Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan

Transkript

1 Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan

2

3 Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan Högskolan i Borås har Sveriges största utbildning och forskning i biblioteks- och informationsvetenskap. Utbildningen finns på samtliga nivåer. Flera på både del- och heltid, campus och distans. Förutom bibliotekarier utbildas webbredaktörer och informationsstrateger. Likaså erbjuds fristående kurser, uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Vi är nationellt ledande med ett välutvecklat samarbete i Norden, Europa och internationellt. Vid institutionen finns cirka 70 anställda och studenter. Majoriteten av landets professorer och disputerade lärare i ämnet finns i Borås.

4 4 Utbildning Vid institutionen kan du studera kandidat-, magister- och masterprogram och även fristående kurser. Vi erbjuder utbildning inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap (förkortas B&I) och även inom områden som informatik, sociala medier och humaniora. Uppdragsutbildning ingår också i vår verksamhet.

5 Utbildningar på grundnivå Bibliotekarie, 180 högskolepoäng, campus Bibliotekarie 120 högskolepoäng, distans Bibliotekshögskolan i Borås har Sveriges största bibliotekarieutbildning. Vår utbildning har både bredd och djup och har fått gott betyg av Högskoleverket. Bibliotekarieutbildningen ges både som kandidatprogram på helfart (campus) omfattande 180 högskolepoäng och som distansutbildning på halvfart omfattande 120 högskolepoäng. Under utbildningstiden ges många möjligheter att möta professionella praktiker. Många av landets professorer och disputerade lärare i ämnet arbetar här och forskningsanknytningen är därför god. I bibliotekarieprogrammet behandlas olika sätt att organisera, tillgängliggöra och söka information. Här läggs stor vikt vid hur bibliotekens tjänster kan utformas för att på bästa sätt möta olika målgruppers behov. I utbildningen ingår också kurser som handlar om hur olika typer av bibliotek är uppbyggda och fungerar i samhället. Dessutom ges möjlighet till att skapa en egen kompetensprofil genom ett välkomponerat valbart kursutbud. Exempelvis ges kurser inom webb, sociala medier och litteraturförmedling. Till nyckelkompetenserna i kunskapssamhället hör förmågan att identifiera, läsa och kritiskt granska vetenskapliga texter, liksom att ha grundläggande förmåga att skriva sådana. Analytiska och forskningsbaserade redskap presenteras därför i samtliga kurser och våra studenter får träna sin analytiska förmåga genom hela utbildningen särskilt i det fördjupande examensarbetet. Kontaktpersoner: Monika Johansson (monika.johansson@hb.se) Jenny Lindberg (jenny.lindberg@hb.se) Webbredaktör, högskolepoäng, campus och distans En webbredaktör sköter organisationers webbplatser på Internet eller dess intranät. Webbredaktören ansvarar för att webbplatsen är funktionell i förhållande till dess syfte och svarar mot de behov som dess användare har. Webbredaktören fungerar som en garant för att information som publiceras är aktuell, relevant och korrekt. Förutom det redaktionella arbetet kan webbredaktören även ansvara för underhåll och teknikutveckling, samt grafisk produktion och design. Webbredaktörsprogrammet vilar därför på tre ben text- och innehållsproduktion, grafisk design och teknik (kodning och programmering). Programmet kompletteras med ett tredje år för att möjliggöra specialisering inom olika områden. Studenten får under de två första åren en bred grund som webbredaktör och därefter möjlighet att utveckla en spetskompetens inom ett område man är särskilt intresserad av. Kompetensen som en webbredaktör har spänner alltså över ett brett register. Till stor del handlar yrket om information och kommunikation, samarbete och flexibilitet, men lika mycket om initiativförmåga och kreativitet. Det gäller att kunna se och analysera en organisations kommunikationsbehov, utveckla och optimera en webbplats för att passa dessa behov. Webbredaktörsprogrammet på campus eller på distans är innehållsmässigt detsamma. Kontaktpersoner: Jan Buse (jan.buse@hb.se) Claes Lennartsson (claes.lennartsson@hb.se) 5

