Användbarhet av receptförskrivningsmoduler inom primärvården Utvärdering med ny modell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Användbarhet av receptförskrivningsmoduler inom primärvården Utvärdering med ny modell"

Transkript

1 Användbarhet av receptförskrivningsmoduler inom primärvården Utvärdering med ny modell Lovisa Jäderlund Hagstedt, ST-läkare i allmänmedicin Hälsocentralen Esplanaden, Västervik Handledare: Carl Edvard Rudebeck, Professor i allmänmedicin, Tromsö universitet Göran Petersson, Professor i hälsoinformatik, ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar, Kalmar

2 1. Sammanfattning En av de mest framträdande kvalitetsbristerna i dagens hälso- och sjukvård beror på felaktig läkemedelsanvändning [16]. Av felaktig läkemedelsanvändning är felaktig förskrivning vanligast [13] och allvarligast eftersom det finns en stor risk att felet systematiskt upprepas och orsakar skada för patienten [9]. Dåliga gränssnitt och undermålig design av receptförskrivningsmoduler kan vara en bidragande faktor till felaktig förskrivning [23]. För att kunna förbättra kvaliteten på läkemedelsförskrivningen behövs ett instrument som kan hjälpa oss att värdera kvaliteten hos olika journalsystems receptförskrivningsmoduler med särskilt fokus på användbarhet. Syftet med studien var att utveckla och tillämpa en modell för värdering av användbarhet i olika receptförskrivningsmoduler i några av de vanligaste datorjournalsystemen i primärvården. En utvärderingsmodell för receptförskrivningsmoduler har utformats genom att formulera kvalitetskriterier för receptförskrivning. Utvärderingsmodellen har använts för att jämföra receptförskrivningsmodulerna hos sju datorjournalsystem i primärvården (Cosmic, Journal III, Medidoc, Swedestar, Systeam Cross, Take Care och VAS). Utvärderingsmodellen som utvecklats i denna studie kan användas som underlag för att studera användbarhet av receptförskrivningsmoduler. Med hjälp av utvärderingsmodellen kunde skillnader i de olika journalsystemens receptförskrivningsmoduler på ett enkelt sätt detekteras. Vid granskningen av de olika journalsystemen framkom både likheter och olikheter mellan de olika systemen. Inget system var fullkomligt utan det förekom brister i samtliga system. Vissa av de befintliga bristerna kan innebära en risk för patienterna samt utgör ett merarbete och irritationsmoment för förskrivarna i det dagliga arbetet. Det är därför angeläget att datorjournalleverantörerna fortsätter att utveckla sina receptförskrivningsmoduler och att denna utveckling sker tillsammans med förskrivarna med utvärderingsmodellen som underlag. De mest angelägna förbättringarna som framkommit i denna studie är en utveckling mot ett mer enhetligt och intuitivt gränssnitt hos de olika datorjournalsystemen samt en förbättring av doseringsfunktionen för att minska risken för att läkemedel förskrivs med felaktig dosering. 2

3 2. Bakgrund Läkemedel som förskrivs på ett felaktigt sätt innebär en risk för patienten och resulterar ofta i en avsevärd kostnad för samhället [12]. Exempel på fel som uppstår i samband med läkemedelsförskrivning kan vara felaktig dosering [11], behandlingstid, avsaknad av tydlig instruktion till patienten [1] och förskrivning till fel patient. Om man utgår från WHO:s definition av rationell läkemedelsförskrivning skulle hög kvalitet i förskrivningen innebära att rätt läkemedel ges till rätt patient, i individuellt anpassad dosering och behandlingstid samt till lägsta möjliga kostnad för både patienterna och samhället [11,13]. Det innebär också att receptet ska vara läsligt och att ändamålet med förskrivningen av läkemedlet framgår på ett tydligt sätt för patienten [3, 12]. Nuförtiden förskrivs de flesta recepten elektroniskt vilket innebär att förskrivarna kan ta del av olika förskrivnings- och beslutsstöd. Detta kan minska medicinska risker vid läkemedelsbehandling och därigenom bidra till en ökad kvalitet på förskrivningen [11, 13, 8, 4]. Det finns alltså många fördelar med elektronisk förskrivning men även risker har uppmärksammats [15]. Mycket tyder på att en stor del av problemen med bristande kvalitet på de förskrivna e-recepten beror på brister i datorjournalsystemens receptförskrivningsmoduler [2, 12, 20]. Receptförskrivningsmodulerna i de olika journalsystemen skiljer sig åt med avseende på utformning av användargränssnitt och funktionalitet. I regeringens nationella strategi för e-hälsa från 2005 nämns användarvänlighet för olika IT-stöd som en framgångsfaktor [4]. Användarperspektivet har sannolikt mycket stor betydelse men är tyvärr ofta förbisett. Det optimala vore om användargränssnittet var utformat så att det inte krävs någon omfattande utbildning för att kunna orientera sig i en receptförskrivningsmodul så att förskrivarna istället intuitivt kan förstå hur förskrivningen ska gå till. Det finns skäl att eftersträva receptförskrivningsmoduler som förenar användarvänlighet och patientsäkerhet. Det ideala är att de säkraste lösningarna också är de som är lättast att använda. Ett användarvänligt system behöver dock inte vara användbart om det inte kan hjälpa användaren att på ett smidigt sätt uppnå sitt mål [17]. Termen användbarhet beskriver bättre de krav som bör ställas på ett system. Ett systems användbarhet handlar om hur lätt en produkt eller ett system är att använda och hur det kan hjälpa användaren att uppnå sitt mål. Det definieras enligt ISO som Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt. (ISO , 1998) [7, 22]. Om man tillämpar detta på en receptförskrivningsmodul skulle det innebära att denna ska åstadkomma avsedda resultat, att detta ska uppnås fullständigt, med exakthet och så enkelt som möjligt, att detta ska göras utan obehag och att användandet av receptförskrivningsmodulen ska upplevas som positivt. Användarvänlighet är alltså en av beståndsdelarna i användbarhet och användbarhet förutsätter ett visst mått av användarvänlighet [14, 19] För att förbättra kvaliteten och säkerheten med e-recept har landstingen och Apoteket AB gemensamt tagit fram en ny formatstandard för e-recept, Nationellt e-receptformat (NEF) som innebär att det ska finnas ett standardiserat format för e-recept och kvittenser, att det ställs enhetliga krav på e-receptsändande systems kontroller och implementering av aktuella föreskrifter och verksamhetsregler samt enhetliga krav för säkerställande av informationskvaliteten. Senast skulle NEF vara infört hos alla vårdgivare [2, 5]. 3

4 I och med införandet av NEF kommer förhoppningsvis en del av de befintliga bristerna i journalsystemens receptförskrivningsmoduler att rättas till. I NEF beaktas dock inte alla aspekter av användbarheten. Därmed finns risken att väsentliga skillnader i receptens kvalitet kommer att kvarstå mellan olika journalsystem även om de vart och ett uppfyller NEFstandarden. Kvaliteten på recepten är beroende av funktionalitet och användargränssnitt hos journalsystemets receptförskrivningsmodul. För att kunna förbättra kvaliteten på läkemedelsförskrivningen behövs ett instrument för värdering av kvalitet på receptförskrivningsmoduler [10]. Tidigare studier har visat att förskrivares uppfattningar om vilka funktioner som finns i deras journalsystems receptförskrivningsmoduler skiljer sig åt mellan användare inom ett och samma journalsystem [17] och mycket av det beror på att det finns brister i systemens användbarhet. Ett instrument som kan hjälpa oss att värdera kvaliteten hos olika journalsystems receptförskrivningsmoduler med särskilt fokus på användbarhet kan därför i slutänden bidra till en högre kvalitet på läkemedelsförskrivningen, ökad patientsäkerhet och minskade kostnader för samhället. 3. Syfte Syftet med studien var att utveckla och tillämpa en modell för värdering av användbarhet i olika receptförskrivningsmoduler i några av de vanligaste datorjournalsystemen i primärvården. 4. Material och metod En utvärderingsmodell för receptförskrivningsmoduler har utformats genom att formulera kvalitetskriterier för receptförskrivning. Utvärderingsmodellen har använts för att jämföra receptförskrivningsmodulerna hos sju stycken datorjournalsystem i primärvården. Material Journalsystemen valdes ut beroende på antalet användare i primärvården och förväntad tillväxt. Sju olika journalsystem valdes ut. Journalsystemen som granskades var Cosmic 7.2 (Cambio), Journal III version (Profdoc), Medidoc version (Profdoc), Swedestar version (Tieto Enator), Systeam Cross version , Take Care (Profdoc) och VAS version 10.1B02. Cosmic, Systeam Cross, Take Care och VAS är samtliga system för både primär- och slutenvård vilket innebär en patient en journal. Detta implicerar mer omfattande system eftersom de ska fungera för många olika vårdgivare med sinsemellan olika behov av journalsystemet. Dessa system upplevs därför som mer omständliga av användarna. Journal III, Medidoc och Swedestar används endast inom primärvården vilket innebär att vissa funktioner saknas, till exempel gemensam lablista och läkemedelslista, men vilket samtidigt gör dessa system mindre omfattande och därmed lättare att använda. Granskningen av Cosmic gjordes på Hälsocentralen Esplanaden i Västervik, Swedestar granskades på Jourcentralen i Västervik, Journal III på Norrtälje Södra vårdcentral, Medidoc på Johannes Husläkarmottagning i Stockholm, Systeam Cross på D-data/vårdsystem, 4

