Förlorare i välfärdssamhället Afrikaner med funktionshinder
|
|
- Ulf Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förlorare i välfärdssamhället Afrikaner med funktionshinder Av Kitimbwa Sabuni Diskriminering ses av många forskare som den enskilt viktigaste anledningen bakom att så många invandrare efter många år i Europa fortsätter att leva i utanförskap och social marginalisering, motsatsen till integration. Detta gäller förstås även i Sverige. Man känner ganska väl till diskrimineringens mekanismer när det gäller enskilda grunder såsom, kön, etnisk härkomst, religion, funktionshinder och så vidare. Men vad händer om en grupp i samhället är drabbade av dubbel utsatthet? Hur tar sig förtrycket uttryck mot människor som kan diskrimineras både efter etnisk härkomst och efter ett eller flera funktionshinder? Afrosvenskarnas riksförbunds genomförde under 2005 en undersökning som riktade in sig på funktionshindrade afrikaner eftersom vi konstaterade att det där finns en kunskapslucka. Ingen hade tidigare gjort en studie med intersektionalistiskt perspektiv som belyser situationen för just den gruppen i Sverige. I studien presenterades sju personer med bakgrund i olika afrikanska länder. Guled 28 år, David 46 år, Ahmed 48, Asli 63, Adamu 17, Mohamed 36 och Mariam 33. Deras funktionshinder var rörelsenedsättningar, hörselnedsättningar, autism och psykisk sjukdom. I de flesta fallen var de inte födda med funktionshindren utan hade fått dem till följd av skador de tillfogats. I deras berättelser identifierade författarna återkommande teman som utvecklades till nio faktorer och det är dessa faktorer och deras relation till varandra som sågs som de mest avgörande för funktionshindrades afrikaners integration i Sverige. Funktionshindret Informanternas mest akuta problem i livet var deras funktionshinder eller deras psykiska sinnestillstånd uppgav dem. Men många menade att de känner sig mer funktionshindrade i Sverige än i sina hemländer. I sina hemländer bodde de i små samhällen nära familjen och var produktiva och respekterade medlemmar i gemenskapen. I Sverige är de fångna i lägenheter utan hissar, isolerade fysiskt från andra genom att de inte kan förflytta sig eller komma in i lokaler som inte är handikappanpassade. Deras sociala liv är starkt kringskuret eftersom de antingen saknar familj och i de fall en sådan finns så är familjemedlemmarna mycket frånvarande tidsmässigt på jobbet eller i skolan Migration 1
2 Migration kan ske på två sätt, antingen genom flykt eller genom utvandring vilket ger väldigt olika förutsättningar. Utvandring är till skillnad från flykt planerad vilket medför att handikappet spelar en annan roll. Genom planering kan man då kompensera för sitt funktionshinder. Vid flykt har människor med funktionshinder, ett mycket svårare utgångsläge. Vi konstaterar att afrikanerna som kommit till Sverige de senaste åren, vilket är dem flesta, för det mesta flytt i all hast från väpnade konflikter, medan de som kom på åttiotalet lämnade sina hemländer efter mer övervägande och oftast av politiska skäl. Mötet med svensk välfärd I Sverige där handikapprörelsen är stark är möjligheterna till service och ekonomiskt stöd från samhället goda men det är en oskriven lag att den som behöver hjälp måste påtala sina behov. Det är inte lätt för en flykting, som kanske har andra mer akuta problem att lösa, att börja ställa krav och ta initiativ. Bara Lagen om stöd och service till funktionshindrade innehåller tio olika typer av insatser som man måste lära sig. I Sverige vill läkarna ställa frågor till patienten medan afrikaner ofta är mer vana vid läkare som på egen hand ställer diagnosen utan att förhöra sig närmare med patienten. Men det som i Sverige ses som hövligt och god läkarsed uppfattas av afrikanska funktionshindrade mest som plågsamt. Jag orkar inte träffa svenska läkare mer. De ställer så många frågor. Förstår de inte att det är jobbigt att prata om sina fel på