- Vattendrag och våtmarker I våtmarkerna blir skogen småväxt, eftersom trädens rötter behöver syre.
|
|
- Erika Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Geografi Fråga 1: Naturligt trädlösa områden på jorden Vad är de? Var finns de? Varför finns de just där? Naturligt trädlösa områden: - Grässlätter och buskmarker Savannerna på tropiska zonen och stäpperna i den tempererade zonen. Inne på kontinenterna och runt öknarna. Ex: prärierna i Nordamerika, pampas i Sydamerika, stäpperna i mellersta Asien och savanner som omger de tropiska regnskogarna i Afrika och Sydamerika. - Öknar och halvöknar Uppstår p.g.a torka i områdena kring vändkretsarna där det är ständigt höjdtryck. Torkan förvärras på kontinenternas västkuster av kalla havsströmmar. På fastlandet är de torraste områdena sådana som är isolerade från havet av berg. - Vattendrag och våtmarker I våtmarkerna blir skogen småväxt, eftersom trädens rötter behöver syre. - Karga berg, steniga fält och branter I bergiga områden har träden svårt att hitta jord att rota sig, problem med kyla och vind - Tundra och bergsväxtlighet Växtligheten kring glaciärerna utgörs av gräs, ris, lavar och mossa. Fråga 2: Tidszoner (Se bifogat prov). a) Personen är framme i London kl Han reser från den östeuropeiska tidszonen (meridianen som ligger 30 grader öster om Greenwich, GMT+2), till nollmeridianen vid Greenwich (GMT). Klockan flyttas två timmar bakåt.
2 b) Personen måste ringa klockan kl på morgonnatten. Tokyo ligger 135 grader öster om nollmeridianen (GMT+9) och Los Angeles 120 grader väster om nollmeridianen (GMT-8). Tidsskillnaden mellan tidszonerna är 17 timmar. c) Vilka faktorer inverkar på tidszonernas gränser? Tidszonerna är ett system som människorna har uppfunnit för att veta vad klockan är i olika delar av världen. Datumgränsen går mitt i det obebodda Stilla havet. Jorden är indelad i 24 tidszoner, som följer meridianerna. På ett dygn (24h) vrider sig jorden 360 grader runt sin axel. En tidszon är alltså 15 meridianer bred. Räkningen börjar från nollmeridianen i Greenwich (Greenwich Mean Time). De andra tidszonernas medelmeridian ligger på de östliga och västliga meridianerna 15, 30, 45 osv. Tidszonerna följer (om möjligt) landsgränserna, så att befolkningen i ett land ska kunna leva enligt samma tid. I stora länder som Ryssland, USA, Canada och Australien är flera tidszoner i användning. Sommar- och vintertid samt gränsdragningen mellan tidszonerna spelar en roll också för företagsverksamhet och internationellt samarbete. Fråga 3: Definiera begreppen a) konurbation: En stadskedja formad av ett antal stora städer som har växt ihop. De olika delarna är ändå självständiga och har bevarat sina egna särdrag. b) HDI: Human Development Index (HDI) är ett index som används för att jämföra välståndet i olika länder. Jämfört med BNP hävdas HDI ge en mer komplett bild, eftersom det är en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP. c) ekologiskt fotspår: Ett mått på mängden resurser som en människa förbrukar. Det är uttryckt i den areal av förnyelsebara resurser som behövs för att försörja en människa eller ett land. I snitt har varje människa på jorden ett avtryck på två hektar. Beskriver hur stor naturyta som krävs för att producera och assimilera (ta hand om) det avfall en person producerar. d) anekumen:
3 En term för obeboeliga områden. Dit hör bland annat glaciärerna i Antarktis och på Grönland, de högsta bergstrakterna och de torraste öknarna. e) invandrare: Invandring, eller immigration, betyder varaktig inflyttning från ett land till ett annat. En invandrare är alltså en person som har flyttat från ett land till ett annat i syfte att stanna. f) markanvändning: Markanvändning innebär att utnyttja ett områdes egenskaper vid planering och byggande. Rätt geologisk/geoteknisk information i tidiga skeden av plan- och byggprocessen medför de största geovinsterna - lägre markbyggnadskostnader och att mindre negativa konsekvenser för miljö och naturresurser. Fråga 4: Nordsjö hamn a) Hurdant är ett bra läge för ett transport- och distributionscentrum? - Bra lands- och järnvägsförbindelser är viktiga för godstransporten. Därför är det bra om transport- och distributionscentrumet ligger vid en knutpunkt där det är lätt att lagra och styra varorna vidare åt olika håll. - Ett område som är beläget utanför tätorterna, eftersom transport- och distributionscentrumet kräver mycket utrymme och orsakar mycket oljud. - Ett område där marken är förmånlig och där det finns möjlighet att planlägga området för transport- och distributionscentrumets bruk. - Det ska inte ligga nära grundvattensområden, eftersom transporterna förutsätter att det finns möjlighet att tanka transportfordonen. - Det är bra om transport- och distributionscentrumet är beläget nära ett bosättningscentrum, eftersom det behövs arbetskraft. b) Betydelsen för huvudstadsregionens trafikströmmar?
4 - Trafiken minskar i stadskärnan, men ökar på den yttre ringvägen och korsningarna till den. Därmed ökar också riskerna för rusning och olyckor där. - Järnvägstrafiken ökar, vilket troligen minskar trafiken på landsvägarna. - Partiaffärerna kan flytta ut längs med ringvägarna och utanför den, vilket minskar trafiken i centrum. c) Vilka slags miljöskador kan orsakas av logistikcentrumen? - Rusning och buller i de närliggande områdena. - Avgaser och andra utsläpp ökar. - På områden med lerig mark kan tung trafik orsaka skakningar i marken, vilket kan skada byggnader. - Stora asfalterade områden kan samla vatten och orsaka eller förvärra översvämningar. - Bensindistributionen och transporten av kemikalier kan leda till nedsmutsning av grundvatten och jordmån. - Stora utjämnade områden för lagring och trafik tar utrymme av växt- och djurarter (t.ex. flygekorren). - Eventuella utsläpp i Östersjön. Fråga 5: Risker med urbaniseringen på jorden - Befolkningen koncentreras i städerna: Landsbygden avfolkas. Problem både i de stockade städerna och på den isolerade landsbygden. Största delen av stadsbefolkningen i världen bor i u-länder, där urbaniseringstakten är snabbast och problemen mest tillspetsade. Största delen av storstäderna i världen finns i u-länder. Svårt att hindra att städerna växer. - Förändringar i omgivningen:
5 Städernas tillväxt kräver mer mark, vatten och energi av de omgivande områdena för att tillgodose stadsbefolkningens behov. - Trafiken ökar: Trafikstockningar Föroreningar Försämrad luftkvalitet - Slumområden uppstår: Kåkstäder som växer oberoende av jordägande- eller stadsplaneringsregler. Rucklen är ofta belägna i områden där det finns risk för jordskred eller översvämningar. Grundförutsättningarna för livet är inte tryggade, bristande infrastruktur - Påverkar befolkningens välmående (i storstäder både i u- och i-länder): Bostadslöshet Arbetslöshet Kriminalitet Droger Prostitution Utslagning Obefintlig hälsovård och utbildning Sjukdomar, t.ex. tuberkulos och diarré Hög barndödlighet Brist på rent vatten Bristfällig eller obefintlig avfallshantering Bristfälligt eller obefintligt avloppssystem Elektricitet finns sällan Klyftan mellan rika och fattiga växer Problem med barnens rättigheter tillspetsas i slumområdena Fråga 6: Regionala risker i Finland Risker förknippade med naturen:
6 - Frost en orsak till nödår under tidigare århundraden - Våröversvämningar speciellt i Österbotten översvämning av isdammar och efter långa regnperioder - Jordskred vid störtregn, speciellt på leriga områden - Stormar vinterstormar där skadorna täcker större områden och tromber där skadorna täcker mindre områden - Vintrar tungt snötäcke som kan orsaka snöskred om det rasar ner, tjälsskador på vägar, trafik, byggnader, menförestider under höst och vår - Radonstrålning Vid bergsområden av granit, t.ex. i sydöstra Finland - Sjukdomsspridning Risker förknippade med människans och naturens beroendeförhållande: - Föroreningar och övergödning av vattendra, t.ex. Östersjön - Klimatförändringen medeltemperaturen stiger det regnar mer eventuella förändringar med Golfströmmen mer stormar större risk för översvämningar - Uttunning av ozonskiktet - Kemikalisering föroreningar försurning övergödning
7 - Biodiversiteten lider Kärr och våtmarker drabbas Åsar och dyner drabbas, t.ex. Salpausselkä - Strålning Kärnkraftsolyckor Risker förknippade med mänskligheten: - Ökande regionala skillnader P.g.a. urbaniseringen Segregation mellan stadsdelar Problem förknippade med långa avstånd - Ojämlikhet bland befolkningen Utslagning Arbetslöshet - Minoritetskulturernas ställning: Samerna Finlandssvenskarna - En åldrande befolkning Arbetskraftsbrist - Kriminalitet Speciellt i städerna Droger - Militära säkerhetsrisker Terrorism Datasäkerhet Den sårbara infrastrukturen
8 - Globalisationen av världsekonomin Företag flyttar utomlands Ensidig produktionsstruktur Flyktingar och invandrare Fråga 7: Ytformernas betydelse för bosättningens lokalisering i det område du undersökte på kursen i regionstudier. Rita karta eller profil. Bedömning enligt hur bra skribenten kan visa på vilka sätt ytformerna bestämmer bosättningens placering, gestalta sitt område i text och kartform och använda geografiska begrepp. Noggrann karta med teckenförklaringar, skala och väderstreck. Fråga 8: A. Avläs kartan (Se bifogat prov). a) Skalan är 1: Avståndet fågelvägen 1350 m. b) I svaret ska man beskriva vägen som vandraren går, t.ex. höjdväxlingarna, hur branta bergssluttningarna är och vad som täcker marken. c) Kärret bromsar upp vägen för vandraren, men det skulle ta ännu längre att gå längs små stigar. Vägen som vandraren har valt (över bergsområden och branten) är ändå inte den snabbaste vägen. Den snabbaste vägen skulle vara mer österut, öster om bergsområdet där terrängen är jämnare. B. Definiera följande GIS-termer: a) databassökning: Ur en databas för geografisk information kan man plocka ut information enligt givna kriterier (läges- eller attributdata )Ex: alla stater i Afrika med en befolkning på > 1 miljon. b) överlagringsanalys (överlappningsanalys):
9 Analysmetod i vilken olika geografiska data granskas samtidigt (visuellt eller matematiskt) så att man ser hur de hänger samman. Ex: jordartskarta + markanvändningskarta c) satellitfotografering: Kartering eller fotografering från rymden. Satelliten registrerar oftast strålning som reflekteras frn jordytan. Förenhetligar informationsinsamling över stora områden. Ex: vädersatelliter, naturresurssatelliter Fråga +9: Monsuner a) Vad inverkar på uppkomsten? Monsuner: Årstidsvindar som regleras av fördelningen av hög- och lågtryck och passadvindarnas förskjutning (solens höjd på himlen, södra och norra halvklotet) b) Betydelse för ekonomin på området? - Regelbundna monsunregn är viktiga för jordbruket och mathushållningen på området. T.ex. risodlingen är beroende av regnen. - Om regnen kommer tidigt är åkrarna inte ännu redo för odling. - Om regnen kommer sent blir skörden liten och befolkningen går hungrig. - Hettan före monsunen gör det tyngre att arbeta utomhus. - När regnet kommer blir luften renare och svalare. - Störtregn som orsakar översvämningar leder till stora ekonomiska förluster, ökar dödligheten och stör trafiken. - Om infrastrukturen förstörs kan det ha långvariga ekonomiska följder. - Den torra vintermonsunen är ekonomiskt lönsam för området, eftersom det kommer många turister. c) Risker och orsaker till ökade risker? Risker: - Tropiska cykloner/tyfoner
