Tankar från miljonprogrammen om regeringens förslag på att införa kronvittnen, skärpa straffen och avskaffa ungdomsrabatten.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tankar från miljonprogrammen om regeringens förslag på att införa kronvittnen, skärpa straffen och avskaffa ungdomsrabatten."

Transkript

1 Tankar från miljonprogrammen om regeringens förslag på att införa kronvittnen, skärpa straffen och avskaffa ungdomsrabatten. Rapport i samarbete mellan Miklo och CIDES/Fryshuset, maj 2014 Bilal Amara (Miklo) Camila Salazar Atías (CIDES/Fryshuset)

2 Sammanfattning Den här rapporten redovisar vad 25 miljonprogramsbor tänker kring de förslag som den svenska regeringen förespråkar för strängare straff. Rapporten bjuder också på en analys från kriminologen Camila Salazar Atías, aktiv inom Fryshusets avhopparverksamhet, samt av förslagen och medborgarnas tankar. Förslagen som vi berör är sänkning av åldern då ungdomsrabatten gäller, införandet av kronvittnen, skärpning av straff för grova brott och skärpning av vapenlagen. De 25 deltagarnas egna förslag på hur kriminaliteten kan minskas i Sverige låter istället så här: Tidiga satsningar där man identifierar personer som behöver stöd utan att stigmatisera. Lokala förebilder som lyfts upp för att inspirera istället för att lyfta avskräckande exempel. Lika möjligheter att delta i aktiviteter. Lika resursfördelning. Engagerade vuxna i skolan, myndigheter och civilsamhället. Fler resurser till socialtjänsten så att de som behöver vård får den hjälp som behövs, till exempel inom missbruk. Beslagta tillhörigheter och symboler som ger status. Efter avtjänat straff erbjuda stöd med arbetstillfällen, utbildningsmöjligheter, bostad, mötesplatser och stöd till föräldrar. Processen och analysen är genomförd på eget initiativ av Miklo i samarbete med CIDES/Fryshuset. Miklo hjälper kommuner och myndigheter att lyckas i miljonprogrammen och Fryshusets CIDES står för Center för Information om Destruktiva Subkulturer och jobbar bland annat med att stötta personer som lämnar sin kriminella bana.

3 Bakgrund Vilken backning får den sittande regeringens förslag för strängare straff för brott i Sverige? CIDES var oroad över utvecklingen som kändes kontraproduktiv, detta då all forskning visar att strängare straff inte är lösningen för att minska kriminalitet och återfall. Miklo har sedan tidigare undersökt och rapporterat det bristande förtroendet för polisen i just Sveriges miljonprogramsområden, och såg också att dessa förslag riskerade att intensifiera den konfliktsituation som många miljonprogramsbor upplever sig i relation till polis och rättsväsende. Tillsammans valde CIDES/Fryshuset och Miklo i slutet av 2013 att göra ett stickprov bland boende i miljonprogramsområden för att se vilka tankar och åsikter som finns rörande några av de aktuella förslagen. Metod Stickprovsstudien gjordes på eget initiativ av Miklo och Fryshuset/CIDES, utan att det fanns budget internt för ändamålet och utan finansiering från tredje part. Miklo hade utifrån dessa förutsättningar möjligheten att arrangera tre fokusgrupper i vilka 25 personer deltog i en semistrukturerad intervju där fokus låg på ett antal frågor som alla fick besvara kring brottsprevention, samt straff och rehabilitering. Där fick samtalet också utvecklas fritt under delar av intervjun. En fokusgrupp bestod av miljonprogramsbor som var under 25 år, en med miljonprogramsbor som var äldre än 25 och en fokusgrupp med blandade åldrar men där deltagarna hade ett förflutet som kriminella. Den här rapporten redovisar fakta i form av de tankar och åsikter som deltagarna delade under fokusgrupperna, vad som kan ses som indikativa för vad ett större segment inom Sveriges miljonprogram och liknande områden tänker kring de aktuella förslagen. Rapporten kan dock inte ses som representativt eller som något att generalisera utifrån. Vi hoppas att vårt stickprov ska tjäna till att lyfta frågan och att fler aktörer och inte minst regeringen kan avsätta resurser för att närmare studera vad de aktuella förslagen kan få för konsekvenser inte bara för brottsligheten och utvecklingen av kriminalitet i Sverige, utan också för det omgivande icke-kriminella samhällets uppfattning av rättsväsendet och våra lagar.

4 Sammanfattning av miljonprogramsbornas tankar kring brott, brottsprevention, straff och rehabilitering En mer utförlig sammanfattning från samtalen finns som ett sista kapitel i rapporten. Där berörs också deltagarnas tankar om att avskaffa ungdomsrabatten, införa kronvittnen och polisiärt arbete i deras områden. Vad är viktigast för att förebygga att folk blir kriminella? Prio 1 Tidiga insatser - Satsa på ungdomarna Sociala insatser i form av ungdomsgårdar och gratis aktiviteter Sommarjobb för unga - Jobb Prio 2 Utbildning Satsningar på skolan - Disciplin i skolan - Uppmuntra till högskolestudier Kunskap i skolan om det kommande arbetslivet Ge unga framtidstro Visioner om framtiden - Förebilder Prio 3 Dialog och samarbete mellan myndigheter och civilsamhället Stöd åt föräldrar Ta hjälp av personer som själva upplevt det kriminella livet eller har anhöriga i samma situation Vad är viktigast vad gäller själva straffen för kriminella handlingar? Prio 1 Straffet bör vara i relation till brottet Andra påföljder, frivård eller fotboja Prio 2 Högre straff för brott mot människor Höja straffen för våldtäkter, sexualbrott och pedofili Obligatorisk behandling Bättre program för återanpassning från kriminalitet förbereda på bättre sätt inför frigivning Inte prioriterat men nämnt: Två deltagare förespråkade hårdare straff och råare fängelsemiljöer.

