslagna förbättringarna i möjligheterna att utnyttja förlustavdrag i företag som bytt ägare torde avsevärt förbättra överlevnadsmöjligheterna för företag vars utvecklingseller affärsidé är god men där ägaren inte har tillräckliga kapitalresurser för att fortsätta verksamheten. Särskilt i den nuvarande finanskrisens spår kan det bli många företag. För att en lagstiftning som här föreslås om skattestimulans för innovationsföretag skall få full effekt är en förbättring av förlustavdragsreglerna en nödvändighet. För att svenskt näringsliv snabbt skall kunna återhämta sig den dagen krisen är över är det viktigt att den typen av företag kan överleva. Därför är en lagstiftningsändring brådskande.
Innovation för tillväxt affärsplan Sverige IVA Arbetgruppen för stimulans av FoU i små och medelstora företag Förslag till skattereformer
1 Sven-Olof Lodin 2010-06-12 Innovation för tillväxt affärsplan Sverige IVA Arbetgruppen för stimulans av FoU i små och medelstora företag Förslag till skattereformer Skattestimulans till innovationer
Läs merUnderskottsföretag, skatteflykt
Underskottsföretag, skatteflykt Skatteflyktslagen har ansetts tillämplig på ett förfarande där en ägarförändring skett i ett underskottsföretag med bibehållen rätt till avdrag för tidigare års underskott
Läs merÄndringar i reglerna om beskattning av underskottsföretag
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Dnr Fi2009/4574 Ändringar i reglerna om beskattning av underskottsföretag Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
Läs merAktuella skattefrågor inför årets deklaration. Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com
Aktuella skattefrågor inför årets deklaration Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com Agenda Allmänt om bolagsdeklarationen Att tänka på när man gör de skattemässiga justeringarna Vanliga
Läs merUnderskottsavdrag vid ägarbyte
Underskottsavdrag vid ägarbyte Författare: Sofie Andersson Högre kurs i företagsbeskattningsrätt (747A06) Vårterminen 2015 Handledare: Jan Kellgren Affärsjuridiska programmet, Linköpings universitet Institutionen
Läs mer7 Tidigare års underskott
Tidigare års underskott 189 7 Tidigare års underskott 40 kap. IL, bet. 1960:BevU10, prop. 1960:30, SOU 1958:35, bet. 1989/90:SkU30, prop. 1989/90:110, SOU 1989:33 och 34, bet. 1993/94:SkU15, prop. 1993/94:50,
Läs mer40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ).
HFD 2016 ref. 16 Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag enligt bestämmelserna om beloppsspärr har ansetts innefatta ersättning i form av andelar i det förvärvande
Läs merFinansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag april 2013 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
Läs merKostnader i inkomstslaget näringsverksamhet DEL I
Kostnader i inkomstslaget näringsverksamhet DEL I Disposition Avdragsgilla kostnader Ej avdragsgilla kostnader Periodisering Värdeminskningsavdrag Bokslutsdispositioner Neutralitet enskilda näringsidkare
Läs merKoncernbidragsspärren
Koncernbidragsspärren Koncernbidragsspärren och turordningsreglerna Högre kurs i företagsbeskattning 747A06 Vårterminen 2015 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling I 40:e kapitlet inkomstskattelagen
Läs merPAKETERINGS- UTREDNINGEN FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM FRUKOSTMÖTE 23 MAJ 2017
PAKETERINGS- UTREDNINGEN FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM FRUKOSTMÖTE 23 MAJ 2017 VÄLKOMNA Ulla Werkell, skattejurist, Fastighetsägarna Sverige Expert i Paketeringsutredningen Henrik Tufvesson, näringspolitisk
Läs merFinansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
Läs merÄndrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission
Remissvar 1(5) Dnr: 131-152258- 16/112 Finansdepartementet Skatte och Tullavdelningen 103 33 Stockholm Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Fi2016/01138/S1 1 Sammanfattning Skatteverket
Läs merFörslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar
Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande
Läs mer35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall
Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser
Läs merRegeringens skrivelse 2007/08:148
Regeringens skrivelse 2007/08:148 Meddelande om kommande förslag om ändringar i reglerna om underprisöverlåtelser till och från handelsbolag och i reglerna om nedskrivning och avdrag för värdenedgångar
Läs mer7 Tidigare års underskott
197 7 Tidigare års underskott 40 kap. IL, bet. 1960:BevU10, prop. 1960:30, SOU 1958:35, bet. 1989/90:SkU30, prop. 1989/90:110, SOU 1989:33 och 34, bet. 1993/94:SkU15, prop. 1993/94:50, SOU 1992:67, Ds
Läs merFastighetsutredningen
utredningen Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet SOU 2017:27 Lund 2017-04-20 Eslöv 2017-04-27 Hässleholm 2017-05-04 Kommittédirektiven Kartlägga och analysera den sammantagna skattemässiga
Läs merKommentarer till förslaget om Investeraravdrag
Bilaga 1 b till Hemställan om Investeraravdrag Kommentarer till förslaget om Investeraravdrag 1 Ingen saklig skillnad från förslaget till riskkapitalavdrag. 9 Ingen saklig skillnad från förslaget till
Läs merKonsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)
Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser; SFS 1998:1603 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens
Läs merÄndringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto Juni 2012 1 Sammanfattning I denna promemoria lämnas förslag om ändring
Läs merBeloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen
Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1343 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i
Läs merN S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N
N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten; SFS 1998:1601 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.
