Naturskyddsföreningen yttrande rörande slopad skatt på gödselmedel.

Transkript

1 Ert dnr Fi2009/6027 Vårt dnr 164 / 2009 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Magnus Sjöström STOCKHOLM Stockholm Naturskyddsföreningen yttrande rörande slopad skatt på gödselmedel. Naturskyddsföreningen har tagit del av Finansdepartementets promemoria om slopad skatt på gödselmedel. Förslaget föreslår att beskattningen slopas fr.o.m. den 1 januari Skatten är 1,80 kronor för varje helt kg kväve i gödselmedlet, förutsatt att andelen kväve i medlet är minst 2 procent, och 30 kronor för varje helt gram kadmium i gödselmedlet, av den del kadmiuminnehållet som överstiger fem gram per ton fosfor. Handelsgödselskatten infördes för att det ur hälso- och miljösynpunkt ansågs angeläget att användningen av handelsgödsel minskade. Den inbetalade skatten på handelsgödsel har sedan återförts till jordbruksnäringen för åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jordbruket. Naturskyddsföreningen motsätter sig förslaget att slopa skatten på gödselmedel. Ur miljösynpunkt finns tvärtom skäl att öka skatteuttaget, särskilt på kvävegödselmedel, som är starkt kopplade inte bara till övergödning utan även till bland annat växthuseffekten och nedbrytningen av stratosfäriskt ozon. Oacceptabelt remissförfarande Till en början med vill Naturskyddsföreningen påpeka att det är oacceptabelt att ge 10 arbetsdagar till att svara på remissen. Vi finner det förbluffande att regeringen hanterar en komplex fråga på ett så lättvindigt sätt och helt förbigår ett normalt remissförfarande. Att efterfråga synpunkter först efter att regeringen offentliggjort sitt beslut är inte en ordning som brukar förknippas med demokratiska beslutsprocesser, och en tresidig promemoria uppfattar vi inte som ett seriöst underlag för ett riksdagsbeslut. Att förslaget läggs samtidigt som ny statistik publiceras som visar att försäljningen av kvävegödselmedel ökat med 15 procent mellan 2007 och 2008, förstärker bilden av ett ogenomtänkt hastverk. Per konventionell hektar har försäljningen slagit alla rekord sedan 2000.

2 2/5 Miljöeffekter av kvävegödning Kväve är ett av jordens vanligaste grundämnen, men det förekommer nästan uteslutande i inert form som kvävgas (N 2 ). Att överföra kväve till kemiskt reaktiv form (t ex ammoniak, kväveoxider och organiska kväveföreningar) kräver stora mängder energi och sker i naturen huvudsakligen på två sätt: vid blixturladdningar och med hjälp av kvävefixerande mikroorganismer. Reaktivt kväve är i naturen nästan alltid en bristvara, eftersom det återgår till kvävgas (denitrifikation) i ungefär samma takt som det bildas. Under de senaste 50 åren har människans aktivitet radikalt ändrat denna balans. Idag är den antropogena produktionen av reaktivt kväve större än den naturliga, och eftersom denitrifikationen inte ökat i samma utsträckning sker en ständig ackumulation av reaktivt kväve i ekosystemen. Detta innebär att människan på bara några decennier åstadkommit förändringar i det globala kvävekretsloppet som är av jämförbar storlek med de förändringar i kolets kretslopp som lett till växthuseffekten. Den helt dominerande antropogena källan till reaktivt kväve är den industriella tillverkningen av kvävegödselmedel, som står för cirka 100 miljoner ton N av de totalt drygt 180 som människan årligen omsätter i reaktiva föreningar. Jordbruket står också för större delen av återstoden genom sin användning av biologisk kvävefixering (cirka 40 miljoner ton N). Det är först de senaste tio åren som forskningen på allvar börjat studera kvävets systemeffekter, men idag står det klart att ackumulationen av reaktivt kväve i ekosystemen är huvudorsak eller bidragande orsak till flera stora och delvis sammanhängande miljöproblem. Övergödningsproblemen är välkända. Lustgas (N 2 O) bildas både vid produktion och användning av kvävegödning och bidrar starkt till växthuseffekten. Efter att freonanvändingen minskat är lustgasen också den viktigaste enskilda faktorn bakom nedbrytningen av stratosfärens ozonskikt. Försurning av mark och vatten orsakas både av kväveoxider som uppstår både vid fossilenergiförbränning och av ammoniak som avgår till luften och sedan bryts ned. Kvävets miljöpåverkan förstärks dessutom av att en och samma kväveatom, när den väl övergått i reaktiv form, kan bidra till flera av dessa miljöeffekter i tur och ordning, innan den återgår till inert form via denitrifikation ett fenomen som döpts till "kvävekaskaden" (the nitrogen cascade). Det råder stor vetenskaplig enighet om att människans tillförsel av reaktivt kväve till ekosystemen måste reduceras kraftigt. I en kommande vetenskaplig artikel av Johan Rockström och en rad välrenommerade medförfattare beräknas att den totala nytillförseln via kvävefixering (industriell och biologisk) behöver minskas till 25 % av dagens mängder för att nå en långsiktigt hållbar nivå (se