5 Vad är viktigast tiden efter att man avtjänat sitt straff, för att komma in i samhället igen? Prio 1 Möjligheter till en andra chans Yrkesutbildningar Utbildning Praktik Jobb - Tilldelas en vägvisare eller en coach Se över pricken på belastningsregistret Prio 2 Samverkan mellan myndigheter Samarbete mellan arbetsförmedlingen och bostadsförmedlingen - Införa ett bra system som fångar upp dem när de kommer ut Mer statligt stöd åt organisationer som Kris - Upprätta en statlig organisation likt Kris Möjlighet till behandling Möjlighet till bostad Boendekedja försökslägenhet Halvvägshus med folk och nya vänner Prio 3 Redan under tiden på anstalten bör det börjas en planering Förebygga under tiden som personen sitter inne Vad tycker ni generellt om brottslighet, lagar och straff i Sverige? Orättvisa Rättsosäkert Ojämnt fördelade Konstiga Polisen prioriterar fel Låga straff - För låga i vissa fall (Mord, våldtäkt, pedofili, rån) Hårda straff - För hårda i vissa fall (Narkotika, fildelning, ekobrott) Satsa mer på rehabilitering Rehabilitering sällsynt

6 Analys och reflektioner varför straffar vi? Camila Salazar Atías, CIDES/Fryshuset När vi frågade om deltagarna ansåg att Sverige skulle ha högre straff så var de flesta överens, men när man utvecklade den frågan så handlade det många gånger om att man tyckte att straffen skulle höjas för brott där barn var inblandade. De tillfrågade ansåg även att övergrepp som våldtäkt borde ha en högre straffskala. Känslan i gruppen var att straffen var för låga idag, speciellt i relation till narkotikabrott. Intressant dock var att nästan ingen av de tillfrågade kände till vilka brottsatser som vi har i Sverige. För de som inte hade ett kriminellt förflutet var uppfattningen baserad på vad de hört och läst i media. Denna uppfattning är koherent med den uppfattning som vi har uppfattat även i andra sammanhang där rättsväsendet hamnat i en obalans där till exempel narkotikabrott kan leda till väldigt långa straff i relation till allvarliga våldsbrott. Känslan av obalans är påtaglig. Vad göra? Höja straffen för våldsbrott eller sänka straffen för brott som samhället idag inte ser lika allvarligt på? Eller höja våldsbrottsstraffen och samtidigt skapa ett kontraproduktivt resultat då vi vet att människor som sitter i fängelse länge har väldigt svårt att återvända till samhället och att återfall för dessa personer är väldigt vanliga. När frågan om att avskaffa ungdomsrabatten kom upp så var många deltagare eniga om att det inte var en bra idé. De menade bland annat att många unga ofta själva är offer och springer ärenden, begår brott åt äldre. De tillfrågade menade också att fängelse inte är en bra miljö för någon, än mindre unga som fortfarande är i sina formativa år där de inte bara är lättpåverkade men också går miste om viktiga år och erfarenheter som är svåra att komma ikapp sedan. Men det fanns vissa av de tillfrågade som inte höll med och ansåg att man är väl medveten om vad som är rätt och fel vid 18 års ålder och vilket innebär att man borde stå till svars för sina egna handlingar. Vi på CIDES oroas över möjligheten till att straffrabatten skulle avskaffas. Vi tror att tanken delvis föds ur viljan att stoppa kriminella gäng från att systematiskt använda sig av yngre personer för grövre brott då de som är yngre idag får halva strafftiden. Vår oro är att denna åtgärd inte skulle förändra gängens beteende utan bara använda sig utav ännu yngre, de under 18. Varför straffar vi? Det är en kärnfråga. Är det för att avskräcka? Hämnas? Straffa? Brottsförebyggande- så länge de sitter inne kan de inte begå brott? Vårda? Vilka konsekvenser borde kriminella handlingar ha? Här kommer förslag från deltagarna i fokusgrupperna om att man borde gå till botten med varför personer begår brott, få individen det berör att förstå och bearbeta orsaken istället för att bara fokusera på symptomen. Arbeta med rehabilitering där de straffade får träffa psykologer och kuratorer. Ett annat förslag är samhällstjänst, speciellt för unga som blir dömda samt erbjuda dessa ungdomar möjlighet till utbildning.