6 Utbildningar på avancerad nivå Magisterprogrammet Strategisk information och kommunikation, 60 högskolepoäng Den ständigt ökande mängden av information i organisationer ställer större krav på förmågan att hantera information och att kommunicera. Detta ettåriga magisterprogram ges på heltid, distans och identifierar information som en kritisk resurs i organisationers arbete. En stor utmaning för många organisationer idag är att hantera intern och extern information. För att möta dessa behov krävs medarbetare i organisationen som på ett systematiskt sätt kan interagera och hantera information och kunskap på ett strategiskt medvetet sätt. Dessa kunskaper behöver integreras främst hos personer som arbetar med ledning och utvecklingsfrågor på olika organisatoriska nivåer. Idag räcker det inte att vara ingenjör, ekonom eller statsvetare. Större förståelse krävs om strategisk hantering av information och kommunikation i och utanför verksamheten. I utbildningen kombineras därför de informations- och kommunikationsvetenskapliga områdena på ett unikt sätt. Denna utbildning är för dem som vill ha dubbel kompetens och har, eller vill ha, ansvar för informationshantering och kommunikation i organisationer. Studenterna på programmet har stor frihet att utforma sina studier både vad gäller innehåll och form i samverkan med kontaktorganisationen, där examinationsuppgifterna utförs. Studenten väljer själv kontaktorganisation och kontaktar den inför programstarten. Kontaktpersoner: Maria Lindh (maria.lindh@hb.se) Birgitta Wallin (birgitta.wallin@hb.se) Masterprogram Biblioteks- och informationsvetenskap,120 högskolepoäng Utbildningen innebär en gedigen kunskapsbas för kvalificerat informationsarbete och för ledning och utveckling av informationstjänster i såväl olika typer av bibliotek som på företag och i andra typer av organisationer. Utbildningen ger en bred kompetensbas inom det biblioteks- och informationsvetenskapliga området (B&I) men ger också möjligheter till individuell specialisering för olika arbetsområden genom ett antal valbara kurser. Kurser kan väljas med tanke på verksamhetsområden med olika fokus, såsom arbete med stora datamängder, bibliometri och data mining; utveckling av digitala informationstjänster; kulturförmedling; lärande och informationskompetens; barn och ungdom; digitalisering av kulturarvet; eller nya former av datorstödd samverkan. Vilka områden det går att specialisera sig inom skiftar något olika år. Programmet är öppet både för dem som har en tidigare kandidat- eller magisterexamen i B&I eller som har kandidat-/ magisterexamen i annat ämne. Beroende på graden av förkunskaper inom B&I läses delvis olika kurser för att få kompetens som förväntas av en bibliotekarie om studenten inte har det sedan tidigare och för att fördjupa snarare än dubblera tidigare kunskaper om studenten har en B&I-examen. Informationsmarknaden breddas och växer. Många chefer kommer att gå i pension under de närmaste åren och specialister behövs både inom olika typer av bibliotek och i företag och organisationer. En gedigen utbildning innebär ett starkt utgångsläge, inte minst för strategiskt arbete i centrala roller i verksamheter. Kontaktpersoner: Helena Francke (helena.francke@hb.se) Mikael Gunnarsson (mikael.gunnarsson@hb.se) 6