10 - Störtregn Översvämningar där människor och djur drunknar eller begravs i lera, byggnader rasar, trafiken och eldistributionen inte fungerar och hela infrastrukturen kan förstöras. Husdjur dör och skördar går förlorade. Hungersnöd och brist på rent vatten, vilket i sin tur leder till oroligheter. Sjukdomar sprids, t.ex. diarré, denguefeber och malaria. Hettan före monsunerna kan leda till vätskebrist och död för gamla och sjuka människor. Sjukhusen fylls och medicinerna räcker inte till. Orsaker till ökade risker: - Klimatförändringen Snön på Himalaya smälter och ökar risken för översvämningar - Erosion som följd av störtregnen - Befolkningsökningen - Skogsskövling d) Hur kan man förbereda sig? - Flödena kan jämnas ut med uppdämningsbassänger, fårorna kan breddas eller muddras och våtmarke rekonstrueras. - Säkerhetsvallarna runt floderna kan byggas högre och vattnet kan ledas i kanaler. - Konstgjorda höjder för evakuering på översvämningsområdena. - Skogen dämpar vattenströmmarna och hindrar skred, bra att plantera ny skog och att ta vara på den befintliga skogen. - Ingen bebyggelse i farligaste områdena.
11 - Handlingsplaner för evakuering och för hur alla ska få mat, vatten och mediciner om en kris drabbar området. Fråga +10: Världens kulturkretsar a) Skissa en världskarta med världens indelning i kulturkretsar. På kartan ska synas t.ex. 1. Den västerländska kulturkretsen 2. Den muslimska kulturkretsen 3. Den afrikanska kulturkretsen 4. Den indiska kulturkretsen 5. Den östasiatiska kulturkretsen 6. Den sydöstasiatiska kulturkretsen 7. Den oceaniska kulturkretsen b) Beskriv särdragen för de olika kulturkretsarna. Av svaret ska framgå vilka kulturella, samhälleliga och ekonomiska förhållanden som karaktäriserar olika kulturkretsar. T.ex. typiskt för den muslimska kulturen är islam, det arabiska språket, olja, nomadism och odling vid oaser. Undvik ändå generaliseringar. c) Vad menas med en minoritetskultur? Ge exempel. En minoritetskultur är en kultur som på grund av någon eller några egenskaper skiljer sig från majoritetskulturen. De här skillnaderna kan t.ex. vara religiösa eller språkliga. Det finns otaliga minoritetskulturer i världen. Förhållandena mellan majoritetskulturerna och minoritetskulturerna varierar från en frisinnad samlevnad till konflikter och diskriminering. Exempel på minoritetskulturer i Europa är romernas, samernas, baskernas och kurdernas kulturer.
LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Läs merGeografi 18.3.2009. Fråga 1: Jordbävningar
Geografi 18.3.2009 Fråga 1: Jordbävningar a) De kraftigaste jordbävningarna är lokaliserade till litosfärplattornas kanter, jordens mest seismiskt aktiva områden. Skilj på områden där plattorna kolliderar,
Läs merMålbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merKlimat och hållbar utveckling 7A
Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merGEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)
GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs mer3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merNew York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.
New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många
Läs merFråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning.
Geografi 26.9.2007 Fråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning. Lågtryck vid ekvatorn, högre upp i atmosfären avalnar luften och
Läs merPå Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,
EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.
Läs merBefolkning. Geografi.
Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.