7 Vi berör i samtalen också frågan om hur man minskar återfallen. Här kommer sysselsättning och försörjning upp samt möjligheten till ett tryggt boende när man kommer ut från sitt straff. Allt för många faller tillbaka in i gamla mönster när de släpps fria. Allt har ändrats men ändå är allt likadant. Svårigheterna är kvar, men nu är dessa personer dessutom stämplade och har ännu svårare att komma tillbaka in i samhället. Möjligheterna till ett icke kriminellt liv har minimerats. Många gånger har man skulder till brottsoffer, brottsoffermyndigheten och andra som man inte kunnat betala av när man suttit inne. Dessa skulder försvårar möjligheterna till att återvända till ett lagligt liv än mer. Genom att ha möjlighet till skuldsanering, pausa skulder under tiden man sitter i fängelse eller möjlighet att kanske sitta av stora skulder så kanske en reell möjlighet till en nystart skulle vara mer möjlig. Dessutom finns det en ökad trend bland arbetsgivare att kräva utdrag från brottsbelastningsregistret. Utöver detta finns det undersökningar som visar allvaret i denna trend och som visar att 87 % av de tillfrågade inte skulle kunna tänka sig att arbeta med någon som är dömd sedan innan. När vi frågar fokusgrupperna om vad de anser om den utvecklingen så ser de det som en dålig utveckling, men kan också ha förståelse för att man genomför dessa utdrag inom vissa yrken. Många tycker också att man ska kunna ompröva hur länge man finns kvar i registret och fatta beslut beroende på hur personen lyckats vända på sitt liv. En annan person ger dock ett exempel på ett rekryteringsföretag som aktivt arbetar med att matcha personer med ett kriminellt förflutet till arbetsgivare och som kan tänka sig att erbjuda arbete till dito. Forskning visar att de som lämnar ett kriminellt beteende ofta gjort det för att de har kommit till en vändpunkt i livet. Typiska vändpunkter är att någon trott på en, haft positiva förväntningar, träffat en partner och framförallt blivit erbjuden ett arbete. En laglig försörjning. Vi lyfte vissa frågor i fokusgrupperna rörande gängkriminalitet. Ett förslag som finns från både alliansen och oppositionen är att använda sig av kronvittnen. Det är ett sätt man hoppas kunna komma åt den organiserade brottsligheten framförallt. När vi frågade fokusgrupperna om vad deras inställning till kronvittnen var så rådde det konsensus i en negativ inställning. En annan gängrelaterad fråga är om man tycker att man ska straffas hårdare för att man tillhör ett gäng. Det finns sådana tendenser idag och vi fick till svar att brottet avgör straffet, alla är lika inför lagen. De deltagande ser farliga tendenser i denna utveckling och anser att det i förlängningen skulle leda till att man straffas hårdare om man till exempel tillhör en annan religion. En deltagare tyckte dock att personer som sitter i förtroendepositioner som till exempel polischef och begår allvarliga brott borde straffas hårdare än en civilmedborgare som begår samma brott.

8 Jag kan själv som kriminolog, med 15 års erfarenhet av att jobba med personer som avslutat sin kriminella bana, skriva under på de flesta förslag som fokusgrupperna lyfter. Här är mina favoriter: Tidiga satsningar där man identifierar personer som behöver stöd utan att stigmatisera. Lokala förebilder som lyfts upp för att inspirera, istället för att lyfta avskräckande exempel. Lika möjligheter att delta i aktiviteter. Lika resursfördelning. Engagerade vuxna i skolan, myndigheter och civilsamhället. Fler resurser till socialtjänsten så att de som behöver vård får den till exempel inom missbruk. Beslagta tillhörigheter och symboler som ger status Efter avtjänat straff erbjuda stöd med arbetstillfällen, utbildningsmöjligheter, bostad, mötesplatser och stöd till föräldrar. Det är inte bara de 25 miljonprogramsbor vi intervjuat i dessa fokusgrupper som gör analysen att något inte stämmer med regeringens förslag. Jag har förståelse för samhällets rädsla och uppfattning om att samhället har blivit mer våldsamt och att vi behöver göra något åt situationen. Folk upplever en ökning av våld och brott, och vill då bryta den utvecklingen. Men sanningen är att det mesta tyder på att kriminaliteten minskar, och vår tolerans för våld likaså. Vi vet mer än någonsin om vad som funkar och inte för att stävja kriminaliteten. Statistik från Brå visar att allt för många som straffas återfaller redan inom 3 år; uppemot 70 procent, och för ungdomar är återfallen än högre. Dessutom blir de negativa effekterna av att sitta inne större ju yngre de är när de straffas och ju längre straffet är - de blir institutionaliserade och den kriminella identitet är svårare att bryta ju längre de suttit i fängelse. Skärpta straff är inte svaret. Många gånger blir straff kontraproduktiva och i värsta fall skapar de många gånger mer våld. Hur? Till exempel när någon som begår brottet har för mycket att förlora samtidigt som skillnaden mellan rån och mord är marginellt. Spärren blir därmed svagare eller obefintlig när du ska välja mellan att skjuta en förföljande polis eller inte. Att förlänga straffen är inte svaret. Vi bör lära av vårt grannland Norge, där de ser sina intagna som elever som behöver ta igen en del kunskap som de missat i livet. De har en väl fungerande utsluss där hela samhället engageras. Deras återfallssiffror är mycket låga. Vi behöver arbeta förebyggande i tidig ålder, ha en verkligt fungerande utslussning och rehabilitering där ett erbjudande om hjälp rörande hotbild, arbete, bostad, skuldsanering, socialisering och utbildning finns. Annars kommer vi aldrig att vända de siffror som vi skamligt nog har sett i Sverige alltför länge nu. Återfall går att förebygga. Det kräver att vi gör om och gör rätt. Det kräver att vi förstår värdet av att ge en andra chans. Ett straff - en dom - bör innefatta en tro på att människor kan förändras till det bättre, och att den som suttit av sitt straff har sonat sitt brott. Att vi

9 alla kan göra fel och då förtjänar en andra chans. Ingen vill vara ett ex. Varken exkriminell eller ex-fru. Många vi träffar inom våra verksamheter vittnar om hur straffet börjar när de kommer ut från kriminalvården. Då står man inte på ruta ett utan på ruta minus fem. Man kommer ut till samma verklighet som ledde en in i kriminalitet men nu värre. Nu med ett register som förföljer en och ofta också skulder till kronofogden två saker som kraftigt försvårar möjligheterna till att skaffa arbete, bostad och lån. När en person begått ett brott och suttit av sitt straff ska den dömda, enligt Kriminalvårdens vision, vara bättre rustade att klara ett liv utan kriminalitet och droger när den lämnar Kriminalvården än de var tidigare. Det kallas Bättre ut. Det är dags att vi som samhälle tar ansvar för att de som avtjänat ett straff inte fortsätter vara dömda efter frigivning. Vi ser ett behov av tydliga inkluderingsstrategier för att undvika de destruktiva brottsspiraler dessa unga annars riskerar att hamna i, vilket de idag alltför ofta gör.

