01:2006 årgång 91. Biblioteksbladet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "01:2006 årgång 91. Biblioteksbladet"

Transkript

1 01:2006 årgång 91 Biblioteksbldet

2 Innehåll Förord Biblioteksbldet 01: Mlmö tecknr vtl med Adlibris. Annin Rbe 6 Universitets- och högskolebiblioteken bildr förbund. Henriette Zorn 7 Vd är Mångkulturåret 2006? Ås Ekström 8 Läslust över gränsern. Ås Ekström 10 Brnböcker som spränger gränser. Ås Ekström 11 Brns väntn. Ås Ekström 12 Lån tv-spel på biblioteket! Ås Ekström 13 Boktipsdtbsen boktips.net. Henriette Zorn 14 Biblioteksplner: Ingen prioriterd fråg i kommunern. Jkob Hrnesk 15 Uppvidinge : Ännu ett exempel på lgens brister. Annin Rbe 16 Biblioteksplnen betonr betydelsen v bibliotek. Helle Brrett 17 Bibliotekrie inte längre ett frmtidsyrke? Henriette Zorn 18 Utlåning i mp3-formt. Ftim Grönbld 19 Utlåningen i mp3-formt förstör möjligheten till försäljning? Ftim Grönbld 22 Äppelhylln hr fått genomslg. Jenny Nilsson 24 Bibliotekens boktopplist. Ås Ekström 26 Både knopp och kropp i trim! Ås Ekström Avdelningr 23 sxt 28 utblick 29 inblick 30 recensioner 32 Vem är? 33 Besserwisser 34 föreningsnytt 38 klendrium Roligre kunde ju det ny året 2006 h inletts än med ett först spdtg till en mssgrv. Det i Köpenhmn bserde Institutet för frmtidsforskning (cifs) spår nämligen tt bibliotekriern som yrkeskår kommer tt vr utdöd inom någr decennier. I gott sällskp med brevbärre, piloter, korvkiosker, tv-knler och solbd för tt br nämn någr v de smtidsföreteelser som de dnsk frmtidsforskrn dödlistr. Resulttet v forskrns blickr in i glskuln uppmärksmmdes i fler medier, bl Aftonbldet ( ) och Svensk Dgbldet ( ). Det initierde också en rätt omfttnde debtt på diskussionslistn Biblist under rubriken Dgs tt skol om sig. Debtten speglde så gott som ll schtteringr: defitism, kxigt självförtroende, upp till kmpnd och förstås funderingr kring pppersbokens fortstt existens (ing bibliotek utn böcker). Pppersboken hr ju för övrigt dödförklrts llt emellnåt de senste femton åren: v ny teknik, v ändrde medievnor När printon-demnd-tekniken kom förutspåddes förlgens död. Bokhndelsdöden hr vrit på tpeten i ll fll sedn jq börjde skriv om bokbrnschen för sexton år sedn. När kultur- och utbildningsministern öppnr munnen, j för ll del ndr politiker också, vi hr ju fin exempel från det inre v Smålnd (se sid 15), kn mn ju börj funder om kultur (-frågor) överhuvudtget hr en frmtid. Ännu förr året vr, enligt Sco, bibliotekrie ett frmtidsyrke. Nyligen publicerde SCB en rpport som pekr rkt motstt riktning och förutspår ett växnde överskott på bibliotekrier under de kommnde femton åren. Inget frmtidsyrke således (se sid 17). Och överskottet är ett problem. I senste numret v dik (nr 1/2006) berättr en blivnde bibliotekrie tt hon erbjudits en fst heltidstjänst. Men lönen är ett skmbud: kronor. Överskottet i yrkeskåren underlätts ju inte precis v tt de rbetstillfällen som finns blir färre. Örebro, Sundsvll och Uppvidinge kommun hr smtlig föreslgit neddrgningr i biblioteksverksmheten. I Örebro och Uppvidinge hndlr det om sprbeting i miljonklssen. I Uppvidinge måste ett bibliotek stäng och hel medienslget för 2006 drs in. Förmodligen får även personl gå. Gått i bräschen hr en kd-märkt loklpolitiker gjort som kommenterr det hel med tt folk får väl helt enkelt läs om sin gml fvoritböcker under året som kommer. Intelligent! Kd må krm bibliotek på ntionell nivå men hur ser det egentligen ut på lokl nivå? I tv4:s morgonsoff tycker en pressd och synbrt irriterd Leif Pgrotsky tt det inte finns någon nledning till oro. Mörkret i bibliotekslndskpet (månne ett påhitt v lobbyisten på bibliotekförbundet, dvs Svensk Biblioteksförenings generlsekreterre) är inte så kompkt som det frmställs. Trots llt finns det ju bibliotek kvr! Det finns onekligen en hel del som får en tt längt efter ljus så här års. Henriette Zorn foto: peter xelsson Tidskrift för Svensk Biblioteksförening Postdress Box Stockholm Besöksdress Sltmätrgtn 3A Svensk Biblioteksförening Tel BBL Tel Fx Svensk Biblioteksförenings hemsid Prenumertion på BBL För medlemmr i föreningen ingår BBL i medlemsvgiften, 350: för enskild medlem (heltidsstudernde och pensionärer 175: ). Övrig betlr 500: (Sverige), utnför Sverige, 600: Ansvrig utgivre Chefredktör Henriette Zorn tel I redktionen Ås Ekström (vik) Annin Rbe Recensionsnsvrig Johnnes Rudberg Grfisk form: Polo Sngregorio Omslg: Polo Sngregorio Redktionen förbehåller sig rätten tt kort och rediger mnus. För obeställt mteril nsvrs ej. Annonser Bo Eriksson, Box 109, Sltsjöbden tel eller Moms/nnonssktt utgår ej! Tryck Tryckeri AB Federtiv, Stockholm ISSN: Svensk Biblioteksförening är en ideell förening med uppgift tt främj svenskt biblioteksväsen genom tt utveckl effektiv smrbetsformer melln bibliotek och genom tt driv opinion i frågor v betydelse för biblioteks- och informtionsområdet. Denn tidning gick i tryck den 30 jnuri. Den här tidskriften är TS-kontrollerd.

3 Mlmö tecknr vtl med Adlibris BTJ förlorr 50-årigt smrbete Foto: Sveriges Riksbnk illustrtion: polo sngregorio Levernstider och priser vr högprioriterde fktorer när Mlmö stdsbibliotek formulerde sin upphndlingskrv för medilevernser. Det blev Adlibris som kmmde hem potten, och därmed står det ännu en gång klrt tt BTJ:s ställning i biblioteksvärlden numer är långt ifrån självklr. Ett när femtio år långt smrbete vslutdes när Bibliotekstjänst nyligen förlorde upphndlingen ngående medilevernser till Mlmö kommun. Vid den senste upphndlingen gick smtlig levernser v svensk littertur i stället till Bonnierägd Adlibris. Mlmöbiblioteken hr kvr Bibliotekstjänst när det gäller ett fåtl levernser, som t ex video, videogrm, musiktryck, cd-rom och krtor. Men ing böcker. Mlmö Stdsbiblioteks chef Gunill Konrdsson Mortin vill dock beton tt det inte hndlr om tt mn vlt bort btj (som ntytts i bl Sydsvenskn, reds nmärkning). Leverntörsbytet är resulttet v en lgstiftt obligtorisk upphndling och utfllet förvånde både henne själv och övrig nställd på biblioteket. Vi blev pff när resulttet kom. Men gör mn en upphndling får mn gill läget och följ det beslutet. Det är inte br btj som förlort i den här upphndlingen utn även ndr leverntörer, t ex FörlgEtt som vi köbiblioteksbldet [1:2006] 3

4 illustrtion: polo sngregorio per mycket spel v. Men upphndlingen hr skett efter ll konstens regler. Vi hr br följt den lgstiftning som gäller, säger Gunill Konrdsson Mortin. Det är först gången Mlmö stdsbibliotek hr gjort en upphndling v den här typen. Krvspecifiktionen hr smmnställts v medicentrlen vid biblioteket, men själv upphndlingen hr skett externt. Mrgret Sndgren Jönsson, chef för medicentrlen, säger tt levernstider och pris vrit prioriterde fktorer i krvspecifiktionen. Det är också på dess fktorer som Adlibris främst hr vunnit. Känsln tt lämn btj nästn helt beskriver hon som märklig, men hon säger tt skillnden ändå inte kommer tt bli så stor för folkbiblioteken. När det gäller vnlig inköp, som t ex skönlittertur, gick vi ifrån btj gnsk tidigt på grund v de lång levernstidern. Så vi hr till stor delr klrt oss utn dem gnsk länge. Vi känner därför inte smm stress som t ex skolorn gör, som är verkligt orolig. Att folkbiblioteken klrr sig utn btj verkr vrken Gunill Konrdsson Mortin eller Mrgret Sndgren Jönsson särskilt orolig för. Desto större oro och frågetecken finns när det gäller brn- och skolverksmheten. Här hr btj mång specilnpssde lösningr som Adlibris ännu så länge inte kn erbjud. Skolor och folkbibliotek hr till stor delr helt olik krv. Det är inte rätt tt de skll klämms in i en och smm upphndling, säger Mrgret Sndgren Jönsson. Hon är förvånd över tt så mång som deltog i upphndlingen hde skickt med professionell biblioteksbnd med smm stndrd som Bibliotekstjänsts. Även plstningen och signummärkningen kn mn hnter. Därmed bryts ännu ett v btj:s specilistområden. Mrgret Sndgren Jönsson menr tt vrken biblioteken eller btj hr hängt med i konkurrenterns utveckling. Nätbokhndlrn hr mer och mer siktt in sig på biblioteken som målgrupp, och det gäller fler bibliotekstjänster än br boklevernser. btj hde monopol på det här med biblioteksbnd så länge. Det vr reltivt sent vi upptäckte tt det inte fnns något monopol egentligen, tt det fnns fler konkurrenter. Vi vr inte beredd på förändringen, inte btj heller. Men det som främst hr bidrgit till tt btj tppt mrk är levernstidern. Mång bibliotek hr vrit irriterde över långsmheten i btj:s levernser och sökt sig till de snbbre nätbokhndlrn. Rolnd Elisson, mrkndschef på btj, håller med om tt konkurrentern mång gånger levererr betydligt snbbre, men säger tt mn rbetr på tt lös problemet. Blnd nnt genom tt plst in böckern på Seelig i Morgongåv. Det kommer tt kunn ök frten betydligt. Hn beskriver det förlorde smrbetet med Mlmö som ett bkslg. Det är klrt tt vi är lite besvikn. Mlmö hr vrit kund hos oss i femtio år. Men vi hr å ndr sidn vunnit ett ntl ndr upphndlingr, nu senst Värmlnd. Från btj:s håll hr mn överklgt upphndlingen till länsrätten och fått vslg. Som rgument hr btj hävdt tt de är billigre på biblioteksbundn böcker. Rolnd Elisson är besviken och irriterd över tt upphndlingen inte tyckts h gjorts med fokus på bibliotekens speciell behov. Folkbiblioteken drbbs mindre, det är värre för skolorn. Mång hr hört v sig till oss och vrit orolig. För Mlmö stdsbibliotek följer nu en förändringens tid. Nu måste vi jobb på tt hitt helt ny rutiner som bygger på en tät dilog med de ny leverntörern. Det kommer tt bli jobbigt men också spännnde, säger Gunill Konrdsson Mortin. Och håller inte de ny leverntörern måttet så är det inte otänkbrt tt mn återupptr smrbetet med btj igen. I en upphndling är det ju så tt mn hr skrivit ett vtl, men om det vtlet inte uppfylls är det möjligt tt säg upp det. Vi kommer fortfrnde tt lit till btj när det gäller viss tjänster. Och när det gäller vror som inte Adlibris kn leverer hr vi frihet tt gå till någon nnn. Det kommer tt gäll t ex tlböcker och storstilsböcker. Men fktum kvrstår tt Bibliotekstjänsts ställning i biblioteksvärlden hr förändrts krftigt de senste tio åren och är nu hotd från ll möjlig håll. Frågn är hur mn tänker tckl förändringrn. Rolnd Elisson tillåter sig ändå tt vr optimistisk: Vi vinner mrkndsndelr igen, och jg tror tt vi hr återvunnit en del förtroende på senre tid. Levernstidern kommer tt bli mycket bättre frmöver. Men vd säger du om tt konkurrentern så tydligt nischr in sig på biblioteksspecifik tjänster, som t ex plstning och bindning? Mn sk ldrig undersktt konkurrenter. Vi måste konkurrer med dem på ll områden, men ytterst tror jg ändå tt det är prisfrågn som är viktigst. Annin Rbe 4 biblioteksbldet [1:2006]

5 VILL DU FÖRBÄTTRA VÄRLDEN? BLI MEDLEM I RÖDA KORSET! Som medlem bidrr du till tt Röd Korset finns och hr en fungernde orgnistion som vid behov snbbt kn ger och smordn instser så tt hjälpen kommer dit den bäst behövs. Röd Korset finns i 181 länder och är en v världens störst humnitär orgnistioner. Vi hjälper människor ovsett religiös och politisk tillhörighet eller etnisk bkgrund. Att bli medlem är ett enkelt sätt tt hjälp. För 150 kronor stöder du Röd Korset i ett helt år. Vrmt välkommen som medlem! PG Glöm ej nge nmn och dress. På plts för effektiv hjälp biblioteksbldet [1:2006] 5