7 Master s Program LIS, Digital Library and Information Services, 120 högskolepoäng This programme is offered in English to international as well as Swedish students. The students can work closely with organisations in their home country. The programme has an orientation towards management, information technology and information retrieval, but also includes courses about users and information practices. The programme seeks to educate for the broad competences required for the implementation, management, and evaluation of digital resources and services in a variety of institutions. The students acquire advanced skills for working within an organisational framework where people are both served and (in the case of staff) managed; where content is organised, digitized and made available for use; and where systems are developed and employed to manage the digitized information resources. Contact person: Elena Maceviciute (elena.maceviciute@hb.se) Forskarutbildning Forskarutbildningen är en av Europas största inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. Högskolan i Borås har sedan 1 juli 2011 egna forskar- och examensrättigheter i ämnet. Nationella och nordiska kontakter har lett till flera gemensamma forskarkurser och ett flerårigt nätverkssamarbete för forskarutbildning i de nordiska och baltiska länderna, NORSLIS och vi medverkar både i svenska och andra forskarskolor i närliggande ämnen Institutionen erbjuder forskarkurser och regelbundna forskningsseminarier. Handledarresurserna innefattar sex professorer och fyra docenter. För närvarande är cirka 20 doktorander aktiva vid institutionen inom skilda delforskningsområden. Deras studier finansieras dels genom doktorandtjänster, dels genom forskningsprojekt. 28 doktorsoch sex licentiatexamina har avlagts hittills. Kontaktperson: Åsa Söderlind (asa.soderlind@hb.se) 7

8 Forskning Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan är den största institutionen inom sitt ämne i Sverige. Här ingår cirka 10 professorer, 12 lektorer och ett 20-tal adjunkter. Cirka 20 doktorander deltar i vår forskarutbildning. 8

9 Forskningen är organiserad i fyra grupper och eftersträvar excellens inom en rad spännande delområden. Forskarutbildningen, som också är den mest omfattande i Sverige inom ämnet, har nära kopplingar både till grundutbildning och avancerad nivå, liksom till institutionens forskargrupper. Internationellt samarbete är viktigt i forskning. Såväl forskare som doktorander deltar i nätverk och internationella konferenser och har även nära kontakt med externa samarbetspartners inom professionsområdet. Ett ämne med informationsfrågor i fokus Biblioteks- och informationsvetenskap tar sin utgångspunkt i problem kring förmedling av information eller kultur som är lagrad i någon form av dokument. Inom ämnet studeras den process, som beroende på syfte och innehåll kan benämnas informationsförsörjning eller kulturförmedling samt bibliotek och andra institutioner med en likartad funktion som medverkar i denna process. Ämnet har anknytningar till en rad andra discipliner inom såväl samhällsvetenskap, humaniora som teknik. (Forskningsrådsnämndens ämnesbeskrivning, 1989) Tag kontakt med oss för gemensam kunskaputveckling Samverkan med profession och externa organisationer är en väsentlig del för att utveckla forskning och främja kunskapsutvecklingen inom området. Forskningsprojekt genomförs därför ofta i nära samverkan med specialister inom olika verksamhetsområden där informationstjänster behöver utvecklas och informationsfrågor lösas eller studeras på djupet. Forskningsprojekt Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan bedriver eller deltar i flera forskningsprojekt. Här återfinns interna projekt där endast forskare vid institutionen deltar, samarbeten med andra universitet och forskningsinstitut inom Sverige, samt större EU-projekt där institutionen ingår som partner. Stor del av forskningen vid institutionen sker genom doktorandernas enskilda avhandlingsprojekt eller avhandlingsarbeten inom större projekt. I enlighet med högskolans profil samarbetar forskare vid institutionen dessutom inom utvecklingsprojekt som genomförs av bibliotek och andra informationsintensiva organisationer. Kontaktperson för övergripande frågor kring forskning: Jan Nolin (jan.nolin@hb.se) Delforskningsområden Tre delområden för forskningen är: Informationspraktiker Digitala resurser och tjänster inom kulturoch informationsområdet Bibliotek, kultur och samhälle Dessutom har institutionen forskning inom sociala medier på uppdrag av rektor för högskolan. 9