3 Argumenten emot skatt på kvävegödselmedel Regeringen har två argument emot skatten på kvävegödselmedel. Det ena är att den varit ineffektiv, det andra att den försämrat de svenska lantbrukarnas konkurrensvillkor. Vår bedömning är att inget av argumenten håller för en granskning. Det är troligen korrekt att skatten haft begränsad effekt på användningen. Som regeringen påpekar är priselasticiteten på kvävegödselmedel relativt låg. En vanlig uppskattning är -0,3. Detta innebär dock inte att skatten inte fungerar, bara att de skattesatser som hittills tillämpats inte varit tillräckliga för att åstadkomma en större minskning. Regeringen hänvisar till HOBS-utredningens analys. Vi vill påminna om att utredningens slutsats var att skatten borde behållas oförändrad. När det gäller kvävegödsling finns också flera handlingsvägar, till exempel ändrade växtföljder, förbättrat stallgödselutnyttjande och övergång till ekologisk produktion. Det är inte heller korrekt att skatten påverkat konkurrensförmågan för det svenska lantbruket som helhet. Sedan många år har hela skatteintäkten återförts till lantbruket i form av finansiering till olika gemensamma ändamål som forskning, landsbygdsutvecklingsåtgärder och miljöprojekt, bland annat Greppa Näringen. Skatten har inneburit en nettobelastning för den lantbrukare som använt mer kvävegödning än genomsnittet, men en nettointäkt för den som använt mindre. Att slopa skatten ger motsatt effekt, och kan alltså beskrivas som en nettoöverföring från de lantbrukare som använder lite eller ingen handelsgödsel till dem som använder mycket. Regeringen nämner inte hur finansieringen i framtiden ska lösas för de gemensamma ändamål som hittills finansierats av skatten, eller om man tänker sig att delvis lösa problemet med neddragningar. Vi förordar att man istället går vidare på den inslagna vägen och gradvis höjer skatteuttaget, med fortsatt återföring till gemensamma ändamål. Så kan man skapa starkare incitament för att minska kvävegödningen, utan att påverka det svenska lantbrukets konkurrensförmåga gentemot omvärlden. Att minska användningen av kvävegödning är den enda åtgärd som har effekt mot samtliga miljöeffekter som användningen orsakar. Vill man bara motverka övergödningsproblemen finns också möjlighet att arbeta med åtgärder som bromsar eller neutraliserar kvävetransporten, till exempel anläggning av våtmarker eller användning av fånggrödor. Även när det gäller övergödningen visar dock tillgänglig forskning att en minskad användning är den överlägset mest kostnadseffektiva åtgärden, med en prislapp på cirka 10 kr/kg N (i Sydsverige). Våtmarker kostar 3-4 gånger så mycket, fånggrödor 5-15 gånger. Om regeringen vill sänka det totala skattetrycket för jordbruket är det i så fall lämpligt att sänka andra skatter än just miljöskatterna som har till funktion, utöver att ge vissa skatteintäkter till staten, att minska miljöproblemen. 3/5