10 Sammanfattning av miljonprogramsbornas tankar kring brott, brottsprevention, straff och rehabilitering, fortsättning 25 personer deltog totalt indelade i 3 fokusgrupper. Fokusgrupp 1 och 2 omfattade 10 deltagare var och i fokusgrupp 3 ingick 5 deltagare. Fokusgrupp 1 och 2 bestod av boende i Stockholms miljonprogram i åldrarna Fokusgrupp 3 bestod av personer som tidigare i sitt liv dömts för brott. Samtalen pågick under 90 minuter och berörde förebyggande insatser, straff och rehabilitering. Nedan sammanfattas det som deltagarna i fokusgrupperna tänkte kring dessa olika delar. En överblick av det som sades vara prioriterat finns på sidan 2-3 och här följer en fördjupad sammanfattning av deltagarnas tankar och åsikter. Att avskaffa ungdomsrabatten - vad får det för konsekvenser? Flera av deltagarna uppfattar avskaffandet av ungdomsrabatten som negativt. En deltagare ställer sig frågan: Har man verkligen lagt fokus på rätt ställe? Uppenbarligen har unga som hamnar i kriminalitet större problem, och skulle behöva få stöd snarare än att straffas hårdare. Hon får medhåll av en annan deltagare som menar att unga kriminella många gånger själva är offer, att de i vissa fall blir tvingade att begå brott av äldre kriminella. En annan deltagare tror att en sådan lagstadgad förändring skulle bli verkningslös, för gängmedlemmar kommer ändå inte bry sig. Han säger vidare att en sådan förändring också kan leda till att gängen kommer börja rekrytera ännu yngre ungdomar, och då får vi ett riktigt problem, med unga som växer upp i kriminalitet. Denna slutsats delas också av några andra deltagare i de andra fokusgrupperna. Andra deltagare som håller med om att en lagändring är fel väg att gå säger följande: Att unga får längre straff kommer bara leda till att vi får nya unga grova brottslingar. Inne på anstalterna kommer de i kontakt med tungt kriminella som kommer att påverka ungdomarna negativt. En annan deltagare säger: Det kommer att leda till att unga får svårt att rehabilitera sig, speciellt med tanke på att ungdomen är en viktig tid för ens utveckling. Ett långt straff kommer att leda till att de unga går miste om viktiga livserfarenheter. (Fokusgrupp 2 var den grupp där man var tydligast emot avskaffandet av ungdomsrabatten) Men det fanns också deltagare som såg annorlunda på detta, som menade att om man är 18 år och begår brott, så är man också fullt medveten om vad det är man gör. Dessa deltagare säger vidare att det handlar om att ta ansvar, begår man ett brott ska man också få sona för det. En annan deltagare säger: Jag tror inte det gör någon större skillnad för de flesta som åker dit, dessa personer har ändå ingen koll på vad de riskerar att få för straff.

11 Vad anser ni generellt om straffen som finns idag? Här skiljde sig grupperna åt. I den första fokusgruppen ansåg nästan alla att man i Sverige har för låga straffsatser. I Sverige kommer du undan lätt som några uttryckte det. Många respekterar inte lagarna som finns säger en deltagare. På frågan: Vilka brott menar ni specifikt att det är för låga straff på?, så svarar alla medverkande i undersökningen enigt att det handlar om våldtäkt, pedofili, rån. Många finner det märkligt att det är så låga straff för värdetransportrån. Du blir hårdare dömd för att använda narkotika än om du våldtar en person säger en annan. Här finns också de som skiljer på överfallsvåldtäkt och äktenskapsvåldtäkt, och ser det ena som värre än det andra. I fokusgrupp 2 ansåg man att straffen för mord, våldtäkt och pedofili borde höjas. Samtidigt tyckte vissa att straffen för narkotikabrott är för hårda. Många gånger är straffen inte i relation till det begångna brottet. Ofta döms du på indicier, för att du har en viss bakgrund, som en deltagare uttryckte det. Du döms inte på samma grunder som andra säger en annan. Men en deltagare invände mot detta och kunde ha förståelse till varför det är så höga straffsatser för narkotikabrott. Genom att sälja narkotika så bidrar man till att människor kan dö eller lida svårt på andra sätt och få svåra psykoser. Jag tror inte att många förstår vad droger gör för skada. Det är därför viktigt att personen som har sålt narkotika är ångerfull i bedömning av domen. Deltagaren talar utifrån egna erfarenheter. I sista fokusgruppen funderar en deltagare på hur ekobrott kan ge högre straff än mord. Vet ni vad olika brott ger för straff? De flesta av deltagarna känner inte till de olika straffsatserna. Utom några få, som har koll på straffsatsen för några brott, men generellt så hade deltagarna inte så bra koll på hur straffsatserna ser ut i Sverige. Vad vore rimligt att ha för straff för till exempel våldtäkt och narkotika? Här går åsikterna isär. Vissa anser att det ska vara maximalt straff för till exempel grova våldtäkter och pedofili. Samtidigt säger en annan deltagare; men hur bedömer man vad som är grovt och inte? En annan deltagare tycker att det bör finnas alternativ till fängelse när det kommer till narkotika, samma deltagare nämner behandling. Vissa tycker att det är svårt att veta vad som är rimligt eftersom bedömningarna av domstol skiljer sig från fall till fall. Det är alltså en bedömningsfråga. Andra deltagande i studien tycker att det är viktigt att straffen är i relation till det utförda brottet.