6 Universitets- och högskolebiblioteken bildr förbund Universitets- och högskolebiblioteken i Sverige är i färd med tt bild ett förbund. Smtlig universitets- och högskolebibliotek inbjuds till medlemskp i förbundet som vseende stdgr, styrelse, medlemsvgifter etc, i mångt och mycket kommer tt påminn om suhf (Sveriges universitets- och högskoleförbund, se fkt nedn). Också till nmnet lutr mn sig mot suhf när mn vser tt kll förbundet för suhb (Sveriges universitets- och högskolebiblioteksförbund). Ett konstituernde medlemsmöte kommer tt hålls i mitten v februri på kth i Stockholm. Det ny förbundet sk vr en ren för diskussioner och ställningstgnden. Ambitionen är tt stärk smrbetet melln biblioteken, bli en mer smmnhållen smtlsprtner gentemot Kunglig biblioteket, suhf m fl smt även vr en offentlig och självständig remissinstns. Syftet är tt skp en strkre gemensm krft som kn t inititiv och driv de frågor som är väsentlig för oss, säger Per Olsson, Krolinsk institutets universitetsbibliotek, som jämte Lrs Bjørnshuge, Lunds universitetsbibliotek, hr vrit drivnde i förbundets frmväxt. Bildndet v ett förbund är ett led i en diskussion som förts under en längre tid melln någr v chefern för de större universitetsoch högskolebiblioteken. De här tnkrn hr uppstått ur ett behov, vi hr gert vr och en för oss själv och vi hr känt oss lite splittrde. Det hr inte riktigt funnits någon br plttform för gemensmt rbete, menr Per Olsson. Inom rmen för det ny förbundet vill mn nordn konferenser och kurser smt driv gemensmm projekt. Redn nu kn jg säg tt en viktig uppgift för förbundet är tt driv kompetensutvecklingsfrågor. De frågor som vi idg hr tt hnter och som inte minst vår huvudmän förväntr sig tt vi sk kunn svr på blir llt mer komplicerde. Det kn hndl om bibliometrisk utvädering, e-publicering, upphndlingr svår frågor som verkligen kräver tt vi kompetensmässigt slår vår klok huvuden ihop och smverkr. Enligt Per Svensson kommer suhb troligen tt få sitt säte i Stockholm och diskussioner förs med suhf (också med säte i Stockholm) om tt från dem köp de ytterligt få knslitjänster som det ny förbundet kommer tt behöv. En styrelse kommer tt väljs vid det konstituernde mötet den 15 februri. Det nybildde förbundet är inte en vrint på det forn Svensk Bibliotekriesmfundet. suhb bygger inte på individuellt medlemskp utn är en smmnslutning v institutioner. Henriette Zorn Fkt Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Förbundet företräder universitetens och högskolorns intressen utåt genom tt vr pådrivnde i sektorns frågor och tt för frm dess i diskussioner med berörd orgnistioner i smhället. Förbundet verkr också för tt underlätt smordning i intern rbetsfrågor medlemmrn emelln. Medlemmr: 42 universitet och högskolor Knsli: Beläget på Rådmnsgtn i Stockholm. En generlsekreterre som verkställnde tjänstemn. Förbundets rbetsformer: Utredningr, remissvr, debttrtiklr, konferenser, seminrier, uppvktningr, smtl med orgnistioner mm. Stommen i rbetet utgörs v styrelsen, ett knsli och ett ntl rbetsgrupper kring fler ngelägn högskole- och forskningspolitisk frågor. Medlemsvgift: Smtlig medlemmr erlägger en medlemsvgift som sk vr proportionell mot respektive medlems intäkt. Lund lnserr ny fjärrlånetjänst intresset är stort. Omkring 170 bibliotek hde strx innn jul registrert sig för tt få tillgång till (ill står för Inter Librry Lon). I mitten v december lnserde Lunds universitetsbibliotek en ny elektronisk fjärrlånetjänst som svensk offentligt finnsierde bibliotek kn få tillgång till. Genom tjänsten får biblioteken en snbb, enkel och billig tillgång till vetenskplig tidskrifter, enligt biblioteksdirektionen i Lund. Medn t ex en tysk motsvrighet som subito tr 60 kronor per rtikel tr mn genom ut en vgift på 40 kronor per rtikel, bekräftr universitetsbibliotekrie Lrs Bjørnshuge. All svensk offentligt finnsierde bibliotek nvänder idg fjärrlånetjänster som försörjer bibliotekens nvändre med tidskriftsrtiklr som biblioteken inte hr råd tt prenumerer på. Myndighetsbibliotek sknr i större omfttning än universitets- och högskolebiblioteken prenumertion på interntionell vetenskplig tidskrifter. För dess kn, enligt universitetsbiblioteket i Lund, tjänsten vr ett konkurrenskrftigt tillägg. Även folkbiblioteken som i llt större utsträckning även betjänr studernde på distnsutbildningrn kn h behov och intresse v vetenskplig rtiklr. Enligt Lrs Bjørnshuge finns blnd dem som vist intresse och registrert sig till fjärrlånetjänsten inte br universitets- och högskolebibliotek utn även folkbibliotek, sjukhusbibliotek m fl bibliotekstyper. HZ Biblioteksbldet: trycktest färger 6 biblioteksbldet [1:2006]

7 Mångkulturåret 2006 Vd är Mångkulturåret 2006? Scenbild från Sultnens hemlighet på Drmten. Sverige hr förändrts men det märks inte i kulturutbudet. Det konstters i fler sttlig utredningr som gjorts på senre år. Regeringen hr därför utlyst 2006 till ett särskilt Mångkulturår. Fler myndigheter, institutioner, lndsting, länsstyrelser, bolg och stiftelser hr fått i uppdrg eller bjudits in tt medverk i Mångkulturåret. Syftet är tt på ett bestående sätt ök ll invånres möjligheter tt delt i kulturlivet och tt få den offentligt finnsierde kulturen tt spegl och införliv den kulturell mångfld som finns i Sverige i dg. Det sk inte br vr för och om vit medelklss på lndets ntionell teterscen. Knske är det därför det för först gången spels en rbisk pjäs på Drmten. I Sultnens hemlighet v Twfiq l Hkim, medverkr blnd nnt Fres Fres, Melind Kinnmn och Özz Nujen. Det hr lltför oft vrit om och för istället för med och v, menr Emil Plisch, forskre på Mångkulturellt centrum som smmnställt rpporten Tid för mångfld. Hn hr dessutom vrit med i smordningen v Mångkulturåret. Blnd de stor kulturinstitutionerns toppchefer är det cirk tre procent som hr en nnn bkgrund än den nordisk. Därför tr det tid tt ändr på dess strukturer. Det är även viktigt tt inititivet kommer från toppen, på chefsnivå, menr Emil Plisch. Där måste mn börj fråg sig vrför det ser ut som det gör på vår institutioner. Idg är det fortfrnde llt för oft och först längst ner i hierrkiern, blnd loklvårdrn, serveringspersonl eller i grderoben som mn hittr personl med utlndsklingnde nmn. Kritiker hr påpekt tt budgeten för Mångkulturåret är väl strm, tre miljoner kronor jämfört med Designårets 65 miljoner kronor. Regeringens smordnre Yvonne Rock menr tt det ändå kn vr positivt eftersom det inte sk bli ett jippoår utn börjn till en långsiktig förändringsprocess. Kulturens strukturer måste grnsks och förändrs för tt Mångkulturåret sk bli ett bestående projekt. Intresset för tt medverk i Mångkulturåret är mycket stort kommer tt bjud på en mängd ktiviteter, smtl och diskussioner som förhoppningsvis leder till tt myndigheter, institutioner och ndr ktörer kommer tt vidt konkret åtgärder för tt ök mångflden inom kulturlivet. Frågn kvrstår dock: Kommer Mångkulturåret tt bli en väckrklock eller ett end stort engångsjippo? Och vd är egentligen Mångkulturåret för något? Det är ett luftslott byggt v skitnödig ministrr och chefer som borde börj med sin egn deprtement och institutioner istället. En orientlisk kulturkväll med mgdns kommer inte tt förändr de grundläggnde strukturern och ge fler kurder jobb, nser Özz Nujen, skådespelre i Sultnens hemlighet. Ås Ekström Foto:Sören Vilks biblioteksbldet [1:2006] 7

8 Mångkulturåret 2006 Läslust över gränsern Illustrtion v den turkiske konstnären Behiç Ak ur boken Yüksek Tnsiyonlu Cinr Agci De är fler som jobbr i motvind för tt stimuler krfter som tillåter världens brn tt få t del v vrndrs trditioner och berättelser. På sikt knske denn god krft kn motverk förtryck, okunskp, våld och dumhet. För drygt femtio år sedn när den interntionell föreningen ibby, Interntionl Bord on Books for young people, bilddes vr fredstnken en strk drivkrft. Mn vr övertygd om tt interntionell förståelse börjr med brnen och då särskilt genom ders böcker. I dg rbetr ibby för tt böcker sk bygg bror melln människor och länder. I Sverige är det i dg fler ktörer som jobbr för tt sprid brnböcker från ndr länder än de engelskspråkig över gränsern. Nätverket Den hemlig trädgården består v fler orgnistioner: Brnängens världsbibliotek, Interntionell biblioteket/stockholms stdsbibliotek, Svensk Biblioteksförening, bus (Förfttrförbundets brn- och ungdomsbokförfttrsektion) och ibby-sverige. Tillsmmns rbetr mn ideellt för tt sprid kunskp om littertur från Asien, Afrik, Mellnöstern och viss länder i Europ. Nätverket jobbr för tt få igång smrbeten med blnd nnt bibliotekrier, förläggre, lärre, förskollärre och kulturpolitiker. Mn ordnr seminrier och utställningr och vi kn mn få tips på böcker. Mn hr även gett ut två vckert illustrerde idéskrifter med blnd nnt boktips. En v de drivnde bkom nätverket är kulturjournlisten Britt Isksson som menr tt det är viktigt tt beskriv vd som inte översätts. De bäst brnböckern i världen finns inte överstt till svensk. Den svensk brnboksvärlden kn inte mål in sig i ett hörn och enbrt slå sig för brösten över det som görs inom lndets gränser. Då riskerr litterturen tt bli kolosslt likrtd. Men hr du inte någon förståelse för förläggrn och de kommersiell krftern som i dg styr utgivningen? Självklrt. Å ndr sidn måste förläggrn slut tt vr så rädd för det som är nnorlund och åtminstone titt på och läs fler brnböcker från olik delr v världen, nnrs går mn ju miste om en hel oläst värld som finns runt hörnet. Det vr på sjuttiotlet som de svensk förläggrn upptäckte littertur från de mer okänd hörnen v världen. En mängd fntsirik brnböcker från Ltinmerik gvs ut men även mer nyttig och knske mindre br böcker Visst kn sjuttiotlet ligg kvr och spök. Å ndr sidn vr förlgen mer modig på den tiden. Mn vågde h fler titlr och inte enbrt de storsäljnde. Britt Isksson menr tt förlgen idg tycks h en notorisk rädsl för det okänd. Det hämmr nyfikenheten och kretiviteten. Frmför llt är det bilderböcker som drbbs eftersom de upplevs som bisrr v förläggrn i Sverige. Till och med bilderböcker från Frnkrike hr svårt tt komm frm de nses för konsthistorisk det är lltså inte br det geogrfisk vståndet som är vgörnde. Britt Isksson beklgr tt policyn i dg tycks vr tt vrje bok sk bär sig själv. Inom vuxenlitterturen vågr mn sts mer, se br på ll indisk förfttre som är i ropet i dg. Men inom brnboksvärlden tycks mn fortfrnde vilj h gungor och kruseller som det dominernde inslget Mri Bergstrnd, bibliotekrie på Brnängens världsbibliotek i Stockholm, är också ktiv i nätverket. Hon menr tt Den hemlig trädgårdens rbete innebär tt mycket förrbete är gjort. Vi hr krttt gången så tt säg. Vi hr även medvind i mediern eftersom vi når ut vi er. Nu kn vi fokuser på kulturpolitiker och förläggre och uppvkt dem. Vd gör då de svensk biblioteken under Mångkulturåret? Biblioteken är ju öppn för ll under hel året så det borde vr en självklr plts för mångkulturell möten inte br under 2006 utn ll år. En del menr även tt den löpnde verksmheten visr tt det är så. Ändå kommer fler bibliotek runtom i lndet tt h särskild progrm med mångkulturell prägel seminrier, ut- 8 biblioteksbldet [1:2006]