5 Landstinget Sörmland, Take Care på Norrtälje Södra vårdcentral och VAS på Åsa vårdcentral i Halland. Metod 1. Utvecklande av en utvärderingsmodell Kvalitetskriterier för receptförskrivning har utformats med utgångspunkt från e-lak kvalitets beskrivning av grundläggande krav på ett IT-stöd för ökad kvalitet vid förskrivning av e- recept [2], Läkemedelsverkets receptföreskrifter [3], expertkonsensus för jämförelser mellan elektroniska förskrivningssystem av Bell et al. [10]. Till dessa formella bedömningskriterier har lagts till nya kriterier baserade på egna erfarenheter av vad som underlättar och försvårar arbetet med e-recept. Kvalitetskriterierna grupperades först i kriterier som mer har med själva läkararbetet att göra, dvs. kriterier som fokuserar på användbarheten, och kriterier som mer innebär renodlade krav på journalleverantörerna. Kriterierna som har med användbarheten att göra grupperades under studiens gång successivt om för att slutligen delas in i definitiva undergrupper. Ibland kom ett kriterium att tillhöra flera grupper, och då placerades den i gruppen där den huvudsakliga egenskapen fanns. Modellen utvecklades under studiens gång, vilket innebar att utveckling och värdering fortgick parallellt till dess att alla inkluderade system värderats på samma sätt. Arbetet har utgått från ett så kallat MTO-perspektiv, dvs. hur människa, teknik och organisation samverkar. I detta arbete står organisation för allmänläkarens dagliga arbete som till största del sker genom patient-läkarrelationen och genomsyras av läkaransvaret, det vill säga i vilket sammanhang allmänläkaren förskriver recept. Fokus ligger på människa och teknik i första hand. 2. Granskning av receptförskrivningsmoduler Granskningen utfördes med hjälp av utvärderingsmodellen (se resultat). Alla granskningar av journalsystem och intervjuer med förskrivare gjordes av författaren med hjälp av den framväxande utvärderingsmodellen. 3. Intervjuer med förskrivare I samband med granskningen av de olika receptförskrivningsmodulerna inhämtades förskrivande doktorers erfarenheter och inställning till de olika journalsystemens receptförskrivningsmoduler. Frågorna som ställdes var: Vad tycker du är bra med receptförskrivningsmodulen? Vad tycker du är dåligt med receptförskrivningsmodulen? Vad skulle du vilja förbättra i receptförskrivningsmodulen? Det var 1-4 läkare med i diskussionerna angående respektive system och majoriteten av de intervjuade i samtliga system var kvinnor, bortsett från Swedestar där majoriteten var män. Samtliga intervjuer spelades in med en digital diktafon och transkriberades i sin helhet. Det gjordes inte någon kvalitativ analys av intervjuerna utan svaren värderades enbart utifrån vad som sagts som svar på frågorna under intervjun. Förhoppningen med intervjuerna var att de skulle bidra till en djupare förståelse för receptförskrivningsmodulerna i de olika datorjournalsystemen och ge ytterligare idéer och infallsvinklar till utformandet av utvärderingsmodellen. Intervjuerna gjordes på diskussionsbasis, eftersom en systematisk undersökning av användarnas uppfattningar inte rymdes inom ramarna för detta projekt. 5

6 5. Resultat Utvärderingsmodellen Utvärderingsmodellen (se bilaga), syftar till att studera användbarheten hos receptförskrivningsmoduler i olika datorjournalsystem och baseras på olika kriterier. Utvärderingsmodellen kom att innehålla följande fem grupper av kvalitetskriterier som samtliga har att göra med receptförskrivningsmodulens användbarhet: Säkerhet, förskrivarstöd, beslutsstöd, användarvänlighet och patientstöd. Säkerhet avser kriterier och funktioner som påverkar kvaliteten på det färdiga receptet och bidrar till en, ur patientsynpunkt, säkrare läkemedelsförskrivning. Exempel på indikatorer från denna grupp är om recept måste signeras innan de skickas iväg, om läkemedel kan förskrivas på olika sätt och om patientens namn och personnummer presenteras tydligt så att man inte riskerar att förväxla patienter. Förskrivarstöd omfattar funktioner som underlättar för förskrivaren i själva förskrivningsögonblicket, t ex genom att man kan förnya samtliga läkemedel med minimalt antal musklick, att systemet föreslår förpackning när man angett behandlingstid och att prisuppgifter och förpackningsstorlekar presenteras på ett tydligt sätt så att man enkelt kan välja rätt preparat. Beslutsstöd omfattar indikatorer och funktioner som bidrar till att underlätta för förskrivaren att fatta korrekta beslut angående den aktuella förskrivningen, dvs. beaktar eventuella allergier, kontraindikationer och interaktioner. Användarvänlighet syftar på hur intuitiva och enkla systemen är att använda och hur många klick som krävs för att uppnå avsedda mål. Patientstöd syftar på funktioner i journalsystemen som underlättar för patienterna som t ex möjlighet till utskrift av en tydlig läkemedelslista så att patienterna vet vilka läkemedel de står på. Granskningen Med tillämpning av de olika kriterierna i utvärderingsmodellen erhölls resultaten nedan inom de olika kategorierna. Säkerhet I inget av journalsystemen kunde mer än en patient hanteras samtidigt i receptförskrivningsmodulen, men i Medidoc kunde två patientfönster vara öppna samtidigt. Det fanns vissa likheter mellan de olika journalsystemen. I samtliga system visades till exempel patientens namn och personnummer på ett liknande sätt i övre vänstra hörnet och under hela förskrivningen. I de flesta systemen visades patientens namn och personnummer på varje nytt fönster som öppnades under förskrivningen och i några av systemen visades även patientens ålder i siffror. I alla journalsystemen förutom Journal III krävdes signering av förskrivande läkare innan e- recept kunde skickas till Apoteket. Funktionen fanns dock även i Journal III men var inte aktiverad på den vårdcentral som granskningen gjordes på. 6