12 Vilka andra metoder tror ni på, som konsekvenser för brottsliga handlingar? Olika former av behandling, säger några av deltagarna, det vore bra att ha som alternativ till fängelsestraff. Kriminalvården bör sätta sig in i verkliga situationer för att försöka förstå varför någon begår ett brott. En annan deltagare är inne på samma spår och tycker att kriminalvården borde rikta in sig mer på rehabilitering och låta de dömda få träffa psykologer och kuratorer. En deltagare nämner ett exempel från USA där missbrukare döms till behandling i en så kallad Drug Court. Där tvingas de intagna in i behandling för att förstå att det finns ett annat liv än drogerna. Han säger vidare att många heroinister har svårt att sluta, de vågar inte tända av, och då är behandling den bästa hjälpen. Några deltagare nämner samhällstjänst som en bra metod. Där får den dömde lära sig att ta ansvar för sina handlingar utan att behöva sitta i fängelse. Speciellt är detta en bra metod för unga som blir dömda säger en av deltagarna. En annan deltagare tar upp möjligheten att få utbildning under strafftiden, och tror att detta skulle vara ett bra alternativ. Vad tror ni kan minska antalet som återfaller och bli än mer kriminella efter sin första dom? Deltagarna nämner ett antal faktorer som skulle kunna förändra möjligheten och minska risken för återfall. Rätten till eget boende är ett av dem. Att dessa personer till exempel erbjuds att bo på en boendekedja. Möjlighet till jobb och praktik ses som en annan viktigt faktor. Många utsatta saknar skyddsnät och faller lätt tillbaka säger en annan deltagare. En annan medverkande är noga med att påpeka att mycket av ansvaret ligger på kriminalvården, som deltagaren menar måste bli bättre, särskilt när det kommer till att förbereda de intagna för livet efter fängelsetiden. De intagna bör förberedas från dag ett säger han. Hjälp med skuldsanering nämns som en annan viktigt faktor av några deltagare. Många före detta intagna kommer ut med stora skulder. Även om dessa personer får jobb så tvingas de till att leva på existensminimum för att kronofogden ska ha tillbaka sin skuld. Då blir det också lätt att falla tillbaka in i kriminalitet. Hur tror ni att folk som blivit dömda bäst kan ta sig tillbaka till samhället efter avtjänat straff? Förutom de svar som nämnts i förgående fråga så nämner några av de deltagande i undersökningen möjlighet till utbildning som en viktig åtgärd. De som blivit dömda skulle kunna gå ett program i olika steg där första steget är utbildning, säger en deltagare. Sedan handlar det om att ge folk en andra chans säger en annan deltagare.

13 Har ni tankar på hur just gängkriminella eller kriminella, som vill hoppa av sin bana, kan få hjälp, kanske innan de åker fast? Polisen och socialtjänsten nämner några myndigheter som man kan vända sig till om man vill ta sig ur gängkriminalitet. Andra nämner organisationer som Kris- och fryshuset. Men det beror också på din ålder säger en deltagare, för inom socialtjänsten finns endast stöd för personer upp till 18 års ålder. Några deltagare nämner polisens avhopparverksamhet, en instans som de anser fungerar bra. Dit kan man ringa för att få stöd om man vill hoppa av ett gäng. En deltagare tycker att staten borde satsa större resurser på organisationer som Kris, genom att till exempel utbilda fler som kan jobba med avhoppare. Kriminalvården måste bli bättre på att fånga upp dessa personer, avhopparna. Kriminalvården kan ta hjälp av organisationer som Kris- och fryshuset säger en deltagare. I andra fall är kanske bästa lösningen för den utsatte personen att flytta till ett annat område säger några andra. En deltagare nämner en organisation som kallas Hassela Movement. Denna organisation hjälper människor som kommer från utsatta förhållanden och erbjuder de utbildning i ledarskap osv. Fler och fler arbetsgivare börjar begära registerutdrag som försvårar tidigare dömdas chans att få arbete och sluta med kriminalitet. Vad tycker ni om detta? Många ser detta som en dålig utveckling. Å ena sidan har man förståelse för att det inom vissa arbeten är nödvändigt att veta om personen är en fördetta sexualbrottsling. Men oftast påverkar ju inte det man tidigare är dömd för hur man kommer sköta sitt arbete. Det påverkar inte personens förmåga att utföra jobbet, menar de deltagande. Ett exempel som några av de medverkande i undersökningen tar upp är om man till exempel blivit dömd för narkotika, och sedan söker jobb på posten, men får ett nej på grund av den tidigare domen. Det tycker några av de deltagande är märkligt. Detta kommer bara försvåra för dömda att komma in i samhället. Andra av de medverkande tycker att det är konstigt att pricken som man får vid en dom varar så länge som 10 år. Under tiden hinner ju folk förändras. Det vore bättre att göra en omprövning under tiden för att se hur personen sköter sig, och sedan fatta ett nytt beslut. En annan deltagare säger att det finns företag som jobbar annorlunda, och nämner Proffice som ett sådant. Proffice är villiga att erbjuda jobb till folk med prick i belastningsregistret, men detta är något som många inte känner till. Det är organisationer som Kris som informerar om detta. Kriminalvården tar inte sitt ansvar, avslutar deltagaren.