9 ställningr, föreläsningr och förfttrbesök. Någr bibliotek ute i lndet, blnd nnt i Borlänge, rbetr med olik projekt som sk förbättr för invndrre. Tillsmmns med Verdndi sk mn t ex bedriv läsfrämjnde projekt i invndrrtät bostdsområden. Riksutställningrs Nttpäron sk viss i områden där fler språk tls. Utställningen vänder sig till brn i mellnstdieåldern och sk ge dem lust till det egn språket. Brnen sk våg tro på sin egen förmåg tt se, tänk och berätt genom tt locks med föremål, bilder och stämningr. Den mobil utställningen hr premiär i ugusti i Bergsjön i Göteborg och fortsätter sedn till blnd nnt biblioteken i Örebro och Södertälje. Utställningen vsluts i juni I Luleå stsr mn i år på tt främj utvecklingen v de ntionell minoritetsspråken meänkieli (tornedlsfinsk) och smisk. Norrbottens länsbibliotek presenterr i dg på sin hemsid nästn ll littertur som skrivs på meänkieli och sk under året producer tlböcker från ett ntl v dem. I Mlmö kommer mn tt fortsätt lån ut fördomr. Det uppskttde inslget introducerdes under Mlmöfestivlen (se bbl nr 7/2005). Låntgrn får möjlighet tt möt sin egn fördomr när de lånr levnde böcker t ex en muslim, en lesbisk, en rom och en djurättsktivist. I Sverige är det frmför llt det dnsk förlget Hjulet som ger ut böcker på svensk från olik delr v världen. Förlget hr riktt in sig på små upplgor, kulturstöd och distribution enbrt till biblioteken. Men nu blir det även konkurrens från det nystrtde svensk förlget Trsten. Å ndr sidn är det inget som oror förläggren Vgn Plenge på Hjulet. I en rtikel i DN välkomnr hn Trsten eftersom det behövs fler förläggre som vågr sts på den här typen v böcker. Men det finns de som gör det omvänd och stsr på tt översätt och introducer svensk littertur till mer vlägsn delr v världen. En v de svensk förläggre som gjort sig känd i den rbisktlnde delen v världen är Mon Henning och förlget Dr Al-mun. Hon hr stst på tt publicer Mon Henning blir belönd för sitt rbete med brnlittertur på rbisk. svensk brnböcker överstt till rbisk men även turkisk, persisk och somlisk. Hennes bkgrund som Jordniens honorärkonsul, hennes språkkunnighet och hennes kdemisk kunskp om brnlittertur fick henne tt våg. I tjugo år hr hon nu rbett med tt sprid littertur över gränsern, över 80 titlr hr getts ut. Mång brn i världen hr henne tt tck för tt de får läs modern svensk klssiker som Pettson, Cstor och Alfons i översättning. Nyss kom jg hem från Dubi där jg fick t emot en hedersutmärkelse v shejken. Fint men vr är den stor stsningen på brnböcker? Mon Henning konstterr tt det är ett väsentligt trögre klimt i dg jämfört med när förlget strtde för tjugo år sedn. I dg är det religionen som genomsyrr det mest i rbvärlden. Även litterturen drbbs v det. Det vr bristen på rolig brnböcker på rbisk som fick mig tt översätt svensk brnböcker. Då skndes det helt böcker för brn. De få som i dg finns är stel och väldigt fntsilös. Mång v böckern är oft på engelsk, frmför llt på de privt skolorn. Ett stort problem i spridningen v brnböcker är tt det i mång delr v den rbisk världen skns strk nätverk. Både privt och sttlig orgnistioner lyser med sin frånvro. Mon Henning hr försökt etbler kontkt med någr kvinnor inom bok- och biblioteksvärlden som är positiv och vill h en förändring. Tyvärr sknr de formell mkt eftersom det i slutändn är ders chefer som själv fttr ll beslut. Vi får inte glömm tt trditionen med böcker för brn är en västerländsk trdition. I rbvärlden hr den muntlig trditionen vrit strkre. Dessutom hr mn inte hft en tnke på brnen. Trots tt det i dg finns kommunl bibliotek i fler rbländer skns det br böcker för brn. Anlfbetismen är fortfrnde stor och det finns få bokhndlre i rbvärlden. En upplg på 2000 exemplr v en brnbok på rbisk är en bestseller. Men det finns ljuspunkter Plestin stsr helhjärtt på brnlittertur. Allt dett slit knske ändå slutligen betlr sig och belöns v fler än brnen. Mon Henning är en v de nominerde till 2006 års lm-pris för sitt läsfrämjnde rbete. Ås Ekström Foto GULF-press biblioteksbldet [1:2006] 9

10 Mångkulturåret 2006 Brnböcker som spränger gränser Indisk fntsy eller ltinmeriknsk science fiction eller vrför inte kinesisk kung fu-romner? Det är något som det nystrtde brnboksförlget Trsten hopps kunn erbjud läsrn. foto Ås Ekström Ann Gustfsson Chen vill tt fler svensk brn sk få läs br böcker från hel världen Ann gustfsson chen och Mtild Wllin är två bibliotekrier som tröttnt på tt ingenting händer beträffnde utgivningen v brnböcker från ndr delr v världen än den nglosxisk. Nästn hälften v ll brnböcker i Sverige är översättningr, 73 procent v dem är skrivn på engelsk. Därefter kommer jpnsk, de flest är så kllde mngserier som överstts. Efter tt h suttit på x ntl konferenser och seminrier där frågn om brnböcker från hel världen vhndlts hr de vlt tt t sken i egn händer. Det finns ett behov och en efterfrågn men för tt någonting överhuvudtget sk händ hr vi insett tt vi får gör det själv. Det är de större bokförlgens ovilj tt ge ut böcker från övrig delr v världen än den engelskspråkig som rett oss mest, säger Ann Gustfsson Chen som själv rbett som översättre (kinesisk och engelsk). Översättningr v brnböcker från den icke-engelskspråkig världen är ovnlig i Sverige. Bibliotekrier är oft medvetn om behovet v dem men sälln de stor bokförlgen. Som skäl tt inte ge ut böcker på främmnde språk nges oft tt de svensk brnböckern är så god tt överstt böcker inte behövs. Ett rgument som inte håller eftersom vi som vuxn ldrig skulle ccepter tt utestängs på det sättet från övrig delr v världen. Vi skulle inte vilj vr utn översättningr v förfttre som Fjodor Dostojevskij och Elfriede Jelinek. Den möjligheten borde även brnen få vd gäller brnböcker. Ann Gustfsson Chen och Mtild Wllin rbetr i vnlig fll på Interntionell biblioteket i Stockholm men hr nu tjänstledigt respektive friår för tt kunn rbet ideellt med uppbyggnden v Trsten. Även journlisten Anit Crlsson är involverd i rbetet med det nystrtde brnboksförlget. Trsten är en undervdelning till Trnn, förlget som specilisert sig på littertur från Afrik, Asien, Ltinmerik och delr v Europ. Trsten speciliserr sig på interntionell brnböcker överstt till svensk. Förlget kommer tt sök ekonomiskt stöd från orgnistioner och institutioner som rbetr för interntionlisering. Mn hopps på stöd från Kulturrådet och eu. Viss länder hr även ett eget stöd som möjliggör tt ders egn förfttres böcker sprids i världen. Vi vill understryk tt det inte är välgö- 10 biblioteksbldet [1:2006]

11 Mångkulturåret 2006 Brns väntn renhet som vi sysslr med. Det är v ren egoism som vi gör det. Vi vill också kunn t del v spännnde och br text- och bilderböcker för brn. Smtidigt vidgr vi vyern bortom Lönnebergs horisonter. Trsten räknr med tt ge ut sex böcker under Två v titlrn är redn klr, Den förälskde hästen v Vytuts Lndsbergis från Lituen och ungdomsboken En nnn värld v rgentinskn Grciel Montes som kommer ut till våren. Även en vietnmesisk bok, Syrsn, kommer tt ges ut smt en friknsk bok med serier. Böckern kommer inte enbrt från geogrfiskt vlägsn länder utn vi vill även sts på böcker från Europ t ex Greklnd och Polen. Det viktigste är tt de här brn- och ungdomsböckern inte br blir en form v nyttighetslittertur menr Ann Gustfsson Chen. När vi läser överstt romner från Englnd eller us gör vi det oftst inte i studiesyfte utn helt enkelt för tt vi vill läs br böcker. Den inställningen bör också gäll brn- och ungdomsböcker från övrig världen. Smtidigt medger hon tt vinstern är fler med tt sälj dess böcker. Vi kn inte vr så ntionell som vi är när det gäller brnböcker. Vi lever trots llt i en mångfldskultur. Världen måste få komm till oss. Den brsilinske förfttrinnn An Mri Mchdo instämmer säkert. I sitt tcktl som hon höll när hon fick H C Andersen-priset år 2000 underströk hon vikten v tt översätt littertur från olik delr v världen: Om brnen inte läser nnt än de vnligste böckern, v de vnligste förfttrn från de vnligste kulturern, och från de vnligste förlgen, kommer det tt ftts något i ders diet: de blir svgre och mer mottglig för intellektuell sjukdomr. Ås Ekström De är brn och de hr flytt till Sverige, ensmm utn vuxn. Här får de vänt länge på beslut om de sk få syl eller ej. Tre bibliotek i Västsverige stsr på tt lindr brnens väntn. på vilket sättkn biblioteket med sin resurser hjälp dess brn? Hur kn vi gör något vettigt för dem? Det vr ur dess frågor som projektet föddes, säger Len Petersson, bibliotekrie i Mölndl och projektledre för Brns väntn. Regionens kulturnämnd finnsierr hennes hlvtidstjänst. Även Kulturrådet hr stöttt projektet med kronor som drivs i smverkn med blnd nnt Migrtionsverket, regionbiblioteket, skoln och olik studieförbund. De sylsöknde brnen som nländer till sydvästr Sverige hmnr först i Kållered i Mölndls kommun. Där bor de i en så klld flyktingsluss, sedn förs de yngre brnen till en förläggning i Orust medn de äldre hmnr i Lill Edet. Sedn tr väntn vid i vvktn på beslut om syl. Eftersom skoln tipsr brnen om bibliotekens verksmhet är det oft där brnen smls. Kommunbiblioteken vill genom olik kulturktiviteter ge de här brnen uppmärksmhet, glädje, kunskp, större trygghet och självkänsl. Biblioteket hr blnd nnt köpt in fem språkväskor som låns runt på förläggningrn. Väskorn innehåller lexikon, film, musik, språkkurser och fck- och skönlittertur på blnd nnt rbisk och persisk. Brnen blir stärkt v tt läs en tidning på sitt eget språk, se en ungdomsfilm från sitt hemlnd eller upplev en dnsföreställning utförd v någon som knske inte hr helsvensk bkgrund. Dessutom hr biblioteken hft ett kulturläger med dns, film och musik för brnen. Där hr de sylsöknde brnen fått chnsen tt även möt svensk ungdomr och test olik uttrycksmedel. Lägret hölls i somrs i smrbete med Musik i Väst, Svensk Kyrkn och Röd Korset. Målet hr vrit tt utveckl både bättre biblioteksservice och en kulturverksmhet för gruppen sylsöknde brn och ungdomr. Där känns det som vi hr lyckts och vi hr fått br respons från ll berörd, säger Len Petersson. Biblioteken hr under projektets tid förstärkt sitt mediebestånd och fått ny kunskp. Mn hr fått stor hjälp v World Music Osis i Göteborg som tipst om film och musik från olik delr v världen. Det här hr gett mersmk. Nu gäller tt utnyttj den här kunskpen och nvänd den efter projektets slut, säger Len Petersson. Ås Ekström Brnen blir stärkt v tt läs en tidning på sitt eget språk, se en ungdomsfilm från sitt hemlnd eller upplev en dnsföreställning utförd v någon som knske inte hr helsvensk bkgrund. Vill du nnonser i Biblioteksbldet? Digitl BiblioteksGUIDE Ring eller mejl Bo Eriksson! biblioteksbldet [1:2006] 11

12 Lån tv-spel på biblioteket! Knske locks fler ung till biblioteken när stdsbiblioteket i Mlmö blir först i lndet med tt lån ut tv-spel. Det finns ett kulturellt behov som vi på biblioteken måste möt, menr Mts Nordström som är en v projektledrn. foto Ås Ekström På fler bibliotek i lndet kn brnen redn i dg lån pedgogiskt inriktde dtspel, som Alfons och Pettson. I Mlmö går mn längre än så i ett pilotprojekt. Sedn slutet v jnuri kn mn lån tv-spel för spelkonsolern Xbox och Plysttion2. Ett hundrtl titlr finns för utlåning, blnd nnt Sims och Need for speed. Enligt Mts Nordström hr bibliotekspersonlen mestdels vrit positiv till tv-spelen. Visst är det så tt det är en genertionsfråg eftersom mång äldre inte kommit i kontkt med spelen. Den mer spelkunnig personlen hr hft viss utbildningspss med de mer spelovn. Mång v spelen som finns tt lån på biblioteket är våldsmm men de värst hr sållts bort. Bibliotekets policy är tt inte h spel med överdrivet våld eller sexism. Å ndr sidn kommer vi tt köp in ren skjutspel. Mn får försök komm frm till när våldet känns motivert. Det går till exempel inte tt gör spel om ndr världskriget utn tt h med våld. Fktum är tt spelen är populär smtidigt som de blir llt mer ccepterde i kultursmmnhng. I dg kn mn både läs, hör och se spelrecensioner i fler seriös medier. Biblioteken kn inte blund för dett fktum. Nu kn vi br hopps tt llt fler yngre besökre upptäcker biblioteket genom spelen eller åtminstone locks tt stnn här. Finns det inte en risk tt det här blir en stsning enbrt på pojkr? Det är ju ändå de som oftst spelr dt- och tv-spel Nej, dels kommer vi tt köp spel som pssr och så sk vi h utställningr och föredrg som förhoppningsvis även sk lock flickorn. I frmtiden hopps mn tt låntgrn även sk kunn lån spelboxrn och erbjuds plts tt spel tv-spel inne på biblioteket, som på Dieselverkstden i Nck. I november besökte och förkovrde sig bibliotekspersonlen på mässn Nordic Gmes i Mlmö, där brnschfolk och ndr intressenter inom dt- och tv-spelvärlden möts. Mässn nordndes i år v blnd nnt Nordisk ministerrådet. 12 biblioteksbldet [1:2006]