10 Forskningsprojekt Pågående projekt med kontaktpersoner AMICUS Automated Motif Discovery in Cultural Heritage in Scientific Communication Text Sándor Darány E-books in the library Elena Maceviciute EXAKT Expertis, Auktoritet och Kontroll på Internet: en studie av formandet av källkritik i webb 2.0-miljöer Helena Francke Fiktionsläsningen i internetsamhället: Litteraturens betydelse för unga vuxnas personlighetsutveckling och omvärldsorientering Skans Kersti Nilsson FilIP Fildelning efter IPRED: en studie av utveckling och användning av Internetresurser efter politisk reglering Jan Nolin Folkbiblioteken förr, nu och i framtiden: politik, profession och praxis Anders Frenander Jämförande fallstudie av kultursamverkansmodellen Roger Blomgren Kultur med barn barns och föräldrars delaktighet i utformningen av Barnens kulturrum Frances Hultgren NeDiMAH Network for Digital Methods in the Arts and Humanities Mats Dahlström Pågående uppdragsforskning med kontaktpersoner Barns tankar om talböcker (TPB) Anna Lundh Jämförande fallstudie av kultursamverkansmodellen (Myndigheten för kulturanalys) Roger Blomgren KUB ett kompetensutvecklingsprojekt för all bibliotekspersonal i fyra län, Värmlands, Dalarnas, Uppsalas och Gävleborgs län. (Länsbiblioteket vid Region Värmland i Karlstad) Cecilia Gärdén Utvärdering av KLIV 2.0 Kultur och Lärande i Vardagen (Västra Götalandsregionen) Åsa Söderlind och Claes Lennartsson Avslutade forskningsprojekt Användning av digital samverkansteknik på distans: en utvärdering Bibliotekstjänsters sociala funktioner och värde för samhälle och individ Bibliotek, IKT och lärande (BIKT) Bibliotek och vuxenstuderande Bättre sökverktyg, Bättre webb Delphistudie undersökning av vad bibliotekarier anser behöver beforskas (Uppdrag för Svensk Biblioteksförening) Evaluating Remote Collaborative Knowledge Work in Industry and Academia Evt: Markup, Learning and Perspective: An Investigation into Different Conceptions and Perspectives within User Oriented and System Oriented Library and Information Science Förändringar i kulturpolitikens geografi 1 och Förändringar i kulturpolitikens geografi 2 Infrastruktur för forskningsinformation Joint Nordic Use of WAB Bergen and VWA Helsinki Litteratur som livskunskap tvärvetenskapliga perspektiv på identitetsbyggande läsning LIVA En integrerad mjukvaruplattform för analys och visualisering för sv. bibliotekssystem LÄSK lärande via skolbibliotek PLISADD SHAMAN (Sustaining Heritage Access through Multivalent ArchiviNg) Utvärdering av samverkan på distans vid kunskapsarbete inom näringsliv och akademi Utvärdering och omvärldsanalys Nordiska Kulturfonden 10

11 Pågående avhandlingar A Time and Place for Everything? Social Visualisation Tools and Critical Literacies Veronica Johansson Aggregating, Analyzing and Visualizing Social Media Data through Webometrics David Gunnarsson Betydelsen av kvalitet Statens stöd till ny, svensk skönlitteratur Linnéa Lindsköld Borrowing and consumption: The future of public library collections for sustainable communities Jonas Söderholm Children s participation in and through social media Amira Sofie Sandin Design researchers information sharing activities Ola Pilerot Efficient text categorization: a comparative study of the performance of nonlinear programming algorithms in the implementation and use of support vector machines Johan Eklund Folkbibliotek som offentlig kulturinstitution Katarina Michnik Folkbiblioteken och barnen : politik och profession i förändring Catarina Eriksson Information Literacies and New Media Ameera Mansour Information professionals and cloud computing Maria Lindh Information related activities and social media in business organizations Emma Forsgren Informationssökning en del av yrkesidentiteten: en studie av bibliotekariers övergång mellan utbildningsoch yrkespraktik Jenny Lindberg Learning and knowing in organisations: supporting formal and informal structures Karin Dessne Sharing research resources across distances in library and information science: a sociotechnical design of a collaboratory Monica Lassi Teoribildning kring digitaliseringsprocesser Lars Björk The information practices of physicians in clinical practice Esther Ebole Isah The potential of visual technologies for collaboration in emergency situations Hanna Maurin Söderholm Genomförda avhandlingar t.o.m Hittills har 28 doktorsavhandlingar och sex licentitatsavhandlingar producerats inom forskarutbildningen. Avhandlingarna har publicerats i institutionens skriftserie VALFRID. Texterna återfinns i BADA (Borås Akademiska Digitala Arkiv) och/eller kan beställas via institutionen. Du finner dem även via vår webbsida: forskning forskningsprojekt För beställningar skicka e-post till: inst.bhs@hb.se 11