14 Sedan finns ju en inställning från övriga i samhället, om synen på dömda säger en deltagare. Han refererar till en undersökning som han själv genomfört, där det visade sig att 87 % av de tillfrågade i undersökningen inte kunde tänka sig att arbeta med någon som är dömd sedan innan. Vad anser ni om Kronofogdens utredning, som visade att de flesta som suttit häktade inte hade några skulder före det att de blev häktade. Några av deltagarna tycker att man bör pausa skulden, att staten borde införa en lag på det. Men en annan deltagare säger att den lagen redan finns, men att det beror på okunskap att folk inte känner till denna lagstiftning. Om du till exempel har ett mobilabonnemang, men företaget som förmedlar denna tjänst inte kan tillgodose det som du betalar för, då har du rätt att frysa tjänsten, säger deltagaren. Det är en fråga för kriminalvården att ta tag i så fall menar några av deltagarna, att förse de intagna med den informationen. En annan säger: Det finns en möjlighet att träffa någon från kronofogden under tiden man sitter inne, där man tillsammans går igenom ens skulder för att få den hjälp man behöver, men det gäller att känna till det också. Andra menar att det kan vara väldigt tufft, att som nymuckad stå där med en stor skuld. Det gör det inte lätt att börja om på nytt då, efter man avtjänat sitt straff. Vad ser ni skulle minska brottsligheten i samhället? Deltagarna pekar på flera olika åtgärder här. Många är enade om att tidiga satsningar är vägen att gå. Då handlar det om att kunna identifiera de elever med avvikande beteende på skolan för att kunna ge dem rätt stöd. Lärare måste bry sig mer och visa mer engagemang i dagens skola, säger en deltagare. Men då ska man också vara noga med att inte stämpla de stökiga eleverna säger en annan deltagare. Andra menar att det är viktigt att man jobbar med lokala förbilder för ungdomar. Några tycker att det vore en bra idé att införa skoluniform i skolsystemet, det skulle minska segregationen menar de. Det skulle också minska mobbningen och utfrysningen av elever menar en deltagare. Det handlar också om att fördela resurserna rättvist runt om i landet säger en deltagare, och fortsätter, unga ska ha råd att delta i olika idrottsaktiviteter, men som det ser ut nu har många föräldrar inte råd. Särskilt utsatta är ensamstående föräldrar säger en annan deltagare. Samhället bör subventionera så att unga, som inte har råd, kan vara med och delta inom idrott eller andra aktiviteter. Andra menar att det krävs ett engagemang från hela samhället, från både myndigheter och civilsamhället att vilja hjälpas åt för de ungas skull. Det är inte alltid som det funkar bra, påpekar några av deltagarna. En deltagare nämner ett exempel från när han en gång sökte

15 hjälp hos socialtjänsten för sitt cannabismissbruk, men blev istället hänvisad till kriminalvården med motivering att 10 gram cannabis är väl inte så farligt. I sådana lägen måste socialtjänsten ta mer ansvar, avslutar deltagaren. En kvinnlig deltagare, känner igen detta, och berättar om vänner som velat sluta med cannabis, som sökt hjälp hos socialtjänsten men inte fått den hjälp de behöver. Ibland krävs det att du ska ljuga för att du ska få hjälp säger en annan deltagare i studien. Är det något av det som ni ser som skulle kunna vara effektivt mot just gängkriminalitet? En deltagare tror att ekonomiska sanktioner kan vara en effektiv metod. Han refererar till hur polisen i Tyskland agerar mot MC gängen. Där tar de deras motorcyklar och västar, och det har visat sig vara effektivt. Men många söker sig till gängen på grund av brist på goda förebilder säger en annan. En annan deltagare tycker att skolorna hämtar in fel typ av förebilder. För att avskräcka hämtar de in en gammal missbrukare eller en vältrande före detta kriminell, och det blir inte heller bra. Varför hämtar skolan inte in folk som lyckats den lagliga vägen? Undrar han. Det måste bli lättare för unga att tjäna pengar på ett lagligt sätt, så att de inte går den kriminella vägen, säger en deltagare, det måste finnas alternativ för att uppnå normen, avslutar hon. (Förslagen/tankarna kom endast från fokusgrupp 2, de andra deltagarna i fokusgrupp 1&3 hade inte mycket att tillägga) Ska gängmedlemmar straffas hårdare? De flesta av deltagarna är enade om att ingen bör straffas hårdare på grund av att personen är medlem i ett gäng. En deltagare tror att en sådan lag skulle skapa nya problem. För om man ska straffa någon hårdare på grund av att personen tillhör ett gäng, ska man också straffa någon annan hårdare på grund av att personen tillhör en viss religion? Andra menar att brottet ska avgöra. Det handlar om att alla är lika inför lagen, säger en annan. En deltagare vill se på frågan från en annan vinkel, och tycker att en polischef som utför ett brott, då bör denne straffas hårdare. Detta eftersom att du som polischef, då innehar du en maktposition. Men idag straffas en gängmedlem hårdare än en polis som missbrukar sin makt. En annan deltagare ser kritiskt på sättet kriminalvården placerar gängmedlemmar inne på anstalterna, där intagna sammanförs med folk från samma gäng vilket gör att kriminaliteten frodas på ett osunt sätt. (Även om nästan alla var eniga här, så kom de flesta svaren från fokusgrupp 2)

16 Tycker ni att en person som har gjort sig skyldig till ett brott borde få kortare straff om denne anger sina medbrottslingar? Här råder nästan konsensus mot ett sådant förslag. Att du anger din vän, detta gör inte att du begått brottet mindre, säger en deltagare. Han fortsätter, sen får vi ett nytt problem, jag gör brottet själv men hatar en viss person, och anger honom för att få kortare straff? Det är inte rättssäkert, säger en annan. Men om du visar ånger, förståelse och erkänner ditt eget brott så bör du få sänkt straff, tycker en deltagare. Men att få sänkt straff enbart på grund av att ange andra, då har vi ett kraftigt problem, säger en annan. En annan deltagare säger att detta sker redan, om du anger en medbrottsling belönar polisen dig med kortare straff, fast det sker under ytan. Tycker ni att polisen gör att bra arbete i ert område? Deltagarna tycker olika. De har alla olika erfarenheter av polisen. För några handlar det om negativa möten med polisen. Där de upplevt trakasserier från någon polis. En deltagare berättar om hur han en gång blivit stoppad helt utan förklaring, bara för att han var ute och gick en kväll i Vårby. En annan deltagare känner igen sig och berättar om hur han en gång blev stoppad av polisen som börjat ställa frågor om hans mobiltelefon. Vad har de med den att göra undrar han? En annan deltagare från norra Botkyrka tycker att det skett en attitydförändring bland poliser, från den äldre generationen som brukade prata med folk, till den nya tuffa polisen, som vill visa sig hård mot ungdomarna. Det får en negativ effekt. Det kan provocera unga. En annan deltagare från Hallonbergen berättar om hur polisen vägrat samarbeta med hans organisation, trots att han kunde påvisa att de tog hand om c:a 100 ungdomar, där man ordnade fotbollsaktiviteter och läxhjälp. Det gillades inte från polisens håll, tydligen trampade vi dem på tårna. De får mindre att göra och måste då skära ner på sin personal, vilket väktarna också blir tvungna till. Det är fel att de inte vill samarbeta, avslutar han. Några tycker att polisen prioriterar fel saker. Varför är de och patrullerar ute i förorterna när det sker fler brott inne på Östermalm? En annan deltagare ger ett exempel från Södermalm, runt maria pool, där påverkade människor står och gör knark affärer, men det verkar inte polisen bry sig om, trots att de har full koll på vad som försiggår. Istället åker de med fulla bilar när AIK har en match, avslutar han. Men så fanns också de deltagare som tycker att polisen sköter sitt jobb bra, de som känner sig trygga med det som polisen gör, som menar att det beror på vilka områden man pratar om. Men de deltagarna var färre till antal. (Här var det främst männen som hade negativa erfarenheter av polisen jämfört med de kvinnliga deltagarna.)