kroppen? undrade Guled från undersökningen. Diskriminering Den större delen av diskrimineringen upprätthålls genom den i välfärdssamhällena etablerade praxis som går ut på att begränsa sociala utgifter och tjänster. På så sätt uppstår en form av indirekt diskriminering mot de behövande som inte är kompetenta och starka nog att själva känna till och kräva sina rättigheter vilket funktionshindrade afrikaner av olika skäl inte är. I Sverige finns också en myt om det sociala Afrika. Den går ut på att man i Sverige bara har kärnfamiljen men att i Afrika tar alla hand om varandra. När samhällets funktionärer har de här föreställningarna om afrikaner och låter dem påverka tolkningen av den svenska lagen så det blir det olika utslag, då diskriminerar man Det psykologiska tillståndet Känslor och trauman man har med sig från hemlandet parat med en ofta lång och oviss väntan på uppehållstillstånd ger ett ogynnsamt utgångsläge för att etablera sig i Sverige och sår frön 2
3 till att det psykiska tillståndet försämras. Det nya samhället och den nya kulturen kan vara svår att avkoda och ensamheten stärker bara på känslorna av desorientering och utanförskap. Det är därför föga förvånande att funktionshindrade afrikaner i Sverige ofta mår dåligt psykiskt. Asli och Mariam hade båda läkarutlåtanden som visar på psykisk ohälsa. Även Guled och Mohamed uppgav att de mådde dåligt. Den psykiska ohälsan är dokumenterat högre bland afrikaner i Sverige än hos befolkningen i övrig. Resurser Som funktionshindrad och afrikan är det svårt att få arbete idag i Sverige och eftersom de flesta av våra intervjupersoner aldrig fått fotfäste på den svenska arbetsmarknaden eller i sjukförsäkringssystemet är de dömda till att leva på socialbidrag. Att bara kalla dem låginkomsttagare är otillräckligt eftersom den benämningen knappast fångar det förtvivlade i den ekonomiska situation många av dem befinner sig i. Mohamed får kronor i månaden från Socialförvaltningen att leva på och det ska bland annat räcka till hans hyra på kronor i månaden för ett rum han delar med tre andra. En mer träffande beskrivning av honom vore att säga att han är fattig. En socialsekreterare sa åt honom att du har ju släkt, vänd dig till dem. Men hela Mohameds släkt är kvar i Somalia och de är beroende av honom för sin försörjning. De små resurserna afrikaner generellt har i Sverige begränsar deras handlingsutrymme och försvårar för deras integration. Kultur Man menar ibland att det finns komponenter i afrikansk kultur som försvårar för funktionshindrad såsom att de skäms för funktionshindrade som göms och undan och inte ges möjlighet att utvecklas som personer. Afrosvenskarnas studie ger istället en blandad bild. Vi konstaterar att det visserligen finns överbeskyddande attityder från omgivningen och även direkt nedlåtande attityder mot funktionshindrade. Men en av informanternas, Davids, egen erfarenhet i Somalia är att han inom familjen sågs som en fullvärdig människa. Utanför familjekretsen kunde däremot människor agera mycket kränkande, framförallt genom ett överbeskyddande sätt. Afrika består av 52 länder och om det finns mönster gemensamma i behandlingen av funktionshindrade beror det nog mer på att länderna har misär och fattigdom gemensamt och det i sig styr hur väl man behandlar personer med funktionshinder. Könet 3
4 Typiskt nog är det kvinnliga perspektivet underrepresenterat även i vår studie, men de två deltagande kvinnorna i studien uppger båda att de är väldigt isolerade. I många afrikanska länder är det av hävd mannen som företräder familjen utåt. För afrikanska kvinnor kan det därför vara extra svårt att som funktionshindrad själv kliva fram och ställa krav. I dessa kulturer blir det också mannen som såsom representant utåt har det större sociala nätverket. Kvinnans nätverk utsträcker sig till släktingar och andra kvinnor som bor nära hemmet. I Sverige saknas dessa sociala strukturer vilket gör att kvinnorna i ännu högre grad