7 Enligt Läkemedelsverkets receptföreskrifter ska förskrivningsorsak anges på receptet. Det var bara i Take Care som det var tvingande att ange förskrivningsorsak. I alla övriga system kunde man skicka recept till Apoteket utan att fylla i förskrivningsorsak. I majoriteten av systemen skrevs doseringen i mer eller mindre fri text. I Cosmic och Take Care fanns det möjlighet att använda olika fixa doseringsfönster för olika sorters förskrivning, som t.ex. tills vidare, vid behov, periodisk och engångsförskrivning. Skickade recept kunde makuleras i alla journalsystem och i alla system utom Swedestar var denna funktion intuitiv. Inget av systemen har i nuläget tvåvägskommunikation med Apoteket så förskrivarna måste alltid både makulera i journalsystemet och kontakta Apoteket när ett recept makuleras för att förhindra att felaktiga recept expedieras på Apoteket. Bara Systeam Cross och Take Care informerade förskrivarna om att Apoteket måste kontaktas. Förskrivarstöd Angivande av utsättningsorsak varierade mellan journalsystemen. I Swedestar och Systeam Cross kunde man inte ange utsättningsorsak när ett läkemedel sattes ut. I övriga system fanns möjligheten att ange utsättningsorsak, men det var bara i Take Care som det var obligatoriskt. En del funktioner skiljde sig mellan de olika systemen. I Swedestar, Take Care och VAS skrevs behandlingstid ut på receptet med automatik vid tidsbegränsade förskrivningar. I Cosmic behövde förskrivaren klicka i en liten ruta för att behandlingstiden skulle inkluderas och i övriga system skrevs behandlingstiden i fri text i doseringsrutan. I Cosmic och Medidoc fanns en funktion för att förnya alla läkemedel med bara några få musklick. I övriga fem journalsystem saknades denna funktion, men det fanns möjlighet att markera flera läkemedel samtidigt och på det sättet förnya samtliga läkemedel, dock med något fler antal musklick. Rekommenderade läkemedel visades i alla system men det var bara VAS som uppmärksammade förskrivaren på om ett icke rekommenderat läkemedel förskrevs. Beslutsstöd Systemen skiljde sig en hel del åt med avseende på beslutsstöd. Swedestar och VAS saknade i princip helt detta. Båda systemen kunde dock varna för överkänslighet, men i Swedestar visades överkänslighet före själva förskrivningen och det var möjligt att förskriva ett läkemedel som det fanns en varning för utan att förskrivaren uppmärksammades på detta. Inte heller i Take Care, Journal III eller Systeam Cross var varningen för läkemedelsöverkänslighet kopplad till själva förskrivningen vilket innebär en risk för att patienten förskrivs ett läkemedel som den är överkänslig mot. Samtliga system bortsett från VAS och Swedestar hade integrering med FASS. I Systeam Cross var inte FASS webbaserad utan istället knuten till SIL. Journal III, Medidoc och Take Care hade Janus. Vid granskningen användes SIL (Svensk Informationsdatabas för Läkemedel) bara i Medidoc och Systeam Cross vid sökning av läkemedel men i flera av journalsystemen pågick arbete för att integrera denna funktion i datorjournalsystemet. I Systeam Cross kunde förskrivaren själv välja om beslutsstödet skulle vara aktiverat eller inte. Om förskrivaren väljer att inte aktivera beslutsstödet kommer varningar om 7

8 interaktioner, graviditet och amning inte att synas om förskrivaren inte aktivt söker efter den informationen. Inget av systemen hade samordning mellan beslutsstöd och lablistan så att eventuella varningar kunde kopplas till aktuella lever- eller njurfunktionsprover. Användarvänlighet Om man tittar på användarvänlighet skilde sig systemen åt. När det gäller hur många klick som krävs för en förskrivning varierade det mellan 5 och 15 klick. I Swedestar och Journal III kunde en nyförskrivning ske med endast 5 klick medan det i Take Care behövdes 15 klick. VAS krävde näst flest klick och i övriga system behövdes det ca 8 klick för en nyförskrivning. I alla system kunde antalet klick minska genom att man använde sig av kortkommandon och tab-tangenten och i samtliga system förutom Take Care och Journal III kunde en förskrivning göras helt utan klick med musen. Återförskrivning av läkemedel kunde göras med 4-5 klick i de flesta systemen, förutom i Take Care där det krävdes 9 klick, och var enklare än nyförskrivning i alla system bortsett från Medidoc där ny- och återförskrivning krävde lika många klick. Gränssnittet i VAS var sämst, med flera olika gråskalor på varandra och doseringar som skrevs med alldeles för många nollor. Till exempel skrevs 20 mg som MG vilket upplevdes som otydligt. Systemen som använder sig av högerklick, som Cosmic och delvis även Systeam Cross, var mindre intuitiva än de system som mer använde sig av ikoner. Bortsett från VAS var gränssnitten ganska likvärdiga i de olika systemen och i samtliga system finns utrymme för förbättringar. Patientstöd I samtliga system fanns möjlighet att skriva ut en papperskopia av läkemedelslistan till patienten och i de flesta systemen var läkemedelslistan informativ och tydlig. Det system som stack ut var Swedestar där läkemedelslistan var rörig och svår att läsa för patienten. I listorna från Swedestar och Medidoc framgick även vilken mängd läkemedel samt hur många uttag som skrivits ut. Sammanfattning av journalsystemens utmärkande egenskaper Cosmic Journal III Medidoc Swedestar Systeam Cross Take Care VAS Ganska säkert men inte intuitivt. Ej primärvårdsanpassat Enkelt med få musklick men saknar viktiga funktioner Enkelt med ganska få musklick men saknar en del viktiga funktioner Enkelt med få musklick men saknar viktiga funktioner Ganska enkelt med få musklick men saknar en del viktiga funktioner Säkert och ganska intuitivt men många musklick. Ej primärvårdsanpassat Dåligt gränssnitt, saknar en del viktiga funktioner 8

9 Intervjuerna Förhoppningen att intervjuerna skulle bidra till en djupare förståelse för de olika datorjournalsystemens receptförskrivningsmoduler än granskningen av modulerna i sig infriades inte i den omfattning som vi väntat oss. I en del datorjournalsystem bidrog dock intervjuerna, som väntat, till nya infallsvinklar i skapandet av utvärderingsmodellen. Vid intervjuerna av förskrivare framkom att förskrivare som arbetat i samma system en längre tid var nöjda medan förskrivare som nyligen bytt system generellt var mycket missnöjda. I samtliga fall där byten mellan journalsystem skett hade man bytt från ett system som endast används i primärvården till ett system som var gemensamt för primär- och slutenvård. 6. Diskussion Metod Eftersom projektet haft två kopplade syften, dels att utveckla en utvärderingsmodell, och dels att jämföra läkemedelsmodulerna i olika system, är metoden i det andra steget beroende av resultatet i det första. Vi har här valt att betona utvärderingsmodellen som resultat och dess användbarhet i granskningen beskrivs därför också som resultat. Utvärderingsmodellen Kvalitetskriterierna bedöms som tillförlitliga och relevanta eftersom de har hämtats från flera olika källor och flera kvalitetskriterier förekommer hos mer än en av källorna. Dessutom är de diskriminerande eftersom de gav en stor spridning av resultaten. Även om dessa kvalitetskriterier är omfattande så har nya kvalitetskriterier lagts till i samtliga grupper av kvalitetskriterier för att få dessa än mer vältäckande. I tidigare beskrivningar av kvalitetskriterier så har vissa kriterier saknats. I undergrupperna Beslutsstöd och Användarvänlighet är majoriteten av kriterierna nya. Dessa kriterier speglar framförallt hur enkla systemen är att använda i det dagliga arbetet vilket innebär att dessa kriterier bidrar till att praktiskt förankra utvärderingsmodellen i verkligheten för förskrivande doktorer. Granskningen Utvärderingsmodellen för receptförskrivningsmoduler underlättade processen att systematiskt jämföra de olika datorjournalsystemen. Den var enkel att använda och man kunde snabbt jämföra funktioner i de olika systemen. Det fanns både likheter och olikheter mellan journalsystemen och i samtliga system finns det utrymme för förbättringar. En del funktioner gick inte att personligen kontrollera i samband med granskningen av receptförskrivningsmodulerna. För att få svar på hur journalsystemen hanterar eventuella störningar i e-recepttrafiken eller hur eventuella driftstopp påverkar e-receptfunktionen var det nödvändigt att fråga systemansvariga och/eller journalleverantörerna och det finns givetvis en möjlighet att frågorna kan ha missuppfattats så att resultatet vid granskningen av dessa kriterier inte är helt korrekta. En annan begränsning skulle kunna vara att alla granskningar och intervjuer endast utfördes av en person. Det går inte att utesluta att en viss variation skulle kunna förekomma mellan olika observatörer även om vi tror att den variationen skulle vara ganska liten. 9