17 M IKLO hjälper myndigheter, kommuner och försäkringsbolag att lyckas i miljonprogrammen. Företaget grundades 2008 av Zanyar Adami och Carlos Rojas. Den här rapporten har gjorts av Bilal Amara från Miklo och Camila Salazar Atías från Fryshuset våren 2014.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Publicerad 2016-03-21 Kriminalvård. Mer frivård. Nära 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader. Att på så kort tid förmå en människa

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

En effektivare kriminalvård

En effektivare kriminalvård Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3232 av Beatrice Ask m.fl. (M) En effektivare kriminalvård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åter

Läs mer

Utvecklingsseminarium

Utvecklingsseminarium Utvecklingsseminarium Samverka för att förebygga återfall i brott Del 2. Workshopkompendium Innehåll Workshop 1 Hur arbetar vi effektivt och individanpassat mot återfall i brott?...3 Workshop 2 Vad krävs

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah

Läs mer

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

LAG OCH RÄTT. Brott och straff LAG OCH RÄTT Brott och straff Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en

Läs mer

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2307 av Beatrice Ask m.fl. (M) En effektivare kriminalvård

Motion till riksdagen 2015/16:2307 av Beatrice Ask m.fl. (M) En effektivare kriminalvård Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2307 av Beatrice Ask m.fl. (M) En effektivare kriminalvård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åter

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Kommittédirektiv Villkorlig frigivning Dir. 2016:28 Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska, i syfte att stärka möjligheterna att förebygga

Läs mer

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011 20.6.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Minskning av allvarliga våldsbrott Arbetsgrupp med uppgift att utreda risken för återfall i allvarliga våldsbrott ordförande Jarmo

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST Program i 3 nivåer för ungdomar som dömts till ungdomstjänst PROGRAMBESKRIVNINGAR ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMAR SOM DÖMTS TILL UNGDOMSTJÄNST När ungdomar

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut!

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut! Allmänt om kriminalvården 2010 Vår vision Vårt arbete ska vara inriktat på att förändra brottslingarnas situation och inställning till det liv som lett till kriminalitet. Vi ska tillföra klienten färdigheter,

Läs mer

Alliansarbetsgrupp för. rättsväsende

Alliansarbetsgrupp för. rättsväsende Alliansarbetsgrupp för rättsväsende Innehåll Inledning 3 Arbetsgruppens uppgift 3 Utgångspunkter för gruppens arbete 4 Frågeställningar 5 Inledning Allians för Sverige bärs av en idé om Sverige. Vi tror

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil PROGRAMBESKRIVNINGAR ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMAR SOM DÖMTS TILL UNGDOMSTJÄNST

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

Unga lagöverträdare. Motion till riksdagen 2016/17:3234. Förslag till riksdagsbeslut. av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) M106 Kommittémotion

Unga lagöverträdare. Motion till riksdagen 2016/17:3234. Förslag till riksdagsbeslut. av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) M106 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3234 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Unga lagöverträdare Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser

Läs mer

Kriminalvården. Motion till riksdagen 2016/17:1534. Förslag till riksdagsbeslut. KD148 Kommittémotion

Kriminalvården. Motion till riksdagen 2016/17:1534. Förslag till riksdagsbeslut. KD148 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:1534 av Andreas Carlson m.fl. (KD) Kriminalvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återuppta den

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas DN Debatt Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas PUBLICERAD 2016-01-03 2014 utsattes 154 000 vuxna för misshandel i Sverige, enligt Brå. Endast 30 procent av fallen anmäldes. Foto: JESSICA GOW

Läs mer

Förtroendet för Polisen i Sveriges miljonprogram

Förtroendet för Polisen i Sveriges miljonprogram Förtroendet för Polisen i s miljonprogram Carlos Rojas och Marlena Batist, april 2013 Innehåll: 2. Sammanfattning 3. Förord av Camila Salazar Atías, kriminolog 4. Bakgrund 4. Förtroendet för Polisen är

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! Sverige har blivit bättre men vi är inte klara. Valet 2014 handlar om hur jobben ska bli fler. Nu är det ett år kvar till valet. Nya Moderaterna har tillsammans med

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Brott och straff. Ungdomsbrottslingar. Böter eller fängelse. Fängelsestraff

Brott och straff. Ungdomsbrottslingar. Böter eller fängelse. Fängelsestraff Ungdomsbrottslingar Brott och straff Om man begått ett brott, så kommer det att leda till någon påföljd. Hur man blir straffad är en fråga som inte så lite beror på ens ålder. Den dag man fyller 18 år

Läs mer

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014 Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