Läs merKLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7
KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 1 KLIMATZONER GEOGRAFI ÅR 7 PLANERING TID Vecka 47 48 genomgångar och eget arbete. (Obs! Allt är cirka tider.) Vecka 49 51 grupparbete. ARBETSSÄTT Lektioner med genomgångar,
Läs merNorra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs mer2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merTobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien
Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.
Läs merLPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.
LPP i Geografi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi geografi? Eleverna skall ges förutsättningar
Läs merAnpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merGeografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.
De flesta skolämnen är lätta att förstå vad de handlar om - det hörs ju på namnet (t.ex. historia och engelska), men vad lär man sig om när man läser geografi? Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur
Läs merAlla barn till skolan Schools for Africa
Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt
Läs mer- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!
Geografi 2015 Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Hur jordens befolkning är fördelad
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merBerggrund kallas det berg som utgör den fasta massan i alla kontinentalplattor. Berggrunden är uppbyggd av olika bergarter.
Geografi 17.3.2008 Fråga 1: Definiera begreppen och redogör för skillnaderna: a) Bergart berggrund En bergart är det som bygger upp berggrunden. En bergart definieras med hjälp av de olika mineral som
Läs merAfrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.
Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket
Läs merÄmnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merGeografi 27.9.2006. Fråga 1:
Geografi 27.9.2006 Fråga 1: a) Hur uppkommer vinden? Vind beror på skillnader i lufttryck. Solen värmer markytan Luften värms upp och dess volym ökar Den varma luften stiger uppåt Lågtryck uppstår på markytan
Läs merStäder, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)
Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Mare Löhmus Sundström 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 1 Kapitel 11 STÄDER, GRÖNSTRUKTUR OCH HÄLSA Urbanisering De flesta människorna
Läs merUpptäck Jordens resurser människor och miljö
Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och
Läs merSOS Barnbyar Mongoliet. Landinfo 2017
SOS Barnbyar Mongoliet Landinfo 2017 Om Mongoliet Mongoliet är ett land med berg, öken och grästäckt böljande stäpp. Hårt klimat och långa avstånd gör landet sårbart för naturkatastrofer, svåra vintrar
Läs merGeografi åk 7. Lycka till!
Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas
Läs merDe mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Barnkonventionen - med Mattecentrum Uppdrag 3 Introduktion I Mattecentrums sista uppdrag om barnkonventionen får eleverna fördjupa sig i barnkonventionens artikel 6 som handlar om barns rätt till liv,
Läs merLandskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien
VÄRLDSSPELET LÄNDER SOM INGÅR I SPELET Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien Landskort I-LAND ELLER U-LAND? Human
Läs merOlika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap
Läs merDe fyra klimatzonerna
De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar
Läs merKlimatzoner & växtlighet
Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner och växtlighet Olika växter har olika krav på sin miljö. Till exempel kräver träden i den tropiska regnskogen en varm och fuktig miljö medan barrträden klarar sig bäst
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merAgrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning
Uppgift 1: Poäng /5 poäng 1. Vad menar man med bioenergi? I vilka grupper kan biobränslen uppdelas? Ge exempel! (5 p.) Bioenergi är solenergi som binds i organiska ämnen genom fotosyntes. (1 p.) Bioenergi
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merUndervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9
grundkurs i geografi, år 7 - Kartan - geografiämnets viktigaste hjälpmedel - Klimatet - Det som skapar förutsättningar för natur och därmed även människa Under er första geografiperiod på högstadiet ska
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merc) Höjden: 0 m och under på en del av åkern, största delen ligger lägre än 20 m.ö.h.
Geografi 14.3.2012 1. Svara och motivera: a) Vad beror tidvattensfenomenet på? b) Vad beror årstidsväxlingarna på? c) Varför är det varmare vid ekvatorn än i Finland? a) Tidvatten = regelbunden ebb och
Läs merRika och fattiga länder
Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst
Läs merIngenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Läs merBrist på rent vatten
Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi
Läs merTundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.