13 Boktipsdtbsen boktips.net Mrkndsför bibliotekens skönlittertur Projektet i Mlmö finnsiers i dg inom rmen för bibliotekets egn medienslg men på sikt hopps mn på stöd utifrån. Den förhoppningen kn besnns. Sverige och de övrig nordisk ländern hr ents i Nordisk minsterrådet om tt sts 45 miljoner kronor på tt utveckl dt- och tv-spelen för brn och ung. Frågn är väl br hur långt pengrn räcker ett nytt modernt dttspel kostr bortåt 100 miljoner kronor tt utveckl. Smtidigt är spelbrnschen tcksm över stödet och uppmärksmheten. Det blåser medvind för spelen när till och med kulturministern medger tt dtspel är kultur och tt mn bör utveckl spel med nordisk värderingr och på det egn språket. Det är FörlgEtt i Stockholm som levererr tv-spelen till biblioteket i Mlmö. FörlgEtt är ett mediehus som erbjuder ny filmer, böcker och både pc- och tv-spel v god kvlitet till lndets bibliotek. Jg vågr påstå tt btj är mer trditionell medn vi fokuserr på det ny, säger förlgschefen Christer Andersson. Det är tre stor bolg mn tecknt vtl med, blnd nnt Pnvision, men inom dess finns även ett tiotl småbolg. Hn understryker tt det tgit lång tid tt få till vtl med spelbolgen. Frmför llt hr det tgit tid tt övertyg de tre stor bolgen om tt, liksom filmbrnschen gjort, släpp loss spelen. Det hr väl funnits en rädsl för tt utlåningen sk påverk försäljningen negtivt. Dessutom hr bolgen fruktt tt pirtkopieringen v spelen sk ök. Stdsbiblioteket i Mlmö hr inte något extr kopieringsskydd utöver det som spelen redn är utrustde med. Spelbolgen tycks dock h cceptert en viss kopiering. Biblioteken betlr ändå för sig vilket de mer llmänn fildelningsprogrmmen på nätet inte gör. Vd tjänr då FörlgEtt på vtlet med de penningstinn spelbolgen? Christer Andersson vill inte nämn någr summor. Den störst vinsten för oss som företg är tt ett nytt rbetsområde öppnts. Fler hr redn vist intresse. Dessutom gör vi en god gärning när vi får de yngre tt sök sig till biblioteken. Ås Ekström Ibörjn v året lnserdes boktipsdtbsen boktips.net ett smrbete melln folkbiblioteken i Västr Götlnd under ledning och smordning v Regionbibliotek Västr Götlnd. Ambitionen är tt dtbsen på sikt sk bli ntionell och tt ll bibliotek som vill kn medverk genom tt skriv, publicer och hämt tips. Syftet hr vrit tt bygg upp en dtbs där tipsen dels publicers på en gemensm webbplts, dels kn hämts hem och publicers på de enskild bibliotekens hemsidor. Kärnn i projektet är tt boktipsdtbsen sk vr ett produktionsverktyg för det egn biblioteket kopplt till det egn lokl beståndet, säger Örjn Hellström i projektledningen. Det lokl biblioteket gör ett urvl v boktipsen och publicerr dem på den egn hemsidn. Boktipsen länkr till poster i den egn ktlogen. Med hjälp v boktipsen skpr mn sig ett loklt skyltfönster och möjliggör mrkndsföring v böcker ur det egn beståndet. Vid vrje boktips finns också möjlighet tt direkt se om boken finns inne på ett loklt bibliotek. Genom tt biblioteken smverkr och delr med sig v sin boktips kn ll bibliotek erbjud sin låntgre ktuell boktipslistor. Arbetet med boktips.net drog i gång i börjn v året med hjälp v ett stöd från Kulturrådet på kronor. Bkgrunden vr tt biblioteken i Lerum och Mölndl vrt och ett för sig plnerde dtbslösningr för tt på ett bättre sätt hnter boktips. Frågn uppstod om mn inte istället kunde gör något gemensmt och dett diskuterdes i ett nätverk för it-bibliotekrier inom Västr Götlnd. Utöver Kulturrådets pengr för tt bygg upp dtbsen sker rbetet ideellt. Motpresttionen från de bibliotek som vill dr nytt v boktipsdtbsen är tt själv bidr med boktips, säger Örjn Hellström. Mängden boktips på den gemensmm webbpltsen är ännu så länge inte överväldignde men Örjn Hellström tror inte tt det sk vr någr problem tt få bibliotekriern tt skriv. Men tt vr vn vid tt prt om böcker är en sk, skriv om dem en nnn. Det återstår tt se. Tnken är tt vi sk ordn seminrier kring skrivnde och på olik sätt skp stimulns kring tt skriv om böcker. I projektbeskrivningen är det mer eller mindre underförstått tt det är den kvlittiv, sml litterturen som mn i först hnd sk tips om. Det står tt i jämförelse med ndr lterntiv för den läsintresserde llmänheten utmärker sig bibliotekrierns boknmälningr på fler sätt: de bygger på ett kvlitetsurvl och kn utn kommersiell hänsyn lyft frm den sml litterturen, och de behöver inte begränss till lgerförd böcker, utn lyft frm och rekommender ll intressnt littertur ur de egn smlingrn. Vem bestämmer kvliteten och kriteriern för vd det sk tipss om? Enligt Örjn Hellström är tnken tt biblioteken sk kunn lock med och lyft frm böcker som inte finns och syns överllt också sådnt som är unikt i de egn lokl smlingrn. Vi hr i uppbyggndsskedet inte fokusert så mycket på innehållet som på själv möjligheten: dtbsen som ett produktionsverktyg. Det här är än så länge en testbllong och så här i börjn hr vi inte velt belst projektet med en mss regler. Om det nu sk klls tips, kortrecensioner eller nmälningr eller om det sk tipss om Stolpes Plton snrre än Mnkells Wllnder det lär väl så småningom vis sig. boktips.net är i ll fll en insts (än så länge regionl) i rbetet för tt lyft frm skönlittertur för brn och vuxn på biblioteket. Henriette Zorn biblioteksbldet [1:2006] 13

14 Biblioteksplner Ingen prioriterd fråg i kommunern Det hr nu gått drygt ett år sedn bibliotekslgen ändrdes. I jnuri 2005 gjordes ett tillägg som innebär tt ll kommuner skll nt plner för sin biblioteksverksmhet. Men de llr flest kommuner tr det hel med ro. Att mn bryter mot lgen verkr inte vskräck särskilt mång. En krtläggning som bbl gjort med hjälp v länsbiblioteken visr tt endst vr tionde svensk kommun hr en bibliotekspln i lgens mening. I viss län hr mn kommit längre än ndr. I Klmr län är exempelvis smtlig tolv kommuner igång med rbetet, och tre v dess (Nybro, Emmbod och Mönsterås) beräkns gå i mål inom kort. I ett ntl län hr däremot ingen, eller endst någon enstk, kommun slutfört rbetet än. Mång kommuner runt om i lndet rbetr visserligen med biblioteksplner just nu och en försiktig prognos visr tt i slutet v 2006 kommer c en tredjedel v kommunern tt h ntgit en pln. Ändå väljer de llr flest kommuner tt se dett som en ickeprioriterd fråg. De flest kommunlråd vet inte ens om vd lgen kräver. En temoundersökning som utfördes på uppdrg v Svensk Biblioteksförening under hösten 2005 visde tt endst 5 % v de tillfrågde kände till ändringen i lgen. Nyligen publicerde Svensk Biblioteksförening skriften Biblioteksplner från bibliotekslg till bibliotekspln, skriven v Peter Almerud. Där görs ett försök tt uttolk vd en bibliotekspln är, och vd den kn vr. Förfttren betonr tt en bibliotekspln är ett politiskt dokument: Den är ingen verksmhetspln, men den är en förutsättning för en verksmhetspln. Med utgångspunkt i bibliotekslgens tio prgrfer görs en hndfst genomgång över vilk konsekvenser lgen hr, eller skulle kunn få, inom olik områden. I två v lndets tre störst kommuner, Stockholm och Mlmö, hr mn nyligen ntgit biblioteksplner. I Göteborg däremot hr mn ännu inte påbörjt rbetet. Frågn ligger på kommunlfullmäktiges bord, men något beslut hr inte fttts, säger Christin Persson, bibliotekschef i Göteborg. Det positiv är ändå tt mn ser dett som en politisk fråg. Det negtiv är förstås tt vi ännu inte hr kommit i gång. Frågn är inte helt enkel, säger Ewelin Tokrczyk (s), kulturkommunlråd i Göteborg. På mång områden finns plner och policydokument och för tt en bibliotekspln sk tillför något måste mn funder lite extr hur kn mn gör något nytt? En trditionell pln gör vrken till eller från. Att Göteborg, till skillnd från Stockholm och Mlmö, ännu inte kommit igång med sin bibliotekspln sk inte ses som tt frågn är oviktig, menr Ewelin Tokrczyk: Biblioteken är nvet i kulturpolitiken, och det här är en prioriterd fråg. Men vi måste funder igenom hur vi kn åstdkomm smverkn med de olik ktörer som finns, inte minst inom skoln, men knske också med universitetsbibliotek och sjukhusbibliotek. Min bedömning är tt rbetet kommer tt komm igång under det här året. Men i både Stockholm och Mlmö hr mn lltså sin biblioteksplner färdig: För SSB:s del så är det vår ndr bibliotekspln, berättr Ing Lundén, chef för Stockholms stdsbibliotek. Nu går vi vidre och jg vill påstå tt den här plnen är lite vssre. Det finns ett stort Länkr till Mlmö, Stockholm och Uppvidinges biblioteksplner Mlmö: /downlod/18.d2883b1066e2ee /bibliotekspln.pdf Sthlm: com/ssb_bibliotekspln/files/ bibliotek_i_rrelse_6dec05.pdf intresse för biblioteksfrågor på politisk nivå. Vi hr vlt tt gör en utpräglt strtegisk pln som visr vilken riktning vi sk gå snrre än exkt hur och vd vi skll gör. Detljern formulerr vi i de årlig verksmhetsplnern som utgår från biblioteksplnen. Vi hr lämnt målgruppstänkndet och tittr istället på hur vi möter individens behov v tt lär och upplev, kommunicer och påverk, fortsätter Ing Lundén. Gunill Konrdsson Mortin, bibliotekschef i Mlmö, är för sin del övertygd om tt biblioteksplnen kommer tt led frm till en förbättrd biblioteksverksmhet i Mlmö. För först gången på mång år kommer vi nu få en överblick över ll bibliotek: stdsbiblioteket, stdsdelsbiblioteken, skolbiblioteken, högskolebiblioteket. Finnsieringsmässigt lyder de under olik nämnder och huvudmän, vilket hr inneburit tt ingen hr nsvrt för helheten. Men nu hr vi en styrgrupp bestående v kulturdirektören, utbildningsdirektören och tre stdsdelschefer och där jg som stdsbibliotekrie ingår som sekreterre. Det viktigste vi lärt oss under rbetet med vår bibliotekspln är den politisk för- Uppvidinge: lnsbibl/z-ny/uppvbiblpln.pdf 14 biblioteksbldet [1:2006]