10 Intervjuerna Intervjuerna med förskrivare gav till viss del en bild av hur förskrivarna upplevde receptförskrivningsmodulerna i de olika systemen och gav i några av datorjournalsystemen även ytterligare infallsvinklar i utformandet av utvärderingsmodellen. Antalet intervjuer inom de olika systemen var väldigt begränsade vilket skulle kunna påverka betydelsen av intervjuerna. Denna avgränsning var dock nödvändig med tanke på arbetets tidsmässiga begränsning. Det finns intresse av att i större skala, och mer systematiskt, genomföra undersökningar av användarnas erfarenheter och synpunkter. Resultat Utvärderingsmodellen Modellen har testats på receptförskrivningsmoduler i sju olika datorjournalsystem och var smidig att använda och underlättade processen att jämföra de olika receptförskrivningsmodulerna. I granskningarna framkom skillnader hos receptförskrivningsmodulerna i de olika datorjournalsystemen vilket vi tolkar som att utvärderingsmodellen fungerar för att jämföra olika receptförskrivningsmoduler. Granskningen Säkerhet Granskningen av de olika datorjournalsystemens receptförskrivningsmoduler visade på en del brister vad gäller säkerheten vid receptförskrivning. För att minska risken för förväxlingar av patienter och läkemedelsförskrivning till fel patient är det nödvändigt att inte mer än en patient kan hanteras samtidigt i receptförskrivningsmodulen. Vid intervjuerna av förskrivare framkom att det i flera av systemen tidigare varit möjligt att ha mer än en patient aktiv samtidigt. Vid granskningen var det dock bara ett system som kunde ha två patienter aktiva samtidigt vilket får ses som ett steg i rätt riktning. Gränssnitt. I dagens hälso- och sjukvård när doktorer byter arbetsplats oftare, ökar sannolikheten för att en och samma doktor kommer att behöva lära sig att arbeta i mer än ett datorjournalsystem. Det skulle därför underlätta för förskrivande doktorer om de olika journalsystemens gränssnitt påminde om varandra. I dagsläget är det inte lätt för doktorer att byta mellan olika journalsystem eftersom både gränssnitt och funktioner skiljer sig åt mellan de olika systemen. Det enda som är riktigt lika i de olika receptförskrivningsmodulerna är att personnummer och namn på patienten visas högt upp till vänster i samtliga studerade journalsystem. Signering. För att säkerställa att förskrivning av recept endast kan ske av behöriga förskrivare borde det vara självklart i alla journalsystem att signering av förskrivande läkare krävs innan ett recept kan skickas till Apoteket. I ett av de granskade journalsystemen kunde man skicka recept utan signering medan signering var obligatorisk i övriga system. Förskrivningsorsak. För att det ska kunna ske en kvalitetskontroll av e-receptet på Apoteket är det viktigt att även förskrivningsorsak fylls i ordentligt. Annars riskerar man att patienten inte kommer att veta varför läkemedlet är förskrivet. Det i sig ökar risken för minskad 10

11 compliance och när läkemedlet sedan byts ut mot ett billigare preparat på Apoteket riskerar man att patienten tar dubbla läkemedel eftersom de inte ges någon möjlighet att förstå att det är samma substans. Av de granskade systemen var det bara obligatoriskt att fylla i förskrivningsorsak i ett system. I övriga system kunde man skicka recept till Apoteket utan att ange förskrivningsorsak och det innebär en uppenbar säkerhetsrisk för patienten. Dosering. För att få en säker läkemedelsförskrivning är det nödvändigt att dosering och behandlingstid blir korrekt ifyllt på receptet. Flera av journalsystemen försvårar i vissa fall att doseringen blir korrekt ifylld pga. begränsningar i själva utformandet av doseringsfönstret. I majoriteten av systemen skrevs doseringen i mer eller mindre fri text vilket möjliggör att recept med felaktiga doseringsförkortningar skickas till Apoteket. Det i sin tur kan leda till missförstånd angående tänkta doseringar och innebär en risk för patienten. Flera studier tyder på att felaktig dosering är det vanligaste förskrivningsfelet [9,23]. Förskrivarstöd När man tittar på förskrivarstöd, dvs. de funktioner som underlättar för förskrivaren, påverkar även en del förskrivarstöd säkerheten vid receptförskrivningen. T.ex. kan det vara bra att fylla i utsättningsorsak eftersom det blir lättare för förskrivare att följa läkemedelshistoriken när man förstår varför ett läkemedel satts ut och följaktligen även lättare att ta ställning till om ett preparat ska återinsättas eller inte. I endast ett av journalsystemen var det obligatoriskt att ange utsättningsorsak. I Systeam Cross och Swedestar var det inte alls möjligt att ange utsättningsorsak och i VAS var det så krångligt och skiljt från själva utsättningen att det i praktiken sannolikt inte utnyttjas särskilt ofta även om möjligheten finns. När behandlingstid inte fylls i på receptet vid tidsbegränsad förskrivning innebär det att det blir svårare för farmaceuten på Apoteket att kontrollera att förskrivningen är korrekt och det kan i förlängningen leda till en ökad risk för patienten. Dessutom kan farmaceuten behöva ta en (onödig) kontakt med förskrivande läkare. I och med att behandlingstiden inte är ifylld innebär det också att läkemedlet inte sätts ut från läkemedelslistan i datorjournalen vilket leder till att läkemedelslistan blir inkorrekt. Ur säkerhetssynpunkt borde det därför vara givet att behandlingstid skrivs ut på receptet med automatik vid tidsbegränsade förskrivningar, men av journalsystemen som granskats var det bara i Swedestar, Take Care och VAS som detta skedde. Möjligheten att förnya alla läkemedel med bara några få musklick kan underlätta för doktorn vid årskontroller av multisjuka patienter. Funktionen kan dock inte enbart anses som positiv eftersom man riskerar att förskrivande läkare förnyar recepten slentrianmässigt och utan att ta ställning till om patienten verkligen ska fortsätta med preparatet eller ej och således riskerar att utsätta patienten för en ökad polyfarmaci. Fullt utvecklad fanns bara funktionen i två av journalsystemen och att det finns en liten spärr vid återförskrivning av läkemedel är sannolikt rimligt ur säkerhetssynpunkt. De flesta förskrivare kan nog enas om att patienter i primärvården ska förskrivas de läkemedel som är väl beprövade, bäst dokumenterade och har bäst effekt till lägsta pris. För att underlätta för förskrivare har de flesta landsting läkemedelskommittéer som varje år tar fram listor med rekommenderade läkemedel. De granskade journalsystemen bidrog alla till att underlätta en rationell läkemedelsförskrivning genom att alla system visade vilka läkemedel som finns på listan över rekommenderade läkemedel. 11