12 Forskningsnätverk Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan har ett antal forskningsnätverk som är knutna till institutionen: Centrum för kulturpolitisk forskning (KPC) Centrum för kulturpolitisk forskning (KPC) bildades 1995, ursprungligen med hjälp av direkta medel från Utbildningsdepartementet. Syftet har sedan dess varit att genom forskning fördjupa kunskaperna om kulturpolitikens roll i samhället. Genom åren har KPC som organisation och dess forskare förutom att initiera flera forskningsprojekt arrangerat konferenser, seminarier och andra utåtriktade aktiviteter och byggt upp en nationell databas för och om kulturpolitisk verksamhet. KPC har på nationell och internationell nivå varit en drivande part i arbetet med att bygga upp nätverk inom svenska och nordiska forskningsmiljöer inom den kulturpolitiska forskningen. Forskare med hemvist i KPC har uppdrag i vetenskapliga kommittéer för internationella konferenser och tidskrifter inom området och är engagerade som utvärderare av nationell som regional kulturpolitik. Kontaktperson: Roger Blomgren (roger.blomgren@hb.se) Sociala medier Social Media Studies (SMS) är en tvärvetenskaplig temasatsning vid Högskolan i Borås och har sitt säte i Bibliotekshögskolan. SMS har för avsikt att undersöka hur vi genom sociala medier förändrar vår produktion, konsumtion, sökning, delning och användning av information. Våra förändrade informationsvanor har en betydande effekt på grundläggande samhällsnormer vad gäller t.ex. politik, demokrati, aktivism, förtroende, relationer, marknader, handel, kulturskapande och kulturupplevelser. SMS består av en stark forskningsmiljö som arbetar med fem övergripande teman: Politik, demokrati, aktivism Kulturskapande och kulturupplevelser Förtroende, relationer och privatliv Marknader och handel Teknik och samhällsutveckling Kontaktperson: Jan Nolin (jan.nolin@hb.se) The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society (LinCS) LinCS är en stark forskningsmiljö som drivs med stöd från Vetenskapsrådet. LinCS etablerades 2006 genom samverkan av olika forskningsmiljöer vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås. Det vetenskapliga arbetet i LinCS är inriktat på empirisk forskning om lärande och interaktion i ett sociokulturellt perspektiv. Forskningen berör främst konsekvenserna av digitala medier för lärande inom och utanför utbildningssystemet. I ett stort antal projekt bearbetas frågor om lärande och undervisning i skilda utbildningsmiljöer, på arbetsplatser (skolor, sjukhus, industri etc.), samt i onlinespel och andra virtuella miljöer. Ett ytterligare intresse för LinCS är att bidra till den utveckling av forskning om lärande och kommunikation som blir möjlig genom användning av videodata. Forskarna vid Högskolan i Borås är aktiva inom temat Literacy, medier och infrastrukturer för lärande. Kontaktperson: Helena Francke (helena.francke@hb.se) 12

13 Publikationer och tidskrifter Alla publikationer av forskare vid Institutionen Biblioteksoch informationsvetenskap/bibliotekshögskolan refereras i högskolans databas BADA (Borås Akademiska Digitala Arkiv) som innehåller den samlade vetenskapliga publiceringen från högskolan. Många publikationer återfinns där i fulltextformat. Institutionen har även en egen skriftserie, VALFRID, där forskningsrapporter, främst avhandlingar, publiceras. Högskolan i Borås har också en skriftserie. Dessutom är Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan ansvarig utgivare för två vetenskapliga tidskrifter; Human IT och Nordisk kulturpolitisk tidskrift. Kontaktperson Human IT: Jonas Söderholm (jonas.soderholm@hb.se) Kontaktperson Nordisk kulturpolitisk tidskrift: Anders Frenander (anders.frenander@hb.se) 13

14 14 Samverkan Högskolan i Borås mål är att vidareutvecklas som professionslärosäte i samverkan med företrädare för professionerna inom såväl utbildning och forskning. Institutionen arbetar med att utarbeta och förädla olika modeller för professionsanknytning i utbildningarna.