15 nkringen. säger Gunill Konrdsson Mortin vidre. Processen är fktiskt viktigre än det slutlig dokumentet. Hur ser det då ut i en mindre kommun? I Söderköping är biblioteksplnen just nu ute på remiss, och förvänts ts i kommunfullmäktige i mrs. Smverkn hr vrit ett nyckelord för oss, berättr Annik Holmén, bibliotekschef i Söderköping. Det hr blivit tydligre tt vi hr ett gemensmt nsvr, exempelvis för brns läsning. Vi hr förhoppningr om tt kunn förbättr biblioteksservicen särskilt för elevern i grundskoln. För tt förnkr rbetet intervjude elever på gymnsiets projektledrprogrm kommunpolitikern om ders syn på biblioteket. Det visde sig tt mång hde en väldigt trditionell syn på biblioteket, fortsätter Annik Holmén. Smtidigt är en bibliotekspln ingen grnti för tt verksmheten kn få de resurser som krävs för tt kunn utveckls. Ett ktuellt exempel är Uppvidinge kommun, där mn som först kommun i Kronobergs län ntog en bibliotekspln under Men inför 2006 års budgetförhndlingr skedde en kohndel melln (kd) och (s) i kommunfullmäktige som innebr tt mn för tt rädd Kulturskoln i kommunen beslutde tt skär ned biblioteksbudgeten med 25 % (en miljon kronor). Konkret innebär dett tt Uppvidinges hel medienslg drs in för 2006 smt tt mn tvings stäng biblioteket i Älghult. Bibliotekschefen Annik Persson stt mktlös på åhörrplts när beslutet klubbdes i fullmäktige. Det är en huvudlös bespring, som får helt orimlig konsekvenser för medborgrn, säger Annik Persson. Vår bibliotekspln vr tydligen inte värd någonting. Vi ligger redn under genomsnittskostnden för länets bibliotek och då hr vi även huvudnsvret för skolbiblioteksverksmheten i vår kostnder. Jodå, den är visst värd något. säger Per Elgestm (s), som är kommunstyrelsens ordförnde i Uppvidinge. Men så här ser fullmäktigebeslutet ut, tck vre tt kristdemokrtern gick ihop med viss socildemokrter. Uppfyller ni fortfrnde bibliotekslgen i Uppvidinge kommun, trots tt inte en end bok kommer tt köps in under året? Jdå, det gör vi, fortsätter Per Elgestm. Vi stänger biblioteket i Älghult, men det är vårt minst bibliotek, och de som bor där hr br sju kilometer till närmst bibliotek. Jkob Hrnesk Bibliotekskonsult och skribent i bbl Uppvidinge Ännu ett exempel på lgens brister Den plötslig biblioteksrockden i Uppvidinge hr väckt strk rektioner på mång håll. Den hr uppmärksmmts i medi och Förfttrförbundet hr också lgt in en protest. Länsbibliotekrien i Kronobergs Län, Solveig Einrsdottir, säger tt hon ldrig vrit med om tt en sådn stor bespring röstts igenom utn beslutsunderlg. Det skedde i sittnde fullmäktige och det omfttr en fjärdedel v bibliotekets budget. Det är inte rimligt tt en kommun inte köper böcker på ett år. Låntgrn kommer tt slut komm, säger hon. Hon betonr också tt fjärrlån inte kommer tt gå tt nvänd som ersättning för uteblivn medieinköp. Inte heller kn mn räkn med tt de övrig kommunern i Kronobergs län sk kunn stå för hel försörjningen v Uppvidinge invånres behov v littertur. Vi vr med och tog frm en bibliotekspln, men sedn följer mn den inte. Det som står i bibliotekslgen går inte tt lit på. Det skulle behöv stå mer där än tt det br skll finns ett bibliotek till exempel tt biblioteket måste h ett ktuellt utbud, säger Solveig Einrsdottir. Och den här kommunen gränsr till Det är klrt tt det kommer märks men mn får väl t och läs om sin fvoritböcker det här året Christin Lindqvist (kd), loklpolitikern som kom med bespringsförslget i Uppvidinge till SVT:s Smålndsnytt. En nmäln v Svensk Biblioteksförenings skrift Biblioteksplner från bibliotekslg till biblioteksplner återfinns under vdelningen Recensioner på sid 31 (reds nm). Högsby, som vrit så omdiskutert den senste tiden. Det är tydligen i inre Smålnd den verklig krisen är. Närheten till Högsby är minst sgt symbolisk eftersom Uppvidinge ännu en gång på kort tid visr tt bibliotekslgen inte håller måttet. Och det här med biblioteksplner är det br ännu mer v ll de vckr ord som biblioteksvärlden är så full v? Nicls Lindberg, Svensk Biblioteksföreningens generlsekreterre, säger tt en stor del v problemet är tt det inte finns någon myndighet som hr tillsyn över bibliotekslgen. Skulle det finns en sådn myndighet, v typen Skolverket, så skulle den kunn gå in och titt på hur t ex Uppvidinge kommun sköter sig. Exemplet Uppvidinge skll dock inte vskräck någon från tt skp en bibliotekspln, tycker hn. Men mn måste vr relistisk och utgå från verkligheten snrre än från utopier. Tydlighet är och o. Det är viktigt tt biblioteksplnen är ett både strtegiskt och verklighetsförnkrt dokument och inte en ppperstiger som blir ll god gåvors givre. Mn får inte bygg biblioteksluftslott, och mn måste våg vr tydlig. Annin Rbe biblioteksbldet [1:2006] 15

16 Biblioteksplnen betonr betydelsen v bibliotek En höstregnig dg i slutet v oktober träffde Helle Brrett,1:e skolbibliotekrie i Mlmö, Mtz Nilsson, utbildningsdirektör i Mlmö. Det är drygt fyr år sedn hn tillträdde tjänsten och hn hr vid fler tillfällen vist både intresse för och enggemng i biblioteksfrågor. Det långsiktig rbetet med tt lyft frm skolbiblioteket som en viktig frmgångsfktor för skolns måluppfyllelse, börjr nu ge resultt. Skolminister Ibrhim Byln hr tydligt vist tt regeringen nser tt skolbiblioteken hr en viktig roll i skolns uppdrg. I Mlmö hr kommunstyrelsen ntgit en bibliotekspln som omfttr både skol- och folkbibliotek. Plnen bygger på tillgänglighet, kvlitet och smverkn. I rbetsgruppen hr vi vrit representnter för skol och bibliotek: rektor, lärre, skol- och folkbibliotekrier och politiker hr under fler år rbett med plnen. Vd tycker Mlmös utbildningsdirektör om det här? Hr hn förslg på hur vi kn mrkndsför skolbiblioteket som verktyg, och xl uppdrget tt rbet med läsning och språkutveckling? Vrför är det viktigt med skolbibliotek? Det är viktigt v fler orsker. Tittr mn på verktyg för lärnde i gymnsieskoln och vuxenutbildningen är biblioteken värdefull för tt stimuler och utveckl språkinlärningen, något som ligger mig vrmt om hjärtt. Den ndr frågn som jg tycker verkr oerhört viktig idg på gymnsienivå men frmför llt på vuxenutbildningrn, är den som hndlr om informtionssökningen. Vi hr ju projektrbetet i gymnsieskoln idg och här är informtionssökning och källkritik två viktig verktyg, säger Mtz Nilsson. En tredje spekt som hn lyfter frm är det demokrtisk perspektivet, tt förstärk möjlighetern för åsiktsfrihet, yttrndefrihet och även tt utveckl sitt lärnde inom fler områden. Ett br språk innebär tt mn hr identitet och möjlighet tt utveckl sitt eget lärnde, det livslång. Du fostrs i tt kunn lär själv. Demokrtifrågn ligger i hel fundmentet. Det finns helt klrt en socioekonomisk dimension. Därför måste mn fostr i nvändningen v bibliotek. Det är där jg tycker biblioteksplnen är br. Just därför tt den slår n betydelsen v biblioteken i Mlmö std. Vi stsr offensivt på och lyfter frm betydelsen v bibliotek: Mlmö std stsr på en bibliotekspln, Mlmö högskol hr Sveriges finste bibliotek. Mlmö lyfter frm betydelsen v bibliotek. Här finns mång god exempel, menr Mtz Nilsson. På grundskolenivå är stndrden vd gäller biblioteken ojämn. Det finns llt från enkl bokrum till mycket välutrustde och genomtänkt bibliotek. Hur gör vi för tt ll skolbibliotek sk få smm hög stndrd som Möllevångskolns bibliotek som oft frmhålls som ett positivt exempel? Jg skulle börj redn i förskoln. Alltså läsinlärningen, intresset tt sök efter böcker och informtion måste mn stimuler redn i förskoln. Och tittr mn på förskoln idg så finns det ju v trdition mång inslg v sgostunder och högläsning hur utveckl dett mot biblioteken? Där kommer biblioteksplnen in. Den måste koppls inte br till skol och förskol utn också med hänsyn till brns utveckling och miljö, till stdsdelrn. De olik stdsdelsbiblioteken måste Forskning visr tt skolbiblioteket som pedgogisk funktion och dess roll som kretiv språk- och lärmiljö kommer bäst till sin rätt om skolbibliotekrier och lärre smrbetr och om skolbiblioteket nvänds som ett redskp i undervisningen. Ibrhim Byln i ett tl på Kommunförbundet den 18 oktober 2005 Mtz Nilsson, utbildningsdirektör i Mlmö. också t ett nsvr för tt integrer skolverksmheten. Fililbiblioteken spelr en viktig roll därför tt de måste jobb mot skolorn, tillsmmns med skolorn och förskolorn. Går det tt knyt ihop uppdrgen för skolor och folkbibliotek? Hur ser helhetsbilden ut? Vi behöver hitt mötespltser. Skolbiblioteket är en mötesplts, klssrummet en nnn. Och det är viktigt tt de blir tydliggjord. Lärrn bör se biblioteksfunktionen som en del i sitt rbete så som det står i läroplnen. I gymnsieskoln behöver vi ett helt nnt fokus på läsinlärning och språkutveckling. Smtl, möten och reflektion är mycket viktigt och kn h en livslång betydelse. Det är viktigt tt t tillvr ll resurser inte minst skol- och folkbiblioteken. Nu bygger vi ny skolor och vd är den centrl mötespltsen jo det är biblioteket. Från och med läsåret 05/06 så hr ll vår gymnsieelever på ntionellt progrm tillgång till skolbibliotek. Det är en medveten stsning vi gör och det rolig är: ingen inom förvltningen ifrågsätter det. På vilket sätt kn mn förny eller lyft frm biblioteksfunktionen? Genom tt lyft frm utvecklingsinriktde bibliotek kn mn inspirer och stimuler. T t ex Möllevångsskoln som fått mycket fin och positiv kritik utifrån. Jobb vidre med det, utveckl det, h det som inspirtion för ndr skolor tt följ efter. Det behövs sådn här skolor som går före, som visr vägen och inspirerr. Vd är det som krävs? Det hndlr om ett enggemng från skolledre, personl och elever. Helle Brrett,1:e skolbibliotekrie i Mlmö 16 biblioteksbldet [1:2006]

17 Bibliotekrie inte längre ett frmtidsyrke? Br för ett år sedn kunde mn i Sco:s Välj Yrke-skrift läs tt bibliotekrie det är ett frmtidsyrke (bbl nr 10/2004). De skäl som ngvs vr dels den ny rbetsmrknd som nu öppnr sig, också i ett europeiskt perspektiv, för utbildde specilister i informtionssökning och förmedling. Dels tt brnschen står inför en msspensionering: före år 2020 kommer två tredjedelr v den nuvrnde yrkesverksmm bibliotekriekåren tt h gått i pension. Dystrre besked när det gäller frmtiden för blivnde bibliotekrier ger en ny rpport från Sttistisk centrlbyrån (scb). På uppdrg v utbildningsdeprtementet gör scb vrt tredje år en prognos över utsiktern på rbetsmrknden frmöver. Syftet är tt ge sttsmktern en fingervisning om hur olik utbildningr bör dimensioners men också tt funger som en studie- och yrkesvägledning för llmänheten. Trender och prognoser beskriver den senste utvecklingen inom områden befolkning, utbildning och rbetsmrknd smt utsiktern frm till Frmför llt presenterr mn beräkningr över tillgång och efterfrågn. Beträffnde bibliotekrier konstterr mn i Trender och prognoser tt det de senste åren hr det vrit ett överskott på utbildde bibliotekrier. Från rbetsgivrhåll hr mn rpportert god tillgång på söknde till ledig tjänster, med ndr ord: mn hr kunnt välj och vrk. Och det kommer tt vr fllet även under de närmste 15 åren om får tro scb:s beräkningr. Trots stor pensionsvgångr (drygt hälften v de nu yrkesverksmm är 50 år eller äldre) vänts tillgången på utbildde bibliotekrier ök mrknt. Trender och prognoser beräknr tt ökningen blir så pss stor som 2000 personer eller 40 procent medn efterfrågn förvänts vis endst en svg ökning. Med ndr ord är ett växnde överskott på bibliotekrier tt vänt under prognosperioden. Överhuvudtget tycks det som om humnister går en kärv frmtid till mötes, vilket i och för sig inte är Nu sk mn ändå håll i minnet tt dett är en prognos, inte en snning. något nytt. När såg rbetsmrknden ljus ut för litterturvetre, historiker, konstvetre, konstnärer etc? De humnistiskt högskoleutbildde beräkns ök med närmre 30 procent under de närmste 15 åren, efterfrågn vänts inte lls ök i den tkten. Även här kommer lltså gpet melln tillgång och efterfråg tt väx. Nu sk mn ändå håll i minnet tt dett är en prognos, inte en snning. En stor del v beräkningrn bygger på ntgnden vrs utfll är osäkert i en ständigt föränderlig verklighet. En nyp slt nbeflles och knske särskilt för dem som vill dr någr slutstser i studie- och yrkesväglednde syfte. Det är br någr år sedn som en frmtid lärrbrist vr på lls läppr. I scb:s rpport kn mn nu läs beräkningr som visr tt det utbilds för mång grundskole- och gymnsielärre. Däremot är det nog uppenbrt tt prognosen kn få rätt när det gäller en frmtid brist på rbetskrft inom vård och omsorg. Under de kommnde 15 åren kommer befolkningen i åldern 65 år och däröver tt ök med när en hlv miljon. År 2040 är ökningen räknt från idg en knpp miljon. Antlet personer i yrkesktiv ålder ökr inte lls i smm tkt och även om den skulle ök så kommer försörjningsbördn tt stig först måttligt men från 2020 llt strkre. Med lltfler äldre kommer efterfrågn på rbetskrft utbildd inom hälso- och sjukvård och socil omsorg tt ök. Eftersom tillgången inte ökr lik mycket som efterfrågn är risken stor tt det kommer tt råd brist på rbetskrft med sådn utbildning och då, enligt scb, främst rbetskrft med gymnsil utbildning på området. Vård, skol, omsorg hr vrit det politisk mntrt de senste tio åren och vlrörelserns slogn frmför ndr. Sts är nog br men tänk om ingen vill jobb där frmtidens jobb finns? Antlet studernde på gymnsiets omvårdndsprogrm hr sjunkit mrknt under det senste decenniet. Henriette Zorn Förfttrförbundets ktionspln i börjn v december förr året överlämnde biblioteksrådet i Sveriges förfttrförbund en politisk hndlingspln till riksdgens kulturutskott. Hndlingsplnen rymmer ett ntl förslg som syftr till tt förbättr situtionen på folkbiblioteken, rbetspltsbiblioteken och skolbiblioteken. Blnd nnt föreslår mn tt en utredning tillsätts med uppgift tt utvärder och stärk bibliotekslgen. Mn vill också h en utredning som får i uppdrg tt formuler krv på en ntionell bibliotekspolitik. När det gäller skolbiblioteken vill mn tt dess roll förtydligs. Bibliotekslgens bestämmelser om skolbibliotek bör gäll som styrdokument likvärdigt med skollgen för vrje kommun. Kommunern bör också få öronmärkt pengr för tt nställ utbildde skolbibliotekrier och bibliotekspedgoger i ll skolor. I ktionsplnen från Förfttrförbundets biblioteksråd finns vidre ett förslg om riktde och långsiktig sttlig instser till rbetspltsbiblioteken smt förslg om tt littertur- och distributionsstödet bör utvärders och stärks (se också intervjun med den ny ordförnden i sff:s biblioteksråd på sid 32). HZ Mustf Cn ny i Kulturrådets styrelse regeringen hr utsett fem ny ledmöter till Kulturrådets styrelse. Från 1 jnuri till den 31 december 2008 hr följnde personer förordnts: Mustf Cn (journlist och skribent), Kristin Berg (f d chef för Historisk museet), Krin Helnder (professor i tetervetenskp, Stockholms universitet), Cles Rydberg (kulturchef i Jönköpings kommun) smt Leif Stinnerborn (regissör). Sedn tidigre är Ann Hedborg ordförnde i styrelsen. Generldirektören Kristin Rennerstedt är självskriven ledmot i styrelsen. Kvr som ledmöter sedn tidigre är också Sture Crlsson, Mrinne Lindberg De Geer, Ljiljn Dufgrn, Lrs Hjertén smt Thoms Millroth. HZ biblioteksbldet [1:2006] 17