utlämnas åt sin ensamhet. I ett äktenskap är det enklare om mannen blir funktionshindrad än om det drabbar kvinnan. Kvinnor förväntas ändå ta hand om sina män en svensk socialsekreterare berättar att hon ser afrikanska kvinnor som offrar sig för sina funktionshindrade män. De tar hand om mannen på egen hand och far illa av det psykiskt. Nätverk I studien visade det sig tydligt att nätverket varit en avgörande framgångsfaktor. De av våra informanter som mest framgångsrikt etablerat sig i det svenska samhället är de som byggt upp goda kontakter med etniska svenskar som instruerat och lotsat dem i igenom välfärdsystemet. Men tyvärr är funktionshindrade afrikaner en ganska isolerad grupp där funktionshindret inte bara stänger ute människor från majoritetssamhället utan även från kontakter med andra afrikaner. Det visar sig att även de afrikanska organisationerna och handikapprörelsen har misslyckats med att integrera afrikaner med funktionshinder. Slutord Genomgående för våra integrationsfaktorer är att de problem vi visar på egentligen kan ses som institutionell diskriminering i olika skepnader. Det är hela tiden samma mekanismer, beskrivna under rubriken Diskriminering, som är i spel. Redan migrationen, som för de flesta afrikaner innebär flykt med långa asylsansökningsperioder, är en process där man blir utesluten från samhället. Man kommer inte ut på arbetsmarknaden och man utestängs från alla former av rehabilitering innan uppehållstillstånd beviljats, vilket kan ta flera år. Till och med när man beviljats uppehållstillstånd utestängs man från rehabiliteringen om uppehållstillståndet är tidsbegränsat. Mötet med det svenska välfärdssystemet präglas av en institutionell diskriminering som i kort kan beskrivas så att handläggarna förväntar sig ofta mot bättre vetande att afrikaner ska vara lika insatta som svenskar och kunna ta initiativ för att tillgodogöra sig sina medborgerliga rättigheter. När afrikanerna av naturliga skäl inte klarar av detta får de sämre vård, rehabilitering och samhällsservice och det blir en besparing 4
5 för kommuner och landsting. Studien visade också hur funktionshindrade afrikaner strukturellt utesluts från viktiga nätverk som handikapp- och etniska organisationer. Att vara funktionshindrad afrikan och dessutom kvinna är grund för ytterligare diskriminering. Även forskarvärlden deltar i den institutionella diskrimineringen av funktionshindrade afrikaner. Genom att använda generaliserande resonemang om kulturella skillnader legitimerar forskarna strukturella skillnader mellan grupper. Man förnekar samhällets misslyckande och lägger över skulden på den utsatta individen och kulturen den har. Om flera människor engagerar sig i de här frågorna vinner vi dock inflytande. Som medborgare borde vi fråga oss vad för slags land vi vill leva i. Bekänner vi oss till demokratin och att alla och envar har samma friheter och rättigheter måste också samhället vara organiserat så att detta utsträcker sig till alla. Annars förfuskas demokratin och det är i längden ett hot mot oss alla. Här har invandrarorganisationerna en central roll att spela. Dels som mänskliga rättighetsaktivister eftersom det är ett aktivt civilt samhälles roll att bevaka staten så att mänskliga rättigheterna inte bara blir en pappersprodukt utan leder till något i den konkreta verkligheten. Sedan är det helt naturligt att det afrikanska föreningslivet är inkluderande mot alla afrikaner. Om det är nätverk funktionshindrade afrikaner behöver för stöd att ta sig in i det svenska samhället kan det afrikanska föreningslivet utgöra det nätverket. Av Kitimbwa Sabuni, Samordnare för Afrosvenskarnas riksförbund 5
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället
Läs merStrategi för integration i Härnösands kommun
INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder
Läs merINTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare
17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.