15 Vi knyter kontakter och samverkar med våra olika fält/professioner t.ex. vad gäller utbildningarnas innehåll och form, behov av fristående kurser eller uppdragsutbildning. Likaså är vi angelägna om att instiutionens forskning ska vara intressant för professionerna. Uppdragsutbildning och uppdragsforskning Institutionen erbjuder kompetensutveckling/uppdragsutbildning inom en mängd områden, både genom poänggivande kurser och genom skräddarsydda utbildningar. Även uppdragsforskning utförs. Kontaktperson: Cecilia Gärdén Mentorskap och fältstudier Kontakta oss om du vill bli mentor till våra bibliotekariestudenter eller har frågor om mentorskap. Kontaktpersoner: Britt Omstedt Ingrid Johansson Rolf Hasslöw Under vårterminerna ges kursen biblioteks- och informationsvetenskapliga fältstudier för bibliotekariestudenter i slutfasen av sin utbildning. Studierna är då förlagda till bibliotek. Kontaktperson: Catarina Eriksson (catarina.eriksson@hb.se) Konferenser Institutionen arrangerat årligen konferensen Mötesplats inför framtiden i samarbete med Borås stadsbibliotek. Sedan 2011 även med Kultur i Väst och Kungliga Biblioteket. Syftet med konferensen är att utbildning, forskning och fält ska mötas. Vid konferensen presenteras och diskuteras aktuella idéer, projekt och forskning. Internationellt samarbete På europeisk nivå samarbetar vi med ett fyrtiotal institutioner, antingen genom Nordplus och det nordisk-baltiska nätverket för biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningar, eller via det europeiska utbytesprogrammet ErasmusVET. Detta gör att vi har utbyten vad gäller både studenter och personal i såväl norra, som södra, västra, östra och centrala Europa. Institutionen har även bilaterala avtal med universitet i Australien och USA: Queensland University of Technology, Brisbane och Charles Sturt University i Wagga Wagga, Australien, samt Rutgers, The State University of New Jersey, USA. Vi har haft samarbeten med universitet i Afrika och planerar att utveckla nya samarbeten i flera världsdelar. Exempel på partneruniversitet: Vi samarbetar bland annat med: Fachhochschulstudiengänge Burgenland, Eisenstadt, Österrike Charles University, Prag, Tjeckien Danmarks Biblioteksskole, Köpenhamn, Danmark Manchester Metropolitan University, Manchester, England Tallinn University, Estland Tammerfors Universitet, Uleåborg Universitet och Åbo Akademi, Finland Université René Descartes, Paris, Frankrike Fachhochschule für Bibliothekswesen, Stuttgart, Tyskland Technological Educational Institution (T.E.I), Aten, Grekland University of Szeged, Ungern Islands Universitet, Reykjavik, Island University of Latvia, Lettland Vilnius University, Siauliai College och Klaipeda University, Litauen Høgskolen i Oslo och Universitetet i Tromsö, Norge Jagellonian University och University of Warsaw, Polen Universidade de Coimbra, Portugal University of Bucharest, Rumänien University of Ljubljana, Slovenien University of Barcelona, Universidad Complutense de Madrid, Universidad de Murcia, University of Alcalá, och Universidad Politencia de Valencia, Spanien 15

16 Institutionen Biblioteksoch informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan Högskolan i Borås Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan (BHS) Borås Besöksadress: Allégatan 1, Borås Tfn: E-post: fornamn.efternamn@hb.se Studie- och yrkesvägledning Anna-Karin Josefsson Tfn: E-post: Inst.BHS@hb.se Ewa Skelte Tfn: E-post: Inst.BHS@hb.se