12 Beslutsstöd Tillgången till bra beslutsstöd vid läkemedelsförskrivning kan bidra till en säkrare läkemedelsförskrivning [11,13,8,4], men det kan också innebära en risk i och med att förskrivarna kan invaggas i en falsk säkerhet om beslutsstödet inte är tillräckligt bra och uppdaterat. I de olika journalsystemen varierade tillgången till beslutsstöd. I två system fanns knappt något beslutsstöd alls medan beslutsstöden i de övriga systemen var ganska likvärdiga. Hur pass tillförlitliga beslutsstöden som används i de olika journalsystemen är kan sannolikt variera mellan de olika systemen. De etablerade SIL, Janus och Fass förekom dock i flera av journalsystemen. Samtliga av ovan nämnda beslutsstöd finns till för läkaren i förskrivningsögonblicket. Funktionen med beslutsstöd bör ligga hos läkaren, vilket inte är fallet i DUR (Drug utilisation review) där beslutsstödet finns på Apoteket och sköts av farmaceuten som endast har tillgång till den begränsade mängd data som finns på receptet [18]. I de system där överkänslighetsvarningen inte var kopplad till receptförskrivningen föreligger en avsevärd risk för potentiellt farlig läkemedelsförskrivning, särskilt om förskrivarna inte är medvetna om denna brist i funktionen med varning för överkänslighet. Användarvänlighet Med tanke på hur många recept som skrivs varje dag är det som förskrivare viktigt att man på ett enkelt sätt kan utföra en läkemedelsförskrivning. Att antalet musklick som krävs för en förskrivning varierar mellan 5 och 15 klick mellan de olika journalsystemen är inte acceptabelt. Dels tar varje klick tid från det verkliga arbetet som äger rum genom själva konsultationen och dels riskerar doktorerna problem med musarm. I de flesta journalsystem kunde man dock klara sig från att använda musen genom att istället använda kortkommandon och tab-tangenten, men i några av systemen var det vid minst ett tillfälle omöjligt att komma vidare utan att använda musen och det är inte användarvänligt. Avvägningen mellan enkelhet för förskrivaren och säkerhet för patienten kan vara svår. Det system som hade flest säkerhetsspärrar och obligatoriska fält och således borde vara säkrast var Take Care. Det var också det system som krävde flest musklick och upplevdes som mest omständligt av användarna. I en del fall kräver säkerheten att vissa uppgifter måste vara obligatoriska, men skulle alla fält i receptförskrivningsmodulen vara tvingande skulle missnöjet hos förskrivande läkare öka markant. Patientstöd Ur säkerhetssynpunkt är det positivt att det går att skriva ut läkemedelslistor till patienten från alla journalsystem. I alla system utom ett är listan dessutom tydlig och instruktiv. För patienterna kan det upplevas som förvirrande när de får listor på läkemedel, både från sin förskrivande läkare och Apoteket, men så länge som det saknas tvåvägskommunikation mellan Apoteket och sjukvårdsinrättningarna är det viktigt att journalsystemen klarar av att skriva ut bra läkemedelslistor. Eftersom recept som redan skickats till Apoteket inte tas bort med automatik ur Apotekets databas när ett läkemedel sätts ut av patientens läkare, och förskrivande läkare inte har rätt att be Apoteket att ta bort läkemedlet, utan måste förlita sig på att patienten meddelar Apoteket, finns en risk att listorna patienten får från Apoteket inte är korrekta. Det är därför viktigt att förskrivande läkare kan skriva ut en papperskopia av den aktuella läkemedelslistan och ge till patienten när läkemedelsändringar gjorts. Patienten kan då ta med sig den listan till Apoteket som kan korrigera i sin databas. Fördelen med Apotekets läkemedelslistor jämfört med de flesta läkemedelslistor som kan skrivas ut från journalsystemen är att patienten även ser utskriven mängd, antal uttag och hur många uttag 12

13 som gjorts. Nackdelen med läkemedelslistorna från Apoteket är att de kan innehålla läkemedel från andra förskrivare som saknas i det lokala datorjournalsystemet. Risken för att patienten står på läkemedel som förskrivande läkare inte känner till minskar om datorjournalsystemet är gemensamt för öppen- och slutenvård och därigenom har en gemensam läkemedelslista. Det bästa vore om läkemedelslistan var gemensam över hela landet men det skulle ställa stora krav på förskrivarna att verkligen hålla läkemedelslistan uppdaterad och sätta ut läkemedel som patienten inte längre står på för att den gemensamma läkemedelslistan alltid ska vara aktuell. Intervjuerna I samband med intervjuerna av förskrivande doktorer var det intressant att de som arbetat länge i samma system var nöjda medan de som nyligen bytt system generellt var mycket missnöjda. Det står säkert dels för att människan är bekväm av naturen och att det är arbetsamt att behöva lära sig nya saker, men det kan också stå för att förskrivarna blir hemmablinda och inte ser problemen med sitt journalsystem när de väl vant sig vid det, även om systemet är krångligt och saknar viktiga funktioner. Att intervjuerna inte bidrog mer till att ge en djupare förståelse av journalsystemen kan tyda på att utvärderingsmodellen i sig är tillräcklig för att kunna granska receptförskrivningsmoduler på ett effektivt sätt. Det finns sannolikt ingen möjlighet att skapa en receptförskrivningsmodul som samtliga förskrivare kommer att vara nöjda med utan målet måste vara att skapa en receptförskrivningsmodul som är säker och samtidigt upplevs som enkel att använda av de flesta. Hur man än gör kommer det att krävas kompromisser. Utvärderingsmodellen skulle kunna användas för återkommande kvalitetsgranskningar av receptförskrivningsmoduler som en del i verksamhetens kvalitetsarbete. En liknande utvärderingsmodell skulle i framtiden också kunna tillämpas även på andra delar av datorjournalsystemen. 7. Slutsats Utvärderingsmodellen som utvecklats i denna studie kan användas som underlag för att studera användbarhet hos receptförskrivningsmoduler. Med denna kunskap blir det sedan möjligt att ställa krav på journalleverantörerna angående utformning av användbara receptförskrivningsmoduler men också på systemförvaltaren hos sjukvårdshuvudmannen eftersom de har beställt systemet och avgör hur det ska se ut och tillämpas. För att receptförskrivningen skall hålla en hög kvalitet krävs att våra verktyg för förskrivningen, dvs. journalsystemens receptförskrivningsmoduler möjliggör detta. Med hjälp av utvärderingsmodellen som utvecklats i denna studie kunde skillnader i de olika journalsystemens receptförskrivningsmoduler på ett enkelt sätt detekteras. Med NEF infört är nästa steg att identifiera hur användbarheten hos journalsystemen påverkar säkerheten och kvaliteten på recepten. 13

14 Vid granskningen av de olika journalsystemen framkom olikheter och likheter mellan de olika systemen och inget system var fullkomligt utan det förekom brister i samtliga system. Vissa av de befintliga bristerna kan innebära en risk för patienterna samt utgör ett merarbete och irritationsmoment för förskrivarna i det dagliga arbetet. Det är därför angeläget att datorjournalleverantörerna fortsätter att utveckla sina receptförskrivningsmoduler och att denna utveckling sker tillsammans med förskrivarna. De mest angelägna förbättringarna som framkommit vid denna granskning är en utveckling mot ett mer enhetligt och intuitivt gränssnitt hos de olika datorjournalsystemen samt en förbättring av doseringsfunktionen för att minska risken för att läkemedel förskrivs med felaktig dosering. Referenser 1. Förskrivningsorsak vid läkemedelsordination. Skrivelse från Socialstyrelsen Artikelnummer Grundläggande krav på ett IT-stöd för ökad kvalitet vid förskrivning av e-recept. e-lak kvalitet. Carelink; Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel m.m. (receptföreskrifter); LVFS 1997: National Strategy for ehealth Sweden. The National High-Level Group for e-health Swedish government Nationellt e-receptformat. Tidsramar för införande av Nationellt e-receptformat. Dokument från sjukvårdsrådgivningen nde_vardg_081008_sg.pdf 6. Mindre sjukdom och bättre hälsa genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna-professionernas roll (ABLA II). Landstingsförbundet trycksaksbeställning, Stockholm searchpage=katasearch.jsp&db=kata&from=1&toc_length=20&currdoc=1&search _titn=% %22 7. Usability Partners. ISO standarder Ammenwerth E, Schnell-Inderst P, Machan C, Siebert U. The Effect of Electronic Prescribing on Medication Errors and Adverse Drug Events: A Systematic Review. Journal of the American Medical Informatics Association. 2008;15:5:

15 9. Barber N, Rawlins M, Dean Franklin B. Reducing prescription error: competence, control, and culture. Quali Saf Health Care 2003; 12 (Suppl 1): i29-i Bell D S, Marken R S, Meili R C, Wang J, Rosen M, Brook R H, and the RAND Electronic Prescribing Expert Advisory Panel. Recommendations For Comparing Electronic Prescribing Systems: Results Of An Expert Consensus Process. Health Affairs Web Exclusive. May Bobb A, Gleason K, Husch M, Feinglass J, Yarnold P R, Noskin G A. The Epidemiology of Prescribing Errors. Arch Intern Med. 2004;164: Cronlund A. Förskrivningsorsak på recepten kan förbättra läkemedelsanvändningen. Läkartidningen. 2008;105: Donyai P, O Grady K, Jacklin A, Barber N, Franklin B D. The effects of electronic Prescribing on the quality of prescribing. Br J Clin Pharmacol. 2008;65: Hammarberg, K. (2002). Användbarhet vs användarvänlighet ett försök att reda ut Begreppen Koppel R, Metlay JP, Cohen A, Abaluck B, Localio AR, Kimmel SE, Strom BL: Role of Computerized physician order entry systems in facilitating medication errors. Jama 2005, 293: von Laue NC, Schwappach DL, Koeck CM: The epidemiology of medical errors: a review of the literature. Wien Klin Wochenschr 2003, 115: Piatidis, A. (2003). Användarvänlighet är en bluff! Rolfs M, Johansson P: Läkemedelsinformation på bättre villkor. Läkartidningen. 2009;106: Tajakka, S. (2004). Användbarhet i ny skepnad Waern K, Hellström L, Petersson G. Förskrivares uppfattningar om e-recept och möjliga orsaker till avvikelser vid e-receptförskrivning. Utvärderingsrapport. ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar slutversion.pdf 21. Wettermark B, Tomson G, Bergman U. Kvalitetsindikatorer för läkemedel - nya europeiska rekommendationer. Läkartidningen. 2006;103: Ågerfalk P J, Cronholm S. Usability versus Actability: A Conceptual Comparative Analysis. Poster Sessions: Abridged Proceedings. August 5-10, 2001, pp