Läs merMotion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merIngenting om oss utan oss
Ingenting om oss utan oss Handlingsprogrammet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning. Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda och
Läs merHANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
Läs merFramgångsrik Rehabilitering
Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merStyrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle
Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande
Läs merFogelstadsAkademins Medborgarutbildning
FogelstadsAkademins Medborgarutbildning Att investera i framtiden Eva Gustafsson, Sirpa Abben, Annika Juhlin, Tobias Mård och Ulla Achtman 2013 05 27 Jag var en stark kvinna i mitt hemland och när jag
Läs merIntegrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Läs mera) Börja med att dela upp klassen i mindre grupper och dela ut bilaga 1 med sökande hyresgäster till dem.
i Lektionshandledning #84 Tema: "Vem vill jag bo med" Mänskliga rättigheter (Generellt) Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 8 9, Gymn. Lektionslängd: 40 60 minuter Vem vill jag bo med 1/5 Material och
Läs mer!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare
!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad
Läs merAlla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD
Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,
Läs merKänner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
Läs merPlan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns
Läs merSOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013
SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15
2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan
Läs merLidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930
Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är
Läs merINNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Läs merFunktionshindrade i välfärdssamhället
Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merBemötande aspekter för nyanlända.
Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att
Läs merSkolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser
Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.
Läs merVanliga fördomar om invandrare
Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merTävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer
Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,
Läs merEtt samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun 2013-2017 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-02-18 5 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Definitioner 3 Tillgänglighetspolicy för Bodens
Läs merFastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för
Läs merVanliga fördomar om invandrare
Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska
Läs merMÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten
Läs merHandikappolitiskt program för Ronneby Kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den
Läs merETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun
ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15
Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för
Läs merKommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla
Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt
Läs merElevernas likabehandlingsplan
Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merEn rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
Läs merBetydelse nivå. Funktionshindersperspektivet. Inkludering
Betydelse nivå Funktionshindersperspektivet Inkludering Tillgänglighet Bemötande Vad är funktionshinderperspektivet Funktionshinderperspektivet är en strategi för att riva hinder och för att utforma samhället
Läs merLandstingets program om integration LÄTT LÄST
Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs merNSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se
NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017
HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merPOLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet
POLICY Policy mot diskriminering i arbetslivet Kommunen Hudiksvalls kommun strävar efter att tillvarata samtliga medarbetares resurser. Vi ska främja och uppmuntra medarbetarnas individualiteter och olikheter
Läs merVärdegrund och policy
Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män
Läs merUtan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet
Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Innehåll Statistik anhöriginvandring och internationella äktenskap.
Läs merVåld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?
Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar
Läs merLikabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017
Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017 1. Bakgrund 1.1. Lagrum Likabehandlingsplanen Lilla Bållebergets förskola tar sin grund i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567)
Läs merViktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.
Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.
Läs merFrågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning.
Frågor & Svar Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. INNEHÅLL Varför sprider Plan en film om flickors rätt till utbildning? Är det Plan som står bakom Girl Rising? Hur jobbar Plan med
Läs merVälkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum
Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som
Läs merTill dig som söker asyl i Sverige
Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din
Läs merINRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)
2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp
Läs merInledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19
Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde
Läs merVÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER VID DISKRIMINERING, TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, REPRISALIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 5 a 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER VID DISKRIMINERING, TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, REPRISALIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2018-05-08
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs merTysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon
Tysta(de?) Röster Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Årskonferens i Göteborg 30-31 mars 2009 Karin Ingvarsdotter Doktorand, Hälsa & Samhälle Malmö Högskola
Läs merRutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier
mmunstyrelsen Datum 1 (5) nsult och uppdrag 2016-10-14 Utveckling/HR Anne-Li Gustafsson, 016-7102138 Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier Att arbeta i
Läs merFörskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Laxå 15 augusti 2016 1 Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef Greta Särefors Sara Wallin,
Läs merPengarna, barnen och livet
Pengarna, barnen och livet Program för temadagen den 7 mars: 13:00 Välkomna 13:05 Omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell inleder 13:15 Familjer i socialtjänsten presenterar resultaten från projektets
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merLikabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja
Läs merPlan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Mulltorps förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor Innehållsförteckning -Inledning -Definitioner av verksamhet och likabehandlingsplan -Måldokument för förskolor i Sölvesborgs
Läs merPlan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Marierovägens Förskola Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill
Läs merLikabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA
1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta
Läs merLag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever
Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lagens ändamål och tillämpningsområde /Träder i kraft I:2006-04-01/ 1 Denna lag har till ändamål att främja
Läs merEn uniform, många olika finländare likabehandlingsärende för beväringar
En uniform, många olika finländare likabehandlingsärende för beväringar Likabehandling och jämlikhet under beväringstjänsten Då man talar om likabehandling och jämlikhet bland beväringar med olika bakgrund,
Läs merEn enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före
PSYK-E-bas En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa Namn Datum Före Efter Följande påståenden rör din inställning till och erfarenhet av att hjälpa personer med psykiska problem. Markera efter
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Frändeforsförskola 2015/2016 Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.