18 Utlåning i mp3-formt en succé med förhinder Utlåningen v böcker i mp3-formt på Skövde stdsbibliotek hr gått över förväntn. Tekniken är enkel och tilltlr både ung och gml. Men nu är det osäkert om försöksverksmheten kn permnents. Skövde stdsbibliotek börjde på prov med utlåning v böcker och språkkurser i mp3-formt i juni i år (se även bbl nr 6/2005). Projektet blev vid omtlt och togs upp både i lokl och rikstäcknde medier. Det blev en fntstisk respons, säger Ann Gullstrnd, projektledre. Vi hr vrit och prtt på konferenser och utbildningr. Och sedn vi börjde hr vi fått hundrtls mejl från låntgre lndet över som undrr hur de kn få tillgång till dett. Ann Gullstrnd demonstrerr hur mp3- sttionen fungerr. Den pltt skärmen sitter fäst i ett stålsttiv, nertill ligger en fyrkntig box som innehåller hårddisken. Här finns 16 skönlitterär böcker och 14 språkkurser redo tt ldds ner till låntgrns egn mp3-spelre. Det är br tt koppl in spelren i usbporten och pek sig frm på skärmen. Själv nedlddningen tr någr minuter. Jg tycker tt den här tekniken är jättebr. Det blir ju ldrig någon kö på böckern, ll som vill kn få lån. Till exempel hr Tjuvrns mrknd v Jn Guillou lånts ut 419 gånger under de först sex måndern. Om det skulle vr en vnlig bok skulle den br h kunnt låns ut sex gånger under smm tid Idén till mp3-utlåning föddes hösten 2004, berättr Ann Gullstrnd. Vi såg tt mång ungdomr nvänder mp3-spelre på ett väldigt självklrt sätt. Så jg gick ut på nätet för tt se om det fnns någr svensk böcker tt få tg på i det formtet. Det fnns det, vi SweMD.com i Hlmstd. Företget börjde med försäljning v mp3- böcker för 1,5 år sedn och hr nu ett 60-tl titlr. Efter förhndlingr med Pirtförlget och Univerb, två v de förlg som levererr mp3-böcker till SweMD, kunde smrbetet sätt igång. Förutom ungdomr hr mång äldre lockts v den ny tekniken, enligt Ann Gullstrnd. Mn skulle kunn tro tt det känns för nytt och okänt för äldre, men mång hr till och med gått och köpt en mp3-spelre enbrt för det här syftet. Dessutom hr det vrit ett populärt lterntiv för läshndikppde. Jg hr fått fler gripnde berättelser från till exempel dyslektiker som kunnt tilllägn sig littertur på det här sättet grupper som tidigre mest förknippt biblioteket med skol och misslycknde. Skövde bibliotek hr beslutt tt inte kräv något lånekort vid utlåningen v mp3- böcker. Eftersom de inte behöver lämns tillbk finns inget behov v tt kunn spår låntgrn. Under sommren lockde dett mång semesterfirre tt komm in och prov tekniken, och under vinterhlvåret hr Foto: Ftim Grönbld Mlin Toresson från Tibro är i Skövde över dgen och slnk in på biblioteket för tt ldd ner en språkkurs i engelsk. Det är först gången jg lånr en ljudbok, jg läste om det här i tidningen och blev nyfiken. Jg brukr vr ute och promener gnsk mycket, då pssr det br tt lyssn på böcker. 18 biblioteksbldet [1:2006]

19 Foto: Ftim Grönbld Utlåningen i mp3-formt förstör möjligheten till försäljning? Pirtförlget, huvudleverntör till stsningen i Skövde, hr beslutt dr sig ur. Istället vill de prov en nnn vrint, med utlåning v förinspelde mp3-spelre. Jg hr fått fler gripnde berättelser från till exempel dyslektiker som kunnt tillägn sig littertur på det här sättet grupper som tidigre mest förknippt biblioteket med skol och misslycknde, berättr Ann Gullstrnd, Skövde bibliotek. mång pendlre psst på tt ljudsätt sin resor till och från jobbet. En oväntd svårighet med tekniken hr vrit tt mp3-sttionen inte fungerr ihop med ll mp3-spelre. Ny spelre utveckls hel tiden i mängder v fbrikt, och de med stor hårddisk hr iblnd fungert dåligt. Det hr lett till en del extrrbete för personlen som när det krånglr, måste sköt nedlddningen vi en dtor i informtionsdisken. Hos SweMD finns nu en förbättrd sttion som skll klr ll typer v spelre. Viss v låntgrn på Skövde stdsbibliotek hr redn lyssnt igenom hel utbudet v skönlittertur och efterfrågr fler titlr. Hittills hr förlgen vrit tveksmm till tt smrbet. Men Ann Gullstrnd hopps tt det lossnr frmöver. Jg känner mig övertygd om tt dett är en teknik som biblioteket måste tillhndhåll. För mig är det självklrt tt vi sk nvänd den teknik som folk nvänder finns det på mrknden sk det finns här på biblioteket. Ftim Grönbld, Metr reportge Fkt: Skövde bibliotek hr 16 skönlitterär ljudböcker och 14 språkkurser i mp3-formt till utlåning. Från 22 juni till 9 december 2005 lddde låntgrn ner 4164 böcker. Språkkursen i spnsk och Tjuvrns mrknd v Jn Guillou vr populärst. Enligt vtlet melln den ntionell upphndlingstjänsten KULDA och företget SweMD kostr mp3-sttionen kronor. Ett bspket med mp3-böcker kostr 3295 kronor i månden. när mn lddr ner en mp3-bok från sttionen så kn det förmedl en känsl v tt mn får något istället för tt lån. Det tycker vi är en viktig symbolisk skillnd, säger Sofi Brttselius Thunfors, förläggre på Pirtförlget. Pirtförlget hr leverert ll skönlitterär titlr till mp3-sttionen i Skövde, medn Univerb bidrgit med språkkursern. Efter tt h utvärdert det hlvårslång försöket hr Pirtförlget nu beslutt tt dr sig ur. Det innebär tt det inte blir mycket kvr i sttionen. Den främst orsken till tt förlget vbryter stsningen är enligt Sofi Brttselius Thunfors tt mp3-böckern inte måste lämns tillbk. Hon är rädd tt det förstör möjlighetern för försäljning. Hur känner de som hr köpt en mp3-fil vi nätet och sedn åker till Skövde och får vet tt den finns grtis? Det blir lite konstigt. Det kostr gnsk mycket tt producer en ljudbok så vi måste vet tt vi får tillbk pengrn. Ann Gullstrnd, Skövde stdsbibliotek, håller inte med om tt det skulle vr en konflikt tt en mp3-bok både kn köps över nätet och fås på biblioteket. Det kommer lltid tt finns mång människor som inte tr sig till ett bibliotek som hr stor glädje v tt köp böckern vi nätet. Tjänstern kompletterr vrndr. Enligt Ann Gullstrnd skulle biblioteken mycket väl nöj sig med de lite äldre titlrn på förlgens bcklist. Då skulle förlgen ändå vr försäkrde om tt kunn sälj ny mp3- böcker. Sofi Brttselius Thunfors håller delvis med, men menr tt det inte är något lterntiv för Pirtförlget. Vi hr br ett 40-tl ljudbokstitlr, det blir inte så mycket bcklist v det. Om det sk bli något sådnt vill vi tt det sk vr en fyllig bcklist som hålls vid liv. Det skulle möjligen vr en intressnt lösning om de stor förlgen som hr mång titlr bestämde sig för tt vr med. Enligt Mrtin Frnzén, vd för SweMD. com, är mång förlg orolig för tt försäljning och utlåning v mp3-böcker medför olglig fildelning på nätet. Hn menr tt det är en överdriven rädsl. Problemet med fildelning finns vd vi hr sett knppt inom bokvärlden. Det är en stor skillnd i jämförelse med musikfiler jg kn njut v Eros Rmzotti även om jg biblioteksbldet [1:2006] 19

20 inte hr en susning vd hn sjunger om. Däremot är det inte så stor efterfrågn på böcker på svensk. SweMD.com nvänder ett system där ll köpt mp3-filer blir omdöpt. På så sätt går det tt spår vem som är upphov till eventuell olglig spridning. Än så länge hr mn inte upptäckt något fll där företgets produkter fildelts. Ann Gullstrnd tror inte tt utlåning vi bibliotek innebär en risk för förlgen, snrre menr hon tt det skulle minsk intresset för tt fildel. Om mp3-böckern finns grtis på biblioteket finns det ju ingen nledning tt ldd ner dem från nätet. Jg tycker tt förlgen skulle se utlåningen som en styrk för då är de försäkrde ersättning. Sedn slutet v oktober bedriver även Stockholms stdsbibliotek ett försök med utlåning v mp3-böcker. Där får låntgrn med sig en mp3-spelre som är färdiglddd med en bok. Hittills finns tio titlr tt tillgå, levererde v blnd ndr Pirtförlget, Modernist och Tlnde böcker. Vrje titel finns på fem mp3-spelre vilket smmnlgt ger 50 poster. Spelrn låns ut i befintlig system och hr en lånetid på 30 dgr. Det känns bättre än lösningen som testdes i Skövde, säger Sofi Brttselius Thunfors på Pirtförlget. För då lånr mn verkligen boken och lämnr sedn tillbk den. Dessutom pssr det dem som inte hr egn spelre, eller som inte är teknikkunnig. Sofi Brttselius Thunfors betonr tt även projektet i Stockholm är ett försök som måste utvärders. Eftersom utvecklingen när det gäller ljudböcker är så snbb är det svårt tt säg vr det hel kommer tt lnd. För br någr år sedn fnns mång ljudböcker fortfrnde på kssetter. Och det är br sedn drygt ett år tillbk som vi bedriver försäljning v böcker i form v mp3-filer. Det är svårt tt förutse vr vi kommer tt stå om ytterligre sex månder. Ftim Grönbld, Metr reportge Allt fler fildelr mp3-böcker! när vd:n för swemd.com säger tt det inte finns så stort intresse för tt fildel mp3- böcker är det nog inte helt korrekt. Det vr länge sedn fildelre enbrt delde musik. När bbl i börjn v året undersökte vilk böcker som fnns tillgänglig blnd fildelrn så vr det smtlig v Pirtförlget, Modernist, Tlnde böcker och Univerbs boktitlr! Fler v bokuppläsningrn från Sveriges Rdios progrm fnns även tillgänglig. Deckre, språkurser och brnböcker är ll lik populär och llt i mp3-formt. Även böcker på ndr språk hittdes som tlböcker v Willim Burroughs och Nom Chomsky. Utbudet blir br större för vr dg som går. Frågn är väl br om Pirtförlget på llvr tror tt fildelningen v mp3-böcker minskr när mn drr sig ur Skövdestsningen? Mn kn nog tl om en stor folkrörelse när det gäller fildelning. Över en miljon svenskr ägnr sig åt tt del med sig v blnd nnt film, bilder, ffischer, spel, musik, dtprogrm och böcker. Enligt Sttistisk centrlbyrån (scb) sttistik för 2005 är det frmför llt ung män som ägnr sig åt fildelning. Sedn den 1 juli 2005 är det i Sverige olgligt tt ägn sig åt fildelning med upphovsrättskyddt mteril. Mång v fildelrn nvänder sig v dc++ där mn kopplr upp sig mot hubbr med ndr nvändre, uppdelt efter utbud. Eller så nvänder mn sig v Bittorrentsidor som Pirtby. Fst det är fel tt likställ fildelning med pirtkopiering. Ännu är det helt lgligt tt ldd ner mängder v upphovsrättsligt fritt mteril. Mång musiker, rtister, konstnärer, filmre och dnsre delr mer än gärn med sig v sin lster på nätet men som i frmtiden hopps kunn t betlt för det. Ås Ekström 2,6 miljoner till läsfrämjnde instser brnens bibliotek får en miljon kronor för det numer när nog permnentde projektet Brnens bibliotek på Internet. Mlmö stdsbibliotek får kronor för ett helt nytt projekt: Från berättnde till bok. Det är en verksmhet där mn enggerr flerspråkig gymnsieelever som fungerr som biblioteksmbssdörer och som rbetr uppsöknde med bokbussen som bs. Smmnlgt hr Kulturrådet fördelt 2,6 miljoner kronor för instser som i först hnd främjr läsning blnd brn och ung. Kommuner, skolor, förskolor, bibliotek och ideell orgnistioner hör till dem som kn sök bidrg. Vid fördelningen i december 2005 fick tolv projekt v totlt 45 söknde bidrg. Av dess är sju projekt helt ny. Utöver Mlmö stdsbibliotek fick blnd nnt Gotlnds länsbibliotek kronor för ett nytt projekt för språkutvecklingsrbete i länet. Stockholms stdsbibliotek fick kronor i bidrg för ett nytt projekt där skolor och folkbibliotek rbetr med mteril kring pristgrn v Litterturpriset till Astrid Lindgrens Minne, lm. De övrig som fick bidrg till ny läsfrämjnde projekt vr: Förskoln Regnbågen i Kil, Brnen på Regnbågen kronor, år 1 v 2 Klix kommunbibliotek, Läslyftet, kronor Länsbiblioteket i Jönköping, Läs mer, kronor Länsbiblioteket Uppsl, Språket, typ redn på skötbordet, kronor Utöver de sju ny fick fem projekt som tidigre beviljts stöd ytterligre medel för tt fortsätt. Blnd dem SISU Idrottsutbildrn Västerbotten som för ndr året får kronor för projektet I rörelse (se även sid 26) HZ 20 biblioteksbldet [1:2006]