16 23. Åstrand B, Montelius E, Petersson G, Ekedahl A. Assessment of eprescription quality: an observational study at three mail-order pharmacies. BMC Medical Informatics and Desicion Making 2009, 9:

17 Bilaga Utvärderingsmodell för receptförskrivningsmoduler i elektroniska journalsystem Referens, Bell et al. Bell et al. Användbarhet Säkerhet Visas patientens namn, personnr tydligt? - under hela förskrivningen? Kan >1 patient hanteras samtidigt i modulen? Krävs signering innan e-rec skickas? - måste utsättningen signeras?, LVFS 1997:10 Är det obligatoriskt att fylla i förskrivningsorsak? Kan man makulera recept i förskrivningsmodulen?, LVFS 1997:10, LVFS 1997:10, LVFS 1997:10 LVFS 1997:10, LVFS 1997:10, Bell et al., LVFS 1997:10, LVFS 1997:10, LVFS 1997:10, LVFS 1997:10, LVFS 1997:10, LVFS 1997:10, LVFS 1997:10, LVFS 1997:10 - krävs signering för makulering? - makuleras receptet på Apoteket? - uppmärksammas man på om mak ej på Apotek - får man kvittens på mottagen makulering? Inkluderas behandlingstid på receptet? Kan man göra en sista kontroll av receptet? Kan läkemedel förskrivas på olika sätt? - tidsbegränsat - engångsdos - vid behov - måste maximal dygnsdos anges? - periodiskt - enligt schema Finns det gemensam LM-lista för primär- slutenvård? När man förskriver nytt recept, kan man tydligt se: - läkemedelsnamn - styrka - dosering - användningsområde - förskriven mängd - antal uttag - datum för förskrivning - namn på förskrivare På historiskt förskrivna recept, kan man tydligt se: - läkemedelsnamn - styrka - dosering - användningsområde 17

18 , Bell et al. - förskriven mängd - antal uttag - datum för förskrivning - namn på förskrivare - datum för utsättning Lagras e-recept vid ev driftstopp? - skickas det med automatik senare? - kan man skriva ut papperskopia? Uppmärksammas man på störningar i e- recepttrafiken? Förskrivarstöd - finns funktion förnya alla LM? Föreslås förpackningsstl när behtid angetts? Tydlig presentation av prisuppgifter? - förpackningsstorlek? Visas rekommenderade läkemedel? - uppmärksammas förskrivare på ej rek lm? Visas generika vid förskrivning av läkemedel? Bell et al. Bell et al. Beslutsstöd Är IT-stödet integrerat med SIL? Kontrolleras aktuellt lm mot SIL vid receptförnyelse? Finns förskrivnings- beslutsstöd? - Prioriteras varningar enligt klinisk relevans? - Janus - Fass - interaktionsvarningar - varning för kontraindikation - varning för överkänslighet - varning för graviditet, amning - samordning med lablistan, njur- leverfunktion - LM-mallar - hur uppdateras dessa? Kan man se historisk förskrivning för enskilt lm? - presenteras denna via ATC-kod? - kan man ange utsättningsorsak? Användarvänlighet Är gränssnittet tydligt? - självinstruerande? Hur många klick krävs för en ny förskrivning? Hur många klick krävs för förnyad förskrivning? Kan förskrivning ske med enbart kortkommandon, tab? Är det enkelt att sätta ut lm? Hittar man enkelt till förskrivningsmodulen? 18

19 e-lak kvalitet Är det enkelt att förskriva läkemedel? Är det enkelt att återförskriva lm? - är det enkelt att makulera? Patientstöd Kan man skriva ut patientutskrift på lm-lista - visas förskriven mängd och antal uttag? 19

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Ovärderligt! är beroendeframkallande

Ovärderligt! är beroendeframkallande Janusfönster förskrivarstöd för ökad patientsäkerhet Bra att det är integrerat i journalen Mycket värdefull hjälp i det dagliga, praktiska förskrivandet Man blir uppmärksammad på interaktioner på ett bra

Läs mer

Förskrivares uppfattningar om e-recept

Förskrivares uppfattningar om e-recept Förskrivares uppfattningar om e-recept - och möjliga orsaker till avvikelser vid e-receptförskrivning Karolina Wærn Lina Hellström Göran Petersson 2008-09-18 ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se

Läs mer

Expeditionsförfattningar

Expeditionsförfattningar Expeditionsförfattningar Ida Bergström ida.bergstrom@farmaci.uu.se Innehåll - vad är ett recept? Kommunikationsunderlag - förskrivare - patient farmaceut Professionell bedömning Dokumentationshandling

Läs mer

LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?

LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? En jämförelse mellan journal och patientens egenrapportering ST-läkare Anneli Ringman - Råå Vårdcentral Handledare: Ann-Sofi Rosenqvist Vetenskaplig handledare: Veronica

Läs mer

Öppna det recept som ska makuleras genom att dubbelklicka på preparatet (eller högerklicka) och välj "Öppna recept".

Öppna det recept som ska makuleras genom att dubbelklicka på preparatet (eller högerklicka) och välj Öppna recept. Lathund för AsynjaVisph Elektronisk makulering E-recept Endast e-recept med korrekt status är möjliga att makulera elektroniskt. Status måste vara Mottagen eller Mottagen med kommentar. E-recept äldre

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO

Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO 2017-02-13 PMO:s läkemedelsmodul ska användas för all dokumentation av ordination och administrering av läkemedel. Aktuell medicinering Ordination görs

Läs mer

Integrationshandledning Licensläkemedel

Integrationshandledning Licensläkemedel Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk dokumentation... 5 Bilaga 1.... 6 Version Datum Författare Kommentar

Läs mer

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! 1 Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! Alexander Hedman Distriktsläkare, Mörby vårdcentral Processhandledare Kompetenslyftet ehälsa, SLSO Läkemedelsgångar inom SLL Rätt, säkert och praktiskt!

Läs mer

Integrationshandledning Produkttypsgrupper

Integrationshandledning Produkttypsgrupper Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 5 Presentation... 5 Uppdatering... 7 Teknisk dokumentation... 7 Övrig information... 8 Bilaga... 9 Version Datum

Läs mer

Fällor och fel Pascal och nya dosreceptet

Fällor och fel Pascal och nya dosreceptet Fällor och fel Pascal och nya dosreceptet För att uppmärksamma dig som använder Pascal på de vanligaste problemen och riskerna som finns och hur du lättast kommer runt dem. Innehållsförteckning 1 Dosreceptet

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns

Läs mer

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! 1 Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! Alexander Hedman Distriktsläkare, Mörby vårdcentral Processhandledare Kompetenslyftet ehälsa, SLSO Läkemedelsgångar inom SLL Rätt, säkert och praktiskt!