Läs merVad gör en plats attraktiv?
Vad gör en plats attraktiv? Målbilder och genomförande i den kommunala utvecklingspolitiken Vad är det som gör att en plats uppfattas som intressant och attraktiv? Vad kan en kommun göra för att en plats
Läs merBrukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013
Brukarundersökning på HANS (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Postgiro Bankgiro 136 81 Haninge Rudsjöterrassen 2 Växel: 08-606 70 00 08-606 81 40
Läs merIntervju Guide. Europeiska flyktingfonden
Intervju Guide Europeiska flyktingfonden Egna anteckningar 1. Presentation 4 2. Grundregler 4 3. Inledning av intervjun 5 4. Substantiella fasen 5 5. Paus 8 6. Kompletterande frågor 9 7. Förtydliganden
Läs merSocialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016
Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren
Läs merLever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Läs merIntraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?
Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Seroj Ghazarian Berättelsen om vår tid? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Exkluderande eller inkluderande mångfald? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
Läs merLikabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg
Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2015 Vuxenskolan, Likabehandlingsplan Sida 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Lagens syfte... 3 Vuxenskolans värdegrund... 3 Övergripande mål för
Läs merDefinition av våld. Per Isdal
Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att
Läs merEn snabbare väg till gemenskap och egen försörjning Arbetsgruppen för integration Moderatkvinnorna i Stockholms län
En snabbare väg till gemenskap och egen försörjning Arbetsgruppen för integration Moderatkvinnorna i Stockholms län Om gruppens arbete: Gruppen har sammanträtt 6 gånger. Första mötet var ett introduktionsmöte
Läs merStrategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun
Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela
Läs merIdéer och exempel över sociala investeringar
Idéer och exempel över sociala investeringar Tre exempel för att belysa behovet och nyttan med sociala investeringar Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning Syftet
Läs merÅrlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018
Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018 Innehållsförteckning Årlig plan för att främja likabehandling samt
Läs merKulturella aspekter av äldre migranters möte med vården Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum
Kulturella aspekter av äldre migranters möte med vården Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Upplägg Vad är en äldre invandrare? Är ämnet viktigt? Migration och kultur Finns det verktyg som
Läs merVI OCH DOM 2010/01/22
VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration
Läs merAd Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.
1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna
Läs merIntraservice Integration i boendemiljö
Intraservice Integration i boendemiljö Seroj Ghazarian Landet lagom? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN VAD ÄR INTEGRATION FÖR DIG? VAD ÄR KULTUR? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 3 VAD ÄR KULTUR? INDIVIDUELL
Läs merUNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade
Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund
Läs merLikabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013
20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Läs merRätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.
Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med
Läs merFunktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar
Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:
Läs merLikabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor
Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor 2010-2011 Diskrimineringslag (2008:567) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter
Läs merBilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag
Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag
Läs merBarn i världen - fattiga och rika, är alla lika?
Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när
Läs merHandikappolitiskt program 2015-2018. Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor
Handikappolitiskt program 2015-2018 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar Sid. 5 Synsätt Sid. 5 Metod Sid. 6
Läs mer