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt

Läs mer

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck > VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen 2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd FILIPSTADS KOMMLIN Dtum 2013-03-12 För kdnnedom: Kommunstyrelsen Kommuffillmhige Revisionsrpport ngående gemensm dministrtiv nämnd Vi hr, tillsmmns med revisorem i Kristinehmns, Krlskog och Storfors kommuner

Läs mer

Internetförsäljning av graviditetstester

Internetförsäljning av graviditetstester Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds

Läs mer

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014 Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs

Läs mer

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun Nuläges- nlys Redo för näst steg För tt kunn sätt mål och gör en hndlingspln för tt nå dit, måste mn vet vr mn befinner sig. Den kunskpen får vi genom nulägesrpporten som försöker ge en övergripnde beskrivning

Läs mer

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt

Läs mer

Campingpolicy för Tanums kommun

Campingpolicy för Tanums kommun 1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn

Läs mer

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland Utvärderingsrpporter 2012:04 Regionl utveckling Erfrenheter v projekt och progrm i Västr Götlnd En metnlys v utvärderingr v projekt och progrm inom tillväxtrbetet i Västr Götlnd. Anlysen är genomförd v

Läs mer

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering.

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering. G N I R E D R UTVÄ h c o x i f, g l t t m o e i r e r s p h o h n s k d r e o r w u n d E t e d v n t t y n r e m i mx OM REPAMERA Föreläsningsserien RepMer rrngerdes under 2014 som ett smrbete melln Mlmö

Läs mer

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.

Läs mer

Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN

Vnse slse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oh ut'bildming Jl VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN 2014 INNEHALLSFöRTECKNING 1. Principer för ordnnde v verksmheten

Läs mer

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral Gustfsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dgverksmhet Servicecentrl 1 På Gustfsgård uppskttr mn följnde sker: invånres välmående ett gott liv ktivt smrbete med de nhörig kompetens i gerontologisk vård personlens

Läs mer

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 1 I KORTHET SCA GRAPHIC SUNDSVALL SCA Grphic Sundsvll tillverkr klorfri sulftmss, CTMP och psorbtionsmterilet

Läs mer

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000 Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges Kommuner och Lndsting.

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Revidering 1. 2014-05-05 Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges

Läs mer

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG:

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG: Rekryter En tidning om rbetsfrågor och rekrytering från Jobbkuten Väst AB #1 2011 Jobbkuten 15 år v snbb rekrytering! 10 000:- ATT TJÄNA TIPSA OM EN ARBETSSÖKANDE VÄN sid. 7 JOBBAKUTENS STEFAN THORSTENSSON

Läs mer

KLARA Manual för kemikalieregistrerare

KLARA Manual för kemikalieregistrerare KLARA Mnul för kemiklieregistrerre Version 16.4 (2015-05-08) Utrbetd v Anders Thorén och Björn Orheim Först utgåv 2002-11-01 Innehåll Introduktion 3 Vd är KLARA? 3 Systemkrv och övrig informtion 3 Vd säger

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om

Läs mer

Kan det vara möjligt att med endast

Kan det vara möjligt att med endast ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp

Läs mer

Vår verksamhet under ett år

Vår verksamhet under ett år Vår verkshet under ett år verkshetsberättelse 2014. Vi ökr! Här berättr förbundsordförnde Susnn Gideonsson o 2014, året då fortstte tt väx. Direkt besvrde er än 78 000 telefonstl. Vi genoförde fler stor

Läs mer

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna B. Grevholm, J. Lundqvist, L-E. Persson & P. Wll Ett mentorprojekt för gymnsieelever i Luleå Hur får vi fler gymnsieelever intresserde v tt örj läs mtemtik vid universitetet? Den frågn hr mång mtemtiklärre

Läs mer

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås En stsning på fritid, vetenskp och kultur i Västerås Innehållsförteckning sid Reseskildring 2 Observtoriet i Bälinge 3 Observtoriern i Åkest (fotomontge) 4 Agend för möte den 2008-02-14 5 Brev till VARF's

Läs mer

Protokoll från FSK arbetskonferens 2013-03-18-2013-03-20

Protokoll från FSK arbetskonferens 2013-03-18-2013-03-20 Förein[ngen Sveriges Kyrkogårdsclæfer Protokoll från FSK rbetskonferens 2013-03-18-2013-03-20 Plts: Hotel Tylösnd, Hlmstd Närvrnde Mlte Shlgren Ktrin Evenseth Mts Lrsson P-G Åkesson Arne Elg John Arvidsson

Läs mer

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014 Mötesprotokoll Mötesprotokoll för styrelsen i Chlmers Dykrklubb (802416-3019). Plts: CDK:s lokl i mskinhuset, Chlmers Chlmers tvärgt 4, Göteborg Tid och dtum: 18:20 19:50, onsdgen den 1:e oktober 2014

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,

Läs mer

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen... Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................

Läs mer

Remissversion - maj 2013. Cykelplan 2013. Enköpings kommun

Remissversion - maj 2013. Cykelplan 2013. Enköpings kommun Remissversion - mj 2013 Cykelpln 2013 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts: www.enkoping.se

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 2. 2009 Allt du behöver vet om DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL Sid 4 9 Vccinet mot livmoderhlscncer så funkr det Sid 14 Sov gott med lite

Läs mer

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter!

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter! Skp uppmärksmhet och få fler esökre till din monter! För tt vinn den tuff tävlingen om uppmärksmheten, på en plts där hel rnschen är smld, gäller det tt slå på stor trummn och tl om tt du finns. Till en

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-

Läs mer

1. Svar på revisionens uppföljning av revisonens tidigare genomförda granskningar åren zorz- 2o13

1. Svar på revisionens uppföljning av revisonens tidigare genomförda granskningar åren zorz- 2o13 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen S m m nträdesprotokol I 2075-t2-07 16 (2e) s 224 Svr på revisionens uppföljning v revisionens tidigre genomförd grnskningr åren 2Oí.2-2OL3 (KS 2OL5.372) Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Gör slag i saken! Frank Bach

Gör slag i saken! Frank Bach Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn

Läs mer

Lyran. Fyra blir nia! AF i höst? Intevju med Emilia. Klassbyte 4/9 sid 4 Lyrans historia sid 8 Intervjuer sid 10-14

Lyran. Fyra blir nia! AF i höst? Intevju med Emilia. Klassbyte 4/9 sid 4 Lyrans historia sid 8 Intervjuer sid 10-14 Lyrn DOLF FREDRIKS MUSIKKLASSERS SKOLTIDNING Fyr blir ni! AF i höst? (En ktt som inte lls hr något med tidningen tt gör) Intevju med Emili Årgång 42 08/09 Nr. 3 Relesed 19/02 Klssbyte 4/9 sid 4 Lyrns histori

Läs mer

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten N KLUBBE 13 Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON Så hjälper du igelkotten i vinter 1 Hej! u är den tiden på året N då djuren förbereder sig för den kll vintern. Mång fåglr flyger långt långt bort till vrmre länder.

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017) Allmän studiepln för utbildning på forskrnivå i ämnet medicinsk vetenskp (Dnr 3-3225/2017) Gäller fr.o.m. 1 jnuri 2018 Fstställd v Styrelsen för forskrutbildning 2017-09-11 2 Allmän studiepln för utbildning

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen

Läs mer

YRKESUTBILDNINGSAVTAL

YRKESUTBILDNINGSAVTAL YRKESUTBILDNINGSAVTAL Gäller fr o m 1 juni 2006 GEMENSAMMA VÄRDERINGAR Yrkesutbildningsvtlet melln Sveriges Byggindustrier, Mskinentreprenörern, Svensk Byggndsrbetreförbundet och Fcket för Service och

Läs mer

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a.

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a. 1 6 d c e Monteringsnvisning f h g i j k l m 7 8 10 2 3 9 c e d Bkåtvänd montering Godkänd höjd 61-105 cm 4 5 11 12 Mximl vikt 18 kg Ålder 6 mån - 4 år UN regultion no. R129 i-size 8 9 Tck för tt du vlde

Läs mer

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv

Läs mer

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.

Läs mer

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v

Läs mer

Tentamen i Databasteknik

Tentamen i Databasteknik Tentmen i Dtsteknik lördgen den 22 oktoer 2005 Tillåtn hjälpmedel: Allt upptänkligt mteril Använd r frmsidn på vrje ld. Skriv mx en uppgift per ld. Motiver llt, dokumenter egn ntgnden. Oläslig/oegriplig

Läs mer

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller?

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller? Mitt brn skull ldrig klottr!...llr? trtgi! ls n n tu n g n r h y Täb g och in sn ly b, g in n k c y m ts Gnom u i lyckts v r h l ri t m t g li å rt klott unn. m m o k i t r tt lo k sk in m Hjälp oss tt

Läs mer

RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN

RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN DRICKSVTTEN RPPORT Kontroll v dricsvttennläggningr 2009/2010. Tillsynsprojet, Miljösmvern Östergötlnd. Bgrund Ett behov v ompetensutvecling och smsyn vid ontroll v dricsvttennläggningr hr påtlts v flertlet

Läs mer

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter? Vilken rät linje pssr bäst till givn dtpunkter? Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Smmnfttning I det här dokumentet diskuterr vi minst-kvdrtmetoden för skttning v en rät linje till dt.

Läs mer

Sammanfattning Telenordia Mobil AB:s ansökan om UMTS-licens. A.1 Spännande möjligheter för Sverige. Styrkan i vår ansökan

Sammanfattning Telenordia Mobil AB:s ansökan om UMTS-licens. A.1 Spännande möjligheter för Sverige. Styrkan i vår ansökan SPÄNNANDE MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE STYRKAN I VÅR ANSÖKAN A Smmnfttning Telenordi Mobil AB:s nsökn om UMTS-licens A.1 Spännnde möjligheter för Sverige Mobiltelefonen och Internet hr revolutionert företgens

Läs mer

Mellan hopp och hopplöshet i Peking

Mellan hopp och hopplöshet i Peking # 2 2 0 1 3 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Foto: REUTERS/Chin Dily/Scnpix Drömmen om en klrblå himmel KinNytts Agnet Engqvist hr bevkt Kin sedn 1980-tlet och drömmer

Läs mer

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT Profilrpport 21 oktober 2 KONFIDENTIELLT Profilrpport Introdution 21 oktober 2 Introduktion Denn rpport sk endst tolks v behörig nvändre under ikttgnde v professionell oh yrkesetisk övervägnden. De resultt

Läs mer

LIVE LIFE VÄXER. Annonsfakta & prislista 2015. Fyra av fem har köpt något efter att ha läst om det i Live Life. Större upplaga + 55 000 ex

LIVE LIFE VÄXER. Annonsfakta & prislista 2015. Fyra av fem har köpt något efter att ha läst om det i Live Life. Större upplaga + 55 000 ex nnonsfkt & prislist 2015 nnonser i Nordens störst hälsomgsin. NY LÄSRUNDERSÖKNING: Fyr v fem hr köpt något efter tt h läst om det i Live Life. LIVE LIFE VÄXER Större upplg 55 000 ex Nordens störst hälsomgsin.

