Gunilla Burell Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet

Transkript

1 Hur kan tandvården ha nytta av beteendemedicinsk prevention och behandling? Gunilla Burell Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Beteendemedicinsk behandling Innebär att med hjälp av systematisk och målinriktad beteendeförändring påverka hälsa och välbefinnande förhindra sjukdom minska symptom av sjukdom förhindra eller fördröja nya akuta tillstånd 1

2 Beteendemedicins kliniska bidrag Att förstå mänskligt beteende och vad som påverkar hur människor beter sig i vardagslivet Att utveckla den professionella kompetensen att hjälpa människor att ändra beteende för hälsans skull Prevention Hälsofrämjande Primär prevention Högriskprevention Sekundär prevention 2

3 Population and High Risk Interventions Population Lower the mean level of risk factor within the population to shift the whole distribution % Pop. High - Risk Individuals Small group of people are targeted to change their very high risk BMI Source: Rose G. The Strategy of Preventive Medicine Oxford Press, Hälsoarbete De största effekterna på befolkningens hälsa har de små förändringarna för många människor. 3

4 personliga egenskaper kultur och normer erfarenheter lagstiftning kampanjer personlig situation information tillgänglighet attraktivitet förebilder prissättning stress motivation kunskap känslor BETEENDE Oj oj oj! Han behöver massor av goda råd! 4

5 Vill han inte lyssna??? Informera, argumentera - höj rösten! Varför följer inte folk goda råd? 5

6 Compliance - följsamhet Compliance / adherence / följsamhet C:a 50 % till medicinska ordinationer Lägre vid komplexa ordinationer Ingen överensstämmelse mellan vad läkaren/den som gett ordinationen tror och vad patienten gör 6

7 Faktorer som kan påverka följsamhet Sociala och ekonomiska faktorer Hälso- och sjukvårdssystemet Sjukdomsrelaterade faktorer Behandlingsrelaterade faktorer Patientegenskaper WHO: Adherence to long-term therapies (2003) 200 undersökta orsaker till låg följsamhet Sjukdomen i sig? Remissförfarandet? Patientens ålder? Kön? Socialgrupp? Utbildningsnivå? Personlighet? Biverkningar? Civilstånd? 7

8 Den starkaste faktorn som påverkar följsamhet? Den starkaste faktorn som påverkar följsamhet är kommunikationen mellan vårdgivare och patient d v s dess kvalitet och effektivitet 8

9 Health coaching to improve healthy lifestyle behaviors: an integrative review. Olsen JM, Nesbitt BJ. Viterbo University, La Crosse, Wisconsin, USA. Am J Health Promot Sep-Oct;25(1):e1-e12. Abstract OBJECTIVE: Chronic diseases account for 70% of U.S. deaths. Health coaching may help patients adopt healthy lifestyle behaviors that prevent and control diseases. This integrative review analyzed health coaching studies for evidence of effectiveness and to identify key program features. DATA SOURCE: Multiple electronic databases were utilized, yielding a final sample of 15 documents. STUDY INCLUSION AND EXCLUSION CRITERIA: The search was limited to peer-reviewed research articles published between 1999 and Studies were further analyzed if they (1) specifically cited coaching as a program intervention, and (2) applied the intervention to research. DATA EXTRACTION: Articles describing various quantitative and qualitative methodologies were critically analyzed using a systematic method. DATA SYNTHESIS: Data were synthesized using a matrix format according to purpose, method, intervention, findings, critique, and quality rating. RESULTS: All 15 studies utilized nonprobability sampling, 7 (47%) with randomized intervention and control groups. Significant improvements in one or more of the behaviors of nutrition, physical activity, weight management, or medication adherence were identified in six (40%) of the studies. Common features of effective programs were goal setting (73%), motivational interviewing (27%), and collaboration with health care providers (20%). CONCLUSIONS: Health coaching studies with well-specified methodologies and more rigorous designs are needed to strengthen findings; however, this behavioral change intervention suggests promise. Hur går det till att ändra beteende? VETA information och kunskap VILJA motivation HANDLA beteendet i vardagslivet räcker ofta inte nödvändigt men inte alltid tillräckligt nödvändigt 9

10 Människor förändrar beteende hela tiden men vi påverkas mer av konkreta konsekvenser än av abstrakta mer av omedelbara effekter än av sådant som händer långt in i framtiden Alla beteenden har en funktion Det finns en orsak till att en människa gör det hon gör. Orsaken kan vara en helt annan än vad du själv skulle prioritera. Lyssna och ta reda på den andras tankar, föreställningar, prioriteringar, och värderingar. 10