Belastningsregisterkontroller vid rekrytering

Belastningsregisterkontroller vid rekrytering Belastningsregisterkontroller vid rekrytering Christel Backman Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap christel.backman@gu.se Varför intressant? En rättsfilosofisk motsättning mellan å ena sidan

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Stärk skyddet mot våld i nära relationer och sexualbrott

Stärk skyddet mot våld i nära relationer och sexualbrott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2791 av Roger Haddad m.fl. (FP) Stärk skyddet mot våld i nära relationer och sexualbrott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

Samhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:

Samhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp: Samhällskunskap LAG & RÄTT Namn: Grupp: Innehållsförteckning Planering 2 Arbetsuppgifter 5 Begreppsförklaring 14 Från brott till rättegång 16 Påföljder 17 Domstol 18 Grundlagarna 19 Planering v. 14 17

Läs mer

Verksamma insatser mot brott? En ESO-rapport om orsak och verkan. Mikael Priks Stockholms universitet

Verksamma insatser mot brott? En ESO-rapport om orsak och verkan. Mikael Priks Stockholms universitet Verksamma insatser mot brott? En ESO-rapport om orsak och verkan Mikael Priks Stockholms universitet 1. Inledning Det pågår en debatt kring skärpta straff och kring insatser som ökar upptäcktsrisken när

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete 1 (5) Datum 2016-03-10 Diarienummer KS 2016-69 Handläggare Izabell Martinsson Åberg Direkttelefon 0383-46 77 59 E-postadress Izabell.martinssonaberg@raddningstjansten.com Kommunstyrelsen Mål för Nässjö

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Barn till frivårdens klienter. Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården

Barn till frivårdens klienter. Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården Barn till frivårdens klienter Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården Inledning Kriminalvårdens uppdrag är att minska risken för återfall i brott. Frivården är en del av

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:55 av Torbjörn Björlund m.fl. (V) En tillgänglig och förbättrad kriminalvård

Motion till riksdagen 2015/16:55 av Torbjörn Björlund m.fl. (V) En tillgänglig och förbättrad kriminalvård Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:55 av Torbjörn Björlund m.fl. (V) En tillgänglig och förbättrad kriminalvård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

FÖRELÄSAREN.

FÖRELÄSAREN. FÖRELÄSAREN bialasova@gmail.com God morgon. Mitt namn är Jackie Arklöv och jag kommer att föreläsa er i ämnet kriminologi. Tema för dagens föreläsning är Perspektiv att utgående ifrån humanism och ömsesidig

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

En rättspolitik för helhet och långsiktighet. - fokus på brottsoffrets perspektiv. Rapportens namn (står på mallsidan) Sidan 1

En rättspolitik för helhet och långsiktighet. - fokus på brottsoffrets perspektiv. Rapportens namn (står på mallsidan) Sidan 1 En rättspolitik för helhet och långsiktighet - fokus på brottsoffrets perspektiv Rapportens namn (står på mallsidan) Sidan 1 Inledning Att kunna garantera medborgarnas trygghet är en av statens mest grundläggande

Läs mer

Frågor och svar: Om brottsbekämpning. 42 frågor, 42 svar. under utarbetande - välkommen med synpunkter: jan.milld@sverigedemokraterna.

Frågor och svar: Om brottsbekämpning. 42 frågor, 42 svar. under utarbetande - välkommen med synpunkter: jan.milld@sverigedemokraterna. Frågor och svar: Om brottsbekämpning 42 frågor, 42 svar under utarbetande - välkommen med synpunkter: jan.milld@sverigedemokraterna.se 1. Är Sverige idag en rättsstat? Har vi rättssäkerhet? Innebörden

Läs mer

Så här kan det gå till.

Så här kan det gå till. ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri

Läs mer

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet PM 2009: RVII (Dnr 001-663/2009) Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun 2016-11-01 Sid 1/7 Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Del 1- rapport Inledning Denna kartläggning är en första överblick över brotts- och trygghetssituationen i Lysekils kommun. Kartläggningen

Läs mer

Skärpt straff för mord

Skärpt straff för mord Justitieutskottets betänkande 2013/14:JuU28 Skärpt straff för mord Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2013/14:194 Skärpt straff för mord och sex motionsyrkanden som väckts

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 18 januari 2012 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Stellan Elmgren Advokaterna Nestrup, Elmgren & Lindgren HB Box 310 301 08 Halmstad MOTPART Kriminalvården

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

VÄLKOMMEN HEM. Skådespelare: J onatan Rodriguez Skådespelare: Jarmo Mäkinen Regi & skådespelare: Ulf Stenberg

VÄLKOMMEN HEM. Skådespelare: J onatan Rodriguez Skådespelare: Jarmo Mäkinen Regi & skådespelare: Ulf Stenberg VÄLKOMMEN HEM VÄLKOMMEN HEM Skådespelare: J onatan Rodriguez Skådespelare: Jarmo Mäkinen Regi & skådespelare: Ulf Stenberg OM FRYSHUSET Fryshuset gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

INTERVJU MED KRIMINALÖVERKONSTAPEL MATS SJÖHOLM VID POLISINRÄTTNINGEN I VASA

INTERVJU MED KRIMINALÖVERKONSTAPEL MATS SJÖHOLM VID POLISINRÄTTNINGEN I VASA Bilaga 1 INTERVJU MED KRIMINALÖVERKONSTAPEL MATS SJÖHOLM VID POLISINRÄTTNINGEN I VASA 1. Hur har ungdomsbrottsligheten utvecklat sig genom åren, har det minskat respektive ökat? Orsaker? 3. Kan man ofta

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Nya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera

Nya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera Nya Moderaterna i Norrköping Hela Norrköping ska fungera 2017-2020 Tillsammans kan vi göra mer Moderaterna i Norrköping vill se till hela kommunen och skapa framtidstro för att vi ska vara en fortsatt

Läs mer