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-08. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning Mtemtik Bokstvsräkning Du står nu inför en ny kurs i mtemtik, där meningen är tt du sk tillgodogör dig ny teorier, som smtlig leder frm till övningr och uppgifter. Även om du förstått vd teorin sk nvänds

Läs mer

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning Sidor i boken 8-9, 0- Rtionell uttryck. Förlängning och förkortning Först någr begrepp. Aritmetik eller räknelär är den mest grundläggnde formen v mtemtik. Ett ritmetiskt uttryck innehåller tl, men ing

Läs mer

Regionmagasinet. Tid för återhämtning. Musikglädje över alla gränser. Kulturpristagaren Stefan Jarl i exklusiv intervju

Regionmagasinet. Tid för återhämtning. Musikglädje över alla gränser. Kulturpristagaren Stefan Jarl i exklusiv intervju Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 4. 2010 Tid för återhämtning så motverkr du den skdlig stressen Musikglädje över ll gränser Sid 20 Kulturpristgren Stefn Jrl i exklusiv

Läs mer

BLÖTA BOKEN MONTERINGSANVISNING PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS.

BLÖTA BOKEN MONTERINGSANVISNING PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS. MONTERINGSANVISNING BLÖTA BOKEN PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS. 1. Läs igenom hel nvisningen innn monteringen påbörjs. 2. Kontroller produkten

Läs mer

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper CTH/GU LABORATION MVE6 - / Mtemtisk vetenskper Inledning Integrler Iblnd kn mn inte bestämm integrler exkt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproximtioner. T.ex. e x dx kn inte beräkns exkt, eftersom det

Läs mer

25 00 /st SMÖR Arla,500g Jämförpris/kg: 50:- Gäller ej ekologiskt Max 3 per hushåll

25 00 /st SMÖR Arla,500g Jämförpris/kg: 50:- Gäller ej ekologiskt Max 3 per hushåll Vttenfll bjuder in till en informtionsträff om vår nystsning på vindkrft när dig! För cirk ett år sedn strtde vi upp vindkrftprojekten Abmoberget och Sndberget i Sorsele kommun Efter omfttnde fältstudier

Läs mer

Uppföljning av revisonens tidigare genotlrförda granskningar åren 2OI2-2OL3

Uppföljning av revisonens tidigare genotlrförda granskningar åren 2OI2-2OL3 VALLENTUNA KOMiIUN REVISIONEN MISSIV 2015-09-25 Uppföljning v revisonens tidigre genotlrförd grnskningr åren 2OI2-2OL3 hr på uppdrg v oss förtroendevld revisorer genomfört en uppföljning v ett ntl tidigre

Läs mer

Säkerhetsföreskrifter för Danderyds Sjukhus AB

Säkerhetsföreskrifter för Danderyds Sjukhus AB DS2013-1389 10_Säkerhetsföreskrifter för Dnderyds Sjukhus AB 1 v 23 Nmn på dokument Säkerhetsföreskrifter för Dnderyds Sjukhus AB Enhet: Urspr. version SGS, Stb (dtum) 2011-08-17 Fstställd/Gäller från:

Läs mer

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999 GENETIK en introduktion v Ingel Crlén 1988 och 1999 Innehållsförteckning Innehåll Sidn Förord 3 Kromosomer 4 DN 4 Muttioner 5 Gregor Mendel 5 Mendels metod 6 Mendelklyvning (monohybrid) 6 Dihybrid klyvning

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1 LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-04. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag] Kylfrysguide [Nmn] Elektroskndi Sverige AB [år-månd-dg] Kylfrysguide Vilken kyl-frys sk du välj? Nturligtvis är det utrymmet som är det först tt t hänsyn till. Vnligst instlltionsbredd är 60 cm, men även

Läs mer

Tbkloh-inlfv. Utsträckt kommunikation ATT TÄNJA VÅRA SINNEN. Nr 7 September 1988. Telefoni. 'Store & forward'- t j ä n s t e r. o c.

Tbkloh-inlfv. Utsträckt kommunikation ATT TÄNJA VÅRA SINNEN. Nr 7 September 1988. Telefoni. 'Store & forward'- t j ä n s t e r. o c. Tbkloh-inlfv Nr 7 September 1988 Utsträckt kommuniktion ATT TÄNJA VÅRA SINNEN Individ O S S s o «i s 'Store & forwrd'- t j ä n s t e r Rdio TV Telefoni Telekonferenser o c. o 3 3 S 5 S" Grupp T&doh-àlfv

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08. Cykelplan 2014-2018. Enköpings kommun

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08. Cykelplan 2014-2018. Enköpings kommun Antgen v kommunfullmäktige 2014-04-08 Cykelpln 2014-2018 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts:

Läs mer

(KD), ordftirande, representant omsorgsn lmnden (S), oppositionsråd, repr. kommunst).relsen, lill 14.20, g PRO PRO PRC : 'j{,., t.

(KD), ordftirande, representant omsorgsn lmnden (S), oppositionsråd, repr. kommunst).relsen, lill 14.20, g PRO PRO PRC : 'j{,., t. SAMMANTRÄDESPROTOKoLL 1 (6) Sâmmântriìdesdtum Plts och smmntrådestid Beslulânde Ledmöter Sevederummet, Stdshuset, Vimmerby Mndg 30jruri 2012, klockn 13.00-15.30 Elisbeth Lgo Nilsson Helén Nilsson Em Heelge

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 80, november 2012 MEDLEMSMÖTE Söndgen den 9 december 2012 kl 15.30 Lokl: Mrtslen, Kyrkns hus, Nygtn 10, Luleå PROGRAM: l MEDLEMSMÖTE: Stdgeändring, medlemsinformtion

Läs mer

INNEHALL. 7 7.1 7.2 7.2.1 7.2.2 7.2.3 7.2.4 7.2.5 7.2.6 7.2.7 7.2.8 t.3

INNEHALL. 7 7.1 7.2 7.2.1 7.2.2 7.2.3 7.2.4 7.2.5 7.2.6 7.2.7 7.2.8 t.3 INNEHALL 7 7.1 7.2 7.2.1 7.2.2 7.2.3 7.2.4 7.2.5 7.2.6 7.2.7 7.2.8 t.3 DATORER Allmänt Digitl dtorer Orgnistion Ordmm Minnesenheten Aritmetisk enheten Styrenheten In/utenheten Avbrott Spräk och proglmm

Läs mer

Översiktsplan. 2014 - med sikte på 2030 Bromölla kommun. Del 3 Konsekvenser Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-25

Översiktsplan. 2014 - med sikte på 2030 Bromölla kommun. Del 3 Konsekvenser Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-25 Översiktspln 2014 - med sikte på 2030 Bromöll kommun Del 3 Konsekvenser Antgen v kommunfullmäktige 2014-08-25 Översiktspln 2014 - med sikte på 2030, Bromöll kommun, Del 3 Konsekvenser Frmställd v: Bromöll

Läs mer

,,i s At PROTOKOLL. fört vid årsstämma. den 26 mars 2015, med aktieägarna i Swedbank AB. Dansens Hus i Stockholm

,,i s At PROTOKOLL. fört vid årsstämma. den 26 mars 2015, med aktieägarna i Swedbank AB. Dansens Hus i Stockholm PROTOKOLL fört vid årsstämm med ktieägrn i Swedbnk AB den 26 mrs 2015, Dnsens Hus i Stockholm 51,Ârsstämmn öppndes v ordförnden i bnkens styrelse, Anders Sundström, som hälsde de närvrnde välkomn till

Läs mer

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p) 1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!

Läs mer

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor.

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor. HÖGSKOLAN I KARLSTAD Institutionen för utbildningsvetenskp och psykologi MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om brn med ospecifik mgsmärtor. C-uppsts i psykologi, 10 poäng vt 1996 Förfttre: AnnBritt

Läs mer

Regionmagasinet. Vi fick en andra chans! Nya spännade rätter till vinterns alla fester Sid 16. Akutsjukvården börjar redan i ambulansen Sid 22

Regionmagasinet. Vi fick en andra chans! Nya spännade rätter till vinterns alla fester Sid 16. Akutsjukvården börjar redan i ambulansen Sid 22 Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www.vgregion.se nr 4. 2009 Ny spännde rätter till vinterns ll fester Sid 16 Akutsjukvården börjr redn i mbulnsen Sid 22 Vi fick en ndr chns! 10 sidor

Läs mer

Metodhandbok för småbarnsordkonst

Metodhandbok för småbarnsordkonst Metodhndbok för småbrnsordkonst Det här är en metodhndbok för småbrnsordkonst. Hndboken hr utrbetts v Helsingfors kulturcentrl inom rmen för brnkulturnätverket Alddins lmp, som utgett ett trettiotl metodhndböcker,

Läs mer

Spelteori: En studie av hur pokerproblemet delvis lösts. Mika Gustafsson

Spelteori: En studie av hur pokerproblemet delvis lösts. Mika Gustafsson Spelteori: En studie v hur pokerproblemet delvis lösts Mik Gustfsson Smmnfttning Spelteorin föddes 198 då von Neumnn mtemtiskt lyckdes påvis bluffens nödvändighet i spel med ofullständig informtion. Dett

Läs mer

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,

Läs mer

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC BYGG DIN EGEN PC MEDIA PRO Introduktion Dett är Kjell & Compnys snguide till hur Dtorpketet MEDIA PRO monters. Att ygg en dtor är idg myket enkelt oh kräver ingen tidigre erfrenhet. Det ehövs ing djupgående

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en stndrdintervju för uppföljning v personer i missruks- och eroendevård. Den nvänds för tt stämm v personens sitution och hjälpehov smt för uppföljning v instser. Intervjun

Läs mer

BLÖTA BOKEN. Monteringsanvisning PALLADIUM DE LUXE II HÖRNA MED SKJUTDÖRR W1 E1= 10 VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS.

BLÖTA BOKEN. Monteringsanvisning PALLADIUM DE LUXE II HÖRNA MED SKJUTDÖRR W1 E1= 10 VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS. W Monteringsnvisning BLÖTA BOKEN VIKTIG INFORMATION LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS 1 Läs igenom hel nvisningen innn monteringen påbörjs PALLADIUM DE LUXE II HÖRNA MED SKJUTDÖRR 2 Kontroller produkten

Läs mer

MEDIAFAKTA. Störst inom mobil fritid. Specialutgåva

MEDIAFAKTA. Störst inom mobil fritid. Specialutgåva PRINT 2014 Husvgn & Cmping är äst knlen i Sverige om mn vill sälj husvgnr och husilr, åde ny och eggnde. HUSVAGN & CAMPING ÄR BÄST I SVERIGE PÅ ATT NÅ DEM SOM SKA KÖPA ETT MOBILT FRITIDSFORDON. SÅ HÄR

Läs mer

halmstad nissastrand Juvelen på Nissastrand

halmstad nissastrand Juvelen på Nissastrand hlmstd nissstrnd SMARAGDEN Juvelen på Nissstrnd I Smrgden skpr vi bostäder med en modern, urbn känsl och hög kvlitet på mteril och utformning. Cityboende på bäst läge Nu bygger JM bostäder för dig som

Läs mer

Skogstorp i framtiden

Skogstorp i framtiden I SKOGSTORP www.skogstorp.om/soildemokrtern Skogstorp i frmtiden Redovisning v enkät genomförd under perioden Novemer- Deemer 2005. 1. Tyker Du liksom fler v oss tt det ehövs yggs en förifrt utnför skogstorp?

Läs mer

RIKTLINJER INKÖP & UPPHANDLING

RIKTLINJER INKÖP & UPPHANDLING RIKTLIER IKÖP & UPPHADLIG 2 Riktlinjer för inköps- och upphndlingsverksmheten Dterd 2015-02-11 Fstställd Kommunfullmäktige 2015-03-30 19 Reviderd Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2015/00007 050 Dokument

Läs mer

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser FÖRESRIFT 13.9.2006 Dnr 6/002/2006 Till pensionsstiftelser som edriver tilläggspensionsskydd och är underställd lgen om pensionsstiftelser FÖRSÄRINGSTENIS BERÄNINGR OCH DERS BERÄNINGSGRUNDER FÖR PENSIONSSTIFTELSER

Läs mer

Hårdare vindar inför partimötet

Hårdare vindar inför partimötet # 4 2 0 1 3 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Foto: JASON LEE/Reuters/TT Hårdre vindr inför prtimötet Xi Jinpings först år vid mkten hr vrit mer händelserikt än tio

Läs mer

Granskning av nköp och upphandling

Granskning av nköp och upphandling VALLNTUNA KOMMUN RVISIONN VALLNTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen KLK 20t{ -0t- I 7 Dnr:...,. ;. MISSIV 20 13-12- 18 KOMMUNSTYRLSN Grnskning v nköp och upphndling hr på uppdrg v oss förtroendevld revisorer grnskt

Läs mer