Läs mer6 Koncernredovisning
Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-02-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Anita Saldén Enérus. Beskattning vid överlåtelse av fastighet
Läs merSlopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag
Skatteutskottets betänkande 2011/12:SkU6 Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2011/12:17) om att avskaffa de s.k.
Läs merSkatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket
Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen
Läs merRegeringens skrivelse 2008/09:224
Regeringens skrivelse 2008/09:224 Meddelande om kommande förslag om ändringar i rätten till avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet för kapitalförluster på andelar i handelsbolag Skr. 2008/09:224 Regeringen
Läs mer2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet
2007-03-07 Förslag till regelförenklingar på skatteområdet INNEHÅLL 1 PERSONBESKATTNING... 3 1.1 REFORMERA EXPERTSKATTEN... 3 2 NÄRINGSBESKATTNING... 3 2.1 SLOPA CFC-REGLERNA FÖR VERKSAMHET INOM EES-OMRÅDET...
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-07
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ändrade regler för uppskov med
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner; SFS 1998:1602 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 26 januari 2011 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Nordic Service Partners AB Gävlegatan 22 A, plan 6 113 30 Stockholm ÖVERKLAGAT
Läs mer35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall
653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600
Läs merSpärregler för underskottsavdrag
Spärregler för underskottsavdrag Uppnår reglerna sitt syfte? Kandidatuppsats i affärsjuridik Författare: Handledare: Camilla Jansson Anna Gerson Framläggningsdatum 2011-05-19 Jönköping Maj 2011 Kandidatuppsats
Läs merAvdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet Mars 2016 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen
Läs merRäddad från nedläggning vid generationsskifte. - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften
Räddad från nedläggning vid generationsskifte - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften Sammanfattning Redan i början av 2000-talet uppmärksammades att många svenska företagare planerade att pensionera
Läs merSkatterättslig tolkning
Skatterättslig tolkning - Ur ett praktiskt perspektiv Seminarium 10/2 2015 Jesper Anderberg Skatteverket Sex geografiska regioner En Storföretagsregion Solna Göteborg Malmö Ett huvudkontor Solna Huvudkontoret
Läs merFörlustavdrag - spärrar vid ägarförändring
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Iréne Robertsson Förlustavdrag - spärrar vid ägarförändring Examensarbete 20 poäng Sture Bergström Professor i finansrätt Skatterätt HT 2001 Innehåll FÖRKORTNINGAR
Läs merIntäkter i inkomstslaget näringsverksamhet
Intäkter i inkomstslaget näringsverksamhet Disposition Enskilda näringsidkares tillgångar och skulder Skattepliktiga intäkter Skattefria inkomster Uttagsbeskattning och underprisöverlåtelser Beskattningstidpunkten
Läs merFörfattningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag
Bilaga i a till Hemställan om investeraravdrag Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Förslaget om riskkapitalavdrag
Läs merSveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20).
R-2006/0355 Stockholm den 8 juni 2006 Till Finansdepartementet Fi 2006/1167 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU
Läs merPromemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser
Promemoria 2001-02-01 Fi 2001/437 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Christina Rosén Telefon 08-405 16 79 Promemoria med förslag till ändring i reglerna
Läs merSkattelagstiftningen och stoppskrivelser
Skattelagstiftningen och stoppskrivelser Ingrid Melbi Retroaktivitetsförbudet Retroaktivitetsförbudet i 2 kap. 10 andra stycket regeringsformen innebär att skatt eller statlig avgift endast får tas ut
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1063 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merI promemorian redogörs inte för de följdändringar i lagtexten som förslagen medför.