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Måldokument för elektroniska läkemedelstjänster Antagna av, Sveriges Läkemedelskommittéer, 2009 10 13 Vision Sveriges patienter får perfekt läkemedelsbehandling :s roll, mission Läkemedelskommittéerna

Läs mer

Läkare tänker olika om vem som bär ansvaret för patientens läkemedelslista

Läkare tänker olika om vem som bär ansvaret för patientens läkemedelslista 2013-03-13 1 en Läkare tänker olika om vem som bär ansvaret för patientens läkemedelslista Pia Bastholm Rahmner en Enheten för Uppföljning och Utvärdering en 2 Ansvar? Varför är ansvaret viktigt? Vad säger

Läs mer

Förvaltningsgruppen för läkemedelssystem och PMO

Förvaltningsgruppen för läkemedelssystem och PMO Registrering av Varning för allvarlig läkemedelsöverkänslighet i Melior och PMO All allvarlig läkemedelsöverkänslighet ska registreras i journalen så att varningstriangel visas, i Melior under Läkemedelsöverkänslighet

Läs mer

NPL i Hälso och sjukvården

NPL i Hälso och sjukvården Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal

Läs mer

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Receptlära & Läkemedelsförmånerna Receptskrivningens ABC Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Löfdal Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare

Läs mer

Läkemedelslistan via Link och Messenger för kommunernas sjuksköterskor

Läkemedelslistan via Link och Messenger för kommunernas sjuksköterskor Cecilia Gustafsson, Folkhälsa och sjukvård 2018-04-13 1:4 0(16) Läkemedelslistan via Link och Messenger för kommunernas sjuksköterskor Josefine Laago 2018-04-13 1:4 1(16) Innehåll 1. Läkemedelslistan åtkomst

Läs mer

Yttrande på: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Rapport från Läkemedelsverket Dnr S2011/2890/FS

Yttrande på: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Rapport från Läkemedelsverket Dnr S2011/2890/FS YTTRANDE 2015-10-23 S2011/2890/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande på: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped

Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped SYFTE 1) Att utvärdera hur implementeringen av eped har genomförts i de olika landstingen och hur eped används av vårdpersonal som är involverad

Läs mer

Expeditionsförfattningar

Expeditionsförfattningar Expeditionsförfattningar Ida Bergström ida.bergstrom@farmaci.uu.se - granskning av recept 11. Får expedieras gånger -Med bokstäver, ej siffror (pga förfalskningsrisken) - Inga generella begränsningar på

Läs mer

Förändringar i läkemedelsjournalen. Release för TakeCare 12.6

Förändringar i läkemedelsjournalen. Release för TakeCare 12.6 Förändringar i läkemedelsjournalen Release för TakeCare 12.6 Nyheter/ info Tydligare visning av spärr i läkemedelsjournalen (se bild) När man skickar recept visas inte telefonnr för valfritt apotek. Valfritt

Läs mer

Den gemensamma elektroniska patientjournalen

Den gemensamma elektroniska patientjournalen Regelverket och IT-stöd 1417 Den gemensamma elektroniska patientjournalen Mikael Hoffmann, stiftelsen NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi, Linköping Per Magnusson, Järpens hälsocentral, Järpen Inledning

Läs mer

Avtal om Kundens användning av Pascal Bilaga 1 - Tjänstespecifikation Pascal

Avtal om Kundens användning av Pascal Bilaga 1 - Tjänstespecifikation Pascal Avtal om Kundens användning av Pascal Mellan Inera och Kund Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 2.1 Referenser... 2 3. Tjänstebeskrivning... 2 4. Åtaganden... 4 4.1 Kundens åtaganden... 4 4.2 Ineras

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Nationell läkemedelslista. Sundbyberg Dnr.nr: S2017/00117/FS.

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Nationell läkemedelslista. Sundbyberg Dnr.nr: S2017/00117/FS. HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2017-04-12 Dnr.nr: S2017/00117/FS Vår referens: Martina Bergström Mottagare s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Nationell läkemedelslista

Läs mer

Frågor och svar angående Pascal- nytt verktyg för dosordination

Frågor och svar angående Pascal- nytt verktyg för dosordination Frågor och svar angående Pascal- nytt verktyg för dosordination Nedan kan du ta del av svaren på många av de frågor som ställts under utbildningen avseende användandet av Pascal. Dokumentet uppdateras

Läs mer

Förskrivning av läkemedel utanför uppdraget som medarbetare inom Region Kronoberg

Förskrivning av läkemedel utanför uppdraget som medarbetare inom Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2018-05-18 Faktaägare: Stephan Quittenbaum, ordf läkemedelskommittén Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso- och sjukvårdsdirektör

Läs mer

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Receptlära & Läkemedelsförmånerna Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare [ex AT-läkare] Sjuksköterskor

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna

Läs mer

Integrationshandledning Licensläkemedel

Integrationshandledning Licensläkemedel Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk dokumentation... 5 Bilaga... 6 Sid 1/6 Syfte Syftet med denna integrationshandledning

Läs mer

Integrationshandledning Utsättningsorsaker

Integrationshandledning Utsättningsorsaker Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund... 3 Terminologi... 3 Innehåll... 3 Integration... 4 Krav... 4 Rekommendation... 5 Uppdatering... 5 Teknisk dokumentation... 5 Revisionshistorik Version Datum Författare

Läs mer

Rutin för dosdispenserade läkemedel

Rutin för dosdispenserade läkemedel Redaktör och ansvarig utgivare:. Redaktion: Järpens hälsocentral. Skolvägen 29. 830 05 Järpen. per.magnusson@jll.se 1(5) De regionala anvisningarna för dosdispenserade läkemedel har nedan omsatts i lokal

Läs mer

ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Stödstruktur för förbättringsarbetet och rapporten

ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Stödstruktur för förbättringsarbetet och rapporten ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Namn Patrik Andersson Handledare Peter Johansson Verksamhetschef Mats Siljehult Vad är det du vill åstadkomma? Allmän beskrivning av det som du vill förbättra. Socialstyrelsen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende

Läs mer

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO 1 Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO Stäm av läkemedelslistan Om ikonen

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Läkemedelssäkerhet 1(6) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Sveriges Farmaceuter Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning?

SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning? SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning? Svenska Läkaresällskapets inspirationsdag IT-kontaktmötet den 23 april 2012 23 april 2012 Michael Öberg, michael.oberg@inera.se Tjänsteansvarig

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

Yttrande över Departementspromemoria Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel DS 2017:29

Yttrande över Departementspromemoria Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel DS 2017:29 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Magnus Thyberg TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-10-24 1 (3) Yttrande över Departementspromemoria Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel

Läs mer

Praktiska anvisningar Cosmic Messenger mellan kommun och landsting i Kalmar län

Praktiska anvisningar Cosmic Messenger mellan kommun och landsting i Kalmar län Praktiska anvisningar Cosmic Messenger mellan kommun och landsting i Kalmar län 2018 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län INLEDNING...

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER. R8.1 Läkemedel PRIMÄRVÅRDEN Barnmorska. 1. Logga in och navigera. A Logga först in som BARNMORSKA med

ÖVNINGSUPPGIFTER. R8.1 Läkemedel PRIMÄRVÅRDEN Barnmorska. 1. Logga in och navigera. A Logga först in som BARNMORSKA med 2017-09-01 ÖVNINGSUPPGIFTER R8.1 Läkemedel PRIMÄRVÅRDEN Barnmorska 1. Logga in och navigera A Logga först in som BARNMORSKA med inloggningsuppgifterna du blivit tilldelad. B Sök fram menyvalet Läkemedelslista

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

RECEPTFÖRSKRIVNING AV LÄKEMEDEL FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLINGSTIDEN SKA BASERA SIG PÅ ETT TERAPEUTISKT BEHOV

RECEPTFÖRSKRIVNING AV LÄKEMEDEL FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLINGSTIDEN SKA BASERA SIG PÅ ETT TERAPEUTISKT BEHOV Anvisning 6/2018 1(5) RECEPTFÖRSKRIVNING AV LÄKEMEDEL FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLINGSTIDEN SKA BASERA SIG PÅ ETT TERAPEUTISKT BEHOV Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid 24 2 mom. (1229/2011) i lagen om elektroniska

Läs mer

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak

Läs mer

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Krav... 4 Rekommendation... 4 Teknisk dokumentation... 5 Version Datum Författare

Läs mer

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi. 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi. 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll 1. En säker, effek5v och kostnadseffek5v läkemedelsbehandling förutsä2er a2 pa5enten vet vilka läkemedel han/hon ska ta varje dag, och ändamålet med

Läs mer

Integrationshandledning Utsättningsorsaker

Integrationshandledning Utsättningsorsaker Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration & presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk information... 5 Sid 1/5 Syfte Vården och journalsystemen har efterfrågat

Läs mer

Samlad Läkemedelslista (NOD/Pascal) Karina Tellinger Strateg karina.tellinger@inera.se