11 Konsekvenser påverkar beteendet Positiva konsekvenser vi gör mer (belöning) Negativa konsekvenser vi gör mindre (bestraffning) När vi förlorar något positivt minskar det beteende som gjorde att det goda försvann ( guldkanten, bekvämligheten) Undvikande av negativa effekter för husfridens skull. Ett sådant beteende kan vara mycket svårt att förändra. Stages of change 1. Är inte beredd att göra förändring ( Bra som det är / Det är ingen idé ) 2. Funderingar ( Man borde kanske, men ) 3. Beslut och förberedelse ( Det här tänker jag göra ) 4. Handling/aktivitet/program ( Sätt igång håll på, träna, träna ) 5. Vidmakthållande av nya vanor ( Nu funkar det och känns bra ) 6. Långsiktighet ( Självklart, automatiskt, behöver aldrig fundera ) 11

12 Här automatiseras de nya vanorna och förändringen integreras med värderingar, livsmål, självbild och identitet. Är inte beredd att göra förändring ( Bra som det är / Det är ingen idé ) Här är chansen för påverkan av information liten - ge inte en massa information och råd, men väck en fundering. Långsiktighet ( Självklart, automatiskt, behöver aldrig fundera ) Funderingar ( Man borde kanske, men ) Här behövs socialt stöd och återfallsprevention. Här är platsen att ställa öppna frågor, lyssna på argument för och emot. Vidmakthållande av nya vanor ( Nu funkar det och känns bra ) Här behövs konkret träning: håll på och håll ut! Handling/aktivitet/program ( Sätt igång håll på, träna, träna ) Beslut och förberedelse ( Det här tänker jag göra ) Här behövs information och argument. Beredskap för förändring inte beredd osäker beredd erbjud information utveckla ambivalensen stöd handling följ upp 12

13 Kommunikativa dörröppnare Att skapa ett fruktbart samtal: Ställ öppna frågor Reflektera Sammanfatta Bekräfta Ge information enligt behov Några enkla frågor Om du skulle börja / sluta / ändra Vad skulle dina egna tre viktigaste skäl vara? Hur tror du att du skulle gå tillväga om du gjorde det här? På en skala mellan 1 och 10, hur troligt är det att du kommer att göra det? 13

14 Skalning Hur viktigt är? Vilken tilltro har du till att du? Hur beredd är du att göra det här nu? realism små steg upprepning monitorering feedback långsiktighet socialt stöd återfallsprevention 14

15 Models for individual oral health promotion and their effectiveness: a systematic review. Yevlahova D, Satur J. Melbourne Dental School, The University of Melbourne, Victoria. Aust Dent J Sep;54(3): Abstract BACKGROUND: There is a recognized need to deliver oral health information to people during clinical encounters to enable them to develop personal skills in managing their own oral health. Traditional approaches to individual oral health education have been shown to be largely ineffective and new approaches are required to address personal motivations for preventive behaviour. This systematic review aims to identify and assess the effectiveness of behaviour models as a basis for individual oral health promotion. METHODS: Electronic databases were searched for articles evaluating the effectiveness of health behaviour models in oral and general health between 2000 and Eighty-nine studies were retrieved and data were extracted from the 32 studies that met the inclusion criteria. RESULTS: Thirty-two studies were identified in the fields of clinical prevention and health education, motivational interviewing (MI), counselling, and models based interventions. MI interventions were found to be the most effective method for altering health behaviours in a clinical setting. CONCLUSIONS: There is a need to develop an effective model for chairside oral health promotion that incorporates this evidence and allows oral health professionals to focus more on the underlying social determinants of oral disease during the clinical encounter. There is potential to further develop the MI approach within the oral health field. Review of Motivational Interviewing in promoting health behaviors. Martins RK, McNeil DW. Clin Psychol Rev Jun;29(4): Epub 2009 Feb 23. West Virginia University, 53 Campus Drive, P.O. Box 6040, Morgantown, West Virginia , USA. renatakmartins@aol.com Abstract There is considerable evidence for the effectiveness of Motivational Interviewing (MI) in the treatment of substance abuse, as well as a number of other health behavior areas. The present paper summarizes and critically reviews the research in three emerging areas in which (MI) is being applied: diet and exercise, diabetes, and oral health. Although 10 prior reviews focused in part on MI studies in the areas of diet, exercise, or diabetes, the present paper provides an up-to-date review, and includes oral health as another emerging area of MI research. Overall, 37 articles were reviewed: 24 in the areas of diet and exercise, 9 in the area of diabetes, and 4 in the oral health area. Research in these areas suggests that (MI) is effective in all these health domains, although additional research is needed, particularly in the oral health arena. Specifically, future research in the areas of diet and exercise should examine the clinical utility of MI by health care professionals (other than dietitians), studies in the area of diabetes should continue to examine long-term effects of MI on glycemic control, and research in the area of oral health should focus on developing additional trials in this field. Further, future studies should demonstrate improved research methodology, and investigate the effects of possible outcome mediators, such as client change talk, on behavior change. 15