Promemoria 2011-04-06 Fi2010/5534 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Investeringssparkonto, tilläggspromemoria 1. Bakgrund Den 7 december 2010 remitterades promemorian Schablonbeskattat investeringssparkonto
Läs merHandel med underskottsföretag
Göteborgs Handelshögskola Juridiska institutionen Programmet för juris kandidatexamen Tillämpade studier 30 poäng HT 2009 Handel med underskottsföretag - En undersökning om hur reglerna som begränsar rätten
Läs merRemissyttrande Företagsskattekommitténs slutbetänkande: Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU2014:40)
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Fi.registrator@regeringskansliet Stockholm Vår referens Dnr 2014-10-24 Annika Fritsch Fi2014/2212 Remissyttrande Företagsskattekommitténs
Läs merÄndringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör Augusti 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag
Läs merRegeringens proposition 2009/10:47
Regeringens proposition 2009/10:47 Ändringar i reglerna om beskattning av underskottsföretag Prop. 2009/10:47 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 oktober 2009 Maud
Läs merNSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION
NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet REMISSYTTRANDE 103 33 Stockholm Fi2006/1676 Stockholm den 30 juni 2006 Yttrande över Skatteverkets promemoria om Metoder för att undvika internationell
Läs merHFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam
Läs merFinansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01368/S1 Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Mars 2017 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring
Läs merSkattesystemets betydelse risker och möjligheter
Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende
Läs merHässleholms Hantverks- & Industriförening
Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster
Läs merRättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06
Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn
Läs merH ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD_2012 ref.58 Målnummer: 694-12 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-11-05 Rubrik: Lagrum: Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier
Läs mer18 Kapitalvinster och kapitalförluster. inom en intressegemenskap Uppskov med beskattningen vid koncerninterna andelsavyttringar.
18 Kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttringar inom en intressegemenskap 479 18.1 Uppskov med beskattningen vid koncerninterna andelsavyttringar 25 kap. 6 27 IL 3 kap. 34 37 ILP prop. 2002/03:96
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-06 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Ränteavdragsbegränsningar i syfte
Läs merBokslutsdispositioner PETER NILSSON
Bokslutsdispositioner PETER NILSSON Disposition Värdering av tillgångar Skattemässig dispositioner i enskilda företag Koncernbidrag Tillskott Underskott ägarförändringar Värdeförändring på tillgångar Värdeökning
Läs mer23 kap. 3 och 11 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 juni 2016 följande dom (mål nr ).
HFD 2016 ref. 66 Fråga om det vid en aktieöverlåtelse mellan två bolag ska anses förekomma sidovederlag i form av arbetsinsatser och överlåtelsen därför inte utgör en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked
Läs merL.9 Eget kapital, Obeskattade reserver och Skatt Litteratur:
L.9 Eget kapital, Obeskattade reserver och Skatt Litteratur: FARs samlingsvolym Jonäll och Lumsden: Kap 4 sid 63 73, Kap 5 sid 84-87 Bergevärn mfl.: Övningar 4.1 4.11, 5.6 5.12 Inkomstskattelag (IL) kap
Läs mer37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris
675 37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris 53 kap. IL prop. 1998/99:113 s. 20f. och 25 prop. 1998/99:15 s. 174f. och 298f. Sammanfattning Om en fysisk person eller ett handelsbolag överlåter
Läs merLagrådsremiss. Undantag från arvsskatt och gåvoskatt. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Lagrådsremiss Undantag från arvsskatt och gåvoskatt Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 februari 2005 Sven-Erik Österberg Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet) Lagrådsremissens
Läs mer17 Verksamhetsavyttringar
Verksamhetsavyttringar 1697 17 Verksamhetsavyttringar prop. 1998/99:15 s. 233-237, 286, 290-291, bet. 1998/99:SkU5 s. 17, SOU 1998:1 s. 239-243, 300, 304-306 prop. 1999/2000:2 s. 439-443, prop. 1999/2000:38
Läs merÄndringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten
Lagrådsremiss Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 oktober 2003 Bosse Ringholm Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet)
Läs merMotion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening
Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska
Läs merUtkast till lagrådsremiss
Utkast till lagrådsremiss Undantag från arvsskatt och gåvoskatt Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 00 februari 2005 Pär Nuder Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet) Lagrådsremissens
Läs merStockholm den 27 april 2012
R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merRemissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:
Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:
Läs merR-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004
R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 Till Finansdepartementet Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 maj 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande
Läs merYttrande över Älvstranden Utveckling ABs hemställan om förvärv av lagerbolag för omstrukturering av bolagsstrukturen i Älvstranden koncernen