4 4/5 Klimateffekten av slopad skatt på handelsgödsel Såväl produktion som spridning av handelsgödsel ger utsläpp av växthusgaser, särskilt lustgas, en aggressiv växthusgas. Lustgas klimatpåverkan har den senaste tiden uppmärksammats mycket, bland annat i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science. Den största utsläppskällan för lustgas är handelsgödsel. Tillverkningen av handelsgödsel kräver dessutom mycket energi och ger därmed stora utsläpp av fossilt koldioxid. Sveriges Lantbruksuniversitet uppskattar klimatpåverkan från mineralgödselproduktionen och lustgasutsläpp från svensk åkermark till 40 procent av jordbrukssektorns utsläpp, motsvarande 6 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter. Detta kan jämföras med transportsektorns utsläpp som är 21 miljoner ton CO 2 - ekvivalenter. Det är tillförseln av nytt kväve till kretsloppet som är viktigast att komma till rätta med. Mängden nytt kväve till jordbruksmarken är ca ton via handelsgödsel varje år. Om skatten slopas försvåras möjligheten att nå riksdagens klimatmål. Övergödningseffekten av slopad skatt på handelsgödsel. Desto mer kväve och fosfor som tillförs jordbruksmarken desto mer kommer läcka från marken. Av mängden nytt kväve från handelsgödsel, ca ton per år är det bara en liten del som kommer växterna till godo resten läcker från marken. Jordbruket står idag för 40 procent av övergödande ämnen som belastar östersjön. Konsekvenserna av en slopad handelsgödselskatt skulle leda till att läckaget av näringsämnen ökar till sjöar och vattendrag och Östersjön. Regeringen har utsett Östersjön till ett av de viktigaste prioriterade områdena. Den senaste tiden har det sett mer hoppfullt ut inför möjligheten att få tillbaka Östersjön som ett levande hav. Miljön i Östersjön är mycket känslig. Och hur kommer våra grannländer att reagera när den svenska regeringen tar ett beslut som innebär att utsläppen av kväve kommer att öka? Sveriges agerande för att få de övriga Östersjöländerna att minska sina utsläpp tappar nu i trovärdighet. Ozon Ny forskning visar att lustgasutsläppen påverkar ozonskiktet och är den största faktorn efter att freonerna fasats ut. Lustgasutsläppen ökar och den största utsläppskällan för lustgas är handelsgödsel. Biologisk mångfald Användningen av handelsgödsel har både en direkt och en indirekt påverkan på den biologiska mångfalden. Mängden handelsgödsel försämrar jordens mikrobiologiska mångfald. Tillexempel minskar handelsgödseln drastiskt mängden mykoritza svampar i jorden och i och med det minskar grödornas rötter sin vattenupptagande förmåga. När näringen sprids vidare till sjöar och vattendrag påverkas också den vattenlevande mångfalden negativt. Men det finns en, för bland annat jordbrukslandskapets fåglar, mycket allvarlig strukturell påverkan av en ökad användning av handelsgödsel. Detta eftersom det

5 5/5 sänker incitamenten till att ha en integrerad växt- och djurproduktion vilket ger bättre möjlighet till ett kretsloppsanpassat jordbruk. Incitamenten minskar också till att hitta lösningar för det brutna kretsloppet mellan stad och land. Dessa brutna kedjor och tillgång till billig handelsgödsel gör att produktionen är uppdelad i regioner. Idag är jordbrukets struktur och monotona landskap ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Två tredjedelar av de rödlistade arterna är knutna till strukturomvandlingen i odlingslandskapet. En hög biologisk mångfald är viktigt inte minst för att leverera ekosystemtjänster till jordbruket, som pollinering av åkergrödor, men det underlättar även naturens möjlighet att anpassa sig till ett förändrat klimat. Att öka användningen och beroendet av handelsgödsel i en tid när vi i stället borde anpassa oss till den omstrukturering som jordbruket står inför med mer kriser kopplat till väderkatastrofer, förlorad biologisk mångfald och minskad tillgång på energi är högst ansvarslöst. Ekologisk produktion bidrar i högre utsträckning till att uppnå våra svenska miljömål, inte minst genom att inte använda konstgödsel. Om skatten på handelsgödsel tas bort minskas drivkraften och incitamenten till att ställa om till ekologisk produktion och hushålla med befintliga resurser. En ny forskningsrapport från Sveriges Lantbruksuniversitet visar också att de ekologiska gårdarna har lägre kväveöverskott i sina gårdsbalanser än konventionella lantbruk, Skatten på kadmium i fosforgödselmedel Vad beträffar skatten på kadmium råder det ingen tvekan om att den bidragit starkt till att minska kadmiumtillförseln till åkermarken. Det var även HOBSutredningens bedömning. Regeringen menar att minskningen huvudsakligen beror på att gödselmedelsföretagen arbetat för att sänka kadmiuminnehållet i sina produkter. Man glömmer då att det var skatten som skapade en marknad för fosforgödselmedel med låga kadmiumhalter. Vi befarar att en slopad kadmiumskatt snabbt kan förändra marknaden igen, eftersom fosfor med högre kadmiumhalt är avsevärt billigare och kan importeras i stora mängder redan till nästa år. Avslutningsvis För att nå flera av våra svenska miljömål är det viktigt att vi i hela landet har ett svenskt lantbruk som är lönsamt och livskraftigt. Regeringen bör hitta kompensationer till jordbruket som stödjer en positiv utveckling av våra svenska miljömål. Att kompensera lantbruket för den införda koldioxidskatten med att ta bort en skatt med miljöstyrande effekt kommer leda till en kraftigt försämrad möjlighet att uppnå våra svenska miljömål. Med vänliga hälsningar Svante Axelsson Generalsekreterare Emelie Hansson Jordbrukshandläggare