Alpint klimat Kallt, snöigt och blåsigt. Det alpinska klimatet är vanligt förekommande i berg. På latin står alpes för höga berg, vilket förklarar binomets lokalisation. Alpint klimat förekommer i de högre
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs mer1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)
Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merArbetsområde: Kartan. Världen i din ficka
Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka Huvudsakligt ämne: Geografi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet geografi syftar till: Länk Följande
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merGEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen
GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker
Läs merUpplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Läs merDen här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.
K Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. 3 Från Himalaya till Bengaliska viken 4 I det här provet kommer du att få följa vattnets färd från Himalaya, över
Läs merLärarhandledning. för det digitala läromedlet Solklart - omgivningslära
Lärarhandledning för det digitala läromedlet Solklart - omgivningslära Innehåll 1. Inledning 2. Tanken bakom läromedlet 3. Min världsbild 4. Navigeringen 1. Inledning Läromedlet Solklart Omgivningslära
Läs merLEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015
LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merKlimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merJORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR
JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN
Läs merFörmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:
Lpp Geografi år 4 Syfte: Är att tydliggöra hur geografikunskaper kan användas för att lösa problem. Eleverna får följa med Holger och Mortensen på en spännande resa genom Sverige i hopp om att finna en
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merRegionalgeografi. Världen i regioner
Regionalgeografi Världen i regioner Vad är regionalgeografi? NATUR- GEOGRAFI REGIONAL- GEOGRAFI KULTUR- GEOGRAFI Vanliga indelningar av jordens yta 1. Länder 2. Landskap & län 3. Kommuner 4. Världsdelar
Läs merKurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs mer5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP
5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Hänvisning till punkt 7.7 i Lpgr 16.1.2004 Miljö- och naturkunskap är namnet på en ämnesgrupp där biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap ingår. Syftet med undervisningen
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merEkologiskt fotavtryck
-, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått
Läs merSave the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning
Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merAv svaret bör framgå att den studerande förstår att vissa fenomen på jordklotet har sitt ursprung i samma grundläggande process.
1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I GEOGRAFI Uppgift 1. Hårdbladsvegetationens egenskaper, anpassningen till torr sommar 2 p. Områdenas lokalisering (breddgraderna 30
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Läs merEn enda jord människor och miljö. Vecka 10-15
En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merVår livsmiljö jorden och havet. Facit
Vår livsmiljö jorden och havet. Facit A. VÅR PLANET 1a. Jordens galax heter Vintergatan. b. En galax är en samling av stjärnor. c. Jorden har kanske skapats genom en jätteexplosion i rymden, Big bang",
Läs merBehovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län
Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Läs merLANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Läs merBEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
Läs merNaturen i Nepal. Nationalparker
Naturen i Nepal Nepal ligger i Sydasien på de sydliga sluttningarna av Himalaya. Landet ligger på samma breddgrader som Nordafrika och Florida (omkring 28 grader nordlig bredd). Nepals norra granne är
Läs merFM-ultralång, Salo
FM-ultralång, Salo 14.10.2018 Allmän tävlingsinfo. Tävlingarnas hemsidor finns på denna länk. Läs in dig på all relevant info där. Gemensam start för H/D21 och yngre, intervallstart för de ändre klasserna.
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1
1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
Läs merLPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. May 26, LPP geografi vt.2016.
LPP i Geografi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi geografi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla
Läs merGEOGRAFI, 7A v
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SMEDSHAG SSKOLAN SID 0 (9) 2013-10-06 GEOGRAFI, 7A v. 35-41 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar
Läs merBehovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län
Miljö- och byggnadsförvaltningen Behovsbedömning SAMRÅD För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län Sida 1 av 7 Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Läs merProjektarbete Ekologi Merkurius HT-2014
Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag
Läs merEuropa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9
Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merResö 12:1 m.fl. Tanums kommun
Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog
Läs merVarför migrerar människor?
Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.
Läs merUtbildning och omvärldskunskap stadens framtid
Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid
Läs merVad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Läs mer