Samlad Läkemedelslista (NOD/Pascal) Karina Tellinger Strateg karina.tellinger@inera.se Samlad Läkemedelslista (NOD/Pascal) Karina Tellinger Strateg karina.tellinger@inera.se Mål i Handlingsplanen 2013-2018 Som medarbetare i vården har man tillgång till samtliga uppgifter som krävs för att

Läs mer

Remissvar: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte

Remissvar: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Sundbyberg 2017-04-04 Dnr.nr: 1.1 2016-005861 Vår referens: Martina Bergström Mottagare registrator@mpa.se Remissvar: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Handikappförbunden

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nationell läkemedelslista Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 28 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 E-hälsomyndigheten

Läs mer

COSMIC Messenger Lathund för kommun och landsting i Kalmar län

COSMIC Messenger Lathund för kommun och landsting i Kalmar län Utformad av arbetsgruppen för hemsjukvård Godkänd av Informationsöverföringsgruppen 2015-11-30 Revideras årligen eller vid behov Upplaga 2 2016-06-08 COSMIC Messenger Lathund för kommun och landsting i

Läs mer

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på Svarsöversikt för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar. Bilaga 2 ENKÄT OM DEN SÄRSKILDA RECEPTBLANKETTEN Läkemedelverket har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med Socialstyrelsen utreda möjligheterna att minska, alternativt helt upphöra, med förskrivningen

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Ikraftträdande 1 januari 2018 Läkemedelsenheten 2018-05-25 Innebörd för

Läs mer

Cosmic Messenger Funktionsbrevlådor

Cosmic Messenger Funktionsbrevlådor Manual Cosmic Messenger Ansvarig Anknytning Sidor Lotta Sjökvist, Folkhälsa och sjukvård 24131 20171018 1 1(13) Cosmic Messenger Funktionsbrevlådor Innehåll 1. Inledning... 3 1.1. Generell användning...

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer

Läs mer

Pascal - Beskrivning och tjänstespecifika villkor

Pascal - Beskrivning och tjänstespecifika villkor Pascal - Beskrivning och tjänstespecifika villkor Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Tjänstebeskrivning... 2 3.1 Tjänstens syfte och ändamål... 2 4. Åtaganden... 3 4.1 Kundens åtaganden...

Läs mer

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län jämtmedel 4/10 Styrdokument för säkrare läkemedelsbehandling I arbetet med att minska läkemedelsfel i vården övergångar har två styrdokument tagits fram: God läkemedelsbehandling hos äldre i öppen vård

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(15) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare: Inger Torpenberg Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

erecept Läkemedelsförskrivning i Obstetrix Status-symboler som förekommer

erecept Läkemedelsförskrivning i Obstetrix Status-symboler som förekommer Obstetrix VGR Västra Götalandsregionen 2019-03-05 erecept 1.7.0.100 Sammanfattning Nya krav på ökad säkerhet från ehälsomyndigheten innebär bland annat att den befintliga PINkoden försvinner, förskrivaren

Läs mer

Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen

Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen 1 (5) Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen Aktuellt läge Pascal ordinationsverktyg används hos 700 vårdgivare för cirka 185 000 dospatienter och antalet inloggningar från start är nu

Läs mer

COSMIC R8.1 Läkemedelsmodulen för primärvård

COSMIC R8.1 Läkemedelsmodulen för primärvård COSMIC R8.1 Läkemedelsmodulen för primärvård 170914 Läkemedel i primärvård - Innehåll Utbildning Standardrutin för läkemedelshantering Gamla läsvyer R8.0 Migrering Ordinera Administrera Förbrukningsartiklar

Läs mer

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Integration & presentation... 4 Teknisk dokumentation... 4 Sid 1/5 Syfte Information

Läs mer

Besluts- eller kunskapsstöd är något vi behöver När vi är osäkra om vilket beslut vi ska fatta

Besluts- eller kunskapsstöd är något vi behöver När vi är osäkra om vilket beslut vi ska fatta http://www.nepi.net Besluts- eller kunskapsstöd är något vi behöver När vi är osäkra om vilket beslut vi ska fatta Twitter: @lakemedel När vi fattar beslut men inte förstår att vi saknar information/gör

Läs mer

Sammanfattning Nya apoteksmarknadsutredningen har bland annat i uppdrag att analysera om apotekens marginal bör regleras för receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna. Utredningen ska överväga

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF

Läs mer

4 Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig behandlingen.

4 Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig behandlingen. Lag (1996:1156) om receptregister SFS nr: 1996:1156 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1996-11-28 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1021 Inledande bestämmelser 1 För de ändamål som anges i 6 får

Läs mer

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista 2014 Sveriges läkarförbund LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Fråga om ansvar och hantering

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor 171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från

Läs mer

Receptskrivningens ABC. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Receptskrivningens ABC. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Receptskrivningens ABC Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Information om läkemedel www.fass.se Produktmonografi SPC www.lakemedelsverket.se www.lakemedelsboken.se

Läs mer

Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre

Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre 1(6) 2019-06-12 HSN/568/2019 Karin Lindgren Läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdspolitiska avd Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre Övergripande kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämnden delar

Läs mer

ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel

ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel Om ehälsomyndigheten Inrättades 2014 Myndighet under Socialdepartementet Styrs av en instruktion som beskriver styrning, organisation och vilka uppgifter

Läs mer

Landstingsbeslutade subventioner 2015

Landstingsbeslutade subventioner 2015 2015 Landstingets lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor utöver det nationella högkostnadsskyddet. Subventionsgrupper: Antikonception till kvinnor till den dag de fyller 26 år: hormonspiral/implantat

Läs mer

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017 Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Workshop barn och läkemedel

Workshop barn och läkemedel Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:110 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om web-plats för bättre läkemedelsanvändning Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Läkemedelsordination på recept Receptskrivningens ABC. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Läkemedelsordination på recept Receptskrivningens ABC. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Läkemedelsordination på recept Receptskrivningens ABC Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Information om läkemedel www.fass.se Produktmonografi SPC

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Apodos & Pascal Regionen i samarbete med apoteket. Azin Azadmehr, Susanne Martinsson, Irene Johansson

Apodos & Pascal Regionen i samarbete med apoteket. Azin Azadmehr, Susanne Martinsson, Irene Johansson Apodos & Pascal Regionen i samarbete med apoteket Azin Azadmehr, Susanne Martinsson, Irene Johansson Agenda Vad är Pascal? Vad är Apodos? Hur fungerar det Vad kostar Apodos? Är patienten ansluten till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan

ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan Så samverkar ehälsomyndigheten för att utveckla Nationella läkemedelslistan Madelen Domajnko 2019-05-23 1.0 ehälsomyndigheten Myndighet under

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 92-28 43 3 Nr 2 25 INNEHÅLL Antibiotikaförbrukning i Norrbotten...1 Antibiotikaförbrukning

Läs mer

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara s egen subventionering av läkemedel eller annan vara Kostnadsfria preventivmedel till folkbokförda kvinnor i Blekinge upp till den dag de fyller 26 år Subventionen omfattar produkter med godkänd indikation

Läs mer

Detta dokument beskriver de nyheter som kommer i Pascals release 2.1 som driftsätts den 14/

Detta dokument beskriver de nyheter som kommer i Pascals release 2.1 som driftsätts den 14/ Nyheter i Pascal 2.1 Detta dokument beskriver de nyheter som kommer i Pascals release 2.1 som driftsätts den 14/4 2018. Startsida På startsidan har texten i den gula varningsbannern om patienter som man

Läs mer

Uppmärksamhetssignalen (UMS) i COSMIC Manual för dokumentation

Uppmärksamhetssignalen (UMS) i COSMIC Manual för dokumentation Godkänt den: 2018-12-12 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Uppmärksamhetssignalen (UMS) i COSMIC Manual för dokumentation Innehåll Uppmärksamhetssignal...2 Skapa ny registrering...2

Läs mer

Vårdsystem, Objekt Läkemedel

Vårdsystem, Objekt Läkemedel 1(8) Vårdsystem, Objekt Läkemedel 2018-07-13 Leveransbesked 5.9 Denna version innehåller ett flertal utvecklings- och rättningsärenden. Nedan ser du de ändringar som berör flest användare. Undvik till

Läs mer