Bilaga G Styrelsen 2016-05-02 1 Diarienummer: 0045/16 Handläggare: Berndt Sundström Tel: 031-368 54 58 E-post: berndt.sundstrom@gshab.goteborg.se Yttrande över Älvstranden Utveckling ABs hemställan om
Läs mer23 Inkomst av kapital
23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 423 41-44, 48, 52 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:489, 778 Andelsbyten SFS 1998:1601 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 478, 698
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-14 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Reformerade beskattningsregler
Läs mer23 Inkomst av kapital
Inkomst av kapital 389 23 Inkomst av kapital 41-44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:778 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 477, 698 705, 709 730, del II s. 123
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2009:1413 Utkom från trycket den 14 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merBolag eller inte bolag? det är frågan
Anläggningskonferens 2014-11-05 Bolag eller inte bolag? det är frågan Annika Nordqvist, 08-563 072 44 annika.nordqvist@se.gt.com Tomas Rosenqvist, 018-65 81 21 tomas.rosenqvist@se.gt.com Föreningen inskränkt
Läs merVerkligt och särskilt värde
Juridiska institutionen Juristprogrammet Tillämpade studier 30 hp Examensarbete höstterminen 2012 Verkligt och särskilt värde en analys av begreppet i 40 kap. 16 a IL Ämne: Skatterätt Författare: Terese
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2011 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Hans Sundberg Advokatfirman Wagnsson Östra Storgatan 3 611 34 Nyköping MOTPART Skatteverket 171
Läs merStockholm den 19 februari 2009 R-2008/1017. Till Finansdepartementet. Fi2008/5181
R-2008/1017 Stockholm den 19 februari 2009 Till Finansdepartementet Fi2008/5181 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 september 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Beskattningstidpunkten
Läs merVissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet SOU 2017:27
Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet SOU 2017:27 Agenda Förslaget avseende avskattning och stämpelskatt Övriga förslag Frågetecken? Vad händer nu? Avslutning 2 Fastighetsföretag betalar
Läs merSlopade Lundinregler m.m.
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Slopade Lundinregler m.m. Mars 2011 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagförslag...4 2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4
Läs mer23 Inkomst av kapital
Inkomst av kapital, Avsnitt 23 471 23 Inkomst av kapital 41 44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL prop. 1999/2000:2 Vem beskattas i kapital? Vad beskattas i kapital? Sammanfattning Endast fysiska personer och
Läs merR 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet
R 5426/1999 1999-10-12 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 juni 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över av skattemyndigheten upprättad
Läs merHFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2014 ref 54 Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen.
Läs merSeminarium tisdagen 3 april. Riskkapitalbolag och beskattning: Bör ränteavdragen slopas?
Seminarium tisdagen 3 april Riskkapitalbolag och beskattning: Bör ränteavdragen slopas? Samhällsekonomiska effekter av riskkapitalinvesteringar Joacim Tåg IFN Investeringar i Sverige Källa: Capital IQ
Läs mera) Hur definieras verksamhetsgren i IL? Ange lagrum till svaret.
1 Förslag till tentamensfrågor på kursen Företagsbeskattning 15 hp Förkortningar som används i samband med denna tentamen: - AB, aktiebolag - IL, inkomstskattelagen (1999:1229) - ML, mervärdesskattelagen
Läs merBeskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning
Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning
Läs merBeskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person Oktober 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
Läs merMomsfrågor vid överlåtelse av verksamhet Ulrika Grefberg ulrika.grefberg@svalner.se 076-899 69 10
Momsfrågor vid överlåtelse av verksamhet Ulrika Grefberg ulrika.grefberg@svalner.se 076-899 69 10 Agenda Inledning Några sätt av avyttra en verksamhet Överlåtelse Momsfri överlåtelse av verksamhet Momsfri
Läs merAvyttring av nedskrivna tillgångar Av Peter Berg
477 Avyttring av nedskrivna tillgångar Av Peter Berg 1. Inledning När en tillgång, som har gått ner i värde och skrivits ner i redovisningen, avyttras är det viktigt att tänka på återföringen av nedskrivningen.
Läs merFörmånsbeskattning av lånedatorer
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmånsbeskattning av lånedatorer September 2007 Sammanfattning I promemorian föreslås att den särskilda värderingen av förmån av att för privat bruk använda
Läs merSVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT
SVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT - en översikt Maria Hilling Axel Hilling INKOMSTBEGREPPET I SVENSK RÄTT Omfattande inkomstbegrepp UB+konsumtion-IB (Ej arv, gåva, lotterivinster mm (8 kap. IL))
Läs merKommittédirektiv. Översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Dir. 2014:42. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014
Kommittédirektiv Översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag Dir. 2014:42 Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Sammanfattning Det är viktigt att tillhandahålla goda förutsättningar
Läs merStockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet
R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria
Läs mer